diff --git "a/kab_Latn/mala_000002_remove.jsonl" "b/kab_Latn/mala_000002_remove.jsonl" new file mode 100644--- /dev/null +++ "b/kab_Latn/mala_000002_remove.jsonl" @@ -0,0 +1,1589 @@ +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Azaɣar-nni yezga-d ɣef wakalen n twilayin n Tipaza, tin n twilayt n Lezzayer d tin n twilayt n Bumerdas.","num_words":24,"character_repetition_ratio":0.179,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.212,"stopwords_ratio":0.042,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":34484.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Seg wasmi ay tewwi Cameroun azarug-is (indépendance), afran n tutlayt taɣelnawt (tutlayt neɣ tutlayin tineṣliyin i yes ara sselḥun tamurt) yella-yas d ugur. Xas ma yella adabu yefren ad yewwet nneḥ ɣef temsalt-agi imi ay yugad lemmer ad yefren kra n tutlayt\/tutlayin, u ad yedǧ tiyaḍ, aya ad d-yexleq uguren ger yegduden yemgerraden n Cameroun yernu ad ihudd tadukli n tmurt, kra n waggagen (intellectuels) imeqranen, imuzzag (spécialistes) n uselmed d yimesnilsiyen (linguistes) lhan-d mliḥ akk d temsalt-agi yernu nudan ad as-d-afen tifrat. Ngijol (1964) yessumer-d (proposer) ad tesɛu tmurt n Cameroun yiwet kan n tutlayt taɣelnawt i lmend n teywalt, n uselmed n tɣuri akk d uselmed deg uɣerbaz d wesnerni n tmagit (idendité) tadelsant n tmurt. Ma d Ba Njock (1966), si tama-s, yessumer-d dakken adabu ad yebḍu tamurt d timiwa ɣef leḥsab n tutlayin, yal yiwet ad tesɛu tutlayt-is i yiman-is. Xas ma yella takti-yagi (lfekra) telha, tifrat am ta tezmer ad d-tesnulfu uguren di kra n tmiwa anda ur tban ara d acu-tt tutlayt ay yettuseqdacen deg-sen s waṭas. Ahat, Ba Njock akk d wid yeddan d tmuɣli-s mmeslayen-d ɣef takti-yagi imi ay walan dakken deg yiseggasen n settin, yebda udabu la yesselmad setta si tutlayin tineṣliyin n tmurt di tesdawit tafidiṛalit, d acu kan, adabu akamruni yeḥbes aselmed-agi imi ay yugad lemmer ad d-neṭqen Yikamruniyen yettmeslayen tutlayin nniḍen u ad d-ssutren ad tent-sselmaden ula d nitenti. Nnig waya, i wakken ad yefru udabu tamsalt n wanta ay d tutlayt yifen tayeḍ, imḍebbren nnan-d tutlayin tineṣliyin merṛa n Cameroun d \"tutlayin tiɣelnawin\", ɛedlent akk yernu ulac amgerrad (lxilaf) gar-asent. Di temlilit n Useqqamu Aɣelnaw n Temsal Tidelsanin ay d-yellan di Yaoundé seg 18 ɣer 22 Dujembeṛ 1974, yeɛzem udabu ad asent-yessawal i tutlayin tineṣliyin \"tutlayin tiɣelnawin\". D acu kan, di lweqt i deg anabaḍ (lḥukuma) yella yeḥwaǧ ad yesɛu tabɣest (lkuṛaj) i wakken ad yefren anti ay d tutlayin tiɣelnawin i yes ara yesselḥu tamurt, netta yessanef i temsalt-a, u yefren ad yeɛdel ger wakk tutlayin mebla ma yefra ugur. Maca xas ma yella adabu ur yessaweḍ ara ad yefru aya, llant di Cameroun ɛecṛa n rṛadyuwat taẓiyanin (régionales), yal tamnaḍt tesɛa tin-is, yernu ttwaxedment-d i wakken ad ttmeslayen s tutlayin ay ttmeslayen aṭas di temnaḍin-nsent. Lweqt ay tettak yal rṛadyu i tutlayt-is taneṣlit yemxallaf si temnaḍt ɣer tayeḍ. Di temnaḍt n Ugafa Ubɛid (Extrême-Nord), rṛadyu n temnaḍt tettak 27.36% si lweqt-is i tutlayin tineṣliyin, ma d tamnaḍt n Ugafa Aɣerbi, rṛadyu-yines yellan di Bamenda tettak kan 4,17% si lweqt-is i tutlayin tineṣliyin. Yuɣ lḥal, yella wemgerrad d ameqran di lweqt ay tettak yal rṛadyu i tutlayin tineṣliyin, yernu aya yesskan-d dakken yal rṛadyu d nettat ay yettḍebbiren deg wanect ara tefk d lweqt i tutlayin-agi. Amur ameqran di teywalt (communication) yettwaxdam s teglizit d tefṛensist, ama di rṛadyu neɣ di tilibizyu n Cameroun, yernu aya yesskan-d dakken amur ameqran seg yimezdaɣen n Cameroun rran-ten di rrif imi ur sen-ttmeslayen ara s tutlayin-nsen, di lweqt i deg Ikamruniyen-agi, lemmer ad asen-mmeslayen s tutlayin ay fehhmen, zemren ad nefɛen tamurt-nsen ugar.","num_words":684,"character_repetition_ratio":0.07,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.21,"stopwords_ratio":0.032,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":26719.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"The Construction of Belief: Reflections on the Thought of Mohammed Arkoun (2012) eds A. Filali-Ansary, A. Esmail, Aga Khan University-Institute for the Study of Muslim Civilisations \/ Saqi.","num_words":55,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.222,"stopwords_ratio":0.036,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.769,"perplexity_score":9468.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Yella yiwen wemyag sseqdacen-t diɣ deg teqbaylit, u yekka-d seg uẓar n \"uɛekkur\". Neqqar : ssemɛukkeṛ (s [ṛ] ufay). Mi ara d-nini \"leflani la as-yessemɛukkuṛ awal i walbaɛḍ\" anamek-is \"la as-tent-yesseɛraq\", maci d ay-n ara s-yeqqar winna ara s-d-yettarra umezwaru-nni. Mi ara d ak-iniɣ kra, sakk-in kečč ad iyi-d-terreḍ akk-n niḍen u s wurfan, maci d ay-n ay ɣef d ak-d-mmeslayeɣ ay d iyi-d-terriḍ u tfehmeḍ lumuṛ akk-n yeɛwej, ad ak-iniɣ : ur d iyi-ssemɛukkuṛ ara awal, maci d ay-n ay ɣef la k-d-ttmeslayeɣ ara d iyi-d-tettarraḍ\". ɣef umedya lemmer ad as-yini weqcic i yemma-s : \"Ttuɣ aqrab-iw deg uɣerbaz\", dɣa nettat ad as-tini : \"Ya ? Ihi ukren-ak-t ? Ihi tefkiḍ-t i warrac ?\", dagi nezmer ad d-nini dakk-n yemma-s la d as-tessemɛukkuṛ awal i mmi-s-nni, ur t-teǧǧi ara ad d-yessefhem, maci d ay-n ay ɣef la s-yettmeslay ara d as-d-tettarra.","num_words":235,"character_repetition_ratio":0.091,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.269,"stopwords_ratio":0.085,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":4810.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Arway neɣ Aserti d tanga takrurant tasnulut neɣ tarsnulut yerwin (ixelden) war issaɣen ikruraren gar iferdisen ikruraren d uddisen ikruraren dges yettilin s wazalen yemgaraden","num_words":30,"character_repetition_ratio":0.12,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.149,"stopwords_ratio":0.033,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.97,"perplexity_score":73274.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tajumma n uzunglay: Pi () × azgen n ukdu n ugellus ameqran × azgen n ukdu n ugellus ameẓyan","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.171,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.253,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":168537.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Di 1990, ffɣen-d di Litwanya 240 n yeɣmisen s 4,5 n yimelyunen n wudmawen (exemplaires) akk d 43 n tesɣunin s 2,6 n yimelyunen n wudmawen.","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.155,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.326,"stopwords_ratio":0.032,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":46814.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Honcu (neɣ Honshu) d-tigzirt tameqqṛant en tmurt en Yapan. Deg-s Iɣeṛman imeqqṛanen am Tokyo (tamanaɣt en tmurt), Hiroshima, Kawasaki, Kobe, Kyoto, Nagoya, Nara, Osaka, Sendai, Yokohama atg.","num_words":52,"character_repetition_ratio":0.011,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.226,"stopwords_ratio":0.019,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.723,"perplexity_score":14331.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"C'est à Alger, couverture de Slimane Ould Mohand, Editions JC Lattès, Paris, 2002.","num_words":27,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.268,"stopwords_ratio":0.037,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.706,"perplexity_score":11336.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Goudjil, Ouassila; Hammoudi, Saliha (Tanemhalt n tezrawt) (Tasdawit Abderrahmane Mira n Bgayet, 2017)","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.238,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.618,"perplexity_score":23087.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Baba-s qqaren-as Bacir Aɛli N At Aɛli, ma d yemma-s qqaren-as Tasaɛdit Taǧibat.","num_words":23,"character_repetition_ratio":0.143,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.228,"stopwords_ratio":0.087,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":10181.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Talmant (assaɣ ayman: Deutsch) d yiwet n tutlayt Taǧermant tutrimt igan d yiwen n ufurk seg twacult n tutlayin tihendurupyin, Talmant tettumeslay s talɣa tagejdant deg Uruppa talemmast anda i tga d tutlayt tamaddudt n Tegduda n Lalman tadukklant d tegduda Tutrict d umazan n Liechtenstein akken daɣen i tga d yiwet seg kuẓ (4) n tutlayin tinamurin n Teswist d yiwet daɣen seg 3 n tutlayin timaddudin n tdukt n Luxembourg yakk d yiwet seg tutlayin timaddudin n Tgelda n Biljik (Tamɣiwent yessawalen Talmant n Biljik) yakk d tutlayt tamaddudt deg tama n unẓul n Tyrol id yezgan deg ugafa n tegduda n Italy, yakk d tutlayt n tadersi Jutland n unẓul yeṭṭafaren tamurt n Danmaṛk","num_words":144,"character_repetition_ratio":0.087,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.19,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":157423.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ma af tawilayt, ḍra Adeg Aɣella sta mṭhinte tamokrante anda tella tawilaytn ines naǧ Tiɣiwanin n ines","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.168,"stopwords_ratio":0.056,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.862,"perplexity_score":106046.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Tags: Allaoua RABEHI, anthropologie, civilisation, Ourida AISSOU, Tasnalest, terminologie, tesniremt, Timlilit tamezwarut, tɣerma","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.163,"stopwords_ratio":0.077,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.551,"perplexity_score":17035.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Azyagur d tawsit n temraradin timestugin yeṭṭafaren tawacult tazyagurt deg tfesna n tmeskebrin akk d wesmil n tzermemmuyin timeskebrin","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.134,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":212900.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ma d Salima tineslemt, i uwanes d tarrawt, d aẓar n Muḥend Akli d watmaten-is swayes feṛṛḥen at taddart : “Ffɣent teɣratin seg wedrum ufella, cerrgent igenni : ilul-ed umaynut, d wis-ɛecṛa ger wayetmas. Tin i t id-yefkan d Salima Tineslemt. tameṭṭut n Ɛli Bu-Tlufa. D tameɛduṛt,…” [sbt.7]. Ɣas akk-en teṛwa tiqerḥanin d terẓaganin di tameddurt-is “Tewḥel tmeṭṭut deg way-en turew. Ula d sser illan gar-as d wergaz-is iɣli.” [sbt.39] neɣ “Turew-iten, wer tt uriwen\/ Widen yeččan amur-is;\/ Tumen-iten, wer tt uminen,\/ Gan d Cciṭan wudem-is;\/ Tesseɣrat mi ara d-lalen\/ Widen irẓan ifadden-is.” [sbt.26]. Ɣas ma “tayemmatt tuddam tasa-s seg uḥulfu n tmeddurt taqjunt ger yeqjan… Di yal ṭṭrad neɣ tagrawla, ttṛeggimen-as tessaram di tlelli, am wakk-en dɣa s tidett ula d isem semman-as ḥuriyya -ḥḥay!-.” [sbt.104]. Asefru deg isbtar 24-26 iḥawec-d udem n tameddurt n tmeṭṭut s umata “… Salima tebna ddunnit, \/… D tanegmart am tzizwit, \/… Yal tikkelt ideg ara teɣli, \/… D tameṛkantit imeṭṭi\/…Tebna di ṣṣbeṛ axxam-is\/ Deg ṭṭlam tuṛǧa tafat. \/… Turew-iten, wer tt uriwen\/ Widen yeččan amur-is\/… Gan d Cciṭan wudem-is” [sbt.24-26].","num_words":280,"character_repetition_ratio":0.064,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.267,"stopwords_ratio":0.039,"flagged_words_ratio":0.004,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":12844.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"ihan d ayen id ittwasegren seg tebruriyin n idammen tizeggaɣin d tebruriyin n idammen timellalin d plasma d teflihant, Dɣa ihan gan d azeṭṭa anusɣun yerna d imsefki s waṭas i waṭas n imuddiren am yefganen d iɣersiwen, Tawuri-ynes tagejdant d asiweṭ n wučči d uksijin d ihurmunen ar yakk izeṭṭawen d tebniqin n tfekka","num_words":63,"character_repetition_ratio":0.097,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.183,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":144378.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"imlel d tanga tamellalt yellan deg tmellalit id yezzin i tewreɣ","num_words":11,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.159,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":185661.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Taine-Cheikh, Catherine. 2004. \"Les verbes à finale laryngale en zénaga\", in: Nait-Zerrad, Kamal, Rainer Vossen & Dymitr Ibriszimow (eds.). Nouvelles études berbères. Le verbe et autres articles. Actes du “2. Bayreuth-Frankfurter Kolloquium zur Berberologie”. Köln: Rüdiger Köppe Verlag, pp. 171-190 (ISBN 3-89645-387-4)","num_words":81,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.294,"stopwords_ratio":0.012,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.413,"perplexity_score":26110.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Yagda takrurant d agenses i Tasedmirt takrurant s tegrawt n izamulen ikruraren d teftarin tikruranin","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.044,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.14,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.948,"perplexity_score":208425.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Xas ma yella kra n tmura n Tefriqt n ddaw n Sṣeḥra sseqdacent tutlayin tineṣliyin deg uselmed di tlata yiseggasen imezwura n uselmed, Cameroun tesseqdac tutlayin-is tunṣibin (tafṛensist d teglizit) deg wakk iswiren (niveaux) n welmad, seg wasmi ara d-bdun warrac almad-nsen alamma d asmi ara awḍen ɣer tesdawit. D aya ay yedǧan medden ad ḥemmlen tutlayin tunṣibin u ad sɛunt azal ɣur-sen di lweqt i deg ḥeqren tutlayin tineṣliyin n tmurt-nsen. Maca taḥeqranit-agi n tutlayin tineṣliyin maci ala di Cameroun ay yella, yernu Adegbija (2000) yeqqar-d : \"Yuɣ lḥal, deg waṭas n tmura ay yellan zik d tihersin (colonies) n Fṛansa d Portugal, tutlayin tineṣliyin ur ttwaqbalent, ur ttuselmadent deg uɣerbaz ula deg yiseggasen imezwura n welmad. Imi timura-yagi d tigellilin taswiɛt-a, ur bɣint ara ad gent ussisen (lmeǧhudat) i wakken ad beddent i tutlayin-nsent tineṣliyin, nnig waya, imawlan ttnadin i wakken igerdan-nsen ad lemden tutlayin tuṛufiyin (européennes) ɣef zik lḥal. Ttejṛiba tesban-d dakken amur ameqran deg yimawlan di Cameroun ur qbilen ara ad lemden yigerdan-nasen tutlayin tineṣliyin deg uɣerbaz. Aṭas n yimawlan ay yettaznen igerdan-nsen ɣer walmaten n yigerdan (jardins ḍenfants) akken kan ara awḍen tlata yiseggasen i wakken ad lemden taglizit neɣ tafṛensist. D ayen ibanen dakken imawlan ara yefken arraw-nsen i wakken ad lemden tutlayt tunṣibt ur begɣun ara ad lemden warraw-nsen tutlayin tineṣliyin asmi ara kecmen s aɣerbaz. Dɣa, tagnit-agi maci d nettat ara iɛiwnen tutlayin tineṣliyin ad kecment s aɣerbaz akamruni. Almaten n yigerdan sseqdacen tarrayin (méthodes) n uselmed tibriṭaniyin, timarikaniyin neɣ tifṛensisin. D tikli-yagi ay yedǧan timura n Tefriqt taɣerbit ay testeɛmeṛ Fṛansa zik-nni, ad qqiment dima qqnent idles-nsen ɣer Fṛansa, yernu d aya ay d-yezgan d unjug (obstacle) i wakken ur ttnernint ara tutlayin tineṣliyin di tmura-nsent.","num_words":397,"character_repetition_ratio":0.102,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.189,"stopwords_ratio":0.01,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":30183.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"MELIÀ, B. (2002) «Usos y normas en el guaraní paraguayo», Congreso Mundial sobre Políticas Lingüísticas, Institut Linguapax, Barcelona, 16-20 ḍabril de 2002. Pàgina web de Linguapax.","num_words":63,"character_repetition_ratio":0.012,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.275,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.321,"perplexity_score":6082.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Arrazen igraɣlanen: Awardeo, Hollywood Independant Film Festival, Finesterra Arribada, Best Experimental, Best Online Film Festival...","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.08,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.164,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.508,"perplexity_score":20118.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"]]> algeriepresseservice (Administrateur) TADAMSA Wed, 29 Nov 2017 16:26:14 +0100 Zeɛlan ittekkei di lecɣal n ddurt tis-30 n tiddukkla tabeḥrit tameḍlant di Londen","num_words":44,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.307,"stopwords_ratio":0.023,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.793,"perplexity_score":42855.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ursula Günther: Mohammed Arkoun: Towards a radical rethinking of Islamic thought. In: Taji-Farouki, Suha (ed.): Modern Muslim Intellectuals and the Qur’an. London 2004, p. 125-167.","num_words":54,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.278,"stopwords_ratio":0.037,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.86,"perplexity_score":5882.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"I umuɣ s amizwer n amḍan n imezdaɣen af timdinin timeqqṛanin n Lalman, ẓeṛ umuɣ n timdinin timeqqṛanin n Lalman.","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.175,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.188,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":110552.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"André Basset, \"Les parlers berbères\", in Initiation à la Tunisie, Paris, Adrien-Maisonneuve, 1950, pp. 220–226","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.318,"stopwords_ratio":0.038,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.868,"perplexity_score":8444.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Edmond Bernus & Ehya ag-Sidiyene, \"Etoiles et constellations chez les nomades\", Awal 5 (1989), is. 141-153 (dagi yettwaf umagrad s pdf, 1.2 Mo)","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.35,"stopwords_ratio":0.027,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.371,"perplexity_score":13125.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Addud n yisɣi d win yettawaṭen ar 85 cm seg uqamum-is ar yiri n udfer-is d 1,7 m Mara ad ildi afriwen-is, ma d azuk-is yettawaṭ ar 2,1 kg","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.299,"stopwords_ratio":0.143,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":28607.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Iselwayen: Nebojša Radmanović (d Aserbi), Željko Komšić (d Akṛuwati), Bakir Izetbegović (d Abusni ineslem).","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.215,"stopwords_ratio":0.088,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.447,"perplexity_score":12901.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Win igan lmendad ɣef wamek illa di temẓi-s ad yaf ur imgarad ara ɣef wamek illa di temɣer.","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.198,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.211,"stopwords_ratio":0.05,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":75863.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Basshunter, Jonas Erik Altberg (ilul ass n 22 dujamber 1984, Halmstad) d acennay n DJ.","num_words":23,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.291,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.352,"perplexity_score":36447.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Le Kabyle doit militer pour la Kabylie” (interview), Iẓuran, nº 26, furar 2002.","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.329,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.384,"perplexity_score":20865.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Azaf d azzar iy ddurayen tafekka n welɣem d kra n iɣersiwen n iden yeṭṭafaren tawacult n tleɣmatin am llama d alpaka yettilin s waṭas deg ixef d tuyat d yiri deg ileɣman ɣef tmentilt (ssebba) n weẓɣal aɣessas (qessiḥen) deg yidgan anda yettidir maca yettemɣayed ɣer umaynag (alɣem bu sin imeddisen) s waṭas deg yala tama n tfekka ɣef tmentilt n usemmiṭ anda yettidir","num_words":69,"character_repetition_ratio":0.078,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.191,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":195829.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Isem-is yekka-d seg tuget n wazar-is yellan seg ufella n yixef-is alamma d imeslan-is. Igelman-is ttemcabin i ubareɣ maca meqqer fell-as. Asallaf-is meẓẓiy. Yettazen azal n 23 kg ma d teɣzi-ines 130 cm.","num_words":43,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.248,"stopwords_ratio":0.163,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9176.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"‘Petite botanique kabyle’ - Jean Marie Dallet - Fichier de documentation berbère - Fort National, réédition 1963.","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.239,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.529,"perplexity_score":45569.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Yuγ lḥal, awali yekcef-d ula d win ay iwekkel akk-n ad as-d-iγer i Mammeri deg yiḍ-nni u ad as-yini dakk-n asarag-is yettwamneε.","num_words":41,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.242,"stopwords_ratio":0.171,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6702.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"iri neɣ amegreṭ d agman yessawaṭen aqerruy s igiger deg imuddiren n inaɣlalen","num_words":14,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.156,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":205401.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"L’autre moi ou la résurrection, 2006 di fransa – 2012 di tmurt (ungal)","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.357,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.637,"perplexity_score":31604.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Tacennayt Tafinlandit Stina tules i ccna n teqbaylit di Lezzayer","num_words":13,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.141,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":158913.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Eric Betzig, Stefan Hell d William Moerner ḍḍfen-d arraz Nobel n takrura.","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.192,"stopwords_ratio":0.05,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.508,"perplexity_score":27952.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tasedmirt tagmant d tisedmirin tikruranin dgi timsedmirin-is d ifariwen-is d uddisen igmanen, takrura tagmant tagejdant tla tisedmirin tifrarin am tasedmirt n twaksa, tsedmirt n tmerniwt, tasedmirt n usemselsi akk d tasedmirt n ulsasnay, Ma deg tseddast tagmant ttwasxedment tisedmirin tigmanin d tukrisin i tsuddest n uddisen igmanen.","num_words":54,"character_repetition_ratio":0.135,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.158,"stopwords_ratio":0.037,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.93,"perplexity_score":55743.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Asaka n Qsenṭina d taɣiwant n Ugezdu n Dzayer Tamanaɣt ar 10 km n wenẓul n Dzayer Tamanaɣt.","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.195,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.22,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":139152.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Iwuzaṭ neɣ iylalen imegruden d iylalen yettugerden sɣur ufgan i wakken ad issebɣer (ad isfayed) s tmellalin-is d weksum-is d wafrawen-is","num_words":27,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.184,"stopwords_ratio":0.148,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":25866.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"ileddayen neɣ imetman d tanga tamazzalt yettilin deg iqemmucen n iɣersiwen, ileddayen d tanga id iteffɣen seg ifesxiyen iledduyen yettilin deg imi","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.117,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.151,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":182121.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tafasa takrurant deg tekrura d azɣal id yettbinen seg tsedmirt takrurant akk d timeṛɣiwt dgi yeddukul ukaṛbun n wesɣaṛ akk d wesɣaṛ ayen id yesskanayen timess d wezɣal","num_words":29,"character_repetition_ratio":0.025,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.162,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":256609.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"D netta i d-iseyrun aḥbas n ṭṭrad ass n 19 meɣres 1962.Syin yekcem-d ar Lezzayer ass n 03 yulyu 1962","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.34,"stopwords_ratio":0.115,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":28469.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Alain Romey, histoire, mémoire et sociétés, L'exemple de N'goussa: oasis berbérophone du Sahara (Ouargla)'', Paris-Alger, L'Harmattan-Awal, 1992 ISBN 2-7384-1579-2","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.313,"stopwords_ratio":0.028,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.456,"perplexity_score":6198.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Send tamerna n Miṭzul d ɣelluy n Kabusa , yuɣal Lakumazis d agellid maca d Miṭzul i yuɣalen d agellid ɣef kullec , Lakumazis d agellid s yisem kan","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.175,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.205,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":242345.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Adam Smith,d adamsan Abritani i yeɣra taflsuft ula ladɣa tadamsa.","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.169,"stopwords_ratio":0.059,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.747,"perplexity_score":24541.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Madagaskar Asenǧaq thumbnail|center Azamul thumbnail|center Tutlayt tunṣibt Tamalgacit Tutlayin nniḍen Tafransist Tamanaɣt Antananarivo Talɣa n Awanek Tagduda AselwayAndry Rajoelina Aneɣlaf AmezwaruOmer Beriziky Tajumma 587 040 km² Azarug ɣef Fransa 26 Yunyu 1960 Aɣrud 21 281 844 Imezdaɣ Tanezzi 36\/km² Ajjed ineṣriyen 76% Wiyaḍ 24% Aqarid Ariary Imseɣret Taɣelnawt Ry Tanindrazanay malala ô Taɣult n Internet.Mg Amemmal n Tilifun +261.","num_words":94,"character_repetition_ratio":0.042,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.222,"stopwords_ratio":0.011,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.774,"perplexity_score":64894.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Berbagai Pembacaan Quran, Trans. Machasin, ed. Johan H. Meuleman, INIS, Jakarta 1997, 256 p.","num_words":27,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.315,"stopwords_ratio":0.074,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.433,"perplexity_score":7327.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Horror Plum'd: An International Stephen King Bibliography and Guide 1960-2000, Michael R. Collings, Overlook Connection Press, 2003, ISBN 1-892950-45-6","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.338,"stopwords_ratio":0.054,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.878,"perplexity_score":49566.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Olivier Durand, Lineamenti di lingua berbera. Varietà tamazight del Marocco centrale, Roma, Università \"La Sapienza\", 1998 (Studi Semitici n.s. 15)","num_words":42,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.245,"stopwords_ratio":0.071,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.443,"perplexity_score":19296.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Iburɣas d imuddiren ig tetten aṭas n wučči ya d učči amɣaw neɣ aɣersaw, llan iburɣas ig tetten aksum d iɣsan d idammen d ucencaw akken daɣen illan iburɣas ig tetten asɣaṛ","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.155,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.188,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.996,"perplexity_score":160737.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Mi yessiweḍ tesɛa n isegassen deg lɛemer-is ixedm-d snitra-s tamezwarut akk-d ccnawi-s imezwura.","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.188,"stopwords_ratio":0.25,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":5667.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tikubaniyin i tsawin-tserran ar unafag n Ho Chi Minh City:","num_words":15,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.19,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.664,"perplexity_score":58622.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tasuddest takrurant neɣ tameddest takrurant d irem akruran ilan (yesɛan) inumak yemgaraden i weglam n tenga takrurant neɣ i werway","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.182,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.162,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":153786.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Gar wengalen yellan : ASCII, tanselfat (sigle) n (American Standard Code for Information Interchange), angal s tizeɣt amarikan n usmeksel n tilɣa.","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.199,"stopwords_ratio":0.061,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.845,"perplexity_score":61647.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Masqueray, Emile. 1879. \"Comparaison d’un vocabulaire des Zenaga avec les vocabulaires correspondants des dialectes Chawia et des Beni Mzab\". Archives des missions scientifiques et litteraires 3\/5: 473-533.","num_words":48,"character_repetition_ratio":0.03,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.238,"stopwords_ratio":0.021,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.732,"perplexity_score":26512.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Igider = égädär wa iggädän (igider yufgen); égädär wa iggädän d isem daɣen n yitri ameqqran deg terbaɛt:","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.189,"word_repetition_ratio":0.074,"special_characters_ratio":0.212,"stopwords_ratio":0.111,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.809,"perplexity_score":8402.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Stephen King as Richard Bachman, Michael R. Collings, Starmont House, 1985, ISBN 0-930261-00-3","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.362,"stopwords_ratio":0.04,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.764,"perplexity_score":40757.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Kel Adaɣ, neɣ Kel Asuq: di Kidal, ed Tin Buktu","num_words":13,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.261,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.322,"perplexity_score":35203.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Allocricetulus d tudersent n imaklasen yeṭṭafaren tawacult n tmaklasin d tfesna n temseɣẓaẓ","num_words":14,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.132,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":200922.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Amawaṭ n umaklas imezdi yettili-d wazuk-is gar n 220 ar 460 g (azal afellay deg 150 ar 500 g), Teɣzi n tfekka-s 20 cm ma d asallaf-is 5 cm","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.362,"stopwords_ratio":0.118,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":38734.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Nicholas, Francis. 1953. La langue berbère de Mauritanie, Dakar, mémoire de l'IFAN, n° 33.","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.311,"stopwords_ratio":0.045,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.313,"perplexity_score":14182.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Yal wa ad yaγ deg-s tiremt-is,ad yernu ad yečč ayen i t-id-isaḥen seg tmellalin.","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.237,"stopwords_ratio":0.15,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7244.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tusniwin tigmawin d tusniwin yeɣɣaren neɣ yeqqaren idisan tisengamatin tigamatin tiyufatin i yakk tumanin yettilin deg tegnit d tallunt","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.016,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.133,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.995,"perplexity_score":181270.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tizemraradin (Assaɣ ussnan: Reptiliomorpha) d asmil n temraradin yeṭṭafaren afelasmil n tkuẓdarin","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.023,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.144,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.852,"perplexity_score":49114.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Hollywood Hillbillies (s tanglizit : Hollywood Hillbillies) sulfen-t-id imarikaniyen aseggas n 2014 sɣur Mike Pack. Tɛedda deg telenẓar i tikkelt tamenzut ass n 2014.","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.153,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.229,"stopwords_ratio":0.027,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.964,"perplexity_score":31523.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"2968 deg teswast n Yimaziɣen (Aseggas amaynut n Yimaziɣen 2968, yusa-d ass n 12 yennayer 2018);","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.116,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.358,"stopwords_ratio":0.056,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":59396.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"« Abane Ramdane : un destin tragique », amagrad sghur Daniel Junqua, tuber 1985.","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.287,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.581,"perplexity_score":81549.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Awal, cahiers d’études berbères, sous la direction de M. Mammeri, 1985-1989, Paris, Awal.","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.326,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.617,"perplexity_score":17845.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Force.com d platform n usihel g lCloud, tesseqdac Apex i lBackend, VisualForce i lFront.","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.193,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.61,"perplexity_score":19465.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"L'Islam, religion et société, éd. Cerf, Paris 1982 (translated in Italia, RAI 1980).","num_words":24,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.345,"stopwords_ratio":0.042,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.748,"perplexity_score":6207.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Afaylu HTML ɣur-s aseɣzif “htm” neɣ “html”, amedya “afaylu_html.htm” akk d “afaylu_html.html” kifkif-iten.","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.165,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.264,"stopwords_ratio":0.04,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.975,"perplexity_score":3964.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Mozart and Thomas Linley in 1770 Wolfgang Theophilus Chrysostommus Mozart, yettwassen s yisem n Mozart.","num_words":27,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.194,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.124,"perplexity_score":59530.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Mangulya d awank g umnẓaw n Asya iwtta-is g iffus d uwank n Ccinwa ar tlkkm ar 1564116 km² amnru-is ism-is Ulanbatar d uɣrf-is d a ilkkm ar uggar n 2800000.","num_words":46,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.321,"stopwords_ratio":0.087,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.917,"perplexity_score":40134.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Assa qrib yal tamesalyt tesɛa agemmay ines n bray d acu kan taqbaylit mazal ur tesɛa ara agemmay ines n bray.","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.18,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.193,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":158477.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Shakespeare et le théâtre du Globe tirée de l’Encyclopædia Britannica","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.145,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.775,"perplexity_score":22774.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"LAMP akk d WAMP d awalen n tsenselkimt, inumak-nsen d wi: LAMP: Linux + Apache + MySQL + PHP WAMP: Windows + Apache + MySQL + PHP Ihi, LAMP akk d WAMP d tigrummiwin n yiseɣẓanen, iswi-nsent ad ilint d aqeddac n yismal Web.","num_words":64,"character_repetition_ratio":0.122,"word_repetition_ratio":0.036,"special_characters_ratio":0.261,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.984,"perplexity_score":61844.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Cili Asenǧaq thumbnail|center Azamul thumbnail|center Tutlayt tunṣibt Taspenyulit Tutlayin nniḍen Runa Simi - Mapudungun - Aymara - Vânaga Rapanui Tamanaɣt Santiago Timdinin Timuqranin Santiago - Valparaíso - Concepción Talɣa n Awanek Tagduda AselwaySebastián Piñera Tajumma 756 950 km² Azarug ɣef Spanya 12 Furar 1818 Aɣrud 16 746 491 Imezdaɣ Tanezzi 22\/km² Ajjed ineṣriyen 100% Aqarid Peso Imseɣret Taɣelnawt Dulce patria, recibe los votos Taɣult n Internet.Cl Amemmal n Tilifun +56.","num_words":117,"character_repetition_ratio":0.042,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.229,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.697,"perplexity_score":77885.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ddaxla [M], chef-lieu et de la province d'Oued ed Dahab et de la région d'Oued ed Dahab-Lagouira, dans le Sahara occidental : imezdaɣ (2004)","num_words":46,"character_repetition_ratio":0.121,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.277,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.604,"perplexity_score":9121.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Anbaz n Banu Hilal ed taggara n Teqliɛt n At Ḥemmad","num_words":16,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.196,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.953,"perplexity_score":189302.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1\/ asulu n unfafad (signature du virus): Asulu n unfafad d takbabt-ines (signature) neɣ d limara-s.","num_words":24,"character_repetition_ratio":0.178,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.253,"stopwords_ratio":0.042,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":21953.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Wolfgang Theophilus Chrysostommus Mozart, yettwassen s yisem n Mozart (27 yennayer 1756 - 5 dujamber 1791)","num_words":24,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.283,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.614,"perplexity_score":64273.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"L’opium et le bâton, Paris, Plon, 1965 ; 2ème édition, Paris, Union générale d’éditions – SNED, Coll.10\/18, 1978.","num_words":28,"character_repetition_ratio":0.038,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.389,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.976,"perplexity_score":15519.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ileḥḥu deg temdint, aɛawdiw yettṛabaɛ, aqcic yezzeɣzeɣ2 : yekker-asen akk i medden s teɣrit : wa yerẓa-t wa yesɛab-it, wa yerẓa-t wa yesɛab-it, wa yerẓa-t wa yesɛab-it… Armi uɣalen nnejmaɛen yelmeẓyen deg tejmaɛt, nnan-as :","num_words":54,"character_repetition_ratio":0.182,"word_repetition_ratio":0.222,"special_characters_ratio":0.233,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8985.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Grover Washington Jr., amyurar usaksufun n jazz amarikan (∩ 17 dujamber 1999).","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.282,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.638,"perplexity_score":37958.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Dasin Welt ihma ( s Tifinaɣ ⴷⴰⵙⵉⵏ ⵡⴻⵍⵜ ⵉⵀⵎⴰ) ( 1873 – 1933 t) d tageldunt tatergit , d wetma-s n umnukal Axmuk aq Ihma d nanna-s n umnukal Axmuk Bay d umnukal Musa Laxmuk d yelli-s n nanna-s n umnukal yettwasnen Musa aq amasten . Yemma-s n nna Tihet welt Hedyuwi , ulsen-d fella-s yitergiyen d yirumyen tamacahut-is .","num_words":80,"character_repetition_ratio":0.12,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.267,"stopwords_ratio":0.1,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.992,"perplexity_score":40465.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tamdint tamezwarut iqerben d Kallakurichi dɣa taɣiwant tamezwarut d Salem.","num_words":13,"character_repetition_ratio":0.154,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.135,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":79415.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Taɣinawt n Tussniwin Tudmisin, Tussniwin n Ussefrek d Tussniwin Timsenziyin","num_words":11,"character_repetition_ratio":0.121,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.133,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.987,"perplexity_score":59514.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Tikubaniyin i tsawin-tserran ar unafag n Dong Hoi: <\/div class>.","num_words":15,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.234,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.655,"perplexity_score":24035.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tirugza n ccix Amɣar tella sinnig taɣerfant-is sɣur agdud-s imi ihureb-ed almi tagara ɣef ayen yesɛn ccan; tilelli n tamurt-is akk-d n wegdud-is.","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.207,"stopwords_ratio":0.176,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9364.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Isem-is s latinit: Echium vulgare, Echium creticum, Echium plantagineum, Anchusa italica","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.17,"stopwords_ratio":0.048,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.566,"perplexity_score":16337.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"MELIÀ, B. (1992) La lengua guaraní del Paraguay. Historia, sociedad y literatura, Mapfre, Madrid.","num_words":29,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.268,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.517,"perplexity_score":6426.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Ameẓyan akw deg-sen, 17 d assegwass di ticett-is, mi testeqsan amek is iqqaren inna yasen-d isem-is s tirlundit, s tmeslayt-is.","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.236,"stopwords_ratio":0.161,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6079.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ben cheikh, J.E, Levi-Valensi, j., Diwan algérien, la poésie algérienne d’expression française de 1945 à 1965, Alger, SNED, 1967.","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.333,"stopwords_ratio":0.032,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.736,"perplexity_score":7488.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ṭanja {M], chef-lieu de la préfecture de Tanger-Assilah et de la région de Tanger-Tétouan : 900 150 imezdaɣ (2004)","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.038,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.325,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.513,"perplexity_score":10657.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Richard Dean Anderson Ricaṛ Din Anderṣun d-asnebgar amarikani, ilull ass n 23 Yennayer asegwas 1950 di Minneapolis, awanak n Minnesota.","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.215,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.639,"perplexity_score":32209.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Dγa, iban-asen-d i yimeγnasen n tmaziγt dakk-n ulac d acu ara asen-d-tefk ddula, wanag taneggarut-a la tqeddec akk-n ad yeqqim kullec akk-n yella zik, bitt, tebda la tqeddec akk-n ad tessejhed asseεṛeb.","num_words":54,"character_repetition_ratio":0.135,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.223,"stopwords_ratio":0.111,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8633.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"2002: Nnig wawalen (En tu-hont d'ar c'homzoù - Beyond words) (astidiu #18 \/ s wallalen #4)","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.378,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.899,"perplexity_score":22309.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"-A nnger-ik ! a nnger-ik ! yemma d Tteryel ad k-tecc ! Yenna-as :","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.107,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.338,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":11836.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Aseggas 2015 d aseggas aḥerfi (365 n wussan). D aseggas wis 2015 deg wakud-agi-neɣ, d aseggas wis 15 deg wagim XXI (lqern 21) daɣen d aseggas wis 5 deg umrawseggas 2010 - 2019.","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.12,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.375,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":53237.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tinigt n kra n telmas am weswu d tmilla d tfirellas d tin yettusemlin send n 3000 n iseggasen sɣur imeskaren n igrikiyen imziken am Homer d Aristot akken daɣen iy tettusemli deg wedlis n Yub","num_words":42,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.205,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":254836.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Di Spenyul llan azal n 2.600.000 n Yibaskiyen di lweqt i deg di Fpansa llan kan 250.000. Azal n 700.000 n Yibaskiyen ay yettmeslayen tabaskit di Spenyul, di lweqt i deg di Fransa, 400.00 kan ay tt-yettmeslayen.","num_words":44,"character_repetition_ratio":0.129,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.333,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":73001.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1938 : Ronald Corey, aselway n usrir n uhuki \"le Canadien de Montréal\" (1982-1999).","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.398,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.515,"perplexity_score":82278.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tambayt : mesalyen-tt di tmurt n Brazil azal n 5.000 n yemdanen. Di tmurt n Paraguay meslayen-tt azal n 8.000 n yemdanen. Di tmurt n Tarjentint mesalyen-tt azal n 2.500 n yemdanen.","num_words":42,"character_repetition_ratio":0.164,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.294,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":37867.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Amir ameqran n imezdaɣ n wegni n Tibet ṭṭafaren aɣref n Tibit","num_words":15,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.18,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.924,"perplexity_score":193728.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Isem-is s tefransist: Germandrée jaune, Germandrée blanc-grisâtre, Bugle ivette ou Ivette musquée","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.068,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.165,"stopwords_ratio":0.053,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.723,"perplexity_score":16659.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tella Agadir g 508 km g unẓul n Anfa ( Tigemmi tumlilt ) , d 173 km i Mugadur , d 235 km i Amurakuc .","num_words":30,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.386,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.93,"perplexity_score":246402.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"2934 deg teswast n yimaziɣen (Aseggas amaynut n yimaziɣen 2934, yusa-d ass n 12 yennayer 1984)","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.118,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.351,"stopwords_ratio":0.056,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":46144.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"KVK (Lalman, Tutrict, Taswist, WorldCat): Igmad n unadi Kim Godal","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.231,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.182,"perplexity_score":29598.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1774: Die Leiden des jungen Werthers (The Sorrows of Young Werther), novel","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.257,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.55,"perplexity_score":67963.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"2967 deg teswast n Yimaziɣen (Aseggas amaynut n Yimaziɣen 2967, yusa-d ass n 12 yennayer 2017);","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.116,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.358,"stopwords_ratio":0.056,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":59396.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ma yella d tafṛensist, alamma ay d asmi ay tewwi Cameroun azarug-is (indépendance) ay tuɣal tesɛa dduṛ meqqren di teywalt (communication), imi seg yimir-n d asawen, bdan Yikamruniyen la lemmden s waṭas tutlayt-a. Dɣa, menɣir tlata-nni n temnaḍin (provinces) n ugafa anda d tafulfuldet ay d tutlayt n teywalt akk d snat-nni n temnaḍin i deg ssawalen (tapidgint n) taglizit, d tafṛensist ay yetturaren dduṛ meqqren di teywalt di xemsa-nni n temnaḍin nniḍen ay d-yegran di Cameroun. S waya, tennulfa-d yiwet n tefṛensist d taɣerfant (populaire), sseqdacen-tt Yikamruniyen yettmeslayen tutlayin yemgerraden wagar-asen, ladɣa di temdinin d tmiwa iqerben ɣer temdint. Nnig waya, Ikamruniyen merṛa, ama d wid yesseqdacen taglizit, tafṛensist neɣ tafulfuldet, ttemsefhamen merṛa wagar-asen s tefṛensist, u tettɣimi-d tutlayt-a d nettat ay d tutlayt n wemsefham tameqrant akk di tmurt. Snat-nni n tutlayin tunṣibin n Cameroun, taglizit d tefṛensist, kecemnt-d s amezruy n tmurt-a di 1916, asmi ay tettwarna Lalman u tettwabḍa Cameroun ger Fṛansa d Briṭanya. Inehrasen (colonisateurs) imaynuten nudan ad ḥettmen tutlayt-nsen ɣef yimezdaɣen n tmurt-agi, ladɣa deg yinurar n uselmed akk d tedbelt (administration). D aya ay yessawḍen snat-agi n tutlayin ad fkent aẓar di Cameroun di tallit n tsehrest (listiɛmaṛ), yernu asmi ay tewwi Cameroun azarug-is (indépendance), uɣalent ǧehdent ugar. Asmi ay teddukel Cameroun, di 1961, taglizit d tefṛensist uɣalent d snat n tutlayin tunṣibin n tmurt-a imi Cameroun tefren ad tesselḥu tamurt s tesnutlayt (bilinguisme).","num_words":330,"character_repetition_ratio":0.068,"word_repetition_ratio":0.006,"special_characters_ratio":0.199,"stopwords_ratio":0.018,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":20115.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Intermezzo di rime (1883)Isaotta Guttadàuro ed altre poesie (1886)L’Isotteo-La Chimera (1889)","num_words":24,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.323,"stopwords_ratio":0.042,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.298,"perplexity_score":12292.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"K.-G. Prasse, Gh. Alojali, Gh. Mohamed, Dictionnaire touareg-français'', 2 voll., Copenhagen 2003 ISBN 87-7289-844-5","num_words":28,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.388,"stopwords_ratio":0.036,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.144,"perplexity_score":7486.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1971: talalit nniḍen i Harpe Aseltik (Renaissance of the Celtic Harp) (astidiu #03 \/ s wallalen #2)","num_words":24,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.313,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.759,"perplexity_score":112254.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"s tfṛansist : A.-C.-M. Poullet-Delisle (tasuqilt.), Recherches Arithmétiques tagmiwin talugḍanin, ɣer Coursier, 1807 ; izizreg. A. Blanchard, 1953 ; reprint Jacques Gabay, 1989, .","num_words":51,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.313,"stopwords_ratio":0.02,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.348,"perplexity_score":4781.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ad nufa daɣen imuzligen-agi : Ifnayen, Znaga, Zenaga, Sanaga, Senaja, Senhadji, Sanhdja, Sanhadja, Çanhaja, Sinhâja.","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.224,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.613,"perplexity_score":3665.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tiseflayin d iylalen ilan iqamumen d ikacbaren imesden d usekkud yuddsen d wafraw aras d umellal d uberkan d uzunɣid akken yella kra n wemgarad gar wefraw n uwtem d win n tewtemt","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.18,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":265527.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Yeɛqub d babas n 12 n tiqbilin i yeffɣen s Maser imir semmanten arraw n Israyel neɣ « Israyliten »","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.235,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":229163.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Tagelda n Tdukli temɣ-id almi thekm-ed ɣef ahric ameqran n Tafriqt ugafa ; Merruk deg 1146, Dzzayer 1151, deg 1160 hekemed ɣef ahric ameqran n Tamezɣa.","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.155,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.285,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":30272.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Yves Modéran, « Cusina », Encyclopédie berbère, no 14,‎ 1er mars 2012 (lire en ligne, consulté le 12 octobre 2018)","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.36,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.272,"perplexity_score":21489.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ismawen n wagguren s Tlatinit akd s Tmaziɣt tulugen neɣ s Tmaziɣt deg Tafriqt n Ugafa","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.053,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.176,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":192443.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Agermal d aɣersiw amseksum iy tett seg iɣeṛdayen d igtal d temraradin d imeɣsuyen","num_words":15,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.16,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":207372.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ddin d tamsalt yeɛnan amdan iman-is, awannak(l’état) ur d issekcam ara iman-is deg-s.","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.235,"stopwords_ratio":0.143,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":3810.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Doubtful Works of William Shakespeare Texte complet des œuvres dramaturgiques attribuées par erreur à William Shakespeare.","num_words":27,"character_repetition_ratio":0.177,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.131,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.812,"perplexity_score":139901.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Deg wenẓul ɣer taddart n Tawrirt ed taddart n Ilmaten","num_words":11,"character_repetition_ratio":0.091,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.17,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":176558.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tezga-d ar 600 n ikulimitren ar tama n wadda n Lzzayer tamanaɣt, ar 190 n ikilumitren ar tama n wadda n Leɣwaṭ, ar 190 n ikilumtren ar tama n usammer n Wergla.","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.173,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.277,"stopwords_ratio":0.028,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":87951.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Tirza tamezwarut tella-d akken iwata yeẓra agellid-is akk d ixṣimen-is.","num_words":14,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.183,"stopwords_ratio":0.214,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6330.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1952 : Jean Rouaud, amyaru aṛumi, arraz Goncourt di 1990 i ungal Les Champs d'honneur.","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.314,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.39,"perplexity_score":28845.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1917 : Ossie Davis, asegbar, ameskar n usaru, amessiyes d anfaras amarikani (∩ 4 fuṛaṛ 2005).","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.333,"stopwords_ratio":0.045,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.902,"perplexity_score":29403.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Min al-Tafsîr al-mawrûth ilâ tahlîl al-khitâb al-dînî, Dâr al-Talî‘a, Beyrouth 2001.","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.274,"stopwords_ratio":0.054,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.564,"perplexity_score":734.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Aṭas isleɣmayen i selḥan taɣlamt n JSK, garasen : 'Popescu , Bazyl Marian, Peter Matiga , Lenner' , Taḥar Belḥaǧ (Aqbur n taɣlamt Le Havre), Belqasem Aluc (Aqbur n taɣlamt-AS St Etienne), Hasen Hamuten (Aqbur n taɣlamt MC Alger d France Olympique di 1948), Abdelaziz Bentifur (Aqbur n taɣlamt OGC Nice d taɣlamt taqburt n FLN), Abderaḥman Bubeker (Aqbur n taɣlamt AS Monaco d taɣlamt taqburt n FLN), Amar Rouai (Aqbur n taɣlamt Angers d taɣlamt taqburt n FLN), Mokrane Oualiken (Aqbur n taɣlamt Nîmes d taɣlamt taqburt n FLN ), Mahyeddin Xalef, 'Stéfan Zywotko', Nur Benzekri, Nureddin Saɛdi, ǧafar Haruni, Brahim Ramdani, Kamal Mwasa, Azeddin Ait.Djoudi, Musa Sayib, atg.","num_words":200,"character_repetition_ratio":0.179,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.232,"stopwords_ratio":0.015,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.902,"perplexity_score":30472.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Fagin deg usaru n Oliver Twist (1948), Col Nicholson deg usaru n The Bridge on the River Kwai 1957","num_words":28,"character_repetition_ratio":0.112,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.296,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.692,"perplexity_score":159810.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1938 : Chas Chandler, amyurar n snitra adda anglizi (The Animals) (∩ 17 yulyu 1996).","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.369,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.64,"perplexity_score":32600.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"[Bertrandy 1994] S. Bertrandy, « » [archive], dans Gabriel Camps (dir.) (publ. par l'Union internationale des sciences pré- et protohistoriques, l'Union internationale des sciences anthropologiques et ethnologiques, le Laboratoire d'anthropologie et de préhistoire des pays de la Méditerranée occidentale, et l'Institut de recherches et d'études sur le monde arabe et musulman), , t. XIII : Chèvre – Columnatien, Aix-en-Provence, Édisud, 1994, 1 vol., 155 p. (p. 1 913-2 067) - [1], 24 cm (ISBN 2-85744-201-7, 978-2-85744-201-1 et 2-85744-696-9, OCLC 30348883, BNF 36676407, SUDOC 003229858, lire en ligne [archive]), art. C71, p. 1 964-1 977.","num_words":158,"character_repetition_ratio":0.076,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.398,"stopwords_ratio":0.019,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.827,"perplexity_score":14333.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Aferdis seg tegrawt n tezdaɣult yezmer ad yettwiqqen s yiwen n uferdis neɣ ugar seg tegrawt n tegruma .","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.167,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.2,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":223527.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"At Bu Ɛbd Ssid : Herarad, At Ɛmar, At Kerdad\/Qerdad, Maḥjuba, At Fasir, At Ɛeṭiya","num_words":28,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.259,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.343,"perplexity_score":18900.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Amur ameqran n telmas d tewsitin n uzirdyaw ttidirent deg Marikan anagar snat n telmas","num_words":16,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.163,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":216617.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"The Stephen King Phenomenon, Michael R. Collings, Starmont House, 1987, ISBN 0-930261-12-7","num_words":23,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.367,"stopwords_ratio":0.043,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.598,"perplexity_score":37098.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Tamugit n tesmilt tanefrayt n warraz ameqqran n Asya Djebbar n tenfust","num_words":15,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.157,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.893,"perplexity_score":172904.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"(Recherches de dioptrique), 10 décembre 1840, Abhandlungen der Mathematischen Classe der Königlichen Gesellschaft der Wissenschaften zu Göttingen 1, 1843, p. 1–34 ; aḍris deg internet : GDZ, Google Books), und Dieterich, Göttingen 1841 Gallica, Gauß: Werke. Band 5, p. 245–276 :","num_words":83,"character_repetition_ratio":0.022,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.309,"stopwords_ratio":0.024,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.098,"perplexity_score":5871.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Taɣiwant n At Yeḥya tettwazger s ubrid aɣelnaw AA 71, i teddeden Iɛeẓẓugen d Aṣqif n Ṭmana dɣa s ubrid agezdan CW 150, i teddeden abrid aɣelnaw AA 12 d ubrid aɣelnaw AA 71 seg Caɛyeb ar At Hicem.","num_words":51,"character_repetition_ratio":0.167,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.256,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":140149.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Isem-is s tefransist: Moutarde des champs, Moutarde Blanche, Herbe aux chantres","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.029,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.177,"stopwords_ratio":0.056,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.551,"perplexity_score":19948.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Aṭlas anewrir d azrar id yezgan ɣef yili n yilel agrakal s teɣzi n 1500 km","num_words":16,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.257,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":218449.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"L’insurrection de la Grande Kabylie, C.Robin, Tiẓrigin Henri Charles Laranzelle, Paris","num_words":23,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.174,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.204,"perplexity_score":5523.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Γer Iṛumyen daγen kifkif, llan tturaren pila paganica, pila trigonalis, follis d harpastum.","num_words":23,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.176,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.676,"perplexity_score":12751.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"s tegyizit : General investigations of curved surfaces of 1827 and 1825, The Princeton University Library, 1902 ; aḍris deg internet : , IA, IA","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.306,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.566,"perplexity_score":45651.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Werner Vycichl, \"Begadkefat im Berberischen\", in: James et Thea Bynon (eds.), Hamito-Semitica, London 1975, pp. 315-317.","num_words":32,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.333,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.173,"perplexity_score":14940.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tawurta d aɣersiw anegmar iy tetten tilmas meẓẓiyen am igtal d temseɣẓaẓ d tilmas n iden n iylalen","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.173,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.984,"perplexity_score":227612.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Alkem n Coronvirus Beta n Wuhan yesskanay-d tarwast (amcabi) yakk d Betacoronavirus yellan ɣer izuɣnennayen yettumeyyez deg ijinumen ɣef Kuṛunavirus niden am Kuṛunavirus yeqqnen ar temsedfart tamesguneft tamekruzt tanamsadt (SARS) d tamsedfart tamesguneft n usamer alemmas (MERS).. Am SARS iga d agmam deg twacult n Betacoronavirus tadfert B., 5 n ijinumen seg Kuṛunavirus amaynu ttwasinfen (ttuɛzlen) ijinumen-a gan d: BetaCoV\/Wuhan\/IVDC-HB-01\/2019, d BetaCoV\/Wuhan\/IVDC-HB-04\/2020, d BetaCoV\/Wuhan\/IVDC-HB-05\/2019, d BetaCoV\/Wuhan\/WIV04\/2019, d BetaCoV\/Wuhan\/IPBCAMS-WH-01\/2019 deg Ammas Acenway i wsenɣed d tesɣilt ɣef waṭṭanen d usganfu n Jinyintan., Alkem n uzeffar aṛibuɣsan d win ilan (yesɛan) azal n 30,000 n Nukelyutid deg teɣzu-ynes.","num_words":188,"character_repetition_ratio":0.124,"word_repetition_ratio":0.168,"special_characters_ratio":0.242,"stopwords_ratio":0.027,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.984,"perplexity_score":4535.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"René Basset, \"Notes de lexicographie berbère, 1re série. - II. Dialecte de Djerbah\", Journal Asiatique Avril-mai-juin 1883, pp. 304-314.","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.316,"stopwords_ratio":0.057,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.873,"perplexity_score":10130.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Shaula (λ Sco) ak°d Lesath (υ Sco) yellan d Tyettawén en tanilt, \"allen n tenilt\"","num_words":29,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.272,"stopwords_ratio":0.034,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.615,"perplexity_score":19439.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"KVK (Lalman, Tutrict, Taswist, WorldCat): Igmad n unadi Torsten Haß","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.224,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.253,"perplexity_score":31759.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tiṭṭawin {M], chef-lieu de la province de Tiṭṭawin (sa médina – ancienne Titawin – est classée au patrimoine mondial de l'UNESCO depuis 1997) : imezdaɣ (2004)","num_words":42,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.289,"stopwords_ratio":0.024,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.621,"perplexity_score":34718.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Ccix Lfuḍil Awertilani Ccix Lfuḍil Awertilani (S tṛumit : Fodil El Ouartilani) yemmut ur iwala asirem-is wa ad yidir di Lezzayer tilellit.","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.155,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.188,"stopwords_ratio":0.057,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":30470.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Yusef yellan d agma-s seg yimma-s Raḥil illi-s n Laban igan d illi-s n wana (illi-s n xal-is) n Yakuf","num_words":32,"character_repetition_ratio":0.022,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.267,"stopwords_ratio":0.188,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":10479.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tadaǧeu, Maurice (1975): \"Language Planning in Cameroon: Towards a Trilingual Education System\". In: Herbert, Robert K. (ed.): Patterns in Language, Culture and Society: Sub-Saharan Africa. Colombus, Ohio: 53-75. (= Working Papers in Linguistics 19).","num_words":73,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.28,"stopwords_ratio":0.014,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.416,"perplexity_score":10057.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"The Many Facets of Stephen King, Michael R. Collings, Starmont House, 1985, ISBN 0-930261-14-3","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.372,"stopwords_ratio":0.038,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.758,"perplexity_score":44427.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Si El Hachemi Assad, Amaray Amatu n Usqamu Unnig n Timmuzɣa","num_words":15,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.186,"stopwords_ratio":0.067,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.617,"perplexity_score":46843.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Netta yaken ibdu (di 2008) yttili g usarag is takatut flash (en: flash memory).","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.291,"stopwords_ratio":0.056,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.792,"perplexity_score":33067.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tagrawt n Tracheophyta tegber seg 383 671 n telmas s unect n Ulloa Ulloa et al.","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.278,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.862,"perplexity_score":126733.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Algérie Presse Service - Actualité à la Une Tawakla isallen n Lezzayer - SPORT","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.192,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.578,"perplexity_score":110540.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Elise ou la vraie vie n 'Michel Drach' deg 1974, akw d 'Marie-José Nat' d Muḥemmed Cwix","num_words":30,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.299,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.505,"perplexity_score":16623.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"At Nuya\/Nuga : At Barudi, At Ɛetman, At Bu Dawed, Qannin, Legreb","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.266,"stopwords_ratio":0.05,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.47,"perplexity_score":16796.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Thomas G. Penchoen, Etude syntaxique d'un parler berbère (Ait Frah de l'Aurès), Napoli, Istituto Universitario Orientale, 1973","num_words":32,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.23,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.588,"perplexity_score":26097.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ass n 28\/01\/2016 yuder Yizem g iɣrem nnes Ikniwn gr idurar n Ṣaɣṛu g wakal n imarawn nnes d ayt mas iẓẓeln iṛumiyn g isggwasn n 1933 1934.","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.333,"stopwords_ratio":0.086,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.77,"perplexity_score":70315.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Smadja (Élisabeth), « Note sur une monnaie de Cirta », Dialogues d'histoire ancienne, V, 1979, p. 279-281.","num_words":29,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.368,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.625,"perplexity_score":14041.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ilul deg useggas n 1957 di taddart n IƐllalen n At Yehya Musa, di tmanaḍt n DraƐ Lizan. Ixdem aḍebsi ines amenzu di Fransa deg useggas n 1979, wi sin deg useggas n 1982, deg useggas n 2006 yessudem aḍebsi anegaru.","num_words":49,"character_repetition_ratio":0.167,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.286,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":75814.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Musa Ag Amastan s tifinaɣ ilul deg useggas n 1867 s sseggas amaziɣ 2817, immut deg 23 Dujanbir aseggas n 1920 s aseggas amaziɣ ɣ 10 Dujanbir asggas n 2870.","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.123,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.329,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.936,"perplexity_score":119768.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Herbert George Wells d amaru ingliz, illul-d deg 21 ctanmbir 1866, immut g 13 ɣuct 1946.","num_words":23,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.352,"stopwords_ratio":0.087,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.978,"perplexity_score":37437.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ilul Muḥemmed Cafiq ass n 17 ɣ wayyur n Cutanbir ɣ useggwas n 1926 ɣ tmazirt n Ayt Sadden, illan ɣ tseggiwin n Fas. Mad yad iɣwêra ɣ temdint n Aẓru (Merruk), ɣ tinmel nnes ittussan s Lkulij n Uzêru, idêfr tiɣêri ayelliɣ yumêz turagt ɣ umezruy d udiplum yâden ɣ tussna n usegmi. Mayad ad as irzêmen iɣarasen ad yeg yan ɣ imasayen n tsertit n usegmi ɣ Merruk. Zeɣ lliɣ teffaɣ Fransa, ikka kigan d twuriwin ɣ iger n usigmi : zeɣ lliɣ ten ikka ar itekka f tɣêri izwaren ɣ kigan n tmedinin n Merrok, ar amezza n umaru n tneɣlaft n usselmed ɣ tezwuri n iseggwasen 1970, ar anedad n Tinmel tageldant. Mekli daɣ isseɣwera taàrabt, tafransist, amezruy, tussna n usegmi. Iggi n uya, yega Muhammad Cafiq ameslay ɣ Tkadimit n Tgeldit n Merrok. Tigariwin ad, yega t ugellid d unebdad n Ircam ittuskaren tigariwin ɣ Rbât.","num_words":195,"character_repetition_ratio":0.025,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.224,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.914,"perplexity_score":93419.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Sinna kin yemlal aked umɣaraf n scanners Barneyscan iwakken ad isedger ineɣlan. 200 ineɣlan ttwasdegren aked scanners Barneyscan di tazwara.","num_words":30,"character_repetition_ratio":0.153,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.171,"stopwords_ratio":0.033,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.993,"perplexity_score":71119.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Les Joyeuses Commères de Windsor (The Merry Wives of Windsor)","num_words":23,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.18,"stopwords_ratio":0.087,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.427,"perplexity_score":83539.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"« Images algériennes d'Emmanuel Roblès », Simoun (J.-M. Guirao), Oran, wis 30, dujamber 1953.","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.344,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.525,"perplexity_score":9341.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Ḥsen Zermani, akken d ameẓyan yufa-d iman-is d anaẓur am waṭas n iɛeggalen di twacult-is.","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.213,"stopwords_ratio":0.182,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":13064.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1996 - (23-30\/4) \tTameskant \"Dix ans de Peinture algérienne\", Galerie Isma (Lezzayer tamanaɣt).","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.347,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.585,"perplexity_score":32878.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Omar Carlier: le cri du révolté «Imache Amar, Un itinéraire militant» ENAL, Alger, 1986.","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.273,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.536,"perplexity_score":11843.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Mkan af yara ɣ tseɣunt n Afaq yan mennaw imagraden f wammak idran n umarg n tammaɣt f tmazirt lli nnan imaziɣen iseggwasen llid tekcem Fransa.","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.183,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.845,"perplexity_score":149091.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Iɛeyyaḍen d'taddart deg te ɣiwant n Suq Ufella adrum aki yesɛa krad y'imriwen: Tamart, Tamedjari, Tamedrari a drum aki yesɛa sin y'imriwen: Hamza, Hamzaoui a drum aki yesɛa yiwen y'imer: Raaf adrum yesɛa yiwen y'imer: Sadou adrum aki yesɛa seddis y'imriwen: Allam, Allab, Alkama, Allad, Zyankhudja, Chaibi.","num_words":84,"character_repetition_ratio":0.152,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.216,"stopwords_ratio":0.06,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.994,"perplexity_score":21579.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"« Ccix n bled di Lezzayer », Journal des instituteurs de l'Tafriqt du Nord, wis 3, 25 tuber 1956 .","num_words":24,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.343,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.502,"perplexity_score":87642.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Eddard , tameṭṭut-is Catelyn, arraw-nsen : Robb, Sansa, Arya, Bran, Rikon. Akk d Jon Snow.","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.278,"stopwords_ratio":0.038,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.796,"perplexity_score":7437.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"D ay-n d-ibeggenen azal yesεa wayyur-a n Yennayer γer imaziγen.","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.206,"stopwords_ratio":0.048,"flagged_words_ratio":0.048,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":5804.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Jean Delheure, Vivre et mourir à Ouargla \/ Tameddurt t-tmettant wargren, Paris, SELAF, 1988 - ISBN 2-85297-196-8","num_words":27,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.357,"stopwords_ratio":0.037,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.324,"perplexity_score":28211.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"At Lwad : At Leḥmam, Zrarga, Iazizain, Kezennaya, Aidan, At Sbu, At Tajer, Isqainen, Jefafna, Henadza, At Tanut, At Segmiman","num_words":39,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.25,"stopwords_ratio":0.051,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.459,"perplexity_score":14552.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Amyag deg tutlayt taqbaylit, yezmer ad yel kradet (3) n taggayin n yimataren udmawanen : imataren n wudem i irennun i umyag i yeftin deg wanaḍ; imataren n wudem i irennun i umyag amagnu deg wurmir, urmir ussid akked yimizri ; imataren n wudem i irennun i umyag uzzig deg yimizri kan.","num_words":54,"character_repetition_ratio":0.153,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.212,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":152068.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Je viens de là où l'on m'aime (feat. Féfé & Leeroy)","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.314,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.799,"perplexity_score":13884.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1984 - (20\/9) \t\"2ème Salon de la Peinture Méditerranéenne\", Galerie El Kettani (Lezzayer tamanaɣt).","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.323,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.725,"perplexity_score":17885.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Imdanen yuḍnen Rekku n uɣesmar zemren ad sɛun rekku deg adif n yeɣsan nsen ig llan ttwaxenqen imi xuṣṣen","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.173,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":232589.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Jean Delheure, Dictionnaire Ouargli-Français (Index Ricapitulatif Français-Ouargli), Paris, SELAF, 1987 - ISBN 2-85297-197-6","num_words":29,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.306,"stopwords_ratio":0.034,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.262,"perplexity_score":13918.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"René Basset, \"Notice sur les dialectes berbères des harakta et du Djerid tunisien\", Woking, Oriental University Institute, 1892 (Publications du 9ème Congrès International des Orientalistes, Londres 1891)","num_words":51,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.216,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.548,"perplexity_score":38936.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"(Géodésie, premier mémoire), 23 octobre 1843, Abhandlungen der Mathematischen Classe der Königlichen Gesellschaft der Wissenschaften in Göttingen 2, 1845, p. 3–34 ; aḍris deg internet : GDZ ; Gauß: Werke. Band 4, p. 261–290<\/small>","num_words":70,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.319,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.164,"perplexity_score":4366.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Akw d Juventus yebbwi aṭas n yizwal: snat n teqbucin n 'scudetti' deg 1997 akw d 1998, yiwet n teqbuct 'Super' n Ṭelyan deg 1997, yiwet n teqbuct 'Super' n Turuft deg 1996, akw d yiwet n teqbuct 'intercontinentale' deg 1996.","num_words":59,"character_repetition_ratio":0.167,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.326,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":21027.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Benedicta Boccoli Benedicta Boccoli, taktrist taṭelyanit tlul ass n 11 wember 1966 g Milan.","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.195,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.231,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.881,"perplexity_score":75743.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Ar assa amentel nel mutt ines mazal fella-s awal: tenγa iman-is s-isufar naγ d-amenγi aserti.","num_words":28,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.215,"stopwords_ratio":0.143,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.941,"perplexity_score":11764.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"ɣ yan uzemz lliɣ isat usiwel n izerfan ufgan ar d ikcem tamazirt, saten mdden ar sawalen f izerf n twisi ɣ tudert tasertant, ɣ tudert tadelsant, ssaten imaziɣen ar sawalen awd nettni s izerf nnesen ɣ wawal, s izerf nnesen ɣ iɣerm. ɣin aɣ d tugga twuri izgan n Muhammad Cafiq af ad yawes ɣ tnekra n wawal d idels amaziɣ. Mad yad yara yan udlis iggezzulen f umezruy imaziɣen, adlis izdâren ad issimmim i imaziɣen awal n umezruy isreg asen ad daɣ ccen ifrawen ɣ tasɣart n wawal illan ɣ Dren, issufeɣ d amawal taàrabt tamaziɣt, d yan udlis ɣef tejrrumt tamaziɣt, yawes d yat trabut n imaziɣen ɣ usufeɣ n tseɣunt Tifawt ifkan atig igguten i tirra s tmaziɣt.","num_words":139,"character_repetition_ratio":0.076,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.202,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.912,"perplexity_score":118232.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Sidi Sliman [M] : imezdaɣ (2004) : chef-lieu de la province de Sidi Slimane","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.06,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.329,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.413,"perplexity_score":46404.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"2048 d aseggas wis 2048 deg wakud-agi-neɣ, d aseggas wis 48 deg lqern 21, daɣen d aseggas wis tẓa (9) deg umrawseggas 2040-2048.","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.151,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.398,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":37330.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Llan asusru n tɛebrit n zik d ususru n ddin d ususeu n tɛebrit n tura.","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.164,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.229,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":121978.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Jean Moshsen Fahmy, Ibn Khaldoun. L'honneur et la disgrâce, éd. L'Interligne, Ottawa, 2003 (ISBN 2-921463-66-0)","num_words":32,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.369,"stopwords_ratio":0.062,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.688,"perplexity_score":13790.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Brahim Izri - 'D’une rive à l’autre, le passeur de lumière et d’espoir' (16-02-2006)","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.381,"stopwords_ratio":0.048,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.982,"perplexity_score":24442.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"- “ARA”+AMAƔUN AḤERFI: “ARA” YARUN” (akk udmawen). “ARA”+AMAƔUN USSID: “ ARA YETTARUN (akk udmawen)”.","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.196,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.327,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.978,"perplexity_score":1571.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Idder yeqqar: \"Piši kao što goviriš a čitaj kao što je napisano!\"","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.231,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.561,"perplexity_score":12904.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"RAS tga d tuddsa tabṛitaniyt yettekkan deg Tiddukla tasnallunt tagreɣlant akken i tga d agmam deg Science Council deg Tgelda Yeddukklen","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.148,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":239310.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"s talmanit : Hermann Maser (éditeur), Carl Friedrich Gauss’ Untersuchungen über höhere Arithmetik, Julius Springer, Berlin 1889 ; aḍris deg internet : GDZ, IA ; facsimile Reprint Verlag, Kessel, 2009, .","num_words":63,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.262,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.101,"perplexity_score":13738.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Yettwasxdmen wesɣaṛ deg tmugri n waṭas n tɣawsiwin am iruka","num_words":10,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.153,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":183458.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Umuɣ n tsuqilin Timaziɣin n Yinjil: Arkawal Amziki d Warkawal Amaynut","num_words":14,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.159,"stopwords_ratio":0.071,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.928,"perplexity_score":112994.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"200px Louis Braille illul-ed ass wis 4 yennayer 1809 yemmut ass 6 n yennayer 1852.","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.082,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.354,"stopwords_ratio":0.05,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.993,"perplexity_score":61904.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Tarmit-is tasertayt, tadelsant, akk-d tugna-s tebda s ifukal ger leqbayel akk-d iɛsekriyen n wanabad n Ledzayer deg 1963-1964.","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.262,"stopwords_ratio":0.16,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.993,"perplexity_score":16278.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"2010. Parallel System Borrowing: Parallel morphological systems due to the borrowing of paradigms.","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.022,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.194,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.723,"perplexity_score":37925.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Iberkanen ineṣliyen n Tasmanya llan sɛan acebbub akerčeččay yernu llan deg-sen wid yesɛan aglim d aberkan d wid yesɛan aglim d aqehwi imalen ɣer tezweɣ.","num_words":28,"character_repetition_ratio":0.154,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.171,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":112959.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"A Yennayer ! a Yennayer ! Eğğ amkan a gma i Furar,","num_words":13,"character_repetition_ratio":0.146,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.28,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":112795.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"‘Projet de constitution d’un herbier de Grand Kabylie’ - Laurent Ferté - Fichier de documentation berbère, Fort National (non daté)","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.206,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.472,"perplexity_score":54466.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tasartut n tesnudert neɣ Asismel n tesnudert d ayaw neɣ d angaz deg Tasensartut dgi yettwafk tsartut d usegrew n imuddiren","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.071,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.164,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":200546.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ɣer taggara n tudert-is, Cadli yettili d tmeṭṭut-is deg Wehran.","num_words":14,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.206,"stopwords_ratio":0.143,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8430.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Agnin d aɣersiw amegrud, iẓuran-is kkan-d seg wegtul, yettwagr-s seg zik nni","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.211,"stopwords_ratio":0.176,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8979.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Afus d aḥric aneggaru deg yiɣil, deg-s tidikelt, ɣur-s cudden-d semmus (5) n yiḍudan :","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.267,"stopwords_ratio":0.167,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":16556.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Yessefk usemgirred gar n userdun d userdɣyul acku aserdun d aɣersiw aregnan seg tegmart d uɣyul, ma d aserdɣyul d aɣersiw aregnan seg wayis d teɣyult","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.157,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.174,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":192629.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Yettwaket wannuz s tseddarin d tesdatin d tsinin timneccabin. ma yella yitri deg ugafa n usebges agennaw ad yili watig n waggug-is d ilaw (+) ma d itri i d-izgan deg unẓul n usebges yettili-d watig n waggug-is d ibaw (-). Amedya, annuz n itri n yiɣef n telɣemt +19° 12' 02\" (s ilaw +) acku yezga-d deg ugafa n usebges agennaw. Ma d itri n tezleft 11°o 08' 32\" (s ibaw -) acku izga-d deg unẓul n usebges agennaw","num_words":94,"character_repetition_ratio":0.117,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.296,"stopwords_ratio":0.074,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":55738.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"I umuɣ s amizwer n amḍan n imezdaɣen af timdinin timeqqṛanin n Merruk, ẓeṛ umuɣ n timdinin timeqqṛanin n Merruk.","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.175,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.188,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":110552.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Imzdaɣ n idurar n waṭlas ameẓyan d imaziɣn isusiyn isawalen s tutlayt tacelḥit. Walan i taqbilt n Iguzulen lli yumẓen idɣaren n idurar n waṭlas ameẓyan akk.","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.15,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.179,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.987,"perplexity_score":97398.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Azal n 50% n tjernaṭ n yiwen wass seld tukksa n tebzert n tɣellist tanmettit d leɣrama seg wass amezwaru ɣer 15 n wussan n uḥbas ɣef uxeddim ;","num_words":32,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.239,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":227685.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Stephen King: The Non-Fiction, Rocky Wood and Justin Brooks, Cemetery Dance, 2008, ISBN 1-58767-160-3","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.356,"stopwords_ratio":0.038,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.884,"perplexity_score":21963.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Malizya Asenǧaq thumbnail|center Azamul thumbnail|center Tutlayt tunṣibt Tamalizit Tamanaɣt Kuala Lumpur Talɣa n Awanek Tagelda AgellidAbdul Halim Muadzam Shah Aneɣlaf AmezwaruNajib Tun Razak Tajumma 274 200 km² Azarug ɣef Tgelda Yedduklen 31 ɣuct 1957 Aɣrud 28 250 000 Imezdaɣ Tanezzi 80\/km² Ajjed inselmen 90% wiyaḍ 10% Aqarid Ringgit Imseɣret Taɣelnawt Negara Ku Taɣult n Internet.My Amemmal n Tilifun +60.","num_words":89,"character_repetition_ratio":0.045,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.235,"stopwords_ratio":0.011,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.83,"perplexity_score":66803.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Uranya d isem aqdim i yebɣan ad yemmlen « lǧennet », « igenni » neɣ « Amaḍal » d isem aqdim agrigi mazal ttsemmin-yiss ar assa . Uranya, tella , deg wajjed agrigi aqbur , d yelli-s n Zeyus seg Mnimozind yelli-s n mmi-s mmi-s n mmi-s n Uranus. Isem n Urnya aẓar-is yekkka-d si Ḥumṣ. Sin autres n yigelliden \/ d lecyux n wajjed n Ḥumṣ sɛan isem n Uranus , d isem amalay n Uranus ; llan d : Uranyus Antunyus i ygelden seg 210 armi d 235 d Lusyus Julyus Aurelyus Sulbisyus Sibirus Uranyus Antunyus i ygelden seg 235 armi d 254. Macci ḥala nettat i wumi semman akka s yisem Uranya. D tagellidt d temyercalt n ugellid Fraɛtis wis ukkuz 4 tella tettusemma Tiya Uranya (Ɛectrut).","num_words":177,"character_repetition_ratio":0.075,"word_repetition_ratio":0.036,"special_characters_ratio":0.259,"stopwords_ratio":0.04,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":81586.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Isem-is s latinit: Arrhenatherum elatius, Avena fatua , Avena sativa, avena sterilis,","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.2,"stopwords_ratio":0.045,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.291,"perplexity_score":11533.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"ANGAL n ASCII, (American Standard Code for Information Interchange), d angal (code) ifehhem anagar tameslayt n uselkim (machine language).","num_words":28,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.196,"stopwords_ratio":0.036,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.303,"perplexity_score":55431.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Agadir [M], chef-lieu de la préfecture d'Agadir Ida-Outanane et de la région de Souss-Massa-Draa : 780 459 imezdaɣ (2004)","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.322,"stopwords_ratio":0.03,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.634,"perplexity_score":8572.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Afernan n tẓuri, ikka iga ameddakkel d Claude Monet d Auguste Rodin. Isten awed Alfred Dreyfus g tedyant-nnes.","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.191,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.645,"perplexity_score":35877.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ayagi n yemr-it-id s ɣur: Julve, Ph., 1998 ff. - Baseflor. Index botanique, écologique et chorologique de la flore de France. Version : 23 avril 2004.","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.32,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.606,"perplexity_score":17367.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tigget n wakud akken i tettwassen deg unagraw n tiggtin agreɣlan d tasint","num_words":13,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.164,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":200922.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Ma yebɣa ad iqqim d-aziḍan ar wayla-s deg umezruy, ad iṛuḥ ar tmurt-is war ma iger irebbi i wid ɣ ireggmen, i wid ireggmen imawlan-is, ireggmen imawlan n imawlan-is.","num_words":39,"character_repetition_ratio":0.141,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.224,"stopwords_ratio":0.103,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":18440.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tizermemmuyin timeskebrin (Assaɣ ussnan: Lepidosauria) d afelafesna yeṭṭafaren astirf n temzekrin, Llant snat n tfesniwin deg tzermemmuyin timeskebrin","num_words":24,"character_repetition_ratio":0.156,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.14,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":81170.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Tturk neγ tagduda n Tturk d tamurt y dezgan γef sin imenéawen, neγ 97% gumenẓaw n Asya, d 3% gumenẓaw n Turuft, tikwal qaren fellas tarufit, tikwal nniden qaren fellas tasyawit, tesΣa tilas d Bulgarya, Gres, Jorjya, Armenya, Iran, Σiraq, Surya File:MustafaKemalAtaturk.jpg| Mustafa Kemal Atatürk File:Aya sofya.jpg| File:Anitkabir.HB.jpg| File:Kocatepe Mosque Ankara.jpg| File:067 Etnografya.05.2006 resize.JPG| File:DolmabahceMainGate.JPG| File:İzmir clock tower.jpg| File:Pamukkale00.JPG| File:Eskişehir-Aycan.jpg| File:Antalya falezler.jpg| File:Alanya.jpg| File:Bluemosquefront.jpg| File:Diyarbakir P1050751 20080427135832.JPG|.","num_words":195,"character_repetition_ratio":0.1,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.25,"stopwords_ratio":0.015,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.182,"perplexity_score":8775.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Amawal Lexique Des Sciences de La Terre sɣur Yidir ḤMED ZAYED","num_words":13,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.164,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.993,"perplexity_score":184363.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Adam Sierakowsky, Das Schaui, ein Beitrag zur berberischen Sprach- und Volkskunde, Dresden, Kraszewski, 1871, 137 is.","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.256,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.252,"perplexity_score":4995.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Aselway amezwaru yakk deg umezruy n RAS yella d William Herschel","num_words":16,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.156,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":185661.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Igem amezwaru yella-d deg 17 wamber]] 2019.. Seg 15 meɣres yettwalɣet s tilin n 67,790 n tignatin n waṭṭan deg Hubei gar-asen 3,075 uksen (mmuten) (s isig n 4,54%)","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.38,"stopwords_ratio":0.081,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":60127.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Mohammed Arkoun, \"The Struggle for Humanism in Islamic Contexts\", Journal of Levantine Studies, 1 (Summer 2011): 155-172.","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.306,"stopwords_ratio":0.028,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.836,"perplexity_score":13284.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Picasso, Form und Graphik\/Sammlung Ludwig Köln, VG Bild Kunst, Bonn, 1996.","num_words":27,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.27,"stopwords_ratio":0.074,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.183,"perplexity_score":4310.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Asget (s Tafṛansist : pluriel, s Taserɣint : الجمع) d nttan ad ittaren tiguriwin s aṭṭaṣ.","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.236,"stopwords_ratio":0.056,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.533,"perplexity_score":47665.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Umuɣ n twaculin s unect n NCBI (2 yebrir 2012) yakk d tajrit n tudert (2 yebrir 2012)","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.184,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.365,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":100490.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"amyag n tɣara, yemmal-d amek iga umeggay, neɣ addad-is, am: yugar ucerrig tafawet ; yettiwriɣ wudem-is ; ɣezzifit aṭas...","num_words":29,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.248,"stopwords_ratio":0.103,"flagged_words_ratio":0.034,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":11437.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tantaliwin n wanẓul : Ayt Izdeg, Ayt Ḥaddidu, Ayt Merɣad, Ayt Ɛaṭṭa, Ayt Xebbac, Igurramen, Ayt Sedrart, Ayt Menad","num_words":32,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.228,"stopwords_ratio":0.125,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.765,"perplexity_score":17486.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Ɛabdelɛaziz Butefliqa illa d amenzu ger kuẓ (4) wayetma-s sɣur yemma-s.","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.225,"stopwords_ratio":0.176,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":18646.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Amyaru yagi yerbaḥ tlata n warrazen, gar-asent win n France Culture (1995), win n uɣmis n New York Times deg useggas n 2004, win n Medicis deg useggas n 2005.","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.134,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.304,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":80660.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"‘Encyclopédie des plantes utiles’ Farid Baba Aïssa, El Maarifa, Alger 2011","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.253,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.147,"perplexity_score":47971.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Umuɣ n tsuqilin Timaziɣin n Yinjil: Arkawal Azayku d Warkawal Amaynu","num_words":13,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.162,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.893,"perplexity_score":112994.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tasemhuyt n wemɣay deg tesnimɣan d temɣigert d usenɣel d tallit deg yal aseggas anda id gemmun imɣan","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.17,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":222555.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Tawakla isallen n Lezzayer - Tawakla isallen n Lezzayer - LEZZAYER Wed, 13 Dec 2017 22:20:33 +0100 fr-fr Ubẓen sin n yimsettiyen i umi kksen 17 kg n lkif deg Lberǧ Buɛririǧ (aɣlif n temḥaddit)","num_words":47,"character_repetition_ratio":0.131,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.318,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.996,"perplexity_score":47111.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tasedmirt takrurant d tuṛza n tuqqniwin tikruranin deg usasfay akruran i wfaras n tuqqniwin timaynutin deg tengiwin id yennulfan, Ayen id igellun s welfay n tengiwin timaynutin yemgaraden seg yeglamen-is (ṣṣifat-is) ikruraren d isengamen.","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.122,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.164,"stopwords_ratio":0.053,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.996,"perplexity_score":57634.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Talmant d yiwet gar tutlayin timadlanin timeqranin acku tga d tutlayt tayemmat i wugar n 100 n imelyan n yemdanen deg umadal, akken i tga d tutlayt tamezwart deg tiddukla n Turuft akken daɣen i tga d tutlayt tis snat (s tezfi yakk d Tefrensist) seld n Teglizt ayen ara ad tt-yeǧǧen d tutlayt tis snat deg tiddukla n Uruppa seld Taglizit","num_words":67,"character_repetition_ratio":0.135,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.202,"stopwords_ratio":0.015,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":172574.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Michel Polnareff (ilul deg 3 Yulyu 1944 deg Nérac), d acennay afrensis ay yellan mechuṛ aṭas seg tlemmast n yiseggasen n 1960 arma d tazwara n yiseggasen n 1980.","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.118,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.28,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":137656.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1925 : Dick Van Dyke, asegbar, anfaras, amyaru n ssinima, ameskar amarikan.","num_words":15,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.28,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.211,"perplexity_score":16177.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Yves Lacoste, Ibn Khaldoun. Naissance de l'Histoire. Passé du tiers monde, éd. La Découverte, Paris, 1998 (ISBN 2-7071-2680-2)","num_words":30,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.349,"stopwords_ratio":0.067,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.896,"perplexity_score":32378.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"YouTube Premium yebda deg wamber 2014 s yisem n Music Key, sin akin deg 31 ṭuber 2015 yuɣal d YouTube Red, seg 17 mayyu 2018 yuɣal d YouTube Premium.","num_words":32,"character_repetition_ratio":0.157,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.315,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":120701.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Taine-Cheikh, Catherine. 1999. \"Le zénaga de Mauritanie à la lumière du berbère commun\", in: Lamberti, Marcello & Livia Tonelli (éds.). Afroasiatica Tergestina. Papers from the 9th Italian Meeting of Afro-Asiatic (Hamito-Semitic) Linguistics, Trieste, April 23-24, 1998 - Contributi presentati al 9º Incontro di Linguistica Afroasiatica (Camito-Semitica), Trieste, 23-24 aprile 1998. Padova: UNIPRESS, pp. 299-324 (ISBN 88-8098-107-2).","num_words":114,"character_repetition_ratio":0.061,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.31,"stopwords_ratio":0.018,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.081,"perplexity_score":12007.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Zuckermann, Ghil'ad, 2020 Revivalistics: From the Genesis of Israeli to Language Reclamation in Australia and Beyond, Oxford University Press ISBN 9780199812790 \/ ISBN 9780199812776","num_words":46,"character_repetition_ratio":0.093,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.326,"stopwords_ratio":0.087,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.544,"perplexity_score":25421.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Albert Camus, W. H. Auden, Georges Bataille, Maurice Blanchot, André Camp, Jean Camp, Jean Cassou, Robert Davée, Max-Pol Fouchet, Roger Grenier, Federico García Lorca, Ernest Hemingway, François Piétri, José Quero Morales, Albert Ollivier, L'Espagne libre, Paris, Calmann-Lévy, 1946, coll BnF 8-Z-29748","num_words":93,"character_repetition_ratio":0.034,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.252,"stopwords_ratio":0.022,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.305,"perplexity_score":11932.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Aselway n Tanzanya yessaweḍ ṛṛeḥma i yimeɣrusen n Tegrawla n uslelli aɣelnaw","num_words":15,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.145,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":194751.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ramberg yekka-d seg tawacult n ifesyanen, baba-s Georg d agenses-marechal n igen utrici. Tawacut t-awey-d azwel n baron deg useggwas 1849. Gma-s d ajiniṛal-baron Hermann von Ramberg Hermann von Ramberg (1820-1899). Ramberg ula d netta yawey-d azwel n baron n tagelda n Bavaria deg useggwas 1875, yettssiwen ar taǧǧalt-is d arrawen is deg useggwas 1878.","num_words":83,"character_repetition_ratio":0.12,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.261,"stopwords_ratio":0.072,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.993,"perplexity_score":27429.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Seg wass amezwaru n waggur wis 4 n uḥbas ɣef uxeddim mi ara tili tujjya teḥdaǧ aḥbas ɣef uxeddim ugar n 3 n wagguren ;","num_words":27,"character_repetition_ratio":0.147,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.229,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":190443.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tamlilt n Yiɣlanen Yeddukklen deg uzrekki n yizerfan n wemdan","num_words":10,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.148,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":176558.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Imezdaɣ n Tefriqt n Ugafa d Ibirya llan snen igduden isamiyen si zik : Ifniqen d yiqerṭajiyen llan zedɣen deg tefriqt n ugafa d Ibirya i ugar n ṭam n tasutin atrmi ten-ɣeḍlen yirumaniyen d yiwindaliyen d yibizenṭiyen akked yigrawliwen imaziɣen . Mi kecmen yiɛaben ɣer tefriqt n Ugafa , dduklen yiderman imaziɣen d yiɛraben akken ad kecmen tamcabigzirt tibirit . Deg useggas n 743 , imaziɣen xedmen tagrawla ɣef yumawiyen ssufɣen-ten seg tmazɣa , ladɣa seg tmurt n lmerruk n wassa , maca qqimen deg utaram n Lezzayer , Tunes akked umalu n Libya , ardekal , usan-d yiderman iɛraben ɣer luḍa ddren deg-s imaziɣen mazal d nutni i d imezdazɣ imezzwura am deg yidurar neɣ deg uneẓruf . yeqqim daxel n Tefriqt n Ugafa d amaziɣ armi d tasut tis mraw n yan . Si tama nniḍen , tamcabigzirt tibirit teqqim tettwasteɛreb armi d tasut tis mrawd semmus .","num_words":168,"character_repetition_ratio":0.075,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.204,"stopwords_ratio":0.018,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":168939.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"« Les bergères », Journal des instituteurs de l'Tafriqt du Nord, wis 5, 24 wamber 1956.","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.333,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.653,"perplexity_score":38513.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Ṣumal Asenǧaq thumbnail|center Azamul thumbnail|center Tutlayt tunṣibt Taɛrabt Tutlayin nniḍen Somali Tamanaɣt Mogadiscio Timdinin Timuqranin Mogadiscio - Baidoa - Garoowe Talɣa n Awanek Tagduda Tafidiralit AselwayHassan Sheikh Mohamoud Aneɣlaf AmezwaruAbdi Farah Shirdon Tajumma 637 657 km² Azarug ɣef Tagduda-Yedduklen akked Ṭelian 1 Yulyu 1960 Aɣrud 10 251 568 Imezdaɣ Tanezzi 16\/km² Ajjed inselmen 100% Aqarid Shilling somali Imseɣret Taɣelnawt Soomaaliyeey toosoo Taɣult n Internet.So Amemmal n Tilifun +252 Ṣumal d tamurt n Tefriqt Tagmuḍant.","num_words":130,"character_repetition_ratio":0.045,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.204,"stopwords_ratio":0.008,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.746,"perplexity_score":63331.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"(Recherches générales sur les surfaces courbes) ; 8 tuber 1827, Commentationes Societatis Regiae Scientiarum Gottingensis recentiores 6 (classis mathematicae), 1828, p. 99–146, und Dieterich, Gottingae (Göttingen) 1828 ; aḍris deg internet : Google Books, Gauß: Werke. Band 4, p. 219–258.","num_words":82,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.306,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.178,"perplexity_score":7338.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Aɣlad yettili-d deg yidgan yettwazdaɣen deg wakud anda yettilin webrid deg yidgan yeffɣen i temdint","num_words":16,"character_repetition_ratio":0.133,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.152,"stopwords_ratio":0.062,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":87076.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"D agejdam d akken tajumma n wesrem i d-iqqaren d akken tajumma n wesrem tegda teɣzi-ines × tehri-ines, dɣa anecta d ayen izemren a d-ittwakez war anza fell-as s turrit n tamawt mi ara ad ittwaqelled wesrem tehri-ines d tigget ma d teɣzi-ines d kra n wemdan seg tiggtin, ad yettwala d akken amdan n tiggtin timkuẓin i d-issiliɣen tajumma n wesrem tegda amdan n tiggtin tizegrarin (n teɣzi) i d-issiliɣen teɣzi n wesrem, yerna s tmerniwt n wemdan n tiggtin n teɣzi ad yettwala d akken tajumma n wesrem trennu s yiwen n watih, s wanecta ad ibin d akken tajumma n wesrem tegda teɣzi-ines × tehri-ines.","num_words":126,"character_repetition_ratio":0.158,"word_repetition_ratio":0.034,"special_characters_ratio":0.213,"stopwords_ratio":0.008,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":54020.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ɣer imaziɣen tettusexdem taswast tamaziɣt yezwaren taswast tagrigurt s 950 n iseggasen maca teɣzi n useggas-is tegda teɣzi n useggas Deg teswast tagrigurt","num_words":24,"character_repetition_ratio":0.152,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.169,"stopwords_ratio":0.042,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":126912.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Isem-is s tefransist: Glaïeul des moissons ou Glaïeul d'Italie, Glaïeul des marais","num_words":24,"character_repetition_ratio":0.151,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.183,"stopwords_ratio":0.083,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.882,"perplexity_score":15909.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Di Luxembourg, yal taɣawsa tesɛa amkan-is, yal yiwen yesɛa ccɣel-is.","num_words":14,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.206,"stopwords_ratio":0.143,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":5759.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Al-Chennafi M. & Norris H. T., \"How the Hassaniyya vernacular of Mauritania supplanted Zenaga\" - The Maghreb-Review 76 (5-6), 1981. pp : 77-78.","num_words":41,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.364,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.478,"perplexity_score":18116.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Isem-is s tefransist: Hyoséride ou Chicorée rayonnante et Dent-de-Lion ou Pissenlit et Pissenlit à feuilles lisses","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.038,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.167,"stopwords_ratio":0.032,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.636,"perplexity_score":11095.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1918 : Joe Williams, acennay amarikan n blues d jazz (∩ 29 meɣres 1999).","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.389,"stopwords_ratio":0.056,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.892,"perplexity_score":85634.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Eugen Netto (amaẓrag), Sechs Beweise des Fundamentaltheorems über quadratische Reste von Carl Friedrich Gauss, Wilhelm Engelmann, Leipzig, 1901 ; aḍris deg internet : University of Michigan, IA, IA, IA, IA","num_words":69,"character_repetition_ratio":0.031,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.22,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.163,"perplexity_score":7204.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"15 n wussan neɣ 100 n tsaɛtin di tlata n wagguren deg 12 n wagguren uqbel azemz n usejji i isuter ad iɣrem ;","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.061,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.287,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":225565.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Paul Provotelle, Etude sur la tamazir't ou zénatia de Qalaât es-Sened (Tunisie), Paris, Leroux, 1911","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.26,"stopwords_ratio":0.032,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.264,"perplexity_score":10711.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ismawen-is nniḍen s teqbaylit: Lkarmus (Opuntia ficus-indica), Lkarmus i ṛumyen (Opuntia ficus-indica var. amyclaea)","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.168,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.198,"stopwords_ratio":0.04,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.979,"perplexity_score":18656.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ameddul iga d izuran, tuyat-is meẓẓiy-it, ma d iqamumen-is d umsid, iṭarren-is d imazufen","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.225,"stopwords_ratio":0.158,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6610.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ṭehran Taymz d aɣmis n Iran yettmeslayen s tenglizit , yeldi di 1979 send Tagrawla tineslemt deg 1979 .","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.272,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":233710.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tamsist n NATO iga amsisi aserdas agreɣlan deg-s 30 n iwunak d Igmamen deg yakk Uruppa d Temrikt tagafant. Akken ittekkayen 21 n Iwunak niden deg wahil n timttekkit i lment n telwit yeṭṭafaren amsisi n NATO. Yakk d temttekkit n 15 n iwunak niden deg wahil n udewenni agraklan","num_words":60,"character_repetition_ratio":0.113,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.211,"stopwords_ratio":0.017,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":143895.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1973, Université Paris V : Doctorat de 3e cycle en Linguistique Générale (S tefṛansist)","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.253,"stopwords_ratio":0.05,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.614,"perplexity_score":59617.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1790: Versuch die Metamorphose der Pflanzen zu erklären (The Metamorphosis of Plants), scientific text","num_words":27,"character_repetition_ratio":0.086,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.206,"stopwords_ratio":0.074,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.188,"perplexity_score":48628.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1) Tazelɣa n yimal d “AD” +amyag (“ad taruḍ”), tinna n “A” kan iman-is di kra n wudmawen ( “a naru”) tekfa, dayen!","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.36,"stopwords_ratio":0.097,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.991,"perplexity_score":36983.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Gar-asen yella EasyPHP (http:\/\/www.easyphp.org) i Windows, neɣ XAMPP (http:\/\/www.apachefriends.org) i Linux akk d Windows.","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.088,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.246,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.89,"perplexity_score":777.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Le village d’Alma Tegma est composé d’une cinquantaine de maisons ancestrales, construites avec de la pierre de rocher, travaillées et placées les unes sur les autres, parfois sans ciment naturel (bouse de vache mélangée à de la paille) et un toit constitué de tuiles rouges fabriquées le plus souvent dans la même localité par des artisans paysans. Les portes et les cadres sont en bois, ainsi que les poutres (Tessada ou Tikjda) et les madriers, fabriqués à partir de troncs d’arbres coupés et aménagés pour soutenir le toit de la maison. Dans ce village, il existe trois fontaines d’eau potable et trois bassins édifiés et dédiés comme abreuvoirs pour les animaux (chèvres, moutons, vaches, mulets et chevaux). L’une se trouve non loin de la place du village, appelée Thala. C’est un bassin d’où coule une eau fraiche. Ce bassin est protégé par un toit, quatre murs et une ouverture sans porte. A l’intérieur et au-dessus du bassin est bâtie une plate-forme qui sert de lieu de repos, de discussion et de prière. En été, comme en hiver, la température est relativement agréable à l’intérieur. Ce lieu sert aussi aux hommes et aux femmes du village à faire leurs toilettes et à laver leurs effets, selon une organisation d’emploi du temps bien déterminé par les règlements du village. L’autre fontaine est située à 300 mètres à l’est et à la sortie du village, sur le chemin tribal menant aux villages de Tizeghouine et de Bougharèche. On l’appelle « El Ainser » ; elle coule en permanence et son eau est fraiche et très appréciée par les villageois. A mi-chemin de cette source, on trouve un bassin d’eau, à même le sol, qui sert d’abreuvoir aux animaux quand ils quittent le village pour aller paître dans les champs et les maquis avoisinants, ou quand ils reviennent en fin de journée. Ce point d’eau s’appelle « Tamjoujit ». Cette source sert aussi à irriguer quelques jardins potagers s’y trouvant en contrebas et aux alentours. On trouve aussi une source dotée d’un petit bassin, situé à 300 mètres en contrebas et au nord de « Tamjoujit », qui permet aux hommes de prendre leur bain en période estivale, loin du village dans un coin discret et caché. Ce bassin est appelé « Taghlat ». A Tighilt, il existe une autre fontaine d’eau fraiche utilisée par la population habitant les hauteurs du village. On l’appelle « Tala n Tighilt ».","num_words":722,"character_repetition_ratio":0.047,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.212,"stopwords_ratio":0.011,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":21308.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1978: Un dewezh 'barzh 'gêr (ass deg uxxam \/ A home coming) (astidiu #08)","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.384,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.609,"perplexity_score":14873.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Taine-Cheikh, Catherine. 2002. \"Morphologie et morphogenèse des diminutifs en zénaga (berbère de Mauritanie)\", in: Nait-Zerrad, Kamal (éd.). Articles de linguistique berbère. Mémorial Werner Vycichl. Paris : L'Harmattan, pp. 427-454 (ISBN 2-7475-2706-9)","num_words":60,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.308,"stopwords_ratio":0.033,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.426,"perplexity_score":16183.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tamusni tamezwarut tuɣal ɣef tudert n yimeskaren n uẓawan ɣer tasut tis 14, Deg tallit-nni tuget n yimeskaren n uẓawan xeddmen i lmend n tmezdayt te neɣ i yimisseɣ d turna tageldant s umata weyyi xeddmen tiwuriwin nniḍen , imedyazen neɣ d imarayen","num_words":47,"character_repetition_ratio":0.118,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.19,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":154253.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Yusef d Binyamin: yimma-t-nsen d Raḥil illi-s n Laban igan d illi-s n wana (illi-s n xal-is) n Yakuf","num_words":32,"character_repetition_ratio":0.022,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.27,"stopwords_ratio":0.125,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.973,"perplexity_score":8003.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Avirus n tussit (H5N1) id yeglan s tussit n yigṭaṭ deg 2004","num_words":14,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.344,"stopwords_ratio":0.071,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":93107.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Kolombi, Venezuela, Brazil, Tarjentint, Cili, Paraguay, Peru, Ikwador, Bolivia, Galapagos (Ekuator), Tigzirin n Falkland (Tabritanit Tameqrant), Tagwiwant, Surinam, Tagwinant Tafrensist (Fransa), Belize.","num_words":50,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.207,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.122,"perplexity_score":12683.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Yemmut deg 1999, yeǧǧad deffir-es timaḍ (d 100-yat) n yezlan, isefra ak° d tuɣac.","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.346,"stopwords_ratio":0.1,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":12579.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Dinna , i yesselḥeq Bubeɣla ad yesseɣli tarbaɛt n yiserdasen ifransisen ɣer tama n Buɣni , deg wass n 18 ɣuct 1851 . . Mi ččan tiyita qqimen yiserdasen irumyen s ddaw n lamer n ujiniral Bilisyi ddawaren ɣef yigrawliwen di temnaḍt n Leqbayel i wayyur s lekmal-is . Mi d-yuɣal ɣezr Wat Mlikec , yessewseɛ axeddim-is armi d temnaḍin n Leqbayel yettḍillin ɣef yilel . armi d 25 yennayer 1852 mi ḥwaǧen 3000 n yiserdasen akken ad ɛiwden alluy n ubrid gar Bgayet d Leqṣer , mi yečča tiyita tamaynut , yebda anadi ɣef yigrawliwen ara yilin ɣer tama-s , armi d 19 yunyu mi t-ḥuza terṣast mi yella yettnaɣ deg taddart n Tiɣilt Meḥmud ( ɣer tama n Suq Letniyen ) .","num_words":143,"character_repetition_ratio":0.071,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.243,"stopwords_ratio":0.021,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":150891.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Krzysztof Pomian, Ibn Khaldûn au prisme de l'Occident, éd. Gallimard, Paris, 2006 (ISBN 2-07-078159-3)","num_words":29,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.373,"stopwords_ratio":0.069,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.646,"perplexity_score":22206.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1127 : Tissulya n Matilda n Legliz s Ǧufrwa V n Anju.","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.321,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.537,"perplexity_score":33151.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1997 - L'Algérie à l'indépendance: la crise de 1962 (Lezzayer deg uzarug : Cwal n 1962) - Dahlab, Alger.","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.385,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.843,"perplexity_score":30529.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Yudas neɣ Yebdas d agellid amaziɣ yegled tagelda n Awras, d aqerru n yiserdasen yettwasnen yegled tagelda n Luras yerbeḥ amenkud abizanṭi acḥal d abrid","num_words":28,"character_repetition_ratio":0.127,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.166,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":188981.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Entretien M. Mammeri J. Pellegri, Dunes international n°0, Alger, OREF, mars 1988.","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.293,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.111,"perplexity_score":11395.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Alcyone (Laudi del cielo, del mare, della terra e degli eroi) 1903","num_words":15,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.288,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.372,"perplexity_score":57324.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"D igiman n yemdanen di temḍelt n Djamel Allam di Bgayet - Laṛebɛa 19 Ctembeṛ 2018 12:03","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.322,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":191443.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Send ad d-tuɣal taneɣlaft, tella ttetwellih CRASC (Centre national de recherche en anthropologie sociale et culturelle).","num_words":23,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.167,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.622,"perplexity_score":34076.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"]]> algeriepresseservice (Administrateur) TADAMSA Sun, 03 Dec 2017 16:37:20 +0100 Ṣalun n ugmuḍ aɣelnaw deg i Hbaternt : 35 n imefsaren di tezrigt tis-tlata","num_words":44,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.333,"stopwords_ratio":0.023,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.886,"perplexity_score":41868.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Louis Braille ilul-d ass wis 4 yennayer 1809 yemmut ass 6 n yennayer 1852.","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.092,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.338,"stopwords_ratio":0.111,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":49433.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Nalar Islami dan nalar modern: Berbagai Tantangan dan Jalan Baru, Trans. Johan H. Meuleman, INIS, Jakarta 1994.","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.243,"stopwords_ratio":0.061,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.263,"perplexity_score":12923.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Mites and Ticks chapter in Tanegga n taggaẓt n twennaṭ n Marikan and Tasedawit n Florida\/Institute of Food and Agricultural Sciences National Public Health Pesticide Applicator Training Manual on the UF\/IFAS Featured Creatures Web site","num_words":59,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.153,"stopwords_ratio":0.017,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.827,"perplexity_score":81041.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Biygwra [M], chef-lieu de la province de Chtouka-Aït Baha : imezdaɣ (2004)","num_words":27,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.32,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.376,"perplexity_score":7242.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Iwillimmiden Kel Denneg, neɣ Iwillimmidan n Wegmuḍ: Tin Tabaradin, Abalaɣ, Taliya Azawaɣ (Nijir).","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.023,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.196,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.664,"perplexity_score":23693.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ibn Khaldûn, Le Livre des exemples. tome I. Autobiographie. Muqaddima, éd. Gallimard, Paris, 2002 (ISBN 2-07-011425-2)","num_words":28,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.356,"stopwords_ratio":0.071,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.884,"perplexity_score":30792.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Asqamu Unnig n Timmuzɣa ( s tfransit: le haut commissariat à l'amazighité ) d timrslt takadimit tunṣibt nna iswurin g yigr n tdelsa tamaziɣt deg tmurt n lezzayer; ittuskr ass n 27 mayyu 1995. d timrslt tunṣibt tamzwarut yusin anzgum n tmaziɣt. teṭṭfat i uslway n dzayr nna tt isskrn dffir asalag n uqrab, tfransist ( la grève du cartable), nna gan inlmadn iqbayliyn. aslway nns amzwaru d muḥḥnd u yidir ayt ɛmṛan sg 1995 ar 2004. dɣi illa ɣifs yusf miraḥi.","num_words":110,"character_repetition_ratio":0.018,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.241,"stopwords_ratio":0.027,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.538,"perplexity_score":67329.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1990 - (10-21\/1) \t\"Exposition Hommage à Kateb Yacine et M'Hamed lssiakhem\", Galerie du Lucernaire (Paris).","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.34,"stopwords_ratio":0.032,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.76,"perplexity_score":13875.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"d isem alaatini i fkan yirumaniyen i ugdud yettidiren deg tgelda n Muretanya","num_words":15,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.158,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":204022.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Agmuḍ : Tawilayt n Bgayet d Tawilayt n Burǧ Bu Ɛririǧ ;","num_words":14,"character_repetition_ratio":0.174,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.236,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":193728.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Saskačewan tella gar Akalen n ugafa-atraman af ugafa, Manituba af wegmuḍ, Alberta af utaram d iwunak imarikanen af wenẓul : Dakuta N Ugafa d Montana.","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.195,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.681,"perplexity_score":60351.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Hewwari Bumedyen, d aserdas adzayri, d aselway wis sin n tmurt n Ldzayer, gar 1965 ed 1976, yerna yeqdec d aselway n Useqqamu n Tegrawla gar 1965 ed 1976.","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.138,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.318,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":81688.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Dickey Betts, amyurar n snitra, acennay, ameskar amarikan (The Allman Brothers Band)","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.19,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.316,"perplexity_score":20572.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"71% n tjumma n tegnit d aman, Deg sen 96,5% ttilin deg igarawen d yilalen, Anagar 1,7% n waman llan deg igelmamen d yisaffen, 1,7% n waman llan deg wagris n Antarktika d Grinland, 0,001% n waman gan iriggʷan deg igenni, g usigna, g ugeffur.","num_words":52,"character_repetition_ratio":0.126,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.304,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.989,"perplexity_score":53137.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Amaḍal deg-s 6 n yigarawen : Agaraw Amelwi (Pacifique), Agaraw Aṭlasi, Agaraw Ahendi, Agaraw Arkti, Agaraw Antarktik. Deg-s daɣen 6 n yimenẓawen : Asya, Tamrikt, Tafriqt, Turuft, Tukyanust ed Tantarktit.","num_words":42,"character_repetition_ratio":0.036,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.232,"stopwords_ratio":0.095,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.853,"perplexity_score":23512.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Tagelda n Tdukli temɣi-d armi teḥkem-d ɣef uḥric ameqqran n Tefriqt Ugafa; Merruk deg 1146, Lezzayer 1151, deg 1160 ḥekmen-d ɣef uḥric ameqqran n Tmazɣa.","num_words":30,"character_repetition_ratio":0.153,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.281,"stopwords_ratio":0.1,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":26271.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"irir n igṭaṭ neɣ urar n igṭaṭ d tiɣra yakk d tizlatin n igṭaṭ","num_words":14,"character_repetition_ratio":0.038,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.213,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.985,"perplexity_score":207372.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Gabriel Martinez-Gros 'Ibn Khaldûn et les sept vies de l'Islam'édition Sindbad Acte Sud,2006 (ISBN 2-7427-6114-4)","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.336,"stopwords_ratio":0.091,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.784,"perplexity_score":19483.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Octave Mirbeau ilul ass n 16 di furar 1848 deg Trévières, immut deg Paris g 16 di furar 1917.","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.119,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.344,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.991,"perplexity_score":109866.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ismawen-is nniḍen s tmaziɣt: Tawalt (s tseɣrucnit, Aywal neɣ iwal (s tcawit).","num_words":16,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.234,"stopwords_ratio":0.188,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":15704.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"La Terre et le Sang, Tiẓrigin du Seuil, Paris, 1953, 256 p.","num_words":14,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.39,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.863,"perplexity_score":20379.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Rufan (s tlatinit Rufinus) d aɣella abizenṭi deg tefriqt n ugafa deg wakud n Justinyan . deg 533 yettwaceyyeɛ ɣer tmurt n yiwendaliyen deg tefriqt n ugafa i umennuɣ","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.142,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.207,"stopwords_ratio":0.028,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":142876.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Asudder asaqsaq (Assaɣ ussnan: Hypsipetes crassirostris) d talmest amentatu di tmurt n Seychelles","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.155,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.875,"perplexity_score":88360.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Agraw amatu n yeɣlanen yeddukklen d yiwen gar 6 imeẓla igejdanen n Yeɣlanen Yeddukklen, dɣa tga d tasudut tamyiwent anda yakk iwunak igmamen gdan (msawan) deg ugenses akken iga d ameẓlu agejdan i tmugri tsartit d ugenses g Yeɣlanen Yeddukklen. Tiwuriwin-is gant d amday ɣef umarud n Yeɣlanen Yeddukklen d umager n illasen neɣ ineqqisen seg yimuren n iden n Yeɣlanen Yeddukklen d tnefkiwt n isegdal s talɣa n tneɣytust n wegraw amatu n yeɣlanen yeddukklen. Akken daɣen id tt-wesnulfan waṭas n imeẓla ifurkanen.","num_words":97,"character_repetition_ratio":0.13,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.182,"stopwords_ratio":0.01,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":100762.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"G 28 n furar 2015, rebḥen la final nasional n tafinland Uuden Musiikin Kilpailu 2015, ttreprizentin tafinland di l'Autriche s ccnu Aina mun pitää (mkull ass ilaq).","num_words":42,"character_repetition_ratio":0.039,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.258,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.564,"perplexity_score":45044.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"A bonsai, yella deg wensay n cinwa, d tejra s yezra, ma deg wensay n japun, d tejra deg taqbuct.","num_words":23,"character_repetition_ratio":0.161,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.25,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":47271.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"D taɛrabt n Wandalus i llan ttmeslayen deg tallit n wandalus ineslem","num_words":14,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.162,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":189781.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Taɣzut d yiwet taɣiwant n twilayt n Tubiret deg twilayt n Tubiret di Tmurt n Leqbayel. Deg 2008, zedɣen-tt azal n 13,203 imezdaɣen.","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.164,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.275,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":61575.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Tawakla isallen n Lezzayer - Tawakla isallen n Lezzayer - Economie Wed, 13 Dec 2017 22:42:26 +0100 fr-fr Tibeskert: taɣsert n umesni n walzazen n unafag n Mohamed Kheider d aksab i wesmal n ussiǧew","num_words":52,"character_repetition_ratio":0.128,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.294,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.84,"perplexity_score":78946.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Amuran, s tutlayt tafransist ttarunt akka: Mauresque, d arbib yesɛan amalay akked wunti. Nettaru amalay-is akka : Amuran (imuranen). Ma nsers-it deg waddad amaruz, ad t-naru akka : Umuran, yimuranen. Ma d unti-s nettaru-t akka : Tamurant (timuranin). Ma nsers-it deg waddad amaruz, ad t-naru akka : Tmurant (tmuranin). Amuran d awal i d-yekkan seg yisem Amuri yesɛan ula d netta amalay akked wunti. Asegget-is nettaru-t akka : imuriyen. Mi ara ten-sers deg waddad amaruz, ad ten-naru akka : Umuri (yimuriyen). Ma d unti-s nettaru-t akka : Tamurit (Timuriwin). D awal i d-yekkan seg yisem Amur.","num_words":130,"character_repetition_ratio":0.108,"word_repetition_ratio":0.033,"special_characters_ratio":0.243,"stopwords_ratio":0.031,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":20870.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Amẓiw Amsafag n Spaghetti (S teglizit: Flying Spaghetti Monster ''FSM'') d yellu n Tmezdayt n Umẓiw Amsafag n Spaghetti (S teglizit: Church of the Flying Spaghetti Monster), neɣ Tapastafaṛianit. Tapastafaṛianit d amussu amezday i ittsemmilen axeẓẓeṛ urid d amaglay n wajjed, d igeḍḍel aselmed n Wugniw Amegzu, neɣ tamacahut n Adem d Ḥewwa. Imaḍfaṛen ines qqaṛen fell-as belli d ajjed n tidett, am Tineslemt, Tamasiḥit, Tudayt... Di Ziland Tamaynut, imaḍfaṛen zemren ad xedmen timeɣṛiwin s wajjed-agi. Maca deg Iwunak Yedduklen, anezraf adukli yugi ad yesteɛref yess. Agraw n Uwanek n Tmura n Wadda yenna-d belli Tapastafaṛianit mačči d ajjed n tidett diɣen.","num_words":145,"character_repetition_ratio":0.091,"word_repetition_ratio":0.015,"special_characters_ratio":0.198,"stopwords_ratio":0.021,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.988,"perplexity_score":63527.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Win iẓran iman-is iḍur medden di lbaṭel, ad xeṭṭi iman-is s yiman-is.","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.232,"stopwords_ratio":0.167,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7532.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Izamulen ikruraren yakk llan deg uyiren imezzi yerna ttwasxedment deg tigda tikruranin","num_words":12,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.128,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":193728.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Deg tgelda n Maṣer, yella yiwen ugellid (isem-is : ) yesɛan yelli-s (umi qqaren: Amneris). Yelli-s agi teɛceq deg yiwen n usardas n Baba-s. Aserdas agi (isem-ines : Ɣadames), netta, iḥemmel yiwen n teqcict (isem-is : Ayda). Ayda nettat d taklit n yelli-s n ugellid n Maṣer. Dɣa yelli-s n ugellid n Maser (Amenris), tettasem deg tayri yellan ger Ayda akked Ɣadames.","num_words":91,"character_repetition_ratio":0.104,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.253,"stopwords_ratio":0.11,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":19150.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Seg useggas 1987, Bill Gates yekcem deg wumuɣ Forbes n imdanen inesbuɣar ugaren wiyaḍ nniḍen daɣen d netta yella d amdan anesbaɣur ugaren wiyaḍ nniḍen gar 1995 d 2007, daɣen tikkelt nniḍen deg useggwas 2009, daɣen seg 2014. Gar 2009 d 2014, tabaɣurt ines t-ulli seg 40 imelyaṛen ar ugar n 82 imelyaṛen. Gar 2013 d 2014, tabaɣurt ines terna s 15 imelyaṛen. Bill Gates ass-agi d anesbaɣur ugaren wiyaḍ nniḍen deg umaḍal s tabaɣurt n US$90 imelyaṛen ar waggur n ɣuct 2016.","num_words":91,"character_repetition_ratio":0.117,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.303,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":107380.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ɛebdelɛaziz Butefliqa illa d amenzu ger kuẓ (4) wayetma-s sɣur yemma-s. Wigi d Ɛebdelɣani (1940), Musṭafa (1953), Laṭifa (1955), Ɛabderraḥim (1956), d Saɛid Butefliqa (1958). Lameɛna yesɛa daɣen kraḍ (3) yessetma-s sɣur baba-s, ar tmeṭṭut tis snat Belqayed Rabiɛa. Tiki d Faṭima (1934), Yamina (1938), d Ɛica (1941).","num_words":76,"character_repetition_ratio":0.033,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.367,"stopwords_ratio":0.079,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":40953.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tacirigwant : d tutlayt meslayen di tmurt n Bolivya azal n 50.000 n yemdanen. Di tmurt n Tarjentint azal n 15.000 n yemdanen. Di tmurt n Paraguay azal n 300 n yemdanen.","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.176,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.298,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":109144.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Deg wawal, neqqar: “ a d-rewleḍ, a d-rwel, a d-rewlem,a d-rewlemt” (iruḥen-asen yakk “T”-nni n wudem n tseftit), maca deg tira, yessefk akka: “ a d-trewleḍ, a d-terwel, a d-trewlem, a d-trewlemt”.","num_words":58,"character_repetition_ratio":0.118,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.311,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":3593.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"tella ar ma tmtawa jar timura n umtawa g tullsa n tmnaḍt ɣr sblyun g yella ttanazul abriṭani ɣafs. maca briṭanya tbṛṛaḥ blli ur ayttnazl xf tmnaḍt ad , tenna belli anbaḍ aymman ur ad ykks tillit n tamnaḍt ɣer isni (ttaj) abriṭani. akd mkan tmtawa bṛiṭanya ɣaf ad ynnurzm asagen n udrar n ṭaṛiq s sdat n iɣṛṛuba n sblyun. g iseggasen tsmaynu sblyun assutr nns s tullsa n adrar n ṭaṛiq ddaw unbaḍ n sblyun ar ma tfawḍ d tanbaḍt n briṭanya ، maca imzdaɣn n tmnaḍt ugintt s udwas kkern mgal llig gan akk ibriṭaniyen s uẓur.","num_words":120,"character_repetition_ratio":0.027,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.206,"stopwords_ratio":0.017,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.778,"perplexity_score":129922.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tamawin: “D” n tzelɣa n yimal nessawal-it-id (di teqbaylit) d azenzaɣ “am “d”-nni yesɛan taneqqiṭ sufella di taɛrabt), ma d “D” n tzelɣa n tnila d aggaɣ ( am “D”-nni ur nesɛi taneqqiṭ di taɛrabt).","num_words":53,"character_repetition_ratio":0.118,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.281,"stopwords_ratio":0.094,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":18392.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Carl di Fuku ( 15 ctumber 1858 - 1 duǧember 1916 ) d agerram afransis d umaɣlay i yxedmen akken ad yeɣli uneẓruf n Lezzayer s ddaw n yifransisen .","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.301,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":260559.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Bellatrix = afus wa n tecalge Orion's Belt = tagbest n Amänär","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.23,"stopwords_ratio":0.045,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.72,"perplexity_score":17791.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Dominique Casajus, La tente dans la solitude. La société et les morts chez les Touaregs Kel Ferwan, Paris-Cambridge, 1987 ISBN 0-521-30970-0 d ISBN 2-7351-0190-8","num_words":41,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.36,"stopwords_ratio":0.098,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.83,"perplexity_score":26607.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Aɣurar d tumant tanezwayt anda yettili uɣelluy n ugeffur drus s waṭas aladɣa deg idgan dgi tekkat tkewt neɣ anda yettili unezwu aneẓraf.","num_words":23,"character_repetition_ratio":0.094,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.169,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":164651.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Deg tasnallunt d tassnamdelt tanga tamallast d tanga id yettwanefken i weskanay n umur meqqren deg tkura n tnallunt","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.157,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":223717.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tudrin nniḍen i-s-d-izzin ddaw-s akw ay llant, am: At Rabaḥ, Bushel, Buɛisi.","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.263,"stopwords_ratio":0.15,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":3294.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Michel Polnareff, d acennay afrensis ay yellan mechuṛ aṭas seg tlemmast n yiseggasen n 1960 arma d tazwara n yiseggasen n 1980.","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.153,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.244,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":120446.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ma d tutlayin tineṣliyin, nezmer ad d-nini dakken ur sɛin ara akk amkan deg yiseggasen imezwura n uzarug (indépendance) n Cameroun. Maca, xas ma yella anabaḍ yessusem, llant aṭas n trebbaɛ ay iqedcen mebla aḥbas i lmend n wesnerni n tutlayin tineṣliyin, u gar-asent nezmer ad d-nebder PROPELCA (Programme de Recherche Opérationnelle pour l'Enseignement des Langues au Cameroun), ara iqeddcen si 1977 ɣef temsal yerzan aselmed s tutlayin tiyemmatin di Cameroun. Maca llant daɣen trebbaɛ n SIL-Cameroun, Tiddukla Takamrunit n Tsuqilt n Wedlis d Uselmed n Tɣuri (CABTAL) akk d Tiddukla Taɣelnawt n Tseqquma n Tutlayt Tikamruniyin (National Association of Cameroonian Language Committees (NACALCO). Di 1979, yettwaxdem leqdic igerrzen i lmend n usizeɣ (standardisation) n tirawt n tutlayin tikamruniyin yernu aya yettekka mliḥ deg wesnerni n tutlayin-agi. Tamenḍawt n 18 Yennayer 1996 teḍmen akemmel n tsertit tunṣibt n tesnutlayt (bilinguisme) d wesnerni n tutlayin tiɣelnawin (tineṣliyin) n Cameroun, yernu aya yusa-d kan d akemmel i leqdic-nni ay d-bdant trebbaɛ-agi iqedcen ɣef tutlayin tineṣliyin, yernu tamenḍawt-agi d ayen ara yedǧen Cameroun ad teg leqrar ama i tutlayin-is tunṣibin, ama i tutlayin-is tineṣliyin ay yellan merṛa d aḥric si tgemmi (patrimoine) tadelsant n tmurt-agi. Di 1998, yella-d diɣ ubeddel d ameqran ɣef tutlayin n Cameroun imi amni (parlement) akamruni yesɛedda yiwen usenfar n usaḍuf (projet de loi) ay yefkan azal i uselmed n tutlayin tiɣelnawin, dɣa d asenfar-agi ay yuɣalen d asaḍuf 98\/004 n 14 Yebrir 1998 ay d-iga uselway i lmend n uselmed n tutlayin tineṣliyin n tmurt. Xas ma yella Aɣlif (ministère) n Uselmed aɣelnaw werɛad ur d-igi ara aɣawas (plan) i wakken ad yexdem s usaḍuf-agi deg wennar, ulac ccek dakken asmi ay d-tga Cameroun asaḍuf-agi, tebda-d tikli tamaynut i lmend n wesnerni n tutlayin-is tiɣelnawin. D acu kan, mi ara nwali mliḥ ɣer wayen d-yeqqar usaḍuf-agi d tegnit i deg tella Cameroun, nezmer ad nesteqsi iman-nneɣ ma yella dɣa d tidet Cameroun tezmer ad d-tesseḍru ayen teɛzem ad t-texdem neɣ asaḍuf-agi ad yeqqim kan di lkaɣeḍ (am tmenḍawt n 1996), ad yettṛaju melmi ara t-id-sseḍrun deg wennar. Yuɣ lḥal llan yagi kra ara yettwalin dakken anabaḍ (lḥukuma) ur ixeddem ara ayen d-yenna. Xas ma yella asaḍuf-agi d ussis (lmeǧhud) i wakken ad teg ddewla ayen yessefken i tutlayin tiɣelnawin, maca aɛetṭel n ddewla i wakken ad texdem s usaḍuf-a yesbanay-d dakken imḍebbren xedmen-d asaḍuf-agi uqbel lawan-is neɣ ur xemmen ara akken yessefk i wakken ad t-id-gen. Akka ay s-teḍra diɣ i tmenḍawt-nni n 1996. Dɣa, deg wayen yerzan aselmed n tutlayin-agi, mazal werɛad ur tefri ara yiwet n temsalt : lemmer ad kecment tutayin tiɣelnawin s aɣerbaz, inelmaden ad tent-lemden d tinegwa (matières) neɣ ad lemmden yis-sent kullec ? Asaḍuf akamruni yenna-d dakken inelmaden ad lemmden tutlayin-agi d tinegwa, d acu kan, lemmer ad ttusqedcent tutlayin tiɣelnawin d ttawil i uselmed, aṭas n Yikamruniyen ara ilemden tutlayin-nsen tiyemmatin, yernu aya ad yessishel aselmed n tɣuri i waṭas n yimezdaɣen n tmurt. Lemmer ad ttuslemdent tutlayin-agi d tinegwa kan, mazal llan wuguren nniḍen ay yessefk ad ten-yefru unabaḍ akamruni. Yuɣ lḥal, ma iḥelles-d unabaḍ ad yesseḍru ayen d-yenna usaḍuf n 1998, yessefk ad ixemmem ɣef yeswiren (niveaux) n yinelmaden umi ara yesselmed tutlayin tineṣliyin, d wacḥal n tsaɛtin ara lemmden yinelmaden tutlayin-agi di dduṛt, am wakken ay yessefk ad ssersen tiwtilin (ccuruṭ) ay yessefken ad ilin deg yiselmaden ara yeslemden tutlayin-agi, imi aselmed n tutlayin tineṣliyin s wudem iṣehḥan ur yessefk ara ad yettunefk kan i menwala, yernu yessefk diɣ ɣef unabaḍ ad yessɣer iselmaden imaynuten u ad asen-yeg ifadden, am wakken ara d-yessebded timṣukyin (structures) ara d-yelhun d useḍru n tsertit-agi (politique) u yessefk diɣ ɣef unabaḍ ad d-yefk idrimen ara yettusqedcen i wakken ad ttwaxedmen akk lecɣal-agi s wudem iṣehḥan.","num_words":827,"character_repetition_ratio":0.081,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.206,"stopwords_ratio":0.013,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":26755.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Vermondo Brugnatelli, \"Arabe et berbère à Jerba\", in: A. Youssi, F. Benjelloun, M. Dahbi, Z. Iraqui-Sinaceur (eds.), Aspects of the Dialects of Arabic Today. *Proceedings of the 4th Conference of the International Arabic Dialectology Association (AIDA). Marrakesh, Apr. 1-4.2000. In Honour of Professor David Cohen, Rabat, Amapatril, 2002, pp. 169-178.","num_words":99,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.284,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.462,"perplexity_score":15908.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Tikubaniyin i tsawin-tserran ar unafag n Da Nang: <\/div class>.","num_words":14,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.238,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.529,"perplexity_score":31737.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Marine Le Pen tekcem ɣer ukabar n Front National deg 1986. Deg 2000, teqqel d tamaslaḍt (membre) deg Useqqamu n Usselkem (Conseil exécutif) n ukabar-a, sakkin, gar 2003 ed 2011, teqqel d tanmazult n uselway (vice-présidente) n ukabar. Marine Le Pen teqdec daɣen d tamaslaḍt deg yegrawen n tmiwa n Fransa: gar 1998 ed 2004, tettekka deg Useqqamu Awaẓi (Conseil régional) n Nord-Pas-de-Calais, gar 2004 ed 2010, tettekka deg Useqqamu Awaẓi n Île-de-France, sakkin, deg 2010, tɛawed tettwafren d tamaslaḍt deg Useqqamu n Nord-Pas-de-Calais. Le Pen tettekka daɣen deg useqqamu n tɣiwant n Hénin-Beaumont (deg agezdu n Pas-de-Calais) gar 2008 ed 2011.","num_words":150,"character_repetition_ratio":0.107,"word_repetition_ratio":0.014,"special_characters_ratio":0.283,"stopwords_ratio":0.007,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.995,"perplexity_score":14536.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Aseggas 2019 d aseggas aḥerfi (365 n wussan). D aseggas wis 2019 deg wakud-agi-neɣ, d aseggas wis 19 deg wagim XXI (lqern 21) daɣen d aseggas wis 10 (d aneggaru) deg umrawseggas 2010 - 2019.","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.122,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.374,"stopwords_ratio":0.025,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":45532.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tutlayt taspnyolit d tutlayt tanṣibt g Honduras,Salvadur , Nicaragua, Kusta Rika d Panama .","num_words":27,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.204,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.21,"perplexity_score":54672.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"'Amawal n Yemɣan - Lexique de plantes ' - Chabane Mohand u Remdane - Mémoire d'études en Agronomie - Université de Tizi ouzou (non daté ~années 80)","num_words":42,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.264,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.54,"perplexity_score":100460.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Morituri, 1997, Baleine, Paris, Trophée 813 du Meilleur polar francophone ; (Folio policier 2002) ; adapté au cinéma par Okacha Touita, 2007","num_words":49,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.321,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.876,"perplexity_score":9904.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Isamu Akasaki, Hiroshi Amano d Shuji Nakamura ḍḍfen-d arraz Nobel n tasengama.","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.179,"stopwords_ratio":0.045,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.554,"perplexity_score":27952.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Sliman Ɛazem ɣur-s 2 tyesmatin: Ḥejila d Wardiya (temmut deg 2006), akk d 3 n watmaten: Bujma, Wali (yemmut deg 2002), akk d Ali (yemmut deg 2005). Imawlan-nsen isem-nsen: Lamara d Yamina.","num_words":49,"character_repetition_ratio":0.123,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.33,"stopwords_ratio":0.02,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":21733.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Aṭas n tezdayin n At Yicc llant di tlisa n uwanek azzayri ; aɣrem d kra n wurtan qqimen i tlisa n uwanek n Merruk.","num_words":28,"character_repetition_ratio":0.152,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.228,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":127928.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Kanada, Iwunak Yedduklen, Groenland (Danmark), Meksik, Gwatimala, Salvador, Handuras, Kusta Rika, Panama, Kuba, Bermuda (Lingliz), Jamaika, Haiti, Republik n Dominik, Puerto Riko, Gwadilup,Martinik, Saint-Pierre ed Miquelon (Fransa), Tigzirin i India.","num_words":75,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.219,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.094,"perplexity_score":11816.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Tawacult n tutlayin tihendur'ufiyin tebḍa d ifurka, dɣa talitwanit tekcem deg ufurk n tutlayin tibaltiyin, di lweqt i deg taneglizit akk d talmanit, ɣef umedya, kecment deg ufurk n tutlayin tijirmaniyin.","num_words":44,"character_repetition_ratio":0.16,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.177,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":18942.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tufad Fransa imerwasen n Bakri d Bucnaq d sebba f aken ad tekcem ar Lezzayer s usagen n Sidi Freǧ g useggas n 1830","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.237,"stopwords_ratio":0.032,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":234908.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Aseggas n 1999 American Film Institute rran-tt d tasnebgart tameqqṛant tis setta tamarikanit n yal tallit deg ubellez AFI's 100 Years ... 100 stars AFI's 100 isegwasen ... 100 yitran.","num_words":41,"character_repetition_ratio":0.023,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.301,"stopwords_ratio":0.122,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.994,"perplexity_score":54141.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Inegmi n ussileɣ deg tutlayin yettwasensen d tijjenyeṛt n tutlayin deg tawennaḍt agetutlayt","num_words":16,"character_repetition_ratio":0.024,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.132,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":176540.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tawacult-a tettuglem-d i tikkelt tamezwarut deg useggas n 1817 sɣur umgama Alman Johann Fischer von Waldheim","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.194,"stopwords_ratio":0.16,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":38496.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Deg-s, At wakli, Ibessa, At bubuḥ, At Wuccen, At muḥend, At imuhub.","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.284,"stopwords_ratio":0.053,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.611,"perplexity_score":6232.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"A. de Calassanti Motylinski, \"Dialogue et textes en berbère de Djerba\", Journal Asiatique 1897, pp. 377-401.","num_words":24,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.315,"stopwords_ratio":0.042,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.766,"perplexity_score":31807.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1999 : lqem wis 4 - tikkelt tamenzut deg tella tasuqilt ɣer tutlayt tafṛansist ;","num_words":15,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.275,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":213185.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"G 1946, Ingliziyen bḍan Falesṭin n 1920 ar sin : Falesṭin d Urdun.","num_words":14,"character_repetition_ratio":0.035,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.348,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.958,"perplexity_score":69183.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"C. G. Fleckeisen, Helmstadii (Helmstedt), 1799 ; aḍris deg internet : HU Berlin, Gauß: Werke. Band 3, p. 3–30, , ,","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.395,"stopwords_ratio":0.027,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.164,"perplexity_score":6810.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tinnagrawin tisnudranin ssismilent tilmas s 3 n ifurken imezlayen. s usexdem n ifurken imezlayen, inagmayen zemren ad sbadun (ad beggnen) isnasen d isexdamen n tennagrawin n tallit tatrart","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.133,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.175,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.899,"perplexity_score":92206.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Sinna mi tarbaḥ tamaricanit Lisa Raymond, tačikit Zuzana Ondrášková, takṛuatit Ivana Lisjak, tizraelit Shahar Peer, texṣer deg 1\/4 n Roland Garros zdat tabeligit, tisnat deg umaḍan, Kim Clijsters.","num_words":60,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.189,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.452,"perplexity_score":10021.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Le Dingue au bistouri, 1990, Laphomic, Alger et 1999, Flammarion (J'ai lu 2001), Paris","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.384,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.914,"perplexity_score":13129.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Madonna, tlul ass 16 ɣuct,1958 di Bay City, tacennayt n Pop.","num_words":15,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.333,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.724,"perplexity_score":29425.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Bachir, Hassina; Ouamara, Warda; Mahrouche, Mohamed L'hacen (Anemhal n tezrawt) (Tasdawit Abderrahmane Mira n Bgayet, 2017)","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.244,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.601,"perplexity_score":15851.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tuga n tgeẓẓal tettuseqdec sɣur imezdaɣ n tmurt n Umeṛṛuk i wessuji n iblaṭen n tgeẓẓal","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.026,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.172,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":213481.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ur yettwassen ara aṭas ama d Buxus ama d tagelda n Muretanya . Yella ahatt d yiwen seg warraw n ugellid Baga amuretani , yiwen n umeddakel n ugellid Masensen anumidi .","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.025,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.204,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":227350.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Blessure de la mémoire : nouvelles, 1996 (tasuqilt si teɛrabt sɣur Marcel Bois)","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.253,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.539,"perplexity_score":51773.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tadggwat n wass n usiḍyas 23\/01\/2016 ittut Yizem d imeddukkal nnes dat n tsdawit s ifassen n icenga n tmaziɣt (winna ittinin i iɣfawen nnsen gan imezrawn n tgdudt taɛrabt taṣḥrawit\/ Ljumhuriya Lɛarabiyya Ṣṣaḥṛawiya). Zrin kan wussan idrusn ffɣen yiman tafgga n Yizem acku ittunbar s ijenwiyn d tkuba d mayd akw igan amrig n wuzzal ass n 27\/01\/2016.","num_words":75,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.239,"stopwords_ratio":0.013,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.806,"perplexity_score":83872.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"F. Perthes und I. H. Besser, Hamburgi (Hamburg) 1809 ; aḍris alatini ɣef GDZ, p. 1–261.","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.391,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.195,"perplexity_score":10650.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Llan iɣrman imqqranen nniḍen deg-s: Rotterdam, Den Haag (asusru : Den Hax), Utrecht (yettsuser am Utrixt), d Eindhoven (yettsuser am Ayndhufn).","num_words":43,"character_repetition_ratio":0.09,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.231,"stopwords_ratio":0.07,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.902,"perplexity_score":14772.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tigzirt n Irland tesɛa azal n 6 n imelyunen imezdaɣ, af le.fsan n 2006. Gar-asen 4,2 imelyunen n tigduda n Irland (1,6 imelyunen di tmanaɣt Dublin), d 1,7 imelyunen n Irland n ugafa (600 000 di tmanaɣt Belfast)","num_words":47,"character_repetition_ratio":0.104,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.314,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.946,"perplexity_score":60518.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Deg yimenɣi amaḍlan wis sin, yexdem Jean tamussni d umaru André Gide i izedɣen di Tunes, yetbeɛ abrid n yiguliyen yeddan d Charles de Gaulle deg Lezzayer tamanaɣt i deg di 1943-1944 yexdem i rradyu n Fransa id-yusan s deffir n Rradyu n Lezzayer tamanaɣt i yeddan d udabu n Vichy .","num_words":62,"character_repetition_ratio":0.096,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.229,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":175749.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Andar d useddu n wassaɣen ussnanen d iglamen n telmas d tiẓra timatanin d usnay n isismilen isnudranen d usismel n imezruyen inemhazen d imezruyen n imuddiren","num_words":29,"character_repetition_ratio":0.027,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.165,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.995,"perplexity_score":239028.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Bouzoulem, Domaine Messaoudi, Domaine Ouarirou, Domaine Salhi, Taourirt Saïd Arab, Bounedjdamène,, Tercha,,, Tidekanine, ,, M'Larbaa,, Melariaze, Akham L'Ghars,Laazib,, Melaghaze.","num_words":51,"character_repetition_ratio":0.018,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.228,"stopwords_ratio":0.02,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.081,"perplexity_score":3301.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tizwal tiberkanin d talmest n igumma n wučči yeṭṭafaren tawsit n tizwal","num_words":12,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.155,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":193728.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1294 - Celestinus wis 5 yuɣal d lepap baɛd Kunklaf n 27 n waguren","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.323,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.99,"perplexity_score":182882.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Navarro (Francisco Javier), « P. Stertinius Quartus, governatore di Numidia ? », Epigraphica, LXI, 1999, p. 67-79.","num_words":39,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.342,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.198,"perplexity_score":5587.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tineẓẓ d aglam asengam i tfekkiwin id yessenfalen assaɣ n tigget n ubleɣ s tigget n tkura i kra n tenga neɣ n tfekka, Acku yal mara ad ternu tneẓẓi trennu yides tkura i tigget n ubleɣ","num_words":39,"character_repetition_ratio":0.075,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.202,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":219001.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1994 - (28\/10-28\/11) \t\"Panorama de la Peinture Algérienne\", Palais de la Culture, Galeries Racim-lsma-Fanon (Lezzayer tamanaɣt).","num_words":29,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.336,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.908,"perplexity_score":5276.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Heinrich Simon (éditeur), Allgemeine Untersuchungen über die unendliche Reihe u.s.w., Julius Springer, Berlin, 1888 ; aḍris deg internet : IA","num_words":43,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.246,"stopwords_ratio":0.047,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.21,"perplexity_score":9157.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1889: Afus azelmaḍ La Main gauche ; ungal Tuɛer am tmettant Fort comme la Mort.","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.266,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.609,"perplexity_score":69475.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Yettidir deg tigzirin Tiknariyin d Tafriqt n ugafa d usamar alemmas d kra n tamiwin n Uruppa","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.174,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":223238.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Canti della guerra latina - Asterope (Laudi del cielo, del mare, della terra e degli eroi) 1918","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.263,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.531,"perplexity_score":84900.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"At Xelluf : At Bali, ibutcicen, At Ḥaǧ, At Ɛisa, At Bu Ferra","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.283,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.691,"perplexity_score":37494.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Renly akud sin wetmaten imuqranen; Robert, Stannis yesaa yellis Shireen.","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.167,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.737,"perplexity_score":23588.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Avirus n tussit A H3N2 yegla-d s Tussit n Hong Kong deg useggas n 1968","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.3,"stopwords_ratio":0.111,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.926,"perplexity_score":55946.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Melissandre, Sandor Clgane, Missandei, Khal Drogo, Mestre Pycelle, Mestre Luwin, Sam Tarly, Brienne n Tarth.","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.204,"stopwords_ratio":0.03,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.439,"perplexity_score":11460.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tilmas inegren deg wezɣar (EW) d tilmas yellan kan deg tarayin tigmawin akked tilmayin n iɣersiwen acku negren deg wezɣar","num_words":23,"character_repetition_ratio":0.143,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.174,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.996,"perplexity_score":141237.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Maia (Laudi del cielo, del mare, della terra e degli eroi) 1903","num_words":15,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.302,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.456,"perplexity_score":51438.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Ɛinsis d'taddart deg te ɣiwant n Zekri ==Aẓar n w'awal==: dyegs sin wawalen: 1\/ Ain : s tfransist \"la fontaine\" ak 2\/Ansis: s tfransist \"source d'eau\" ihi d Amkan i g es3an attas b aman Arraw n BESSAA D LMOUFEQ -At ttdhaher negh Ibukciren: CHAÏB -AT Ujdid: HANIFI, DRISS -AT Saadi:KHIAR, SAADLI,MOUBAREK, MNOUER -AT BESSAA: NEFAH -AT MEHIEDINE: AZIZI, ZERROUKI -IBOUHRICHEN: BOUHRICHE Arraw N SIDI SEDIK AMGHAR -AT HAND USS3ID: LOUNAS -AT ELCHIKH:LIMANE -AT MEZIAN:HACHIMI, ABID -AT ELFOUDHIL: FOUDHIL,SERRIRAT, SAADA WIYEDH -IFCHACHE: CHACHOU -IWDHI3EN: ZIANE -AT 3LI U 3MER: BERBICHE.","num_words":197,"character_repetition_ratio":0.021,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.253,"stopwords_ratio":0.025,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.454,"perplexity_score":11250.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Di tazzwara n useggas n 1014 , yuweḍ-d ugeldun Knut ɣer \"Gainsborough\" , yid-s sin n yimsisan imaynuten yid-s . Ifaq baba-s din din mi d-kecmen belli ibeddel-d axemmem-ines yerra-d tagelda gar wallen-is . Yebda-d wurar n testratijiyin gar ubabat d mmi-s ; yenna-as Sbin i Knut ad mlilen di Yurk i deg ara yili udraw meqqren i usfuggel n unekcum n Lengliz , adraw-agi ad ilin deg-s akk yimeqqranen idenmarkiyen . Mgal yal tirǧin , deg udraw-agi i yekfa umennuɣ gar Sbin d Knut . Yenna-d Sbin sdat akk yinebgawen belli ad yesseɣli tamurt n yigaliyen s ddaw n leɛnaqya-s akken ad yesserfu Askeladd . Mi yeɛreḍ Askeladd ad s-ibeddel rray-is yenna-as Sbin belli ad isellek tamurt-is ma yuwi as-d aqerru n Knut . Sdat n sin lextyarat-agi yegmen ad yefk-iman-is akken ur tɣelli la tmurt-is la Knut , yezla agellid sdat wallen n akk wid yellan , yerra iman-is d ameslub . Turfinn ur nelli deg udraw-nni yuweḍ-it-id lexbar mi ywala inebgawen la d-regglen syin segzan-as-d tadyant dɣa iruḥ ad t-iɛiwen maca iɛeṭṭel . Akken ad iwali Knut yefka-as tiyita n lmut i Askeladd i yemmuten gar yifassen-is , qrib yeslib Turfinn mi yufa ssebba n tudert-is , tirrin n ttaṛ n baba-s truḥ akka gar wallen-is . Yeɛreḍ ad ineɣ Knut maca ḥensent-id , imiren yerra Knut iman-is d agellid , bdan akk a tellimen fella-s imi yenɣa aceffar am Askeladd , suffɣen Turfinn si teɣremt dɣa ur d-iban seg umezruy","num_words":357,"character_repetition_ratio":0.039,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.228,"stopwords_ratio":0.078,"flagged_words_ratio":0.003,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":22290.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Sliman Ɛazem ɣur-s 2 tyesmatin: Ḥejila d Wardiya (temmut deg 2006), akk d 3 n watmaten: Bujma, Wali (yemmut deg 2002), akk d Ali (yemmut deg 2005).","num_words":39,"character_repetition_ratio":0.159,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.361,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":34676.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Fedala, Nabila; Djaoud, Koko; Ighit, Mohand ou Ramtane (Anemhal n tezrawt) (Tasdawit Abderrahmane Mira n Bgayet, 2017)","num_words":32,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.254,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.304,"perplexity_score":22334.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tawurta tazeggaɣt d aɣersiw anegmar yettidir deg tẓegwa d tneẓrufin d waṭas n twennaṭin n iden","num_words":16,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.16,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":218449.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Mi ɛeddan 44 n yiseggasen n tallit n ucengu afransis , yebda lmerruk iqeddec i usekcem n taɛrabt ( MCA ) akken ad lal timmmad tamerrukit yedduklen , d tirnin n yimḍanen n wid yesnen ad yarun yernu ad ɣṛen , deg akk tamurt berra n tutlayt yellan deg uɣerbaz unṣib ; macci akka am Lezzayer ur ddiren ara aṭas n yiherrasen di Lmerruk imi imerrukiyen d nutni i yellan ama di taddart neɣ di temdinin timeqqranin , ɣf way-a meẓẓi later arumi ɣef tmura tinuragin .Ɣef waya yella fessus ɣef Lmerruk ad yexdem asteɛreb yernu ad t-yesselḥu ad yaweḍ yif winna d tanergt-is Lezzayer , maca macci d aya i yeḍran . Imi di tazzwara rran ɣer uselmed , imerrukiyen ferqen ɣef sin , kra ssawalen ɣer uselmed amaynut am win n umalu s snat n tutlayin , kra ssawalen ɣer uqbur n zzawiya tineslemt . Mi d-yuweḍ ukabar n timunent imal ɣer uselmed aqbur n taɛ)rabt d tneslemt . Mi d-yuweḍ ukabar yebda leqdic ɣef wannect-agi , deg useggasd-is wis sin , yella ulmud n useggas amezzwaru deg uswir amenzu s taɛrabt kan , seg useggas wis sin ad bdun ulmud s snat n tutlayin ta tekcem di tayeḍ , maca tamrin n tefransist llant d tiwezzlanin . Yusa-d usteɛreb ẓẓay ɣef yimerrukiyen , ladɣa deg 20 n yiseggasen imezzwura n timunent imi llan yimeqqranen n Lmerruk lemmden s tefransist ( ama deg Fransa s timmad-is neɣ deg yiɣerbazen imerrukiyen yemmeslayen taɛrabt ) ur ẓrin ara mza d-yawi ibaɣuren ɣef tgelda , ladɣa ɣef wassaɣen -is d tmura tiberraniyin . Ur lḥiqen ara ad steɛrben armi yeffeɣ Lmerruk kamel i ufus afransis Deg useggas , n 1960 yesɛeṭṭelLḥaj Ɛumar Lǧalil , aneɣlaf n yimiren asteɛreb imi yuɣal ɣer usemed n uqbl timunnent ; imal ɣer usemlmed afransis amaynut . Ayen id-yessbanen leqdic ɣef useɛṭel n taɛrabt d ayen yexdelm Ḥasan wis sin ,d tidet yedda d usteɛreb maca yerna deg tillin s ddaw n ufus n Fransa deg tsertit d tdamsa","num_words":393,"character_repetition_ratio":0.054,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.211,"stopwords_ratio":0.02,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":126982.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Salesforce.com d tarmist n software ixelq-itt Mark beniof g 1999, nettat mechur s CRM ines.","num_words":24,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.242,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.523,"perplexity_score":22213.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Agafataram n Katalunya, Anẓul n Fransa, Agafataram d unẓul n Iṭalya, Munaku.","num_words":16,"character_repetition_ratio":0.06,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.197,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.473,"perplexity_score":30200.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"‘Flore Kabylie du Djurdjura’ - Jean Odon Debeaux - Librairie des sciences naturelles de Paul Klincksieck, Paris 1874","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.224,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.123,"perplexity_score":56701.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ayaziṭ d awtem n tyaziṭṭ iy ɣɣaren deg tnezzayt mara ad yawṭ 5 n wayyuren deg waddar","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.202,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.99,"perplexity_score":224705.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1923 : Lotti van der Gaag, tameklayt d tasreqqat tahulandit (∩ 20 fuṛaṛ 1999).","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.359,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.798,"perplexity_score":49468.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Dis Imessanen mmalun tawalt n Tifinagh tused s Finiq,niten d medden Usuned s Finiqia{tiru Lubnan},maca dis awal widhen , tawalt n Tifinagh tused s Tifi-nnegh {our invention},tifi tused s Yufa{to find.to invent},acku Imazighen wahd-asen Igun Terra-yuh,","num_words":60,"character_repetition_ratio":0.116,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.203,"stopwords_ratio":0.033,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.515,"perplexity_score":22851.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1992 d aseggas wis 1992 deg wakud-agi-neɣ, d aseggas wis 92 deg lqern 20, daɣen d aseggas wis kṛaḍ (3) deg umrawseggas 1990-1999.","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.15,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.395,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":37330.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Mena Lafkioui & Daniela Merolla, Contes berbères chaouis de l'Aurès d'après Gustave Mercier. Köln, Köppe, 2002 (ISBN 3-89645-382-3)","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.328,"stopwords_ratio":0.054,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.185,"perplexity_score":25371.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"aɣewwiw di tazzwara yella akka iceffaren llan seg xilla n lejnas wid yettekkan deg yimennuɣen agi ur ttwaxelsen ara beddlen yimdebbren n Qertaj tanilla yuli umennuɣ yuwed ɣer yixeddamen yiqburen ur yettwaxelsen ara i yennuɣen di Sisil","num_words":43,"character_repetition_ratio":0.053,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.154,"stopwords_ratio":0.023,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":211768.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Osasko (Osasco) d tamdint deg wanẓul n Brazil. Osasko tesɛa azal n 718.646 n imezdaɣ (leḥṣab n 2009) s tajumma n 64,935 km².","num_words":32,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.371,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.936,"perplexity_score":102103.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Amuran, s tutlayt tafransist ttarun-t akk Mauresque, d arbib yesɛan amalay akked wunti. Nettaru amalay-is akka : Amuran (imuranen). Ma nsers-it deg waddad amaruz, ad t-naru akka : Umuran, yimuranen. Ma d unti-s nettaru-t akka : Tamurant (timuranin). Ma nsers-it deg waddad amaruz, ad t-naru akka : Tmurant (tmuranin). Amuran d awal i d-yekkan seg yisem Amuri yesɛan ula d netta amalay akked wunti. Asegget-is nettaru-t akka : imuriyen. Mi ara ten-sers deg waddad amaruz, ad ten-naru akka : Umuri (yimuriyen). Ma d unti-s nettaru-t akka : Tamurit (Timuriwin). D awal i d-yekkan seg yisem Amur.","num_words":131,"character_repetition_ratio":0.108,"word_repetition_ratio":0.033,"special_characters_ratio":0.243,"stopwords_ratio":0.031,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":20033.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Addud-is yettili gar n 95 ar 165 cm, yettazen gar 40 ar 63 kg","num_words":15,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.393,"stopwords_ratio":0.067,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":54296.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Chiang tlul-d deg born on October 1, 2005, idi Kalifurnya . Yemma-s n tmurt n Taiwan , ma d baba-s d mmi-s n Singapur","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.308,"stopwords_ratio":0.143,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":28117.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Mommsen (Theodor), « Die Stadtverfassung Cirtas und der cirtensichen Kolonien », Hermes, I, 1866, p. 50.","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.308,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.121,"perplexity_score":4107.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Arkawal Amaynu (Nouveau Testament) s Tmaziɣt Tacelḥit s usekkil Alatin neɣ da, d s usekkil n Tifinaɣ, d s usekkil Aɛrab","num_words":24,"character_repetition_ratio":0.127,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.202,"stopwords_ratio":0.042,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":104264.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"'Plantes médicinales de Kabylie' - Mohand Aïd Youssef - Ibis Press -Paris 2006","num_words":27,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.269,"stopwords_ratio":0.037,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.275,"perplexity_score":73467.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tewwi-d tilelli ines ass n 20 meɣres 1956 yella isem-is tagelda n Tunes, seg imir ass n 25 Yulyu 1957 tbeddel isem-is d tsertit-is, yeql-ed isem-is Tagduda tatunsit.","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.291,"stopwords_ratio":0.143,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":13142.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tutlayin tiǧermanin tutrimin d afurk meqqren yakk di twacult n tutlayin tiǧermanin, dɣa Talmant d Teglizit d Tehullandit d kra n tutlayin d tantaliwin n iden am Tyidict d Telmant taddayt.","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.135,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.171,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":156353.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Dɣa tafasa tezmer ad tawi aṭas n telɣiwin amdya tafasa taẓeɣlawt, tafasa takrurant, Tafasa tazarurant, Tafasa tazenzarayt, tafasa taɣisant d tfasa tamussayt, Dɣa tilmas-a n tfasa yettuzmer ad twasismilent d akken-itent d tafasa tamussayt neɣ d tafasa tudmist deg wakud dgi id tilint tidak n iden d arway neɣ gar n snat n telmas-a","num_words":62,"character_repetition_ratio":0.113,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.185,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.9,"perplexity_score":61307.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tutlayt Tagwaranit ass-a ttwalin-tt d tutlayt tagmaḍant iwmi fkan imawlan-is ugar n 35 n yismawen : s tespenyulit Yupara (tarwayt), Tripara (Tagwaranit-taspenyulit-tapurtugit), Tagwaranit tamagnut, Tagwaranit n tisreṭ, Tagwaranit n uɣerbaz, Tagwaranit teeti, Tagwaranit ymagwari, gwaranyiti, gwarani-gwarani, nyee indyu, gwaranyul, atg…","num_words":90,"character_repetition_ratio":0.092,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.19,"stopwords_ratio":0.011,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.749,"perplexity_score":3246.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Fivaz, B., T. Petney, and I. Horak. 1993. Tick Vector Biology: Medical and Veterinary Aspects. Springer. ISBN 0-387-54045-8.","num_words":32,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.371,"stopwords_ratio":0.031,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.641,"perplexity_score":22370.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"* Statistisches Bundesamt Deutschland mit amtlichen Ortsnamen und Daten (Stand: 31. Dezember 2005) für alle 12.302 selbstständigen Kommunen Deutschlands.","num_words":47,"character_repetition_ratio":0.042,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.235,"stopwords_ratio":0.064,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.569,"perplexity_score":12412.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"William Shakespeare d amedyaz yettwasnen ugar, d argaz umezgun, d amyaru n yedles aglizi. Ilul ass n 23 ibrir (kuzyur) 1564. Immut ass n 23 ibrir (kuzyur) 1616.","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.146,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.3,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":55086.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Isem-is s tefransist: Millepertuis à feuilles en cœur ou Millepertuis Cilié","num_words":16,"character_repetition_ratio":0.152,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.16,"stopwords_ratio":0.062,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.982,"perplexity_score":40116.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tazelɣa d tettweǧǧih tigawt ɣer win i d-yettmeslayen, amedya: iruḥ-d iḍelli (iruḥ ɣer win i d-yettmeslayen).","num_words":23,"character_repetition_ratio":0.182,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.213,"stopwords_ratio":0.043,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":18342.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"The Films of Stephen King, Michael R. Collings, Starmont House, 1986, ISBN 0-930261-10-0","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.386,"stopwords_ratio":0.045,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.514,"perplexity_score":40662.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tambi, Jot (1973): Received Language Bilingualism in Cameroon: A Study of Functions and Attitudes. Mémoire du DES, Université de Yaoundé.","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.226,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.642,"perplexity_score":13301.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tawwurt d tzewwut d iruka yettuxedmen s n tengiwin am wesɣaṛ d yimɣuzen yemgaraden","num_words":15,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.159,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":211285.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Jean Delheure, \"Izlan d id aghanni. Poésie et chants de Ouargla\", Etudes et Documents Berbères 5 (1989), pp. 85–104 -","num_words":29,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.342,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.656,"perplexity_score":36539.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Isefrek d aylal meqren s waṭas annect n telmest meqqren yakk deg tewsit n tsekla, Addud n uwtem yettili gar n 48 ar 61 cm, azuk-is gar n 805 ar 1350 g ma d afriwen-is leddin seg 110 ar 130 cm, Dɣa d tawtemt i yugaren awtem deg ubleɣ acku addud-is yettili gar n 51 ar 65 cm ma d afriwen-is leddin ar 124- 160 cm yettazen 1180 ar 2100 g, adfer n isefrek yettili gar n 19 ar 29 cm, Aqamum-is seg 2 ar 2,8 cm","num_words":92,"character_repetition_ratio":0.111,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.348,"stopwords_ratio":0.054,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":81781.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"7 tuber : Isamu Akasaki, Hiroshi Amano d Shuji Nakamura ḍḍfen-d arraz Nobel n tasengama.","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.216,"stopwords_ratio":0.04,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.385,"perplexity_score":40345.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tuɣmas tuɣmest d agman yeqquren am yiɣess dges iẓuran yeddan s agensu n uɣesmar n wadda d win n ufella n tewsit n timtegzitin","num_words":24,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.184,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.996,"perplexity_score":247512.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Isem n Iɛɛekkuren yekka-d seg \"aɛekkur\". Deg teqbaylit, \"aɛekkur\" d \"taɛrurt\", d ay-n ay d-irefden seg kra n tɣawsa, iga-d \"aɛrur\", icuff-d, ur yeɛdil ara. Mi ara d-tiniḍ \"usu-nni iga akk d iɛekren\", anamek-is dakk-n usu-nni ur yeɛdil ara, ur yessi ara mliḥ, ur yemsawi ara. Neqqar-d daɣen \"aɛekkur\" i \"wunjug\" , meḥsub ay-n ara d as-ireglen i walbaɛḍ abrid, ur t-yettaǧǧa ara ad yeg ay-n yebɣa, ur yettaǧǧa ara ad yaweḍ s ay-n yessaram. Mi ara s-nini : leflani yessen kan ad d-yeg iɛekren i wakk-n ur nxeddem ara ccɣel-nneɣ, anamek-is dakk-n icewwel-aneɣ, dima itteg-aɣ-d uguren i wakk-n ur aɣ-yettaǧǧa ara ad nfak ccɣel-nneɣ.","num_words":159,"character_repetition_ratio":0.087,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.263,"stopwords_ratio":0.094,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8876.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Mémoire sur l’enseignement des indigènes de l’Algérie, in Bulletin de l’enseignement des indigènes, Alger, Jourdan, 1897.","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.161,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.223,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.951,"perplexity_score":24425.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Mehenna Mahfoufi, Cheikh El-Hasnaoui. Chanteur algérien moraliste et libertaire, Paris, Ibis Press, 2008 - ISBN 978-2-910728-88-5","num_words":30,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.333,"stopwords_ratio":0.067,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.432,"perplexity_score":30144.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ar tura ttwassemlen wazal n 5000 n telmas n temzerɣlin, d 2000 n tleɣmatin n yellu (tagmart n sidna Sliman), d 20,000 n telmas n yebẓaẓ, d 170,000 n telmas iferṭeṭṭa d ifaylellisen , d 170,000 d telmas n yizan d 82,000 n telmas n tzinfriwin, d 360,000 n telmas n izinzren d 110,000 n telmas n tzizwa d yerẓaẓen d igeṭfen akken daɣen yellan wazal n 2 ar 5 n yimelyan n telmas ur nettwassen.","num_words":83,"character_repetition_ratio":0.15,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.344,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":138764.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Angal ASCII, deg-s 256 n wengalen. Tebḍa ɣef sin yeḥricen, yal aḥric deg-s 128.","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.316,"stopwords_ratio":0.167,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":19600.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"A. de Calassanti Motylinski, \"Chanson berbère de Djerba\", Bulletin de Correspondance africaine tome III (1885), pp. 461-464.","num_words":28,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.298,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.145,"perplexity_score":30554.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Les Chercheurs d'os (ungal), Éditions du Seuil, Paris, 1984, . Réédition dans la Collection \"Points', n° 824, Éditions du Seuil, 2001 .","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.159,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.348,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.967,"perplexity_score":19923.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Deg wass n 17 dujamber 1963, Agraw Amatu n Yeɣlanen Yeddukklen yegguni asegged d iɣewwaṛen yettuskecmen ɣef yimagraden 23 d 27 d 61 n werkawal i yuɣalen d ulkimen deg 31 ɣuct 1965. Akken id tegguni deg wass n 20 dujamber 1965 ɣef iɣewwaren yettuskecmen ɣef umagrad 109 yuɣalen d ulkim deg 12 yunyu 1968","num_words":58,"character_repetition_ratio":0.109,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.295,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":195772.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"2005 : lqem wis 7 - agrudem amaynu d amarraz udlif d uqqin HDR 32 ibitten ;","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.347,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.996,"perplexity_score":186758.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Kateb Yacine, Eclats de mémoire, documents réunis par Olivier Corpet, Albert Dichy et Mireille Djaider, Editions de l'IMEC, 1994, 80 pages ISBN 2908295202.","num_words":42,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.297,"stopwords_ratio":0.024,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.552,"perplexity_score":27344.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Uganda Asenǧaq thumbnail|center Azamul thumbnail|center Tutlayt tunṣibt Taglizit Tutlayin nniḍen Swaḥili - Aculi - Kiganda - Kunju- Luganda Tamanaɣt Kampala Timdinin Timuqranin Kampala - Gulu - Lira Talɣa n Awanek Tagduda AselwayYoweri Museveni Tajumma 241 550 km² Azarug ɣef Tgelda Yedduklen 9 tuber 1962 Aɣrud 34 131 400 Imezdaɣ Tanezzi 141\/km² Ajjed inselmen 10% ineṣriyen 85% iruḥaniyen 5% Aqarid Shilling Imseɣret Taɣelnawt Oh Uganda,Land of Beauty Taɣult n Internet.Ug Amemmal n Tilifun +256.","num_words":115,"character_repetition_ratio":0.037,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.241,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.883,"perplexity_score":73279.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Timlilit deg At Yenni Timlilit ɣef tsekla d ssinima deg wayen yura Mulud At Mɛemmer Tajmilt i Mulud At Mɛemmer deg Lberj n Yidles deg Tmanaɣt Timlilit ɣef tsekla d ssinima deg wayen yura Mulud At Mɛemmer Si El Hachemi Assad, Amaray Amatu n Usqamu Unnig n Timmuzɣa Asmel unṣib n umulli wis 100 n tlalit n Mulud At Mɛemmer Tafaska n Lmulud At Mεemmeṛ : Arẓam n yiwen wadeg iliktrunan, i tririt n tejmilt 1","num_words":101,"character_repetition_ratio":0.132,"word_repetition_ratio":0.109,"special_characters_ratio":0.203,"stopwords_ratio":0.01,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":136127.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Chebbine, Nassim; Ahfir, Samir; Aoumer, Fatiha (Directrice de thèse) (Université de Bejaia, 2018)","num_words":32,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.268,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.276,"perplexity_score":10029.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tutlayin tislavin d yiwet twacult n tutlayin tihenduṛupiyin yeṭṭafaren tagrawt n tutlayin tibaltu-slavin. Tutlayin tislavin ssiliɣen-t-d tagrawt meqqren n tutlayin yellan yimsawalen-is di Uṛuppa talemmast d ubalkan d Uṛuppa n usamar d Sibirya d usamar afellay n Rusya yakk d Asya talemmast.","num_words":54,"character_repetition_ratio":0.132,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.162,"stopwords_ratio":0.056,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":42902.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Henri IV, 1ère partie, 2e partie (Henry IV, Part 1, Part 2)","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.356,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.134,"perplexity_score":29891.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Amezruy n imenɣi n Yugerten llan deg yiwen n tektabt s tutlayt Talatinit iwumi qqaren “De Bello Iugurthino” imenɣi n Yugerten.","num_words":27,"character_repetition_ratio":0.154,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.183,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":114236.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tinikt neɣ Abṛec d yiwen n uyafu yettmilen ar yini azeggaɣ yettmaged ɣef wezzal mara ad dduklent tibelkimin n Uksijin akk d tanigt","num_words":27,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.169,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":223079.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Mi yeɣli umenkud wis sin deg nnfaq n 1870 , tekfa tsertit taɛrabt : ciṭ ciṭ bdan la ɣellqent tnariyin tiɛrabin , ta deffir tayeḍ Deg tmehla n ufraq n wakal , tuɣal-d tsertit -nni n ujmaɛ n yinselmen ɣer leqdic . Ɣas akken ɛawdent tnariyin tiɛrabin talalit deg yimenɣi ɣef timunent n Lezzayer deg 1955 maca s ddaw n yisem n Tgezmi Tanmehlant Yemmuzgen \" Section administrative spécialisée \" ( SAS ) .","num_words":84,"character_repetition_ratio":0.066,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.235,"stopwords_ratio":0.012,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":218073.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Llant g umaḍal tugt n taganin imqquṛn, s izddar ra-nsiwel f 5 (Smmus) n taganin imqquṛn g umadal akk :","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.194,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.245,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.544,"perplexity_score":35136.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Meksik Asenǧaq thumbnail|center Azamul thumbnail|center Tutlayt tunṣibt Taspanyulit Tutlayin nniḍen Nahuatl - Maya - Tzotzil - Tzeltal - Chol Tamanaɣt Mexico Timdinin Timuqranin Mexico - Guadalajara - Monterrey- Puebla Talɣa n Awanek Tagduda Tafidiralit AselwayEnrique Peña Nieto Azarugɣef Spanya 27 cuṭember 1821 Tajumma 1 972 550 km2 Ajjed Ineṣriyen 93% Wiyaḍ 7% Aɣrud 118 395 054 Imezdaɣ Tanezzi 61\/km² Aqarid Peso Imseɣret Taɣelnawt Himno Nacional Mexicano Taɣult n Internet.Mx Amemmal n Tilifun +52.","num_words":128,"character_repetition_ratio":0.036,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.234,"stopwords_ratio":0.008,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.647,"perplexity_score":53903.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Si El Hachemi Assad (amaru amatu n Useqqamu Unnig i Timmuzɣa)","num_words":16,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.197,"stopwords_ratio":0.062,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.738,"perplexity_score":45048.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Avirus n tussit A H2N2 yegla-d s tnelfuyt n Avirus n tussit A H2N2 deg useggas n 1957","num_words":23,"character_repetition_ratio":0.184,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.306,"stopwords_ratio":0.13,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.995,"perplexity_score":40554.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Isem-is s latinit: Hyoseris radiata et Taraxacum officinale et Taraxacum erythrospermum","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.128,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.138,"stopwords_ratio":0.05,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.509,"perplexity_score":46212.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"2011 : Tassili - araz n tkalast « musiques du monde » Ccna n-umaḍal , Grammy Awards 2011","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.352,"stopwords_ratio":0.04,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.794,"perplexity_score":135639.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Asif n Misisipi: Asif aɣezfan yakk di Marikan n ugafa","num_words":13,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.189,"stopwords_ratio":0.154,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":46394.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Isem-is s tefransist: Avoine élevée, Folle-avoine, Avoine cultivée, Avoine sauvage","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.027,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.183,"stopwords_ratio":0.059,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.514,"perplexity_score":4788.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1990 - (dugenbir) \t\"Hommage à M'Hamed Issiakhem\", Maison de la Culture (Tizi-Wezzu).","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.321,"stopwords_ratio":0.048,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.586,"perplexity_score":5751.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Puella Magi Madoka Magica (魔法少女まどか☆マギカ, Mahō Shōjo Madoka Magika?, Magical Girl Madoka Magica) (2011) d yiwen u manga shôjo\/magical girl (unuɣ yettembiwilen n Japun) i yura Gen Urobuchi.","num_words":54,"character_repetition_ratio":0.073,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.231,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.119,"perplexity_score":32498.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Référence Lexique de Charles Trabut : African Plant Database Inula viscosa (rejected name) Dittrichia viscosa (accepted name )","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.034,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.188,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.165,"perplexity_score":93738.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Albrecht Dürer neɣ s telmant Albrecht Dürer der Jüngere, d amekla yerna d amusnak almani.","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.15,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.18,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.968,"perplexity_score":51408.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tanubayt d yiwet n tutlayt ittmeslayen inubiyen deg uneẓẓul n tmurt n Maṣer d ugafa n tmurt n Sudan","num_words":23,"character_repetition_ratio":0.044,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.182,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":232446.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"uddisen yellan deg yal tazrart zdin deg Yiwet n tegrawt tameẓyant n ibelkimen yettusemman tagrawt tamesɣant","num_words":16,"character_repetition_ratio":0.02,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.14,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":218449.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Azal amagdez d win yettusemrasen i tussna n usfijjej n yitran","num_words":11,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.164,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":185661.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Imusnawen mgaraden af annect n imadaren yellan deg talmest n umayas, llan wid id yeqqaren llant 6 n imadaren, akken illan wid id yeqqaren 8","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.154,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.201,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.692,"perplexity_score":145712.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Talɣa tamyagant turgamt = t + urga + mt, t - mt, imattaren udmawanen","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.279,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.567,"perplexity_score":42447.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"tiɣiwanin i as-d-yezzin d Seregélyes, Szabadegyháza, Gárdony akk d Pusztaszabolcs. Taddart tussa-d rrif n rraya n tmacint 44 (Székesfehérvár–Pusztaszabolcs).","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.068,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.191,"stopwords_ratio":0.079,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.575,"perplexity_score":3169.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Isefra n Si Muḥ, Les Tiẓrigin de Minuit, Paris, 1960, 111 p.","num_words":15,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.383,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.774,"perplexity_score":22315.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ibn Khaldun, Discours sur l'histoire universelle. Al-Muqaddima (asuqel sɣur, Vincent Monteil), éd. Sindbad, Paris, 1997 (ISBN 2-7427-0924-X)","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.321,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.456,"perplexity_score":14877.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Sidi Boushaki yevnou n ansay abrid , isem , ardeqqal n abrid .","num_words":14,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.266,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.982,"perplexity_score":204022.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Aseggas 2014 d aseggas aḥerfi (365 n wussan). D aseggas wis 2014 deg wakud-agi-neɣ, d aseggas wis 15 deg wagim XXI (lqern 21) daɣen d aseggas wis 5 deg umrawseggas 2010 - 2019.","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.12,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.375,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":53237.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Benseddik (Nacéra), « Lueurs cirtéennes », Zeitschrift für Papyrologie und Epigraphik, CLIII, 2005, p. 249-260.","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.324,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.379,"perplexity_score":6375.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Yves Modéran, Les Maures et l’Afrique romaine (IVe-VIIe siècle), Rome, Publications de l’École française de Rome, coll. « Bibliothèque des Écoles françaises d’Athènes et de Rome », 22 mai 2013, 900 p. (ISBN 978-2-7283-1003-6, DOI 10.4000\/books.efr.1395, lire en ligne)","num_words":67,"character_repetition_ratio":0.008,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.366,"stopwords_ratio":0.015,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.868,"perplexity_score":12235.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tasuqilt ɣer tegyizit : Heinrich Weber (éditeur), Allgemeine Grundlagen einer Theorie der Gestalt von Flüssigkeiten im Zustand des Gleichgewichts, Wilhelm Engelmann, Leipzig, 1903 ; aḍris deg internet : IA, IA","num_words":65,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.21,"stopwords_ratio":0.015,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.529,"perplexity_score":8223.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"s talmanit : Carl Haase (éditeur): Theorie der Bewegung der Himmelskörper welche in Kegelschnitten die Sonne umlaufen, Carl Meyer, Hannover, 1865 ; aḍris deg internet : Google Books ; Facsimile-Reprint Verlag Kessel, 2009,","num_words":69,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.239,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.237,"perplexity_score":7866.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Azal 178 n iwunak n umadal ssexdamen yiwet n tutlayt tamaddudt ma drus, 101 ssexdamen ugar n yiwet n tutlayt tamaddudt, ihi azal ameqran n iwunak-a ttakzen-d (steɛrifen-d) s ugar n yiwet n tutlayt tamaddudt d tanamurt","num_words":42,"character_repetition_ratio":0.173,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.226,"stopwords_ratio":0.048,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":44197.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"10 tuber : Kailash Satyarthi d Malala Yousafzai ḍḍfen-d arraz Nobel n talwit.","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.221,"stopwords_ratio":0.048,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.575,"perplexity_score":44268.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Deg tusnakt, Tasɣent d tafekka tasnakant i d-isgensisen assaɣ imisin i teqqnen yal aferdis seg tagruma yettwassmman tagruma n tbadut neɣ tagrawt n tbadut neɣ taɣult s yiwen n uferdis deg tegrawt yettusemman tazdaɣult neɣ taɣult tamudemt. Neɣ s usemres n taftart tasnakant tamaddudt:","num_words":46,"character_repetition_ratio":0.095,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.17,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":145886.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Udid yella Yettusexdem seg zik sɣuṛ imiẓranen imzikiyen aladɣa deg wasafi n Nnil","num_words":15,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.15,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":183014.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"D timeṛɣiwt tasemmadt dgi yettili Uksijin icaṭ i wezday d ubelkim] n ukaṛbun d uhidrujin am tmeṛɣiwt tasemmadt n Umitan","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.164,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.168,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":199129.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ulamek ɣef uferdis seg tegrawt n tagruma ad tettwaqqen anagar s uferdis amyiwen seg tegrawt n tezdaɣult .","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.143,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.187,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":227612.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Akra d tamaneɣt n Ɣana. Zedɣen-tt 1.963.264 n yimezdaɣen (3.835.304 n yimezdaɣen mi ara d-nernu igmamen ay d-yezzin fell-as).","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.103,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.352,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":18049.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Arrestation du président du MAK Bouaziz Ait Chebib en mars 2013","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.222,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.904,"perplexity_score":170486.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Addud n uwtem n welɣem amawaṭ d win yettawṭen ar 1.8 m ar 2 m ma d azuk-is gar n 400 ar 600 kg, Ma d tiwetmin addud-is yettawaṭ gar n 1,7 m ar 1,9 m ma d azuk-is s ddaw n uwtem s 10%","num_words":48,"character_repetition_ratio":0.081,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.368,"stopwords_ratio":0.062,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":81756.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"2006 : The Soul Rebel of African Desert, DVD (deg-s asaru Jérémie Reichenbach, The Guitars of the Touareg Rebellion)","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.241,"stopwords_ratio":0.083,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.39,"perplexity_score":23328.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Neɣ 60 n wussan neɣ 400 n tsaɛtin di 12 n wagguren uqbel azemz n usejji i isuter ad iɣrem ;","num_words":23,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.308,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":215687.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Tifelseft: Awal “tifelseft” yusa-d si tegrigit phylosophia ilan anamek “tayri n tussna” neɣ “tayri n tmussni”.","num_words":28,"character_repetition_ratio":0.04,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.218,"stopwords_ratio":0.036,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.806,"perplexity_score":11747.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"(Recherches arithmétiques), Gerhard Fleischer jun., Lipsiae (Leipzig) 1801 ; aḍris alatini deg internet : GDZ, IA","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.257,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.111,"perplexity_score":4878.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Akud d tamhalt n tiddit n ilfayen s talɣa tamaɣlalt seg izri d uzray seg urmir ussid ar imal","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.196,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.983,"perplexity_score":220518.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Jeff Baxter, amyurar n snitra amarikan (Steely Dan – The Doobie Brothers).","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.216,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.147,"perplexity_score":50283.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Firmina (201-158) ( s Tifinaɣ ⴼⵉⵔⵎⵉⵏⴰ ) d mmi-s n ugellid Sifaks . Tebḍa Ruma tagelda n baba-s gar-as d Masensen . Tefka-as Lmasisil tagelda n baba-s .","num_words":39,"character_repetition_ratio":0.126,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.309,"stopwords_ratio":0.077,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.989,"perplexity_score":22139.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Asčewčew n tbuzegrayezt n tsafin d azdad ugar n usčewčew n tabuzegrayezt tazunɣidt.","num_words":15,"character_repetition_ratio":0.135,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.157,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":111049.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tiddukla tagreɣlant i taggaẓt n tgama (IUCN) yessismil izem n idurar yakk d iɣersiwen ur tettwaggez","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.172,"stopwords_ratio":0.105,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":144006.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tutlayin timaziɣin n waṭlas d afurk n tutlayin timaziɣin tigafayin ttwameslayent deg yidurar n waṭlas deg Ameṛṛuk. Atent-aya:","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.172,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.16,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":65694.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"d s umata (Deg umadal)s unect n isefka n Johns Hopkins University","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.212,"stopwords_ratio":0.158,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.862,"perplexity_score":46791.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Miloud Taïfi, Dictionnaire tamazight-français (parlers du Maroc central), Paris, L'Harmattan-Awal, 1991, ISBN 2-906659-00-07","num_words":27,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.323,"stopwords_ratio":0.037,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.8,"perplexity_score":12750.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Igra d imqerqar ttusisemlen deg 3 n idu-fesniwen igan d: Archaeobatrachia anda llant 3 n twaculin n igra imenza, yakk d Mesobatrachia anda llant 5 n twaculin n igra inamhazen cwi ugar n Archaeobatrachia, yakk d Neobatrachia dɣa adu-tfesna ayi d win yakk dgi llant dges waṭas n twaculin (24 n twaculin n igra itraren) yerna d nettat yakk i d tanamhazt ugar n tiyaṭ akken daɣen i ttidirent deg waṭas n ideggan n umadal","num_words":87,"character_repetition_ratio":0.137,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.211,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.987,"perplexity_score":143546.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ameur des Arcades et l’ordre, Paris, 1953, Plon, «La table ronde»","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.323,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.762,"perplexity_score":22597.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Jeanne de France ( tlul ass 23 ibrir 1464 di Nogent-le-Roi - temmut ass 4 furar 1505 di Bourges).","num_words":29,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.361,"stopwords_ratio":0.034,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.599,"perplexity_score":19719.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"s talmanit : Albert Wangerin (éditeur): Allgemeine Flächentheorie, Wilhelm Engelmann, Leipzig 1889. aḍris deg internet : University of Michigan, IA, IA","num_words":44,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.23,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.116,"perplexity_score":9382.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Vermondo Brugnatelli, \"Il berbero di Jerba: rapporto preliminare\", Incontri Linguistici 21 (1998), pp. 115-128.","num_words":24,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.324,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.8,"perplexity_score":38785.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Llan-t telmas yettidiren deg yidgan semṭen d tilmas yettidiren deg yidgan yemnummsen deg tẓegwa neɣ deg izaɣaren yeldin","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.164,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.151,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":107454.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Jean Delheure, Contes et légendes berbères de Ouargla, Paris, La Boîte à Documents, 1989 - ISBN 2-906164-05-4","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.349,"stopwords_ratio":0.038,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.489,"perplexity_score":56759.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"« Plateforme de la Soummam », plateforme créée à l'issue du congrès de la Soummam.","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.164,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.232,"stopwords_ratio":0.045,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.989,"perplexity_score":42082.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"« Le beau de Tizi », Journal des instituteurs de l'Tafriqt du Nord, wis 4, 10 wamber 1956.","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.344,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.645,"perplexity_score":57795.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Deg 20 uqbel n tlalit , tezweǧ d ugellid Yuba II , netta tella tesɛa 20 n yiseggasen deg yila-s , ma d Yuba yesɛa 28 n yiseggasen , yettusemma : agellid n Muriṭanya sɣur umenkad arumani Uktab .","num_words":44,"character_repetition_ratio":0.054,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.264,"stopwords_ratio":0.023,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":188126.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Midlife Confidential'', ed. David Marsh et al, tugniwin Tabitha King, Viking Penguin, 1994","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.256,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.173,"perplexity_score":12169.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"‘Flore d’Algérie’ - Jean Aimé Battandier et Louis Charles Trabut - Librairie F. Savy - 1888.","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.301,"stopwords_ratio":0.061,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.839,"perplexity_score":46255.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"-Nekk yeshel, ad am-t-mleɣ : mi d-yemɣi mejjir deg yinyen ɣef yiri n lkanun, nekk imiren ay ṭṭseɣ ! Tekker Tteryel tɛawez, tɛuss Nuja ar teṭṭes : tequreɛ ar d-yemɣi mejjir deg yinyen ɣef yiri n lkanun… tɛuss, tɛuss, tɛuss… armi teɛya, teṭṭes. Tuɣal azekka-nni, tenna-as Nuja :","num_words":76,"character_repetition_ratio":0.112,"word_repetition_ratio":0.06,"special_characters_ratio":0.246,"stopwords_ratio":0.013,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":16567.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Buɛziz At Cebbib ilul-d ass n 23 fuṛaṛ 1973 di At Saɛda deg tɣiwant n Iɛeṭṭafen . D aselway n Umussu n Timanit i Tmurt n Iqbayliyen seg wass n 9 dujamber 2011 .","num_words":41,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.298,"stopwords_ratio":0.024,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":170636.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Faidherbe, Louis L. 1877. Le Zénaga des tribus Senegalaises. Paris. Testo in pdf (sito BNF di Parigi)","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.267,"stopwords_ratio":0.065,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.133,"perplexity_score":16793.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tazyagurt (Assaɣ ussnan: Iguanidae) d tawacult n tzermemmuyin yeṭṭafaren tafesna n timeskebrin deg wesmil n tzermemmuyin timeskebrin","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.163,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.144,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":96440.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Yuɣ lḥal, newwi-d yagi awal ɣef yisem n umkan \"Tamesgida\", u nenna-d dakk-n awal-a anamek-is (lmeɛna-s) \"lǧameɛ\" s tmaziɣt taqburt.","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.26,"stopwords_ratio":0.152,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":3761.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tanyandibat\/Taciript : meslayen-tt di tmurt n Paraguay azal n 3.000 ar 4.000 n yemdanen. Di tmurt n Brazil meslayen-tt azal n 2.500 n yemdanen.","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.149,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.308,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":11685.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Tifeffeɣt tadzayrit yettwarun s tefransist Tifeffeɣt tadzayrit yettwarun s teɛrabt Tifeffeɣt tadzayrit yettwarun s tmaziɣt.","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.184,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.122,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":119953.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Amgaru aɣarim n Spenyul d amgaru i deg nnuɣen wid yebɣan ad rren Spenyul d tigduda d wid yebɣan ad teqqim tgeldit si 1936 ɣer 1939.","num_words":28,"character_repetition_ratio":0.148,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.26,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":176963.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Body of Sung Jae-gi found in Han River Koreaherald 2013.07.29 (English)","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.324,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.321,"perplexity_score":47952.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Assa, nezmer ad naf di Cna n Tamikrest ugar n tezrirt s-ɣuṛ icennayen imeqṛanen am: Jimi Hendrix, Bob Marley, Pink Floyd et Mark Knopfler; ayen i-ten yeǧǧan ad maggren tarbaɛt Usṭralu-tamarikanit Dirtmusic di tfaska n Ccna atargi di tenere asegwas n 2008, di tɣiwant n Essakan, azal n 70 Agimkat seg Ṭumbuktu, ayagi yark yeǧǧa Tamikrest ad uraren deg takalast t-isnat n Dirtmusic asegwas n 2010 id skelsen di Bamako, ussan ni id teffaɣ takalast n-sen Adaɣ id yefres Kris Ekman.","num_words":121,"character_repetition_ratio":0.038,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.22,"stopwords_ratio":0.008,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.766,"perplexity_score":57209.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1989 - Les origines du novembre 1954 (Iẓuran n umezwaru n unbir 1954) - éd. Dahlab, Alger","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.389,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.876,"perplexity_score":62510.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Ccraga d taɣiwant n Ugezdu n Dzayer Tamanaɣt ar 10 km ar utaram n wammas n Dzayer Tamanaɣt.","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.195,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.22,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":139152.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Vinland Saga (ヴィンランド・サガ, Vinrando Saga) d lmanga n umezru yyura-tt mangaka Makoto Yukimura,","num_words":28,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.217,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.534,"perplexity_score":16721.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Zuckermann, Ghil'ad, 2003 Language Contact and Lexical Enrichment in Israeli Hebrew, Palgrave Macmillan ISBN 9781403917232 \/ ISBN 9781403938695","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.075,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.364,"stopwords_ratio":0.086,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.123,"perplexity_score":36623.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Vermondo Brugnatelli, \"Notes d'onomastique jerbienne et mozabite\", in K. Naït-Zerrad, R. Voßen, D. Ibriszimow (éds), Nouvelles études berbères. Le verbe et autres articles. Actes du \"2. Bayreuth-Frankfurter Kolloquium zur Berberologie 2002\", Köln, Köppe Verlag, 2004, pp. 29-39.","num_words":71,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.273,"stopwords_ratio":0.014,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.357,"perplexity_score":17518.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Annay n Israyil d annay amuddu n tmurt n Israyil.","num_words":11,"character_repetition_ratio":0.05,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.204,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.819,"perplexity_score":79157.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ibn Khaldoun, Histoire des Berbères et des dynasties musulmanes de l'Afrique septentrionale (ISBN 2-7053-3639-7)","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.268,"stopwords_ratio":0.077,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.657,"perplexity_score":48540.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Taine-Cheikh, Catherine. 2009. \"L'aoriste en zénaga\", in: Chaker, S., A. Mettouchi & G. Philippson (eds.). Études de phonétique et linguistique berbères. Hommage à Naïma Louali (1961-2005), Louvain: Peeters, pp. 243-261 (ISBN 978-90-429-2246-4)","num_words":56,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.393,"stopwords_ratio":0.018,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.397,"perplexity_score":21314.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Tikubaniyin i tsawin-tserran ar unafag n Ho Chi Minh City: <\/div class>.","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.236,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.58,"perplexity_score":40513.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Masinissa Iga masinissa amzwaru agllid amqran deg umezruy amaziɣ azayku.","num_words":14,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.139,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.762,"perplexity_score":72178.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"A 0190 (latin capital letter open E = latin capital letter epsilon)","num_words":13,"character_repetition_ratio":0.2,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.29,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.111,"perplexity_score":102019.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Yeffeɣ-d ass n : ⵍⴻⵜⵏⵉⵢⴻⵏ, 29 Yennayer 2018 11:49 Taggayt : ⵍⴻⵣⴰⵢⴻⵔ Ɣran-t : 392 n tikkal Bḍu","num_words":30,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.398,"stopwords_ratio":0.033,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.969,"perplexity_score":50507.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Tamesbanit n beddu s tmaziɣt n yeswiten n tneflit timezgit Imprimer E-mail LEZZAYER TAMANAƔT (Tanegga)- Tamesbanit n beddu s tmaziɣt n yeswiten n tneflit timezgit (ODD) yettwasuddes ass n ttlata di Lezzayer tamanaɣt , seg Useqqamu unnig n timmuzɣa s wemɛawen akk d yeɣlanen yeddukklen .","num_words":65,"character_repetition_ratio":0.108,"word_repetition_ratio":0.179,"special_characters_ratio":0.185,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":56674.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Pierre Maraval, Justinien, Le rêve d'un empire chrétien universel, Paris, Tallandier, 2016, 427 p. (ISBN 979-10-210-1642-2)","num_words":30,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.398,"stopwords_ratio":0.033,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.828,"perplexity_score":15402.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Bertrandy (François), « Une dépendance de la Confédération cirtéenne, le castellum Zugal », Latomus, LI, 1992, p. 101-109.","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.328,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.876,"perplexity_score":14223.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Edward Bede Clancy, tugna n taglizt, kardinal n Ustṛalya, arcevek n Sydney.","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.2,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.31,"perplexity_score":11692.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Deg Outer London ad naf Barking ed Dagenham, Barnet, Bexley, Brent, Bromley, Croydon, Ealing, Enfield, Haringey, Harrow, Havering, Hillingdon, Hounslow, Kingston upon Thames, Merton, Newham, Redbridge, Richmond upon Thames, Sutton, Waltham Forest.","num_words":72,"character_repetition_ratio":0.042,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.206,"stopwords_ratio":0.014,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.6,"perplexity_score":10523.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Al-Islâm, Urubbâ, wal-Gharb: Rihânât al-ma'nâ wa Irâdât al-Haymana, Dâr al-Sâqî 1995.","num_words":39,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.294,"stopwords_ratio":0.128,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.796,"perplexity_score":549.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Le sommeil du juste, Paris, Plon, 1955 ; 2ème édition, Paris, Union générale d’éditions -SNED, Coll. 10\/18, 1978.","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.381,"stopwords_ratio":0.032,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.972,"perplexity_score":10342.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Anagraw n Cronquist i wsesmel n yimɣan d yiwen n unagraw n usesmel atrar i d-yennulfan i wsesmel n yimɣan yeǧǧuǧǧugen, Anagraw-a yettwafsar sɣur umusnaw n yimɣan n Marikan Arthur Cronquist s agensu n yidṛisen yidlisen-is Anagraw ummid i wsesmel n yimɣan yeǧǧuǧǧugen (1981) yakk d temhazt d usismel n yimɣan yeǧǧuǧǧugen taẓrigt tamenzut deg 1968 sin akin taẓrigt tis snat 1988).","num_words":73,"character_repetition_ratio":0.155,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.215,"stopwords_ratio":0.014,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":114191.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"2005 : tarennawt n Evo Morales deg tifernin timuta n Bulibia n 2005.","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.324,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.732,"perplexity_score":67166.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Isek agraɣlan ɣef usnefli asulan deg 2002 yesdukkel ugar n 100 n iselwayen n tmura d wazal n 60 000 n imdanen","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.303,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":241864.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Herzl, King of the Jews: A Psychoanalytic Biography of Theodor Herzl sɣur Avner Falk, University Press of America, 1993, ISBN 0-8191-8925-1","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.302,"stopwords_ratio":0.025,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.774,"perplexity_score":32155.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Turza takrurant neɣ Tuqqna takrurant deg tekrura d tumant n tuṭṭfa d tdukla n ibelkimen deg ucubar","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.067,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.163,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":223238.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Musa Ag Amastan (S tfinaɣ ⵎⵓⵙⴰ ⴰⴳ ⴰⵎⵙⵜⴰⵏ) ilul deg useggas n 1867 s aseggas amaziɣ 2817, immut deg 23 Dujanbir 1920 s aseggas amaziɣ 10 Dujanbir 2870. D yiwen n wergaz amaziɣ Amanukal n teqbilt n Kel Ɣela n Uhaggar seg 1905 ar 1920.","num_words":54,"character_repetition_ratio":0.09,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.332,"stopwords_ratio":0.019,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.962,"perplexity_score":107250.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Tuwey semmus warrazen n Grammy Awards, tessenz 15 n yimelyunen n walbumen ed 51 n yimelyunen n yiḍebsiyen n usingle.","num_words":24,"character_repetition_ratio":0.131,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.216,"stopwords_ratio":0.042,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":106454.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ɛumar Xaleq (s trumit : Omar Khaleq (Izem)), ilul-d ass n 28 ɣuct 1990 g iɣrem n Ikniwn g Ṣaɣṛu anẓul ugmiḍ n tmazɣa tutrimt. Issnta taɣuṛi nnes g tgrumma tanmlant Bugafer dffir as iddu s usinan n usmuttg Ɛssu Ubaslam illan g Ikniwn (ⵉⴽⵏⵉⵡⵏ). Ismd Yizem tiɣṛi nnes g usinan n usmdi Bu-mal n Dads allig yumẓ Bakaluṛya nnes g tskla d tussniwin tinafganin g usggwas n 2011. Izem am netta am qaḥ imezrawn n usammer wenna d yiwin Bakaluṛya nnes iqqn t inn ad immuddu afad ad ifukku taɣuṛi nnes g tsdawit, Izem netta idda s Amur n wakuc (Marrakech ). Istey Ɛumar Xaleq asaka n umezruy d tɣerma allig digs yumẓ turagt nnes asggwas n 2015. Yamu Yizem g mayd igan tirsal irar d iman i Umussu Adelsan Amaziɣ g wayaw n Umur n wakuc isbdd as aḥmmaṛ, iddeɣ ntta d yan sg imeɣnasen ixatarn n Umussu adelsan amaziɣ sg temẓi nnes (ikka g umussu n inelmadn d tweɣni n Ayt Ɣiɣuc). Aya ayd yudjan Izem ad ittnaɣ af tmaziɣt s idammen nnes.","num_words":241,"character_repetition_ratio":0.063,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.231,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.803,"perplexity_score":105372.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Adɣes neɣ idɣes d ayefki id itteffɣen seg ifexsiyen n tmaẓẓagin neɣ n iffan n temsuṭad, Dɣa iy tteffeɣd send n tarrawt u yettilin d ayefki amezwaru i wsuṭeṭ akken id Tettwaxdam yis ugisi s tmellalt","num_words":42,"character_repetition_ratio":0.011,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.183,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":211888.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Azal n 100% n tjernaṭ n yiwen wass seld tukksa n tebzert n tɣellist tanmettit d leɣrama seg wass wis 15 n uḥbas ɣef uxeddim ;","num_words":29,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.256,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":220126.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Je rêve d'un monde..., 1997 (tasuqilt si teɛrabt sɣur Marcel Bois)","num_words":14,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.318,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.715,"perplexity_score":32314.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"-I kemm a yemma, amek ay iga yiḍes-im. Temla-as Tteryel iḍes-is, tenna-as : -Mi tesliḍ i yimeqreqyar la sawalen, i yeɣyal la sreɣruɣen, i tzermemmac la sfiricent deg uɛebbuḍ-iw, imiren ay ṭṭseɣ. Ma ulac mazal ṭṭiseɣ. Teddem Nuja tɛuss armi tesla i yimeqreqyar la sawalen, i yeɣyal la sreɣruɣen, i tzermemmac la sfiricent deg uɛebbuḍ n yemma-as, tefhem teṭṭes. Tekker tsers-d lḥenni, tsawel-asen i yijeqduṛen meṛṛa","num_words":109,"character_repetition_ratio":0.089,"word_repetition_ratio":0.3,"special_characters_ratio":0.215,"stopwords_ratio":0.028,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":11497.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Les Vigiles (ungal), Éditions du Seuil, Paris, 1991 , Prix Méditerranée. Réédition dans la Collection Points, Éditions du Seuil, n° 171, 1995.","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.164,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.315,"stopwords_ratio":0.028,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.967,"perplexity_score":19981.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"tasuqilt. par Edmond Dubois, éd. Arthus Bertrand, 1864 ; reprint, Jacques Gabay, 2008, ; aḍris deg internet : Gallica","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.306,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.296,"perplexity_score":17117.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Talɣa n tazzirt d azamul yettusmersen i wesgenses n tallit tanayyurt deg ukuẓ amezwaru, tettwasemres d azamul asnullan i weyyur, tettwasemres d azamul akruran i weẓref, akken i tella d azamul Artemisa yakk d uzamul n tiyyeẓwit deg wesmengay Aṛumman akatulik anda teqqen yakk d Meryem tayẓiwt","num_words":56,"character_repetition_ratio":0.121,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.168,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":146526.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Jean Delheure, \"Baghdidis et l'Ogre. Saynète dans le parler de Ouargla\", Etudes et Documents Berbères 4 (1988), pp. 103–115 -","num_words":32,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.336,"stopwords_ratio":0.031,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.858,"perplexity_score":22144.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Bean yetwasemmad i Saturn Award i Best Actor on Television dɣa Scream Award for Best Fantasy Actor i dduṛ ines. Netta d imaslaḍen nniḍen n taɣlamt twasemman i Screen Actors Guild Award i Outstanding Performance by an Ensemble in a Drama Series deg useggwas 2011.","num_words":71,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.191,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.611,"perplexity_score":44467.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"(Recherches générales sur les séries infinies 1+… 1re partie, 30 yennayer 1812), Commentationes Societatis Regiae Scientiarum Gottingensis recentiores 2 (classis mathematicae), 1813, p. 3–46 ; aḍris deg internet : Gauß: Werke. Band 3, p. 123–162: , Pars I, ,","num_words":71,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.326,"stopwords_ratio":0.014,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.393,"perplexity_score":11960.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"2969 deg teswast n Yimaziɣen (Aseggas amaynut n Yimaziɣen 2969, yusa-d ass n 12 yennayer 2019);","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.116,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.358,"stopwords_ratio":0.056,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":59396.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Agmam n Gueliz ( s taɛrabt : ڭيليز , s tafransist : Guéliz ) yussi assaɣ ness seg Jbel Gueliz ( Adrar n Gueliz ) , yella g Agafa utrim n lmdina taqburt .","num_words":46,"character_repetition_ratio":0.028,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.279,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.975,"perplexity_score":181056.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Iluksemburgiyen, d agdud yesɛan nnif ɣef wazalen-is (valeurs), ɣef tnettit-is (identité) akk d tutlayt-is.","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.217,"stopwords_ratio":0.15,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8177.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"At Tittest\/Tiṭṭest : At Ɛmar, At Yeḥya, At Aḥmed U Weɛli, At Ḥabja, At Yaɛqub, At Yemyam, Zaɛra, At Bu Miya","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.271,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.554,"perplexity_score":20660.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Igelmimen ttilin deg waṭas n twennaṭin am tneẓrufin d tamiwin tisbegsanin yakk d tamiwin tisemmaṭin","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.111,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.141,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":125463.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Yessufeɣ-d tiẓrit-is ɣef timasseɣt takreft di 1905 akk tiẓritis af timasseɣt tumat di 1915.","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.098,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.264,"stopwords_ratio":0.158,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":23793.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"« Figures kabyles dans l’histoire politique algérienne », Benjamin Stora, Awal, cahier d’études berbères, uttun wis 25, Paris, 2002.","num_words":30,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.265,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.507,"perplexity_score":19829.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"taneflt beleflit teqtel nemel we jrad l foq lard,zid tkharbish ta3 egbayel....etcheh wereh","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.2,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.378,"perplexity_score":22289.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Aseggas Amaziɣ amaynut deg Leɣwaḍt : d ansayen yesɛan iẓuran icudden ɣer tfellaḥt","num_words":14,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.16,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":207372.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"« Si Mohand ou Mehand », La nouvelle critique, PCF, wis 112, yennayer 1960.","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.36,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.464,"perplexity_score":31029.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"tasuqilt ɣer tefṛansist : Joseph Bertrand (tasuqilt.), Méthode des moindres carrés, théorie de la combinaison…, Mallet-Bachelier; 1855 ; aḍris deg internet Gallica, p. 70-112.","num_words":42,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.273,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.403,"perplexity_score":10320.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"|width=\"70%\" align=\"center\"| Wikipedia s TacelḥitTattayt s tutlayt tacelḥit tella tura deg Wikipedia ! Ansuf yiswen di tawikit tamaynut agi|width=\"15%\" align=\"center\"|","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.118,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.276,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.878,"perplexity_score":20490.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Yal 28 n yiseggasen itezzi-d useggas i yecban wagi, am 1992, 2020, 2048, atg. Acku ɣur-s 366 n wussan, yettas-s umenzu-is deg wass n larebɛa, 29 furar d ssebt, daɣen 31 dujember d lexmis.","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.358,"stopwords_ratio":0.105,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":19673.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Octave Mirbeau ilul ass n 16 di furar 1848 deg Trévières ( Fransa ), immut deg Paris g 16 di furar 1917.","num_words":28,"character_repetition_ratio":0.105,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.356,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.991,"perplexity_score":163711.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Les Deux Gentilshommes de Vérone (The Two Gentlemen of Verona)","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.177,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.37,"perplexity_score":41871.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tamenzut, amur ameqran di temsirin s tefṛensist ay yettwaxdam, imi amur ameqran deg yiselmaden seg wid yessawalen tafṛensist, yernu inelmaden yessawalen taglizit ur ten-yeɛǧib ara waya u ttḥulfun dakken la yettɛeddi meḥyaf fell-asen. ɣef leḥsab n tezrawin (études) ay iga Tambi (1973) d Njeck (1992), di tasdawit n Yaoundé, 80% si temsirin yettwaxdam s tefṛensist di lweqt i deg ala kan 20% n temsirin ara yettwaxdamen s teglizit. D aya ay yedǧan inelmaden yessawalen taglizit ur ferṛḥen ara s tsertit tunṣibt n tesnutlayt di tmurt-nsen. Ugur nniḍen ay d-yesnulfa uselmed asnutlay netta d tukci n tenqiḍin deg yikayaden (examens), imi inelmaden yessawalen taglizit qqaren-d dakken iselmaden ur d asen-ttaken ara tinqiḍin yelhan. Di Cameroun, anelmad yezmer ad yesɛeddi akayad-is ama s tefṛensist neɣ s teglizit, maca aṭas seg wid yessawalen taglizit, mi ur rebbḥen ara di tezrawin-nsen, d iselmaden-nsen ay sseḍlamen, u qqaren-d dakken iselmaden yessawalen tafṛensist, imi ur ẓwiren ara di teglizit, ur fehhmen ara akken yessefk ayen d-uran yinelmaden-nsen yessawalen taglizit. Dɣa aya d yiwet si ssebbat ay yedǧan ikamruniyen yessawalen taglizit d wid yessawalen tafṛensist ur ttemsefhamen ara yernu yal tarbaɛt tettcikki di tayeḍ. Ma d taluft tis tlata ay d-tesnulfa tsertit-agi n tesnutlayt teqqen s aselmed n tutlayt tunṣibt tis snat i yinelmaden. Yuɣ lḥal, i wakken inelmaden ikamruniyen ad afen iman-nsen di tmurt-nsen u ad ilin wejden i wakken ad ɣren akken yessefk, adabu yesselmad tafṛensist i yinelmaden yessawalen taglizit, am wakken yesselmad taglizit i yinelmaden yessawalen tafṛensist. D acu kan, aselmed-agi n uheggi ur yettwaxdem akken yessefk, adabu ur yefki ara ttawilat yessefken i waya, yernu inelmaden ur sɛin ara lebɣi iǧehden i wakken ad lemden tutlayt-nsen tunṣibt tis snat. Anect-a maci d ayen ittgen ifadden i yinelmaden i wakken ad nadin ɣren mliḥ. Yessefk ɣef Cameroun ad tesselhu aselmed n uheggi ay tteg i yinelmaden, am wakken ara teqdec i wakken ad tesselhu aswir (niveau) n tmusni n yiselmaden di tutlayin tunṣibin. Aya ad yedǧ inelmaden ad sɛun laman xir n zik deg yiselmaden-nsen, yernu wid yessawalen taglizit ur ttḥulfun ara i yiman-nsen ttwaḥeqren.","num_words":421,"character_repetition_ratio":0.124,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.191,"stopwords_ratio":0.01,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":53120.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ma af tadayṛat, ḍra Adeg Aɣella sta mṭhinte tamokrante anda tella tadayṛat ines naǧ Tiɣiwanin n ines","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.17,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.923,"perplexity_score":150850.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1997 : Diana Spenser temmut g l'aksida n tkarrust g Pari g Fransa","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.277,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.374,"perplexity_score":72486.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Yetturebba-d deg yiwet n twacult iḥemmlen tamurt-is, d taẓawalit, tettawi-d aɣrum-is seg lxedma n wakal.","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.202,"stopwords_ratio":0.182,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":5865.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Llant snat n turwin d sin n wadiken i tekenzirart d uglay. Ameccaq gar n wammas d turwin , ma iga d azengellus ameqran d umeẓyan n uglay, neɣ ameccaq gar n wammas ɣer yixef n tfeljumma. Ameccaq seg wammas ɣer wadik .","num_words":46,"character_repetition_ratio":0.124,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.225,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":146086.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Yessefk ur d-yettili ara urway (usexleḍ) gar n tesmilt n yizerfan n wemdan yakk d useqqamu n yizerfan n wemdan n Yiɣlanen Yeddukklen neɣ d tesmilt n yizerfan n wemdan n Yiɣlanen Yeddukklen, acku aseqqamu n yizerfan n wemdan (seg yunyu 2006) d tesmilt n yizerfan n wemdan n Yiɣlanen Yeddukklen (send n uzemz-nni) gant d tuddsiwin tisertanin yeṭṭafaren Iɣlanen Yeddukklen yesnulfa-ten-tt-id ugraw amatu yerna tegber seg tmura.","num_words":77,"character_repetition_ratio":0.193,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.198,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":55167.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Samuel Biarnay, Etude sur le dialecte berbère de Ouargla, Alger, Leroux, 1908","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.247,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.552,"perplexity_score":32005.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Aries (35 Arietis, 41 Arietis, 39 Arietis) = tamezgida n Cet Ehoḍ Hyades = ulli (tixsi)","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.026,"word_repetition_ratio":0.167,"special_characters_ratio":0.333,"stopwords_ratio":0.091,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.236,"perplexity_score":9362.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Agaraw Aṭlasi d yiwen seg yigarawen n umaḍal. Yezga-d gar Temrikt (deg utaram), Turuft ed Tefriqt (deg wegmuḍ).","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.225,"stopwords_ratio":0.182,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":32900.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Deg 2004, tekker tmes 198 n tikkal deg twilayt n Bgayet, yerna tecca 2030 n yiqeṭṭaren n wakal, gar-asent 500 n yiqeṭṭaren n tẓegwa.","num_words":30,"character_repetition_ratio":0.13,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.318,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":37466.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Aseggas 2017 d aseggas aḥerfi (365 n wussan). D aseggas wis 2017 deg wakud-agi-neɣ, d aseggas wis 17 deg wagim XXI (lqern 21) daɣen d aseggas wis 8 deg umrawseggas 2010 - 2019.","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.12,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.375,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":53237.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Deg-s imul n tarrawin g udrar n Infusen,deg-s arraw af ajjed d iedhen maca guda harqen nagh twakren nagh xwanten ghaddafi d igetten di naytric akid bac adefsden.","num_words":48,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.193,"stopwords_ratio":0.062,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.656,"perplexity_score":36388.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"H. Genevois Le calendrier agraire et sa composition, Fichier de Documentation Berbère 125 (1975.1)","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.265,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.756,"perplexity_score":75031.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Ira gis, ɣ tferka n ayelli mu ttinin asmutti adimukratiy, ad yesmun imaziɣen af ad inin amnad nnesen ɣ tizi yad n tudert tsertant n Merok.","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.203,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.67,"perplexity_score":70783.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Solstice barbelé (isefra 1973-1974), couverture et 3 dessins de Denis Martinez, Éditions Naaman, Sherbrooke, Kebek, Kanada, 1975.","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.302,"stopwords_ratio":0.028,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.34,"perplexity_score":9338.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Astɛreb d asekcem n tutlayt taɣelnawt deg uselmed d useɣri d uberreḥ d yal amḍiq daxel n tmurt akken ad ttili deg wadeg n tutlkayt id-yeǧǧa ucengu azfransis . Fransa tekcem ɣer Lezzayer ur teffiɣ ara armi i ɛeddan 132 n yiseggasen , imiren Frzansa terra-tt d aḥric ur netteffeɣ seg-s , teqqim di Lezzayer akter s waṭas n wayen i tella deg Tunes d tgelda n Lmerruk , Lezzayer tella tesɛa assaɣ meqqren daɣen d Turuft imi usan-d ɣur-s yiherrasen seg yal tamurt , imi ferqen yizzayriyen d warraw n Turuft tamurt i tasut d urbaɛ n tasut , llant-d temliliyin d temyusanin gar sin n yigduden , xas akken ur llin ara kif-kif lma di tudert wala deg yidles wala ɣer udabu afransis n yimiren . Imi yella akk wannecrta amdan yezmer ad as-yini belli astɛreb ad yili yewɛer mliḥ deg Lezayer , maca asteɛreb di lezzayer yella d winna akk i d-yusan fessus deg yakk timura n Maɣrib ( Tamazɣa) , mi ɛerḍen ad bniun tamurt taɣelnawt yedduklen ardekal yimetwayen n Evian , yebda udabu n Ḥmed ben Bella astɛreb n tmurt , imi yeqqim ucengu aṭas di tmurt tafransist tella d tutlayt tagejdant deg tmehla ugar n tmura tinurag .Imi llan ttnadin ad fken yiwet n timmad yedduklen i tmurt ufan-d ajjed ineslem d tutlayt taɛrabt i yzemren ad isbedden yiwet n tmurt yedduklen akka i yura di tmedwant La langue arabe est la langue nationale et officielle de l'État ( tutlayt taɛrabt d tutlayt tunṣibt d tgejdant deg tmurt ) akked L'islam est la Din de l'État ( tineslemt d ajjed n tmurt ) d ayen i wumi d-ttɛeawaden deg tmedwanin n yiseggasen n 1969 d 1976 d 1989 d 1996 d 2018 . Yenna Ɛebd Lḥamid Mehri belli tirrin n taɛrabt d tutlayt tunṣibt yella d ayen i yebɣa ugdud azzayri , xas akken Lezzayer d tamurt ideg llan waṭas n yigduden d waṭas n tantalatin , akked waṭas n war-iɛraben : Imaziɣen , yernu tantala taɛrabt i ttmeslayen deg uzniq azzayri \" Ddarǧa\" temgarad mliḥ ɣef taɛrabt tafusḥit . Ɣas akken , asteɛreb ur yelli ara d asiwel ɣer tneslemt , llan ttwalint am ubrid i usemlel n yiwen n ugdud s tirrin n yiwet n tutlayt kan . Deg 1946 yebda usteɛreb n uselmed daxel uɣerbaz d uselmed n wajjed , tessexdem tmurt iselmaden imaṣriyen i yettekkan ɣer tegmat n yinselmen -d ideyyaniyyen ihi -b imi xuṣṣen-tt wid yettmselayen taɛrabt . Deg 1968 , deg tallit n uselway Hewwari Bumedyen , yebda usteɛreb n yimedqan n tmurt ( akka am tiɣiwanin , asunen , ixxamebn n teɣdemt atg ... ) xas akenni mazal ur sneqsen ara asexdem n tefransist , yeɛreḍ Bumedyen ad yesseḥbes asexdem n tefransist d ddarǧa akked d tmaziɣt , d ayen idf-yessenker inemgalen imaziɣen mgal-annecta , yessurew-d way-a axjiḍ gar ugdud azzayri ladɣa gar yinelmaden n taɛrabt d wid n tefransist , mazal tafransist d tinna i ttextirin wazt tedɣert di tmurt akken ad tt-lemden .","num_words":606,"character_repetition_ratio":0.046,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.222,"stopwords_ratio":0.015,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":111764.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Ar ass-a mazal yeǧǧa-d isem-is ɣer yal agdud deg umenẓaw-agi.","num_words":14,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.23,"stopwords_ratio":0.143,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":4085.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"At Ɛli Cbab : At Tanzart, At Yeɛqub, At Yusef, At Brahim, At Ssaɛid, At Ɛli Nsaba, At Awenzaxt, At Wal","num_words":29,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.275,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.314,"perplexity_score":37829.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Njeck, Alice Forsab (1992): Official Bilingualism in the University of Yaounde : Some Educational and Social Issues. Mémoire de Maîtrise, Université de Yaoundé.","num_words":46,"character_repetition_ratio":0.013,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.212,"stopwords_ratio":0.022,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.568,"perplexity_score":26291.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"19 avril 2018 Asarag (Conférence) : Lynda OUATAH d Salim AYAD, Tasdawit n Bgayet","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.287,"stopwords_ratio":0.045,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.558,"perplexity_score":27712.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Lyra = égädär wa sgänän (igider yeqqimen af ucku); égädär wa sgänän d isem daɣen n yitri ameqqran deg terbaɛt:","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.178,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.218,"stopwords_ratio":0.056,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.977,"perplexity_score":14940.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Asallaf neɣ Adfar d agman yettilin deg tmeccact neɣ taggara n tfekka n uɣersiw am temsuṭad d tɣirdmiwin d temraradin","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.164,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":231352.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ibeldisen ttidiren deg waṭas n twennaṭin n umadal, Amur ameqran degsen deg waman anda ugar n 3000 n telmas n ibeldisen ttidiren s ddaw n waman n illan d igarawen yakk d 5000 n telmas n idem ttidiren deg waman iẓidanen (isafen, iɣezṛawen, igelmimen) ma d tilmas id yegran ttidirent sufel n tegnit (lqaɛa), Azal ameqran n ibeldisen tetten imɣan akken i llant telmas tettent isugar igemnawen akken daɣen i llant kra n telma d timseksumin yerna gant d timuɣas.","num_words":86,"character_repetition_ratio":0.096,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.211,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.995,"perplexity_score":156500.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Anemgal n uzrugzir d taɣit, Acku azarugzir d tajumma n wakal itteqqnen gar n snat n tjummiwin n wakal, Ma d taɣit d tajumma ikruzen n waman itteqqnen gar snat n tjummiwin n waman (ilel neɣ agaraw).","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.128,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.208,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.99,"perplexity_score":147308.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"terzef ɣer temdint n Tal Abib deg 1924 tewwed ɣer lekniset n Israyel texdem d taneɣlaft n lxedma gar 1949 armi d 1956 d taneɣlaft n berra si 1956 armi d 1966","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.095,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.325,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":200704.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Iḥrez ar assa 57 izwilen, garasen 12 n Grand Chelems d 24 n Masters 1000.","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.356,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.427,"perplexity_score":78205.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"« Mem(oria) Robb(a)e, sacr(a)e Dei (ancillae), germana(e) Honor[ati A]qu(a)e Siren(sis) ep(i)s(cop)i, c(a)ede tradi[torum] v(e)xata meruit dignitate(m) martiri(i); vixit annis L et reddidit sp(iritu)m die VIII kal(endas) Apriles, (anno) pro(vinciae) CCCXCV ».","num_words":86,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.293,"stopwords_ratio":0.07,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.594,"perplexity_score":877.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Aseggas 2016 d aseggas aḥerfi (365 n wussan). D aseggas wis 2016 deg wakud-agi-neɣ, d aseggas wis 16 deg wagim XXI (lqern 21) daɣen d aseggas wis 7 deg umrawseggas 2010 - 2019.","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.12,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.375,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":53237.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Nnig waya, deg wayen yerzan aselmed n tutlayin tiberṛaniyin, d anagraw n welmad afṛensis ay yifen anagraw n welmad aglizi.","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.177,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.18,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":82896.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Musa Ag Amastan s tifinaɣ (ⵎⵓⵙⴰ ⴰⴳ ⴰⵎⵙⵜⴰⵏ) ilul deg useggas n 1867 s sseggas amaziɣ 2817, immut deg 23 Dujanbir aseggas n 1920 s aseggas amaziɣ ɣ 10 Dujanbir asggas n 2870.","num_words":42,"character_repetition_ratio":0.11,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.326,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.879,"perplexity_score":68859.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Seg tiserɣuda timeqranin yettwassnen yella yizem d uɣilas d uksel d uyagwar d izem n idurar d umayas","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.17,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":227612.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"2011 : My Heart is Refusing Me (Uṭun wis tza 9 di Sswid)","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.357,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.48,"perplexity_score":124228.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ger imyurar i yefkan afud muqren i taɣlamt n JSK, llan: Arezqi Kufi, Dris Quli, Muḥend Crif Hanaci, Racid Dali, Kamal Awis, Abdella ǧebbar, Mehdi Serbaḥ, Kamal Tahir, Mulud Ibud, Bacir Dwadi, Maḥfud Bukadum, Abderrezaq Ḥarb , Salem Amri, Mukrane Baylec, Arezqi Meɣrisi, Salaḥ Larbes, Murad Amara , Abdelhamid Sadmi, Racid Adɣiɣ, Ɛli Fergani, ǧamal Menad, Ḥakim Medan, Mestafa Anan, Ḥusin Amrus, Rabaḥ Mengelti, Racid Baris, Ali Benlaḥsèn, Maḥyeddin Meftaḥ, Umar Ḥamened, Naser Bwic, Musa Sayib, Aziz Benḥamlat, Brahim Zafur, Farid ɣazi, Lyes Baḥbuḥ, atg.","num_words":172,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.22,"stopwords_ratio":0.035,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.843,"perplexity_score":19250.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Eugen Netto (amaẓrag), Die vier Gauss’schen Beweise für die Zerlegung ganzer algebraischer Funktionen in reelle Factoren ersten oder zweiten Grades (1799–1849), Wilhelm Engelmann, Leipzig, 1890 ; aḍris deg internet : University of Michigan, IA, IA, IA","num_words":78,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.247,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.672,"perplexity_score":13641.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Thomas G. Penchoen, Tamazight of the Ayt Ndhir, Los Angeles, Undena Publ., 1973","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.278,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.473,"perplexity_score":20774.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Puella Magi Madoka Magica d yiwen u manga shôjo\/magical girl ig yura Gen Urobuchi.","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.183,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.168,"perplexity_score":28233.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Taninna d yiwet n telmest n iseflayen tettidir deg yakk imenẓawen n tegnit anagar Antraktika, Dɣa taninna tamezdayt d tin yettidiren deg yakk Uruppa d Tefriqt d Asya ma d talmest n iden (Taninnayt) tettidir deg yidgan yezzin i yilel agrakal akk d taninna n Mrikan yettidiren deg Marikan d Kanada","num_words":58,"character_repetition_ratio":0.105,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.18,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":148160.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ma tella tegruma d tagrawt n wazalen i yezmer umeskil imziregad yawi , ihi tazdaɣult d tagrawt n wazalen unẓiren i wazalen n tesɣent .","num_words":29,"character_repetition_ratio":0.159,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.2,"stopwords_ratio":0.034,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":129551.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Algérie Presse Service - Actualité à la Une Tawakla isallen n Lezzayer - CULTURE","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.188,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.545,"perplexity_score":49512.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"(Géodésie, deuxième mémoire), amezwaru n septembre 1846, Abhandlungen der Mathematischen Classe der Königlichen Gesellschaft der Wissenschaften in Göttingen 3, 1847, p. 3–35 ; aḍris deg internet : GDZ, Gauß: Werke. Band 4, p. 303–334","num_words":68,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.296,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.331,"perplexity_score":5461.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Arthur von Rambert d ayyaw-amecṭuḥ n umeklay Johann Heinrich Ramberg (1763-1840) dɣa d ɛemmi-s n umeklay n tagriwa, August von Ramberg (1866-1947)","num_words":39,"character_repetition_ratio":0.088,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.315,"stopwords_ratio":0.051,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.953,"perplexity_score":33997.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tifinagh d terre n tutlayt tmazight,tetwari s alfis an celwagi negh s celwagi an alfis,negh s nnej an adday negh s adday an nnej,ttarin sis Imazighen, tella di Libya di adrar n Infusen,di Werfella ,di Ghirian,tella di Tunis,ded tella di tmurt n Imucagh,tella di Tcanarit,terra n Tifinagh Tiru ur ttarin ara sis ghas Imucagh,maca Asinag Ageldan n Tussna Tmazight IRCAM,yemanu terre tamaynut seg isekkilen n Tifinagh, isem-nnes Neo-Tifinagh,negh tifinagh Tatrart{tamaynut},","num_words":101,"character_repetition_ratio":0.022,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.187,"stopwords_ratio":0.02,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.517,"perplexity_score":21545.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"At Betrun meɛnas « arraw n Betrun », At Yenni meɛnas « arraw n Yenni ». Anezwar Amaziɣ « Aït » meɛnas « arraw n — », ittwaxdam i tayvawt, maca yezmer ad yili meɛnas « widak n — » neɣ « medden n — », am di At Wasif, meɛnas « medden\/widak n tasift », At Boudrar, meɛnas « medden\/widak n wedrar ». Anmezruy ineslem, Ibn Xeldun, ibder At Betrun s tutlayt taɛrabt am akka : Béni-Itroun.","num_words":95,"character_repetition_ratio":0.129,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.294,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":120491.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Les Mots migrateurs, Une anthologie poétique algérienne, présentée par Tahar Djaout, (Youcef Sebti, Rabah Belamri, Habib Tengour, Abdelmadjid Kaouah, Hamid Tibouchi, Mohamed Sehaba, Hamid Nacer-Khodja, Tahar Djaout, Amine Khan, Daouia Choualhi), Office des Publications Universitaires, Alger, 1984.","num_words":82,"character_repetition_ratio":0.042,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.198,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.738,"perplexity_score":9801.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Seg tserɣuda id yettilin s waṭas i wbeṛṛay d Areksim yettidiren s tuget deg tneẓrufin","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.165,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":215333.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Yudas d mmi-s n gma-s n Mifanyas d aqerru n udrum ula d netta , yenɣa-t Yudas yegra-d mmi-s n ɛemmi-s n Masunas d agellid , Yudas si zik-is d aqerru n yiserdasen nnan-d fella-s izad di tfulki yefka-as Rebbi tazmert n tzemmurt","num_words":60,"character_repetition_ratio":0.046,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.24,"stopwords_ratio":0.15,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":21019.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Deg Ilel Agrakal tesɛa Tigzirin Baleares. Ama deg ugaraw aṭlantik tesɛa Tigzirin Tiknariyin.","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.169,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.152,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":58806.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"s talmanit : Anton Börsch, Paul Simon (éditeurs): Abhandlungen zur Methode der kleinsten Quadrate von Carl Friedrich Gauss, P. Stankiewicz, Berlin, 1887 ; aḍris deg internet : IA","num_words":58,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.24,"stopwords_ratio":0.017,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.093,"perplexity_score":11831.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"(Principes généraux d’une théorie des figures de fluides à l’état d’équilibre), 28 septembre 1829, Commentationes Societatis Regiae Scientiarum Gottingensis recentiores 7 (classis mathematicae), 1832, p. 39–88, und Dieterich, Gottingae (Göttingen) 1830, p. 31-77 ; aḍris deg internet : GDZ, p. 39-88 sur Google Books, Gauß: Werke. Band 5, p. 31-77 sur Google Books","num_words":103,"character_repetition_ratio":0.056,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.316,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.434,"perplexity_score":10648.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Aissi, Mahfoudh; Ibazizene, Djaafar; Iggui, Saliha (Tanemhalt n tezrawt) (Tasdawit Abderrahmane Mira n Bgayet, 2017)","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.241,"stopwords_ratio":0.03,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.752,"perplexity_score":16313.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ɛesla d yiwet n tɣiwant yeṭṭafaren Agezdu n Nnɛama. Ɣur-s 2.071,25 km2 deg tjumma-s, yerna deg 2008 ɣur-s azal n 9.879 imezdaɣ.","num_words":28,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.354,"stopwords_ratio":0.107,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":21764.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Seg imirenni yebwi 17 n tdurtin n Grand Chelem di 5 (sam) n tasniwin yemgaraden (si Talɣuɣa n Wimbledon 2003 ḥalarmi Talɣuɣa n Wimbledon 2012.","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.15,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.275,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.996,"perplexity_score":92223.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"The Shorter Works of Stephen King, Michael R. Collings with David A. Engebretson, Starmont House, 1985, ISBN 0-930261-02-X","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.32,"stopwords_ratio":0.028,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.876,"perplexity_score":22138.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"L'Islam, hier, demain, by Mohammed Arkoun & Louis Gardet, 2e éd. Buchet-Chastel, Paris 1982 (translation in Arabic, Beyrouth 1983).","num_words":43,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.305,"stopwords_ratio":0.023,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.256,"perplexity_score":4237.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"'Imɣan n Tensawt - Plantes de Kabylie ' - Saïd Zidat - Editions Innexsys, Luxembourg, Avril 2016","num_words":29,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.289,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.222,"perplexity_score":47782.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tawilayt n Sṭif (tis 05): (Tajumma-s t ugar tin n Falestin: ) ;","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.359,"stopwords_ratio":0.053,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.962,"perplexity_score":34590.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Fédération internationale des professeurs de français (FIPF), littérature de langue française hors de France, anthologie didactique, gembloux-Belgique, E.J.Duoulot, 1976.","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.012,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.194,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.514,"perplexity_score":2102.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"(en) John Robert Martindale, Arnold Hugh Martin Jones et J. Morris (éditeur), The Prosopography of the Later Roman Empire, Volume III : A.D. 527–641, Cambridge, Cambridge University Press, 1992, 1626 p. (ISBN 978-0-521-20160-5, lire en ligne)","num_words":65,"character_repetition_ratio":0.017,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.355,"stopwords_ratio":0.062,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.144,"perplexity_score":17439.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Octave Mirbeau ilul ass n 16 di furar 1848 deg Trévières (Fransa), immut deg Paris g 16 di furar 1917. D amaru afransis.","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.09,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.325,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.996,"perplexity_score":94660.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Algérie Presse Service - Actualité à la Une Tawakla isallen n Lezzayer - MONDE","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.192,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.579,"perplexity_score":121947.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ben Sliman [M], chef-lieu de la province de Ben Slimane : imezdaɣ (2004)","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.031,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.329,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.514,"perplexity_score":39045.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tahungarit tella deg-s 8 n wawalen: utrim, Aghirin-Ddanub, agafataram, anẓulan, agafaugmid´, win n Tisza, n Tetrasilvant d win n Szekely.","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.226,"stopwords_ratio":0.03,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.575,"perplexity_score":14076.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Aẓaṛ n wawal < Agarsafen >, Agarsafen d awal id yussan di sin wawalen, ger ak Isaffen, di sin wawalen-agi id yeffeɣ yissem n taddart < Agarsafen >.","num_words":32,"character_repetition_ratio":0.174,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.245,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.99,"perplexity_score":63749.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Bertrandy (François), « La région de Constantine (Cirta) en Algérie (Ier s. av. J.-C. - Ier s. ap. J.-C.) », L'Information historique, LII, 1990, p. 69-73.","num_words":46,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.394,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.779,"perplexity_score":10216.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Bdan yiwen deg useggas n 1868 , xedmen ammasen deg uneẓruf d tmurt n Leqbayel . Deg useggas n 1876 mmuten kraḍ n yimceggɛen yellan deg ubrid-nsen ɣer Tumbuktu . Deg 1878 , ffɣen mraw n yimceggɛen Lezzayer rran ɣer kra n temnaḍin deg tefriqt , akka am ugelmim n Bikturya","num_words":56,"character_repetition_ratio":0.085,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.253,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":183657.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Berthier (André), Juillet (Jacques) et Charlier (René), « Le Bellum Jugurthinum de Salluste et le problème de Cirta », Recueil de la Société d'Archéologie de Constantine, LXVII, 1950, p. 1-104 (appendices, p. 107-137).","num_words":65,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.317,"stopwords_ratio":0.015,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.917,"perplexity_score":8695.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Jean Delheure, \"Id akkaz ini id ahaji. Devinettes et énigmes de Ouargla (Sud Algérien)\", Etudes et Documents Berbères 3 (1987), pp. 76–83 -","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.317,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.367,"perplexity_score":68211.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"A wid iḥekmen ayenni, ur nelli d ulli, Tamurt iban-d lsas-is.","num_words":14,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.246,"stopwords_ratio":0.143,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7400.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Windows Vista \"Longhorn\" : nunber 2006 i taṛmisin ; 30 yennayer 2007 i yemdanen maṛṛa.","num_words":23,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.337,"stopwords_ratio":0.043,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.53,"perplexity_score":27131.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Llan-t 12 n tsirrin. 6 g uɣesmar ufella 6 g uɣesmar n wadda","num_words":16,"character_repetition_ratio":0.16,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.305,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":34251.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Yettazen gar n 9 ar 13 kg dɣa d iwetmen i yugaren Tiwetmin s umata, Teɣzi ynes tga gar n 85 cm ar 110 cm (d usallaf gar n 11 ar 14 cm) ma d addud-is ar tuyat gar n 42 ar 47 cm","num_words":46,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.36,"stopwords_ratio":0.043,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":126590.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Jean-Jacques Rousseau Jean-Jaques Rousseau ilul ass n 28 yunyu 1712 g Jenev, anda yemmut 02 yulyu 1778.","num_words":30,"character_repetition_ratio":0.106,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.311,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.941,"perplexity_score":21028.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Adis d agman id yezgan gar n yidmaren d wammas ɣer ifganen d temtegzitin n iden","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.19,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":220230.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Yewwi ar assa 77 izwilen, gar-asen 23 imeqqṛanen (17 en Grand Chelems ed 6 teqbucin en Masters) ed 20 en Masters 1000. Yewwi okkoẓ (4) en telɣuɣa en Grand Chelem i yellan deg omaḍal, win en Melburn di Ustralya, win en RG di lpari tamurt en Fṛansa, win en Wimbledon di tmurt en Ingliz, win Flushing meadows deg Yiwanaken Imunen en Amirika.","num_words":91,"character_repetition_ratio":0.061,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.26,"stopwords_ratio":0.011,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.755,"perplexity_score":68162.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"2000 - Abane-Ben M'hidi, leur apport à la révolution algérienne, (Ɛebban-BenMhidi, Timerna-nsen i tegrawla) - éd Dahlab, Alger","num_words":29,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.262,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.702,"perplexity_score":7809.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ismawen-is nniḍen s teqbaylit: Tirnest, lebṣel n wuccanen, Taẓalimt n wuccanen, Taferast","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.152,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.182,"stopwords_ratio":0.059,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":19400.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Ronald Reagan Ronald Wilson Reagan ilul ass n 6 february 1911-5 June 2004.","num_words":23,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.324,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.316,"perplexity_score":68109.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Azal n 3 yimelyunen n medden ay yettmeslayen tafulfuldet, xas ma yella amur ameqran di medden-agi d almad ay tt-lemden, maci d nettat ay d tutlayt-nsen tayemmat. Wid yesɛan tafulfuldet d tutlayt-nsen tayemmat (Ifulfuldeyen) ur ttɛeddin ara i 350.000, maca tutlayt-nsen si zik ay tesɛa azal. Di lqern wis 17, tafulfuldet tettuseqdec d tutlayt i wezraɛ n Lislam deg ugafa (nord) n Cameroun. Tapidgint n teglizit n Cameroun sseqdacen-tt aṭas n medden maci ala di tmiwa ay teḥkem zik Briṭanya (timnaḍin n Ugafa Utrim d Wenẓul Utrim), wanag ula di tmiwa n yiri n lebḥeṛ akk d lɣerb n Cameroun. Ass-a, nezmer ad nḥulfu i tezrirt (influence) n tpidgint-agi ula di temnaḍin i deg sseqdacen tafṛensist. Dɣa ass-a, tapidgint n teglizit n Cameroun ur teqqim ara d tutlayt n teywalt (communication) ala kan ger Yikamruniyen yessawalen taglizit, wanag attan la tettimɣur, la tteffeɣ ɣef tlisa-s n zik-nni u tezmer, yiwwas, ad tuɣal d tutlayt n teywalt taɣelnawt (nationale). Ama di temdinin neɣ di tmurt, tapidgint n teglizit n Cameroun tuɣal la tettuseqdac di teklizin (églises) am wakken tettuseqdac di leswaq, deg yinegsaren (parking) n tkeṛwas, di teɣsarin (gares) n tmacinin, deg wezniq neɣ di tegnatin nniḍen. Yuɣ lḥal, tutlayt-agi \"ur nelli n yiwen\" nuɣal nezmer ad tt-naf anda ma nedda di tudert timettit-tudmist (socio-économique) n yimezdaɣen n Cameroun, yernu si tallit n Lalman ay tebda tpidgint-agi la tetturar dduṛ-agi.","num_words":325,"character_repetition_ratio":0.079,"word_repetition_ratio":0.009,"special_characters_ratio":0.213,"stopwords_ratio":0.006,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":19161.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Gurbanguly Mälikgulyýewiç Berdimuhamedow (s trusit : Гурбангулы Мяликгулыевич Бердымухамедов, yettwaru aka Gourbangouly Mialikgoulyïevitch Berdymoukhamedov, d talɣa timeẓwit. Ilul ass n 29 yunyu 1957) d aselway n Turkministan. Yeṭṭfed afrisem n Arkadag (amɛellem amastan) dɣa yebna aɛbad ines n tugna.","num_words":93,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.185,"stopwords_ratio":0.022,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.865,"perplexity_score":3677.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"D aɣella n usenfar CNEPRU Terminologies (amazighes) des sciences sociales et de l’éducation: traitements morphosémantique et sociolinguistique.","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.153,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.84,"perplexity_score":5547.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tamacahut nniḍen diɣ Uranya ahat tella d tageldunt taɛrabt seg twacult n yigelliden n Ḥums . Tawacult n yigelliden n Ḥums tella d tawacult igelden ɣef tgelda yettabaɛen irumaniyen deg ugezdu arumani n Surya i yellan imiren d yiwen seg tgeldatin tigejdanin deg utaram arumani .","num_words":50,"character_repetition_ratio":0.112,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.17,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":280254.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Fedala, Nabila; Djaoud, Koko; Ighit, Mohand ou Ramtane (Anemhal n tezrawt)","num_words":23,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.23,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.154,"perplexity_score":16831.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tamaziɣt tafuṣḥit tamerrukit d tutlayt tunṣibt n tmurt n Lmerruk, tutalyt-a tebna ɣef tutlayin timaziɣin n waṭlas s lemɛiwna n wawalen seg tutlayin timaziɣin nniḍen.","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.154,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.164,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":80493.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tasrenka n tuɣmas d afecku ameẓyan yettusexdem i wsizdeg n tuɣmas d tayna","num_words":14,"character_repetition_ratio":0.094,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.164,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":200922.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"2014 : Kailash Satyarthi d Malala Yousafzai ḍḍfen-d arraz Nobel n talwit.","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.247,"stopwords_ratio":0.05,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.525,"perplexity_score":39099.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ihi mi yesla s lexdeɛ agi yenɤa iman-is wwin-d tafekka-s ɤef ulɤem meḍlent.","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.213,"stopwords_ratio":0.176,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":13331.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1887: Le Horla ; ungal Pierre et Jean. Talalit n yelli-s tis-snat.","num_words":16,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.318,"stopwords_ratio":0.062,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.89,"perplexity_score":14688.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"E. Laoust, Cours de berbère marocain - Dialecte du Maroc Central (Zemmour - Beni Mtir - Beni Mguild - Zayan - Ait Sgougou - Ichqern), Paris, Geuthner, 19393","num_words":47,"character_repetition_ratio":0.014,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.288,"stopwords_ratio":0.043,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.576,"perplexity_score":55688.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"2003 : Monsieur Ibrahim et les fleurs du Coran de François Dupeyron - la star","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.26,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.971,"perplexity_score":218485.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Zemren ad ttwasqedcen yiselmaden uɛḍilen d yimestaɣen deg wemkan n yiselmaden imsundad","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.104,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.128,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":96380.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"-di tizlatin is iḥeku-d ayen akk isɛeda di tudert-is, tigujelt-is, lɣerba s, tayri-s, lfiraq akk d tmeṭṭut-is, tamurt is, ....","num_words":30,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.278,"stopwords_ratio":0.2,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":5334.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"D acu kan, xas ma yella tebɣa Cameroun ad tessekcem tutlayin tineṣliyin s aɣerbaz, taswiɛt-a, ur tezmir ara ad teg aya, acku ameṣruf (budget) ay yefka udabu n tmurt-a i uselmed mecṭuh mliḥ, yernu ur yettadǧa ara agrud akamruni ad yesɛu ula cwiṭ seg wayen yeḥwaǧ d ttawil i wakken ad yelmed, nnig waya, lexṣaṣ n yedrimen yesxasṣ ula d tasnarrayt (méthodologie) n uselmed akk d usekcem n yiselmaden imaynuten. Seg wakken xusṣen yedrimen di Cameroun alamma ay yeqqim unabaḍ (lḥukuma) ɛecṛa yiseggasen ur yezmir ara ad d-yessekcem iselmaden imaynuten s aɣerbaz amenzu (primaire), yernu alamma ay d melmi kan ay tekfa taluft-agi. Dɣa, di tallit-nni, aṭas n tneɣra (classes) ay yeqqimen mebla aselmad yernu amur ameqran deg yigerdan ur ɣrin ara aṭas neɣ ur ufin ara win ara ten-yesseɣren. Ma yella tadamsa (économie) n tmurt ur tezmir ara i uɣerbaz, amek ay ara tezmer i usekcem n tutlayin tineṣliyin s aɣerbaz amenzu ? Yuɣ lḥal, asekcem n tutlayin s tineṣliyin s aɣerbaz maci d awezɣi neɣ d ayen iweɛṛen aṭas ɣef udabu akamruni, maca ugur atan deg wanect ara d-yesqam waya, ladɣa ma neẓra dakken aṭas seg yiselmaden n yiɣerbazen ikamruniyen la ttuxellaṣen s yedrimen n lemɛawna n Tbanka Tamaḍlant (Banque Mondiale). Imi adabu la yesseqac kan taglizit akk d tefṛensist deg uselmed, yernu yettmeslay d wegdud ala s tutlayin-agi, aṭas n medden yettmeslayen tutlayin tineṣliyin qqimen di rrif, ur zmiren ara ad ttekkin neɣ ad d-inin rṛay-nsen di temsal yesɛan azal di tmurt-nsen, yernu s waya, ur ttazmaren ara ad ttekkin deg wesnerni n tmurt-nsen. Aṭas deg-sen ur ẓrin d acu yellan di tmenḍawt (constitution) wala deg usaḍuf (lqanun) n uɛaqeb n tmurt-nsen d yisuḍaf ay yesselḥayen tudert-nsen. Dɣa, aselḥu n lumuṛ n uwanak (ddewla) d ayen yellan ger yifassen kan n tedɣert (élite), yernu xas ma yella adabu yessefra ad yesselmed taɣuri i yimeqranen, ar ass-a werɛad ur yebdi ara aya. Yuɣ lḥal, Tadaǧeu (1975) yenna-d dakken lemmer adabu ad yesselḥu tamurt s tlata tutlayin, taglizit, tafṛensist d tutlayin tineṣliyin, ad yeg ifadden i wakken ad ttwalemdent deg uɣerbaz u ad ttusqedcent deg yinurar merṛa, aya yezmer ad d-yawi abaɣur (lfayda) meqqren i Yikamruniyen. Ma d nekni si tama-nneɣ, nettwali dakken yelha lemmer tutlayin-agi tineṣliyin ad tent-skecmen deg s aɣerbaz amenzu : tabasaat (basaa), tabulut (bulu), tewondot (ewondo), tadualat (duala), tafe'fe't (fe'fe'), tafulfuldet (fulfulde), tamungakat (mungaka) akk d tpidgint n teglizit. Tabasaat ad tt-sqedcen wid ay tt-yessawalen di tama n yiri n lebḥeṛ n Cameroun akk d temnaḍin (provinces) n tlemmast n tmurt; tabulut akk d tewondot ad tent-sqedcen di tlemmast, deg wenẓul (sud) akk d temnaḍin ticerqiyin; tadualat ad tt-sqedcen wid Yedualaten akk d kra n yegduden n terbaɛt tasawat (sawa) am Yibakweriyen (Bakweri) akk d Yibakossiyen (Bakossi) di temnaḍin n wenẓul aɣerbi, d Yemboten (Mbo) yettidiren di temnaḍt n Yiri n Lebḥeṛ; tafe'fe't ad tt-sqedcen di temnaḍt taɣerbit; tafulfuldet ad tt-sqedcen di tlata-nni n temnaḍin n ugafa; tamungakat ad tt-sqedcen deg Temnaḍt n Ugafa Aɣerbi u di tgara, tapidgint n teglizit n Cameroun ad tt-sqedcen di temnaḍin anda ay ttmeslayen taglizit.","num_words":722,"character_repetition_ratio":0.068,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.207,"stopwords_ratio":0.019,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":22252.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"« Les tueurs », CELFAN Review'', Philadelphie, Temple University, Eric Sellin, Editor, 1982.","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.293,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.401,"perplexity_score":6609.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1440 - 1441 deg teswast n Yinselmen (Aseggas amaynut n Yinselmen 1441, yusa-d ass 1 ctamber 2019).","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.112,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.398,"stopwords_ratio":0.053,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":51430.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Ameskan amaziɣ ad yegan yan ɣ idêrisen igguran yara Muhammad Cafiq.","num_words":15,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.164,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.836,"perplexity_score":89947.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Showing 2 out of a total of 2 results for community: Faculté des Lettres et des Langues. (0.003 seconds)","num_words":30,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.279,"stopwords_ratio":0.067,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.802,"perplexity_score":36771.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Yeqdec d Aneɣlaf Amezwaru n Lubnan seg 1992 arma d 1998, sakkin yerna yeqdec d Aneɣlaf Amezwaru seg 2000 arma d 2004. Hariri yurar ddur d ameqran deg tsertit n Lubnan n deffir n wemgaru (ṭṭrad), am wakken ay yurar daɣen dduṛ deg uɛawed n lebni n tmurt ay yenḍerren seg 15 n yiseggasen n yimenɣi.","num_words":59,"character_repetition_ratio":0.112,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.268,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":163987.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Awurti Targa Uzemmur : yesɛa kraḍt tiɣinawtin tiɣinawtin : taɣinawt n taknussna, taɣinawt n tussniwin tusdidin, taɣinawt n ugama d tameddurt.","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.144,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.177,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.976,"perplexity_score":88109.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Father of the Pride (s taglizit : Father of the Pride) sulfentid imarikanien aseggas n 2004 sɣur Jeffrey Katzenberg. Tɛadda g telenẓar i tikelt tamenzut ass n 2021.","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.129,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.244,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.923,"perplexity_score":77090.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Monsters at Work (s taglizit : Monsters at Work) sulfentid imarikanien aseggas n 2021 sɣur Pete Docter. Tɛadda g telenẓar i tikelt tamenzut ass n 2021.","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.099,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.252,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.904,"perplexity_score":94547.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Oukil, Djouher; Rahmouni, Souad; Mahrouche, Mohamed L'hacen (Anemhal n tezrawt) (Tasdawit Abderrahmane Mira n Bgayet, 2017)","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.244,"stopwords_ratio":0.03,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.687,"perplexity_score":16069.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Canopus (α Carinae) = ghusshät (ɣuct) \/ wadet δ Velae = tänaflit (sseɛd)","num_words":28,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.292,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.414,"perplexity_score":13078.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Addud n ugwanak d win yettilin gar n 1,07 d 1,25 m. Ma d azuk n uwtem d win yettawṭen ar 100 kg. Ma d tawtemt ar 75 kg","num_words":30,"character_repetition_ratio":0.037,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.364,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.996,"perplexity_score":168406.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tidi neɣ Taydi d tamhalt n usufeɣ n tikciyin tifkawwin yessegren s talɣa tagejdant s waman d tisnin d uddisen ikruranen","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.168,"stopwords_ratio":0.04,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.993,"perplexity_score":176245.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Azal n tiddi n uɣucaf n Nnil yessawad gar n 4,5 m ar 5 m, Ma d azuk-is azal n 410 kg.","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.365,"stopwords_ratio":0.08,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.995,"perplexity_score":54443.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Algérie Presse Service - Actualité à la Une Tawakla isallen n Lezzayer - - Tawakla isallen n Lezzayer","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.174,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.198,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.978,"perplexity_score":106030.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tiseflayin d iɣersiwen imseksumen tetten iylalen temsuṭad timeẓyanin d temraradin","num_words":11,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.111,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":176558.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1794–95: Unterhaltungen deutscher Ausgewanderten, novella, which also includes the fairy tale Das Märchen","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.21,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.626,"perplexity_score":13087.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"(Atlas du magnétisme terrestre), avec Wilhelm Weber (éditeur) , Weidmann’sche Buchhandlung, Leipzig, 1840 ; aḍris deg internet : Google Books, Gauß: Werke. Band 12 sur GDZ, p. 335–408","num_words":52,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.306,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.42,"perplexity_score":12435.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"1. Marsda TNI (Purn) Sholeh Trijoko, SE 2. Marsma TNI (Purn) Ir.","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.145,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.328,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.602,"perplexity_score":11248.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Galileo Galilei ilul di Pise (Ṭelyan), ass n 15 di furar 1564.","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.339,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.523,"perplexity_score":58077.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"| | ├─o Tira n Asya Alemmas (Sogdien, Ouïgour, Amunguli, Amandču, atg.)","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.301,"stopwords_ratio":0.095,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.317,"perplexity_score":9405.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tawilayt n Bumerdas (tis 03): (Tajumma-s t saẓ tin n Tigzirin n Firui: ) ;","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.333,"stopwords_ratio":0.091,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.89,"perplexity_score":42377.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Le dit du sourd et du muet qui fut miraculé en l’an de grâce 1266, de Gabriele d’Annunzio qu’on nommoit Guerra de Dampnes'' (écrit en français, 1936)","num_words":44,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.289,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.625,"perplexity_score":36991.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Azdal d tamhalt tamezdayt ar waṭas n telmas n iylalen d temraradin d iwuzaṭ","num_words":15,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.173,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":207372.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Nouvelle mission archéologique en Kabylie in Bulletin archéologique du comité des travaux historiques et scientifiques, Paris, 1912.","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.114,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.174,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.927,"perplexity_score":58659.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Taznagt ur tettfat ara alamma d taggara n wass aneggaru. Amedya, ma yella tadyant teḍra ass 29.08.2000, azref n imsenked ur yettfat ara alamma d ass n 29.08.2005.","num_words":32,"character_repetition_ratio":0.144,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.315,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":73043.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Ad tcir Ccinwa 11 n yigensaten imaynuten n unagraw n Beidou-3 deg 2018 - Laṛebɛa 23 Mayu 2018 16:36","num_words":24,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.384,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":174999.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"August Wilhelm Schlegel ilul degg 8 ctambir 1767, immut deg 12 maggu n 1845.","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.342,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.876,"perplexity_score":64975.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Alfons Maria Stickler, awudem n taglizt (Kardinal) n Utric (° 23 ɣuct 1910).","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.329,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.298,"perplexity_score":23281.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Tanfusit tutlayun sis imazighen yili llan d adrar n Infusen,adrar n Infusen illa d aglal n Trables,Tmorawin tilli llanet di adrar nitent:Nalut,yefran,Jadu,Kabaw,Temzin, d goda n tmurawin, niten Ibadien d tsawlen s Tmazight,Dis tmorawin llanet di adrar maca ur tsawlen s Tmazight am Zzentan,d Riayna, d Ghrerian.","num_words":86,"character_repetition_ratio":0.106,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.186,"stopwords_ratio":0.012,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.907,"perplexity_score":20056.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Keith Richards, anaẓuṛ anglizi, amyurar n snitra n ugraw The Rolling Stones.","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.184,"stopwords_ratio":0.053,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.302,"perplexity_score":25241.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1903 : Carlos Montoya, amyurar n snitra aspenyul n flamenko (∩ 3 meɣres 1993).","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.346,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.847,"perplexity_score":54653.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ameskan amaziɣ ad yegan yan ɣ idêrisen igguran yara Muhammad Cafiq. Ira gis, ɣ tferka n ayelli mu ttinin asmutti adimukratiy, ad yesmun imaziɣen af ad inin amnad nnesen ɣ tizi yad n tudert tsertant n Merok.","num_words":46,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.194,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.572,"perplexity_score":89702.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Akken d-nenna sufella-yagi, tasnutlayt (bilinguisme) d nettat ay d tasertit (politique) tunṣibt (officielle) ay i ɣef tebna Cameroun tasertit-is n tutlayin. Amagrad 1, taṣeddart 3 n tmenḍawt (constitution) n 18 Yennayer 1996 yesban-d mliḥ aya : \"Tutlayin tunṣibin n Tegduda n Cameroun d taglizit d tefṛensist, tutlayin-agi di snat sɛɛant yiwen uẓayer (statut). Awanak (ddewla) yessefk ad yeḍmen asnerni n tesnutlayt di merṛa timiwa akk d yinurar merṛa n tmurt, am wakken yessefk diɣ ad yeḥrez u ad yesnerni tutlayin tiɣelnawin.\" Xas ma yella timenḍawin iɛeddan n Cameroun, seg wasmi ay tewwi tmurt-agi azarug, mmeslayent-d ɣef tsertit tunṣibt n tesnutlayt, ar ass-a, werɛad ur tban ara tsertit-agi deg wennar. Xas ma yella tamenḍawt teqqar-d dakken tafṛensist akk d teglizit sɛant yiwen uẓayer, meḥsub ɛedlent di Cameroun, d tafṛensist ay yernan taglizit deg yinurar n tedbelt (administration), aselmed d ttawilat n teywalt (communication). Yuɣ lḥal, nezmer ad d-nini mebla akukru dakken tafṛensist s yisem-is d tutlayt, d idles neɣ d tasertit, teǧhed deg wakk inurar n tmurt. Tafṛensist terna taglizit imi tamezwarut-agi ttmeslayen-tt u fehhmen-tt waṭas n medden, wid yessawalen tafṛensist si zik ay tṭfen imukan iɛlayanen n unabaḍ (lḥukuma) akk d tedbelt (administration) yernu Cameroun ur tesɛi ara tasetit n tutlayin ara iḍemnen s tidet izerfan (lḥuquq) n tutlayin tidersanin (minoritaires). Nnig waya, tasertit tunṣibt n tesnutlayt tesnulfa-d bedḍu ger wid yettmeslayen taglizit d wid yettmeslayen tafṛensist di Cameroun, yernu deg yiseggasen-agi ineggura, nger tamawt dakken aya yezmer ad yessiweḍ ɣer wuguren imeqranen ay izemren ad bḍun tamurt. Dɣa, xas ma yella tasertit n tesnutlayt tettwaxdem-d i wakken ad tesdukel tamurt, tasertit-agi tezmer daɣen ad tili d ssebba n wuguren neɣ n bedḍu n tmurt. Imi d tafṛensist ay iǧehden deg yinurar merṛa, uɣalen wid yessawalen taglizit la ttḥulfun i yiman-nsen ttwaḥeqren, u la ttwalin dakken taglizit-nni-nsen d ssiman ay ten-yesduklen, msegman wagar-asen u ttḥulfun dakken sɛan tamagit (identité) ay ten-icerken. Wid yessawalen taglizit dima ttasmen ɣef tmiwa i deg ttidiren di Cameroun. Dɣa, asmi ay d-ffɣent ddiɛayat deg yiseggasen n 90 dakken anabaḍ ad d-yesnulfu timnaḍin (provinces) timaynutin i yes ara yesdukel timnaḍin yessawalen taglizit akk d temnaḍin yessawalen tafṛensist ay ten-id-iqerben i wakken ad d-gent timnaḍin tifulmanin (autonomes), imezdaɣen n temnaḍin yessawalen taglizit ugin aya yernu nnuɣen i wakken ur d-yettili ara rṛay-agi. Wid yessawalen taglizit walan dakken aya d aɣawas (plan) ay d-ihegga udabu i wakken ad yarez timiwa yessawalen taglizit ɣer tmiwa yessawalen tafṛensist, dɣa s waya, zemren ad sṛuḥen tutlayt taglizit d yedles-nsen. Imi ay d-tewḥel Cameroun di tallit-nni di tegnit iweɛṛen am tin, bdan yemḍebbren ikamruniyen la ttemcawaṛen i wakken ad d-xedmen tamenḍawt tamaynut, deg wayen umi semman \"askasi ameqran\" (grand débat). Wid yessawalen taglizit, s umata, smenyafen ad teqqim tmurt n Cameroun dima s ɛecṛa temnaḍin-yines, mebla ma beddlent tlisa-nsent, u ma yella anabaḍ la yettxemmim ad yefk tafulmant (autonomie) i kra n temnaḍin, wid yessawalen taglizit smenyafen ad yefk kan tafulmant i wakk timnaḍin n tmurt u ad yerr Cameroun d tamurt tafidiṛalit.","num_words":656,"character_repetition_ratio":0.089,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.193,"stopwords_ratio":0.012,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":34680.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"IPv6 ɣur-s 6 imḍanen, am v4 yal amḍan ɣur-s sin izwilen.","num_words":14,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.304,"stopwords_ratio":0.143,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.995,"perplexity_score":13620.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Deg 218 ST yekker yimenɣi gar yirumaniyen d yiqerṭajiyen , imiren imasiliyen d yimasisiliyen i sin llan sɛan imnayen i yǧehden yernu ssnen akken iwata amek ara nnaɣen snat n tgeldatin lln dduklent d yiqerṭaǧiyen , maca deg useggas n 206 St ,a gellid masensen ibeddel tanilla imi iqerṭajiyen ddan d ugeldeun aɣewwaɣ Lakumazis ur neqquder ara taɣdemt , yernu yuzzel s deffir n unbaḍ , mi dayen irumaniyen rnan iqerṭajiyen deg useggas n 202 ST , steɛrefen yirumaniyen s tegelda n Numidya i yedduklen ideg tennejmaɛ masilya d Masisilya s ddaw n tɛessaft n ugellid Masensen I , akken ad tili d tagelda tamaziɣt tamezzwarut i s wayes i testeɛref Ruma , yenbeḍ-itt ugellid Masensen armi d lmut-is deg useggas n 148 ST .","num_words":145,"character_repetition_ratio":0.087,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.206,"stopwords_ratio":0.014,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":187611.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Taqjunt tamcumt teskeɛwiw, teskeɛwiw, teskeɛwiw… armi d yiwen webrid, yerwi-d ujenniw-is, tedda fell-as, tecca-d affad-is (9).","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.179,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.238,"stopwords_ratio":0.108,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":1738.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"deg tifernin timuta tibusnyanin, Bakir Izetbegović yettwafren (tikkelt nniḍen) agensas n tamɣiwent tabusniakt, Dragan Čović yettwafren agensas n tamɣiwent takṛuwat dɣa Mladen Ivanić yettwafren agensas n tamɣiwent taserbit. Akkw kraḍ ad qqimen deg taselwit n ismattar aselwayan n Busnya ed Hirziguvina.","num_words":54,"character_repetition_ratio":0.154,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.153,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.94,"perplexity_score":114974.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Imuddiren: Tagelda → Adur, Agzam → Asmil → Tafesna → Tawacult → Taɣreft → Tawsit → Tigezmi → Tamazrart → Talmest → Irzi → Talɣa","num_words":27,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.291,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.926,"perplexity_score":145782.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1979 : Nosferatu, fantôme de la nuit (Nosferatu: Phantom der Nacht) de Werner Herzog - Lucy Harker","num_words":29,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.265,"stopwords_ratio":0.034,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.211,"perplexity_score":44414.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"« Les aventures de Ami Mechivchi », Journal des instituteurs de l'Tafriqt du Nord, wis 1, 29 ctamber 1956.","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.302,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.743,"perplexity_score":36075.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tiznit tezga-d 15 km seg Agaraw Aṭlasi , g 81 km i anẓul n Agadir , g 203 km i anẓul n Mugadur, g 271 km i anẓul utrim n Amurakuc d g 553 km i anẓul n Rbaṭ .","num_words":47,"character_repetition_ratio":0.113,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.371,"stopwords_ratio":0.043,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.795,"perplexity_score":158111.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ilel d yal amsegraw ameqran n waman imerɣanen yettwaqqnen s agaraw d ugelmim","num_words":13,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.158,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.987,"perplexity_score":200922.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Salem Caker, amagrad Aurès (Linguistique), deg Encyclopédie Berbère, fasc.VIII (1990), is. 1162-1169","num_words":23,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.34,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.222,"perplexity_score":11484.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Asarag aɣelnaw deg Bgayet ɣef ussejhed n wemkan n teɣwalt deg wesmal n tmaziɣt Imprimer E-mail BGAYET– Assejhed n wemkan n teɣwalt deg wesmal n tmaziɣt yella-d d asentel n yiwen n usarag aɣelnaw ay yebdan ass n laṛebɛa, deg tesdawit n Bgayet, i lmend n ussukku n tiṭ ɣef termitin ay d-yellan deg ttawilat n yisalan (taɣemsa yuran, ṛṛadyu d tliẓri) d yebriden d ttawilat ara yettwasqedcen i lmend n waya.","num_words":88,"character_repetition_ratio":0.091,"word_repetition_ratio":0.025,"special_characters_ratio":0.201,"stopwords_ratio":0.011,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":73996.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"- A lxur yewwan, fkiyi-d aman ad swaɣ, am taɛyun ssuy-i-d ttnudumaɣ,","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.265,"stopwords_ratio":0.15,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.996,"perplexity_score":6933.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Insulaire & Cie (isefra 1975-1979), couverture de Denis Martinez, Éditions de l'Orycte, Sigean, 1980.","num_words":30,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.347,"stopwords_ratio":0.033,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.755,"perplexity_score":5946.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Yerna, gar 16 ɣer 59 n yiseggasen yeweḍ ɣer 20639 n yimdanen, ma d wid yesɛan seg 60 n yiseggasen d asawen ad naf azal n 1786 n yimdanen.","num_words":29,"character_repetition_ratio":0.109,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.336,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":113889.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Das Christkind taumelt betrunken im Wald, der Weihnachtsmann torkelt nicht minder : Winter- und Weihnachtsgedichte (2020)","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.036,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.198,"stopwords_ratio":0.059,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.538,"perplexity_score":31438.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"2020 d aseggas i deg nella tura. Yal 28 n yiseggasen itezzi-d useggas i yecban wagi i deg nella tura, am 1992, 2020, 2048, atg. Acku ɣur-s 366 n wussan, yettas-d umenzu-is deg wass n larebɛa, 29 furar d ssebt, daɣen 31 dujember d lexmis.","num_words":49,"character_repetition_ratio":0.07,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.35,"stopwords_ratio":0.082,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":29241.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Agni n Tibit d agni if yezgan deg Asya talemmast s teflel yugaren 4000 m s wakka ad tili d agni yeflalen yakk deg tiggi n tegnit","num_words":28,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.234,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":254651.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Sigmund Freud Sigmund Freud d argaz n tmusni i d-isnulfan Tiklislett.","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.167,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.174,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.992,"perplexity_score":28704.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Di tezwara n-isegwasen 50 tuγal d-itri n Hollywood\/Hulywuud, isura it urar yesεan tarennawet tameqṛant d wid n Gentlemen Prefer Blondes, The Seven Year Itch d Some Like It Hot itt yeǧǧan ad tawi arazn Golden Globe n tesnabgart usegwas n 1960.","num_words":69,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.215,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.73,"perplexity_score":50726.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Timdudferratin (assaɣ usnan: Euphyllophytina) d angazsartu amɣaw yeṭṭafaren imɣan igratyen","num_words":15,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.133,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.848,"perplexity_score":21814.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tasunḍa d Afara (Ordem e Progresso) d tanfalit n Brazil.","num_words":16,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.214,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.48,"perplexity_score":53212.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Dɣa yufad iman-is Umerri iman-is kan, weḥdes acku ur iddi ara gar wid irewlen.","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.218,"stopwords_ratio":0.211,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":15694.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tapayt tabaytira\/kaywa : meslayen-tt di tmurt n Brazil azal n 15.000 n yemdanen. Di tmurt n Paragway azal n 11.000 n yemdanen. Di tmurt n Arjantina azal n 500 n yemdanen.","num_words":42,"character_repetition_ratio":0.174,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.3,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.987,"perplexity_score":33482.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Kossmann, Maarten. 2001. \"L’origine du vocalisme en zénaga de Mauritanie\", in: Ibriszimow, Dymitr & Rainer Vossen (eds.). Etudes berbères. Actes du « 1. *Bayreuth-Frankfurter Kolloquium zur Berberologie » (Frankfurter Afrikanistische Blätter, 13.), Köln : Rüdiger Köppe, pp. 83-95","num_words":78,"character_repetition_ratio":0.022,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.275,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.837,"perplexity_score":29260.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Chabane, Redouane; Hassani, Abdelaziz (Anemhal n tezrawt) (Université de Bejaia, 2017)","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.256,"stopwords_ratio":0.04,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.18,"perplexity_score":8596.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ibn Khaldoun, Le Livre des exemples, tome I (traduit et annoté par Abdesselam Cheddadi), éd. Gallimard, Paris, 2002 (ISBN 2-07-011425-2)","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.338,"stopwords_ratio":0.061,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.794,"perplexity_score":45010.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"wiki","original_code":"kab_Latn","text":"Louis Braille illul-ed ass wis 4 yennayer 1809 yemmut ass 6 n yennayer 1852.","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.09,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.329,"stopwords_ratio":0.056,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":53451.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Sinna mi terbeḥ tamarikanit Lisa Raymond, tačikit Zuzana Ondrášková, takṛuatit Ivana Lisjak, tizraelit Shahar Peer, texṣer deg 1\/4 n Roland Garros zdat tabeligit, tis nat deg umaḍan, Kim Clijsters.","num_words":57,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.193,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.545,"perplexity_score":10857.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Timiqwa n tusut d unezzu n wemdan yudnen ar wudem n wudem n wudem Ur nudin","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.185,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.203,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":222564.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Abdesselam Cheddadi, Ibn Khaldûn. L'homme et le théoricien de la civilisation, éd. Gallimard, Paris, 2006 (ISBN 2-07-076496-6)","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.333,"stopwords_ratio":0.065,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.898,"perplexity_score":39659.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Vermondo Brugnatelli, \"Un nuovo poemetto berbero ibadita\", Studi Magrebini vol. 3 n.s., 2005 [2006], pp. 131-142 [\"Studi berberi e mediterranei. Miscellanea offerta in onore di Luigi Serra\", a cura di A.M. Di Tolla, vol. I].","num_words":58,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.326,"stopwords_ratio":0.034,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.56,"perplexity_score":19743.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Martine Dal Zotto, Jugurtha, la Numidie et Rome, éd. des Cent Chemins, Paris 2018. (ISBN 978-1985385559)","num_words":28,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.394,"stopwords_ratio":0.036,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.47,"perplexity_score":17538.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Aqqaṛ d azgen n wekdu n twinest neɣ tsegla neɣ n uglay. Aqqaṛ yegda amaccaq yebṭan gar n wammas n twinest ( neɣ tsegla neɣ n uglay) de yal agaz deg tlisa n telɣa.","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.144,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.228,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":142418.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Amurakuc d ism amazigh lan g-is snat n tiguriwin : Amur (s taɛrabt ارض) d Akuc (s taɛrabt الله)","num_words":24,"character_repetition_ratio":0.133,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.293,"stopwords_ratio":0.125,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":40055.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Vidéo : Roger Federer, akaram seg weɣbaṛen n Tele-iẓri Télévision suisse romande.","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.185,"stopwords_ratio":0.04,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.257,"perplexity_score":21358.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Ikker-d di twacult yeɣran, baba-s yella d amasay n temɛemmert, yelmed leqran d wayen yeqqnen ɣur-s deg taddart-is.","num_words":23,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.211,"stopwords_ratio":0.174,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":11532.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Traité d'Ethique, Trad., introd., notes du Tahdhîb al-akhlâq de Miskawayh, 1e éd.1969 (2e éd.1988).","num_words":29,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.364,"stopwords_ratio":0.034,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.394,"perplexity_score":3919.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Muhammad Cafiq yega ɣ imezwura lli ifrken s udem imennawen n tmagit tadelsant n Merruk. Zeɣ tizwuri n iseggwasen 60 ɣ tasut ad izrin, ad immaɣ af d ittuyassan s udem ad izzemzêlin Merrok nger timizar yâden. Kigan d tɣarasin as immaɣ ad is imel i inamuren mas d ur iqqan ad ttun tizrigin llif ttuska tmagit n Merrok, sellawent akw uggug amaziɣ. Mkan af yara ɣ tseɣunt n Afaq yan mennaw imagraden f wammak idran n umarg n tammaɣt f tmazirt lli nnan imaziɣen iseggwasen llid tekcem Fransa. Maca yan ur t yiwi ɣ uzemz an ɣ zun d awal ad. Mdden urta d ffuɣen ɣ tnaniwin llis izdâ umussu anamur asiwel nnes. Tamaziɣt tega agdal s ur isnem yan. Mkan af daɣ iswangem ad yasi imis n Lislam imennawen, lislam ur iqqen f ixef nnes. Asɣan ad ismanen imerrukiyen, yiɣi ad ibedd mnid n usiwel issimɣuren s yan udem issiwiden uggug aàrab neɣ akw azûr aàrab, illulen ɣ imula n umussu anasiriy ɣ Miser, d Lbaàt ɣ Surya d Làiraq. Mqqar d uyan, imerrukiyen sul qqent wallen nnesen f tuggt n uggugen llif ttuska tɣesa nnesen.","num_words":230,"character_repetition_ratio":0.036,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.205,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.928,"perplexity_score":129761.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tidusiyin tigennawin n Marikan (s Teglizit: United States Air Force), (s Tespenyulit: Fuerzas aéreas de Estados Unidos) d angaz n Tidusiyin tirmigin","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.043,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.189,"stopwords_ratio":0.056,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.843,"perplexity_score":33018.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Aseggas 2018 d aseggas aḥerfi (365 n wussan). D aseggas wis 2018 deg wakud-agi-neɣ, d aseggas wis 18 deg wagim XXI (lqern 21) daɣen d aseggas wis 9 deg umrawseggas 2010 - 2019.","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.12,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.375,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":53237.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Nezmer ad nessers tagrawla n Kawsen deg umezruy aɣezzfan n umennuɣ atergi mgal ccetlat n Sungay d Lhusa deg unẓul n uneẓruf ameqqran , ahat amennuɣ yebdan seg unekcum n umenkud n Sungay ɣer Agadiz deg 1500 AT , neɣ daɣen deg tarziwin timezzwura n yitergiyen ɣer unẓul n yidurar n Ayer seg tasus tis 11 ɣer tasut tis 13 AT . Kemlen yimennuɣen seg timunent , deg tegrawliwin titergiyin deg udrar n yifuɣas deg Mali 1963-64 , tidyanin n yiseggasen n 1990 deg Mali n Nijer , d tedyanin timaynutin yebdan deg tlemmast n yiseggasen n-2000 ( wali aɣewwiɣ wis sin n yitergiyen ) .","num_words":125,"character_repetition_ratio":0.046,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.241,"stopwords_ratio":0.008,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":260616.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Asegdal neɣ Asalel neɣ Tasenfart d aferdis awlellay yettwaxedmen s kra n yemɣuzen neɣ s temzukt neɣ s umezzil","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.165,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":228031.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Yal aḥbas ɣef uxeddim ilaq bab-is ad d-iberreḥ yis deg sin n wussan seld aḥbas ɣef uxeddim.","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.195,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.209,"stopwords_ratio":0.05,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":35749.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1975: E Dulenn (Stivell srid seg Dublin \/ Live in Dublin) (srid #2)","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.358,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.194,"perplexity_score":83871.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"An Nasr, Constantine, 4 et 11 mai 1968, «mon œuvre» par M. Mammeri.","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.388,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.819,"perplexity_score":17553.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Nordine Boulhaïs, \"Recherches sur l'Aurès, bibliographie ordonnée\", Etudes et Documents Berbères 15-16 (1998), is. 284-312 (aḍris s pdf)","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.331,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.525,"perplexity_score":17581.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Akdu uɣmir yettusemres deg tesnallunt i wakken ad imel akat n tfekkiwin deg tallunt","num_words":14,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.157,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":207372.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Israyel (s taɛebrit יִשְרָאֵל‎, Yisra'el; s taɛrabt: إسرائيل‎, Isrā'īl) isem ines unṣib Awanek n Israyel (s taɛebrit: מְדִינַת יִשְרָאֵל‎ , Medinat Yisra'el; s taɛrabt: دَوْلَةْ إِسْرَائِيل‎, Dawlat Isrā'īl), tamurt tezgad g umalu n umenẓaw Asya d rrif asammer n ilel agrakal, tesɛa tilas d Lubnan s ugafa, Surya s ugafa asammer, s usammer Urdun, s unzul asammer Maser , yezgad gar-as d tamurt n l’Urdun ilel amettan , Awanek n Israyel d yiwen awanek uday kan i yellan g ddunit, ulac wayed am netta, tajumma ines mectuḥet maca llan g-yes tigwti n udayen d tadersi n waɛraben inselmen, ineṣriyen, idruzen d isamariyen. Llant daɣen tasfift n Ɣezza d tama tanẓulit neɣ tama turdunit.","num_words":163,"character_repetition_ratio":0.074,"word_repetition_ratio":0.013,"special_characters_ratio":0.218,"stopwords_ratio":0.012,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.99,"perplexity_score":21142.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"6 tuber : John O'Keefe, May-Britt Moser d Edvard Moser ḍḍfen-d arraz Nobel n physiologie neɣ tasnajya.","num_words":30,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.225,"stopwords_ratio":0.033,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.595,"perplexity_score":27893.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Windows XP taẓrigt axxam n \"Windows XP Édition familiale \/ Windows XP taẓrigt twacult\" : yebrir 2005","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.198,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.24,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.557,"perplexity_score":48865.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Qqimen di 4 di tγarγart, γef tyeggirin, zzin-d i tarbut n seksu d waftaten n uksum irsen γef ugartil.","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.228,"stopwords_ratio":0.03,"flagged_words_ratio":0.03,"lang_id_score":0.956,"perplexity_score":21071.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tabduɣt d tawsit yeṭṭafaren tawacult timejjirt deg tfesna n tmejjirin","num_words":11,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.13,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":176558.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ugar n 421 844 n medden zedɣen g Agadir , d ugar n 600 599 n medden zedɣen g Agadir - Ida utanan . Kṛaḍ n tutlayin ad sawalen imezdaɣen n Agadir : Tamaziɣt ( tacelḥit ) , Taɛrabt ( Darija ) , Tafrasist","num_words":49,"character_repetition_ratio":0.135,"word_repetition_ratio":0.05,"special_characters_ratio":0.323,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":255440.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Talmant d tutlayt Taǧermant tis snat deg wemdan n imsawalen seld n Teglizt","num_words":15,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.162,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":200922.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Isem-is s tefransist: Vipérine commune, Vipérine de Crète, Vipérine faux plantain, Buglosse d'Italie","num_words":23,"character_repetition_ratio":0.077,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.18,"stopwords_ratio":0.043,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.852,"perplexity_score":19922.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Amaray amatu n usqamu unnig n timmuzɣa, Si El HACMI Assad","num_words":15,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.193,"stopwords_ratio":0.067,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.632,"perplexity_score":36193.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Aḥeddad n lqalus yerra-d ttar n wayen texdem deg-s taddart-is.","num_words":13,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.21,"stopwords_ratio":0.231,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6560.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Yella daɣen ayyur wis 3 n wamwal (lexrif) deg wezgen n ugafa n umaḍal ; ayyur wis 3 n tefsut deg wezgen n wanẓul.","num_words":27,"character_repetition_ratio":0.173,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.257,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":87836.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Muḥemmed wis 6 d agllid n Umerruk si 1999 ar ass-a. Muḥemmed wis 6 ilul-d di 21 Ɣuct 1963 yuɣal d agellid n Umerruk di Yulyu 1999 awaren imi yemmut baba-s agellid Ḥasan wis 2.","num_words":41,"character_repetition_ratio":0.145,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.32,"stopwords_ratio":0.049,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":69686.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Ass nni, yuɣas-d baba-s yiwen wammud amecṭuḥ deg-s isefra n Sliman Azem.","num_words":16,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.222,"stopwords_ratio":0.188,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8301.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Illul deg usegwas n 1923 deg tama n Tasaft Ugemmun. Yettwanɣa deg usegwas n 1956 axaṭer d yiwen n umeɣras n Tizzayrit.","num_words":24,"character_repetition_ratio":0.147,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.263,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":117520.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tawwurt neɣ Tabburt neɣ Taggurt d anekcum akk d amsufeɣ N kra n tama i wemdal n tefli deg uɣalad","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.023,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.198,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":235309.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Earthlings","original_code":"kab_Latn","text":"Wehran : asfugel n useggas wis miyya n tlalit n Mouloud Mammeri, 2017 d aseggas ayiwnan Imprimer E-mail WEHRAN – Aseggas n 2017 d aseggas ayiwnan i lmend n usfugel n useggas wis miyya n tlalit n Mouloud Mammeri, seg yimezwura deg taɣult n timmuzɣa, i yezzireg ass n lǧemɛa deg Wehran Si El Hachemi Assad, Amaray n Usqamu Unnig n Timmuzɣa (HCA).","num_words":83,"character_repetition_ratio":0.096,"word_repetition_ratio":0.054,"special_characters_ratio":0.233,"stopwords_ratio":0.012,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.995,"perplexity_score":99313.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ilul-d Crif Xeddam deg ayyur n Yennayer 2877 (Aseggas imaziɣen) i d-yuzgan d 1927 MTSƐ, deg Taddart N At Bumesɛud (Imsuḥal) , yeǧǧa-yaɣ ass n 12 di Yennayer 2962 (Aseggas imaziɣen) i d-yuzgan d ass n 23 Janvier 2012 MTSƐ.","num_words":57,"character_repetition_ratio":0.123,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.326,"stopwords_ratio":0.018,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":46081.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Richard III Richard II Henri VI, 1ère partie, 2e partie, 3e partie (Henry VI, Part 1, Part 2, Part 3)","num_words":30,"character_repetition_ratio":0.043,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.327,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.154,"perplexity_score":43612.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1985: Harpe n tura (Harpes of The New Age \/ Telenn a' Skuilh-dour) (astidiu #12 \/ s wallalen #3)","num_words":30,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.375,"stopwords_ratio":0.033,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.282,"perplexity_score":22603.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Tunez-as i way-en ur nelli, tunez-as i way-en i tt yerẓan, mazal tessaram, tegguni wissen..","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.195,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.253,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":9135.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"« Les aventures de Ami Mechivchi » (suite), Journal des instituteurs de l'Tafriqt du Nord, wis 2, 13 tuber 1956.","num_words":28,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.312,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.761,"perplexity_score":32829.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1901 : Paolo Dezza, tugna n taglizt, jizwit, kardinal aṭalyan (∩ 17 dujamber 1999).","num_words":16,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.361,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.174,"perplexity_score":40839.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1821: Wilhelm Meisters Wanderjahre, oder Die Entsagenden (Wilhelm Meister's Journeyman Years, or the Renunciants\/Wilhelm Meister's Travels), Ungal","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.175,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.199,"stopwords_ratio":0.05,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.806,"perplexity_score":9854.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Ula d Todd (1983) tettwali dakken yelha lemmer ad tefren Cameroun yiwet kan n tutlayt taɣelnawt. ɣef leḥsab-is nettat, tapidgint n teglizit n Cameroun tezmer ad turar dduṛ n tutlayt taɣelnawt mebla uguren imi tutlayt-a tesɛa tamṣuka (structure) iqerben ɣer tin n tutlayin tineṣliyin, yernu d nettat kan ay d tutlayt tawḥidt di Cameroun ur nesɛi ara agdud neɣ taqbilt ay tt-yettmeslayen d tutlayt-is taneṣlit, ur tesɛi tama ibanen anda ay tt-ttmeslayen wala ddyana yeqqnen ɣur-s, am wakken ur telli ara d tutlayt ay d-iḥettem kra n unabaḍ (lḥukuma) n yinehrasen (colonisateurs). S waya, wid yetṭfen talemmast ttwalin dakken tapidgint n teglizit n Cameroun d tutlayt ay izemren ad tesdukel mliḥ Ikamruniyen imi \"ur telli d tutlayt n yiwen\".","num_words":160,"character_repetition_ratio":0.082,"word_repetition_ratio":0.013,"special_characters_ratio":0.199,"stopwords_ratio":0.019,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":36606.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Tizizwa n tamment yakk i d tawsit yettwassenen acku d talmest id yettaken tamment i wefgan","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.025,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.167,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":218449.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Izumal n yimtiwgen d izumal imudmawen yettusxedmen deg tesnallunt d tesnitrit i wakken ad sgensen imtiwgen d tfukt d wayyur d 8 n yimtiwgen imaynuten, akken i ttusxedmen deg tkimya i wakken ad ttwiqqnen yakk d yimɣuzen yallan deg yimtiwgen.","num_words":43,"character_repetition_ratio":0.126,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.175,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":178544.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"(en) John Bagnell Bury, History of the Later Roman Empire : From the Death of Theodosius I to the Death of Justinian, vol. 2, Mineola, Dover Publications, Inc., 1958 (1re éd. 1923) (ISBN 0-486-20399-9)","num_words":53,"character_repetition_ratio":0.052,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.358,"stopwords_ratio":0.019,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.724,"perplexity_score":34328.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Talɣa tusligt d irem amessarti yettwafk i wemsegraw n imuddiren i yettilin deg waṭas n WAKUDEN d ijenṭaden am tberčečča","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.16,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":232987.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"1929 : Józef Glemp, udem n taglizt (Kardinal) apuluni, arcebik n Warsaw.","num_words":23,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.292,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.647,"perplexity_score":8222.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"Gelasius I neɣ Gellaz Amezwaru d yiwen n ubabat amaziɣ yeṭṭfen tisselwit n tmezdayt takatulikt gar n iseggasen n 492 - 496. ilul deg Tefriqt ugafa, yemmut di Ṛuma deg wass n 21 wamber aseggas n 496.","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.258,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":222813.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Leipzig_community","original_code":"kab_Latn","text":"Asmi i yesɛa sin iseggasen di laɛmeṛ-is temmut yemma-s, akken kra iseggasen yerna baba-s.","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.05,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.202,"stopwords_ratio":0.167,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":10103.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"","collection":"glot500","source":"Wikipedia","original_code":"kab_Latn","text":"2020 d aseggas wis 2020 deg wakud-agi-neɣ, d aseggas wis 20 deg lqern 21, daɣen d aseggas amenzu deg umrawseggas 2020-2029.","num_words":23,"character_repetition_ratio":0.158,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.374,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":32480.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Itran%20n%20Imuca%C9%A3","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tezedmin n imucaɣ d tamusni n Imucaɣ ɣef tzedmin d yetran imi d itran i d-t-nittanren (id t-niheddun) mi ara ad ttinigen deg tniriwin. Ula d Imucaɣ ufan deg igenni igrawen n yetran yecban zund kra n tugniwin, am akken i t-xedmen si zik iɣerfan niden.\n\nTifrawin n tzedmin \n\n Ursa Maior= (talamt), deg-s 9 yetran neɣ ugar: \n iṭarren wi n eleqqam (tadawt, iṭarren n deffir) akk d ciwa (iṭarren n zdat)\n 3 yetran n ufettus-is = takamci neɣ tikerdaf n iri n talamt (iɣsan n iri n telɣemt), s wudem ufrin:\n Alioth = takerduft ta tazzarat Mizar = takerduft ta n sänatät Alkaid = takerduft ta n käradät \n Arcturus = iɣaf n tälämt \n Alcor = énaḍ S unect n Duveyrier, rennun-asen yetran wiyaḍ (ψ, λ, μ, ν, ξ Ursae Maioris) yellan d eljemɣat (agraw)\n\n Ursa Minor = äwära (mmis n telɣemt) \n Itri n ugafa = lenkecem Pleiades = Cet Ehoḍ, Tislitin n Aldebaran d Orion, di 7 yid-sent, i wakken ad nemqet 3 n tyugiwin d yiwet yellan s iman-is:\n ma teseksek akk d essek-awet ma teleɣleɣ akk d elleɣ-awet ma teregreg akk d erreg-awet tiṭ-ennit aba-tet (tin war tiṭṭ-is)\/Fadimata is ikkăs Amănăr teṭṭ-ennit făl telleq n ebdebed (Faḍimata yesmundel Orion i lmend n umennuɣ af wuraw n ifsan)\n Aries (35 Arietis, 41 Arietis, 39 Arietis) = tamezgida n Cet Ehoḍ Hyades = ulli (tixsi)\n Corona Borealis = abuk n enaḍen Alphecca, itri tafat-is tif tafat n yitran n iden yakk\n\n Orion = Amänär \n Betelgeuse = afus wa n aɣil \n Bellatrix = afus wa n tecalge Orion's Belt = tagbest n Amänär \n Rigel = aḍer n alaku \"Pi Orionis (π1-π6 Ori) = tamezgida n Amänär Asignew n umanar = eyy neɣ äshiwa n Amänär \n\n Aramul (\"Taurus\") = Kukayud. ama d isem n yitri n Aldebaran iman-is ama d isem n tegrawt n yitran (di 3 yid-sen) anda yella yitri-yagi: win d alemmas wiyaḍ di sin idisan-is.\n\n Akniwen (Barrère) neɣ Ajdaɛ (\"Centaure\") (Bernus-ag Sidyene) = ineran (izerzeren)\n ener (izerzer)\n tenert (tizerzert)\n\n Ṣṣlib n Wenẓul = iggaren (imɣan n Maerua crassifolia) : 4 yemɣan yellan d adernu, anda kessen izenzaren n Ujdaɛ\n\n Lyra = égädär wa sgänän (igider yeqqimen af ucku); égädär wa sgänän d isem daɣen n yitri ameqqran deg terbaɛt:\n Vega\n Igider = égädär wa iggädän (igider yufgen); égädär wa iggädän d isem daɣen n yitri ameqqran deg terbaɛt:\n Altair\n\n Cycnus = tanegit (ɣarnuq s ettaj : Prasse-Alojali-Mohamed)\n\n aydi ameqqran (Canis maior) = ifäräkfärakän (wid yettferficen mi ttmimmiḍen deg usaɣur); albaɛḍ nnan-as belli ifäräkfärakän d \"aẓeɛkuk-is\" kan : ɛ, δ, η\n Sirius = eidi (aydi)\n Murzim (β Canis Maioris) = awhim (aberhuc n teɣzalt)\n Procion (α Canis Minor) = teidit (taydit)\n\n Awtul = ihenkad (tiɣzalin)\n\n Argo Navis\n Canopus (α Carinae) = ghusshät (ɣuct) \/ wadet δ Velae = tänaflit (sseɛd)\n itri ur nemeɛqul = teẓẓurt (leɛtab)\n\n Tiɣirdemt = tezardemt (tiɣirdemt), maca terbaɛt agi feṣṣlen-tt d leslayeɛ :\n amur n zdat yella d talezdäq (tazdayt)\n Antares = Abelkoray \/ Amrot (ilemẓi yettalayen afell-as)\n Graffias (β1 Sco) ak°d Dschubba (δ Sco) = tibaradin (tiqcicin) [akkenni i s-qqaren Prasse d wiyiḍ; ɛlaḥsab n Barrère tibaradin d itran n Sagitta ]\n aẓeɛkuk n tɣirdemt, ẓran deg-s tenilt (tanilt). Deg-s nufa : \n Shaula (λ Sco) ak°d Lesath (υ Sco) yellan d Tyettawén en tanilt, \"allen n tenilt\"\n\n Asif n igenwan = mehellaw (win izellemen)\n Eyes (aɛudiw) d ccama taberkant s-daxl-is, ar tama n Alnitak (ζ Orionis)\n\n Amkuẓ n Pegasus = tafella (ssqef)\n\n Cassiopaea = ibäradän (ilemẓyen) \/ jämaghät (agraw)\n\nTidyanin\nUrsa maior d Ursa minor - Ma d Talamt d awara-nnet (\"talɣemt d uberhuc-is\"), nnan-as belli talɣemt agi ism-is d Fakru, tella d talɣemt n sidna Saliḥ. Nɣan-tt yir medden, tuɣal-d d terbaɛt n yetran. Widak tt-yenɣan wwin deɛwessu : beddlen, uɣalen d lḥiwan. Itran n Telɣemt mačči d 7 yetran n \"Ursa\" kan : rnan-asen daɣen Arcturus, yegan ixf-is (akkenni i tesɛa iri gezzifen iqewwsen, amzun d iri n telɣemt). Tatrit tamecṭuḥt tama-s tella d aḥeddad yettarǧun timezla n telɣemt i wakken ad yeṣneɛ tarikt s weglim-is (talɣemt, bɣan a tt-zlun ilmend n tmeɣra n Kukayoḍ ara izewǧen d yiwet n yessi-s n yiḍ). Aberhuc n telɣemt la itezzi i tagust, yellan d Itri n Ugafa. Wiyaḍ (Duveyrier 1864, as. 424) qqaren belli Itri n Ugafa d taklit yettaṭṭafen deg ucuddu n uberhuc skud i teẓẓegen yemma-s. Lenkeshem d lamer \"eṭṭef!\" kwellefen-as. Imi yefta wegraw a tt-nɣen, taklit tetthilliw ammar a tt-ɛeqlen.\n\nPleiades - Yessi-s n yiḍ, tadyant-nsent ar ass-a wer t-nessin ara. Nessen kan belli Kukayoḍ la tent-yettabaɛ imi yebɣa ad yaɣ yiwet deg-sent, maca leɛmer ur tent-yaweḍ (\"atabeɛ n Kukayoḍ\" d anzi n kel tmaceɣt, qqaren-as i win yewten di rrayeɛ) ; ziɣemma wer nessin anta ara tili d tislit-is. \n\nAmanar - Ma d Amanar, tidyanin nnant belli yella d izem, d amjahed yekkaten uzzal, ḥedd ur as-yezmir. Ziɣ wer nessin ara ayen iga. Yiwet tedyant yesla Barrère yenna-yas Amanar bezzaf yeffelfel armi d yiwen wass iwet yemma-s lqaɛa. Dɣa yewwi daɛwessu s lḥamu d wegris : afus-is ayeffus (Betelgeuse yejjeɣjeɣen), la yettɣimi deg timess idumen, ma d aḍar azelmaḍ (Rigel, tafat-is d tamellalt) dima deg wegris i tella. Tura lǧetta ines ǧǧan-tt yegganen deg igennni ɛeryan yal yiwen yezmer a tt-iwali.\n\nAydi ameqqran, Awtul - Ma d ifäräkfärakän, llan kra n imɣad (yemdanen seg iderman wer d lḥerr) iteddun deg uleclac yeqquren, s lemḥadra ammar a ten-ɛeqlent tiɣzalin (ihenkaḍ), maca tiɣzalin slant afedwec-nsen rewlent. Dɣa meṛṛɛen aydi (eidi) a tent-yeṭṭef, maca yezwar-asen Umanar iṣegged-itent. Imir-a rran imɣad s snat izerzeren-nniḍen (ener \"izerzer\" d tenert \"tizerzert\") Amanar wer yezmir ad iwali ɛlaxaṭeṛ llan s deffir-es. Aydi (eidi) yettazzal ɣer izerzer, taydit (teidit) ɣer tizerzert.\n\nTiɣirdemt - Itran agi, ẓran deg-s Abelkoray, ilemẓi yebɣan ad yak°er ettmer n tezdayt. Amma yettuẓer sɣur tiqcicin la iteddun ar tala ad ag°ment. Abelkoray yusa-d ar amkan agi s uɛudiy-is (eyes), yeǧǧ-it s tuffra deg ccama taberkant n webrid n walim.\n\nAmkuẓ n Pegasus - ɛlaḥsab n Casajus (as. 58), igenni isenned af 4 yeɛmuden ḥedd ur iwala (s tmaceqq : tagettewt, deg 4 tiɣemmaṛ, ugafa-ataram, agafa-agmuḍ, anẓul-ataram, anẓul-agmuḍ). Bac ad amnen yemdanen belli 4 yeɛmuden agi la weǧǧeden, yerra Ṛebbi 4 yetran agi deg igenni i tn-yesmektin : tafella (ssqef).\n\n Idlisen \n G. Barrère, \"La légende des étoiles\", Le Saharien 79 (décembre 1981), is. 26-33\n Edmond Bernus & Ehya ag-Sidiyene, \"Etoiles et constellations chez les nomades\", Awal 5 (1989), is. 141-153 (dagi yettwaf umagrad s pdf, 1.2 Mo) \n Henri Duveyrier, Les Touareg du Nord, Paris, Challamel, 1864\n Dominique Casajus, La tente dans la solitude. La société et les morts chez les Touaregs Kel Ferwan, Paris-Cambridge, 1987 ISBN 0-521-30970-0 d ISBN 2-7351-0190-8\n Jeanne-René Pottier, Légendes touareg, Paris, F. Sorlot, 1943\n K.-G. Prasse, Gh. Alojali, Gh. Mohamed, Dictionnaire touareg-français'', 2 voll., Copenhagen 2003 ISBN 87-7289-844-5\n\nImucaɣ\nTumgisent\nItran\nTasnaggurt","num_words":1914,"character_repetition_ratio":0.028,"word_repetition_ratio":0.003,"special_characters_ratio":0.262,"stopwords_ratio":0.032,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":15284.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tutlayt%20taqbaylit","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ṯaqbayliṯ niɣ Ṯaqvayliṯ niɣ Ṯamaziɣṯ Ṯazwawṯ ḏ-ṯuṯlayṯ niɣ ṯantala iy ttmeslayen Yimaziɣen Iqbayliyen ḏey ṯmurṯ en Yiqbayliyen ḏey ugafa ed ugafa-ogmiḋ en Lezzayer. \n\nYella waṭṭas en Yiqvayliyen ḏey Fṛansa, Kanada eḏ Seppanya. \n\nṮuṯlayṯ \/ ṯantala Ṯaqbayliṯ ṯeffeɣ-dd sey ṯuṯlayṯ Ṯamaziɣṯ ṯayemmaṯ. \n\nṮawaculṯ ṯuṯlayant Ṯamaziɣṯ ṯettekki ɣer ṯwaculṯ ṯameqqṛant Ṯafrik-Asyant.\n\nAmezruy n wayen i yuran s teqbaylit \nAdlis amenzu i d-yeffɣen s Teqbaylit d win yura Adolphe Hanoteau ɣef tuɣac n Ǧerǧer deg useggas n 1867, deffir-is d Auguste Mouliéras yuran sin n yidlisen ɣef tmucuha n Tmurt n Yiqbayeliyen gar n yiseggasen n 1891, 1893 d 1895, akked Bulifa i yuran adlis ɣef yisefra n Si Muḥend u Mḥend deg useggas n 1904. \n\nImir-nni, uran Yifṛansisen kra n yidlisen ɣef tmucuha d yisefra n Yiqbayliyen. Ungal amenzu yettwarun s Teqbaylit d win yura Belɛid At Ɛli deg yiseggasen 1940. \n\nAdlis i as-yefkan ilugan iṛessan n tjerrumt i Teqbaylit d win yura Mulud n At Mɛemmeṛ. Kamal U Zerrad netta yerna-d ɣef umahil n Dda Lmulud i wakken ad d-iṛessi ugar ilugan n tjerrumt n tutlayt-a. \n\nIseggasen-a ineggura ffɣen-d azal n 400 en yidlisen s Teqbaylit, gar ammuden n yisefra, tullisin akked ungalen. \n\nTaqbaylit ass mi i d-kecmen Yifṛansisen ar tmura Timaziɣin n Tefriqt en Ugafa tella tettwameslay deg yiwet n temnaḍt meqqṛen azal n snat n tikkwal tamnaḍt n Yizwawen (Leqbayel) n wass-a. \n\nSeg tudrin i d-yezzin i Mila, teṛṛeḍ ar tid n yidurar n Lḥuḍna, idurar n Ṣṭif, idurar n Jijel, Msila d wezray ar tmurt n Leqbayel n wass-a, At Wartilan, At Yeɛla, akked iderma n temnaḍt n Bgayet, n Tubiret akked wid n Tizi Wezzu d Bumerdas.\n\n \n\nImir Ifṛansisen ttekkan ɣef lquyyad akked Bacaɣat akken ad qehren ugdud. Kksen-d wakal i wid yellan zedɣen anda yella wakal yelhan i tyerza, kra snegren-t, kra snejlan-t. \n\nFkan wakal-nni i Lquyyad. Lquyyad-agi akked Bacaɣat d wid yeɣran taɛṛabt, ifṛansiwen llan lemden taɛrabt akken ad ttemyarun d lquyyad-a, imezdaɣ yeqqimen d aklan deg tmurt-nsen yeqqim-asen-d kan ad ḍefren almi i d-ufan iman-nsen ttun tutlayt-nsen, akken i asen-yeṛuḥ wakal-nsen, ǧǧan iman-nsen tuɣ fell-asen taɛṛabt am akken werǧin mmeslayen-d taqbaylit. Ihi akka i teqqurmeḍ tjumma anda tettwameslay teqbaylit ass-a.\n\nI izemren ad t-iḥudden ɣef wengar d tira akked tayri d wazal ad d-as-fken warraw-is. Ma tenger teqbaylit ad d-negren iqbayliyen, ad d-qqimen imdanen war idles, ad asen-teḍru am tebrikt yettun tikli n tyaziḍt, tin n tsekkurt ur as-tewwiḍ ara. Ttbut ɣef aya, ad d-iɣer kan yiwen amek d-gran wid akken yettun tutlayt-nsen uɣen tutlayt-nniḍen anda yewweḍ wazal-nsen. Win i d-yusan ad ten-yenher am ulli.\n\nAgemmay unṣib n tutlayt taqbaylit \nIsekkilen n ugemmay swayes nettaru taqbaylit, d wid n tlatint, anagar sin-a : ɣ d ε, i d-yekkan seg tegrigt. Isekkilen yettawin aɛeqqa ddaw-nsen, nettaru yes-sen imesla ufayen, anagar ḥ. Isekkilen yettawin akafu nnig-nsen, nettaru yes-sen izegnaggaɣen imezgiyen n c d j. Isekkilen [o], [p], [v], nettaru yes-sen imesla yezgan deg wawalen imnekcamen n umalu, imesla ur nelli deg unagraw asnislan n teqbaylit. Asekkil u, azal-is d win n tuget n tutlayin n umalu (ou deg tefransist). \n\nAgemmay atrar n tutlayt taqbaylit yesɛa 35 d asekkil :\n\nIlugan n tira n tutlayt taqbaylit\n\nAlug amezwaru : \nYal imesli(ṣṣut) nettaru-t s yiwen n usekkil, d aḥerfi neɣ d ussid ; anda yebɣu yili deg wawal, talɣa-s yiwet : – Ama deg tazwara n wawal : yezwar, zwir. – Ama deg tlemmast-is : tayri, Lezzayer. – Ama ɣer taggara n wawal : aggay, argaz.\n\nAlug wis sin : \nImesli ussid yettwaray s usiknew n usekkil : tameṭṭut, tameddurt, tazemmurt, yeṛṛeẓ, izegger, ddu , kker, atg. \n\nLlant snat n taggayin n tussda : tin n tnumi d tin n tjerrumt : \n\nTussda n tnumi : Tussda deg wawal, nettaru-tt akken i nuɣ tanumi nsell-as. Maca tanumi-a temxallaf seg tama ɣer tayeḍ, seg taddart ɣer tayeḍ, tikwal seg umdan ɣer wayeḍ. Tifrat n wugur-a : d asegzawal ara aɣ-d-yemlen anda tella, d wanda ur telli tussda. Tussda-a, tella deg : \n\n Ismawen : tilelli, uzzal, uffal, ddeqs, atg. Deg yismawen i d-yekkan seg taεrabt, wid ibeddun s yisekkilen n yiṭij, deg tmaziɣt, asekkil amezwaru yezga d ussid : ssif, ṭṭbel, zzit, ṭṭir, ṭṭbib, nnif, rrif, nnefs, atg. \n Imyagen (ilan(isɛan) yiwet n tergalt – war tiɣri) : ekk, err, eǧǧ, atg. – d teɣri : zzi, ddu, ssu, atg. + ilan(isɛan) snat (neɣ ugar) n tergalin – war tiɣri : cceḍ, ccef, ddem, dder, ffer, kker, kkes, degger, qqeṛs, ṭṭerḍeq, atg. – d yiwet n teɣri : ggal, seqqi, azzel, mlelli, atg. – d snat n teɣra : dduri, issin, gguni, atg.\n\nTussda n tjerrumt : (atan deg tira)\n\nTansiwin Web\nhttp:\/\/www.imyura.net\n\nUmuɣ n yidlisen\n Si Amar ou Saïd Boulifa, Recueil de poésies kabyles. Texte zouaoua traduit, annoté et précédé d'une étude sur la femme kabyle et d'une notice sur le chant kabyle (airs de musique), Alger, 1904, 555 is. (taẓrigt tis 2 Alger-Paris, 1990, ISBN 2-906659-00-04)\n Adolphe Hanoteau, Poésies Populaires de la Kabylie du Jurjura, Paris, Imp. impériale, 1867 (aḍris es pdf)\n Auguste Mouliéras, Les Fourberies de Si Djeh'a, Wehran, Perrier, 1891 \n Auguste Mouliéras, Légendes et contes merveilleux de la Grande Kabylie, Paris 1893-1895 (aḍris es pdf)\n\nTiwelhiwin \n\nQ","num_words":1175,"character_repetition_ratio":0.042,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.246,"stopwords_ratio":0.012,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":22297.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Lwennas%20Me%C9%9B%E1%B9%ADub","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Lwennas Meɛṭub (ilul deg wass n 24 yennayer 1956 di taddart n tewrirt n Mussa) Mi yessaweḍ 9 n yisegassen deg waddar-is (lɛemer-is) ixedm-d snitra-s tamezwarut akked ccnawi-s imezwura. Tarmit-is tasertayt, tadelsant, akked tugna-s tebda s ifukal ger leqbayel akked yiɛsekriyen n unabad n Lezzayer deg 1963-1964. Deg 1968 Anabad n Lezzayer yesseɣser-d tasertit n useɛreb n Yimaziɣen; Meɛtub yeḥbes-d leqraya-ines kra n yiseggasen mbeɛd yunag ɣer Fransa.\n\nTamɣit\nLwennas Meɛṭub yebda ccna deg ddunit n uẓawan s talilt n uccenay aqbayli Idir; deg l'album amezwaru-ines \"Ay, Izem!\" deg 1978, yiwen si gar 36 deg tuddert-is merra, yella d asmures ameqqran deg tmurt n yiqbayliyen.\n\nLwennas Meɛṭub ixdem-d abaraz amezwaru-ines deg Yebrir 1980 di lweqt n Tefsut Tamaziɣt imi agdud aqbayli ibed mgal anabad n dreɛ n Lezzayer.\nAẓawan-is d asserwi n Cceɛbi s uẓawan amaziɣ ; idrisen-ines heddren ɣef tamurt n yimaziɣen, tilelli, tugdut, tayri, nnfu, timektit, amezruy, lehna, akked yizerfan n yemdanen; ihedr-d ɣef wayen yellan, ayen yelhan neɣ yerkan, deg tudert n medden merra.\n\nTudert Tasertayt\n\nDeg 1988 imi bdan ccwalat n Tefsut Tamaziɣt, Lwennas Meɛṭub yettwajeh-d xemsa n iberdan s yifassen n tamsetla n unabad n Lezzayer; yeqqim-d sin n yiseggassen deg ṣbitar yerna yesɛedda 17 n igzamen ɣef lǧetta-s imi yewt-d ɣef tiwwura n lmut.\n\nDi lweqt n ṭṭrad n tajmaɛt n tagmat n yinselmen, FIS akked GIA, i yebɣan ad kksen tugdut si Lezdayer deg useggas n 1992, ḥekmen fell-as s lmut. Deg wass 25 n Cṭember 1994 yettwaxṭef-d s yifasen n tegmat n yinsleman, maca 15 n wussan seld aya, serrḥen-as-d imi walan belli aḥric meqqren n ugdud aqbayli bdan ttgallan deg-sen ɣef sseba-ines.\n\nDeg 1994 yura-d yiwen n udlis (taktabt) ɣef tudert-is s tutlayt Tafransist “Rebelle” (Paris: Stock, 1995).\n\nArrazen \n\n 6 Dujember 1994 Meɛṭub yeṭṭef-ed Le Prix de la Mémoire (“Arraz n Timektit”) seg ifasen n massa Danielle Mitterrand, taselwayt n “tuddsa n tlelli n tafransist” (La Fondation France Libertés) deg temdint n Paris. \n\n Deg 22 Meɣres 1995, tuddsa n ineymas n l Kanada tefka-yas Le Prix de la Liberté d'Expression (Arraz n tanfalit tilellit). \n\n 19 Dujember, 1995 yeṭṭef-ed Le Prix Tahar Djaout (Arraz n Ṭaher Ǧawut) seg ifasen n La Fondation Nourredine Abba (Tudsa n Nourredine ɛabba) deg azadaɣ n l UNESCO deg Paris. Irwan agi yettussema ɣef yiwen n uneɣmas yettwanɣen s yifassen n \"tagmat n yinsleman\".\n\nUssan Ineggura \n\n25 yunyu 1998 azal n 12:30 n tmeddit, takarust n Meɛṭub tettwaḥbes ɣef rrif n ubrid; bu tmegrad deg Tala n Wunnan , u yiwen urgaz ur nettwassen ara, yenɣa Meɛṭub, ijreḥ tlata n tlawin i llant yid-s; tamettut-is Nadia Matoub akked snat n yessetma-s i yettaɣ lhal ireggem-asent ad tent-yawi ɣer Tizi Wezzu . Akken kan, azal n sin neɣ tlata n swayɛ mbeɛd, tamgert n Meɛṭub thuz tamurt n leqbayel merra imi aṭas n medden i t-iḥemlen; ilulufen n lɣaci fɣen ɣef yiberdan n ttnaddin “Anabad Aqettal!”. Sebɛa n wussan n ccwal iǧehden snuhzen tamurt merra; ilemẓyen nnuɣen mgal tamsutla, ẓedmen ɣef izdaɣen akked wayla n unabad. Deg 28 n Yunyu 1998 ilulufen n lɣaci ḥedren ussan-d ɣef timeqbert n taddart-is am akken ad t-ẓren ɣef tikkelt taneggarut ad as-fken tanemmirt akken ilaq lḥal.\n\nTamgert n Meɛṭub teḍra yiwet n ddurt aqbel anabad n Lezzayer yesɛedda lqanun i menɛen tamaziɣt seg yimukan n lbaylek; Meɛṭub yella d afernan iǧehden mgal lqanun-agi.\n\nMeɛṭub Lwennas nɣan-t iɛdawen n tudert amedyaz, d acennay ameqqran, d win yefkan udem yelhan i ccna n yiqbayliyen, daɣen d ameɣnas ameqqran n tmaziɣt d tugdut, yefka fell-asent ula d idammen-is; yella mechur deg ddunit merra imi iqerreb-d aṭas n medden s imeslayen akked lecɣal-is.\n\nDeg useggas mbeɛd lmut-is, asunded meqqren iḥebs-d Tizi Wezzu imi ilulufen n lɣaci fɣen-d ɣef yizenqan ad sseknen belli ur ttun ara Meɛṭub. L BBC (“tudsa n tifeffaɣt n tmurt n Legliz”) txebber-d belli aḥric ameqqran n lɣaci lumen anabad n Lezzayer ɣef lmut-is ur qeblen ara tamacahutt n unabad i yeqqaren belli d tagmat n yinsleman i t-inɣan.\n\nAzal n 20,000 n lɣaci fɣen-d ɣef izenqan deg useggas wis tlata n temgert-is.\n\ntlata n yiberdan deg temdinin n Saint Denis, Grenoble akked Lyon, tamurt n Fransa, ttusemman ɣef Meɛṭub Lwennas. \n\nTawacult-is txelq-d yiwet n tudsa (Tundsa n Mɛṭub Lwennas) iwakken ad seɣlin tafat ɣef ssiba n temgert-is akked ad rnun lǧehd-nsen i wid yettnaɣen ɣef yizerfan n yimdanen merra. \n\nAḥric ameqqran n tudert-is Meɛṭub yella d argaz urmid n yizerfan n ugdud aqbayli, tugdut, akked tilelli; ɣas akken wid yerkan ttqelliben amek ara t-susmen, imi nɣan-t, Meɛṭub deg wulawen n ugdud-is mazal yedder.\n\nAḍebsaru \n\nAqeddac n Lwennas Meɛṭub tessuddes s 28 iseɣraz (neɣ 34 isunad).\n\n \n\nMeɛṭub\nMeɛṭub\nMeɛṭub\nIcennayen iqbayliyen\nTiɣtas n timenɣiwt","num_words":1043,"character_repetition_ratio":0.049,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.233,"stopwords_ratio":0.045,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":33028.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tutlayin%20timazi%C9%A3in","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tamaziɣt neɣ Tutlayin timaziɣin (s Tifinaɣ: ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ), (s tifinaɣ n Imuhaɣ: ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵗⵜ) d tawacult n tutlayin i ttmeslayen Yimaziɣen di Tmazɣa yeṭṭfen azal ameqran deg Tefriqt Tagafayt. Tamaziɣt d angaz deg tawacult n tutlayin tifrusyawiyin dges tagrawt n tutlayin (neɣ n tentaliyin deg tiẓri n kra n imusnawen) anda ttwalin d akken Tamaziɣt zik nni tella d yiwet n tutlayt yedduklen \n\nAzal ameqran n wid yettmeslayen Tamaziɣt ass-a ttilin deg tgelda n umeṛṛuk d Lezzayer akken i ttilin daɣan s umdan meẓẓiyen deg Tunes d Libya d Mali d Nniǧer d Miẓran d Muriṭanya d kra n Taliwin n Spanya akken daɣen i llan ugar n 5 n imelyan n imaziɣenyettidiren deg Uruppa d Tamrikt zeddiɣ (mazal) ttmeslayen Tamaziɣt\n\nAddad n Tmaziɣt deg tmura n Tmazɣa \nAddad n Tmaziɣt deg tmura n Tmazɣa yemgarad s unect (ɛla ḥsab) n tmurt, Acku llant tmura id yukzen (id yesteɛṛfen) s Tmaziɣt d tamaddudt (d tunṣibt), llant tmura id yukzen s Tmaziɣt d tutlayt tanamurt akken daɣen i llant tmura yegguman ad akzent s Tmaziɣt: \n\n Tutlayt tamaceɣt: Tettwakez d tutlayt tanamurt deg Mali aseggas n 1982\n Tawellemt: Tettwakez d tutlayt tanamurt deg Nniǧer aseggas n 1999\n Tamaziɣt tameslugent tazzayrit: Tettwskez d tutlayt tanamurt deg 2002 sin akin d tutlayt tamaddudt deg useggas n 2016\n Tamaziɣt tameslugent tameṛṛukit: Tettwskez d tutlayt tamaddudt deg umeṛṛuk aseggas n 2011\n\nDeg wakud dgi trajin imaziɣen n tmura n iden asmedded n tutlayt-a deg tmura-nsen\n\nAẓaṛ n Tmaziɣt\n\nAsismel d tsartut n Tmaziɣt \nimusnawen mtawan (mtafaqen) deg usismel n Tmaziɣt s usegder-is s unect (ɛla ḥsab) n usegder arakal: \n Tamaziɣt taɣerbit\n Taznagt \n Tatserret\n\n Tamaziɣt n ugafa\n Taqbaylit\n Tamaziɣt n Tunes\n Tasendit\n Tamaziɣt n Ǧerba\n Tamaẓert\n Tamaziɣt n Dwiret\n Tutlayin timaziɣin n waṭlas dgi llant:\n Tasusit\n Tamaziɣt n weṭlas alemmas\n Taznagt n Srayer\n Taɣumart\n Taseɣrucnit\n Tutlayin tiznasiyin dgi llant:\n Tacawit\n Tarifit\n Tumẓabt\n Teggargrent\n Tamaziɣt n Figig\n Tutlayt tacenwit\n Tagurart\n\n Tamaziɣt tacerqit\nTanfust\n Tazuwart\n Taɣdamest\n Ɣat\n Tasuknit\n Tawjilit\n Jlan n isiwan\n\n Tutlayin titergiyin\n Tamaheɣt\n Tamaceɣt\n Tamajeɣt\n Tawellemt\n\n Tagwanect (tenger)\n\nAsemdu n Tmaziɣt deg Darja\n\nTamaziɣt deg uɣerbaz\n\nAskelu n tmaziɣt \n ──o Tafrusyawit \n ├─o Proto-Tamaziɣt 1 (-7000)\n └─o Proto-Tamaziɣt 2 (-200)\n ├─o Tamaziɣt tacerqit\n | └─────o Tanfusit\n ├─o Tamaziɣt taɣerbit\n | |─────o Taqbaylit\n | |──o Tamaziɣt n waṭlas\n | | └──o Tacelḥit\n | | └──o Tamaziɣt n Umerruk alemmas\n | └─o Taznast\n | └───o Ṯmaziɣṯ (Rif, Merruk)\n | └───o Tacenwit\n | └───o Tumẓabt\n | └───o Tacawit\n | └─o Taznast n umalu\n | └─o Tajerbit\n ├───────o Tatergit\n ├─o Tamaziɣt taɣerbit\n └─────o Taẓnagt\n └─────o Tamseɣlalt\n\nTiwelhiwin \n\nTutlayin n Miẓra\nTutlayin n Libya\nTutlayin n Nijer\nTutlayin n Mali\nTutlayin n Umeṛṛuk\nTutlayin n Lezzayer\nTutlayin n Muritanya\nTutlayin n Tuness\nTutlayin n Borkina Faso\nM\nImaziɣen","num_words":578,"character_repetition_ratio":0.096,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.253,"stopwords_ratio":0.01,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":87633.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tutlayin%20tifrusyawiyin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tutlayin tifrusyawiyin d tawacult n tutlayin yettumeslayen di Tefriqt \nakk d ugmuḍ alemmas, azal n 300 n melyun imdanen ttmeslayen-tent, llant 375 n tutlayin tifrusyawiyin (kra seg-sen mmutent), atent-ayen s twacult-nsen:\n\n Tutlayin timaziɣin.\n Tutlayin tiččadiyin.\n Tutlayin timaṣriyin.\n Tutlayin tisamiyin.\n Tutlayin tikuciyin.\n Tutlayin n umu.\n\nTiwelhiwin \n\nTutlayin tifrusyawiyin","num_words":60,"character_repetition_ratio":0.198,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.206,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":28869.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tifina%C9%A3","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tifinaɣ, d agemmay nettaf ar imaziɣen s umata, ladɣa imucaɣ i t-iseqdacen ar wass-a. Agemmay-a ibeddel-d aṭaṣ n tikwal si zik ar ass-a; si wayen umi neqqar tira 'talibit' ar tifinaɣ amaynut.\n\nQqaren d akken aẓar n wawal Tifinaɣ ikka-d si Tifi (tifin), d nneɣ. maca wiyaḍ qqaren, illa deg-s ccek, tamaziɣt n 2500 iseggasen aya, mačči am tcelḥit neɣ taqbaylit n tura.\n\nTalibit tacerqit\n\nAsmagnu agreɣlan (Unicode) \n\nSeg uḥric wis 4.10 n Tagnut umi neqqar Unicode, isekkilen Tifinaɣ ungalen seg wangal uskil U+2D30 ar U+2D7F. Llan ar tura azal n 55 isekkilen i yungalen deg anagraw Unicode.\n\nTamselyut, Iseddagen & Izdayen Iberraniyen \n\n Wikipedia s tefranṣiṣt\n\n Langue et littérature berbères par Salem Chaker, directeur du Centre de recherche berbère à l'INALCO.\n L'Ecriture amazighe Tifinaghe et Unicode, article paru dans la revue internationale \"Etudes et Documents Berbères\" vol. 22, 2004 : pp. 175-173 , par Lahbib Zenkouar, \n Rapport d'activités du CEISIC (année 2005) par Lahbib Zenkouar, Professeur à l'Ecole Mohammadia d'Ingénieurs (EMI), Rabat (Maroc), Directeur du Centre des Etudes Informatiques, des Systèmes d'Information et de Communication (CEISIC) de l'Institut Royal de la Culture Amazighe (IRCAM)(2002\/2006). \n Hapax.qc.ca - Inventaire des oeils (liste Unicode)\n Mondeberbere.com - Tifinagh: l'alphabet berbère de A à Yaz \n Entretien avec M.Ammar Negadi, ex-membre de l'Académie berbère\n Kabyle.com - Entrevue avec Patrick Andries, expert Unicode, au sujet de l'« entrée du tifinagh dans la norme ISO »\n Site sur la culture amazigh, particulièrement la musique amazigh. \n ircam.ma - école amazighe - Site web éducatif, apprendre tifinagh.\n\nIdlisen \n\n L'Adrar Ahnet, Théodore Monod, 1932, pp. 135-139\n Contribution à l'étude des gravures rupestres et inscriptions tifinagh du Sahara central, Cinquantenaire Faculté Lettres Alger, Maurice Reygasse, 1932, pp. 437-534 (cités dans Prasse 72)\n Écriture libyco-berbère, L'aventure des écritures, in Anne Zali et Annie Berthier, 2002, Bibliothèque nationale de France & Réunion des musées nationaux\n\nTifinagh\nTifinagh d terre n tutlayt tmazight,tetwari s alfis an celwagi negh s celwagi an alfis,negh s nnej an adday negh s adday an nnej,ttarin sis Imazighen, tella di Libya di adrar n Infusen,di Werfella ,di Ghirian,tella di Tunis,ded tella di tmurt n Imucagh,tella di Tcanarit,terra n Tifinagh Tiru ur ttarin ara sis ghas Imucagh,maca Asinag Ageldan n Tussna Tmazight IRCAM,yemanu terre tamaynut seg isekkilen n Tifinagh, isem-nnes Neo-Tifinagh,negh tifinagh Tatrart{tamaynut},\nzgemmi n aseggas n 2003 di Tageldant n Lmaghreb di tagherbazin-nnsen ttarin s Tifinagh ketyaw Isekkilen-nnes:\n\nTawalt n Tifinagh\nDis Imessanen mmalun tawalt n Tifinagh tused s Finiq,niten d medden Usuned s Finiqia{tiru Lubnan},maca dis awal widhen , tawalt n Tifinagh tused s Tifi-nnegh {our invention},tifi tused s Yufa{to find.to invent},acku Imazighen wahd-asen Igun Terra-yuh,\n\nIdlisen\nhttp:\/\/www.omniglot.com\/writing\/tifinagh.htm\nhttp:\/\/www.omniglot.com\/writing\/berber.htm \nhttp:\/\/www.tawalt.com\nhttp:\/\/www.ircam.ma\n\nAgemmay\nImaziɣen\nImucaɣ","num_words":687,"character_repetition_ratio":0.043,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.233,"stopwords_ratio":0.019,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.963,"perplexity_score":17574.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Agemmay","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Agemmay d tagrumma n yisekkilen (lettres) yettuseqdacen i tira n tutlayin, yal asekkil d imesli.\n\nImira, llan aṭas n yigemmayen, kra ttusemman agemmay aḥeqqani (alatini, sirilik...), u kra ttusemman agemmay n lekdeb neɣ abjed (aɛebri, aɛrab..), Agemmay abjed ɣur-s tirgalin (consonnes) kan, ur yisɛi ara tiɣra(voyelles).\n\nAmezruy \nAgemmay amezwaru yella d abjed, d agemmay Proto-Sinaitic akk d wadi el-ḥul.\n\n ──o Tira protosémitik\n ├─o Proto-Sinaitik (Lqern -XVI)\n ├─o Ougaritik (Lqern -XIII)\n ? ?\n | └─o Afiniqi (Lqern -XI armi Lqern -X)\n | ├─o Paléo-aɛebri (Lqern -IX)\n | ├─o Punique\n | | └─o Tifinaɣ (lqern -VI)\n | ├─o Arami (lqern -IX)\n | | ├─o Aɛebri (lqern -VI)\n | | ├─o Tira n Asya Alemmas (Sogdien, Ouïgour, Amunguli, Amandču, atg.)\n | | ├─o Akaructi (lqern -III)\n | | ├─o Brahmi (lqern -III)\n | | ├─o Anbaṭi (lqern -I)\n | | └─o asuryan (lqern +I)\n | | :\n | | └─o Aɛrab (lqern +VI)\n | └─o Agrigi (lqern -IX)\n | ├─o Itruski (lqern -VIII)\n | | └─o Alatini (lqern -V armi -IV)\n | ├─o Aqebṭi (lqern +IV)\n | ├─o Géorgien (lqern +V)\n | ├─o Armini (lqern +V)\n | └─o Ssirilik (lqern +IX)\n └─o Tira n tmurt waɛraben (lqren -X)\n ├─o Nord-arabiques (Safaïtique, Atamudi, atg.) \n └─o Sud-arabiques\n ├─o Himyarite\n\nAgemmay","num_words":340,"character_repetition_ratio":0.107,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.371,"stopwords_ratio":0.038,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.983,"perplexity_score":29641.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Lezzayer","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Lezzayer ⴷⵣⴰⵢⵔ (azwel unṣib:ⴰⴳⴷⵓⴷⴰ ⵜⴰⵎⴳⴷⴰⵢⵜ ⵜⴰⵖⵔⴼⴰⵏⵜ ⵜⴰⴷⵣⴰⵢⵔⵉⵜ Tagduda Tazzayrit Tamagdayt Taɣerfant) d tamurt tamaziɣt i d-yezgan deg Tefriqt Ugafa. Tamanaɣt ines d Lezzayer, tiɣremt ugaren tiyaḍ deg umḍan n imezdaɣ. Zgan-d deg tilisa-s seg ugafa ilel agrakal, seg ugafasammer Tunes, seg usammer Libya, seg unẓulasammer Nijir, seg unẓulamalu Mali ak d Muriṭanya, ma s tama tella tamurt n Meṛṛuk.\n\nLezzayer, i yesɛan tajumma n , d tamurt tamezwarut deg temɣer deg Tefriqt ak d tmura n illel agrakal.\n\nLezzayer tewwi-d timunent-ines si tmurt n Fṛansa ass n 5 Yulyu 1962, mbed ṭṭraḍ icudden. Nettat d taɛeggale n Tdukli n Iɣlanen, Tadukli n Tmura n Tefriqt, d Tamdunt Taɛṛabt.\n\nDeg tmendawt n Lezzayer yersa-d belli tamurt n Lezzayer d tamurt tineslemt, Taɛṛabt d Tamaziɣt, d annect-a i ibennun tinekkit n wegdud Azzayri.\n\nAẓar n yisem \n\nIsem n tmurt n Lezzayer yusa-d seg yisem n tmanaɣt-ines. Dɣa, caḍen isegziyen i fkan i yisem agi. Asegzi amezwaru yeqqared belli Lezzayer yusad seg Alger, isem aɛewwaj arumi n yisem Alguère s tkatalant. Aneggaru agi yeffɣed si teɛrabt \"Ǧazayer\", isem i s-yefka Buluɣin mmis n Ziri (neɣ Dziri), win i d-ixelqen tadinastit tazirit ass-nni mmi yesekka tamdint n Lezzayer deg useggas n 960 f agaluz n temdint taqdimt i yesɛan isem s trumant Icosium. Netta yefka-as isem n Lezzayer at Mezɣenna. Asegzi-niḍen yeqqared belli isem n Lezzayer yettwakksed si teɛrabt الجزائر (al-Djaza'ir), asget n جزيرة (Djazira) neɣ « tigzirt », acku Lezzayer tella am tegzirt: yar uneẓruf d yellel.\n\nAmezruy\n\nTislamit n Lezzayer \nAss mi teɣli Rum, yrnan s-deffiris iwendalen, llan Ibizanten imidusen dacu yeğa i wakken ad ilin aṭas n tigeldiwin timaziɣin timecṭaḥ g Arris daɣen, kra degsent ugin y mir-id ussan inselmen jar 665 d 708, g useggas n 665, iɛraben ẓedmen i tikkelt tamenzut f Tafrikt ugafa armi (tamazɣa) g useggas n 683 yeṭṭef Ɛuqba n nafiɛ aḥelli. \nCciln azbu n tageldunt Dihya, g aseggas n 708 uɣalen imaziɣen timdefirt maca ɣelben-ten iɛraben, ihi ṭfen tamurt imaziɣen, yǧan ajjed nsen d tutlayt nsen igejdan.\n\nTaslekt tafransit \nTufad Fransa imerwasen n Bakri d Bucnaq d sebba f aken ad tekcem ar Lezzayer s usagen n Sidi Freǧ g useggas n 1830\n\nTagrawla n nuwember \nAss n 31 tuber 1954 llan iserdasen idzayriyen sewjaden (ttheggin) i imenɣi, ggunin (arjan) ass n tatusant n irumiyen imi llan marra deg yiḍ netmaɣra, ttun iman-nsen, maca g idurar iserdasen wten (ssufɣen) tarṣaṣt tamenzut f 00:00, akka i tebda ( tekkmassa) tegrawla n ugdud i yellan ddau uḍar n temharsa (colonisation) n Fransa.\n\nTewwwi-d azarug -ines ass n 5 yulyu aseggas n 1962, tkecm-itt Fransa di yulyu n 1830 ass mi tella s ddaw n tecḍat n Turk taɛutumanit. Am wakken i s-yenna Ccix Muḥend u Lḥusin:\n\nIkecm-ed Urumi di ṣṣif Ad iffeɣ s ssif Di ṣṣif Qbel lexrif...\n\nTedda Lezzayer abrid yeččur s yisennanen tebda amezruy -ines g wass mi tegred tagrawla n umenzu n wember 1954 deg wedrar n Wawras, ymagred ass n tatusant lɛid (adriz) n irumiyen.\nrefden-tt irgazen d tlawin am Ɛebban Remḍan, Ḥusin At Ḥmed, kolonel Uɛemran, Mesṭafa U Bulɛid, Muḥemmed Buḍyaf, Ḥasiba Ben Buɛli, Ferḥat Ɛebbas, Xiḍer, cadhen ismawen-nsen d ayen i d-fkan i Lezzayer.\n\nTarakalt \n\nTamurt n Lezzayer d tamurt tamenzut i meqqren akk ɣef timura n tigrakalin s tajumma ines, d tamurt tis snat i meqqren g timura n umenẓaw n Tafriqt, tesɛa tamurt n Lezzayer g tama n wenẓul amur ameqqran nu unezruf ismis Sehra.\ndeg ugafa, aṭlas atelli\n\nTarakalt tadeblant \n\nTebḍa tamurt n Lezzayer ɣef 58 n twilayin, yal tawilayt tesɛa agraw aɣerfan f ixf nnes lwali. Yal tawilayt tebḍa ɣef asunen, yal asun yebḍa ɣef tɣiwanin. Tikkelt taneggarut i tetwabḍa dyes tamurt n Lezzayer tella deg useggas n 2019.\n\nTamendawt n Lezzayer n useggas 1963\ntebḍa tamurt ɣef 48 n twilayin:\n\nAsegzi n wawalen\n\nẒer daɣen \n\n Lezzayer (tamanaɣt)\n Tamurt n Leqbayel\n Tafriqt\n\nLezzayer\nTimdinin\nTimura n Ddunit","num_words":814,"character_repetition_ratio":0.055,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.227,"stopwords_ratio":0.012,"flagged_words_ratio":0.001,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":52336.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Bgayet","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Bgayeṯ niɣ Vgayeṯ ḏ-ṯamanaɣṯ uḏem-is akked usagen meqqren n tmurt n leqbayel. S wazal n 1, 000 000 n imezdaɣ (2006) Bgayet d rruḥ (iman) n wegdud aqbayli. Sennig n teglest armi d tura, Bgayet ttmmehreged yakk imdanen i tt-izedɣen neɣ i tt-iqurben.\n\nAmezruy \n\nAmezruy n Bgayet iɛeddad luluf n yiseggasen, deg umezruy atrar, deg tlemmast n leɛmer akked wakud atrat; ayagi merra yennejmaɛ-d tiḥkayin akk d tumgisent ɣef yiwet n temdint i yellan akbab n wasartu n ugdud amaziɣ.\n\nBgayet; tunzart, d umyi, tahregt, idammen n tudert n ugdud aqbayli, amarrezg-ik kečč i tt-izedɣen!\n\nBgayet gar lebḥer akk d igenwan, gar ass-a d uzekka, izri akk d imal. Tamurt n Yiṭij i d-t-yexttar-ren di yal zzman. \n\nDi tazwara Bgayet tella d yiwet n tmurt i yexlan. Amdan iban-d deg Bgayet azal n 5000 n yiseggasen uqbel n lweqt-nneɣ; Homo sapiens (s tutlayt Talaṭinit, lemɛna-s: “amdan amusni” neɣ \" amdan n tussna\").\n\nNumidia \nDeg wakud n Numidia, Bgayet ur tesɛi ara azzal meqqṛen imi tella tebɛed aṭas ɣef Sirta (tamanaɣt n Numidia).\n\nIfniqen \n\nIfniqen llan uqbel kullec d agdud amzenzu. Ɣur-sen Bgayet tella d yiwen n umkan anda zemren ad zzenzen lqecc-nsen, ad myibdalen tiɣawsiwin d imezdaɣ n tmurt, akked ubrid yelzzm-asen ad ɛeddin am wakken ad kemmlen ɣer leswaq n tmura-nniḍen, mazal yella armi d tura yiwen n lmersa afniqi deg \"Azraruḥ\" (yeqreb ɣer Wedrar Ufarnu).\n\nṚṛuman \n\nSeddaw Listiɛmar Arumani, mbeɛd lexsara n Yugurten, Bgayet tettusemma Saldae, tella d yiwet n temdint n tastaɣt n lɛesker n Roma. Saldae tesɛa azal meqqren deg temnaḍt tarumanit n Mureṭanya Caesariensis.\n\nTilin n Rruman deg Bgayet ur tesɛi lehna imi aḥric ameqqran n Yimaziɣen ugin-ten.\n\nLameɛna Irumaniyen bnan-d anagrawa n waman iwakken ad awin aman ɣer tmiwa anda i ten-ḥwaǧen yimezdaɣ Irumaniyen n Saldae. Anagrawa-ya yettusemma “aqua ducere” (aqueduc s Tefransist)\n\nAṭas n lbenyan Arumani i d-mazal ar tura, ur yeɣli ara, am temdint n Timgad.\n\nSaldae tella daɣen d yiwet n temdint deg tmasiḥit i yesɛan ugar n 690 n leǧwameɛ.\n\nIrumaniyen sxedmen-d tasertit n takrit akked n aseɣred, fkan-d tiɣermi tarumanit i wid akk i yesteɛrfen s uɣmar arumani, dɣa mbeɛd leqrun n tilin deg Tefriqt Ugafa, aḥric ameqqran n lɛesker n Roma deg Tefriqt llan d Imaziɣen, imi lxedma deg lɛesker n Roma tella d yiwen n ubrid ɣef tiɣermi tarumanit; ɣef wayagi ma ad nẓer ɣef leqbur n uḥeric ameqqran n lɛesker irumaniyen deg Tefrqit ad naf d ismawen imaziɣen i sɛan.\n\nIwandalen \n\nIwandalen rran Saldae d tamanaɣt-nsen (429-534) imi d-kecmen deg useggas n 429, Saldae tella d yiwet gar temdinin i yesɛan ccan deg umenkad Arumani ɣef wayagi lexsara-ines tella d yiwet n twaɣit ɣef ugdud Arumani. \n\nIwandalen ǧǧan-d aḥric ameqqran n lɛesker deg Saldae imi d asutel n tzermant mgal ayen yeqqimen deg umenkad arumani ay tella.\n\nDi lweqt-nni imezdaɣ n Saldae llan d Ibiẓanṭiyen akked kra n Yimaziɣen kan.\n\nIwandalen ur dumen ara deg Bgayet imi deg useggas n 534 Ibiẓanṭiyen kecmen ɣer Saldae ssufɣen-d Iwandalen ɣer berra, steɛmren Tafriqt Ugafa.\n\nIbiẓanṭiyen \n\nAmenkad Abiẓanṭi idum-d deg Tefriqt n Ugafa seg 534 armi i yexser amgaru mgal Aɛraben wid-a bdan ṭrad d Listiɛmar n Tefriqt deg wagim wis VIII (wis tmanya) (azal n 642 -705). Ibiẓanṭiyen s tzemmalt-nsen ur tɛettlen ara imi negren isutal n Yiwandalen deg Saldae. Gar tamawt, ladɣa lwandalen xesren ayen sɛan deg Tefriqt, qqimmen deg Bgayet, ɛacen gar Yimaziɣen armi ur uɣalen ur ttwaɛqalen ara merra imi d Imaziɣen tura i yellan. Ayagi merra d ayen i d-yeḍran ɣef Iṛumaniyen akked Ibiẓanṭiyen daɣen; ayagi d lwert aqdim n ugdud amaziɣ ur zmiren ad t-nekren.\n\nAɛraben \n\nListiɛmar aɛrab d listiɛmar i d-yeǧǧan tikta meqqren akter n wiyaḍ ɣef umezruy n Yimaziɣen. Aɛraben xellfen Ibiẓanṭiyen deg useggas n 705 armi deg uzal n 972. Listiɛmar aɛrab n tmurt n Yimaziɣen d yiwet n twaɣit i d-yellan ɣef Yimaziɣen di tazwara armi rebḥen tilelli-nsen deg wagim wis VIII.\n\nTakrit n Waɛraben ur tzgir ara tirrugza n Yimaziɣen, lameɛna Imaziɣen llan ɛyan imi nnuɣen aṭas n yiseggasen mgal aɛdawen i d asen-d-yezzin di yal tama, daymi xesren amgaru mgal Aɛraben.\n\nImaziɣen kemmlen aṭas n leqrun mbeɛd amgar-nsen mgal aɛeraben seg umkan ɣer wayeḍ, mgal yiwet n tgeldit taɛrabt ɣer tayeḍ, armi deg yiseggasen n (972–1148) imi yiwet n tgeldit tamziɣt, Iziriyen (972–1148) s timelwi n Ziri mmi-s n Mennad, teṭṭef-d tazmert deg Lezzayer. Tallit-agi tella d yiwet n tallit ur nesɛi lehna imi teččur d imenɣi akked tarkukit, Lqern wiss XI akked 13 walan-d asexdem ameqqran n tutlayt taɛrabt, imi yebda-d deg Lqern wiss XI anbaz amenyut n yiwen n udrum aɛrab i d-yekkan si Maser yettuseman Banu Hilal, daxel n wul n tmurt n Yimaziɣen.\n\nImi Ifaṭimiyen (yiwet n tgeldit taɛrabt i iḥekmen deg Waɛraben imi steɛmren tamurt n Yimaziɣen) wexxren-d abud-nsen ɣef Maser deg 972, mmi-s n Ziri yettusemman Buluɣin (971-984) yettwakellef-d ɣef Tefriqt Ugafa. Awexxer n tanawt taɛrabt ɣef Maser yeshel-d asnulfu n tgeldit n Yiziriyen seddaw Ḥemmad mmi-s n Buluɣin imi rebḥen-d imaziɣen tanaya-nsen.\n\nDeg 1090 Iḥemmadiyen, aferkaw n Yiziriyen, rran Bgayet d tamanaɣt-nsen; Iḥemmadiyen ḥekmen deg Lezzayer azal n lqern (1008-1152) armi nezfen ɣef ddemma n wanbaz n Banu Hilal. Deg uzal n 1152 Amussu n Tdukli (Lmuwaḥiddin s taɛrabt) ihudd tagelda n Yiḥemmadiyen.\n\nAmussu n Tdukli \n\nDeg uzal n wagim wiss XII, Mmi-s n Tumert (a*. 1080 - a. 1130), ccix amziɣ n lǧameɛ akked umalway n ddin yesnulfa-d tarbaɛt tamaziɣt n Amussu n Tdukli; Mmi-s n Tumert yura-d aḥric ameqqran n tektabin n ddin s tutlayt tamaziɣt.\n\nƐebdelmumen (1094-1163), yiwen seg yinelmaden-is i t-id-ixellfen imi yemmut, yesnulfa-d tagelda n Tdukli deg Tin Mal (tamdint deg tlemmast n tmurt n Merruk).\n\nTagelda n Tdukli temɣi-d armi teḥkem-d ɣef uḥric ameqqran n Tefriqt n Ugafa; Merruk deg 1146, Lezzayer 1151, deg 1160 ḥekmen-d ɣef uḥric ameqqran n Tmazɣa. Deg 1163 armi d 1199, tikkelt tamezwarut deg umezruy n Tmazɣa, aḥric ameqqran n Yimaziɣen ɛacen seddaw yiwet n tgelda tamaziɣt.\n\nUgar n 300 n yiseggasen Izeyaniyen, aferkaw n Tgelda n Tdukli, ḥekmen-d ɣef Tmazɣa armi d 1516 imi Iɛetmaniyen kecmen ɣer Lezzayer.\n\nTagelda n Tdukli, ɣas akken d yiwet n tiddukla tamaziɣt ay tella, si tazwara-ines armi d taggara-ines, ur tesɛi ara leqsed n usellek n ugdud amaziɣ, imi d yiwet n tejmaɛt n ddin ay tella, ɣef wagi asexdem n tutlayt taɛrabt yettnerni deg tmurt n Yimaziɣen imi aḥric ameqqran n Yimaziɣen ttwaɛerben.\n\nAgim wiss XVI yeẓra-d daɣen talalit n Tmurt n yiqbayliyen deg tlemmast n Tefriqt, imi aḥric ameqqran n Tefriqt i yettmuqulen ɣer rrif n lebḥer yella seddaw listiɛmar aɛutmani.\n\nTadukli n Tmurt n Yiqbayliyen \n\nTanaya n Yiqbayliyen tɛac azal n 300 n yiseggasen armi d taslekt tafransist deg useggas n 1830.\n\nCwiṭ kan n yineɣmisen i d-nesɛa ɣef tallit-agi n umezruy n ugdud-nneɣ, ur neɛlim ara daɣen asmi tebda, imi ulac ikaramen ɣef wayagi. Ayen yellan mebla ccek, d wayen ixebbren iɣellaten n Yiɛetmaniyen deg tisekla-nsen akked ikaramen-nsen deg lqern 16, Iqbayliyen ḥerzen-d ɣef tlelli-nsen azal n 300 n yiseggasen.\n\nYal adrum deg tmura n yiqbayliyen yesɛa aseqqamu ameqqran n taddart-is i iḥekmen deg-s, yal aseqqamu yesɛa tajmaɛt, di tejmaɛt-agi tella yiwet n tejmaɛct ɛlayen, llan yimalwayen-nsen. Gar-asen, llan yirgazen yettwassnen aṭas deg tmura n Yiqbayliyen imi llan d irgazen s tirrugza.\n\nDeg 1830 Asqamu Ameqqran n Ugdud aqbayli, i iḥekmen ɣef ugdud aqbayli merra, yessawel-d i ccix Amɣar ad yili d amalway n yiɛsekriyen n Tdukli n Tmurt n Yiqbayliyen ad ḥarben mgal Fransa u ad iɛas ɣef tlelli-s.\n\nTirrugza n ccix Amɣar tella sennig tɣerfant-is sɣur agdud-s imi iḥureb almi d tagara ɣef wayen yesɛan ccan; tilelli n tmurt-is akked tin n ugdud-is.\n\nDeg taggara, agdud aqbayli yexesr ɣef ddemma n lqewwa tatrart n Fransa akked lexdeɛ n ugeldun n waɛraben yettusemman Ɛebd Lqader imi d-yefka takbabt-is ɣef Umtawa n Tafna lwaḥid Fransa; ayagi yefka-d lweqt d lǧehd i Fransa ad tkemmel ɣef wayen yeqqimen deg lebɣi n Yiqbayliyen .\n\nIɛetmaniyen \n\nIɛetmaniyen seddaw n timelwi n Xir Ddin d gma-s Ɛarruǧ i d-ixelqen atrar usamer n Lezzayer, bdan aseɣwel n tama-yagi am usutel n Yiflisen n ddunit merra. Taflist-nsen ternu, temɣi-d ɣef lqrun 1600; taflist mgal lbaburat n Lmarikan deg lebḥer-nneɣ ssebba n ṭrad n Teflist Tamezwarut, akked ṭrad n Teflist tis snat, anda mmuten aṭas n yimdanen.\n\nBgayet deg lweqt-nni ur tesɛi ara aṭas n lɣaci imi aḥric ameqqran n yimezdaɣ-ines llan kra d Imaziɣen akked waṭas n yiflisen d lɛesker iɛetmaniyen s twacult-nsen.\n\nTaslekt Tafransist \n\nMbeɛd lexsara n ccix Amɣar, Aḥeddad, akked Faḍma n Sumer, aḥric ameqqran n yinelmaden-nsen ttwanfan ɣer La Nouvelle-Calédonie; ɣef tagara n taslekt n Fransa aṭas n lɣaci i ixesren ixxamen-nsen, akal-nsen, akked lḥerma-nsen.\n\nƔef ayagi, azal ameqqran n lebni n Bgayet d Fransa i t-yebnan imi thudd ayen yellan uqbel n taslekt.\n\nFransa tebna-d lmersa n Bgayet akked tlemmast n temdint.\n\nFransa teqqim deg Bgayet azal n 100 n yiseggasen armi texser ṭrad deg useggas n 1962.\n\nBgayet n Tura \n\nImi irumiyen ffɣen, iqbayliyen kecmen ɣer tlemmast n temdint, Bgayet teẓra timeriwt tameqqrant n yimezdaɣ, ussan-agi Bgayet s lmersa-ines tella d yiwet n temdint i imeqqren deg tmurt n Yiqbayliyen .\n\nTarakalt \nTella deg ugafa n twilayt n Bgayet, ɣef tafsirt agrakal dɣa tettwazger sɣur asif n Summam, taɣiwant n Bgayet tella deg iri n ilel Agrakal deg ugafa d ugmuḍ dɣa tennuled tiɣiwanin n Tuǧa deg ugmuḍ, n Asif n Ɣir deg wenẓul dɣa Buxlifa d Tala Ḥemza deg wenẓul-agmuḍ.\n\nIgemmamen (Lḥumet) n Bgayet \n\nAcercur \nKaraman\nBab Lluz\nDdar Nnaṣer\nP.K. 17\nBuxyama\nIḥeddaden\nTarga Uzemmur\nIɣil Uɛeẓẓug\nBir Slam\nIriyahen \nAmafag (Aérodrome) \nBulimaṭ\nAsif n Saket \nAdrar Ufarnu\nAmṭiq n Tafat\n\nTiɣiwanin n Bgayet \nLlant 52 (sumset sin) n tɣiwanin n Bgayet\n\nTugnatin n Bgayet \n\nUL = Uqbel n lweqt-nneɣ\n\na = azal n\n\nIseddagen: \n\nAsmel n temdint n Bgayet azwel n uzday \n\nThe Columbia Encyclopedia, Sixth Edition. 2001-05. \n\nhttp:\/\/www.bartleby.com\/65\/al\/Almohads.html \n\nhttp:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Hammadid\n\nhttp:\/\/www.kabylia.info\/index.php\/Kab\/Bgayet\n\nBgayet.net\n\nIsmal n Internet \n Tignatin n Bgayet\n\nTizmilin \n\nTimdinin\nBgayet","num_words":2147,"character_repetition_ratio":0.058,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.226,"stopwords_ratio":0.027,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":30900.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tafsut%20n%20Yimazi%C9%A3en","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass n 20 ibrir, d amulli n tefsut amaziɣ, amulli n tefsut n tlelli.\nD yiwen wass i deg a nesfugel i tikkelt tis 25 tadyant n imaziɣen.\nAnwa-t weqbayli ur nesli neɣ ur nessin tafsut n imaziɣen ? Anwa-t umaziɣ im’ ur yiwiḍ yissel? Wa yecfa wa ala akken it-iccenu Abranis deg yiwet si tezlatin-is maca, tura, seg weqrur-nni ameẓyan alma d amɣar-nni acaraf, ssnen akk anamek-is uzemz-a*.\nAzekka daɣen, a nemyager akk d yiman-neɣ, akk d weḥric-a axatar deg umezruy azi* n Tferka n ugafa.\n\nMačči d asfugel iɣ-d-yeggran ass-a, ur ɣ-yeţţak wul i waya acku gran-aɣ-n yiswan wuɣur mazal werɛad nessaweḍ, yeggra-ɣ-n webrid i mazal ur ifuk ara, ggrant-aɣ-n ccfayat ur neḥriz akken iwata...teggra-yaɣ-n tutlayt tamaziɣt i yuɣalen amzun d taǧǧalt. Ggrant-aɣ-n terwiḥin n wid yeţwanɣan di tefsut taberkant. Widak-nni i d-yekkren di 1980 d widak i d-yekkren di 2001 yiwen n yiri nsen. Timesbaniyin-nni i yeḍran di tmurt n leqbayel send iḍelli, iḍelli neɣ ass-a, ţţakent-ed udem n weqbayli i yerɣan af tilelli.\nAyen awk wiɣer id-nessaweḍ ass-a,123 n imeɣrasen i nɣan iserdasen d isultiyen n udabu azzayri aɛrab inselmizri akk d ibuxusen-is, yesban-aɣ-d dakken: ger yiḍelli d wass-a, ulac dacu i ibeddlen fell-aɣ. Imi mazal neqqen arrac nneɣ am yizan, teţwaḥreṣ ugar n yiḍelli. « Aman-nni yeččuren d ḥellejɣar d nutni d nutni, bedlen-asen kan acemmux »\nTafsut n imaziɣen mačči kan akka i ţ-lul-ed ger yiḍ d wass: dayen wiɣer i d-nessaweḍ, dayen awk id-yekkan zdat-es i ţ-id-ismentsen.\n\nIdim mazal tuɣ yeḥma ass mi yeţwakkes usarag n (Dda lmulud) Mulud At Mɛammer af tmedyazt taqburt n yeqbayliyen(asarag-a tuɣ teţţuhega-n i wass n 10 meɣres), yugi-ţ udabu azzayri, teţwakkes kan akka...d amnukal n ugerzu n Tizi-Wezzu s yiman-is i s-ţ-yennan i dda Lmulud.\nSi tal tama, di yal adrum, bdan medden ţţarran nnehtat si cayaḍ i sen-iserkeb udabu azzayri, bdan ţţiwzagen waman...aseqqi yemmar-ed akken yerɣa. Meḥyaf-nni i isik Bu-iledyen af yeqbayliyen yezzi-d af bab-is, tefɣ-ed tiɣri n wid yugin ddel d uzaglu. Dɣa tetṭerḍeq af tikkelt, temmar-ed af yiwin yidis.\nKrim Belqasem d yiwen seg yiḍan n “El-Moudjahed“ i s-d-itekkan i dda lmulud, s rregmat akk d useglef; ira ad yefk iɣil i wat-is: wid-nni iɣ-d-imedlen tiwwura, wid-nni iţţarrayin af wegdud.\nTamesbanit tamenzut i d-yellan di Tizi-Wezzu d tin n 11 meɣres 1980, tsembiwel addad(liḥala) n timiren. D inelmaden d tinelmadin n Taseddawit Asif Ɛisi d Iḥesnawen i yetṭfen tuɣḍaṭ-a, ur ẓẓrin ara kan dacu i yellan yegguni-ten …\n\nAɣaram asdawan n wasif ɛisi, mazal-it ar ass-a i wakken a d-yesmekti wid yeţţun, akken a ten-d-yeḥku af yiḍ-nni n 19 yebrir1980 mi d-mkuben iserdasen s yeqjan. D ahmaj i hemjen deg inelmaden d tnelmadin. Acḥal iwin ar lḥebs, acḥal ɛedmen ger-asen...\nA nekk seg wayaki mebla ma neţţu awk imeɣnasen i s-yefkan udem azedgan i wayen i d-yeḍran. Ur ntekk ara kan akka ma yella ur d-nudir irgazen am Ɛebbuṭ, Lunawsi, Mezdad, Saɛdi, Ferḥat Mhenni, Zituni... d yawk arrac imaziɣen i iseblen iman-nsen i wakken tadyant n 20 Yebrir a ţ-aweḍ ar tal taddart di tmurt n Yeqbayliyen.\nAseggas yezzi af waya, si tama n Bgayet iɣ-d-tekka taɣrit n Imaziɣen tikkelt-a...Tafsut n 1981 Ilmeẓyen d telmeẓyin n din ččan aḥlalas n udabu azzayri, awal nsen yiwen: werǧin ad teḥlelli-d tugduţ i yeqbayliyen\n\nSeg wass-nni, Iqbayliyen fkan awal, ggulen dakken tineţţi nsen ur tnegger u s deffir-sen ḍefren-d imaziɣen s umata. Ulayɣer a nesṭuqet awal, d timuggiyin i asenfar nneɣ.\nImal n yeqbayliyen atan di tmurt nsen, iẓuran-nsen ɣzan almi anda yiwen ur yessin…Imal n tutlayt nsen atan ger tarwa-s, atan di tmurt-is, deg urebbi n warraw-is.\nTalalit n Amussu Adelsan Amaziɣ s tumert medden ay ţ-muggren, ass-nni i yebda umennuɣ af yidles d tutlayt nneɣ yeţţali yeţnerni almi ass-a, ulac win ur nessin xas ula cwiyya n umezruy nneɣ. Tafat iɣ-d-isiɣ Umussu d ajgagal s wiyes nerfreẓ abrid deg wi’ nteddu, nerfed aqerru nneɣ ar igenwan mebla akukru.\nUla ma xas ass-a, Amussu yebḍa d icḥricen seg mi kkan ikabaren nnig-es, iswi-s amenzu n win n widak icḥemlen ayla nsen, akal nsen...\n\nAzekka d amulli n wass mi d-tefrari tagut af wid iran seg wul tugduţ d yetṭfen deg iẓuran nsen…amennuɣ simmal irennu, agdud simmal yeţţaki.\nAd rnuɣ af wayaki, amennuɣ n imeɣnasen s yimru , tamedyazt d ccna.\n\nMaɛṭub Lwennas seg imezwura i sen-yerran tajmilt i tlawin d yergazen n tefsut imaziɣen, tasfift i d-yessufeɣ kra n wayyuren kann s deffir 20 yebrir anda icennu:\n\nEḥzen Lwad Ɛisi\nMi yebda imenɣi\nYewweḍ-iten Lɛesker deg Yiḍ\nTuddar slant irkwelli, suwwent ɣer Tizi\nKul abrid a yeţfeggiḍ\nUr telli d tisselbi, nehwaǧ tilleli,\nUqbel aɣ-ḥerren ɣer lhid.\nAkken nella zik a nili,\nMa yella imenɣi,\nWi’ mmuten ad yennerni mmi-s.\nA wid iḥekmen ayenni, ur nelli d ulli,\nTamurt iban-d lsas-is.\nTamaziɣt ad tennerni\n…\n\nFerḥat Mhenni, yeccna tafsut imaziɣen:\n\nNnif d lḥerma dayen yeḍran\nDi tefsut n Tizi Wezzu\nLlan d ilemẓyen d tlemẓyin\nfɣan-d s iberdan.\nNnan-d ala dayen neɛya\nSi lbaṭel akk d uzaglu\n...\n\nNeɣ ayen yeccna Buǧemɛa Agraw :\n\nTimest n 54 tensa di 62\nTeggra-d tirgit deg iɣed-nni\nTuɣal tecɛel di 80\nTetṭef-iţ-id tideţ n lesnin\nAnsi i d-isuḍ ubeḥri\nD leqbayel i izuggiren\nMazal-aɣ d imaziɣen\n…\nMa ţţuɣ arrac nneɣ yeɣlin,\nNekk mačči d aqbayli\n\nLwennas d dda Lmulud\nMazal-aɣ d imaziɣen\nUr neţr’uz ur nkennu\nUr nqebbel ara azaglu\nMazal-aɣ…mazal-aɣ d imaziɣen\n...\n\nAmezruy n Tefsut n Yimaziɣen : D acu yeḍran ? \n\n[Tafsut n 1980 deg Tmurt n Leqbayel d tin ay ikecmen deg umezruy (ttarix) n tmaziɣt d win n Ldzayer akk-n ma tella. Deg wussan-nni, ḍrant aṭas n tɣawsiwin s tghawla, d tid ay yuraren ddurh d ameqqran deg tikli i lmend n wakkaz s tmazight deg tmurt-is. Yelha ma nessawel-d ghef way-n yedhran deg Tefsut-nni akk-n ad nefhem xir tidyanin-a. Adhris-a ay d-nuwey d tukkist (extrait) seg \"Weghmis n Tedyanin n Tmurt n Leqbayel\" ay yura Racid Caker deg tallit-nni u yeffeɣ-d deg tesɣunt (revue) n \"Les Temps Modernes\" (uṭṭunen 432-433, Yunyu-Ɣuct 1982), akk d tesɣunt Tafsut.]\n\nAss n lḥedd, 9 Meɣres 1980 :\nTasdawit n Tizi Wezzu tella tesaa imir-n sin n yiseggasen d wezgen seg wasmi ay tettwaldi yernu yufa-d lḥal yagi tga tlata yisundilen (grèves) imeqranen, aneggaru deg-sen d win ay d-yellan deg gar 17 Tubeṛ d 13 Nwembeṛ 1979. Asunded-nni gan-t ɣef wugur n ugenses idetti (représentation authentique) n yinelmaden sdaxel n tesdawit. Akabar n Tirni n Weslelli Aɣelnaw (FLN) yella la d-yeqqar dakk-n inelmaden ara yesseḥṛasen akk-n ad gen isundilen-a d \"imesmaziɣen\" (berbéristes) neɣ d imaṛksiyen imaziɣen (u llan qqaren-asen \"Bougiots\").\n\nSeg yimir-n, iselmaden ay llan ttwalin-ten d imarksiyen, llan ur ten-ttaznen ara ɣer Tizi Wezzu, wanag ttaznen-ten ɣer tesdawit n Sṭif. Ma d iselmaden idzayriyen ay yeghran deg Fransa llan ttqaraaen-ten u tikkwal ssagaden-ten. Yagi, deg way-n iaaddan, adtas n tikkal ur jjin ara ad d-ilint tmeskanin tidelsanin (manifestations culturelles) tidelsanin timaziɣin deg Tizi Wezzu. Ur jjin ara At Mengellat neɣ Yidir ad cnun, gedlen tamezgunt (pièce de théâtre) n \"2000 n yiseggasen n Ṭradh\" ay llan tturaren-tt-id s teqbaylit.\n\nKra n wussan uqbel ma yusa-d Mouloud Mammeri ɣer tesdawit n Tizi Wezzu akk-n ad d-yeg asarag-is, sneṭḍen yinelmaden inazalen (affiches) deg yiɣerban akk-n ad d-xebbren ɣef way-a. Anemhal n tesdawit (recteur), ɣas ma yella ur as-yeɛjib ara lḥal, yeqbel ad d-yili usarag-nni imi d aseqqamu (comité) n uɣaram (cité) n Asif Aɛisi ay d-yelhan s tigin n usarag-a yernu aseqqamu-a testeɛṛef yes-s tedbelt (administration). D acu kan, aṭas n yinazalen ay d-yettwasɣersen. Deg yiḍ n wass n lḥedd d letniyen (ɣef ttnac n yiḍ), yeɣra-as-d yiwen i Mouloud Mammeri, yenna-as dakk-n d netta ay d anemhal n tesdawit n Tizi Wezzu u yenna-as dakk-n asarag-nni-ines yebṭel. \n\nAss n letniyen 10 Meɣres 1980\nAzekka-nni taṣ̣ebḥit, Mouloud Mammeri yesteqsa, u d Mass Arab, anemhal (directeur) n tesdawit n Tizi Wezzu s timmad-is ay as-yennan dakk-n maci d netta ay as-d-yeɣran yernu asarag-ines ur yettwamneɛ, ur yettuwexxer. Ɣef tizi n ttnac n wass, Mouloud Mammeri yeqleɛ seg Ldzayer, yedda id-s Salem Caker d yiwen n unehhaṛ iqeddcen deg CRAPE, la tteddun ɣer Tizi Wezzu. Mi uwḍen ɣer Dreɛ Ben Xedda, ɣef jjuj, yeḥbes-iten yiwen n wuggug (barrage) n yibulisen (uggug niḍen yella yegguni-ten deg Buxalfa).\n\nSdeffir ma walan lekwaɣeḍ-is, ibulisen uwyen Mouloud Mammeri ɣer uwali n Tizi Wezzu, u d netta ay as-d-yennan s yimi-s dakk-n asarag-ines (conférence) ɣer \"yisefra iqdimen n teqbaylit\" yettwamneɛ imi ay-a \"yezmer ad d-yawi ccwal\", am wakk-n ay as-yenna ad yeffeɣ seg Tizi Wezzu imir-nni kan. Yuɣ lḥal, awali yekcef-d ula d win ay iwekkel akk-n ad as-d-iɣer i Mammeri deg yiḍ-nni u ad as-yini dakk-n asarag-is yettwamneɛ. Wagi d Mass Merabten, d anemhal (directeur) n COUS. Akk-a, Mammeri yeqqel yeẓra dakk-n anemhal n tesdawit ula ay t-yegren deg way-nni. Yuɣ lḥal, anemhal n tesdawit akk d umaru amatu (secrétaire général) qqlen nnan-as i Mammeri dakk-n ay-nni yekka-d nnig n tezmert-nsen. ɣef ṛṛebɛa d wezgen n tmeddit, llan ugar n 1000 n medden ara yettṛajun melmi ara yebdu usarag-nni. Mi ẓran dakk-n yettwamneɛ, bdan la ten-id-ttalin wurfan, yernu ssefran ad gen timlilit i uzekka-nni, 11 Meɣres, ɣef 9 n tṣ̣ebḥit.\n\nAss n ttlata 11 Meɣres\nInelmaden gan tameskant-nsen (manifestation) tamezwarut deg yizenqan n Tizi Wezzu. ɣef ttesɛa n tṣ̣ebḥit ay mlalen u gar n 10:15 d 12:15, gar n 500 d 700 n yinelmaden ay yelḥan deg yizenqan n Tizi Wezzu, zzin-d sin iberdan ɣef yizenqan imeqranen n temdint. Tikli teḥbes sdat n Useqqamu Aɣelnaw Aɣerfan (CNP) n FLN, sdat n twilayt u sdat n tesnawit (lycée) n temdint, u llan refden tiḥucay ay deg d-uran \"Idles amaziɣ : idles aɣerfan\", \"Awali, Aseqqamu aɣelnaw aɣerfan, asarag n Mammeri yettwamneɛ ?\", \"Ḥebset aqmaḍ n yedles\". Uran-d daɣen s tefṛensist : \"Ad yeɣli weqmaḍ\" (répression), \"Awali, Aseqqamu aɣelnaw aɣerfan d iqettalen\". Ma s tmaziɣt uran-d \"Tamaziɣt d tameslayt-nneɣ\", \"Ad nerreẓ wala ad neknu\", \"Neɛya deg lbaṭel\".\n\nImeẓla (ssrabes) n weqmaḍ (répression) llan ḥedṛen s waṭas dinna : ibulisen, ijadeṛmiyen d yisexsayen (pompiers), d acu kan, ur d-giren ara iman-nsen. Kullec yeḥbes deg temdint yernu medden llan la d-ttḍillin seg ṭṭwaqi n yexxamen. Medden amzun ddan u fkan-asen lḥeqq i yinelmaden-nni, maca ur d-sbanen ara lebɣi-nsen akk-n ad ttekkin neɣ ad ɛawnen inelmaden. D acu, llant kra n temɣarin nnant-asen d \"arrac ijehlen\". Deg tmeddit n wass-nni, mlalen yiselmaden idzayriyen n tesdawit n Tizi Wezzu u uran-d aḍris (texte) n yiwet n tsakbabt (pétition), aḍris-nni gan-t d tabṛat yeldin i uneɣlaf (ministre) n usselmed aɛlayan. Deg weḍris-nsen, iselmaden ur qbilen ara imi ay yettwamneɛ usarag (conférence) n umeddakel-nsen deg tesdawit, u sḥeṛsen i wakk-n ad tettuqader lḥeṛma n tesdawit (ur qbilen ara imi ara d-keccmen yibulisen ɣer daxel n tesdawit ...), a m wakk-n ssuttren ad tili tlelli n wawal ladɣa deg way-n yerzan idles d yiles amaziɣ. Tabṛat-nni zemlen-tt (stenyan-tt) ṛebɛin n yiselmaden (ṛebɛa yimuren ɣef xemsa seg yiselmaden idzayriyen yellan qeddcen deg tesdawit n Tizi Wezzu).\n\nAss n laṛebɛa 12 Meɣres 1980\nAgraw amatu (assemblée générale) n yinelmaden n Tizi Wezzu yura-d yiwet n \"tebṛat yeldin i Uselway n Tegduda\". Tabṛat-nni ssuffɣen-d seg-s luluf n tsukan (copies) u ferqen-tent deg waṭas n yimukan (Ldzayer, Bumerdas, atg.). Tabṛat-a yettwarun s yiles ur nqesseḥ ara aṭas d tin ay deg d-bedren yinelmaden ay-n d-yeqqar werkawal aɣelnaw (charte nationale). Daɣen, inelmaden bedren-d deg tebṛat-nsen akk ay-n yeḍran deg wussan-nni nnan-d dakk-n iles d yedles imaziɣen ttalasen ad ttusnernin, am wakk-n d-ssuttren dakk-n tamaziɣt ad teqqel d iles aɣelnaw wis sin deg tmurt.\n\nDeg Ldzayer tamaneɣt, medden yeslan s way-n ara iḍerrun deg Tizi Wezzu, banen-d amzun ur uminen ara, bitt llan kra kra nnan-d dakk-n ay-a d lekdeb akk yernu ur uminen ara ula s Mouloud Mammeri dakk-n yella. D acu kan, llan kra n medden, qlilit, llan bɣan ad gen tameskant (tamesbanit) deg wezniq !\n\nAss n lexmis 13 Meɣres 1980\nIselmaden n Usudu n Tussniwin Tudmisin (Institut des Sciences Économiques) n Ldzayer tamaneɣt) asmi ay ẓran s lexbar, gan tasakbabt (pétition) ay fkan i weɣlif (ministère) akk-n ad d-sseknen dakk-n ur qbilen ara amnaɛ n usarag-nni (conférence) n Mammeri. Aḍris-a zemlen-t (stenyan-t) ṛebɛin n yiselmaden, meḥsub tlata n yimuren ɣef ṛebɛa seg yiselmaden idzayriyen (gar-asen wid iqeddcen deg PAGS [akabar amesdukli (parti communiste)] d wid iqeddcen deg tedbelt (administration)]. Deg webrid, gar Budwaw d Tizi Wezzu, amur ameqran deg yigalisen (tiplakin) akk d tseddariyin (abribus) uran deg-sent s ssbiɣa : \"Tugdut\", \"Aït Ahmed deg tmurt !\", \"Ḥebset assenger n yedles !\", \"FLN amaynut d afaci\", \"Akk d inmeglayen\" (opposants). Tira-a uran-tent deg yiḍ n 12 d 13 Meɣres. Medden walan daɣen tira am tigi deg Tizi Wezzu akk d yiberdan yettalin ɣer tuddar deg Tmurt n Leqbayel. Adabu yeɛreḍ ad yeffer akk tira-nni s tɣawla s ssbiɣa tamellalt neɣ taweṛdit, deg wass n lexmis, 13 Meɣres. Ass-nni daɣen ay d-yeffeɣ umagrad (article) amezwaru deg lbeṛṛani ɣef way-n ara iḍerrun deg Tizi Wezzu. Wa d amagrad awezlan ay d-yeffɣen deg weɣmis afṛensis n Libération, yeḥka-d ay-n yeḍran s tidet deg wass n 11 Meɣres. (Mebla ccek, d ay-n ay yejjan akk lejnas ad d-rren lwelha-nsen ɣer tedyanin-a !).\n\nAss n ljemɛa 14 Meɣres 1980\nMedden bdan la ttmeslayen ɣef tira-nni u mxallafen leṛyuy-nsen fell-asen.\n\nAss n ssebt 15 Meɣres 1980\nTerza yiwet n tfagla (délégation) n yinelmaden i tikkelt tamezwarut ɣer tselwit (présidence) u tejja-n dinna tabṛat yeldin i uselway. D A. Benhabyles ay ten-yemmugren, iban-d yewhem maca ur d-yesban ara taɛdawt-ines. Inelmaden sseknen-as-d amek ay tettwaru tmaziɣt (s tfinaɣ) u yenna-d dakk-n yefka tira-nni i Uselway (?). Deg temlilit-ines tis snat akk d yinelmaden ay d-yesban addud-ines (position).\n\nAss n lḥedd 16 Meɣres 1980\nDeg Ldzayer, medden la ttmeslayen dakk-n tella yiwet n tewriqt n FFS ay yettwaferqen ɣef yinelmaden deg wussan-nni (yuɣ lḥal, d tin ay d tawriqt tis tlata ara yefreq ukabar-a deg setta n wayyuren ineggura). Tawriqt-a tessawal-d ɣef tedyanin-nni n Tizi Wezzu u tenna-d dakk-n 2000 n yinelmaden ay yettekkan deg tmeskant-nni (tamesbanit) n 11 Meɣres (yili ay-a ur iṣ̣eḥḥa).\n\nDeg Tmurt n Leqbayel, ass n lḥedd 16, letniyen 17 d wass n ttlata 18 Meɣres, medden gan timeskanin (timesbaniyin) deg Laṛebɛa n Ayt Yiraten, deg Yiɛeẓẓugen akk d Ɛin Lḥemmam. Deg Laṛebɛa n Ayt Yiraten, medden qqimen la tteddun deg yizenqan tlata n wussan, wa sdeffir wa. Aṭas seg wid yettekkan deg tmeskanin-a d ilmeẓyen (inelmaden n tesnawiyin [lycéens], atg.), akk d kra n yigerdan d tlawin (amur ameqran deg-sent d timɣarin). Ḍrant tɣawsiwin yessewhamen. Deg Larebɛa n At Yiraten, medden kecmen ɣer lkaziṛna u ḥettmen iserdasen (iɛsekṛiyen) ad d-ffɣen seg-s s yiceṭṭiḍen n waddal (sport) (imi ay llan la ttgen addal) i wakk-n ad ttekkin yid-sen deg tmeskant ɣef yiles amaziɣ. Ula d amɣiwan (lmir) ḥettmen-t ad d-yeffeɣ, u ad yezwir i ṣ̣ṣ̣ef u ad d-yini \"Ad ddren Yimaziɣen\".\n\nDeg yal amkan, medden rẓan jjaj d yigalisen (tiplakin) n lbenyanat n ddula u uran fell-asen isekkilen (lḥuṛuf) n tfinaɣ. Deg Yiɛeẓẓugen, yiwen n ubulis yusa-d ad yennaɣ medden imi ay rẓan yiwen n ugalis n FLN, dɣa smaren fell-as acabcaq n ssbiɣa tazewwaɣt. Imsenza (ttejjaṛ) ɣelqen tiḥuna-nsen maca kra nnan-d dakk-n d medden ay ten-iḥettmen ad ɣelqen.\n\nAss n letniyen 17 Meɣres 1980\nDaniel Junqua yellan la iqeddec d anemyaru (correspondant) deg weɣmis n \"Le Monde\", yedda ɣer Tizi Wezzu u yebda la yesteqsay inelmaden d yiselmaden. Yeɛreḍ ad yesteqsi daɣen kra n yemḍebbren, maca ur yessaweḍ ara (anemhal n tesdawit [recteur] ulac-it, atg.). Deg wass n 19 Meɣres, yeffeɣ-d umagrad (article) amezwaru deg Le Monde u yeḥka-d ɣef lumuṛ akk-n ḍrant (mebla azeyyed wala assenqes).\n\nDeg tesdawit n Tizi Wezzu, inelmaden d yiselmaden la ssawalen ɣef wakk ay-n yeḍran. Llan kra bɣan ad d-sseknen dakk-n ur qbilen ara ad ad d-gren iman-nsen yikabaren (partis) n tenmegla (opposition) deg temsalt-a u ad ɛerḍen ad sqedcen tidyanin-a deg leṣ̣laḥ-nsen, d acu kan, rran-ten deg rrif yernu jjan ay-n akk-n llan bɣan ad t-gen. Tameddit-nni, Ferhat Mhenni, acennay n terbaɛt Imaziɣen Imula iga abaraz (gala) deg telmessit (foyer) n yinelmaden deg Yiḥesnawen. Ḥedṛen azal n 1000 n yinelmaden, gar-asen anemhal (directeur) n COUS, Merabtene, yellan yeskeṛ yernu llan la smesxiren yes-s yinelmaden. Abaraz-nni yeqqel d timlilit ay yes d-sseknen yinelmaden dakk-n ur qbilen ara aqmaḍ (répression) n ddula. Timlilit-a teqqel mechuṛet imi ay sqerdcen yinelmaden s lejheṛ ɣef kra n temsal tisertiyin (politiques) am tuqqla n Aït Ahmed d Boudiaf. Arezki About yellan iqeddec deg unegmi (laboratoire) n tesdawit, yessawel-d ɣef yiwet n tewriqt ay n FUAA ay d-sɛeddan s ddaw n tewwurt n texxamt-is.\n\nAss n ttlata 18 Meɣres 1980\nLexbar n timeskanin (timesbaniyin) ay d-yellan deg Laṛebɛa n Ayt Yiraten, Iɛeẓẓugen d Ɛin Lḥemmam yelfa-d d tidet. Medden qqlen la ttwalin lumuṛ s leḥder (ladɣa irgazen imeqranen), imi ugaden \"lemmer ad yekker ṭṭrad aɣarim (guerre civile)\".\n\nAss n laṛebɛa 19 Meɣres 1980\nAneɣlaf (lewzir) n usselmed aɛlayan, Bererhi, yemlal i tikkelt tamezwarut akk d Mammeri, u yessutter seg-s ssmaḥ d ameqran s yiles \"aẓidan am tamemt\", maca ur iban ara ɣef wacu. Tikkelt niḍen, yeɣra-as akk-n ad t-yenṣ̣eḥ ur yettekkay ara deg yisaragen (conférences) ay ssefran ad ten-gen yinelmaden deg uɣaram (cité) n tesdawit n teqcicin deg Ben Aknoun, ɣef yedles aɣelnaw. Nnan-asen daɣen akk-a i Mass Labidi akk d Rachid Boudjedra, imi ay ugaden lemmer ad ttekkin deg yisaragen-nni. Mammeri yessutter ssmaḥ s leḥdaqa deg teqcicin ay t-iɛerḍen. Kra n teqcicin n Tdukli Taɣelnawt n Yelmeẓyen Idzayriyen (UNJA) ɛerḍent ad frunt ugur-a, maca ur ssawḍent ara.\n\nAss n lexmis 20 Meɣres 1980\nAɣmis n El Moudjahid yessuffeɣ-d yiwet n tebṛat n ucemmet d rregmat yettwaxetmen s yisem n K.B. (mebla ccek d Kamel Belkacem, anemhal n tira [rédacteur en chef] n weɣmis-a). Tabṛat-a tetthem Mammeri (mebla ma tebder-d isem-is) belli d axabit ixeddmen akk d temharsa (colonialisme). Tasɣunt n \"Révolution Africaine\" tessuffeɣ-d daɣen tigejdit (éditorial), ur yettwafhem ara d acu ay d-yeqsed maca, deg tgara, iwet-d deg wid ay d-yessekren ccwal deg Tizi Wezzu. Ma d aɣmis n Algérie Actualité yenna-d dakk-n tirzi ay iga Chadli ɣer Ccerq Alemmas d tin ay yessefra ad tt-yeg aṭas ay-a, yernu ccwal yekkren deg tmurt n Leqbayel ur yeqqin ara ɣer tirzi-a. Nnig way-a, Chadli yessefra ad yerzu ɣef Tizi Wezzu deg wass n 15 neɣ 16 Meɣres. ɣef way-a ay gan kra n lecɣal n ucebbeḥ n temdint s tɣawla deg wussan-nni.\n\nDeg Dreɛ Lmizan, inelmaden n tesnawiyin (lycées) ɛerḍen ad gen tamsekant (tamesbanit) i tikkelt tamezwarut deg wussan-nni n yimuras (vacances). Ttekkan azal n 200 n yinelmaden deg tmeskant-nni. Deg Tizi Wezzu, inelmaden gan timlilit iweɛṛen ay deg kra ur qbilen ara imi ay d-gren iman-nsen yikabaren n tenmegla (partis d'opposition) am FFS, FUAA d PRS. Kra bedren-d ula d PAGS (akabar amesdukli [parti communiste]) yellan la yesseqdac ma ulac sin wid yellan \"la d-ssenkaren\" inelmaden). Deg temlilit-a, inelmaden n Tizi Wezzu fran-tt-id ad ddun ɣer Laṛebɛa n Ayt Yiraten, Iɛeẓẓugen d tmura niḍen u ad ɛerḍen ad ten-qennɛen ur d-ttadren ara ɣer Tizi Wezzu akk-n ad msegrawen dinna. Tameskant-nni ay ɣef llan la ssawalen medden aṭas ay-a (ula deg Ldzayer) yewɛeṛ akk-n ad tt-ḥebsen. Iɣallen n laman llan swejden iman-nsen akk-n ad wten.\n\nAss n ssebt 22 Meɣres 1980\nIselmaden n Tizi Wezzu la ssawalen ɣef tririt ara gen i umagrad-nni (article) n ucemmet d rregmat ay d-yeffɣen deg El Moudjahid. Yuɣ lḥal, amagrad-a iḥuza ula d iselmaden n tesdawit n Tizi Wezzu. Deg Ldzayer, kra n yiselmaden n tesdawit ɛerḍen ad d-gen tasakbabt (pétition) ara fken i El Moudjahid akk-n ad as-yeḍmen i Mammeri lḥeqq n uwajeb deg weɣmis-a. Ciṭṭaḥ kan ay iqeblen ad zemlen (ad stenyin) tasakbabt-a. Ula d wid iqeddcen deg CRAPE (anda ay yella Mammeri iqeddec d anemhal [directeur]), maci aṭas ay tt-izemlen.\n\nAss n letniyen 24 Meɣres 1980\nIselmaden n tesdawit n Tizi Wezzu ur msefhamen ara ɣef lecɣal ara gen. Tabṛat yeldin ay uran i uneɣlaf (lewzir) werɛad ur tt-uzinen ara. Deg Usudu n Tussniwin Tudmisin (Institut des Sciences Economiques) deg Tizi Wezzu, anemhal Arab yessebded-d taseqqamut taslemdant (commission pédagogique). Iselmaden ssuttren deg tedbelt (administration) ad asen-tefru ugur n ussuffeɣ n tsukan (polycopies) uqbel n 29 Meɣres. Ma ur yefri ara wugur-a, ad gen asunded (grève).\n\nAss n ttlata 25 Meɣres 1980\nAsudu n Tussniwin Tudmisin (Institut des Sciences Economiques) n Ldzayer yebda-d asunded (grève) n tlata n wussan imi aseqqamu (comité) n usudu-nsen ur testeɛṛef ara yes-s tesdawit.\n\nAneɣlaf (ministre) n Usselɣu (information), Mehri, yemlal d Mammeri u yessutter seg-s ssmaḥ s leḥdaqa imi ur yezmir ara ad t-yejj ad d-yessuffeɣ tiririt-ines deg weɣmis n El Moudjahed. Mammeri ur yebɣi ara ad ikemmel asseḥṛes-ines ɣef El Moudjahed, dɣa yeɛred ad yessutter ad d-yessuffeɣ tiririt-ines deg Algérie-Actualité. Gar way-a d way-n niḍen, anemhal n Unadi ussnan (rechercher scientifique) n weɣlif (ministère), Mass Benbouzid, akk d kra n medden n ONRS, nnan-d dakk-n ad qeblen lemmer ad d-gen amkan i usselmed n tmaziɣt deg tesdawit u ad d-gen afurk (branche) n unadi deg wenrar-a. Aṭas n tsakbabin (pétitions) n wurfan n medden ara d-yettawḍen ɣer udabu.\n\n26 Meɣres 1980\nGan tameskant (tamesbanit) niḍen deg Tizi Wezzu, ay deg ttekkan azal n 1000 n yinelmaden. Ibulisen ur d-giren ara iman-nsen.\n\n30 Meɣres 1980\nDeg Fṛansa, Aït Menguellet yeɣra-d kra n yisefra deg tewwurt n Pantin. Aseqqamu n uḥuddu n yizerfan (droits) idelsanen iger-d tiɣri akk-n ad msegrawen medden deg tsusmi sdat n tmahelt (ambassade) n Ldzayer deg Fṛansa.\n\n6 Yebrir 1980\nInelmaden gan timlilit deg Yiḥesnawen (Tizi Wezzu) u fran-tt-id ad ṭṭfen u ad qqimen deg tzeqqa (salle) n assukken (reprographie) n tesdawit u gren-d tiɣri akk-n ad gen tameskant (tamesbanit) deg wass n 7 Yebrir deg Ldzayer tamaneɣt.\n\n7 Yebrir 1980\nLɛecṛa n tṣ̣ebḥit. Ldzayer tamaneɣt, deg Tsenbert (place) n Umezwaru n Mayyu. 500 n yinelmaden d yiselmaden ay yemsegrawen akk-n ad d-ssuttren dakk-n idles amaziɣ yettalas ad yili. Tiḥucay ay refden yura-d deg-sent \"Idles aɣerfan (culture populaire)\", \"Tilelli n wawal\", \"tamaziɣt ur telli ara d iles adzayri ?\", \"tugdut tadelsant (démocratie culturelle)\". Wid yettekkan deg tmeskant-a (tamesbanit) bdan la d-cennun imseɣret (nnacid) n yemjuhad \"Min jibalina\" (Seg yidurar-nneɣ ay d-tuli taɣect n tlelli). Ibulisen bdan la kkaten medden akk-n kan d-tebda tikli. Wten wid yettekkan u qemḍen-ten mebla ṛṛeḥma. Azal n 200 ay ssulin deg yifurguten s tiyta n tdebbuzin. Gar wid yettekkan, llan aṭas ay yettwajerḥen, gar-asen xemsa ɣlin deg lkuma. Yiwen seg wid yettekkan wten-t s tdebbuzin alama ay yemmut. Deg tesdawit n Ldzayer, inelmaden deɣren (bbuṭin) akk-n ad gen asunded (grève). Tasdawit n Tizi Wezzu tga asunded daɣen yernu ṭṭfen-tt yinelmaden, deg-s ara ttɣimin, deg-s ara gganen.\n\nɣef leḥdac d wezgen n tṣ̣ebḥit, deg tesdawit talemmast n Ldzayer, inelmaden gan timlilit akk-n ad mciwṛen ɣef tikliwin niḍen ara gen sdat n teɣsart talemmast n yibulisen (commissariat central) akk-n ad sbegnen dakk-n ur qbilen ara aqmaḍ (répression).\n\nɣef tlata n tmeddit, Aseqqamu n uḥuddu n yizerfan idelsanen (Comité de défense des droits culturels) yessegrew-d azal n 1000 n yemdanen deg tsusmi sdat n tmahelt (ambassade) n Ldzayer deg Fṛansa. Wid igan amsegraw-a llan bɣan ad as-fken yiwen n ussumer (motion) i wenmahal (ambassadeur). D acu kan , aneggaru-a yegguma ad ten-yemmager u yenna-d dakk-n wigi ur llin d Idzayriyen. Aseqqamu yura-d yiwet n tebṛat yeldin i uselway (ṛṛayes) u iga-d tasakbabt (pétition) ara sseddun d tebṛat-nni.\n\nTameddit : Inelmaden n Tizi Wezzu gan timlilit ay deg ay tt-id-fran ad gen asunded amatu (grève générale) mebla tilisa, u ad qqimen ṭṭfen tasdawit.\n\nAss n 8 Yebrir 1980\nDeg Ldzayer tamaneɣt, ugar n 1000 n yinelmaden ay d-yeffɣen ad ttekkin deg tmeskant (tamesbanit) u la ttberriḥen \"Ad yeɣli weqmaḍ (répression)\", \"Ibulisen d iqettalen\", \"Brum-asen-d i wid yettwaṭṭfen\", \"Idles aɣerfan (culture populaire) adzayri\". Llan daɣen la d-cennun imesɣerten (nnacidat) n tmurt. Ibulisen dehhmen-ten s ljehd ɣer daxel n tesdawit. Tameskant-a teqqim ugar n snat n tsaɛtin. Amur ameqran deg wid yettwaṭṭfen bran-asen-d.\n\nDeg Tmurt n Leqbayel, d luluf n yifellaḥen seg Ɛin Lḥemmam d Laṛebɛa n Ayt Yiraten ay iɛerḍen ad ttekkin deg yiwet n tikli ay gan deg Tizi Wezzu. Igen (armée) yergel-asen iberdan u iḥettem-iten ad qqlen ɣer tuddar-nsen. Amur ameqran deg wid yettwaṭṭfen iḍelli-nni bran-asen-d. Inelmaden n Bumerdas gan asunded (grève). Inelmaden d yiqeddacen n tesdawit talemmast n Ldzayer gan-d assumer (motion) n uɛiwen n yinelmaden n Tizi Wezzu. Nnig way-a, gan-d daɣen anaru (bureau) ara yesseddun lecɣal n tmeskanin (timesbaniyin) deg Ldzayer tamaneɣt.\n\n9 Yebrir 1980\nAmussu (mouvement) yebda la yettimɣur deg Tmurt n Leqbayel. Ilmeẓyen n Yiwaḍiyen, Ayt Yanni, Ljemɛa n Ssarij, Delles, Buṛj Mnayel, Sidi Ɛic, atg. gan timeskanin (timesbaniyin) akk-n ad d-ssuttren ad as-yettunefk lḥeqq i yedles amaziɣ ad yili. Ass-nni deg Sidi Ɛic, yettwamneɛ ubaraz (gala) n Ferhat n Imaziɣen Imula. Ibulisen ṭṭfen Ferhat.\n\nSeg 9 ar 15 Yebrir 1980\nDeg tuddar n Tmurt n Leqbayel, gan-d iseqquma n uqareɛ d uɛiwen n yinelmaden igan asunded (grève).\n\n10 Yebrir 1980\nAkabar n Terni Weslelli Aɣelnaw (FLN) iga tameskant (tamesbanit) mgal n tin ay gan yinelmaden deg Tizi Wezzu.\n\n11 Yebrir 1980\nMouloud Mammeri yuzen tiririt-ines i weɣmis n El Moudjahid ay d-yessuffɣen amagrad-nni (article) n ucemmet \"Wid yettafken timsirin\" (dduṛus). El Moudjahid yegguma ad d-yessuffeɣ tiririt n Mammeri. D aɣmis n Le Matin ay tt-id-yessuffɣen. Inelmaden gan-as-d tisukan (copies) s Roneo u ferqen-tt ɣef medden ama deg Ldzayer, ama deg Fṛansa.\n\n13 Yebrir 1980\nAneɣlaf (lewzir) n usselmed aɛlayan yemlal d yiwet n terbaɛt n yiselmaden n Tizi Wezzu. Inelmaden n tesnawit (lycée) n Amirouche, deg Tizi Wezzu, bdan-d asunded (grève) u ṭṭfen tasnawit-nni. Iqeddacen n sbiṭar n Tizi Wezzu uznen assumer (motion) n uɛiwen i yinelmaden igan asunded akk d tebṛat yeldin i uselway (ṛṛayes) Chadli ay deg ay as-ssuttren ad yeḥbes weqmaḍ (répression). Yiwet n tewriqt yettwaferqen ɣef medden (u nnan-d dakk-n n FFS) tger-d tiɣri akk-n ad gen medden asunded amatu (grève générale) deg wass n 16 Yebrir. \n\n15 Yebrir 1980\nAseqqamu n uḥuddu n yizerfan idelsanen deg Ldzayer (Comité de la défense des droits culturels en Algérie) iger-d tiɣri akk-n ad gen tikli deg wass n 26 Yebrir sdat n tmahelt (ambassade) n Ldzayer deg Fṛansa u deg wass n Umezwaru n Mayyu seg wezniq n \"Filles du Clavaire\" alama d Bastille. Sbiṭar n Tizi Wezzu ṭṭfen-t yiqeddacen.\n\n16 Yebrir 1980\nMedden gan asunded (grève) ikemlen deg Tmurt n Leqbayel. Acennay Ferhat Mhenni n terbaɛt n Imaziɣen Imula yettwaker deg Dar El Beida [deg ccerq n Ldzayer tamaneɣt] ɣef tizi n jjuj d wezgen n tmeddit. Aneɣlaf (lewzir) n usselmed aɛlayan iɛeyyen-asen i yinelmaden n Tizi Wezzu akk-n ad qqlen ɣer tɣuri deg wass 19 Yebrir. Tameddit-nni, mlalen yiqeddacen n Sonelec, Sonelgaz, Sonitex, Casoral, sbiṭar n Tizi Wezzu akk d yiselmaden n yinelmaden akk-n ad d-sseknen dakk-n ur qbilen ara aqmaḍ (répression) n ddula u sbedden-d aseqqamu aɣerfan (comité populaire) i usseddu n lecɣal.\n\n18 Yebrir 1980\nIminigen msegrawen sdat n tmahelt (ambassade) n Ldzayer deg Ottawa yernu gan tikli tazamalt (symbolique) sdat n wemni (parlement) akanadi.\n\n20 Yebrir 1980\nɣef lweḥda n tṣ̣ebḥit : tebda-d temhelt (opération) n Mizrana. Iɣallen n weqmaḍ (répression) kecmen ɣer wakk imukan ay ṭṭfen yinelmaden d yiqeddacen (tasdawit, sbiṭar, lluzinat). Inelmaden yellan ṭṭsen bdan-ten s tiyta nitni mazal-iten deg wusu. Wid ara irewwlen bran-d fell-asen iḍan. Inelmaden la d-ttneggizen seg lbaṭimat n uɣaram (cité) n tesdawit mebla ma lsan iceṭṭiḍen-nsen. Iselmaden ttwarefden seg yexxamen-nsen. Akk iqeddacen n sbiṭar ttwaṭṭfen, u uwyen-d deg wemkan-nsen imejjayen (iṭbiben) n lɛeskeṛ. La ittezzi wawal dakk-n mmuten 32 n medden u d timeyyatin ay ijerḥen. Imezdaɣen n Tizi Wezzu gan asunded amatu (grève générale). Medden ur d-jjin ula d yiwen n ugalis (taplakt) yuran s taɛṛabt deg yizenqan. Tamurt n Leqbayel tegzem ɣef ddunit. Yettwamneɛ unekcum ɣer-s ladɣa ɣef yineɣmasen (imesjeṛnanen).\n\n21 Yebrir 1980\n21 seg wid yettwaṭṭfen ttucaṛɛen deg Leqṣ̣er [Bgayet] u yeḥkem-d fell-asen wexxam n ccṛeɛ ad kecmen ɣer lḥebs. Medden bdan la regglen iberdan deg temdint akk d teɣsart n tmacint (gare). Iɣallen n weqmaḍ (répression) bdan la tteddun deg yizenqan s yibeckiḍen yesɛan tiferyin yernu sxerben igniren (galeries) imaynuten (ahat gan ay-a akk-n ad smentsen [provoquer] medden ?). Medden sxerben ammas n tinḍi (centre d'artisanat), taɣsart (station) n lkiṛan akk d tedwirt n Kharroubi. Imezdaɣen n tuddar ay d-iqerben ɣer Tizi Wezzu udren-d akk-n u gan tikli deg temdint-a akk-n ad d-sseknen dakk-n ur qbilen ara aqmaḍ (répression) d tmenɣiwt n medden.\n\n22 Yebrir 1980\nAsunded amatu (grève générale) yuweḍ ɣer wass-ines wis tlata. Mazal la regglen iberdan deg Tizi Wezzu. Imeskanen (manifestants) la tteddun deg temdint s tḥucay akk-n ad d-ssuttren ad asen-d-brun i wid yettwaṭṭfen u ad ḥebsen aqmaḍ (répression). Imeskanen refden daɣen tiḥucay ay deg d-uran \"Imaziɣen\". Ibulisen (tamunin tiɣelnawin n tɣellist, CNS) mmɣen ɣef yiselmaden seg sdeffir. Llan-d yimenɣin imeqranen deg wakk imukan n Tizi Wezzu gar yibulisen d yimeskanen. Imesdurar qqlen-d ɣer temdint yernu ula d nitni bdan la regglen iberdan. Sxerben inura (lbiruwat) n APS, SAA, axxam n tinḍi, anaru (lbiru) n ukabar n FLN, asensu (hôtel) n Balwa akk d tzeqqa n ssinima Mondial. Iqeddacen n sbiṭar n Mustapha Bacha, deg Ldzayer tamaneɣt, bdan-d ula d nitni asunded akk-n ad msegman d Tmurt n Leqbayel.\n\n23 Yebrir 1980\nAss wis ṛebɛa n ussunded amatu (grève générale). Ibulisen la ttaṭṭafen medden s waṭas u deg yal amkan. Imeskanen (manifestants) ay d-yusan seg Tegzirt nnuɣen akk d yiɣallen n weqmaḍ (répression) deg unekcum n temdint n Tizi Wezzu. Yella-d daɣen yimenɣi d ameqran deg Dreɛ Ben Xedda.\n\n24 Yebrir 1980\nTebda la d-tteqqel \"lehna\" cwiṭ, cwiṭ. Tiḥuna n tuccit bdant la leddint tameddit n wass-nni. Llan-d yimenɣiyen d imeqranen gar yimeskanen (manifestants) (deg Yiwaḍiyen, Laṛebɛa n Ayt Yiraten d Ɛin Lḥemmam) d yiɣallen n weqmaḍ. Igniren (galeries) imaynuten hudden seg lketṛa n sselɛa.\n\n25 Yebrir 1980\nIɣallen n weqmaḍ ṭṭfen akk tamdint n Tizi Wezzu. Tilibizyu n Ldzayer tṣ̣ewwer-d imukan yettwasxerben. ɣef lxemsa n tmeddit, anmahal (ambassadeur) n Ldzayer deg Fṛansa yemlal d weɣlif (ministère) n tɣawsiwin n beṛṛa deg Quai d'Orsay. ɣef lxemsa u xemsin n ddqayeq, anebdad (préfet) n yibulisen n Paris yenna-as i Useqqamu n uḥuddu n yizerfan idelsanen deg Ldzayer dakk-n tikli-nni ay ssefran ad tt-gen i uzekka-nni tettwamneɛ.\n\n26 Yebrir 1980\nAnebdad (préfet) yemneɛ tikli-nni, d acu kan, ɣas ma yella Aseqqamu n uḥuddu n yizerfan idelsanen deg Ldzayer llan zemren ad t-ttehmen, yessɣer aqerru u iger-d tiɣri deg weɣmis (ajeṛnan) d ṛṛadyu akk-n ad d-asen ttekkin medden deg tikli-nni. 500 n yemdanen ay yettekkan. 400 seg-sen ṭṭfen-ten yibulisen u uwyen-ten ɣer Vincennes anda ay ten-qellben, weṣ̣ṣ̣fen-ten yernu gan-asen tisenta (fiches). Tadukli (Amicale) n Yidzayriyen deg Fṛansa tessegrew-d 200 n yemdanen akk-n ad smentsen (provoquer) wid ara yettekkin deg tikli-nni, usan-d deg lkiṛan ɣer Paris yernu llan ttuxellaṣ̣en s wass. \n\n29 Yebrir 1980\nAseqqamu n uḥuddu n yizerfan idelsanen deg Ldzayer yessefra ad yeg tikli tasusamt deg wass n 1 Mayyu, d acu kan, anebdad n Paris yemneɛ tikli-nni imi \"ay tezmer ad d-teglu s ccwal\".\n\n10 Mayyu 1980\nMatoub Lounes iga abaraz (gala) deg Olympia (deg Paris). Medden gan ddqiqa n tsusmi akk-n ad msegman d umussu aɣerfan (mouvement populaire) deg Ldzayer.\n\n12 Mayyu 1980\nTasdawit n Ldzayer tga asunded (grève).\n\n16 Mayyu 1980\nEl Moudjahid yessuffeɣ-d umuɣ (liste) n 24 n yimeḥbas u yenna-d dakk-n wigi ad ɛeddin deg ccṛeɛ n laman n ddula deg Lemdeyya.\n\n18 Mayyu 1980\nDeg Tizi Wezzu gan asunded amatu (grève générale), medden akk ttekkan deg-s (ala igniren [galeries] imaynuten n Ldzayer. \n\n19 Mayyu 1980\nDeg Ldzayer gan tameskant (manifestation) mgal n weqmaḍ (répression).\n\n24 Mayyu 1980\nInelmaden gan timlilit deg tesdawit talemmast n Ldzayer, maca mmɣen fell-asen wid ay yessexdam udabu.\n\n25 Mayyu 1980\nAseqqamu n uḥuddu n yizerfan idelsanen deg Ldzayer yessuffeɣ-d \"Tabṛat yeldin i Chadli\" sdeffir ma yessegrew-d 3522 n tekbabin (signatures).\n\n3 Yunyu 1980\nAseqqamu agraɣlan n uɛiwen n teɣtas n weqmaḍ deg Ldzayer (Comité international de soutien aux victimes de la répression en Algérie) yessuffeɣ-d tasakbabt-ines (pétition). Aseqqamu n uḥuddu n yizerfan idelsanen deg Ldzayer sbedden-t-id s tidet u yessegrew-d 140 n tekbabin (signatures) sɣur yemdanen yettwassnen deg tesdawiyin d tẓuri (art).\n\n21 Yunyu 1980\nɣef jjuj n tmeddit, Aseqqamu n uḥuddu n yizerfan idelsanen deg Ldzayer (CDDCA) akk d Useqqamu agraɣlan mgal aqmaḍ (répression) gan timlilit sdat n Taggazt n Leqdic (Bourse de travail) deg Paris. Gar yiberriḥen (slogans) ay d-nnan medden : \"Ḥebsem aqmaḍ\", \"Brum-asen-d i yimeḥbas akk mebla ccuruṭ\", \"ilsawen iɣerfanen (populaires) (taɛṛabt n Ldzayer d tmaziɣt d ilsawen iɣelnawen\". Akk tuddsiwin (organisations) d yemdanen idzayriyen d yefṛensisen yettwassnen ttwaɛerḍen-d ɣer temlilit-a. Ttekkan deg-s akk wid ay yesteɛṛfen s yimenzayen-a (principes). CDDCA, ASEP, UNEF, LCR, FEN, FO, OCI, FFS. Ma Djamel Allam akk d terbaɛt n Djurdjura gguman ad ttekkin deg temlilit-a. Ferhat d Aït Menguellet llan ttwaṭṭfen deg Ldzayer.\n\n25 Yunyu 1980\nDeg Tizi Wezzu, medden gan ass n webdad i lmend n yimeḥbas. ɣef tmanya n tmeddit, Tanegga n Tɣamsa Tadzayrit (APS) tenna-d dakk-n 24-nni n yimeḥbas n Berrouaghia ad asen-fken tilelli takudant (liberté provisoire) i uzekka-nni.\n\n26 Yunyu 1980\nTeqleɛ yiwet n terbaɛt, deg-s aṭas n tkeṛwas, seg Tizi Wezzu, akk-n ad d-awyen imeḥbas-nni umi d-bran. Wigi, mi ten-id-ssawḍen ɣer Tizi Wezzu, gan-asen tameɣra.\n\nUmuɣ n 24-nni n yimeḥbas n Berrouaghia :\n\n ABBUT Arezki\n CEMIM Meqqran\n AGGUN Aḥmed\n ḤALET Racid\n AḤMED ZAYED Yidir\n XELLIL Saɛid\n At Wakli Racid\n LAMARI Idriss\n AIT LARBI Arezki\n LUNAWSI Mulud\n ALI CCIX Ubraham\n NAYET ABDELLAH Muḥemmed\n BACA Mustafa\n RACIDI Muḥemmed\n BEN AMUN Kamal\n SAADI Mulud\n BELƔEZLI Acur\n SAƐDI Saɛid \n BERDUS Mammar\n STIET Muḥamed\n BURRIF Salaḥ\n TARI Laziz\n BRAHIMI Ali\n ZENATI ǧamal\n\nRacid Caker yemmut deg wass n 5 Ɣuct 1980 deg yiwet n twaɣit n webrid ay deg mmuten ula d tameṭṭut-is, memmi-s d yemma-s. Yella d aselmad amalal (assistant) n tdamsa (économie) deg tesdawit n Tizi Wezzu. Yettekka deg umussu (mouvement) n Tefsut n 1980 deg umazday (collectif) \"mgal n weqmaḍ\" (anti-répression) deg tesdawit.\n\nTiɣbula: http:\/\/membres.lycos.fr\/cicbgayet\/ch20avril80.html \n\nTasuqilt sɣur Omar MOUFFOK\n\n1980 : Abeddel ameqran \n\n\"Tafsut n Yimaziɣen\" n 1980 d yiwet seg tedyanin tisertiyin (politiques) timeqranin akk deg Ldzayer timziregt (indépendante).\n\nUqbel, tamsalt n tmaziɣt tella tenkeṛ-itt ddula yernu imassanen (savants) llan qqnen fell-as allen, neɣ ur ttwalin-tt d tamsalt ur nesɛi azal meɣɣren, d tin yeqqnen s afulkluṛ. D acu kan, asmi ay d-ḍrant tedyanin n 1980, tamsalt-a deg yiwen webrid kan tban-d u yegget fell-as wawal.\n \nTimeskanin (timesbaniyin) akk d yimenɣiyen ay d-yellan gar medden d yiɣallen n ddula deg wakk timiwa n Tmurt n Leqbayel akk d Ldzayer tamaneɣt gar Meɣres n 1980 d Mayyu n 1981 sseknen-d dakk-n wid yessutturen tamaziɣt ur llin d aggagen (intellectuels) imeɛzulen, wanag d ay-n yerzan u bɣan-tt akk wid yessawalen tamaziɣt deg Ldzayer.\n \n\"Tafsut n Yimaziɣen\" d tin ay d-yemlan dakk-n medden ukin-d u bdan la ttxemmimen ad d-neṭqen, ad d-ssiwlen i yiman-nsen ɣef way-n bɣan deg yiwet n tmurt anda ddula tella tebɣa ad d-tessken dakk-n kullec deg-s yeddukkel. Uqbel, tasertit (politique), tasnakta (idéologie) d yedles llan s ddaw n umunupul n ddula yernu d tamenḍawt (consitution) ay as-iḍemnen ay-a. U deg way-n yerzan iles, ulac kra n tlelli deg tmurt imi seg wasmi ay tuwey Ldzayer azarug-ines (indépendance), akk timenḍawin n tmurt qqarent-d dakk-n d \"taɛṛabt ay d iles aɣelnaw unṣ̣ib (national et officiel) n tmurt\".\n \nIḍrisen n llsas (textes fondamentaux) n tmurt d nitni sskanayen-d s lejheṛ dakk-n d ddula kan ay yettalasen ad teṭṭef asselɣu (information) u ad t-tesseddu s yiles ay as-yehwan. Tiɣawsiwin banent ugar mi ara nɣer tizzwariyin (préambules) ay d-uran i tmenḍawin (constitutions), d tid-nni umi qqaren \"irkawalen iɣelnawen\" (chartes nationales).\n \nD acu kan, seg wasmi ay tɛedda Tefsut n 1980, lejyal n yelmeẓyen bdan la d-sskanayen dakk-n ugin ineḍfaren-nni (dogmes) ay yettwaḥettmen fell-asen.\n\nD ljil s lekmal-is n yelmeẓyen, d imezdaɣen akk n Tmurt n Leqbayel ay d-yekkren u ssuttren \"asteɛṛef s yiles amaziɣ\" d u ad asen-tettunefk \"tlelli n wawal\".\n\nD tadyant yesɛan iẓuran lqayit\n\nAssutter n tmaziɣt yesɛa iẓuran ijehden deg wegdud, d ay-n ara idumen yernu ur yezmir ad yettussusem. Amnaɛ n usarag (conférence) n Mouloud Mammeri deg wass n 10 Meɣres 1980 d ifeṭṭiwej ay d-yessaɣen urfan yellan ffren seg zik-nni. Yagi, deg Tmurt n Leqbayel, medden llan wwan u rran urfan-nsen ɣer daxel seg tezwara n yiseggasen n 1970. \n\nTasdawit n Tizi Wezzu, yettwaldin deg 1979, tejbed-d aṭas n waggagen, teqqel d amkan anda ay ttemlilin akk wid yeɣran deg Tmurt n Leqbayel. Ay-a yurar dduṛ deg ussenker n tmeskanin-nni (timesbaniyin). Maca ɣas ma yella d tasdawit n Tizi Wezzu ay yeqqimen acḥal n ledwaṛ la tessedday deg tmeskanin-nni, ay-n ay d-yesnekren medden ur yeqqin ara kan ɣer temsal taggagin (intellectuelles). Amur ameqran deg yimezdaɣen n Tmurt n Leqbayel ḥulfan dakk-n terza-ten temsalt n ussutter n tmaziɣt yernu ttekkan deg tedyanin-nni. Yuɣ lḥal, seg wasmi ay tuwey Ldzayer azarug-is (indépendance), ula d yiwen wass ur d-llint tmeskanin (timesbaniyin) timeqranin am tid ay d-yellan deg wussan-nni n tefsut. Ama deg Tizi Wezzu, ama deg Bgayet, d ledwaṛ ay qqimen medden la ttgen timeskanin (timesbaniyin). Ula deg temdinin timecṭuḥin, ffɣen-d medden akk-n ad d-sseknen dakk-n ur qbilen ara tikli n ddula (Ɛin Lḥemmam, Laṛebɛa n Ayt Yiraten, Dreɛ Lmizan, Buɣni, Iɛeẓẓugen, Amiẓur, Sidi Ɛic, Aqbu, atg.), ula deg tuddar.\n\nɣas ma yella kra n yimanayen (observateurs) ifṛensisen nnan dakk-n ala deg Tizi Wezzu d tama-ines ay d-llant tedyanin, Tamurt n Leqbayel akk tewlawel, s \"tmeqrant\", s \"tmecṭuḥt\". Bitt, tikkwal, kra seg yimenɣiyen ay d-yellan deg \"tmecṭuḥt\" (Bgayet d yeɣzer n Ṣṣ̣umam) ugaren wid ay d-yellan deg Tizi Wezzu. Aqmaḍ (répression) ur yezgil ula d yiwet n tama. Tubiret d Bgayet, ɣas ma llan kra ay yettwalin dakk-n txuṣ̣ṣ̣ timmuzɣa-nsent, uɣent tiytiwin ijehden ugar n tid ay tuɣ Tizi Wezzu. Akk-n yebɣu yili, ɣas ma yella kulci yebda-d seg Tizi Wezzu, ddula ur twit ara medden deg-s akk-n ay ten-twet anda niḍen yernu seg 1980 d asawen, teqqel tettḥadar tamdint-a d tmura ay d-iqerben ɣer-s. \n\nTamsalt n tmaziɣt dindin kan tefreq u tennul aṭas n tmiwa n tmurt n Ldzayer. Yernu d ilmeẓyen s umata ay tt-yettnaɣen fell-as, dɣa d ay-n ay aɣ-yejjan ad d-nini dakk-n amussu-a (mouvement) d win ara idumen u ad yesɛu azal meɣɣren deg uzekka n tmurt. Ddula teɛreḍ ad tesseddu awal dakk-n wid ay d-yesnekren tamsalt n tmaziɣt d kra n yemdanen ur nemɛin, ur nesɛi azal yernu \"jjmen tallit n Fṛansa\", maca ay-a ur yelli d tidet, wanag wid yennuɣen ɣef temsalt n tmaziɣt ggten u meẓẓiyit.\n\nAmur ameqran deg wid irefden tamsalt-a dima llan sɛan s ddaw n 25 n yiseggasen deg leɛmeṛ-nsen. Wid yerɣan fell-as aṭas, amur meɣɣren deg-sen d inelmaden n tesnawit (lycée), yernu ur ttɛeddin ara i ɛecrin n yiseggasen deg leɛmeṛ. Akk-a ay yella lḥal ama deg tmeskanin (timesbaniyin) n 1980, ama deg wakk tid ay tent-id-iḍefren. Akk-a daɣen ay yella lḥal deg tmeskanin-nni ay d-yellan deg Nwembeṛ n 1985 : ixxamen n ccṛeɛ n Tmurt n Leqbayel ḥekmen s lḥebs ɣef wazal n meyya n yelmeẓyen ɣef ljal n \"ccwal\" ay snekren deg yiberdan, akk-n ma llan d inelmaden n tesnawit (lycée). Ljil-a n yelmeẓyen d Ldzayer ay ten-yesseɣren akk yernu ur ssinen ara Fṛansa ... ɣas ma yella nga-as dakk-n wid ay d-yesnekren timeskanin-a (timesbaniyin) d imdanen yeɣran s tefṛensist yernu ahat jjmen kra n zzman iɛeddan, amek ara d-nessefhem dakk-n ilmeẓyen n Tmurt n Leqbayel ay tessɣer ddula n Ldzayer ad ddun d wid yebɣan ad rren Ldzayer ɣer deffir ?\n\nYuɣ lḥal, tasertit-nni (politique) n usseɛṛeb ur tessaweḍ ara ad d-teqleɛ \"ay-n ay d-yeqqimen\" seg temsalt n tmaziɣt seg Tmurt n Leqbayel wanag d assejhed ay tt-tessejhed. Takti (lfekra) n tmaziɣt tuɣ akk timiwa n Tmurt n Leqbayel deg lweqt ay deg ddula tella tugi-tt u la tt-tettḥaṛab seg lqaɛa. D ti ay d tiɣawsiwin ay wuɣur yessefk ad d-rren lwelha-nsen wid yesseddayen lumuṛ n ddula.\n\nAmussu (mouvement) n tmaziɣt ur yelli ara daɣen yezmer ad yettwarnu, imi ay d-yenker deg yiwet n tallit ay t-iɛawnen ɣef way-nni, d tallit ay deg ikabaren (partis) uffiren (gar-asen FFS n Aït Ahmed d kra n trebbaɛ timecṭuḥin n uzelmaḍ) gren-d iman-nsen, d acu kan, medden maci d ikabaren-nni ay ḍefren wanag ay-n ay ten-yessewlawlen yugar ay-a.\nYuɣ lḥal, ikabaren n tenmegla (opposition) deg Ldzayer qqimen d uffiren alama ay d tagara n 1988, yernu ula d yiwen wass ur ssawḍen ad rṣ̣un iman-nsen deg wegdud u ad yaɣ uẓar-nsen deg-s u ad idum, yernu ula d yiwen wass ur gin kra n tigawt (action) ara idumen akk-n ad qablen tasertit (politique) n ddula.\n\nAkk iɣallen isertiyen (politiques) ay temneɛ ddula llan d uffiren, ur zmiren ara ad gen kra ara d-yawin lfayda ibanen, ur llin ara sɛan isenfaren (projects) ibanen, llan ttwaqemḍen (réprimer) dima neɣ sya ɣer da, dɣa ula d yiwet seg trebbaɛ-a ur tessaweḍ ad d-tban, ad tif tiyaḍ neɣ ad temneɛ seg uqareɛ d weqmaḍ (répression) n yibulisen.\n\nAmussu (mouvement) adelsan amaziɣ yefhem seg tazwara dakk-n ur yessefk ara ad d-yeɣli deg snat n tfexxtin : tamezwaurt, ur yessefk ara ad yeqqel d uffir, tis snat, ur yessefk ara ad yeqqim s ddaw tecḍaḍt n yikabaren (partis). Dɣa, wid ay t-id-yesnekren deg yiseggasen n 1980, ssawlen-d s lejheṛ, ẓran-ten medden. Yuɣ lḥal, mi ara nwali ɣer ussirem-nsen, ɣer tmuɣliwin d uxemmem-nsen, ad nẓer dakk-n wid yennuɣen ɣef tmaziɣt glan-d s ubeddel ameqran deg tmurt n Ldzayer, snekren-d tagrawla (révolution) n tidet : medden qqlen zemren ad ssiwlen s lejheṛ, deg webrid, yernu yettwakcef-d weqmaḍ-nni (répression) ay tqemmeḍ ddula n Ldzayer s kra n win ara d-yessiwlen. D ay-a ay yejjan ad d-yekker yiwen n ljil n yimeɣnasen (militants) ur nettagad, d wid iwejden ad nnaɣen akk d weqmaḍ n ddula u ad bedden ɣef wawal-nsen alama d ṭṭerf. Zik, akk-n ad tessens urfan n medden, ddula tella tettaṭṭaf wid ay d-yessenkaren timeskanin (timesbaniyin) neɣ tḥebbes medden yettekkan deg trebbaɛ ur nelli, neɣ deg trebbaɛ, seg wasmi ay tent-id-sbedden llan yagi deg-sent yemdanen iqeddcen d yiɣallen n laman, maca, asmi ay d-yekker ljil-a amaynut n yelmeẓyen, tiɣawsiwin qqlent ur la tteddunt ara am wakk-a. Tiɛeqqayin n tmaziɣt ɣlint u mɣint-d deg yal tama, d ay-n ay d-yesnekren aṭas n medden, mi tensa tmes da, ad d-tekker anda niḍen. Yeqqel yimenɣi iban, yettili-d s lejheṛ, d imenɣi s ljehd n yiɣil ay yekksen tugdi akk d tsusmi seg wulawen n medden. Yekkes lweḥc-nni izedɣen medden zik-nni, deg tallit n Boumediene, asmi ay llan ttxemmimen dakk-n iɣallen n ddula llan deg yal amkan. \n\nD acu kan, yessefk daɣen ad nẓer dakk-n deg 1980, ddula n Ldzayer tella la tettbeddil : tamettant (lmut) n Boumediene tessewlawel akk ddula d werkad ay tella terked-it zik-nni, yernu adabu (autorité) n Chadli Bendjedid ur yejhid ara akk. D ay-a ay yejjan ddula amzun temmehmeh, ur teẓri ara d acu n tikli ara d-tawi akk d tmeskanin-nni (timesbaniyin) n 1980, ladɣa imi ula d yiwen wass ur d-llint tedyanin timeqranin am tid-nni yernu tella ddula ur tebni ara fell-asent ad d-ilint. Tlata n wayyuren ay teqqim ddula ɛerqent-as, tikkelt ad tesseqdec iɣil (dɣa tiyita ijehden akk d tin n 20 Yebrir, asmi ay mmɣen yibulisen ɣef tesdawit n Tizi Wezzu), tikkelt, tɛerreḍ ad tessens times, am wasmi ay d-bran i 24-nni n warrac \"ay d-yesnekren ccwal\" sdeffir ma ɛeddan deg ccṛeɛ n laman n ddula). Taggara, ddula tefren ad teqbel tamsalt n tmaziɣt, ad tt-teddem u ad d-telhu id-s akk-n ad tezmer ad tt-teḥkem, yili uqbel tella teffeɣ-as akk afus. D acu kan, deg tallit-nni n ukukru n ddula, wid ay d-yesnekren amussu (mouvement) amaziɣ ssawḍen ad d-sseknen dakk-n tamsalt n tmaziɣt tesɛa iẓuran lqayen deg wegdud : medden gan sin n yisudiden imuta (grèves générales), llant-d aṭas n tmeskanin, llan-d aṭas n yimenɣiyen u qqlen yimenɣiyen-nni weɛṛen u meɣɣrit ugar sdeffir n 20 Yebrir. Seg wasmi ay tuwey Ldzayer azarug-ines (indépendance), d tikkelt tamezwarut ay deg ara d-kkren yimezdaɣen n yiwet n tama s lekmal-is u ssawḍen ad bedden acḥal n ledwaṛ deg wudem n ddula.\n\nS way-a, d imeɣnasen (militants) n yedles, amur ameqran deg-sen meẓẓiyit, yernu deg tallit-nni tella texḍa-ten tsertit (politique) neɣ akk-n kan ay bdan keccmen deg-s, ssawḍen ad gen ay-n ur igi ula d yiwen n ukabar aserti (parti politique) n menwala ar imir-n : bedden s lejheṛ deg wudem n ddula yernu idum webdad-nsen alama ay ḥettmen ddula ad testeɛṛef s temsalt-nsen yernu ad tessenqes seg teqseḥ n weqmaḍ-ines (répression).\n\n1980 : Tadukli n waggagen* d wegdud\n\nintellectuels\n\n\"Tafsut n Yimaziɣen\" n 1980 tella-d deg yiwet n tallit ay tt-iɛawnen akk-n ad d-tili : imeɣnasen (militants) n tmaziɣt qqimen la qeddcen azal xmesṭac n yiseggasen deg yedles, ɣas s tuffra, imeɣnasen yerɣan aṭas ɣef temsal-a bdan la keccmen tasertit (politique) yernu tebda la tettwabnay cwiṭ, cwiṭ yiwen n uẓeḍḍa (réseau) n \"yimeɣnasen imesmaziɣen\" (amazighistes). Gar way-a d way-n niḍen, Tizi Wezzu tella la tettnerni s tɣawla, dɣa, sdeffir ma tella d tamdint yeqquren, teqqel d tamdint meɣɣren deg tama-nni. Deg 1979, tettwaldi tesdawit n Tizi Wezzu, dɣa d nettat ay d ssebba ay yejjan Tafsut n 1980 ad d-taɣ. ɣas ma yella timeskanin (timesbaniyin) n 1980 maci d aggagen (intellectuels) d yesdawanen (universitaires) kan i yiman-nsen ay tent-igan, maca tildin n tesdawit deg Tizi Wezzu d ay-n yuraren dduṛ meɣɣren deg tmeskanin-a yernu d nettat ay yejjan amussu (mouvement) ad yimɣur.\n\nAmussu (mouvement) amaziɣ, asmi ay d-yeṭṭerḍeq, yelfa-d d ameqran, xelḍen deg-s akk medden yernu ur iṣ̣eggem ara aṣ̣eggem ay ijehden, dɣa d tasdawit ay yuraren dduṛ deg usseqɛed d usseddu n lecɣal n umussu-nni.\n\nɣef way-a, maci deg lbaṭel ara tɛerreḍ ddula n Ldzayer ad tessenqes seg ljehd n tesdawit n Tizi Wezzu (imi ur tezmir ara ad tt-tekkes) : akk isenfaren (projets) n wesnerni n tesdawit-a llan ttuwexxaren, sneqsen seg-s inelmaden alama ay d ay-n kan, ttwakksen seg-s yinurar n usselmed s lekmal-nsen yernu iban dakk-n ddula tebɣa ad terr tasdawit-a d tarbaɛt kan n yiɣerbazen (llakulat) n yisuda (instituts) n usselmed aɛlayan, ay deg ur ttilin ara waṭas n yinelmaden u ad ifsusen i weḥkam.\n\nTafsut n 1980 tessken-d daɣen dakk-n tella-d tdukli gar waggagen imeɣnasen (intellectuels militants) d wegdud deg Tmurt n Leqbayel. Ay-a yesskanay-d ay-n gant trebbaɛ deg lɣerba seg 1965 alama ay d imir-n d ay-n yeddan d way-n yebɣa wegdud, yernu leqdic-nsen yegla-d s lateṛ d ameqran deg tmetti (société) n Tmurt n Leqbayel.\n\nWerjin yewlawel wegdud deg Tmurt n Leqbayel u deg Ldzayer akk akk-n yewlawel asmi ay sdukklen waggagen (intellectuels) iɣallen-nsen akk d wegdud, u d ay-a ay yejjan amussu (mouvement) amaziɣ ad d-iban s lejheṛ u ad yimɣur akk-n ad yaɣ akk Tamurt n Leqbayel akk d Ldzayer tamaneɣt u ad yeqqim akk-n ugar n useggas (seg 10 Meɣres 1980 ar 19 Meɣres 1981).\n\n1980 : d tiyita ay d-yejjan lateṛ \n\nDeg yiseggasen ay d-iḍefren tafsut n 1980, nezmer ad nger tamawt dakk-n amussu (mouvement) amaziɣ yekka ɣef snat n talliyin yemgerraden (yemxallafen). Talliyin-a mgerradent ama deg tegnit ay deg d-llant, ama deg tsudist-nsent (stratégie).\n\nTallit n Meɣres 1980 ar Ctembeṛ 1981, nezmer ad as-nsemmi \"tallit yeḥman\", d tin ay deg yella waṭas n leqdic akk d tmeskanin (timesbaniyin) timeqranin deg webrid (ama deg Tmurt n Leqbayel neɣ deg Ldzayer tamaneɣt), timliliyin, inejmuyaɛ yemgerraden, timsirin (dduṛus) n tmaziɣt (ama deg Ldzayer neɣ deg Tmurt). Yuɣ lḥal, imir-n, wid ay d-yesnekren u sseddan amussu (mouvement) amaziɣ dindin kan ukin dakk-n timsal n tmagit (identité) tamaziɣt d tid wuɣur d-rran medden lwelha-nsen yernu aṭas n medden ay yewlawlen fell-asent. Akukru n ddula akk d beddu n weskasi (débat) ɣef yedles deg tmurt n Ldzayer d ay-n ay yejjan imeɣnasen (militants) ad faṛsen tagnit u ad sdumen lḥeṛs ɣef ddula. Yuɣ lḥal, imeɣnasen ssarmen ad teg ddula kra n tɣawsa ibanen i tmaziɣt, ad teldi tiwwura u lxerṣ̣um ad teqbel ad tettusselmed tmaziɣt u ad yili unadi fell-as deg tesdawiyin n Tizi Wezzu akk d Ldzayer tamaneɣt. D ay-a ay yes d-yewɛed uneɣlaf (lewzir) n usselmed aɛlayan n tallit-nni, A. Bererhi.\n\nD acu kan, dindin kan teqqel ddula ɣer weqmaḍ-ines. Tebda la tferren wid ara teṭṭef u ad ten-tawey ɣer lḥebs (maci d imeɣnasen n menwala) i wakk-n ad tesseɛreq tikli i umussu (mouvement) amaziɣ.\n\nAsmi ay ifuk useqqamu alemmas n FLN askasi-ines (débat) ɣef yedles aɣelnaw ay d-yellan gar Yunyu d Yunyuz n 1981, iga-d timeɣtusin (résolutions) ɣef yedles, dɣa tebda tikli n ddula la d-tettban. Ddula tɛawed yefren ad tkemmel deg timuɣliwin-ines tiquranin imi askasi-a yefra-tt-id dakk-n tamagit (identité) tadzayrit d taɛṛabt-tineslemt. Llan kra n yemdanen seg wid yettekkan deg weskasi-nni, nnan-d dakk-n mazal zemrent ad ilint lemcawṛat ɣef temsalt-a (ɣas ma yella timuɣliwin n yemdanen-a llant beɛdent s waṭas ɣef tid n yimeɣnasen [militants] imaziɣen), d acu kan, d wid yettnaɣen ɣef tesnakta (idéologie) taɛṛabt ay yernan deg weskasi-a. Yagi, aṭas n yiseggasen seg wasmi ay bdan yemsaɛṛaben (arabistes) d yemsaɛṛaben-isenselmen (arabo-islamistes) la keccmen u la ttaṭṭafen akk tisuda (institutions) n tesnakta n ddula, ladɣa deg yedles, deg usselmed u deg ukabar (parti) n FLN.\n\nImeɣnasen (militants) n tmaziɣt ɛerḍen tikkelt taneggarut \"ad ḥeṛsen ddula swadda\", dɣa gren-d tiɣri i medden, deg wass n 26 Ctembeṛ, akk-n ad gen asunded amatu (grève générale) u ad ɣanzun (boycotter) aɣerbaz (llakul), d acu kan, tikkelt-nni, medden ur ten-ḍfiren ara akk-n yessefk acku, mebla ccek, ur yeffiɣ ara fell-asen way-nni deg tegnit-nni. Dɣa, iban-asen-d i yimeɣnasen n tmaziɣt dakk-n ulac d acu ara asen-d-tefk ddula, wanag taneggarut-a la tqeddec akk-n ad yeqqim kullec akk-n yella zik, bitt, tebda la tqeddec akk-n ad tessejhed asseɛṛeb. Ay-a iban-d deg tuqqla (rentrée) ɣer tesdawit deg 1981, imi ay teɛzem ddula ad tesseɛṛeb akk ifurkawen (branches) n tussniwin talsanin (sciences humaines) deg tesdawit. Dɣa iban dakk-n ddula tebɣa d nettat kan ara iḥekmen tasnakta (idéologie) sdaxel n tesdawit.\n\nSeg yimir-nni, imeɣnasen (militants) n tmaziɣt ɛawden ṣ̣eggmen iman-nsen akk-n ad d-awin tikli ara idumen, yernu d ay-n kan ara yeffɣen fell-asen. Dɣa bdan la d-ssuffuɣen tisufaɣ (publications), ɣas sɛint ara ttesriḥ, maca ddula ur tgi acemma akk-n ad teḥbes afraq-nsent, yernu tisufaɣ-a llant d ttawil ay yes sseddan yimeɣnasen isalan (lexbarat) ilelliyen akk d weskasi-nsen (débat) ɣef tekta (lfekrat) deg Tmurt n Leqbayel. Daɣen, sbedden-d yimeɣnasen tirebbaɛ n leqdic ɣef yinurar yerzan iles d yedles : dɣa bdant trebbaɛ-a la qeddcent ɣef usseqɛed n yiles amaziɣ (la d-bennun awalen itekniyen [techniques]), u ssawḍen ad d-ssuffɣen iqeddicen yemmuzzgen (spécialisés), werjin ttwagan-d uqbel deg tmaziɣt, am \"Tmawalt n Tusnakt\" (Léxique de mathématiques). Daɣen, bdan yimeɣnasen la ttgen timsirin (dduṛus) i usselmed n (tira) tmaziɣt s tuffra. S way-a, qqlen yimeɣnasen ur la ttnadin ara ad asen-d-tefk ddula kra, wanag llan la qeddcen yal ass akk-n ad d-bnun amussu (mouvement) ijehden ugar yernu d win ur nezmir ad yens : d idles amaziɣ ay izemren i yiman-is yernu yettuwehha ɣer yimal (avenir). D ay-a ay yejjan imeɣnasen ad d-sbedden tasɣunt (revue) Tafsut, ay yettwagan i lmend n tezrawin d weskasi (études et débats). Tafsut teqqel d ttawil ay deg aggagen (intellectuels) imaziɣen qqlen la d-ttarun ay-n ttxemmimen ɣef temsal n yedles.\n\nDaɣen, yella mazal la d-yettili wembaddel gar waggagen (intellectuels) d wegdud deg Tmurt n Leqbayel; llant aṭas n tegnatin ay deg ttemlilin am yibarazen (galas) d leqdicat ay d-yettilin ladɣa deg tesdawit n Tizi Wezzu. Yuɣ lḥal, deg yiseggasen ay d-iḍefren tafsut n 1980, tkemmel teddert tdukli-nni yellan gar waggagen d yegdud, u ay-a yettban-d s tmeskanin-nni (timesbaniyin) ay d-yellan deg yiseggasen n 1980, u ay deg tikkwal llan-d yimenɣiyen meɣɣren gar yelmeẓyen d yibulisen deg wakk timiwa n Tmurt n Leqbayel. ɣef umedya (lemtel), asmi ay ttwaṭṭfen sebɛa n yimeɣnasen (militants) n tmaziɣt deg Fuṛaṛ n 1985, dindin kan kkren-d akk medden n Tmurt n Leqbayel (llant-d tmeskanin deg Tizi Wezzu, deg Bgayet, deg Yiɛeẓẓugen, ...). Deg umezwaru n Nwembeṛ, ttwaṭṭfen medden deg temsalt-nni n Temɣunt tadzayrit n yizerfan n wemdan (Ligue algérienne des droits de l'homme), yili tamɣunt-a llan la ttekkan deg-s yimeɣnasen n tmaziɣt s waṭas. D ay-n ay yessekren ccwal d ameqran u deg tgara, ixxamen n ccṛeɛ n tmiwa ay deg tekker ḥekmen-d lḥebs i wazal n meyya n medden ɣef ljal n ccwal.\n\nSeg 1980 [ɣer 1990], nezmer ad d-nini dakk-n azal n 300 n medden ay yettucaṛɛen yernu yettwaḥkem fell-asen lḥebs ɣef ljal n yimenɣi ɣef tmaziɣt ama deg Tmurt n Leqbayel, ama deg Ldzayer tamaneɣt (attekki deg tmeskanin [timesbaniyin], afraq n tewriqin, attekki deg leqdicat d lecɣal yeqqnen ɣer ussutter n tmaziɣt). Ma d wid ay yettwaṭṭfen sakk-in bran-asen-d mebla ma ɛeddan deg ccṛeɛ, wid yettwaṭṭfen deg yexxamen n yibulisen, wid yettwaḥebsen tallit ɣezzifen mebla ssebba, wid ay d-ɣerrqen seg yiɣerbazen (llakulat), wid umi kksen ipaspuṛen-nsen u menɛen-ten ad ffɣen seg tmurt, wigi akk ur nezmir ad ten-id-neḥseb : tiɣawsiwin-a llant ḍerrunt-d yal ass, qqlent d tarutint ay nnummen akk yimeɣnasen (militants) n tmaziɣt. Dɣa, ay-a akk yessnakay-aɣ-d amek ay tefka temsalt n tmaziɣt iẓuran deg wegdud deg Tmurt n Leqbayel, medden qqlen sskanayen-d s lejheṛ tamagit-nsen (identité) tamaziɣt deg Tmurt n Leqbayel. ɣas ma tessukk ddula acḥal n yiseggasen n lḥeṛs d weqmaḍ ɣef wegdud, maca ay-a ur yessaweḍ ara ad yeqḍeɛ ay-n izedɣen deg wulawen n medden. Ccwal yekkren deg 1985-1986 deg Tmurt n Leqbayel yella d win iweɛṛen ugar n win n 1980, u yessken-d dakk-n medden ukin-d deg tama-a, yernu amussu (mouvement) amaziɣ yessaweḍ ad d-yessuffeɣ urfan n medden ɣer lejheṛ u qqlen medden, ama deg tmurt n Ldzayer, ama deg umaḍal (ddunit) slan s temsalt-a n tmaziɣt u ttḍafaren-tt.\n\nLejnas steɛṛfen s ljehd n umussu* amaziɣ\n\nmouvement\n\nD ay-n ibanen dakk-n amussu (mouvement) amaziɣ ɛawnen-t-id s waṭas yiminigen (iɣriben) imaziɣen. Iminigen-a yekkan acḥal n yiseggasen deg lbeṛṛani yernu sɛan ttejṛiba deg temsal n tsertit, d nitni ay iɛawnen amussu ay yekkren deg tmurt n Leqbayel akk-n ad yemmager u ad yeṣ̣ber i weqmaḍ (répression) n ddula. Amussu amaziɣ yeqqel yesɛa ineṭṭaqen (porte-paroles) deg lɣerba, d wid ay yellan la ttxebbiren lejnas ɣef way-n la iḍerrun deg Tmurt n Leqbayel : seg 1980 d asawen, teqqel tɣamsa (presse) la d-tessawaḍ isalan (lexbarat) n way-n iḍerrun deg Tmurt n Leqbayel ugar n zik. D ay-a ay yejjan ddula ur tesseqdac ara aqmaḍ (répression) ameqran deg Tmurt n Leqbayel u tuwey-d tikli ay deg tḥuder imezdaɣen n tama-a. D ay-a daɣen ay yejjan medden ad qqlen ad ttarun neɣ ad ssawalen mebla akukru, mebla ma sneqsen ay-n ay ugaden ur as-iɛejjeb ara i ddula, u d ay-a ay d-ikecfen aqmaḍ n ddula, u teqqel tneggarut-a ur tezmir ara ad teqmeḍ medden s tsusmi, ur isell yiwen, am zik-nni. Azal n ɛecrin n yiseggasen ay teqqim ddula, yinabaḍen-ines (lḥukumat) yemxallafen, la tqemmeḍ, la tettakel ɣef yizerfan (lḥuquq) d tellyin, u tuweḍ alama ay d asseqdec n uɛetteb d tmenɣiwt ! Akk-n ad tefk lḥeqq i yiman-is u ad teg lecɣal-a akk, ddula tettḥaṛab akk wid ay d-yekkren ɣer-s s yisem n Tegrawla (Révolution) yessuffɣen Fṛansa u s yisem n yimenɣi mgal (contre) n temnukda (impérialisme). Deg tallit-nni, llan medden yettwakren, ttwaṭṭfen mebla lqanun, ttuɛettben mebla ma yewlawel yiwen u mebla ma faqent trebbaɛ tibeṛṛaniyin yettnaɣen ɣef yizerfan (lḥuquq) n wemdan u ad d-lhunt s temsal-a.\n\nSeg 1980 d asawen, ttuwehhant akk teftilin ɣef Ldzayer, ladɣa ɣef Tmurt n Leqbayel : ay-n yebɣu teg-it ddula akk-n ad teḥbes tikli n yisalan (lexbarat), ur tessaweḍ ara, medden akk ẓran. Seg yimir-n, ddula teqqel teẓra dakk-n ur tezmir ara ad tkemmel aqmaḍ (répression) s tuffra.\n\nDeg lweqt ay deg llant la d-ḍerrunt tedyanin deg tmurt, deg lɣerba, imeɣnasen bdan-d leqdic n wesḥulfu (sensibilisation) d ussaki n medden, alama ay yeqqel umussu (mouvement) amaziɣ la d-ijebbed u la yettqenniɛ Idzayriyen yellan deg lɣerba ugar n Tdukli n Yidzayriyen deg Tuṛuft (Amicale des Algériens en Europe), yellan, deg tidet, d tarbaɛt itebɛen ɣer FLN deg lbeṛṛani.\n\nDaɣen, deg tallit-nni, bdan wid yessawalen tamaziɣt deg lɣerba s timmad-nsen la d-ttarun idlisen ussnanen (scientifiques) ɣef tmaziɣt, dɣa d ay-a ay yekkan ibeṛṛaniyen ad d-rren ugar lwelha-nsen ɣer way-n iḍerrun deg Tmurt n Leqbayel. Asmi ay bdan Yimazɣanen (Maghrébins) la d-lehhun nitni s timmad-nsen s tezrawin (études) ɣef tmaziɣt, tebda la tettebɛad takti-nni (lfekra) dakk-n d timura « listiɛmeṛ » ara ijebbden lexyuḍ. Ay-n d-ttinin neɣ ttarun-t-id yimassanen-a (savants) imazɣanen d ay-n zemren ad t-amnen medden, d nitni ara d-yessawalen ɣef yiman-nsen, maci d wiyaḍ ara d-ineṭṭqen deg umur-nsen. Imi ay d-lhan id-s yimazɣanen (maghrébins) n tmura yemgerraden n Tefriqt n Ugafa, tebda « tmesmaziɣt » (berbérisme) la tetteqqel d amussu (mouvement) n uxemmem iḥuzan akk tama-a, ur yeqqim ara kan deg yiwet n tmurt.\n\n \nTimmuzɣa* akk d tugdut\n\namazighité\n\nɣas ma yella imussa isnaktanen (mouvement idéologiques) deg tmura n Tmazɣa (Maghreb) mgerraden, maca tella yiwet n tɣawsa ay ten-yesdukklen : Tamazɣa d taɛṛabt yernu s kra n leqdic ara yettwagan ɣef yedles, yessefk ad yeqqim kan deg tlisa-a. Ma d timmuzɣa (amazighité), ya tettwankeṛ maḍi, ya tettwaḥqer alama ay d ay-n kan. Win yessawalen tamaziɣt, imi ay yettwankeṛ am wakk-a, ur yessefk ara ad newhem mi ara t-nwali yettsuɣu-d : « Ala ! Lliɣ yernu mazal bɣiɣ ad iliɣ azekka ! ». D ay-n ibanen ad d-yini ay-a, d lḥeqq-is.\n\nD ay-n ibanen dakk-n ankaṛ akk d tririt-agi deg rrif d ay-n ara iḍurren Amaziɣ s timmad-is, maca ay-a yezmer ad yili daɣen d amihi (danger) i tmetti (société) s lekmal-is, imi, mi ara tessers ddula tilisa am tigi i yedles, ad teqqel tmuɣli n yedles d tamuɣli tuḥṛist, d tin ur nettaẓ ɣer sdat, d tin ur nqebbel wiyaḍ, d tin wesdukkel n bessif n wakk medden s ddaw n yiwet n tecḍaḍt, d tin ay deg ay-n ur tebɣi ara ddula ad t-tekkes, ɣas yella deg yedles, u d tin ay deg ttin ledwaṛ gar ddula d wegdud : deg lweqt ay deg idles d agdud ay t-id-yettgen, ad teqqel d ddula d nettat ara t-id-yettgen i wegdud. Skud ur werɛad ur steɛṛfen ara yimezdaɣen n Tmazɣa (Maghreb) s wakk ay-n yellan deg tgemmi-nsen (patrimoine), werjin ad d-ffɣen seg ḍḍeɛfan d tiggunẓit tadelsant (sous-développement culturel). Ur yezmir ad d-yili wesnulfu wala tudert tadelsant n tidet mi ara tqeddec ddula akk-n ad ttun medden amezruy (ttarix) d yedles-nsen, mi ara d-tḥettem fell-asen (u ɣef yiman-is) lḥeqq d umezruy n tkellax, mi ara tbennu azekka n tmetti (société) ɣef tmucuha werjin nelli deg lweqt ay deg tejja ay-n yellan.\n\nḌḍeɛfan ay yeḍɛef yedles deg tmura n Tmazɣa (Maghreb) u ladɣa deg Ldzayer d ay-n ay d-yurew wemnaɛ ay ttwamenɛent waṭas n tɣawsiwin seg seg wasmi ay uwyent tmura-a izurag-nsent (indépendances) : tamaziɣt teqqel deg rrif, maca daɣen, tettuḥaṛeb tefṛensist yellan, ama nebɣa neɣ negguma, d ttawil yuɣen aẓar deg Tmazɣa u d yiwen seg yilsawen igan leqran i yedles d ccfawat-nneɣ. Ay-a yerra idles n tmura n Tmazɣa d igellil, yernu qrib ulac akk tudert taggagt (intellectuelle) deg yimukan ay teṭṭef ddula. Axemmem yeddren, idles yeqqnen ɣer tidet ttafen kan iman-nsen beṛṛa i tsuda (institutions) n ddula, ttilin-d kan deg yimukan idergen i wallen n ddula, ladɣa deg lbeṛṛani. Yagi, maci deg lbaṭel ara naf dakk-n amur ameqran deg way-n d-itteffɣen deg yedles d tudert taggagt (intellectuelle), itteffeɣ-d s tmaziɣt neɣ s tefṛensist. Ay-a ur yebɣi ara ad d-yini dakk-n taɛṛabt ur tezmir ara ad tesseddu idles amuddir, wanag ssebba nettat iles-a, deg tegnit ay deg nella, ata-n gar yifassen n d wid yeṭṭfen tasertit (politique) d tesnakta (idéologie) n ddula.\n\nAkk Imazɣanen (Maghrébins), ama d wid yessawalen s tmaziɣt neɣ d wid yessawalen s taɛṛabt, ala d rrbeḥ kan ara rebḥen lemmer ad ḥesben timmuzɣa d aḥric seg wayla-nsen. Asmi ara mṣ̣alaḥen Yimazɣanen wagar-asen u ad qeblen tikkersit (complexité) d tenḍa (diversité) n tmagit (identité) d yedles-nsen, ass-nni, tezmer ad teqqel Tmazɣa d tamurt n wesnulfu d unnerni. Tukci n wazal i tmaziɣt d ay-n ara yesqeɛden assaɣen (relations) gar uɣerman (citoyen) d ddula ay t-iḥekmen. Amussu (mouvement) n tmaziɣt d win ay d-yeglan yid-s s ussutter n tuggta (pluralisme), n weqbal n wiyaḍ, n tenḍa (diversité) akk d tlelli (liberté), ama d tin n wemdan, ama d tin n terbaɛt. Amussu-a yugi ad ttuḥettmen medden ad ddren s ddaw n yiwet kan n tecḍaḍt, tin ara tḥettem fell-asen ddula u d tin ay izemren ad tɣurr kra akk-n ad sbedden leḥkem amesbaṭli. Tabṛat n umussu-a tban, ladɣa deg Tmurt n Leqbayel : maci d ddula ara d-yesnulfun neɣ ara d-yebnun « idles » i wegdud, yernu ay-nni ur yelli d idles wanag d timucuha tunṣ̣ibin (officielles) ara qebleɣ mebla ma nniɣ-d acemma. S yisem-iw d aɣerman ilelli, ttalaseɣ ad d-iniɣ d acu ay lliɣ, d acu ay bɣiɣ ad qqleɣ u ad bnuɣ ay-a. Tamagit-inu (identité), idles-inu ur llin ara, akk-n ay d-yenna Kateb Yacine, d akaram (dossier) n lekwaɣeḍ ay d-tga ddula, d win ay tettbeddil akk-n ay as-yehwa, ma d nekk ad qebleɣ ay-n s tsusmi. Idles d ay-n ay d-tesnulfuy yal ass tmetti (société) tilellit.\n\nɣef way-a, amussu (mouvement) amaziɣ ur yelli d win ay yes bɣan Yimaziɣen ad ɣelqen ɣef yiman-nsen, d amussu uḥṛis yerzan kan kra n wegdud, neɣ d taɣelnaẓri (nationalisme) tamaynut am tid-n akk yekkan : wanag, assutter amaziɣ d win ay d-yuwyen taɣawsa tamaynut, d tin ay yugaren iɛeddan i tlisa n tmaziɣt-nni s timmad-is, d assirem i lebni n tmetti (société) ay deg tella tenḍa (diversité), ay deg medden mṣ̣alaḥen wagar-asen yernu maci d amnaɛ, aḥqar d wenkaṛ ara yesseddayen tiɣawsiwin n tmurt. Ad tili tlelli tadelsant (culturelle) d tlelli i yiles amaziɣ, maca daɣen ad tili tlelli i wakk medden, acku wid yessawalen tamaziɣt fehmen dakk-n ur zmiren ara ad ttwaḍemnen yizerfan-nsen (lḥuquq) s tidet u ad dumen deg yiwet tmetti (société) ala ma yella d aɣerman (citoyen) ara yeṭṭfen leḥkem yernu amdan ur itteqqel ara ittedder u itteddu akk-n ay as-yehwa i ddula neɣ i kra n terbaɛt yerran leḥkem d ayla-s.\n\nYettwakkes-d seg « Imazighen ass-a », n Salem Chaker (tiẓrigin Bouchène, Ldzayer, 1990).\n\nTasuqilt sɣur Omar MOUFFOK\n\ntamesluyt\n\nSɣur Amnay\nhttp:\/\/www.imyura.net\n\nAmezruy n Tefsut n Yimaziɣen yessuqqel-it-id OMAR MOUFFOK - Tiddukla Tadelsant Imedyazen, \n\nhttp:\/\/membres.lycos.fr\/cicbgayet\/ch20avril80.html\n\n Imazighen ass-a, n Salem Caker (tiẓrigin Bouchène, Lezzayer, 1990).\n\nAmezruy\nTifaskiwin\nTifaskiwin tidelsanin\nTilemmiẓin n yebrir","num_words":14682,"character_repetition_ratio":0.056,"word_repetition_ratio":0.007,"special_characters_ratio":0.23,"stopwords_ratio":0.036,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":18832.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Crif%20Xeddam","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ilul-d Crif Xeddam deg ayyur n Yennayer 2877 (Aseggas imaziɣen) i d-yuzgan d 1927 MTSƐ, deg Taddart N At Bumesɛud (Imsuḥal) , yeǧǧa-yaɣ ass n 12 di Yennayer 2962 (Aseggas imaziɣen) i d-yuzgan d ass n 23 Janvier 2012 MTSƐ, deg Paris.\n\nTameddurt \n\nImawlan-is d imrabḍen yernu aɣerbaz ibaɛd ɣef wexxam, ihi yuzen-it baba-s ɣer tmaɛmaṛt (tareḥmanit) n At Bujlil. Lamaɛna ur iɛaṭl ara deg-s imi yeṭṭef abrid ɣer Lezzayer tamaneɣt ad inadi ɣef uxeddim, syin yunag ar Fransa deg 1947 am netta am ilmeẓyen di lweqt-nni.\n\nDi l'Paris yezga ixeddem di lluzin maca yeqqar daɣen azawan, solfej d ccna. Isbed tarbaɛt n ccna deg 1954. Mi d yewwi iman-is, yejmaɛ iṣurdiyen yessufɣed aḍebsi-ines amezwaru (seg ljib-is) deg 1955 \"yelli-s n tmurt-iw laɛnaya n temɛict-iw\". Din din tekcem taɣect n uccenay-a deg ulawen n leqbayel. Anfaras Pathé Marconi isla yis. Yules-as asufeɣ n uḍebsi amezwaru yerna wiyaḍ am \"yelli-s lfamiliya\" akk d \"inni d ma tḥemelḍ iyi\".\n\nIcna-d Crif Xeddam ɣef tmurt d tudert n yal ass n Iqbayliyen, ɣef lɣeṛba d tayri amedya Nadya, ǧeṛǧiṛa, lemri, a leḥbab, ɛacen, zzman, Bgayet telha.\nMi d-yuɣal si Fransa ikcemn ɣer wexxam n ṛadyu anda yexdem nnig 20 iseggasen. Tella ɣures nnuba yettwasnen aṭas, \"iɣenayen uzekka\" ansi fɣen aṭas icennayen n teqbaylit am Lunis At Mengellat i d-yecnan zdat-s \"ma truḍ\" deg useggas 1967.\n\nYerna yessufeɣ tizlatin niḍen am \"lukan id tettuɣal temẓi\" akk d \"tenna-yi yemma\" anda itcekkir tilawin. Yura daɣen i Nwaṛa yecna yides tizlatin am \"nemfaraq ur nxemmem\" akk d \"ula d nek yewɛaṛ ad ttuɣ\".\n\nCrif Xeddam si ger imezwura i d-iskecmen lɛud (Asɣaṛ) d upyano ar ccna n teqbaylit lamaɛna bnadem m’ara isel i tezlatin-is ittḥulfu s rruḥ n teqbaylit tedder deg-sent.\nTesufeɣ Taseɛdit Yasin adlis s tefransist ma tebɣam ad teɣrem ɣef tmeddurt-is : Cherif Kheddam ou l’amour de l’art, \"Crif Xeddam neɣ tayri n tẓuṛi\" ɣer tizrigin La Decouverte\/Awal, Paris deg 1995.\n\nAsnulfu \nGar tizlatin is timeqqṛanin kteṛ n tiyed, tella yiwet i ugaren tiyed nniḍen, d Bgayet, id yefka tajmilt i Bgayet\n\nTira \nYiwet seg tezlatin-ines :\nAha kker zwi iman-ik \n\nAha kker zwi iman-ik \nAm wakken yebbwi-k naddam \nLxiṛ i d tefka tmurt-ik \nDin i k yetṛaǧu wexxam \nṚuḥ a gma lli-d allen-ik \nA ttwaliḍ ansi ɛaddan \n\nTenniḍ ad beddleɣ amḍiq \nWin teǧǧiḍ deg wemḍiq-ik \nWi ɛzizen teǧǧiḍt di ṭṭiq \nTettuḍ lhedṛa n jeddi-k \nUki-d ma telliḍ d uḥdiq \nQbel ad yekfu weɛwin-ik\n\nUr yenfiɛ wayen i k yexḍan \nMuqel kra ɣer deffir \nTesɛid widak i d yeǧǧan \nUr d tefruriḍ deg cekkir \nMmekt id rriḥa imawlan \nMebla ma tkerseḍ anyir\n\nGer tiṭ ɣer wayen d ǧǧan \nLateṛ nnsen ḥader a t tnekṛeḍ \nMačči d ayen i yetfakkan \nAhat kecc ur teɛlimeḍ \nUr k tsemmiḥen iɣerban \nS twenza-k syen i d teffɣeḍ\n\nTamselyut \n\n Imyura.net, Amor REKIS\n\nXeddam, Crif\nXeddam, Crif\nXeddam, Crif\nXeddam, Crif\nXeddam, Crif","num_words":653,"character_repetition_ratio":0.051,"word_repetition_ratio":0.017,"special_characters_ratio":0.243,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":36199.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Imen%C9%A3i%20n%20Yugurten","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Yugurten d yiwan ugellid n Numidya di tallit n 113 ar mi d 104 uqbel Ɛisa. Di lawan-nni, Yugurten yeɛreḍ ad yesdakel imaziɣen akken ad ssufɣen Aṛumi. Xas ur yessaweḍ ara ɣer lebɣi-s, lamaɛna Yugurten yettwassen deg umezruy s imenɣi-ines zdat wudem n Ṛṛum. Imenɣi-yagi i d-yellan jar Yugurten akw d Ṛṛum yekka 6 isegwasen maca ur d-yegli yara s tlelli. Weqbel ad d-nawi awal ɣef imenɣi-yagi ilaq ad nehḍer ɣef ayen i yeḍran di Tmazɣa weqbel ad yuɣal Yugurten d agellid.\n\nDi 146 (w.s.ɛ.) , Qarṭaj, tamdint n Hanibal, yesɣeḍl-itt Ṛṛum s lemɛawna n Massnsen. Tadukli-yaggi ger Ṛṛum akw d Massnsen yeqqim ar mi d ass mi i yemmut. Arraw n Massnsen, Masibsen, Mastanabal akw d Gulusa, qqlen d igelliden ɣef tmurt. Zrin kra n isegwasen yemmut Mastanabal akw d Gulusa, yeqqim-ed ḥaca Masibsa d agellid. Mastanabal imi yemmut yesɛa-d sin igerdan, Yugurten akw d Guda. Masibsa yesker-ed igerdan n gma-s am zun akken d arraw-is, iga-yasen s leqṛaṛ yerna yesɣer-iten. Masibsa igelled 30 isegwasen, yesɛa-d sin igerdan, Aderbal akw d Hemsal. Di lawan-is, Masibsa ikemmel tidukla i d-yebda Massnsen ger Imaziɣen akw d Iṛumyen. Masibsa iteddu di lebɣi n Ṛṛum acku imir nni ulac win izemren ad d-yerfed afus-is zdat n Ṛṛum.\n\nYugurten yella yeqfez d izumal, yugar akw tizya-s; yesdukel tiḥeṛci akw d leǧhada. Yella d amnay ifazen ayen din, yernu iteddu ɣer ṣyada. Aṭṭas n wid iḥemmlen Yugurten acku yettcabi ɣer Massnsen di tezmart akw d tḥeṛci. Deg tazwara, Masibsa yefraḥ s mmi-s n gma-s, ass mi iḥulfa belli ur yeǧhid ara, ikcem-it weɣbel n warraw-is acku mazal-iten meẓẓiyit yerna Yugurten ma ikemmel akka yezmer ad yuɣal d agellid. Masibsa yebɣa d arraw-is ar a t-id-ixelfen. D accu ar a yexdem akken ad yekkes Yugurten deg webrid n warraw-is ? Ihi yefka-t ɣer imenɣi, yessarem dinn-a ad yemmet Yugurten, ad d-yeqqim wemkan-is i warraw-is. Di 134 (w.s.ɛ.) Yugurten iruḥ ɣer Sbenyul akken ad iɛiwen Ṛṛum deg imenɣi-nsen. Mačči akken yessarem Masibsa i teffeɣ, Yugurten yeqqel-asen d izem i yeɛdawen-is. Iṛumyen setɛerfen fell-as, cekren-t akken ma llan. Ihi Yugurten ibeggen-ed iman-is d argaz. Yerna di Sbunyul yefhem akw amek i teddunt temsal.\n\nAss mi i yemmut Masibsen deg useggwas n 118 (w.s.ɛ.) arraw-is nnejmaɛen akw d Yugurten akken ad feṛqen tamurt maca ur ssawḍen ara ad msefhamen, ihi fkan ttiɛud ad mlilen tikelt nniḍen. Yugurten si tazwara yenwa d netta ar a yuɣalen d agellid acku yeɣleb arraw n Masibsen di leɛmeṛ, yerna lɛeṣker akw ḥemlen-t. Ihi weqbel ad yemlil wis ssin iberdan akw d warraw n Masibsa, yekker yenɣa Hemsal di yiwet n temdint imi qqaren Tirmida. Ayen i yexdem akka Yugurten yefreq agdud ɣef sin, yiwen wamur yedda d Uderbal wayeḍ yedda d Yugurten. Aneggaru-yaggi yettkel yedda yid-es lɛeṣker yerna yesɛa tamusni d wid i ḥekmen di Ṛṛum; yettak-asen tijɛal akken ur ttɛawanen ara Aderbal. Akken kan yebda imenɣi ger sin watmaten-aggi, Aderbal iwala belli ur yezmir ara ad iqabel lɛeṣker n Yugurten; ihi yerwel ɣer Ṛṛum yedda di leɛnaya-nsen. Aderbal imi yewweḍ ɣer Ṛṛum icetka ɣef Yugurten acku imiren Tamazɣa mazal-itt ddaw uzalgu n Ṛṛum. Ihi tekcem-ed Ṛṛum ger sin watmaten-agi, tefṛeq-asen tamurt. Yugurten niqal yeqbel faṛuq-agi, lamaɛna akken kan ɛeddan 4 isegwasen iɛawed ṛṛay-is, yebɣa tamellalt, tasekkurt! Ihi yekker s imenɣi akken ad yawi ula d amur n Aderbal. Aneggaru-yagi yessawel i Ṛṛum akken a t-menɛen. Abrid-aggi Yugurten ibgges-ed, yugi ad yerr aḍar. Yugurten yezzi-yas-ed s lɛeṣker i temdint n Sirṭa, anda i yella Uderbal. Di temdint-agi n Sirṭa qwan Iṛumyen ixeddmen tǧaṛa. Aderbal yeẓra ur yezmir ara ad iqabel Yugurten, ihi yeffeɣ-ed ɣer-es akken ad isellem iman-is mebla imenɣi. Yugurten yussa-d akken ad yawi uqerru n Aderbal, ihi yenɣa-t din din. Ikemmel yenɣa akw Iṛumyen i yellan di Sirṭa. S yaggi ɣer d asawen, ulac tuɣalin ɣer deffir.Yugurten yesdukel amur-is akw d win n Aderbal, yeqqel d netta i d agellid. Ṛṛum ur yesṭaɛref ara s Yugurten d agellid acku ur syaɛǧib ara wayen yexdem Yugurten, labaɛda imi yenɣa Iṛumyen-nni di Sirṭa. Yugurten ihegga iman-is; imiren win i kecmen deg imenɣi akw d Ṛṛum am win yettnaɣen d win i t-yernan acku di lawan-nni, Ṛṛum ulac win is-izemren.\n\nAsegwas amenzu deg imenɣi-agi ger Yugurten akw d Ṛṛum, Yugurten yettak tijɛal i wid i ḥekmen lɛeṣker n Ṛṛum akken ur ttnaɣen ara yid-es. Yugurten iḥeccem Ṛṛum, acku yuɣ irgazen-is s tejɛal. Di 109 (w.s.ɛ.) Ṛṛum terna tceyyeɛ lɛeṣker nniḍen ɣer Tmazɣa, abrid-agi ssawḍen ad ṭfen Bgayet maca ur kcimen ɣer temnaḍin nniḍen. Yugurten mazal-it ibed ɣef ifadden-is, yessen tamurt am ufus-is; s tḥeṛci yeɣleb aɛdaw-is. Di tegrest n 108 (w.s.ɛ.) imezdaɣ n Bgayet ṭṭfen-ed yiwen wazen n Yugurten anda isen-d-yenna: “ Nɣet-tten, nɣet-tten akken ma llan”. Ihi imezdaɣen n Bgayet uɣen awal n Yugurten kkren nɣan akw Iṛumyen i yellan di Bgayet. Yugurten yebɣa ad d-yesker amnafaq di Tmazɣa zdat n Ṛṛum. Aṭas imezdaɣ n Tmazɣa i yeddan yid-es, ama s tin n lxir neɣ s tin n tmara. Lɛeṣker n Ṛṛum yerra urfan-is ɣef imezdaɣ, anda yewweḍ ad yexdem axeṣṣar deg-sen. Di temdint n Tala, lɛeṣker-agi n Ṛṛum yezzi-yas-ed 40 wussan, imezdaɣ n temdint-aggi akken walan ulac tarewla, ṭfen-d akw cci-nsen (dheb akw d lfeṭṭa) gren-t ɣer yiwen wexxam, kecmen ɣer wexxam-nni, fkan-as times akken nitni d axel-is, qeblen a ten-tečč tmes ula ad uɣalen d aklan.\n\nAss mi yewweḍ lɛeṣker n Ṛṛum ɣer tama n wadda n Tmazɣa, Yugurten yesdukel-ed ɣur-es aḍeggal-is Bukus, agellid n Muriṭanya. Di 108 (w.s.ɛ.), Yugurten yesla belli d yiwen wergaz imi qqaren Marius i yeqwlen ɣef uqerru n lɛeṣker n Ṛṛum i yellan di Tmazɣa. Xas akken yeqwa lɛeṣker di Tmazɣa, Marius yeḍleb si Ṛṛum akken as-d-rnun lɛeṣker. Marius ikemmel ayen i yebdan yid-ak iɛeddan, s kra n win i yeddan d Yugurten yenɣa-t ama d argaz neɣ d tameṭṭut, yerẓa uzegzaw s uquṛan. Ass mi ifukk unebdu n 107 (w.s.ɛ.) Marius yessaweḍ ad yeṭṭef yiwet n temdint imi qqaren Gafṣa; yecɛel deg-s times; yenɣa akw irgazen, ma d lxalat akw d igerdan yeznez-iten d aklan. Tasa n Marius teqqur, smaḥ ɣur-es ur yelli.\n\nYugurten yeḍleb si Bukus akken ad iheggi iman-is ɣer imenɣi acku yebɣa ad iqabel Marius udem ɣer wudem. Di tegrest n 106, imenɣi yebda ger Yugurten akw d Marius; di tazwara yugar-it Yugurten xas akken yeqwa lɛeṣker n Marius. Akken 6 wussan qlen s imenɣi tikelt nniḍen maca abrid-agi yugar-it Marius. Yugurten xas akken yečča tiyita lamaɛna ur yegzim ara assirem, yeɛzem ad ikemmel imenɣi. Si tama nniḍen, Bukus yeffeɣ-it ussirem, yebɣa ad iḥbes imenɣi; yebɣa ad yemcawaṛ d Ṛṛum. Iṛumyen d anect-agi kan i ttṛajun, si tazwara bɣan ad mcawaṛen d yemdukal n Yugurten akken a t-id-ṭṭfen d amuddur. Bukus yenna-yas i Yugurten belli yettemcawaṛ akw d Ṛṛum akken ad ḥebsen imenɣi. Yugurten yeqbel aḥbas imenɣi maca yefka-yasen ccuṛuṭ-ines. Ṛṛum akw d Bukus uddin-as-tt, ṭfen-t. Deg usegwas n 105 (w.s.ɛ.), Yugurten yettwaṭṭef ger ifassen n Marius s txudɛa. Ṛṛum tefka-yas i Bukus amur n Yugurten, yeqqel d netta i d agellid.\n\nMarius yeqqel ɣer Ṛṛum yewwi yid-es Yugurten d ameḥbus. Imi yewweḍ ɣer temdint n Ṛṛum, sersen-as lqec n ugellid i Yugurten akken a t-seknen akw i lɣaci. Imezdaɣ n Ṛṛum akken ma llan wehmen imi i walan Yugurten d ameḥbus. Yugurten yeqqim di lḥebbs 6 wussan yemmut si fad akw d laẓ.\n\nI-d-irran adris a deg usmel d Hakim Abdat.\n\nImenɣi n Yugurten \n\nSɣur Salluste\n\nSnat n tghawsisin i-d-iyi ssawd’en ad arugh ghef imenghi yed’ran ger wegdudi ar’umi akk d Yugurten, agellid n Imazighen.\n\nTamezwarut : imenghi agi yusa-d is’aab, degs rrbeÌ degs axess’ar’. Tis snat : d tikelt tamezwarut i d-yerfed yiwen afus-is ad yerr i wjujru n win yettekkan yezmer.\n\nQbel ad bdugh ameslay ad gregh tamawt gher wayen yed’ran weqbel imenghi agi ger Rr’um d Yugurten. Deg menghi afniqi wis sin (deuxième geurre punique) ger Rr’um d Hanibal, Ir’umyen ughen tighrit qerr’ih’et. Agellid Imazighen, Masensen, yella yedda d Rr’um, yennugh akken ilaq, ibeggen-ed iman-is maçi d yiwen ubrid.\n\nAsmi teghli Kart’aj, yekker Rr’um yefka-yas i Masensen kra n temdint d kra n tmurt i d-ih’ella s ufus-is. Dgha Masensen iqqim d ah’bib ameqran n Rr’um. Maca asmi yemmut teghli tmurt-is.\n\nSyen ar zdat d mmis n Massensen, Masibsen (Mécipsa), i d-yegwran ala netta i d agellid segmi mmuten watmaten-is Mastanabal akw d Gulusa.\n\nMasibsen isâa-d sin warrac, Aderbal akw d Hemsal ; yerna issker-ed Yugurten, mmis n gma-s Mastanabal. Asmi yewwed’ d ilemz’i, Yugurten yesdukkel ldjehd, zzin d lefhama yufraren.\n\nUr yerri ara iman-is gher zzhu d ighimi. Yed’fer’ amedya n wegdud-is : yella d amnay izaden, yettemzazzal netta d tezyiwin-is. Xas akken yif-iten, h’emmlen-t akw. Rnu yetts’eggid atas : ad yewwet izem d amezwaru, maca d netta i d aneggaru ara izuxxen.\n\nDeg tazwara, Masibsen yefr’eh’ s mmi-s n gma-s. Ighil ad yecbeh’ yess.Yughal mi ywala netta wesser, arraw-is mezz’iyit, ikecm-it weghbel, imi Yugurten la ittalli wazal-is. Tughal temsalt agi n Yugurten tezdegh aqerruy-is. Ad yeg aghbel tamara : tamezwarut imdanen h’emlen temgher, ulac ara djjen i wakken ad awd’en gher-s ; tis snat agerruj n Masibsen maçi d yiwen ara ised’maa. Taneggarut yugad ma yengha Yugurten ad as-d-tas merrighet imi agdud amazigh ih’emmel Yugurten at’as.\n\nAsmi i s d-iban lh’al ur yezmir ara ad yekkes Yugurten ama s tin n yighil ama s tin ntih’erci, yegwra-yas-d kan a t-yefk s imenghi. Ahat dinna Yugurten ad yemmet ; sakin ad frunt tlufa n Masibsen.\n\nDgha tettunefk-as tegnit deg menghi n Numance di tmurt n S’benyul anda yettnagh Rr’um. Masibsen iceggeâ imnayen d iterrsaen ad âiwnen Rr’um, yesbedd-ed Yugurten d aqerru ghef Imazighen I teddun gher tmurt n S’benyul.\n\nYessarem deg wul-is ur d yettughal ara Yugurten. Maca, maçi akken i tt-yundi i t tett’ef. Yugurten yefhem lâeqleyya n P. Scipion (Général romain) i yellan d aqerru ghef lâesker’ n Rr’um, yerna yefhem tili n yeâdawen. Yughal d netta i d adebbuz n Numance ; h’emmlen-t ula d lâesker’ n Rr’um imi yessdukkel tirrugza akw d trusi n leâqel.\n\nAd’ris agi ittwakkes-d di :\nBulletin d’études Berbères, n° 12, 1977, Université Paris VIII,\n\nẒeṛ daɣen \nYugurten\n\nTamselyut \n imyura.net\n http:\/\/www.tamazgha.fr\n\nYugurten","num_words":2352,"character_repetition_ratio":0.05,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.225,"stopwords_ratio":0.035,"flagged_words_ratio":0.001,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":21484.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Mu%E1%B8%A5emmed%20Ben%E1%B8%A5anafi%20%28At%20%E1%B9%ACaher%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Muḥamed Benḥanafi neɣ Muḥamed At Ṭaher, d anaẓur muqren deg umezruy n yedles aqbayli. Ilul deg 1927 di taddart Sidi Atmane di tama n Larbɛa n At Wasif.\n\nIlla iznuzu lkettan di temnaṭ n Tihert. Di tegrawla n uwenbir 1954, illa d lkumisar di tama tis snat di Tihert. Asmi tebbwi tmurt azarug, ikcem-ed Muḥamed Benḥanafi ar tɣiwant n Lezzayer netta d twacult-is, u yebda ixedem di radyu tis snat. Ibda s nuba isefra umi isema \"leqlam ajedid\", imiren ixdem nuba i warrac umi isema \"tibḥirin d ijejigen u-d-waman isemaden ig sefraḥen arrac imecṭuḥen\". Aṭas n warrac i ɛdan ar ifassen-is, i yuɣalen d inazuren n tezlit taqbaylit am Ḥabib Mulud d Nwara. Illa daɣen ixdem di tedwilt n \"icenayen uzekka\" anda ɛedan inazuren am : Malika Dumran, Lwennas Meɛṭub, Ǧamal Fraḥi,Saɛid At Judi, Dalil Umar, Malḥa, Anisa, Cabḥa. S 1963 asmi ibda ar radyu, iḥbes kan si 1993 ar 2001, lamaɛna yuɣal-ed s yiwet n tedwilt, isem-is \"ɣaf yir lkanun\". \n\nYura aṭas isefra i inazuren meqqren am Ǧamal Cir, Yidir, Meǧahed Ḥamid, Arezqi Buzid, Atmani, Ṭawes, Qasi Abǧawi, Yasin Babasi, Malḥa, Cabḥa, Wrida, Fella, Lǧida Sɣira, Zahya, Mulud Ḥabib, Crif Xeddam, Muḥamed Bensliman, tarbaɛt n Faḍma n Sumer.\n\nYemmut ass n 4 Meɣres 2012\n\nAt Ṭaher\nAt Ṭaher\nAt Ṭaher\nAt Ṭaher\nAt Ṭaher","num_words":291,"character_repetition_ratio":0.054,"word_repetition_ratio":0.021,"special_characters_ratio":0.243,"stopwords_ratio":0.014,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":45306.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Mulud%20M%C9%9Bemmri","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Mulud Mɛemmri, neɣ Mulud At Mɛammer, d amaru, d amdan yefkan azal ameqqran i yedles d tutlayt Tamaziɣt, d netta d amezwaru iy yeslemden Tamaziɣt di tseddawit n Lezzayer.\n \nDda Lmulud ilul ass 28 duǧember 1917 di Tewrirt Mimun deg Ayt Yanni di Tizi Wezzu. Yemmut ass 25 n furar 1989 di Ɛin n Defla deg webrid n tuɣalin-is si Merruk.\n\nTameddurt \n\nMulud At Mɛammer yelmed, imi yella d ameẓyan, deg uɣerbaz n taddart-is. Deg 1928 yunag-d ɣer Lmerruk ɣef texxamt n unat-is deg Rbaṭ. Rebɛa n yiseggasen sakkin yuɣal-d ɣer Lezzayer ad yekfa almad-ines deg uɣerbaz iwumi qqaren “Bugeaud” di teɣṛemt n Lezzayer; kra n yiseggasen sakkin, imi yekfa-d almad-is, yeǧǧa-d aneggaru-agi ɣef yewwin aɣerbaz nniḍen iwumi qqaren “Louis-le-Grand” di teɣṛemt n Paris i wakken ad yuɣal d aselmad.\n\nDeg 1939 ikcem-d ɣef tzemmalt, asmi Ttrad n Ddunit II tebda-d, lameɛna yettwaserreḥ-d deg Tuber 1940: Lmulud Mɛemmri ikcem-d ɣef uɣiwen n tisekwla n uɣerbaz n temdint Lezzayer. \n\nDeg 1942, sakkin agwad n Lmarikan ɣef Tafriqt n ugafa, Mɛemmri yettnuda ɣef tzemmalt i tikkelt tis snat; yezra igran n yimenɣi n Ṭṭelyan, Fransa, akked Lalman.\n\nDi taggara n ttrad, 1945, yessewjed-d, deg Paris, ɣef tmenyugart n yiselmaden; sakkin ayagi yuɣal-d ɣer Lezzayer deg Ctember 1947. Yesselmad deg Lemdiya akked Ben-ɛaknun yerna yura-d adlis-is amezwaru, Tawrirt yettwattun (\"La Colline oubliée\") deg 1952.Lameɛna s ddaw n tiggermemt n temɛict deg Lezzayer yeǧǧa-d tamdint n Lezzayer deg 1957.\n\nSeg 1957 armi 1962, Mulud At Mɛammer iɛac deg Lmerruk.\n\nDeg 1962, armi terbeḥ azarug-ines, Mulud At Mɛammer ikcem-d ɣer Lezzayer. Seg 1965 armi 1972, yesselmed Tamaziɣt deg tesdawit n temdint n Lezzayer s ddaw n uferkaw n umezruy n yigduden; ayagi sakkin tagdelt n yislemaden n tmaziɣt deg 1962 ɣef ddemma n unabad n Lezzayer. \n\nMulud At Mɛammer yesselmed tamziɣt s ddaw tamagazt i iḥersen n tmsulta n sser n unabad n Lezzayer.\n\nDeg 1969 Mɛemmri yesdukkel iḍrisen n umedyaz aqbayli Si Muḥend. 1969 armi 1980 yella d anemhal n yiferkawen n idelsen n yemdanen, amezruy atrar, akked amezruy n yigduden.\n\nDeg 1980, sakkin tagdelt n usarag-is deg Tizi Uzzu ɣef tamedyazt taqdimt n wegdud aqbayli, bdan ccwal n Tafsut Tamaziɣt.\n\n1982, ixleq-d deg Paris Tuddsa n Yislemaden & Tagmi n Tamaziɣt (\"Centre d Etudes de Recherches Amazighes\", CERAM), akked tasɣunt Awal. Deg 1988 Mulud Mɛemmri yettwaqbel am ṭṭbib s tamanegt deg tesdawit n la Sorbonne.\n\nMulud At Mɛammer yemmut deg wass n 26 di Furar 1989, lameɛna aḥric ameqran n medden sɛan ccek belli anabad Aɛrab n Lezzayer i t-yenɣan deg tmeddit-nni; ayagi merra d ayen i izemren ad d-ssefhem s tidet, akken ilaq, amxix-agi.\n\nMulud At Mɛammer yeǧǧa later d tikta meqren akter n uḥric ameqran n yimalwayen ayen llan deg umezruy n wegdud aqbayli; akter n Masensen, akter n Yugurten, akter n Lkahina, Mɛemmri yebda-d abrid i yettawin ɣer umneɛ n rruḥ n wegdud aqbayli, agdud-nneɣ.\n\nTanebdurt \n\nTabṛatt i Muḥend Azwaw ff tmusni\n I kečč a Muḥend Azwaw t-tezzyiwin-ik adlis-a, ad ak d-yefk yiwen wudem n tmusni, ad ak d-iqqim t-tagejdit, ad ak d-ittales ayen gan d wayen nnan imezwura inek. Mi ara t-walin medden ammar ad ilin wid ara d ak yinin:\n- Tigi t-tiḥkayin n zikenni, t-timucuha n Teryel iyess ssedhuyen arrac, i wacu d aɣ nfaant tmucuha n zik, i nekwni s at-tura? Eǧǧ timucuha n zik i yat zik ;nekwni d arraw bbwassa, assa deg irgazen ulin s aggur rsen degs, assa deg isufag semliliyen tamurt ɣer tmurt illan ayda dɣat deg ya n tallit, assa deg yiwet takurt tezmer atzebbwa tamdint tameqqwrant deg gwesmenɣer n tiṭ.\n In'asen:\n- Tamusni tekka nnig teswiɛin. Ur ttitit ara ay imedhac d arrac issedhec uclawa, ismenyafen arelluc aberreqmuc i yiṭij ireqqen neɣ i wewreɣ yuli uɣebbar. ...\n\nImuhal \n\nUngalen\nLa colline oubliée, Paris, Plon, 1952; 2ème édition, Paris, Union générale d’éditions – SNED, Coll. 10\/18, 1978.\nLe sommeil du juste, Paris, Plon, 1955 ; 2ème édition, Paris, Union générale d’éditions -SNED, Coll. 10\/18, 1978.\nL’opium et le bâton, Paris, Plon, 1965 ; 2ème édition, Paris, Union générale d’éditions – SNED, Coll.10\/18, 1978.\nLa traversée, Paris, Plon, 1982, 2ème édition, Alger, Bouchène,\n\nTullizin\nAmeur des Arcades et l’ordre, Paris, 1953, Plon, «La table ronde»\nLe zèbre, preuves, Paris, n° 76, juin 1957, pp. 33-67\nLa Meute, Europe, Paris, n°567-568, juillet- août 1976, pp. 68-76.\nL’Hibiscus, Montréal, 1985, Dérives n° 49, pp. 67-80.\nLe désert atavique, Paris, 1981, Quotidien Le Monde du 16 août 1981.\nTénéré atavique, Paris, 1983, Revue Autrement, n°5.\nEscales, Alger 1985, Révolution Africaine.\n\nAmezgun\nLe Foehn ou la preuve par neuf, Paris, Publisud, 1982, 2ème édition, Paris, pièce jouée à Alger en 1967.\nLe Banquet, précédé d’un dossier, la mort absurde des Aztèques, Paris, librairie académique Perrin, 1973.\n\nTasekla\nLes isefra de Si Mohand ou Mhand, textes berbères et traduction, Paris, Maspero, 1969.\nPoèmes kabyles anciens, textes berbères et français, Paris, Maspero 1980.\nL’Ahellil du Gourara, Paris, MSH, 1984.\nYenna-yas Ccix Muhand, Alger, Laphomic, 1989.\nMachaho, contes berbères de Kabylie, Paris, Bordas, 1980.\n\nTutlayt \/ Tajerrumt d tasnawalt\nTajerrumt n tmaziɣt (tantala taqbaylit), Paris, Maspero, 1976.\nPrécis de grammaire berbère, Paris, Awal, 1988.\nLexique français-touareg, en collaboration avec J.M. Cortade, Paris, Arts et métiers graphiques, 1967.\nAmawal tamazight- français et français tamaziɣt, Imedyazen, Paris, 1980.\nAwal, cahiers d’études berbères, sous la direction de M. Mammeri, 1985-1989, Paris, Awal.\n\nAyen uran fell-as\n\nIdlisen\nAnthologie des écrivains maghrébins d’expression française, choix et présentation de J. Arnaud J. Déjeux, A. Kattibi, A. Roçth, Paris, Présence africaine, sous la direction d’A. Memmi, 2ème édition, 1965.\nAnthologie Maghrébine, Centre pédagogique maghrébin, Paris, Hachette 1965.\nBen cheikh, J.E, Levi-Valensi, j., Diwan algérien, la poésie algérienne d’expression française de 1945 à 1965, Alger, SNED, 1967.\nDéjeux, J., littérature maghrébine d’expression française, Canada, éditions Naaman, 2ème édition, 1978.\nKhatibi, A., le roman maghrébin, essai, Paris, Maspero, 1968.\nFédération internationale des professeurs de français (FIPF), littérature de langue française hors de France, anthologie didactique, gembloux-Belgique, E.J.Duoulot, 1976.\n\nTisɣunin \nCahiers algériens de littérature comparée, «l’itinéraire du héros dans l’œuvre, romanesque de M. Mammeri» M.S. Dembri, Alger, faculté des lettres et sciences humaines, 1968, numéro3 pp. 79-99.\nEurope, littérature algérienne, Paris, Juillet- Août 1979, numéros 567-568.\nLa nouvelle critique, numéro spécial sur la littérature algérienne, Paris, janvier 1960, numéro 112.\nŒuvres et critiques, La colline oubliée de M.Mammeri, un prix littéraire, une polémique politique, par J Déjeux, Paris.\nRevue algérienne des lettres et des sciences humaines, «Querelle autour de La colline oubliée», par M.S Dembri, Alger, 1969, numero1, pp.166-174\nRevue de l’Occident musulman, tradition et subversion dans œuvre de M. Mammeri, par A. Roche, Aix en Provence, 1976, numéro 22, pp.99-108.\n\nTidiwenniyin\nAlger républicain, Alger, 7 mai 1965, M. Mammeri : de La colline oubliée à l’Opium et le bâton.\nAn Nasr, Constantine, 4 et 11 mai 1968, «mon œuvre» par M. Mammeri.\nRevue de l’éducation national (Maroc), «Quelques instants avec M. Mammeri», Rabat, Novembre-Décembre 1959, numéro 2.\nLe jour, «entre M. Mammeri et M. Mazouni», Beyrouth, 3 et 27 juin 1966.\nDialogue M. Mammeri - P. Bourdieu sur la poésie kabyle, actes de la recherche en sciences sociales, n° 23 ; septembre 1978, Paris.\nEntretien avec P. Bourdieu, du bon usage de l’ethnologie, Paris, 1985, Awal n°1, pp.7-29.\nEntretien M. Mammeri J. Pellegri, Dunes international n°0, Alger, OREF, mars 1988.\nEntretien avec M. Mammeri, portrait radiophonique, par M. Boisvert, Montréal, 1985, divers n° 49, pp.101-119.\nEntretien avec T. Djaout, suivi d’une sottie en trois tableaux, édition Laphomic, Alger, 1987.\n\nGlossaire:\n\nAsarag = conference\n\nidlesen n yemdanen = Anthropologie\n\namezruy n igduden = Ethnologie \n\namezruy atrar = Histoire moderne\n\nMuqel Daɣen\n\n Tasdawit n Mulud Mɛemmri n Tizi Wezzu.\n\nTamselyut \n\nhttp:\/\/www.answers.com\/topic\/mouloud-mammeri\nhttp:\/\/www.tamazight.fr\nhttp:\/\/www.racines-izuran.com\nhttp:\/\/fr.wikipedia.org\/wiki\/Mouloud_Mammeri\n\nMɛemmri\nMɛemri\nMɛemmri\nMɛemmri\nMɛemmri","num_words":1941,"character_repetition_ratio":0.052,"word_repetition_ratio":0.016,"special_characters_ratio":0.273,"stopwords_ratio":0.018,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.995,"perplexity_score":13938.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tizi%20Wezzu","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ṯizi Wezzu niɣ d-tiɣṛemt dey ugafa en Dzayer. Tikwal sawalen-as medden Tamnaḋt en Ṯizi Wezzu am wakken ad xedmen tamezla ɣef tamaneɣt-is Tamdint n Tizi Wezzu.\n\nAsideg (timella)\n\nAẓar n wawal\nTizi Wezzu d awal id yussan deg tejeǧǧigt azezzu, anda ass agi llant kra n tuddar is yessawalen Tizi Uzezzu, d'acu tugett n imezdaɣ tmurt n leqbayel ssawalen as Tizi Wezzu. Ass-a deg lkaɣedḍ nettarutt Tizi Wezzu s teqbaylit , Tizi ouzou s tefransist.\n\nTarakalt \nTizi Wezzu tezga azal n 70 km ɣef rrif n yilel agrakal (lebher) akk-d wazal n 60 km seg Bgayet; ɣef tlisa-s ad nef seg usammer Tubiret (80 km), ɣef wegmuɣ Bgayet, Bumerdas ɣef utaram. \n\nS Tajumma n azal n 2.958 km2 tawilayet n Tizi Wezzu tella yiwet seg timnaḍin i meqren deg tmurt n leqbayel. Aḥric ameqran n waman ttassen seg idurar n Ǧerǧer uqbel n ucercer-nsen ɣef wasif n Sbaɛu; llan deg-s watas n tifrawin am uggug n Teqṣebt (160 imelyaren n m3). \n\nTizi Wezzu tesɛa azal n 1.222.334 n imezdaɣ (leḥṣab n 2005) s tajumma n 2958 km²; ɣef wagi tella yiwet n temnatt yesɛan azal meqqren deg Tefriqt ugafa. \n\nTamdint n Tezi Wezzu d tamaneɣt n temnatt i tella; 120 000 n imezdaɣ i ɣur-es (tesɛa). \n\nTimdinin timeqranin n twilayt n Tizi Wezzu: \n 1 Tiɣṛemt n Tizi Wezzu\n 2 Larebɛa n At Yiraten\n 3 Aṣqif n Ṭmana\n 4 Iɛeẓẓugen\n 5 Draɛ Ben Xedda\n 7 Tigzirt\n\nTiɣiwanin n Tizi Wezzu\nLlant 67 (seddist sa) n tiɣiwanin deg twilayt n Tizi Wezzu\n\n At Yeḥya\n At Bu Yusef\n Aqbil\n Aṣqif n Ṭmana\n Iferḥunen\n At Yillilten\n Imsuḥal\n Buzegan\n At Ziki\n Illulen Umalu\n At Yeǧǧer\n Iɛeẓẓugen\n Iɛekkuren\n Ifiɣa\n Friḥa\n Iɣil N Zekri\n Aẓeffun\n At Cafaɛ\n Aɣrib\n Aqerru\n Tigzirt\n Iflisen\n Mizrana\n Makuda\n Bujima\n At Wagnun\n Timizar\n At Ɛisa Mimun\n Tizi Raced\n At Umalu\n Meqlaɛ\n At Xlili\n Swamaɛ\n Larbɛa N At Yiraten\n At Aggwaca\n Irǧen\n At Yanni\n Iɛeṭṭafen\n Ibudraren\n At Wasif\n At Bumahdi\n At Tudert\n Iwaḍiyen\n At Buɛaddu\n Agni-n-Yeɣran\n Tizi n Tlata\n At Dwala\n At Ɛisi\n At Maḥmud\n At Zmenzer\n Imaɛtuqen\n Suq Letnin\n Tacentirt\n Azaɣar\n Frikat\n At Yeḥya Yusef\n Tizi Ɣennif\n Imkiren\n Draɛ Ben Xedda\n Tadmayt\n Sidi Neɛman\n Tirmitin\n Buɣni\n At Bu Yusef\n Bunuḥ\n Amecras\n Tizi Wezzu\n\nIgemmamen n Tizi Wezzu (Lḥumet)\n\nAd naf aṭas n yegmamen di Tizi Wezzu, maca llan kra deg-sen i yettwasnen s aṭas.\n\nAnnar Amellal\nBastos\nBuxalfa, deg utaram\nBuɛziz\nLdecra (Tizi Ufella : Adewwar Balwa).\nLkadi neɣ Likadi\nLemedduḥa\nLes Bâtiments Bleus\nLes Genêts\n Ǧerǧer ( Le Djurdjura s trumit)\nLes Tours-Villa\nMedduḥa\nTamdint neɣ La Ville neɣ Lbilaǧ am i wumi qqaren zik Tizi Talemmast\nTarzan\nTala Ɛellam\n\nTuddar n tɣiwant n Tizi Wezzu\n\nBuhinun\nTala Menṣur\nBuxalfa\nAsif At Ɛisi (Lwad Ɛisi)\nSsix Umeddur\nAklan n Cemlal\nIrahalen\nTazmalt\nTazmalt n Lkaf\nTimizar Leɣbar\nIreǧǧawen n Lbur\nIreǧǧawen n Tect\nTala Ɛetman, tixelǧatin-is : Tazmalt N Wadda , Taddart Ufella, Iɣil Ufella d La Cité\nIbetrunen : Tasadurt, Iqemmuden, Iɣil Uberwaq et Taddart Ufella.\nIḥesnawen, : Leɛzib n Ḥmed, At Leḥsen, At Menṣur, Taddart Tameqqrant d Taɛezibt.\n\nAmezruy \nSeg taglest Tizi Wezzu tella daymen tettwazdeɣ s imaziɣen am isbeggen yisemis, imi deg tutlayt n leqbayel Tizi Wezzu d asemlili i d tella, deg yiwen ufus tizi, deg wayeḍ azzu; ini n uwraɣ (ddheb)akk-d ccbaḥa i dehcen n tizi, yiwet n tama ɣef tayeḍ, tazmert agi i ixelqen ayen icebḥen Tizi Wezzu. \n\nUlac ayen i d-iqqimen seg umezruy atrar n Tizi Wezzu, anagar kra n lebni (usali) deg ukud n Irumaniyen. Deg ukud atrar ad nef yiwen wemkan i yesɛan kra n texxamin seg lweqt n Iturkiyen; amkan agi yefka-d talalit i wmarci n Samass (sebt) akk-d yiwet temdint (teɣremt) tamectuht, tella ar tura yiwet n temdint deg At Yiraten (azal n 25 km seg Tizi) i ttwabnan deg 1850 deg ukud n Taslekt Tafransist; tamdint agi tuɣal-ed teɣremt n Tizi Wezzu n tura.\n\nTadamsa \nTadamsa n Tizi Wezzu tettwaḥkem s tlata n igzumen ixelqen idrimen merra n tamnaṭṭ:\n\nTamerrit (tourisme) \nIdurar n Ǧerǧer akked leǧwahi-nsen llan d aɣbalu n tmerrit ameqran deg tamnaṭṭ n Tizi Wezzu imi yal aseggas ilulufen n lɣaci temsafren ɣur-es iwakken ad sɛeddin lweqt n ustaɛfu-nsen; Taddart n Tala n Yilef d imukan i iɛejben aṭas n lɣaci deg lweqt n Skii. \n\nImukan n taɣedweft: \nIxerban n Rruman: Tigzirt (Iomnium), Taqṣebt (Rusupisir), Aẓeffun (Rosazu). Rrif n lebḥer (taftist) d ayen i ijebbden daɣen aṭas n medden di tamurt merra.\n\nTamguri \nTella yiwet temguri tamectuḥt deg Tizi Wezzu lameɛna ur tesɛi ara tazmart meqqren ad teqneɛ aḥwaǧ n lɣaci ines.\n\nWigi d timetti meqqren deg Tizi Wezzu:\n\nTafellaḥt (Ager) \nTafellaḥt (ager) mazal tella d agzum ameqran deg tudert n imezdaɣ n Tizi Wezzu am afares n zzit n uzemmur, tabexsist, tizurin atg.\n\nAsegmi \nTizi Wezzu d amkan anda tella yiwet tesdawit i meqqren deg tmurt, tasdawit n Lmulud at Maɛemer; 28,305 n inelmaden. \n\nAḥric ameqran n imezdaɣ n Tizi Wezzu ttmeslayen s Tamaziɣt (tutlayt n wegdud) akk-d tafransist (tutlayt tis snat).\n\nAddal \nDdabex uḍar d addal amezwaru deg tmurt n imaziɣen akken daɣen i yella deg Tizi Wezzu imi Aneɣlam n ddabex n Tizi Wezzu, Jeunesse Sportive de Kabylie neɣ JSK, d yiwen n wesrir yettwasnen deg Tefriqt merra.\n\nTizmilin\n\nIseddagen & Izdayen Iberraniyen \nhttp:\/\/www.makabylie.info\/?rubrique48\nhttp:\/\/fr.wikipedia.org\/wiki\/Tizi-Ouzou\nhttp:\/\/lexicorient.com\/e.o\/tiziouzou.htm \nhttp:\/\/www.ummto.dz\/\nhttp:\/\/www.tizi-ouzou.eu\/ \n\nTawilayt n Tizi Uzzu\nTimdinin","num_words":1218,"character_repetition_ratio":0.056,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.236,"stopwords_ratio":0.015,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":34072.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/The%20Wind%20That%20Shakes%20the%20Barley%20%28asaru%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"The Wind That Shakes the Barley (\"Aḍu-nni ihuzzen tumẓin\") d asaru wis 26 n Ubritani Ken Loach. Asaru-yagi issali deg wazal umahil-is, issali-t s igenni netta s timad-is. The wind that shakes the barley yewwi arraz n wuraɣ di tfaska n isura n Cannes 2006. Aṭas ahat iwehmen, ibaten s warraz agi amenzu maca yuklal-it usaru yagi xas akken issew tagwnitt s takriḍ, s imerẓi d idammen.\n\nTadyant teḍra di 1920 di tmurt n Irland mi tekfa turart n Hockey gar kra n imeddukal. Uraren, ḍsan, teddun ad kecmen s axxam mi id-iɣli fell-asen igenni. Ilaq ad nenni uqbel ad nekcem ar iɣuraf n tedyant d akken Irlandiyen fernen azarug di tefranin n dujember 1918. Syin, London terra yasen awal imiren imiren. Tuzen isardasen d igwlafen ar Iralnda akken ad tt-id err ar ubrid, akken ad teǧǧ ddaw uḍar-is imi tessekna-tt yagi.\n\nIhi d isardasen agi I yesserwin tagwnitt I ilmeẓyen-nni itturaren Hockey. ɣlin-d fell-asen amzun illa kra n win inɣan. Iseqsiyen s rregmat d ucennef. Tiyita, asfuti deg-sen d ucemmet deg uẓar nsen. Ula d ictiḍen ksen asen-ten ɣef tgarbuzin nsen. Ksen fell-asen sser. Ur asen ǧǧin acemmek !\n\nAmeẓyan akw deg-sen, 17 d assegwass di ticett-is, mi testeqsan amek is iqqaren inna yasen-d isem-is s tirlundit, s tmeslayt-is. Isardasen igliziyen tugi a tent sseblaɛ tmurt imiren. Ggulen deg-s ad yinni isem-is s teglizit, netta igguma. Izga iqqar-d issem-is s tmeslayt-is. Ayagi ismaktay aɣ-d kra n tlufa ddren kra n Iqbayliyen deg issegwassen-nni I deg ihuz waḍu usammar idurar n tmurt nneɣ. Aṭas deg-sen ara ifriwsen mi ara walin deg ilemẓi, zzuɣren-t isardasen zdat imeddukal-is, zdat yemma-s tamɣart, skecmen-t ar yiwen udaynin ar tama n uxxam-is. Dinna qnent ar tasara, kkaten deg-s alami iselqef. Uragen imṭawen d idamen ɣef udem-is.\n\nAkka I ibda usaru n Ken Loach. Akka daɣen ifɣen s adrar imezdaɣ n temnaṭ-agi di tmurt n Irlanda. Loach, s tezwart am tagi, isken-d amek tettwaḥres tegwnitt ɣef Irlundiyen irefden abeckiḍ deg issegwasen n 1920. Injar-d abrid I tiṭ d wallaɣ iḍefren asaru akken ad gzun d akken Irlandiyen macci d irebraben. D tilawin d yeragazen d-ifɣen ɣef izerfan nsen, d agdud yugen ddel, yugin kennu, yugin azaglu.\n \n\nMaca xas akken, llan imiren kra n Irlundiyen yugin ad refden amennuɣ s ubeckiḍ (am Iqbayliyen n yiḍelli d wassa !). Yiwen seg-sen d Damien, d amejjay, d-issalin tassadawit melmi-kan, yugi ad innaɣ. Irra ad iruḥ ar London ad ixdem di sbiṭar. Kra ɛerḍen imeddukkal-is ad iqqim ad innaɣ ar tama nsen « imi netta iɣra » ulac ! Izga ittargu tudart nniḍen di London u yuɣ abrid-is ar lagar ad iṭṭef tamacint.\n\nDinna, mi d-tewweḍ tmacint, iḥder I tikkelt tis snat I wamek ttbargizen Igliziyen di tmurt-is. Tamezwarut d ameddakel nni ines inɣan zdat wallen-is u tagi, tikkelt tis-snat, d issardasen nni imcumen diɣen I ikkarcen yiwen umɣar u sexnunsen-t, ssexmemin-t di lqaɛa. Ur as ǧǧin s yimi ur as ǧǧin s tyita.\n\nImiren, Damien igza d akken uffal ur ittara ara uzzal. Xas netta d amejjay u ibɣa ad isseḥlu imdanen, tamara terra-t ad ten iseqraḥ. Dɣa irna ar tama n gma-s Teddy akken ad d-yerr I tmurt-is ayen is kksen.\n\nAḍu nni ihhuzen irden d asaru ɣef umezruy macci d asaru n umezruy. D tamacahutt n wid ittanaɣen ɣef teɣdemt d izarfan nsen. Si tazwara ar tagara, asaru yagi immuceh-d tawaɣit ddren imeɣnasen n Irland, d wamek ugaden, amek ttwacergen gara sen, amek ddren tamettant d tdukli. Kra n isuyas deg usaru yagi ur asent izmir ara leɛqel n umdan : sergagayent, ssefriwisent, sruyent, qqurent, qqariḥit.\n\nAyen walaɣ deg usaru yagi ihi d irgazen igren irebbi I tegrawla. D tialawin, xas di tili I beddent, maca ayen xedment ulac tagrawla ara t-yagwin, ulac tagrawla akw-ya ma ulac-itent.\n\nWalaɣ diɣen iḥerkiyen, igumiyen, wid ifren iddarin ar tt-rres tegwnitt. Walaɣ diɣen kra, msakit ahat, d nniyyat u tecca-ten tqemmuct si tugdi u ssawḍen almi zenzen atmaten nsen xas akken ur tebɣin. Wallaɣ agdud illuẓ, yuḍen, iqarḥ-it usemmiḍ. Wallaɣ at-ci, imarkantiyen: azgen seg-sen xemten ur bɣin ara a tt-beddel, llan diɣen wiayaḍ seg sen ittaken idrimen akken ad tili tegrawla. Lḥasun d tirect, d atemmu akken nessen talsa.\n\nIlla diɣen uzekka ibḍan imeddukal n yiḍelli. Llan wid innumen abeckiḍ almi ur zmiren ara ad t-sarsen. Illa diɣen ttrad mgal acengu yuɣalen gar watmaten. Llant tegwnatin anda yiwen « ilaq » ad ineɣ acengu. Ad t-inaɣ s imeṭṭi imi illa d ameddakul-is n yiḍelli. Di tiddet, ula d assa d ameddakkul, d takti n umennuɣ, d alugen n ttrad kan I ten ibḍan.\n\nAsaru n Ken Loach iccur d tigwnatin am ti, d tidyanin n talsa di tizi n leḥris neɣ d tin n talwit. U anect-a I ikka s nnig isura nniḍen n ttrad I deg iṭarḍiq ukarṭuc di tazwara ar tagara. S tigzi yagi is id-iskar Loach asaru ines is yif wiyaḍ. Igza d akken ttrad d tadyant talsant u s talsa kan I izmer yiwen ad isken udem-is n tidett I wumi ḍlan wiyiḍ ambuxen imenɣi di baṭel\n\nYerna, ass-a, anda-t umgired gar urebrab d win yugin azaglu imi I sin redfen abeckiḍ ? Ula d Irlundiyen d-isken Ken Loach ar kra d irgazen ittnaɣen ɣef teɣdemt ar wiyaḍ d irebraben I yessefk ad ttwarzen. Timuɣliwin agi d tid seg ur izmir ad issukkes umennuɣ : ɣef tlelli id-illa neɣ ɣef useknu.\n\nDi tlemmast n usaru, isenta Damien tamezyant-is ɣef yiwen uqrur, Chris, I ten izenzen. Chris illa idda yid-sen, innuɣ ar tama nsen maca ewwi-t uɣrum ar wanida ur inwi ara ad yaweḍ. Send ad itekki Damien amejjay ɣef znad inna yas : “ssarameɣ tuklal tmurt nneɣ amennuɣ-a nerfed fell-as”. Damien inɣa Chris. Akka I d illugan n ttrad, amdan isfeḍ gar wallen-is gma-s ma izga yas-d deg ubrid. Acku win irefden abeckiḍ, mi ara d-yerr ar gar wallen-is taɣawsa umennuɣ ittdarɣil. Ittwali kan ayen ilaq-en ad t yeg akken ad issiweɣ ar iswi umennuɣ-is, itettu ayen nniḍen u tikwal itecceḍ. Taluft n iswi deg umennuɣ tettmili macci drus n wuguren, acku akken ad yaweḍ ar iswi, win ittnaɣen, issefk ad iɛfes ɣef ul-is, ad ittu gma-s u ma ilaq ad t inaɣ ad t inaɣ. U di tegwnatin am tida, amdan ur essin ara tilisa-s, ur iẓri ara anda ilaq ad iḥbes anda ilaq ad iberrez. Ittwali acengu di myal win yugin as yaɣ awal, deg win yugin ad yaɣ tamuɣli-s. Akka I teḍra d Teddy d Damien, sin watmaten, ṭḍen yiwet n tebbuct, nnuɣen akken, lluẓen akken, ttwarzen akken. U yiwen wass, ihuz-d waḍu umeslay gar IRA d London, Teddy inna « IH », Damien inna « UHU ». Amenzu iḥbes, wis sin ikemmel. U ewweḍ-d wass I deg d-gwra tudart n Damien gar ifassen n Teddy. Damien ilaq ad irfed ifassen-is u ad izenz imeddakul-is neɣ ad immet. Teddy, gma-s, d aḥellel deg-s acku macci kan ur ibɣi ara ad t-ineɣ iẓra d acuḍ, iẓra ulamek ara tt ixdem. Maca taluft tessaweḍ anida ur tesɛi tuɣalin ar deffir.\n\nYiwen wass, di tefrara, issufeɣ-d Teddy Damien ar ufrag u inɣa-t. Inɣa-t acku iɣil tessaweḍ tmurt-is ad teḥbes amennuɣ, iɣil ewweḍ iswi-s. Maca dacu-t yeswi di ttrad ɣef tlelli? D tilelli? D tamuɣli? D tikti?\n\nWin iwalan asaru yagi ngagun yixfawen n wallaɣ-is. Ad yili yusa yas-d am lemri sdat wudem.\n\nAsaru igarzen I wid ara t iwalin!\n\nTamselyut \nimyura.com, Mack A.U.\n\nIsura","num_words":1678,"character_repetition_ratio":0.029,"word_repetition_ratio":0.001,"special_characters_ratio":0.226,"stopwords_ratio":0.036,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":27160.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ibn%20Xeldun","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ibn Xeldun, neɣ Avu Zayd Avḍerraḥman ben Muḥammed ben Xeldun Al-Ḥaḍrami, s taɛrabt أبو زيد عبد الرحمن بن محمد بن خلدون, s tmaziγt Bab n Zayd Avḍerraḥman mmis n Muḥemmed mmis n Xeldun Aḥaḍrami d argaz n umezruy, n tusna n tmetti, d afiluzuf. Ilul di 27 mayu 1332 di Tunes, yemmut di 19 meɣres 1406 di Qahira.\n\nIbn Xeldun yuɣ-d aẓar si yiwet n twacult tamuqrant n Yamen, i yunagen ar tmurt n Wendlus di Spenyul si tidmi VIII. Isyin ruḥen ar tmurt n Tunes. Yura aṭas ɣef igduden Aɛraben, Imaziɣen, di Bersiyen. Adlis-is i yettwasnen d 'Muqaddima' anda i d-yeḥka aṭas ɣef umezruy imaziɣen.\n\nIdlisen n Ibn Xeldun \n\n Idrisen n Ibn Xeldun deg uzeṭa \n Ibn Khaldun, Discours sur l'histoire universelle. Al-Muqaddima (asuqel sɣur, Vincent Monteil), éd. Sindbad, Paris, 1997 (ISBN 2-7427-0924-X)\n Ibn Khaldûn, Le Livre des exemples. tome I. Autobiographie. Muqaddima, éd. Gallimard, Paris, 2002 (ISBN 2-07-011425-2)\n Ibn Khaldoun, Histoire des Berbères et des dynasties musulmanes de l'Afrique septentrionale (ISBN 2-7053-3639-7)\n Ibn Khaldoun, Le Livre des exemples, tome I (traduit et annoté par Abdesselam Cheddadi), éd. Gallimard, Paris, 2002 (ISBN 2-07-011425-2)\n\nWid yuran af Ibn Xeldun \n\n Abdesselam Cheddadi, Ibn Khaldûn. L'homme et le théoricien de la civilisation, éd. Gallimard, Paris, 2006 (ISBN 2-07-076496-6)\n Jean Moshsen Fahmy, Ibn Khaldoun. L'honneur et la disgrâce, éd. L'Interligne, Ottawa, 2003 (ISBN 2-921463-66-0)\n Smaïl Goumeziane, Ibn Khaldoun. Un génie maghrébin (1332-1406), éd. Non Lieu, Paris, 2006 (ISBN 2-35270-001-9)\n Yves Lacoste, Ibn Khaldoun. Naissance de l'Histoire. Passé du tiers monde, éd. La Découverte, Paris, 1998 (ISBN 2-7071-2680-2)\n Krzysztof Pomian, Ibn Khaldûn au prisme de l'Occident, éd. Gallimard, Paris, 2006 (ISBN 2-07-078159-3)\nGabriel Martinez-Gros 'Ibn Khaldûn et les sept vies de l'Islam'édition Sindbad Acte Sud,2006 (ISBN 2-7427-6114-4)\n\nTamselyut \n\n Wikipedia s tefranṣiṣt\n\n Abdelaziz Daoulatli, « Ibn Khaldoun. Un historien témoin de son temps et un précurseur », La Presse de Tunisie (cahiers culturels)\n « Penser le Maghreb avec Ibn Khaldûn », Les Jeudis de l'IMA (France Culture), 25 octobre 2006\n Quelques dates clés de la vie d'Ibn Khaldoun\n Exposition sur Ibn Khaldoun à l'Alcázar de Séville (19 mai-30 septembre 2006)\n Présentation du Ibn Khaldun Award (prix fondé par le Tunisian Community Center)\n\nTameddurt","num_words":583,"character_repetition_ratio":0.086,"word_repetition_ratio":0.014,"special_characters_ratio":0.304,"stopwords_ratio":0.05,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.672,"perplexity_score":42010.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Am%E1%B8%8Dan","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Amḍan, d tagrumma n yiwen neɣ aṭas n yizwilen. Imḍanen d tiɣawsiwin n tusnakt.\n\nLeṣnaf n yimḍanen \n\n Ṣṣenf ittuseqdacen aṭas d imḍanen : 0, 1, 2, 3 atg.\n Asmi yella yimḍanen ibawen (négatifs) am -1, -2 atg, nesɛa imḍanen . \n Imḍanen am : 2\/3, 4\/5 atg.\n Imḍanen am : , ln(5) etc.\n Imḍanen am : 2i+3, 3i etc.\n\nTusnakt","num_words":66,"character_repetition_ratio":0.087,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.361,"stopwords_ratio":0.045,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":48496.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Imuha%C9%A3","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Imuhaɣ (s tutlayin titergiyin: ⴾⵍ ⵜⵎⵛⵈ) d aɣref amaziɣ yettidiren deg Uneẓruf Ameqran n Tafriqt n Ugafa. Akal-nsen d Aneẓruf (Idurar n Tasili, n Ayer di Nijir).\n\nTudert-nsen \nImi ay zgan ttinigen ɣef uḍar nutni yakk d taksa-nsen (iɣersiwen-nsen d ileɣman) seg wadeg ɣer wayeḍ, wwḍen ɣer waṭas n tamiwin n Tferka. Imuhaɣ mmerwayen (xulḍen) d waṭas n aɣref ifriqiyen id-ten-yudsen (iqerben) neɣ yellan ɣer tama-nsen, nitni fkan-asen daɣ-nni wwin-d aṭas seg-sen. Ass-a, Imuhaɣ d wid yettilin Nijir d Mali, am akken i llant kra n tɣerfin deg-sen kra n trebbaɛ-nsen di Ččad, Burkina Faso akk d Nijirya. \n\nDeg wenḍul n Uneẓruf (Nijir akk d Mali), aṭas n yegduden ifriqiyen ay yettidiren ɣer tama n Yimuhaɣ, nezmer ad d-nebder seg-sen Ibambaraten, Ifulanen akk d Yisarakuliyen. Kra seg yegduden-agi kessen lmal am Yimuhaɣ, di lweqt i deg wiyaḍ xeddmen tafellaḥt neɣ akal. Tuɣ (yella), wakal n wenẓul n Uneẓruf kkan (uɣent) deg-s isaffen, d aya ay t-yerran d agilal, amakkn yelha (igarrez) i tmekrazt.\n\nAẓar n wawal\n\nAwal Amuhaɣ deg asuf, Imuhaɣ deg asget neɣ daɣen Kel Tamacaq ad yaf aẓar-is deg awal Amaziɣ, Imaziɣen deg asget. D aɣdebbu n imuhaɣ i yeǧǧan ad yeḍru cwiṭ n usnifel ger wawalen agi, maca di tilawt d yiwen. \n\nIsem n tutlayt Tamacaq yekkad seg Tamaziɣt.\n\nIderman\n\nDi timiḍi wis 19, akal n Imuhaɣ yebḍa gar timweyawin, tal yiwen yeḥkem fell-as yiwen Umenukal (Amenukal), akked kra n yemɣramen imeqqranen seg tal teqbilt. Gar-asen ad naf: \n\n Kel Ajjer neɣ Azjar: i wumi adeg-aɣella d Aɣat.\n Kel Ahaggar, deg yidurar n Ahaggar.\n Kel Adaɣ, neɣ Kel Asuq: di Kidal, ed Tin Buktu\n Iwillimmiden Kel Ataram, neɣ Iwillimmidan n Utaram: Menaka, ed Azawaɣ deg (Uẓawad)\n Iwillimmiden Kel Denneg, neɣ Iwillimmidan n Wegmuḍ: Tin Tabaradin, Abalaɣ, Taliya Azawaɣ (Nijir).\n Kel Ayer: Asudi, Agadez, In Gal, Timiya ed Iferwan.\n Kel Gres: Zinder ed Tanut armi ugafa n Nijirya.\n Kel Uwey: Ayer, deg unebdu llan deg Tasawa (Nijir)\n\nImeqranen i yelan (yesɛan) azamul n Amenukal (Ameqran) llan :\n Amattaza, seg Lisawan\n Abu Ag Ajaku, seg Tamisgida\n Afadandan, seg Lisawan\n Karidanna, seg Iwillimmiden\n Waisimudan, seg Iwillimiden\n Aljilani Ag Ibrahim, seg Iwillimiden\n Busari Ag Axmad, seg Iwillimiden\n Musa Ag Amastan, seg Kel Ahaggar\n Ibrahim Ag Abakkada, seg Kel Ajjer\n Amud, seg Kel Ajjer\n Maxammad Ag Katami, seg Iwillimmiden\n Balxu, n Kel Ayer\n Wan Aguda, seg Kel Faday (Kel Ayer)\n Ahitaɣal, si Kel Ahaggar\n Axanuxan, n Kel Ajjer\n Xadaxada, n Iwillimiden\n Alxurer, n Iwillimiden\n Bazu, Iwillimiden\n Maxammad Wan Ag Alxurer Iwillimiden\n Abdurrexman Tagama, n Kel Ayer\n Hammed Almumin Iwillimiden\n Fihrun Ag Amansar, seg Iwillimiden\n Atisi Ag Amellal n Kel Ahaggar\n Axamuk Ag Ihemma n Kel Ahaggar\n Bay Ag Axamuk n Kel Ahaggar\n Xamzata Ag Maxammad, n Iwillimiden\n Adaber Ag Maxammad d Amenukal amaynu n Kel Ahaggar\n\nTaɣbalut \n\nhttp:\/\/amastan1.tripod.com\/ (Ɛumar Muffek)\n\niɣerfan\nIɣerfan iẓaranen n tferka n ugafa\nImucaɣ\nimaziɣen","num_words":697,"character_repetition_ratio":0.073,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.228,"stopwords_ratio":0.016,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.976,"perplexity_score":38919.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%C6%90ebdel%C9%9Baziz%20Butefliqa","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ɛebdelɛaziz Butefliqa (s teɛrabt عبد العزيز بوتفليقة, s trumit Abd El-Aziz Bouteflika) yella d aselway n Lezzayer seg 1999 ar 2019, ilul ass 2 meɣres 1937 di tmurt n Merruk.\n\nTawacult-is \n\nBaba-s n Ɛebdelɛaziz Butefliqa, Aḥmed Butefliqa illul di Tlemsan di 1891 u yemmut ass n 1 dujenbir 1958. Illa meẓẓiy mi yunag ar tmurt n Merruk ar tɣiwant n Wejda. Aḥmed Butefliqa yuɣ-es snat tlawin: Belqayed Rabiɛa d Ɣezlawi Mansuriya, i yellan d yemma-s n Ɛebdelɛaziz Butefliqa. Tella tesɛa yiwen n Ḥemmam di Wejda. \n\nƐebdelɛaziz Butefliqa illa d amenzu ger kuẓ (4) wayetma-s sɣur yemma-s. Wigi d Ɛebdelɣani (1940), Musṭafa (1953), Laṭifa (1955), Ɛabderraḥim (1956), d Saɛid Butefliqa (1958). Lameɛna yesɛa daɣen kraḍ (3) yessetma-s sɣur baba-s, ar tmeṭṭut tis snat Belqayed Rabiɛa. Tiki d Faṭima (1934), Yamina (1938), d Ɛica (1941).\n\nDi ɣucṭ 1990, yezwej i tikkelt tamezwarut akk d Amal Triki, yelli-s n Yaḥya Triki, i yellan yiwen u 'diplomate' aqbur di tmurt n Maṣer. Amal Triki tettidir di 'Paris', ur tesɛa ara derya akk d Ɛebdelɛaziz Butefliqa.\n\nALN \n\nƐebdelɛaziz Butefliqa yeɣra di tesnawit Abdelmumen di Wejda alama d aseggas aneggaru n 'Baccalauréat' di 1956. Isyin ikcem ar ALN di Wejda ɣas akken urǧin yerfed sslaḥ di Dzayer neɣ innuɣ mgal i franṣiyen imnekcam.\n\nAneɣlaf seg 1962 ar 1978 \n\nAsmi ifra traḍ, tewwi-d tmurt asarug-is, Ɛebdelɛaziz Butefliqa ikcem-d si tlisa n Merruk u yuɣal d aneɣlaf n ilmezyen d waddal deg udabu n Amed Ben Bella. Asmi i yezzi udabu ar tama n Hewwari Bumedyen di 19 Yunyu 1965, yuɣal Ɛebdelɛaziz Butefliqa d aneɣlaf n temsal n berra alama d lmut n Hewwari Bumedyen di 1978.\n\nSeg 1978 ar 1999 \nIsyin Ɛebdelɛaziz Butefliqa yesɛeda azal n 20 iseggasen d iminig deg kra n tmura am Swis, Franṣa d Tageldunt n Waɛraben Iduklen anda ixdem ar ugellid-is Ccix Zayed Ben Sulṭan Al Nahyan n imiren. Lameɛna yettruḥu yettuɣal ger timura yagi d Dzayer, la yettraju ass melmi ara d-yuɣal ar udabu. \n\nDi 22 dujenbir 1981 Ɛebdelɛaziz Butefliqa iɛedda di ccreɛ af takarḍa n tedrimt, azal n 6 imelyaren n suntim, asmi yella d aneɣlaf n Huwwari Bumedyen ger 1965-1978. D aselway Cadli Benjdid i t-ismenɛen imi ur isɛda ara lḥebs. D Senusi d Bujakji i yellan xedmen yid-es i kruḥen d asfel n temsalt agi n takarḍa n tedrimt, imi d nitni i sɛeddan lḥebs di Lezzayer tamanaɣt.\n\nAselway seg 1999 ar 2004 \n\nYuli d aselway tikkelt tamezwarut di 15 ybrir 1999. Llan i iqqraen belli s lemɛiwna n iserdasen (lɛesker) n Dzayer. I wannecta imrecḥin nniḍen i sddis (6) deg-sen am Ḥusin At Aḥmed, jebdent iman-nsent di tefrant n tselwit n 1999. \n\nG tasgagt-agi teḍra tafsut Taberkant n 2001, iǧadarmiyen nɣan 126 imdanen g tmurt n leqbayel.\n\nAselway seg 2004 ar 2008 \n\nDi 8 yebrir 2004, tuɣal daɣen d tasellawt i tikkelt nniḍen s wazal n 85% n leṣwat ɣas ulamma llan 6 imrecḥin, gar-asen Saɛid Seɛdi. Llan i iqqraen belli dima s lemɛiwna n iserdasen d servisat ibaḍniwen,\n\nTamselyut, Iseddagen & Izdayen Iberraniyen \n Muḥemmed Benciku, Bouteflika, une imposture algérienne, Le Matin, 2003\n\nButefliqa\nButefliqa\nButefliqa","num_words":681,"character_repetition_ratio":0.077,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.267,"stopwords_ratio":0.028,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":67817.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Leqran","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Awal n Leqran yekka-d si tutlayt taɛrabt (القرآن), anamek-ins taɣuri. D adlis (taktabt) uɣris (iqedsen) n wajjed (ajjed=ddin) n Tineslemt Islam. Ɣur yemselmen, Leqran d awal n Rebbi. Leqran yella d adlis amezwaru s tutlayt taɛrabt. Di lislam llan idlisen nniḍen uɣrisen, am : Tawrat n wasar Musa, Zabur n wasar Dawud, Inǧil s wasar Ɛisa, akw d tira n wasar Brahim. \n\nƔur yenselmen Leqran i yesemlalen awalen n Rebbi i d-iṣaweḍ i talsa isar (nbi) Muḥemmed (محمد) s yeḥricen sɣur anejlus Ǧibril s webrid n tatlayt (oral). Anecta yakw i d-rad di 23 isegasen. Llan wiyad qqaren-as daɣen Lkitab (adlis), neɣ Ddikr (asektu : rappel). Lislam am tmasiḥit i ttwaḥseb n ajjed ameɣradan (universel). Inna Ibn Xaldun : « Leqran d ameslay n Rebbi, yettwars-ed ar wisar Muḥamed u yura deg isebtaren n wedlis ».\n\nAglam n Leqran \n\nLeqran ibḍa af 114 ixfawen. Sesmelen s unnusru af tesɣunt n tuɣzi n sent anagar tamezwarut i g-ttuseman: Taneldit neɣ Tullya (Lfattiḥa). Ixfawen bḍan ayen umi qqaren el-ayat, s teqbaylit anzaten (tiṣurtin : preuves). Dɣa i s-yin i d yekka wawal Ayatulah. Llan 6219 n inzaten (tṣurtin).\n\nAmezruy n tira n Leqran \n\nDeg akud n wisar Muḥamed, ḥekkun-d belli inzaten n Leqran llan ttwarun di yal tɣawsa n yimiren : tiferkiwin n tazdayt, iɣsan lqayen n ileɣwman, igelman, iẓra, atg. Imdanen yumnen s Rebbi, llan lemden-ten deg ulawen-nsen, ama s iḥricen neɣ aken s ummid-is (s lekmal-is). Mi yemmut wisar Muḥamed, wid yellan cfun i yinzaten aken ma llan, ur d-qimen ara s waṭas. Dɣa tusa-d tikti useggrew neɣ usemlili-nsent, lamaɛna ilad umgarad neɣ anka (divergence) af wamek ad yili anecta ger imezdaɣ n tallit-nni di Mekka. Aṭas umgarad yella-d af tasunḍa tasnimirant (ordre chronologique) n twafɣa n yenzaten. Ti tagara imeqq°ranen frantt i waken asemlili n inzaten ad yilli si tṣurett tamuqwrant ar tmecṭuḥ anagar tamezwaru ilaq ad tili, tin isɛan isem Tallya, neɣ Lfattiḥa, am waken d tazwert n Leqran. Anecta msefhamen fell-as taqa imḍebren, ɣas aken llan kra ffɣen-t mgal n turda (ṛṛay) agi, imi ɣursen d tawafɣa mgal n asnimiran aken i t-yebɣa Rebbi. \n \nMgal ixf Amellay (Erraḥman), yakw ixfawen n Leqran nniḍen beddunt tawinest agi : Bism Allah Erraḥman Erraḥim, neɣ s Tmaziɣt : « S yisem n Rebbi Amellay Anmallay ». Leqran ibḍa af sin iḥricen imeqq°ranen : inzanen i d-yeffɣen di tɣiwant Mekka, d wid i d-yeffɣen di tɣiwant Madina. Inzanen n Mekka, d timecṭah, ffɣent-ed uqbel Inig (Hiǧra) n wisar Muḥammed si Mekka ar Madina. Ma d tidak n Madina, d timeqqranin, ffɣent-ed mbeɛd Inig-is.\n\nAsuqel n Leqran ar teqbaylit, ar tmaziɣt\n\nIbarɣawaten \nTisuqeltin (tasuqelt:traduction) n Leqran ar tmazight, ibda-d si tallit-nni n tgelda n Barɣwata. Tagelda-yagi tuɣ azar di tama n Tamesna (tura d taɣiwant n Rabaṭ n tmurt n Maruk). Win id isbed-en tagelda agi d Saleḥ At Tarif, d yuday n Maruk i ikecmen ar tneslemt. Tigelda i yellan imiren, am Idrisiyen, At Zirid, Imrabṭen, Imewḥiden, ḥesben Ibarɣawaten d imeslab, imi llan seqdacen yiwen n Islam imgarad af win i llan anda nniḍen, ladɣa di tmura n waɛraben deg usamar.\n\nQqaren, Ibarɣawaten iṭef-en si tidmi VII ar tidmi XI, sɛan Leqran-nsen i yuran s Tmaziɣt, t-zalan sin iberdan deg wass, uzzumu n Remḍan nsen wezzil yal ass. Daɣen qqaren sɛan yiwen n wisar (nbi) d Amaziɣ, d Saleḥ At Tarif, u ɣur-sen d netta i d anegaru deg umaḍal, mačči d Muḥammed. Ilmend n waya ffɣen-t-ed tigelda nni id nudder, mgal Ibarɣawaten, u sekren trad mgal nsen, armi iɣlin deg ifassen n Imewḥiden deg usegwas 1149. Amek id yella waya : di tagara n tallit agi n Ibarɣawaten, yusa-d yiwen n Ṭaleb d Asufi (Tasnakta Tasufit) umi qaren Lmahdi Muḥamed At Tumert, ilul ger 1079 d 1081, i yeɣra-n cwiṭ di tmurt n Andaluzi, d netta i yefkan taɣiwant n Marakec i yImewḥiden. Asmi immut deg 1130, anelmad ines Abdelmumin, i yemlal di Bgayet taqbaylit, d netta i d-isbeden s wudem unṣib tagelda n-Imewḥiden, i iseɣlin Ibarɣawaten. Qqaren belli Imewḥiden serɣen yak° ayen yuran Ibarɣawaten, ula d Leqran s Tmaziɣt. Lamaɛna Lmahdi At tumert, i snuqel-d Leqran ar Tmaziɣt aken nniden. Anecta i lla-d s isekkilen n Taɛrabt, tamrirt (later:trace) ines ur iban anda yedda.\n\n1998 : Kamal Nait Zerrad \nAgdud Amaziɣ yerǧa armi d 1998, d amek id yella yiwen unnaruḍ, neɣ tamezzuyt sɣur umnadi aqbayli n tasnawalt (Linguistique), Kamal Naït-Zerrad, af tasuqelt n Leqran ar Tmaziɣt. Lamaɛna mačči yak°, sin nni kan iḥricen ineggura n Leqran, azal n 49 inzaten: Tullya d tidak i yellan d timecṭaḥ i d-yezgan di taggara n Leqran, i snen i yis ittẓallan yemselmen s umata. Anecta isemlil-it-id Kamal Nayet Zerrad deg yiwen n wedlis, umi isemma Amawal amasɣan n tmaziɣt : asuqel n sin yeḥricen ineggura n weqran, s tefranṣiṣt : Lexique religieux berbère et néologie : un essai de traduction partielle du Coran. Adlis-a isɛan 347 isebtaren, effɣ-ed sɣur: 'Centre d'Etudes Camito-Semitique' ak° d 'Association Culturelle berbère en Italie'. Deg umdeya, attan tanzatt n Lfattiḥa, umi isemma Taneldit :\n\nS yisem n Rebbi Amellay Amnahaɣ\nTamayt i Rebbi, mass n umeɣrad\nAmellay amnahaɣ\nAgellid n wass n wesɣan\nD keč i nettmudu, ɣur-ek la ntetter tullin\nWelleh-aɣ s abrid amaɣud\nAbrid n wid imi tessugteḍ tinufa, ur d wid ɣef i terfiḍ, ur d immunaf\nAmin\n\n1999 : Juhadi Lḥusin \nAseggas umbeɛd, di 1999, yiwen uselmad umezruy Acelḥi n Ayt Baɛemran yudsen Sus di yiwet n tasnawit (Lycée) di tɣiwant n Anfa (Casablanca), di tmurt n Murakuc, Juhadi Elḥusin yga tasuqilt n Leqran akk s 114 ixfawen-is, ar tutlayt Tamaziɣt seld mraw (10) iseggasen n leqdic ilmend n wannecta. Yura-t s-isekkilen n taɛrabt, aken i d-yenna, anecta ixedm-it i waken a t-yefhem yal Amaziɣ n Merruk mi ara t-iɣer. \n\nDi tmurt n Lezzayer, ass n 30 yunyu 2006, aɣmis Aɣmis Lmuǧahid yura belli taneɣleft iwezzla n ajjed atan yessufeɣ-d asuqel amaddu (complet) n Leqran, sɣur Ḥaǧ Muḥend Ṭeyyeb, Aselway usqamu ussin n tmezgidat (leǧwama) n temnaṭ (twilayat) n Tizi Wezzu. Anecta ad ifeɣ ar tizrigin (Imprimerie) n ugelid n tmurt n Tgelda Tasɛduit, di Riyaḍ. Seld n waya, yuffad lḥal, ffɣend kra yexfawen (13 Ḥizb) n Leqran s taqbaylit as tizrigin agi dɣa n ugellid Fahd Ben Abdel Aziz Al-Sawud.\n\n2003 (1424 h.) : Asuqel n ugellid Fahd \nAsuqel n Leqran di tizrigin n ugellid Fahd s dsaw n taswett n tneɣleft iwezzla n wejjed n tmurt n Lezzayer, ila-d s isekkilen n taɛrabt. Daɣen amur ameqqran n wawalen llan s taɛrabt, acu kan s umesli d tamṣukt taǧerrumit (structure grammaticale) n teqbaylit. Anza n Lfattiḥa, anagar isem-is iqqimen s taɛrabt, ula ṭaqa n wawalen-is s taɛrabt, ɣas ulamma tamawalt (vocabulaire) n taqbaylit, neɣ n tamaziɣt tezmer. Atan amek i yella useqel n Lfattiḥa :\n\nS yisem arebi deraḥman deraḥim.\nAneḥmed rebbi atnecker, ad netta id bab netxelqit.\nDereḥman deraḥim.\nAss n lḥeq netta i d bab-is.\nD keč kan ara neɛbed, d keč kan i d-amɛiwen.\nMlaɣ abrid i ṣewben,\nAbrid bwiḍ i tneɛmeḍ fell-asen\nMači d widak k-isarfen, neɣ wid mu-ɛerqen iberdan\nAmin'''\n\nAmedya wayeḍ, d anza, umi qaren s teɛrabt El-ixlaṣ, asnuquel ar taqbaylit, mačči d win : Qul Huwa Llahu Aḥed. Yernu am Lfattiḥa, imesla-s d taɛrabt. A tnan : \n S yisem arebi deraḥman deraḥim.Ina-sen d netta id reb weḥdesD netta iḥuǧen lxelq-isUr d ilul ur isɛi mmisḤed ur yelli d lmetl-isMa nezra, kra n ismal n uzeṭṭa n Internet, a naf kra n inzaten s Tmaziɣt, ladɣa wi d-ixedmen imaziɣen n Merruk. Amedya d tasuqelt n wanza El-ixlaṣ, imu semman Amuzzu. Atan wamek i t-tnuqlen imaziɣen n Sus, s tmaziɣt taqurant :S isem n Rebbi amellay amnahaɣ.Ini-d: Rebbi iga iyanen.Rebbi iga amaɣlal.Ur irew, ur it ittrew.D ur ili win ara igdun.''\n\n2007 : Ramḍan At Menṣur \nAsdawi d umedyaz Ramḍan At Manṣur, i yellan daɣen d aselmad n Takrura yesuqel Leqran at tutlayt taqbaylit seld kraḍ (3) iseggasen d uzgen uqedec degs. Issufeɣ-it-id ar tizrigin 'Zyriab' n umyaru yettwasnen Yusef Nasib. Adlis deg-s 491 isebtaren, u yura s sin inagrawen isekkilen : Tifinaɣ akked Talatint. Adlis a iffɣ-d s uḍebsi n CD-Rom.\n\nKra imedyaten n tṣurtin n Leqran \nSeg usmel: http:\/\/www.freemorocco.com\/tamkardit-library\/lexique_religieux_berbere_traduction_coran_amawal_ujjid.pdf\n\n1-Taqsidt n Zakariyya slam fellas:\n\n\"K.H.Y.Ɛ. (1), d taqsidt n tmella n ugellid-ik ɣef uqeddac-is (lɛebd-is) Zakariyya (2), mi inuja Agellid-is s usuter uffir (3), yenna: (a y Agellid-iw : iɣsan-iw lwayit, u aqarruy-iw yecɛel (ucebbub-is) si ccib, u ur elliɣ ara a y Agllid-iw d ageswa mi ik i nessuter-aɣ(4)\" [Maryem].\n\n2-Taqsidt n El Isae:\n\n\"Tamanegt (seban) i win i yesnigen aqeddac-is (lɛebd-is) deg yi si lǧamaɛ aɣuddid ɣer lǧamaɛ ibaɛden i deg in-nemmer (nburek) tinilwin (ayen is i d yezzin), aken at neǧǧ ad iwali kra deg izmulen-nneɣ, d Netta id Amislay (i isellen) id Amiray (i yetwalin) (1)\" [Al-Israe].\n\n3-Taqsidt n sin n warraw n Adam:\n\n\"U eku-asen i d s tidett taqit\/isalli n sin n warraw n Adam, yal yiwen degsen imudd asfel, yiwen degsen yetwaqbel (usfel-is), ma d waye-nni ur s yetwaqbel ara, (aneggaru agi) yennad :ar d ak enɣ-eɣ, yennad (waye-nni) : ebbi yetteqbal sɣur wid yellan d lmuttaqin (27) ma teleqeed afus-ik ɣuri aken a y itenɣe nekini ur n telaqeɣ ara ɣurek afus-iw iwakken ak enɣeɣ, (imi) tagadeɣ Allah Agellid n imeɣraden (28) smenyifeɣ ad tɛebbi ibekkaen-iw (dnubat-iw) d ibekkaen-ik, u ad tili deg at n tmest, u ayenni d ayen yeggunin wid yettelamen (29) dɣa tefka-as tnefsit-is ad ineɣ gmas, dɣa yenɣat, dɣa yuɣal deg\/ger wid ixesen\" [Al-Maida].\n\n4-Taqsit n at lɣar:\n\n\"Mi erran yelmeyen ɣer lɣar, dɣa ennand:a y Agellid-nneɣ mudd-aɣ i d sɣur-ek tamella, u heggi y aɣ i d lewqama deg ayen iɣ yerza (10) dɣa nesɛueg imeuɣen-nsen di lɣar (nni) aas n iseggasen (11) sin akin nesker-iten id aken aner anwa ger snat n terbaɛin ara y ilin yeseb aken iwata takkit turfrint (exacte) n tɣimit-nsen (di lɣar-nni) (12) nekni nekku y ak id s tidett taqsi-nsen, nutni d ilmeyen felsen (umenen) s Ugellid-nsen u nerna-asen di tiddin nsen deg ubrid n ddin (13)\" [Al-Kahf].\n\nTisuqilin n Leqran s tutlayt Tamaziɣt\n\n Ɣer Tamaziɣt Taqbaylit s usekkil Aɛrab\n\n Ɣer Tamaziɣt Taqbaylit s usekkil Alatin \n\n Ɣer Tmaziɣt Tacelḥit\n\nAjjed","num_words":2501,"character_repetition_ratio":0.032,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.24,"stopwords_ratio":0.028,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":17996.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ibaskiyen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ibaskiyen d imezdaɣen n Tmurt n Yibaskiyen, d yiwet n tama ay d-yuzgan ɣef yiri n yilel (lebḥer), ger n Fransa akk d Spenyul akk d yidurar n Pyrénées utrimen (iɣerbiyen). D nitni ay d imezdaɣ iqdimen akk n tmiwa-yagi yernu ttmeslayen yiwet n tutlayt, tabaskit, seg wakken d taqdimt, ar ass-a werɛad d-ufin yimassanen d acu n tutlayt nniḍen ay tt-icuban neɣ d acu n twacult n tutlayin i ɣer ara tt-qqnen. Tamurt n Yibaskiyen ass-a tebḍa ɣef sin yeḥricen. Yiwen weḥric, win n ugafa (nord), d Fransa ay t-iḥekmen u yuzga-d ugezdu n Pyrénées-Atlantiques, ma d aḥric nniḍen, win n wenẓul , d Spenyul ay t-iḥekmen yernu yebḍa ɣef snat n tmiwa (timettiyin timaniyin) : tin n Tmurt n Yibaskiyen, tamaneɣt-is d Vitoria, akk d tin n Navarra u tamaneɣt-is qqaren-as Pamplona. D acu kan, Ibaskiyen ara yessuturen acḥal d iseggasen aya ad awin azarug-nsen , ttwalin tamu rt-nsen d yiwet-is, agdud-nsen yeddukel, yernu smenyafayen ad semmin i yiman-nsen \"Euskaldunak\" u ad semmin i tmurt-nsen \"Euskadi\", ma d tutlayt-nsen, qqaren-as \"Euskara\".\n\nDi Spenyul llan azal n 2.600.000 n Yibaskiyen di lweqt i deg di Fpansa llan kan 250.000. Azal n 700.000 n Yibaskiyen ay yettmeslayen tabaskit di Spenyul, di lweqt i deg di Fransa, 400.00 kan ay tt-yettmeslayen.\n\nIbaskiyen sɛan yiwet n tɣerma d taqdimt aṭas yernu mazal-itt tedder ar ass-a, u sɛan yiwet n tsekla tatlayt d tamerkantit maci d kra, cennun-tt-id kra akken n yimedyazen umi qqaren id \"bertsolari\". Ibaskiyen mazal diɣ ṭṭfen deg waṭas n wansayen, gar-asen takessawt n wakraren deg wedrar, addal n takurt tabaskit akk d wadag n yiceṭṭiḍen.\n\nAmezruy-nsen \n\nIdrizen iqdimen akk ay d-ufan ɣef Yibaskiyen ttuɣalen ɣer 8000 n yiseggasen uqbel n Ɛisa, u akken yebɣu yili, d igiman n yiseggasen ayaka seg wasmi ara ttidiren Yibaskiyen di tmiwa-yagi i deg llan ass-a. Seg wasmi ay bdan a d-keccmen yiberraniyen ɣer tmurt-nsen, Ibaskiyen, ladɣa wid n Navarra, zgan-d mgal-nsen u nuḍḥen akken ad ilin d ilelliyen. Dɣa nnuɣen mgal n Rruman yernu di tallit i deg llan Yinselmen sbedden tixlifin-nsen di Spenyul, yernu Fransa llan ḥekmen-tt Yefranken , ssawḍen Yibaskiyen ad d-gen tageldit timziregt di Navarra di 850, s ddaw n leḥkem n Inigo Arista. Tageldit-agi tewweḍ ɣer tallit-is n wureɣ s ddaw n leḥkem n Sancho III Ameqqran, ay iḥekmen tamurt si 1000 alammi d 1035. Ma di tama n ugafa, llan sɛan diɣ Yibaskiyen yiwet n tgeldit nniḍen ay yellan qrib d timziregt, d tin umi qqaren Soule. D acu kan, deg yiseggasen ay d-iḍefren, tufa-d Navarra iman-is zzint-as-d tgeldiwin timsiḥiyin (chrétiennes) si yal tama yernu tigi gant fell-as lḥers akken ad teǧǧ tilelli-yines u llant tettent-as-d seg wakal-is, dɣa seg yimir-n ay tuɣal Navarra tettɛeddi sya ɣer da s ddaw n leɛnaya n tgeldiwin-agi (Castilla, Aragon akk d Fransa), akken ur tseɛɛu ara uguren yid-sent. Maca, xas tella Navarra tettɛeddi s yisem s ddaw n leḥkem aberrani, isuḍaf-yines (leqwanin-is) d yeglamen (privilèges) n wid ay tt-iḥekmen llan mazal ttuqadaren. Ma d tageldit tabaskit n Soule tebda ula d nettat tettɛeddi s ddaw n leɛnaya n lḥekkam ifrensisen u seg yimir-n ay tebda a tesruḥuy cwiṭ, cwiṭ tilelli-yines. Di 1234, yuli Champagne Thibaud Amenzu ɣer leḥkem di Navarra u yewwi amkan n twacult-nni yellan teḥkem tamurt uqbel, d anect-a ay yeǧǧan Navarra ad teqqen ɣer Fransa si 1284 alammi d 1328. D acu kan, di tallit-nni n leḥkem afrensis, tesseǧhed Navarra tinettit-is tasertit , yernu werǧin qbilen Yibaskiyen ad ten-teḥkem Fransa. Xas akken ifuk leḥkem usrid n Fransa di Navarra, d yiwet n twacult tafrensist, Evreux, ay ikemmlen teḥkem tamurt. Ma d tama n Soule yewwi-tt ugellid n Fransa, Philippe le Bel di 1306, u seg yimir-n ay tuɣal d aḥric si tgeldit tafrensist. Uguren ay tella tesɛa twacult n Evreux di Navarra ldin-as tawwurt i Ferdinand II n Aragon akken ad yesdukel tama-yagi ɣer tgeldit n Castilla. Ma Navarra n Wadda (neɣ Navarre yellan ɣer tama n Fransa) tewwi-tt twacult tafrensist n Bourbon di lqern wis XVI. Di 1607, agellid n Fransa, Henri IV (Henri III n Navarra), ay yellan si twacult-agi, ikemmel asdukel Navarra n Wadda ɣer Fransa u seg wass-n ay tuɣal d aḥric si tmurt-a, tleḥḥu s usaḍuf n Fransa. Ma d Navarra taspenyulit, xas akken tella d aḥric si Spenyul s yisem, kemmlent tsuda-yines a xeddment alammi d 1841, asmi ay d asen-ttwakksen i lḥekkam ibaskiyen n tama-nni iglamen-nsen (. Yuɣ lḥal, teɣli Tmurt n Yibaskiyen di beḍḍu akk d leḥkem aberrani imi, si tama, Ibaskiyen ur nudan ara ad d-gen tamurt meqqren yedduklen, si tama nniḍen, timura d-yezzin fell-as llant ugarent Tamurt n Yibaskiyen di lǧehd. Di 1959, snulfan-d yiɣelnaẓriyen ibaskiyen yiwet n tuddsa timselleḥt, isem-is E.T.A, d tin ara yekkaten i lmend n uzarug n Tmurt n Yibaskiyen di Spenyul, xas akken tettunefk-as timanit i tama-yagi akk d Navarra di 1980.\n\nTamselyut \n\n Deg mondeberbere.com sɣur imedyazen.\n\nAgdud","num_words":1071,"character_repetition_ratio":0.059,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.231,"stopwords_ratio":0.021,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":29816.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tis%E1%B9%ADunit","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tisṭunit d nettat ay d tutlayt tunṣibt n tegduda n Isṭunya yernu llan wazal 1.500.000 n yemdanen ay tt-yettmeslayen di tmurt-a (95% seg yimezdaɣen n tmurt) d wazal n 60.000 n yemdanen nniḍen ay yettidiren di lɣerba, gar-asen 20.000 deg Yiwunak Yedduklen (USA) d 14.500 di Kanada. Tisṭunit tesɛa diɣ wid ay tt-yettmeslayen di Litṭunya akk d Rusya, ladɣa di temdint n Saint Petersburg, di Finland, di Sswid, di Tgeldit Yedduklen (Royaume-Uni) akk d Ustṛalya.\n\nTawacult-is \n \nTutlayt tisṭunit d yiwet si tutlayin tuṛaliyin. Tawacult n tutlayin tuṛaliyin d tin yebḍan ɣef wacḥal n yifurka, yiwen deg-sent d win umi qqaren tutlayin tifinubaltiyin, yernu deg-s ay tella tisṭunit. Yiwet si tutlayin ay tt-icuban aṭas d tutlayt tafinlandit ay ttmeslayen di Finland, yernu tella diɣ yiwet n tutlayt, tamjaṛit (hongrois) ay ttmeslayen di Tuṛuft tagmuḍant (tacerqit), teqreb ɣer tisṭunit imi ula d nettat tettekka di twacult n tutlayin tuṛaliyin. Yuɣ lḥal, llan kra ay iɣilen d akken imi ay tettuneḥsab Isṭunya d yiwet si tmura tibaltiyin (d tamurt ay d-yuzgan rrif n yilel -lebḥeṛ- Abalti), dɣa ula d tutlayt-is tetbeɛ ɣer twacult n tutlayin tibaltiyin, am tlitwanit akk d tlitṭunit (siked utṭun wis 3 n Tebrat n Yimedyazen), d acu kan, xas Isṭunya teqreb ɣer Litwanya akk d Litṭunya, tutlayt-is ur tcuba tid n tmura-yagi wanag teqreb ugar ɣer tfinlandit. Yuɣ lḥal, seg wakken tettemcabi tisṭunit ɣer tfinlandit alammi ula d wid ay tent-yettmeslayen zemren ad msefhamen wagar-asen, yernu snat-agi n tutlayin cerkent azal n 83.5 % seg umawal-nsen. Tutlayin nniḍen yettemcabin aṭas ɣer tisṭunit d tid ay itebɛen, am nettat, s afurk n tutlayin tifinubaltiyin am tkaṛilit (ay ttmeslayen wazal n 10.000 n yemdanen deg Ugafa utrim -nord-ouest- n Rusya), akk d kra n tutlayin ayen yellan ɣef yiri n nnger am tingrit, talivunit akk d tvultit, yernu seg wakken yeshel wemsefham ger n tutlayin-agi alammi ay llan ula d kra n yimassanen ay tent-yettwalin d tintalyin n yiwet kan n tutlayt.\n\nTintalyin n tisṭunit \n \nTisṭunit tebḍa ɣef snat n tentalyin (dialecte) timeqqranin, tisṭunit n Ugafa (nord, neɣ tin umi qqaren tisṭunit n Talinn, tamaneɣt), akk d tisṭunit n Wenẓul (sud, neɣ diɣ tin umi qqaren tisṭunit n Tartu), am wakken yal yiwet si tentalyin-agi tesɛɛa tiduntalyin-is (sous-dialectes), nezmer ad d-nebder seg-sent tiduntalyin timulgiyin ay ttmeslayen deg wenẓul utrim (sud-ouest) akk d tduntalyin n Voru Setu ay ttmeslayen deg wenẓul agmuḍan (sud-est). Ma d tisṭunit n ugafa, nezmer diɣ ad tt-nebḍu d tiduntalyin u ad d-nebder seg-sent : taduntala n tegzirin, d tisṭunit ay ttmeslayen di tegzirin n Saaremaa akk d Hiiumaa, ay d-yuzgan deg utaram n Isṭunya, deg yilel Abalti; taduntala n yiri n lebḥeṛ n ugafa-agmuḍan ay icuban mliḥ tafinlandit; takodaveret ay ttmeslayen di tmiwa n Kodavere akk d Maarja Magdaleena, akk d tduntala tutrimt (taɣerbit) ay ttmeslayen deg yiwen n weḥric meqqren di tmurt, yekka-d ɣef tmiwa n Laanemaa, ɣef ugafa n Parnumaa akk d utaram n Harjumaa. Xas ma yella anect-agi akk n tentalyin ay tesɛa tisṭunit, maca yezmer ad d-yili wemsefham s tentalyin-agi merṛa ger n wid ay yettmeslayen tisṭunit. \n \nTutlayt tizeɣt (standard) akk d tsekla ay tesseqdac ass-a Isṭunya d tin ay d-yekkan si tentala n tisṭunit n ugafa, d acu kan, tisṭunit n wenẓul tesɛa diɣ ula d nettat tasekla tatlayt (littérature orale), d tamedyazt, ay yesɛan ma cwiṭ, 350 n yiseggasen seg wasmi ay d-tennulfa.\n\nTira-s \n \nTikkelt tamenzut i deg ay tekcem tisṭunit s annar n tira, d imassanen almaniyen ay tt-yuran, dɣa taɣdirawt (orthographe) ay sqedcen wigi i lmend n tira-s d tin ay iqerben ɣer teɣdirawt n talmanit u ɣef wanect-a ay d-yeqqim wedriz (lateṛ) n tira talmaniyin di tid n tisṭunit alammi d talemmast n lqern wis 19. Si 1850 d asawen ay bdan Yisṭuniyen a snernayen taɣdirawt-nsen akken ad tt-rren d tizeɣt (standard), dɣa bdan tekksen s kra n wayen yellan d aberṛani di tirawt-nsen (écriture) u ttaran-d deg wemkan-is isekkilen ara ten-yedǧen ad d-neṭqen tutlayt-nsen akken tt-id-netṭqen di laṣel, maci akken tt-id-inetṭeq uberṛani. Agemmay ay tesseqdac ass-a tisṭunit yesɛa 17 n tergalin (consonnes) akk d 9 n teɣra (voyelles).\n\nTasɣent-is* di tmetti \n \nAss-a, tuɣal tisṭunit tizeɣt d nettat ay d tutlayt ay yettuseqdacen yernu ay yettwaqeblen deg yeswiren (niveaux) merṛa n tmetti. D acu kan, asmi ay tella Isṭunya s ddaw n udabu asuvyati, d tarusit ay yellan d tutlayt tamenṣabt tawḥidt yernu ɛerḍen Yisuvyatiyen ad mḥun tisṭunit akk d yedles isṭuni si tmurt-a, maca ayen ɛerḍen ad t-xedmen ur d-yewwi ara abaɣur meqqren, imi ay kemmlen medden ttmeslayen tisṭunit yernu lemmden-tt di tmiwa merṛa n tegduda, yernu igerdan ay d-ilulen si jjwaǧ n Yisṭuniyen akk d Yirusiyen llan ula d nitni lemmden tisṭunit. Di 1990, yessebded-d unabaḍ isṭuni Aseqqamu n Tutlayt Taɣelnawt i lmend n weḥraz akk d ussebɣes (encouragement) n usseqdec n tutlayt tisṭunit. Ass-a, xas ma yella tarusit mazal tesɛa azal-is di tmurt-a yernu nezmer ad d-nini tettusemma d \"tutlayt tamenṣabt\" tis snat, tisṭunit attan a tettuselmad yernu tettuseqdac deg yiɣerbazen yernu win yebɣan ad yuɣal d aɣarim (citoyen) isṭuni tewwi-d fell-as ad yissin tutlayt-a. Deg ugafa agmuḍan (nord-est) n tmurt, anda yettidir umur ameqqran akk deg Yirusiyen n Isṭunya, mazal llan yiɣerbazen irusiyen, d acu kan, maci d ahucal (obligatoire) ɣef medden ad sseɣren igerdan-nsen deg-sen.\nTisṭunit ay ttmeslayen yiminigen Isṭuniyen di lɣerba --d tisṭunit ay llan ttmeslayen-tt yeɣriben iṛuḥen ɣer Marikan di tallit n Wemgaru Amaḍlan (guerre mondiale) wis sin-- temxallaf citṭ ɣef tisṭunit tizeɣt yettuseqdacen ass-a di tmurt, maca mazal wid yettmeslayen tisṭunit di lɣerba zemren ad fehmen wid ay tt-yettmeslayen di tmurt. D acu kan, ilaq kan ad d-nger tamawt d akken kra seg wayen ay d-uran yeɣriben s tisṭunit yemxallaf ɣef wayen d-ttarun ass-a wid yellan di tmurt, imi tutlayt ay llan ttarun-tt zik di lɣerba amzun iɛedda-tt zzman ass-a, mi akka ay snernan Yisṭuniyen tutlayt-nsen di tmurt-nsen.\n\nAmezruy-is \n \nAr ass-a werɛad ur ẓrin ara yimassanen melmi ay d-frurint tutlayin tifinubaltiyin (gar-asent tisṭunit) seg tutlayt tajaddit ay tent-id-yefkan, d acu kan, ass-a sɛan kra n yisallen ɣef temlilti ay mlalent tutlayin-a akk d tutlayin nniḍen deg umezruy. Ifinubaltiyen bdan ttemlilin d yegduden ijirmaniyen (lejdud n Walmaniyen n wass-a) si lqern amenzu n Sidna Aisa, yernu anect-a yedǧa aṭas n wawalen ijirmaniyen ad d-kecmen tutlayt-nsen u ad d-qqimen ar ass-a di tisṭunit. Sakin, di lqern wis sebɛa n Sidna Aisa, bdan diɣ ttemlilin Yifinubaltiyen akk d Yeslaviyen (lejdud n Yirusiyen n wass-a) yernu seg yimir-n ay bdan keccmen-ten-id diɣ wawalen islaviyen. Alammi d 1520 ay d-uran Yisṭuniyen iḍrisen-nsen imenza s tisṭunit, d win umi semman \"Ddeɛwat n Kullamaa\", yernu di tezwara n lqern wis sbeɛṭac, bdant a d-teffɣent tjerṛumin (grammaires) timezwura n tisṭunit. Xas ma yella anẓul n Isṭunya yesɛa yiwet n tsekla n yisefra d tanesbaɣurt (tameṛkantit) maci d kra, tasekla-ya ur tt-urin ara alammi d talemmast n lqern wis tseɛṭac. \n \nDi tazwara n lqern wis tseɛṭac akk d tlemmast-is ay tebda diɣ a d-tettlal tutlayt tisṭunit tatrart (moderne) di tira, imi tallit-a tella-d d tin i deg thenna tmurt yernu tebda a d-tettlal tɣelnaẓrit (nationalisme) deg wulawen n Yisṭuniyen. Tiddukla Tisṭunit n Wid Yeɣran, ay d-sbedden di 1838, tessuffeɣ-d aṭas n yedlisen akk d tsufiɣin (publications) nniḍen, gar-asen(t) Kalevipoeg, d yiwet n telkensit (collection) n yedlisen n yisefra iɣerfanen (populaires) ay d-yeffɣen ger n 1857 d 1861. Di tallit-nni daɣen ay d-ffɣen yeɣmisen imenza n tutlayt tisṭunit, nezmer ad d-nebder gar-asen \"Perno Postimees\", ay d-yeffɣen ger n yiseggasen n 1857 d 1863, akk d \"Tartu Postimees\" ay d-yeffɣen si 1864 alammi d 1880. \n \nYuɣ lḥal di tallit-nni, d Rusya ay yellan teḥkem Isṭunya yernu ahat d leqdic-nni ay bdan xeddmen-t Yisṭuniyen imir-n akken ad d-ssidren tutlayt-nsen ay yedǧan Irusiyen ad rren tarusit d tutlayt tamenṣabt (officielle) n usselmed di Isṭunya. D acu kan, ur tɛetṭel ara tennulfa-d terbaɛt nniḍen n yimura isṭuniyen, di tezwara n lqern wis ɛecrin, d tin umi semman \"Noor Eesti\" neɣ tarbaɛt n \"Isṭunya Tilemẓit\", yernu kemmlen leqdic i lmend n wesnerni akk d usseǧhed n tutlayt-nsen taseklant (littéraire). Dɣa uɣalen yimura isṭuniyen tekksen s kra n wayen yellan d arusi neɣ d almani si tutlayt-nsen u ttnadin ad d-ssidren deg-s ayen yellan d-yekkan si tisṭunit taneṣlit, am wakken ay rran tasekla tafinlandit akk d tin n Tuṛuft n Wetram (lɣerb) d tiliwa i seg ay d-ttagment tikta-nsen (idées). Imura-yagi yecban Johannes Aavik, snernan mliḥ tamawalt (léxique) n tutlayt tisṭunit, dɣa skeflen-d awalen isṭuniyen ineṣliyen ay d-mazal ddren di tentalyin (dialectes) yemxallafen n tmurt, reḍlen-d diɣ awalen si tfinlandit ay icuban mliḥ tisṭunit, am wakken ay d-snulfan iẓuran imaynuten i seg zemren ad d-ssuddmen awalen. Di 1920, asmi ay tewwi Isṭunya azarug-is (indépendance) amenzu, tegra-yas-d tegnit n liser i tutlayt tisṭunit, d acu kan, di 1940, asmi ay d-kecmen Yisuvatiyen tamurt, qedcen yineggura-yagi ɣef wamek ara mḥun tisṭunit u ad d-ḥettmen deg wemkan-is tutlayt tarusit ay ttwalin imir-n d nettat kan ara yesduklen akk igduden isuvyatiyen. Teqqim tegnit-agi alammi d 1990, asmi ay tuɣal tisṭunit i tikkelt nniḍen d tutlayt taɣelnawt di tmurt-is. Ass-a, mbeɛd ɛecṛa n yiseggasen n wussisen (efforts), tuɣal tisṭunit d tutlayt ay tfehhem tuget deg yimezdaɣen n Isṭunya, yernu yis-s ay tesselḥay tmurt-agi tamecṭuḥt tiɣawsiwin-is.\n\nAsefru si tsekla tisṭunit \n \nWagi d yiwen n usefru si tsekla tisṭunit, tura-t-id Lydia Koidula (1843-1886), d yiwet n tmedyazt n tmurt-a. Tasuqilt sɣur \"Winna\", si Luxembourg.\n\nAṭas ay riɣ tamurt-iw\nFkiɣ-as ula d ul-iw\nI kemm ay cennuɣ\nD kemm ay d tinzert-iw\nIsṭunya deg d-mɣin yijedǧigen\nIdeddicen-im ḥulfeɣ-asen deg yiman-iw\nMi tgerrzeḍ gerrzeɣ, lferḥ-inem d lfeṛḥ-iw\nUh a tamurt-iw !\nA tamurt-iw ihhuskin, riɣ-kem\nXsiɣ ad gneɣ yid-m\nAd i-yawi yiḍes s iri-m\nIsṭunia-yinu yeḥerz Yillew \nIfrax-im cennun-iyi-d\nIjedǧigen-im meqqin-d deg-i\nUh a tamurt-iw !\n\nTamselyut, Iseddagen & Izdayen Iberraniyen \n http:\/\/imedyazen1.tripod.com\/\n\nS","num_words":2357,"character_repetition_ratio":0.057,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.22,"stopwords_ratio":0.019,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":18138.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Yugerten","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Yugerten neɣ Yugurten (Jugurtha s tlaṭinit) yella d agellid n Numidya seg ussegwas 113 armi d 104 send n Ɛisa.\n\nArmi tgeldit n jeddi-s Masnsen , amur ameqran n imezdaɣen n Numidia llan ddren s tamɣigert, s wayagi ttemxallafen ɣef Imaziɣen-nniḍen ur nettissin ara tamɣigert imi ddren s tameksa in lmal. Masnsen ixelq-ed yiwet n tagelda (tajumma-s azal n Lezzayer n tura) akk-d yuɣal-ed d amdakkel n Roma deg 206 ST (send n tallit-nneɣ). Sakkin ma yemmut, yettwaxellf-ed s mmi-s Misipsa. Yugerten yella d aɣerfan gar lɣaci n tmurt-is, akter anagar n Misipsa, ɣef wagi aneggaru agi iceggeɛ Yugerten ɣef Hispania (isem i fkan Irumaniyen i Spanya deg tallit-nni). \n\nMisipsa ikcem-it weɣbal imi ma ikemmel akka yezmer ad yuɣal d agellid sakkin lmut-is; deg lewqam n Misipsa d arraw-is ara a t-id-ixlefen.\n\nMisipsa ur yesɛi zhar imi taɣerfant n Yugurten ternu akter ayen tella asmi yella deg tmurt; deg Hispania Yugerten, d amnay ifazen tizya-s, yulek tayri n kra n yemdanen yesɛan ccan deg Roma. Deg asutel n Numantia iqeddc-ed s lǧehd lwahid Gaius Marius anda yeẓra agufsu n Irumaniyen. Qqaren belli yenna-d ɣef Roma belli tella yiwet n “Temdint yerkan, i qqurben ɣef aɣelluy-ines, ara ula d yiwen a-ţ-yeɣ.”\n\nImi yemut deg 118 Misipsa, igelled azal n 30 iseggasen, yettwaxlef s sin warraw-is Aderbal akw d Hiemsal. Hiemsal akk-d Yugerten imeren kan bdan imenɣi-nsen; Yugurten yenɣa Hiemsal ayagi yebda daɣen yella ssiba n ttrad n Aderbal mgal Yugurten. Imi iwala belli ur yezmir ara ad iqabel Yugurten s lɛasker ines Aderbal yerwel ɣer Roma. \n\nImawalyen n Roma, ahat s ssiba n ugufsu-nsen neɣ s ţideţ bɣan ad fakken s uɣiwel amlasay agi, kecemen garassen, ferqen tamurt ɣef sin; Yugerten igelled ɣef utrim n tamurt, Aderbal ɣef ccerq. (iseggassen mbeɛ tazniwt n Roma teberreh belli tama n Yugerten tella axir n tama n Aderbal, teccur s lekyasa, lemeɛna is sin llan s drus n lɣaci akk-d drus n lerzaq)\n\nDeg 112 Yugurten yerna ttrad ines mgal Aderbal, lameɛna deg tikkelt agi yesker-ed urrif n Roma ɣef yiman-is axaṭer yenɣa kra n Irumiyen i llan ttɛwanen Aderbal. Mbeɛd kra n imenɣi mgal Roma, Yugurten isselm-ed yiman-is lameɛna yerbeḥ aglam meqqren; annect agi ibedd ccek ameqran deg lweqt-nni, s tikkelt tajdidt, mgal ugufsu n imawalyen n Roma akkd Yugurten.\n\nUseqqamu ameqran n Roma, s timelwi n aɛdaw-is Gaius Memmius, illuɛad ɣef amenzad adigan n lɛesker-is deg Tafriqt n ugafa ad yuɣal ɣer Roma i wakken ad iɛeddi di ccreɛ. Jugurten daɣen yemsaffar-ed ɣef Roma anda lɛeqliya tamekridt ines tban-ed ɣef lɣaci merra.\n\nImenɣi kkren-ed gar Numidia akk-d Amenkud Arumani; aneggaru agi icegɛ-ed aṭas n lɛesker ɣef Tafriqt n ugafa seddaw timelwi n l consul Quintus Caecilius Metellus. \n\nImenɣi mgal Yugurten dumen kra n iseggasen mbla lexsara tameqrant n Yugurten; ɣef wagi Useqqamu ameqran n Roma yextar Marius, aɛeskri n Metellus, ad yelli d lconsul amaynut deg Tafriqt ad ikemmel ttrad agi.\n\nMarius yella d acengu ukmir aṭas imi yenɣa ayen yella deg webrid-is. Marius icegɛ-ed amarag-is Lucius Cornelius Sulla ɣer Bukus I, agellid n Mauretania', s talilt n Bukus i-t-yedssa Yugurten yettwaṭṭef ger iffasen n Sula. \n\nYugurten yeqqim deg asekraf n Tullianum, deg tiɣṛemt n Roma, 6 wussan armi yemut si fad akk-d d laz.\n\nAmezruy n imenɣi n Yugerten llan deg yiwen n tektabt s tutlayt Talatinit iwumi qqaren “De Bello Iugurthino” imenɣi n Yugerten.\n\nTazmilt \n \n\ntazniwt = propagande\n\naglam = privilege \n\nAmenzad = commandant\n\nIseddagen\n\n De Bello Iugurthino (s tefransist)\n\nAmezruy n imaziɣen\nIsnalayen imaziɣen\nimaziɣen\nAmezruy\nTameddurt","num_words":770,"character_repetition_ratio":0.039,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.212,"stopwords_ratio":0.035,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":46868.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Aurelius%20Victor","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Sextus Aurelius Victor (a. 320-a. 390) yella d anmezray akk-d asertay n umenkud Aromani.\n\nAurelius Victor yella ameskar n yewit n tektabt iţusemman Amezruy n Roma seg lweqt n Augustus (Gaius Julius Caesar Octavianus) armi n Iulianus (Flavius Claudius Iulianus) (360), yeţwaktab azal n 361. Iulianus yefkaya-s asehru imi yerat d anebdad (praefectus) n Pannonia Secunda. \n\nAurelius Victor izmer ad yelli amdan nni i g-yellan d lconsul deg 369 lwahid d mmi-s Valentinianus I (Flavius Valentinianus), akk-d d anebdad n temdint n Roma (389).\n\nTira \n\nInmezrayen umnen belli Sextus Aurelius Vector yura-d rebɛa n tira ɣef umezruy atrar:\n\n 1 Origo Gentis Romanae\n 2 De Viris Illustribus Romae\n 3 De Caesaribus\n 4 De Vita et Moribus Imperatorum Romanorum excerpta ex Libris Sex. Aur. Victoris\n\nTira agi, am akken yura iwsawen, ţwarunt ddaw azwel n Historia Romana (Amezruy n Roma), lameɛna tira tis rebɛa d allus n tira tis tlata i tella. \n\nTira tis sin teţwaru, ɣef tikelt tamezwarut, deg Napoli azal n 1472, ɣef ssifa n rebɛa n isuned, seddaw n lisem n Plinius Ilemzi (Gaius Plinius Caecilius Secundus) mačči am tira tis rebɛa i teţwaru deg Strasbourg deg 1505. \n\nTazrigt tamezwarut merra si ger n tira agi tella n Andreas Schottus (8 n isuned, Antwerp, 1579); mebla ma neţţu daɣen tazrigt tartar n De Caesaribus n Pierre Dufraigne (Collection Budé, 1975).\n\nIlaggwen \n 1. Ammianus Marcellinus, xxi.10.\n\nIseddagen \nAdris agi Ikker-ed seg yewin n wedris n l “Encyclopædia Britannica” asuned wis tmenya; tira i yellan deg ugzum n lbaylek.\n\nIzdayen Iberraniyen \n Liber de Caesaribus (Adris s Talatinit) \n Epitome de Caesaribus (Adris s Talatinit) \n Epitome de Caesaribus (Tasuqelt s Tanglizit) \n\nTameddurtAmezruy","num_words":431,"character_repetition_ratio":0.06,"word_repetition_ratio":0.038,"special_characters_ratio":0.24,"stopwords_ratio":0.021,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.993,"perplexity_score":52973.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tase%C9%9Bdit%20Yasin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Taseɛdit Yasin neɣ Taseɛdit Yasin-Tituḥ d tamusnamdant (anthropologue) tazayrit seg Tmurt n Leqbayel, teqdec aṭas ɣef yedles akk d tsekla tamaziɣt u temɛawan d waṭas n imdanen iqedcen ɣef tmaziɣt. Taseɛdit tejmeɛ-d aṭas n yeḍrisen n tsekla timawit tamaziɣt n Tmurt n Leqbayel am akken tezrew (étudier) u tesleḍ (analyser) iḍrisen niḍen. Tessuffeɣ aṭas n yedlisen ama ɣef tsekla tamaziɣt neɣ ɣef tmetti n Yimaziɣen. Deg yedlisen-is, tessuqul-d (tesṭerjim-d) iḍrisen imaziɣen ɣer tefransist.\n\nTaseɛdit Yasin tlul-d s yisem n Taseɛdit Titouh. Deg 1985, tesbedd-d akk d Lmulud Mɛemri, tasɣunt n \"Awal\". Tasɣunt-a d alug n tezrawin (cahier d'études) ay d-yelhan d tmetti d tutlayt n Yimaziɣen.\n\nTaseɛdit tesɛedda dduktura-yines deg tesdawit n Paris 3, deg 1992. Asentel d dduktura-yines tsemma-yas : \"Productions culturelles et agents de production en Kabylie. Anthropologie de la culture dans les groupes kabyles du XVI° au XX° siècle\" (Asfares adelsan d yimeggiyen n wesfares deg Tmurt n Leqbayel; tasnamdant n yedles n trebbaɛ tiqbayliyin ger leqrun wis XVI d wis XX).\n\nMaca uqbel ma tesɛedda dduktura-yines, tella tebda la d-tessuffuɣ idlisen. Yiwen seg yedlisen-is, \"Lounis Aït Menguellet chante\", d Kateb Yacine s timmad-is ay as-d-yuran tazzwart, yernu d tazwart-agi ay d adris aneggaru akk ay d-yura Kateb, deg Ctember n 1989, aggur uqbel ma yemmut. \n\nAss-a, Taseɛdit la tqeddec d taselmadt deg Uɣerbaz n Tezrawin tiɛɛlayanin n tussniwin timettiyin (Ecole des hautes études en sciences sociales - EHESS deg Paris).\n\nWagi d umuɣ n yedlisen akk ay ssawḍeɣ ad ten-id-afeɣ yines :\n\n1987 :\n Poésie berbère et identité : Qasi Udifella, héraut des At Sidi Braham (Tamedyazt tamaziɣt d tmagit : Qasi Udifella, ameddaḥ n Ayt Sidi Brahem). Tazzwart iga-yas-tt Mouloud Mammeri. Tiẓrigin n \"Maison des sciences de l'homme\" (Paris) ISBN 273510253X.\n\n1988 :\n L'Izli ou l'amour chanté en Kabyle (Izli neɣ tayri yettwacnan s teqbaylit), tazzwart iga-yas-tt Pierre Bourdieu. Tiẓrigin n \"Maison des sciences de l'homme\" (Paris).\n\n1989 :\n Lounis Aït Menguellet chante (Lewnis Ayt Mangellat la icennu), tiẓrigin n \"La Découverte\" (Paris)\nAdlis-a yeffeɣ-d deg Ldzayer deg 1990, ɣer teẓrigin n Bouchène.\n\n1993 :\n Les Voleurs de feu : éléments d'une anthropologie sociale et culturelle de l'Algérie (Imakaren n tmes : iferdisen n tesnemdant timettit d tdelsant deg Ldzayer). Tiẓrigin n La Découverte, Paris. Yeffeɣ-d deg 16\/11\/1993 ISBN 2707122890.\n\n1995 :\n Cherif Kheddam ou l’amour de l’art (Ccrif Xeddam negh tayri n tẓuri).\nTiẓrigin \"La Decouverte\/Awal\", Paris ISBN 2707124192.\n Piège ou le combat d'une femme algérienne : essai d'anthropologie de la souffrance (Tifexxet neɣ imenɣi n tmeṭṭut tazayrit : tarmit ɣef tesnamdant n lḥif). Tiẓrigin n Publisud Awal ISBN 2866007581.\n\n2001 :\n Chacal ou la ruse des dominés (Uccen neɣ tiḥilet n wid yettwarnan). Tiẓrigin n La Découverte, Paris. Talkensit (collection) n tesnamdant ISBN 2707133957. Adlis-a yettussuqel-d ɣer teglizit : \"The Jackal: The Root of Algerian Intellectuals' Cultural Crisis\".\n Enracinement culturel et rôle des médiateurs du Maghreb : l'exemple de Rabah Belambri (Tuṭṭfa deg yiẓuran n yedles d ddur n yemlemmasen deg Tmazɣa : amedya n Rabah Belambri). Tiẓrigin n Harmattan, Paris (yeffeɣ-d deg 09\/02\/2001). \n\nYasin","num_words":731,"character_repetition_ratio":0.052,"word_repetition_ratio":0.011,"special_characters_ratio":0.249,"stopwords_ratio":0.025,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":36053.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Mulud%20Fer%C9%9Bun","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Mulud Ferɛun, Mulud At Ceɛban, d amyaru aqbayli. Illul ass 8 meɣres 1913 di Tizi Hibel di temnaṭ n Tizi Wezzu. Yemmut ass n 15 meɣres 1962 di Lebyar tama n Lezzayer tamanaɣt. I t-inɣan d amussu n O.A.S.\n\nTadiwennit \nTadiwennit d Mulud Ferɛun\n\nTeffeɣ deg l'Effort Algerien n 27 furar 1953 yesteqsa-t Maurice Monnoyer.\n\nYerra-tt ar teqbaylit Amor Rekis \n\nS lferḥ ameqran ad awen nehdu tadiwennit d Mulud Ferɛun ara isufɣen ungal-ines wis sin, Akal d Idammen ɣer tizrigin Le Seuil. Adlis-a, i d-yettwacekkren aṭas, war ccek ad isɛu azal ameqran imi yettmeslay ɣef lɣerba n iqbayliyen ar Fransa.\n’’ Mulud Feraun ata da zdat-i , yusad srid si tmurt n yiqbayliyen. D acu tenniḍ ad temlileḍ yid-s tura ..? i d-yesteqsa Emmanuel Roblès di tilifun . \nUlayɣar nniɣ-awen srid i qebleɣ. Azgen n tsaɛtt mbaɛd, win ara yeqqimen ɣur-i mmis igellil, yekcem ɣer lbiru-inu. yiwen ufus yerfed lemḍela wayeḍ aqrab n uglim. \n\nYessers ayen ibub. Yeẓẓel afus-is yexmes yid-i s leḥmala. \nMulud Ferɛun yettban amzun d imsetḥi maca mi d yuki kan s teflest neɣ laman ad yelli iman-is, yettmeslay, yettqesiṛ awen d iban ulac argaz lɛali am netta. \nNetta yettmeslay-d nek taɛwadɣ-as tamuɣli s tuffra. Deffir tismaqalin tettreqriq deg taṭucin-is tafat n tudert. Yessers sin ifasen iberkanen sufella lbiru . Icetiḍen i yelsa ḥman , aqerruy-is yeǧǧa-t ɛaryan , tamgarṭ-is tettban i-yid am akken tekcem deg tuyat-is seg ubalṭu aqehwani i yelsa.Udem yennecraḥ ɣas anyir tkerz-it ddunit. Acebbub d ulwiɣ, aberkan am claɣem-is i cebḥen imi-s m’ ara yecmumeḥ.\n\nSiwlaɣ-d ɣef ungal-inek amezwaru. \n\n-Uriɣ Mmis igellil deg ussan iberkanen n umgaru, s teftilt n ukanki.Rriɣ deg-s ayen akk yellan deg ul-iw. \n\nUngal a d ameddurman* , neɣ akka ? \n\n-Ih…aṭas i fkiɣ i wakken ad yeffeɣ udlis a acku iḥuzayi laẓ di kra n ussan . ɣas akkeni imru ur yeḥbis armi ukiɣ i wayen i zemreɣ ad ggaɣ. Cciɛa i d-yewwi tesbeɣs-iyi akken ad aruɣ idlisen niḍen. \n\nYernad d akken ilul deg Tizi-Hibel taɣiwant n Larbɛa n at Iraten deg tama n Igawawen. Deg twacult tagellilt.\n\nI baba-k d acu yella ixeddem ? \n\n-D afellaḥ I yella ɣef iman-is di tallit-nni i lullaɣ maca deffir 1910 terra-t tmara ad yeǧǧ akal n lejdud yeḍfer abrid n unadi n uxeddim anda niḍen. Imir-nni Iqbayliyen ur ttinigen ara ar Fransa maca ar tama n Qsentina. Ruḥ a zzman armi yufa iman-is deg imɣizen n Ugafa , di Lens syen yedda ar tama n Paris . Yella ixeddem ar Fonderies d'Aubervilliers mi t yewwet umxix deg uxeddim. \n\nNezmer ad ninni d akken baba-k yeṛwa laɛtab akken ak n irebbi. Deg acḥal yid-wen i tellam ? \n\n-Semmus (5), sin deg-sen d arrac. amaẓuẓ d aɣen d aselmad .\n\nDeg Mmis n igellil, turiḍ s ubrid n ungal temẓi-inek d leqraya-k. Tewḍed ar iswi-k s iɣalen-ik. Aṭas i tɛajb-iyi tabɣest-ik…. \n\n-Ur zmireɣ ad ttuɣ yiwen seg iselmaden-iw id yefkan afus n tallalt akken ad i fken lbursa akken ad kemleɣ leqraya deg Tizi-wezzu akk d ENA (aɣerbaz amagnu n Lezzayer). \n\nMelmi id tuɣaleḍ d aselmad ? \n\n-Deg useggas n 1935 . Seg ass-nni aṭas n tɣawsiwin i seɣraɣ ladɣa di Tewrirt Mussa , sin ikilumitren ɣef taddart- iw, seg 1946 ar 1952. \n\nAssa aqlik-id d anemhal n uɣerbaz n warrac n Larbɛa nat Iraten …. \n-D tidett Akka ih, seg wayyur n tuber. \n\nAɣerbaz n 300 inelmaden s timeɣri tanemmadut*, tferḥeḍ ? \n\n-Deqs-aɣ. ɣur-nneɣ aman di tbernint d trisiti. Amejjay d ufarmasyan zdat-nneɣ kan.Igerdan qqaren akken ilha acku bɣan ad lemden aṭas n tɣawsiwin. \n\nTzewǧeḍ ? \n\n-Zewǧaɣ, ɣur-i 6 igerdan , ameqran deg-sen d bab n 13 iseggasen. \n\nNewweḍ ɣer w Akal d idammen. Mulud Ferɛun yessereḥ deg meslay….nettḥulfu d akken adlis yecreḍ aṭas n wayyuren n tensuft. Adlis mazal yedder deg-s, ɣas akken atan yakan deg Paris. \n\nAmek ik d t ussa tikti n ungal-a amaynut ? \n\n-Tamezwarut d cciɛa n ungal id uriɣ deffir wa i-d-iyi sbeɣsen ad aruɣ wiyaḍ. Tis snat, tikti tusa-yid akken ad suqlaɣ iman (rruḥ) n Teqbaylit, ad iliɣ d anagi.Nek d aqbayli aquran d mmis uqbayli,seg mi d lulaɣ i zedɣeɣ di Tmurt-a .Iqbayliyen d imdanen am nutni am wiyaḍ.Nek aqli-yi da i wakken awen t id inniɣ. Seg mi bdiɣ tira n udlis a, yeṭafar-iyi ameddakel-iw Roblès , ɣur-s ass-a 20 iseggasen segmi tesnaɣ.Netta i yesbeɣsen di yal tikkelt yettased ar ɣur-i ar Tewrirt ad yessefqed ma kfiɣ-t neɣ ala, takerrust-is tameɣbunt aṭas i tenaɛtab deg iberdan yettalin s adrar .Ad teẓrem d akken tadukli ar ɣures macci d awal kan.Ungal n Aɛmeṛ d Marie .ɣef acu yettmeslay ungal akal d idammen ? \n\nMulud Ferɛun ur d yerra awal din din. Yebda yetturar mebla ma ifaq s inziz (llastik )yufa sufella lbiru , mi t yeḍleq yeddem akeryun . Yeḍeqr iman-is ar deffir ikemmel : \n\n-Niɣ-as lɣerba n Iqbayliyen tezmer ad efk yiwen neɣ kra n idlisen .Bḍiɣ lɣerba ɣef snat : seg 1910 ar 1930 akk d 1930 ar assa.Akal d Idammen yettmeslay ɣef tallit tamezwarut, ad rnuɣ ungal niḍen ɣef tallit tis snat. \n\nAyɣer snat n talliyin ? \n\n-ɣef akken ttwaliɣ yella umgarad (lxilaf) ameqran ger snat talliyin-a . lɛeqliya n Iqbayliyen n w ass-a yettinigen ar Fransa ur telli maḍi am tin n iqbayliyen isen irẓan asalu.Yif akken wejden Iqbayliyen n 1953 imi taɣen tanumi i tmeddurt n temdint maca yif akken ṭfen imezwura di tjadit d tmurt.Llan ttḥirin melmi ara uɣalen ar taddart s isurdiyen ara ten isuffeɣen seg yir liḥala ig llan ddren.Ass-a nettidir ayen niḍen. \n\nSiwlaɣ-d kra fell-as\n\n-Wwiɣ-d deg Akal d idammen taqsiṭ n Aɛmer, ilemẓi n 14 iseggasen, i d-uznen ɣer Paris netta d iǧiran-is deffir umgaru n umadal amezwaru.Aɛmer yella ixeddem d amenwal ɣer warraw n taddart-is .Di Fransa yebda ixeddem am netta am atmaten-is deg umɣizi (lmina).Deg yiwet n tmeddit yenɣa war aɛemmed yimen uqbayli.Ameɣbun meskin ur yezmir ad yuɣal ar tmurt imi yugad at nɣen tawacult n umerḥum.Yeqqim di Fransa.Zrin 15 iseggasen , yettu leḥder, yejma tamurt d tudert n imesdurar . Yewwi yides tameṭṭut-is Marie , taparizyant ig ṛwan lemṛaṛ n ddunit.Sin iseggasen segmi d yuɣal ,yessawel-as-d lmektub-is, nɣan-t. Ameslay nneɣ ikemmel, Mulud Ferɛun yettara ɣef akk isteqsiyen-iw.Yella kra tetthegiḍ ? \n\n-Ih, acku ayen yaɛnan iman (rruḥ) n Teqbaylit meqqer maca yewɛar at terreḍ akken iwata. \n\nAd yilli ukemmel i Mmis igellil ? \n\n-Aya macci d awezɣi…maca deffir waya, ad suffɣeɣ war ccek adlis i d-yessumen Brouty ɣef tmeddurt n yal ass n yiqbayliyen. Tajmaɛt, tala, ssuq, tuɣalin n iɣriben si Fransa…atg.Ad kemleɣ adlis-a s tmucuha. \n\nMelmi tettaruḍ ? \n-Deg ass lehhuɣ d twurri , ttaruɣ deg iḍ d ussan n ustaɛfu.ttaruɣ qrib yal ass 3 neɣ 4 tewriqin, ma ǧǧan-t-iyi tikta a tteǧǧaɣ i wass niḍen. \n\nMi tettaruḍ tetabaɛḍ aɣawas (leblan)? -Zeggireɣ s tira n tikta s umata.Mi ttaruɣ i ttqeɛideɣ taqsiṭ.S umata ẓriɣ anda tedduɣ maca mi ttaruɣ ttasen-t tikta d tegnatin ur nwiɣ. \n\nAmek i tettwaliḍ udmawen n ungal-ik ? \n\n-Ttareɣ s tidet iman-iw deg umḍiq-nsen. Tsuturaɣ-ten.Di tagara d nutni ara i d innin d acu ara aruɣ. \n\nNettkemil ameslay,mass Ferɛun yenna yid d akken ad yewwet tarzeft ar Paris deg ussan n ustaɛfu n tfaska ( Paques) ilmend n tuffɣa n udlis Akal d Iddamen.Le Seuil, war ccek as d ggen tameɣra (ad nfaṛes tagnit ad nesmekti d akken tizrigin-a uɣen izerfan n udlis Mmis igellil). \n\nAnwi idlisen i tḥemleḍ ? \n\n-Aṭas i ɣriɣ.Zik ur tceriṭeɣ ara nnig wacu tceriṭeɣ ass-a.Testtbenaɣ idlisen ilsanen, wid yaɛreḍ ad yer amyaru alsan s lekmal-is acku alsan ur yelli yelha s lekmal neɣ diri s lekmal.Amyaru af akken ttwaliɣ ur yesɛi azref ad yemeslay ɣef imdanen s ustehzi.Yak tecrekḍ-iyi ṛṛay ? Mulud Ferɛun d amusnaw s tidett u d amyaru mu zeddig wul. Ẓṛiɣ itri-s at yessiweḍ ɣer lebɛed, Akken yebɣu yili, tiɣṛi-s seg tid mu ilaq a nsel ! ameddurman : yettmeslay ɣef iman-is,ɣef tudert-is.\ntimeɣri tanemmadut: cours préparatoire.\n\ntawwuri: leqdic, axeddim.\n\nyettwakkes seg www.imyura.net. \n\n Adriraw \nIdlisen\n\n Mmis n igellid, Menrad ccix aqbayli, Tiẓrigin. Cahiers du nouvel humanisme, Le Puy, 1950, 206 p.\n La Terre et le Sang, Tiẓrigin du Seuil, Paris, 1953, 256 p.\n Ussan n Tmurt n Iqbayliyen, Zzayer, Baconnier, 1954, 141 p.\n Iberdan i t-alin, Tiẓrigin du Seuil, Paris, 1957, 222 p.\n Isefra n Si Muḥ, Les Tiẓrigin de Minuit, Paris, 1960, 111 p.\n Aɣmis 1955-1962, Tiẓrigin du Seuil, Paris, 1962, 349 p.\n Tibratin i imeddukal-is, Tiẓrigin du Seuil, Paris, 1969, 205 p.\n Amulli, Tiẓrigin du Seuil, Paris, 1972, 143 p.\n Aɣaram n tiɣefrin, éd. Yamcom, Zzayer, 2007, 172 p.\n\nImagraden\n\n « Ccix n bled di Lezzayer », Ikayaden d Timsizwar, Paris, mayyu-yunyu 1951.\n « Taɣennant », Iṭij, Zzayer, wis 6, yunyu 1951.\n « Ɣef “uɣerbaz afriqi-ugafa n isekkilen” », Tafriqt, AEA (Tiddukla n imura izzayriyen), Zzayer, wis 241, yulyu-ctamber 1951.\n « Les potines », Foyers ruraux, Paris, wis 8, 1951.\n « Mœurs kabyles », La Vie au soleil, Paris, ctamber-tuber 1951.\n « Les rêves d'Irma Smina », Les Cahiers du Sud, Rivages, Marseille, wis 316, semestre wis sin n 1952.\n « Ma mère », Simoun, wis 8, mayyu 1953, Oran.\n « Les Beaux jours », Terrasses (Jean Sénac), Zzayer, yunyu 1953.\n « Réponse à l'enquête », Les Nouvelles Littéraires, Larousse, Paris, 22 tuber 1953.\n « Images algériennes d'Emmanuel Roblès », Simoun (J.-M. Guirao), Oran, wis 30, dujamber 1953.\n « L'auteur et ses personnages », Bulletin de l'Amicale des anciens élèves de l'école normale de Bouzaréa, fuṛaṛ 1954.\n « Au-dessus des haines », Simoun (J.-M. Guirao), wis 31, yulyu 1954,.\n « Le départ », L'Action, Parti socialiste destourien, Tunis, wis 9, 20 yunyu 1955.\n « Le voyage en Grèce et en Sardaigne », Journal des instituteurs de l'Tafriqt du Nord, wis 1, 29 ctamber 1956\n « Les aventures de Ami Mechivchi », Journal des instituteurs de l'Tafriqt du Nord, wis 1, 29 ctamber 1956.\n « Les aventures de Ami Mechivchi » (suite), Journal des instituteurs de l'Tafriqt du Nord, wis 2, 13 tuber 1956.\n « Souvenir d'une rentrée », wis 2, Journal des instituteurs de l'Tafriqt du Nord, 15 tuber 1956.\n « Ccix n bled di Lezzayer », Journal des instituteurs de l'Tafriqt du Nord, wis 3, 25 tuber 1956 .\n « Le beau de Tizi », Journal des instituteurs de l'Tafriqt du Nord, wis 4, 10 wamber 1956.\n « Les bergères », Journal des instituteurs de l'Tafriqt du Nord, wis 5, 24 wamber 1956.\n « Hommage à l'école française », Journal des instituteurs de l'Tafriqt du Nord, wis 6, 6 dujamber 1956.\n « Monsieur Maschino, vous êtes un salaud », Démocratie (Charkaoui), Casablanca, amezwaru n yebrir 1957.\n « La légende de Si Mohand », Affrontement, Paris, wis 5 (« Art, culture et peuple en Tafriqt du Nord »), dujamber 1957.\n « Les écrivains musulmans », Revue française de l'élite européenne, Paris, wis 91, 1957.\n « La littérature algérienne », Revue française, Paris, 1957.\n « Le voyage en Grèce », Revue française, Paris, 1957.\n « La légende de Si Mohand », Zzayeria, OFALAC, ctamber 1958.\n « Hommage à l'école française », Zzayeria, OFALAC, wis 22, mayyu-yunyu 1959.\n « La source de nos communs malheurs » (lettre à Camus), Preuves, Paris, Congrès pour la liberté de la culture, wis 91, ctamber 1958.\n « Le dernier message », Preuves, Paris, Congrès pour la liberté de la culture, wis 110, yebrir 1959.\n « Le départ du père », Zzayeria, OFALAC, wis 22, mayyu-yunyu 1959.\n « Journal d'un Algérien », Preuves, Paris, Congrès pour la liberté de la culture, wis 139, ctamber 1959.\n « La vache des orphelins », Zzayeria, OFALAC, wis 30, yennayer-fuṛaṛ 1960.\n « Si Mohand ou Mehand », La nouvelle critique, PCF, wis 112, yennayer 1960.\n « Destins de femmes », Zzayeria, OFALAC, wis 44, dujamber 1960.\n « L'entraide dans la société kabyle », Revue des centres sociaux, Zzayer, wis 16, 1961.\n « Mekidèche et l'ogresse », Zzayeria, OFALAC, n°60, automne 1961.\n « Mekidèche et l'ogresse » (suite), Zzayeria, OFALAC, n°61, noël 1961.\n « Déclaration téléphonique après la mort d'Albert Camus », Oran Républicain, Oran, 6 yennayer, 1962.\n « Lettres de Kabylie envoyées à Emmanuel Roblès », Esprit, n°12, dujamber 1962.\n « Zzayerisches Tagebuch », Dokumente Zeitschrift für übernationale Zusammenarbeit, Bonn, wis 18, 1962.\n « Discours lors de la remise du prix de la Ville d'Zzayer », le 5 yebrir 1952, Œuvres et critiques, Paris, J.M. Place, wis 4, hiver 1979.\n « Les tueurs », CELFAN Review'', Philadelphie, Temple University, Eric Sellin, Editor, 1982.\n\nFerɛun\nFerɛun\nFerɛun\nFerɛun","num_words":2941,"character_repetition_ratio":0.058,"word_repetition_ratio":0.04,"special_characters_ratio":0.278,"stopwords_ratio":0.024,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":24118.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Leonardo%20da%20Vinci","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"D anaẓur alsawi (artiste humaniste), aflurunti (Ṭelyan), d amekla (peintre), d asreqqat (sculpteur), d amasdag (architecte), d ajenyur u d amassan.\nLeonardo da Vinci d Aṭuskani (agafa n Ṭelyan), ilul ass n 15 di yebrir 1452 di temdint Vinci zdat n Firenze. Ar usegg°as 1466 ikcem d anelmad (garzone akken i sen-qqaren di Ṭelyan) ad d-ilmed takult d usreqqet deg usak°en (atelier) n Andrea del Verrocchio (1435-1488). Seg usegg°as 1478 Léonard de Vinci yuɣal d anaẓur ilelli.\n\nDeg usegg°as 1482 Leonardo da Vinci ikcem d ajenyur n Ludovic Sforza, amḍebber (duc) n Milano.\nDeg usegg°as 1502 iqdec d ajenyur i César Borgia amḍebber n Romagne. Yuɣal ar Milan deg usegg°as 1506. Deg usegg°as 1507 iṭṭef amḍiq d amekla n Louis XII n Fransa izedɣen imiren di Milano.\n\nSeg usegg°as 1514 ar usegg°as 1516 idder di Rome s ddaw ijufar n Ubab (pape) Léon X, izdeɣ di teɣremt (palais) Belvedère di \"le Vatican\", din iqqdec tussna.\n\nDeg usegg°as 1516 Leonardo da Vinci iwweḍ ar Fransa d aqeddac n François I. Asegg°as-ines aneggaru idder-it di teɣremt n Clos-Lucé, zdat n Amboise anda immut ass n 2 di magu 1519.\n\nGar tiktulin n Léonard de Vinci llant:\n Madone Benois (v. 1478, asalay (musée) n Ermitage, Saint-Pétersbourg).\n Tugna n Ginevra Benci (1481, National Gallery, Washington).\n Saint Jérôme ur ikfi ara (v. 1481, pinacothèque du Vatican).\n La Vierge aux rochers, i deg llant snat n tugnatin (tamenzut, iga-tt deg usegg°as 1483, tella teḥrez di Louvre).\n La Joconde (1503-1506, asalay n Louvre).\n\nMuqel daɣen \n\n Donatello\n\nTamselyut \n Sɣur Mack A.A d Yusef A.Y\n\nDa Vinci, Leonardo\nDa Vinci, Leonardo","num_words":413,"character_repetition_ratio":0.08,"word_repetition_ratio":0.01,"special_characters_ratio":0.288,"stopwords_ratio":0.012,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.989,"perplexity_score":34115.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Mixayel%20Aleksandrubicc%20Bakunin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Mixayel Aleksandrubicc Bakunin (s trusit Михаил Александрович Бакунин), imi qqaren tikwal Michel Bakounine, illul ass 30 di mayu 1814 di Primuxino, di tmurt n Rrus, imut ass amenzu di yulyu usseggass n 1876 di Bern, tamurt n Sswis d afilusuf awernaḍ (anarchiste). Acḥal d asseggas d Pierre-Joseph Proudhon illa-d d tala-s n tikta.\n\nAss-mi idder di Mosku d Saint-Petersburg illa issuqul-d imarayen ilamniyen am Hegel d Fichte ar trusit. Di 1842, yusa ar tmurt n Lalman u si imi iwweḍ imlal n ilmeẓyen inelmayen n tmurt n llalmen di Berlin. Syin, idda ar Fransa anda imlal d Proudhon d George Sand u issen-d daɣen imnejla n tmurt Polonya.\nSi Paris, iruḥ ar tmurt n Swiss anda izdaɣ kra iseggasen u anda ikki u igar tamawt ama s tiga am tikti d ṭaqa n imussuten inelmayen.\n\nAss-mi akka I illa izdeɣ di tmurt n Swiss, anabaḍ n tmurt-a ira a t-isqarqer ar tmurt-is, tamurt n Russ. Bakunin yugi. U tigin-a ines tessassa as-d tukwsa n wayen isɛa, ama d axxam ama d ayen nniḍen. Di 1848, di tuɣalin-ines ar Paris, yura kra n wawalen d imsarɣiyen mgal tamurt n Rrus u dgha anect-a iwwi yas-d tufɣa si tmurt n Fransa, ittwaqerqer-d seg-s.\n\nAmussu agrawliw n 1848 ifka yas abrid s wayes ikcem ar gar kra n trebbuɛa ifetlen arway d tektiwin ɣef tugdut. Ikki deg umennuɣ n Dresde n 1849 u dinna dɣa I ittwarez, “taɣdemt” teddem fell-as tamgart, u ittwarez “ar laxart”. Fkan-t, neɣ rran-t, s ifassen ttwaqnen, I udabu n tmurt n Rrus, win izemmemen fell-as tawwurt n tazult u I t-yuznen, kra issegwassen s yin, ar lka n usemmar n Siberya deg useggas n 1855.\n\nDeg useggas n 1861, deg yiwen n ttriḥ i s-fkan I kra n wussan irwel ar tmurt n Japon, d Iwunak Idduklen u tagara ar tmurt n Lingliz. S yin idder akw tudart-is di Turuft, ladɣa di tmurt n Sswis. Di 1869 issali yiwet n tdukli tasertant: Tadukli Tanemlayt n Tugdut. Maca ugin as I tdukli agi ines anekcum ar tmenzut n Tagraɣlant Inemahalen (Internationale des travailleurs), nnan as tadukli inek ulac deg-s tirrebbuɛa tigraɣlayin. Dɣa assegwass nni, tebḍa Tdukli ya u wid illan ttekkin akw deg-s ddan ar Tagraɣlant Inemahalen iman nsen, myal yiwen ansi I ikka.\n\nDi 1870 isseker-d ahetrwel d ummennuɣ di Lyon, maca ur issaweḍ sani n kra. Maca xas ilul-d din immut din umenniɣ-a, izga, kra iseggasen s yin, d amedya di Tɣiwant n Paris. Karl Marx d Friedrich Engles ufan as anamek diɣen: tasnaraft n tigellel.\n\nDeg useggas n 1872 Bakunin essufɣen-t seg ukabar amarksiẓri di temlilit n la Haye imi imgaraden di tamuɣli netta d Marx. Marx inna ilaq uwanek anemlay ar isseddun timsal ar tuksa uwanek s wadda, ma d Bakunin ur iwala ara I wacu awanek akken ad tili tuksa ...uwanek-a.\n\nXas akken Bakunin, si zik, ittwali di Marx tigzi ɣef sin iḍaren, maca yufa-t tikwal ittzuxu u imiren id-inna d akken abrid n Marks ar Tesnaraft ar yawwi wid iddan deg-s u ma s yis-s urǧin ad tili tegrawla tanemlayt.\nBakunin iceḍ daɣen imi iwwet di Marks ɣef iẓuran-is udayen u Marks inna daɣen ɣef Bakunin belli ittargu deg iḍ deg ass u ɣef anect-a Bakunin inna-d : d tidett!\n\nIffeɣ Bakunin seg wannar umennuɣ di Luganu deg useggas n 1873 u immut di Bern ass n 1 di yunyu 1876. Issal-id u eǧǧa-d amussu agraɣlan awernaẓri.\nTawernatt macci kan d arway, di tazwara d ameggel n tikta, d amennuɣ ɣef izerfan, d tugin n tesnaraft uwanak ɣef wudem n tugdut.\n\nAsirem d tektiwin n Bakunin fɣent-ed deg udlis-is Ilu d Uwanek. Fell-as netta tura Madeleine Grawitz Bakunin di teẓririgin Calamin-Levy 2000.\n\nTamselyut \n Sɣur Mack A.U.\n\nBakunin\nBakunin","num_words":838,"character_repetition_ratio":0.041,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.237,"stopwords_ratio":0.036,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":40251.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Mu%E1%B8%A5emmed%20Cafiq","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Muḥemmed Cafiq (s tifinaɣ : ⵎⵓⵃⵎⵎⴰⴷ ⵛⴰⴼⵉⵇ) d yiwen umyaru, d amnadi, d azamul n tmaziɣt di tmurt n Merruk. Illa d anemhal usinag ageldan n yedles amaziɣ (IRCAM) alama d 2002.\n\nIlul Muḥemmed Cafiq ass n 17 ɣ wayyur n Cutanbir ɣ useggwas n 1926 ɣ tmazirt n Ayt Sadden, illan ɣ tseggiwin n Fas. Mad yad iɣwêra ɣ temdint n Aẓru (Merruk), ɣ tinmel nnes ittussan s Lkulij n Uzêru, idêfr tiɣêri ayelliɣ yumêz turagt ɣ umezruy d udiplum yâden ɣ tussna n usegmi. Mayad ad as irzêmen iɣarasen ad yeg yan ɣ imasayen n tsertit n usegmi ɣ Merruk. Zeɣ lliɣ teffaɣ Fransa, ikka kigan d twuriwin ɣ iger n usigmi : zeɣ lliɣ ten ikka ar itekka f tɣêri izwaren ɣ kigan n tmedinin n Merrok, ar amezza n umaru n tneɣlaft n usselmed ɣ tezwuri n iseggwasen 1970, ar anedad n Tinmel tageldant. Mekli daɣ isseɣwera taàrabt, tafransist, amezruy, tussna n usegmi. Iggi n uya, yega Muhammad Cafiq ameslay ɣ Tkadimit n Tgeldit n Merrok. Tigariwin ad, yega t ugellid d unebdad n Ircam ittuskaren tigariwin ɣ Rbât.\n\nMuhammad Cafiq yega ɣ imezwura lli ifrken s udem imennawen n tmagit tadelsant n Merruk. Zeɣ tizwuri n iseggwasen 60 ɣ tasut ad izrin, ad immaɣ af d ittuyassan s udem ad izzemzêlin Merrok nger timizar yâden. Kigan d tɣarasin as immaɣ ad is imel i inamuren mas d ur iqqan ad ttun tizrigin llif ttuska tmagit n Merrok, sellawent akw uggug amaziɣ. Mkan af yara ɣ tseɣunt n Afaq yan mennaw imagraden f wammak idran n umarg n tammaɣt f tmazirt lli nnan imaziɣen iseggwasen llid tekcem Fransa. Maca yan ur t yiwi ɣ uzemz an ɣ zun d awal ad. Mdden urta d ffuɣen ɣ tnaniwin llis izdâ umussu anamur asiwel nnes. Tamaziɣt tega agdal s ur isnem yan. Mkan af daɣ iswangem ad yasi imis n Lislam imennawen, lislam ur iqqen f ixef nnes. Asɣan ad ismanen imerrukiyen, yiɣi ad ibedd mnid n usiwel issimɣuren s yan udem issiwiden uggug aàrab neɣ akw azûr aàrab, illulen ɣ imula n umussu anasiriy ɣ Miser, d Lbaàt ɣ Surya d Làiraq. Mqqar d uyan, imerrukiyen sul qqent wallen nnesen f tuggt n uggugen llif ttuska tɣesa nnesen.\n\nɣ yan uzemz lliɣ isat usiwel n izerfan ufgan ar d ikcem tamazirt, saten mdden ar sawalen f izerf n twisi ɣ tudert tasertant, ɣ tudert tadelsant, ssaten imaziɣen ar sawalen awd nettni s izerf nnesen ɣ wawal, s izerf nnesen ɣ iɣerm. ɣin aɣ d tugga twuri izgan n Muhammad Cafiq af ad yawes ɣ tnekra n wawal d idels amaziɣ. Mad yad yara yan udlis iggezzulen f umezruy imaziɣen, adlis izdâren ad issimmim i imaziɣen awal n umezruy isreg asen ad daɣ ccen ifrawen ɣ tasɣart n wawal illan ɣ Dren, issufeɣ d amawal taàrabt tamaziɣt, d yan udlis ɣef tejrrumt tamaziɣt, yawes d yat trabut n imaziɣen ɣ usufeɣ n tseɣunt Tifawt ifkan atig igguten i tirra s tmaziɣt.\n\nAmeskan amaziɣ ad yegan yan ɣ idêrisen igguran yara Muhammad Cafiq. Ira gis, ɣ tferka n ayelli mu ttinin asmutti adimukratiy, ad yesmun imaziɣen af ad inin amnad nnesen ɣ tizi yad n tudert tsertant n Merok.\n\nTamselyut\nhttp:\/\/www.Amadalamazigh.com\n\nCafiq","num_words":664,"character_repetition_ratio":0.044,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.214,"stopwords_ratio":0.002,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.921,"perplexity_score":90194.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tafsut%20Taberkant","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tafsut taberkant (s Tifinaɣ: ⵜⴰⴼⵙⵓⵜ ⵜⴰⴱⵔⴽⴰⵏⵜ) d isem yettwafken i tmeskanin (timesbaniyin) tisertayin d tɣewwaɣin i d-yellan di Tmurt n Iqbayliyen gar n yebrir 2001 d yebrir 2002, iɣallen n tɣellist d temsulta Tizzayriyin mmugrent timeskanin-a s udelqem d usataɣ amjur s usexdem n tiblalin n tidet d igazen imsettrawen ayen i d-yeglan s tmekkast (lmut) n gar n 126 d 128 n ilemẓiyen d ugar n 5000 yeffudin (yettujerḥen)\n\nAss n 20 yebrir deg yal aseggas yettili-d d amulli n tefsut n imaziɣen, D ass anda aɣref Aqbayli yesfuggul s tesmektayt n tefsut n imaziɣen d tefsut taberkant\nTimeskanin-a d tid i d-ilfan s usrag (i d-iḍran s ssebba) n ussinef d ussemwen adelsan seg wass mi i d-tewwi Lezzayer timunent-is deg useggas n 1962, ɣas akken tisekkirin tufrinin n userɣen (aɛeṛṛeb) i d-yessers udabu seld n timunent gar n 1962 d 1980 d wid yettwakksen seld n Tefsut n 80\nAwal n Tefsut Taberkant d aseɣzef akudan i yinelfuyen n Tefsut n 80, anda ineɣmasen n tmetti iɣermanen (aladɣa Iqbayliyen) ssawṭen ad bedden mgal tagdalt id-issires udabu azzayri mgal n yidles Amaziɣ d wayen yeffɣen yakk i tmagit Taserɣint-Tineslemt akken i yurmen (i ɛerḍen) ad ssersen tigejda n tugdut\n\nTisimirt\n\nYebrir 2001\nAss n 18 yebrir 2001, Masinisa Germah asnawan ilemẓi, yettwanɣa s uzayaḍ n tmeẓyant taymanit sɣur imestulen deg usutel n tamsetla n At Dwala. Tadyant agi i kecmen deg umazrar n timeskanin ticenguyin mgal timeḍrit sɣur tidusiyin n tasunḍa attili d aferdis n ussenker tanekra Taqbaylit. Timeskanin nfufdent deg Tmurt n Iqbayliyen yakk maca imusnawen tetsawelen ar urusan iwakken ur d yettili ara ucaf n idammen. \n\nAss n 21 yebrir 2001 deg umenni n 11 n tnezzagt, tamsetla n Amiẓur tessebded (tsseḥbes) 3 ibalmuden i teddun ar usarir n tɣiwant s iselmaden nsen n uddal akk d yimddukal-nsen. Isali yexdem tuzzya n ugezdu dɣa iselmaden kkeren iwakken tikli am ttagi ur yessefk ara ad ttili tikelt nniḍen. \n\nAss n 22 yebrir 2001, yella-d amsegraw di Amizur sakkin usiwel n unmalu n iselmaden n twilayt nni. Llan kra n imyaṭṭafen war takruzi. Iṭ n wass-nni, aneɣlaf n ugensi yedmen isalan n ulɣu yettwerren d azayez sɣur anzad n tamsetla taɣelnawt ɣef lmut n Masinisa Germah, yesseɣret (ɣef Masinisa) «d arneggay n 26 iseggwasen». Sakkin taseɣrut agi, taɣemsa tessuffeɣed aɣmis n tlalit n Masinisa i tesbegnen deg tilawt d asnawan n 18 iseggwasen.\n\nAss n 23 yebrir 2001, igensasen n iselmaden n akkw iɣsuren n Umizur i yemsegrawen ass n warim 22 deg CEM, 600\/200 sawelen-d deg isem n CETA ar yiwen umsegraw acacfal di Amizur ass n 23 yebrir 2001. Deg tiremt yedukklen, igiman n iɣermanen ddan-d ɣer tamnaṭ agi\n\nTafsut n 80 d Tefsut Taberkant deg tẓuri\n\nDeg umarir (ccenna)\n\nLwennas Meɛṭub seg imezwura i sen-yerran tajmilt i tlawin d yergazen n tefsut imaziɣen, tasfift i d-yessufeɣ kra n wayyuren kann s deffir 20 yebrir anda icennu:\n\neḥzen lwed ɛisi\nMi yebda imenɣi\nYewweḍ-iten lɛesker deg yiḍ\nTuddar slant irkwelli, suwwent ɣer Tizi\nKul abrid a yeţfeggiḍ.\nUr telli d tisselbi, nehwaǧ tilelli,\nUqbel aɣ-ḥerren ɣer lhid.\nAkken nella zik a nili,\nMa yella imenɣi,\nW’ immuten ad yennerni mmi-s.\nA wid iḥekmen ayenni, ur nelli d ulli,\nTamurt iban-d lsas-is.\nTamaziɣt ad tennerni\n...\n\nFerḥat Mhenni yeccna tafsut n imaziɣen:\n\nNnif d lḥerma d ayen yeḍran\nDi tefsut n Tizi-Wezzu\nLlan d ilemẓyen d tlemẓyin\nffɣen-d s iberdan.\nNnan-d ala dayen neɛya\nSi lbaṭel akk d uzaglu\n...\n\nNeɣ ayen yeccna Buǧemɛa Agraw :\n\nTimest n 54 tensa di 62\nTeggra-d tirgit deg iɣed-nni\nTuɣal tecɛel di 80\nTeṭṭef-itt-id tidet n lesnin\nAnsi i d-isuḍ ubeḥri\nD leqbayel i izuggiren\nMazal-aɣ d imaziɣen\n...\nMa ttuɣ arrac nneɣ yeɣlin,\nNek mačči d aqbayli\n\nLwennas d dda Lmulud\nMazal-aɣ d imaziɣen\nUr nettruz' ur nkennu\nUr nqebbel ara azaglu\nMazal-aɣ ... mazal-aɣ d imaziɣen\n...\n\nTamselyut \n Sɣur Amnay\n Algerian Human Rights League report\n The report of Issad's Commission Report, established by The president Bouteflika\n\nAmezruy\nTanmegla n tɣelnaẓṛit taserɣint\nTimeskanin n tsut tis 21\nTamurt n Iqbayliyen","num_words":863,"character_repetition_ratio":0.045,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.231,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.001,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":48582.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Takurdit","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Takurdit d isem i semrasen i snat n tutlayin yettemcabin mliḥ, ttmeslayen-tent wazal n 13 n yimelyunen n yemdanen di tama-nni n Asya i wumi qqaṛen Kurdistan. Tamenzut d tutlayt takurmanjit (neɣ takurdit n ugafa), ma d tis snat d tutlayt tasuṛanit (neɣ takurdit n wenẓul), i ttmeslayen wazal n 2.800.000 n yemdanen di Lɛiraq akk d 3.000.000 n yemdanen di Iran.\n\nTakurmanjit, tin ay ttmeslayen waṭas n yemdanen, ad tt-naf dɣa s waṭas di ¨Ttuṛk, anda ay llan 4 n yimelyunen n medden ay tt-yettmeslayen, deg ugafa n Lɛiṛaq, di Surya tt-ttmeslayen 500.000 n medden, di Arminya (100.000 n yemsiwlen) akk d di Iran (100.000). Llan diɣ wid yettmeslayen takurdit takurmanjit di Jurjya akk d Azerbijan, maca ur neẓri ara acḥal, am wakken ay llant diɣ trebbaɛ timecṭaḥ n Yikurdiyen ay izedɣen di tmura tiberr'aniyen (azal n 70.000 s ujemmal), ladɣa di Lubnan akk d Turuft, deg Yiwunak Yedduklen (USA) akk d Kanada.\n\nWid yettmeslayen takurdit tasuranit wwḍen ɣer 6 n yimelyunen s ujemmal, ma d wid yettmeslayen takurdit takurmanjit wwḍen ɣer wazal n 7 n yimelyunen, xas ma yella llan kra ay d-yeqqaren d akken wwḍen alammi d 20 n yimelyunen. Yuɣ lḥal, maci merr'a Ikurdiyen yellan ass-a d wid ay yessnen ad mmeslayen tutlayt-nsen imi tamsertit (assimilation) tessaweḍ aṭas seg-sen ad ǧǧen takurdit, yernu llan ula d imdanen yettmeslayen tutlayin nniḍen, am tguranit neɣ tadimlit (d tutlayin tihendurufiyin ay yettemcabin wagar-asent, maca mgerradent ɣef tkurdit), yernu ḥesben iman-nsen d Ikurdiyen, d aya ay yettaran tikwal leḥsabat weɛren.\n\nTawacult-is \n\nTakurdit d tutlayt tahendurufit,tettekka deg ufurk n tutlayin tiraniyin , yernu yiwet si ger n tutlayin ay tt-icuban s waṭas d tafarsit ay yellan d tutlayt taɣelnawt n Iran, akk d tabalucit, tutlayt n Balucistan.\n\nTantalyin-is \n\nTutlayt takurdit tettemxallaf ɣef leḥsab n tmiwa i deg tt-ttmeslayen. Imesnilsiyen (linguistes) ttwalin, s umata, d akken tasuranit akk d takurmanjit d tutlayin, yal yiwet i yiman-is, dɣa di lweqt i deg ttemcabint mliḥ deg umawal, sɛnt aṭas n wemgerrad (lxilaf) di tajerrumt-nsent, yernu tikwal, yewɛer' ɣef wid ay tent-yettmeslayen ad msefhamen wagar-asen. Ma d wiyaḍ, ttwalin-tent d snat kan n tantalyin n yiwet n tutlayt. Am tsuranit, am tkurmanjit, di snat yid-sent sɛant tiduntalyin (sous-dialectes) ay ttmeslayen di tmiwa-nsent. Tantala n temdint n Sulaimaniya, di Lɛiraq tuɣal d tutlayt tizeɣt (standard) n tsekla n Yikurdiyen n tmurt-a, di lweqt i deg di Iran, d tantala takurdit n Mukri (d yiwet si tentalyin n tsuranit) ay yuɣalen d tutlayt n tsekla, yernu maci aṭas ay temxallaf ɣef tin n Sulaimaniya. Si tama nniḍen, ula di lɣerba atni Yikurdiyen a d-sbeddayen tutlayt tizeɣt tamaynut, ladɣa s leqdic-nsen di rradyu.\n\nTira-s \n\nDi lweqt i deg Ikurdiyen n Lɛiraq, Iran akk d Surya sseqdacen agemmay aɛrab ay yettubeddlen akken ad arun tutlayt-nsen, Ikurdiyen n Tturk d agemmay alatini ay sseqdacen. Di Arminya akk d tegdudyin yellan zik s ddaw n udabu asuvyati, d agemmay asirili (arusi) ay sseqdacen Yikurdiyen, ma yella zik-nni, uqbel n 1946, Ikurdiyen n tmiwa-ya llan sseqdacen agemmay alatini, ay d-mazal ar ass-a sseqdacen-t kra.\n\nAmkan n tkurdit di tmetti\n\nDi Iran \n90% seg Yikurdiyen ttidiren di tudrin, ma d wiyaḍ d imeksawen iteddun seg wemkan ɣer wayeḍ. Mbeɛd ma sɛeddan acḥal n yiseggasen s ddaw n lbaṭel n udabu irani, ssawḍen Yikurdiyen ad d-sbedden tasekla yuran s tutlayt-nsen di tmurt-a, yernu si 1984, tenqes mliḥ ccedda ɣef tkurdit di Iran imi ay izemren Yikurdiyen ad ɣren tutlayt-nsen di tmiwa-nsen, di tmurt-a. Aṭas n tsufaɣ (publications) ay d-yeffɣen seg yimir-n, yernu Ikurdiyen n Iran sɛan ula d tisgilin n rradyu yettmeslayen s tutlayt-nsen di tmurt-a.\n\nDi Lɛiraq \nseg useggas n 1919 ay tesɛa tutlayt takurdit aẓayer amens'ab (statut officiel) n tutlayt taẓiyant (langue régionale), yernu d nettat ay d tutlayt n usselmed deg yiɣerbazen n udabu di Kurdistan aɛiraqi. Ihi Lɛiraq ad tili tesɛa lxers'um yiwen n weɣmis s tutlayt takurdit akk d yiwen n wexxam n teẓrigin (éditions) ay d-yessuffuɣen idlisen s tutlayt-a. D tantala takurdit n Sulaimaniya ay rran Yikurdiyen n Lɛiraq d tutlayt-nsen n tsekla, yernu ɛerḍen ad tezzizedgen seg wawalen-nni n taɛrabt ay yeṭṭuqqten deg-s.\n\nDi Tturk \n\ndi 1938 ay tettwagdel tkurdit yernu s kra n win ara tt-yemmeslayen di berr'a yezmer ad ixelles' tafgurt (amende). Di tallit-a taberkant ay sɛeddan Yikurdiyen, tutlayt-nsen tesr'uḥ aṭas seg wennar-is, aṭas n Yikurdiyen ay yuɣalen d isnutlayen (bilingues), yernu ciṭṭaḥ kan maḍi seg-sen ay ilemden ad ɣren u ad arun tutlayt-nsen. Di 1961, asmi ay d-tesbedd Tturk tamenḍawt (constitution) tamaynut, bdant a d-teffɣent tsufaɣ (publications) tikurdiyin, tikwal s snat n tutlayin, maca aṭas deg-sent ay yettwagedlen akken kan d-ffɣent. Yernu si 1967 alammi d taggara n yiseggasen n 1980, adabu aturki ikemmel kan yettzeggid di ccedda ɣef tkurdit yernu yesbedd-d aṭas n yisuḍaf (leqwanin) i yes ara sen-yerr takmamt i Yikurdiyen, ur ttmeslayen, ur ttarun tutlayt-nsen. D acu kan, di 1991, yekkes unabaḍ aturki agdal-nni-yines ɣef tkurdit, yernu xas ur d-qqimen ara aṭas n Yikurdiyen ay yettmeslayen takurdit di Tturk , maca ttwalin d akken tutlayt-nsen d aḥric yesɛan azal meqqren di tnettit-nsen.\n\nMa Ikurdiyen n Arminya, aṭas n leqdicat ay d-uran s tkurdit takurmanjit di tallit tasuvyatit.\n\nAgdud-is \n\nLlan deg wemḍal wazal n 25 n yimelyunen n Yikurdiyen. Ger n 40 akk d 50% seg-sen ttidiren di Tturk, 25% seg-sen ttidiren di Iran, 20 % di Lɛiraq, llan diɣ di Surya, di tmura n wenẓul n Quqaz akk d Lubnan. Tuget tameqqrant deg Yikurdiyen d inselmen isunniyen, d acu kan, llan gar-asen diɣ kra n yiciɛiyen, n yiyazidiyen akk d yimasiḥiyen. Si lqern wis 10 d asawen, bdan Yikurdiyen a d-sbeddayan tigeldiyin (royaumes) tinselmin tisunniyin, gar-asent tageldit tayyubit (ayyubides) ay d-yesbedd Salaḥ Ddin (Saladin), d tin yennuɣen mgal n Yenmudag (Croisés) ger n tgara n lqern wis 12 d lqern wis 13. Di 1920, weɛdent tmura tutrimin (tiɣerbiyin) Ikurdiyen, s wemtawa (traité) n Sèvres d akken ad ten-ɛiwnent akken ad d-sbedden tamurt timziregt (indépendante) i1 yiman-nsen, d acu kan, di 1923, ttwaxedɛen Yikurdiyen deg wemtawa n Lausanne, yernu ur ten-id-is'ag' wacemma si tmurt-nsen. D aya ay ten-yeǧǧan ad bdun imenɣi mgal n ddewla ! n Mustafa Kamel Ataturk, di lweqt i deg Tturk tefka-yasen tiyitiwin iǧehden, yernu tenfa aṭas seg-sen seg wakal-nsen. Di 1945-1946, sbedden-d Yikurdiyen n Lɛiraq akk d Iran di Mahabad Tigduda tamagdayt takurdit ay yellan s ddaw n leɛnaya tasuvyatit, d acu kan, dindin kan sseɣlin-tt Yiɛiraqiyen akk d Yir'aniyen s lemɛawna n Briṭanya Tameqqrant. Imenɣi i lmend b uzarug ikemmel ladɣa di Lɛiraq, anda ay d-yessker Barazani imenɣi mgal n udabu alemmas ger n 1961 d 1970. Di 1974, tettunefk-as tfulmant (autonomie) i tama n Kurdistan aɛiraqi, yernu tuɣal Sulaimaniya d tamaneɣt-is. Deg wemgaru n Ir'an akk d Lɛiraq (1980-1988), yal yiwet si tmura-ya teɛreḍ ad tesseqdec Ikurdiyen n tmurt-nni nniḍen di les'laḥ-is. Di 1988, tanekra n Yikurdiyen di Lɛiraq tessaweḍ adabu aɛiraqi ad asen-yefk tiyita ur nesɛi tamtilt, imi ay yesseqdec imrigen ikruranen (chimiques) mgal-nsen. Ma di 1991, akken kan iɛedda wemgaru n Wekriẓ (guerre du Golfe), yewwet diɣ udabu aɛiraqi Ikurdiyen n tmurt-is, dɣa tger! - d iman-is tmetti tagraɣlant (communauté internationale) akken ad tḥudd fell-asen. Ikurdiyen n Lɛiraq assawḍen ad ṭṭfen aḥric meqqren seg tmiwa-nsen yernu sbedden-d di tmurt-nsen, di 1992, yiwet n \"ddewla takurdit\". Ma di Tturk, yettak udabu tiytiwin iǧehden mgal n Yikurdiyen ay d-yebdan imenɣi imselleḥ ara yesselḥay Ukabar n Yiqeddacen n Kurdistan neɣ PKK. Di 1999, yettwaṭṭef uɣella (imḍebber) n PKK, maca anect-a ur d-yerri ara lehna ɣer tmurt. Yuɣ lḥal, Tturk attan a tettwali iman-is terra-tt tmara ad asen-tefk izerfan-nsen i Yikurdiyen, ladɣa imi ara tessaram ad tekcem ɣer Tadukli Turufit (Union Européenne).\n\nAmezruy-is n tutlayt takurdit \n\nDi 1934, ɛerḍen Yikurdiyen n Arminya ad rren takurdit takurmanjit d nettat ay d tutlayt ara yesduklen akk Ikurdiyen, maca ur ssawḍen ara. Llan diɣ yesdawanen (universitaires) ay iɛerḍen ad kksen imgerraden (lxilafat) yellan ger n tkurmanjit akk d tsuranit i lmend n wesdukel-nsent, maca ula d nitni ur ssawḍen ara. Yuɣ lḥal, takurdit takurmanjit tesɛa tasekla yuran d taqburt, tebda-d si tgara n lqern wis 16 akk d wis 17, u teḥbes di lqern wis 18 d wis 19, yernu d tin ay d-ssidren Yikurdiyen n Surya akk d wid yellan di Turuft, di tallit i deg tella Surya s ddaw n leɛnaya n Fransa. D Ikurdiyen n Surya ay d-issuffɣen aɣlis akurdi amenzu, s tkurdit takurmanjit, di 1932, sakin, ḍefrent-t-id aṭas n tsufaɣ (publicaitons) nniḍen ay d-yeffɣen di lɣerba.\n\nMa di Lɛiraq, d tamedyazt (poésie) takurdit n lqern wis 18, ay yuran s tentala n Suleymaniya ay ileɛben ddur' deg usebded n tutlayt takurdit tizeɣt di tmurt-a. Di tazwara n yiseggasen n 1920, bdan a d-teffɣen yeɣlisen s tkurdit di Suleymaniya, ma di 1931, yesteɛr'ef udabu aɛiraqi s tkurdit tasuranit, yernu bdan a tt-sselmaden deg yiɣerbazen imenza, d ayen yeǧǧan tutlayt-a ad tennerni mliḥ di Lɛiraq, u ad taf iman-is.\n\nYuɣ lḥal, yemxallaf wamek tella tkurdit si tmurt ɣer tayeḍ. Di lweqt i deg nezmer ad d-nini d akken tutlayt-a yegra-yas-d liser di Lɛiraq akk d Iran, di Tturk, i deg yettidir wazal n wezgen seg Yikurdiyen, mazal takurdit tettidir deg wuguren meqqren, yernu attan a tteddu akken ad tenger.\n\nTamselyut \n Deg mondeberbere.com Tasuqilt sɣur Hafid Mesbah d Hamid Oubagha\n\nK","num_words":2061,"character_repetition_ratio":0.069,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.228,"stopwords_ratio":0.016,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":28428.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Takirgizit","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tutlayt takirgizit d nettat ay d tutlayt taɣelnawt n Kirgizistan, yernu ttmeslayen-tt wazal n 2 n yimelyunen n medden, Ikirgizen. Di tmura ay d-iqerben Kirgizistan llan diɣ waṭas n wid ay tt-yettmeslayen. Di lweqt i deg llan 150.000 n medden ay tt-yettmeslayen di Ccinwa, ladɣa di tama tafulmant (autonome) n Sinkiang-Uyiɣur, llant diɣ waṭas n trebbaɛ timecṭaḥ n Yikirgiziyen ay tt-yettmeslayen deg wetram (lɣerb) n Mungulya, di Kazaxestan, di Ṭaǧikistan akk d Uzbekistan. Nezmer diɣ ad naf kra di Afɣanistan, di ṭṭerk akk d Pakistan.\n\nTawacult-is \n\nTakirgizit d yiwet si tutlayin n twacult taṭerkit, dɣa tutlayin ay tt-icuban ṭṭuqqtent u nezmer ad d-nebder gar-asent taṭerkit, tazerit (n Azerbijan), tatatart (n Tatarestan, di Rusya), tawigurt (ay ttmeslayen di Ccinwa), tuzbikit n Uzbikistan akk d waṭas n tiyaḍ, d acu kan, tutlayt i ɣer tettemcabi aṭas, d takazaxit ay ttmeslayen s umata di Kazaxestan. Tawacult n tutlayin tiṭerkiyin d tawacult meqqren i deg llant waṭas n tutlayin n Asya, yernu ttekkant deg-s ula d tutlayt tamungulit, u llan wid ay yesqeben ula d takurit akk d tjapunit ɣer twacut-a.\n\nTintalyin-is \n\nTakirgizit tesɛa snat n tentalyin timeqqranin, tin n ugafa (nord) akk d tin n wenẓul (sud). Takirgizit tizeɣt (standard) d tin ay d-yufraren si tentala n ugafa, yernu llan deg-s waṭas n wawalen ay d-yekkan si tmungulit akk d tkazaxit, di lweqt i deg tantala n wenẓul, ad naf deg-s aṭas n wawalen ay d-yekkan si tuzbikit akk d tutlayin tir'aniyin am tfarsit (perse) akk d ttaǧikit.\n\nTasɣent (ddur') n tkirgizit di tmetti \n\nXas tesseqdec tutlayt takirgizit agemmay aɛr'ab i tallit ɣezzifen deg umezruy, maca alammi d tallit tasuvyatit ay yettwaxdem leqdic i lmend n ussizeɣ (standardisation) n tutlayt-agi akken ad tuɣal ad tettuseqdac, ɣer tama n trusit, deg uselḥu n lumur' timenṣabin n Tegduda Tasuvyatit n Kirgizistan. Ass-a, takirgizit lemmden-tt warrac alamma d aswir n tesnawit (lycée). Ma di tesdawit, asselmed yettili-d ama s trusit neɣ s tkirgizit, ɣef leḥsab n yinurar n tmusni. Di 1926, ala kan 5% seg yimezdaɣen n Kirgizistan ay yellan ssnen ad ɣren u ad arun di lweqt i deg 67% seg yimezdaɣen n tmurt d wid yettmeslayen takirgizit, ma di 1970, wwḍen wid yessnen ad ɣren ɣer 100%, di lweqt i deg wid yettmeslayen takirgizit neqsen-d ɣer 44% di tallit-nni. Anect-a yeḍra-d imi nnernan yemdanen n yegduden nniḍen ay d-yettasen ɣer Kirgizistan, dɣa nnig n Yirusiyen ay yebdan zeddɣen tamurt-a si lqern wis 19, asmi teɣli s dd! a w n leḥkem arusi, rnan usan-d aṭas n yemdanen nniḍen di tallit tasuvyatit, yernu merr'a igduden-agi d tarusit ay llan sseqdacen-tt wagar-asen. D acu kan, seg wasmi ay tewwi Kirgizistan azarug-is di 1991, ar ass-a, bdan ttanqasen Yirusiyen si Kirgizistan. Mbeɛd ma llan 22% seg yimezdaɣen n Kirgizistan d Irusiyen di 1990, wwḍen di 2001 ɣer 15%, maca tazrirt-nsen (influence) mazal teǧhed, yernu tutlayt-nsen d yiwet si tutlayin iǧehden akk di tmurt. \n\nUqbel ma teḍra-d Tegrawla Tarusit n 1917, tella tkirgizit ur tesɛi ula d yiwen n weɣmis. Ma di 1983, tuɣal tkirgizit tesɛa 61 n yeɣmisen akk d 16 n tesɣunin, am wakken ay d-ffɣen 513 n yedlisen s tkirgizit deg useggas-nni. Kirgizistan tesɛa diɣ tiregwa n rr'adyu akk d tilibizyu yettmeslayen s tkirgizit.\n\nAmezruy \n\nDi lqern wis 8 ay d-tettwabder tkirgizit i tikkelt tamenzut deg umezruy, deg yiwet n tirawt (inscription) yuran s ṭṭerkit taqburt di Asya Talemmast. Di tallit-nni, llan lejdud n Yikirgiziyen ttidiren di tama taɛlayant n wasif n Yenisey, deg ugafa n Mungulya, d yiwet n tama ay d-yuzgan ass-a di Sibirya, yernu tira tiṭerkiyin tiqburin ay d-ufan deg wemkan-nni qqaren-d yimassanen d akken d nitni ay tent-yedǧan.\n\nAsmi ay smeɣren Yimunguliyen amenkud-nsen (Empire) yernu kecmen ɣer waṭas n tmura ay rẓan neɣ rwin-tent, rewlen Yikirgiziyen s anẓul, ɣer tama n yidurar n Tien Shan, d tama i deg d-tuzga ass-a Kirgizistan. D acu kab, ula d tamurt-a ur temniɛɛ ara seg yegduden iṭerkiyen akk d Yimunguliyen ay tt-id-ikecmen acḥal d abrid yernu srewlen aḥric seg Yikirgiziyen ɣer Turkestan (Sinkiang ay teḥkem Ccinwa ass-a). Xas ma yella di tlemmast n lqern wis 18, tella Kirgizistan d aḥric itebɛen s yisem ɣer Ccinwa, maca tamurt-a tella tesɛa tilelli meqqren. Mbeɛd ma tesɛedda Kirgizistan tallit wezzilen s ddaw n leḥkem n yegduden iṭerkiyen n Asya Talemmast, teɣli ger n yifassen n Umenkud Arusi, d ayen ay yeddkan kra n yemsiwlen n tkirgizit ad rewlen ɣer Afɣanistan akk d yidurar n Pamir. Assebded n Tdukli Tasuvyatit yegla-d s ccwal meqqren imi ay refden Yikirgiziyen leslaḥ akken ad nnaɣen ɣef tlelli-nsen, d acu kan, iɣil ay sxedmen Yirusiyen mgal-nsen yessaweḍ aṭas n Yikirgiziyen ad rewlen ɣer Ccinwa. Di 1919, tuɣal Kirgizistan d aḥric si tegduda tanemlayt (socialiste) tasuvyatit n Turkman, sakin, di 1936, tuɣal d tagduda i yiman-is, d yiwet si xmesṭac-nni n tegdudyin n Tdukli Tasuvyatit. Deg wass n 31 ɣect n 1991, tuɣal Kirgizistan d tamurt timziregt, u tuɣal d tamaslaḍt (membre) di Tmetti n Yiwunak Imzirgen (Communauté des Etats Indépendants) ay d-yettusbedden mbeɛd ma teɣli Tdukli Tasuvyatit.\n\nTamselyut \n Di mondeberbere.com Sɣur Omar MOUFFOK\n\nK","num_words":1174,"character_repetition_ratio":0.06,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.223,"stopwords_ratio":0.016,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":26148.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Talitwanit","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Talitwanit ttmeslayen-tt ass-a 3 n yimelyunen n medden di Litwanya (98 % seg yimezdaɣen n Tegduda Talitwanit), ma nerna-yas-d i wemḍan-agi anect yettmeslayen talitwanit berr'a i Litwanya, ad d-naf d akken 3,5 n yimelyunen n yemdanen ara yettmeslayen talitwanit deg wemḍal. Si ger n 800.000 n Yilitwaniyen ay yettidiren di lberr'ani, aḥric ameqqran deg-sen yettidir deg Yiwunak Yedduklen (650.000), maca diɣ nezmer ad naf aṭas n Yilitwaniyen di Pulunya (anda 70.000 n yemdanen ay yettmeslayen talitwanit), di Brizil (40.000), di Ter'jentint (35.000), di Kanada (14.725), di Briṭanya Tameqqrant (12.000), akk d Uruguay (10.000) (Grimes 1992). D acu kan, akken d-iger tamawt Zinkuvicius deg wedlis-is, maci Ilitwaniyen merr'a ay izedɣen di lberr'ani ssnen tutlayt-nsen.\n\nDeg wennar n tesnilsit (linguistique), qqaren-d d akken d talitwanit i deg ay d-qqimen waṭas akk n yedrizen (traces) si tutlayt tahendur'ufit (indo-européen) taqdimt, tin i seg d-yeffeɣ umur meqqren si tutlayin n Tur'uft n wass-a. Qqiment-d di tlitwanit aṭas n tɣawsiwin n tjerr'umt taqburt ay sr'uḥent tutlayin tihendur'ifiyin nniḍen. D acu kan, am tutlayin merr'a n twacult tahendur'ufit, ula d talitwanit tbeddel akk d lweqt. Talɣa (forme) taqburt akk n tlitwanit yettwassnen, qqaren-as \"talitwanit taqburt\", yiwen ur a tt-yettmeslay ass-a.\n\nTawacult-is \n\nTalitwanit tekcem di twacult tameqqrant n tutlayin tihendur'ufiyin (indo-européenne), am tefr'ensist, taneglizit akk d weḥric meqqren si ttulayin n Tur'uft (Europe). D acu kan, talitwanit ur čuba ara aṭas tafr'ensist neɣ taneglizit am akken čuba tutlayin ay d-iqerben ɣur-s, tid wukud tecrek aẓar iqerben. Tawacult n tutlayin tihendur'ufiyin tebḍa d ifurka, dɣa talitwanit tekcem deg ufurk n tutlayin tibaltiyin, di lweqt i deg taneglizit akk d talmanit, ɣef umedya, kecment deg ufurk n tutlayin tijirmaniyin. Afurk n tutlayin tibaltiyin yebḍa ɣef snat n tegrawin (tirebbaɛ) : tutlayin tibaltiyin tigmuḍanin (ticerqiyin) i deg tella tlitwanit akk d tliṭṭunit (letton, d tutlayt icuban mliḥ taliwanit u ttmeslayen-tt di Liṭṭunya), akk d terbaɛt n tutlayin tibaltiyin tutrimin (tiɣerbiyin) i deg tella teprusit taqburt, d tutlayt ay inegren di tizi n 1700, u qqimen-d seg-s ala kan kra n yedrizen (traces) yuran. Ihi, t utlayt i ɣer teqreb kter' tlitwanit d taliṭṭunit. Yuɣ lḥal, tutlayin-agi di snat ugarent akk tutlayin tihendur'ufiyin deg wanect i d-yeqqimen deg-sent d idrizen iqburen di tejr'utin (cas) n thendur'ifit taqburt.\n\nTantalyin n tlitwanit \n\nTalitwanit tella tesɛa aṭas n tentalyin, d acu kan, llant kra deg-sen ay yedduklen akk d tiyaḍ, u uɣalent d yiwet kan n tentala. Ma d imesilsiyen (linguistes), msefhamen s umata akken ad bḍun talitwanit ɣef snat n tentalyin timeqqranin. Tamenzut, d tin umi qqaren \"aukshtaichiai\" neɣ tukctaytit, neɣ Talitwanit n Ufella. Ma d tis snat d tin umi qqaren \"zemachiai\" negh tasamugtit neɣ Talitwanit n Wadda. Yiwen n umassan, Grimes (deg wedlis-is n 1992), yerna-d tantala tis tlata, tadzukit, ay yeḥseb d yiwet si tentalyin timeqqranin n tlitwanit, di lweqt i deg tuget deg n yimassanen qqaren-d d akken tadzukit d tanḍa kan (variante) n tukctaytit. Tutlayt talitwanit tatrat ay tesseqdac tmurt ass-a tekka-d seg yiwet n tduntala (sous-dialecte) n tukctaytit (talitwanit n ufella) ay ttmeslayen deg wenẓul (sud) n Litwanya, d acu kan, iḍrisen iqburen akk n tlitwanit uran s tlitwanit n wadda.\n\nTira \n\nTalitwanit tesseqdac agemmay alatini ay yettubeddlen ciṭṭaḥ. Akken ad d-sbanen \"iɣdebba\" (accents) n tutlayt talitwanit, Ilitwaniyen sseqdacen izmal n ussemgirred (signes diacritiques). Yuɣ lḥal, tesseqdec tlitwanit yiwen n lweqt agemmay asirili (arusi) si 1864 alammi d 1905, d acu kan, yuɣal-itt-id ugemmay alatini imi d netta kan ay isehlen i tira-yines.\n\nTasɣent-is (ddur'-is) di tmetti \n\nAss-a, talitwanit tesɛa aẓayer (statut) n tutlayt tamenṣabt di Litwanya, yernu tettuseqac deg yinurar merr'a n leqdic akk d tudert n yal ass. Seg wasmi ay d-yebda lqern wis 20 ara tettuseqdac tlitwanit deg uɣerbaz.\n\nGer n 1920 d 1940 (di tallit n uzarug amenzu n tmurt), tesbedd-d Litwanya anagraw (système) ikemlen n usselmed ara yesseqdacen talitwanit d tutlayt n usselmed seg uɣerbaz amenzu alamma d tasdawit. Yuɣ lḥal, agdud alitwani d win iḥemmlen ad iɣer aṭas s tutlayt-is. Di tallit i deg tewwi Litwanya azarug-is amenzu, ugar n 7100 n yedlisen ay d-yeffɣen s tlitwanit, yernu ass-a aṭas n tɣawsiwin yuran ara d-iteffɣen s tlitwanit, gar-asent iḍrisen ussnanen (textes scientifiques) d wakniyen (techniques) akk d yeɣmisen d tesɣunin (revues). Di 1990, ffɣen-d di Litwanya 240 n yeɣmisen s 4,5 n yimelyunen n wudmawen (exemplaires) akk d 43 n tesɣunin s 2,6 n yimelyunen n wudmawen.\n\nLlant diɣ tregwa n rr'adyu akk d tilibizyu s tlitanit. Kra n wahilen (programmes) ay d-tgen i yiberr'aniyen, ttmeslayen s teglizit.\n\nMi akka ara d-yettqerrib uzemz (date) n unekcum n Litwanya ɣer Tdukli Tur'ufit (Union Européenne), talitwanit ur tettɣimi ara kan d tutlayt taɣelnawt n yiwet kan n tmurt wanag ad tuɣal d yiwet si tutlayin timenṣabin n Tur'uft u ad d-taf iman-is s waya tga aḥurif ɣer sdat akken ad tuɣal d tutlayt tagraɣlant. Xas ma yella lqern wis 20 yeǧǧa-d leǧruḥ di tutlayt-a yernu qrib yegli yis-s akken ad tuɣal si tutlayin yemmuten, lqern wis 21 yeldi-d tiwwura timaynutin ɣef tutlayt-a akken ad tennerni ɣer sdat.\n\nTamselyut \n Deg mondeberbere.com Tasuqilt n Ḥamid Ubaɣa.\n\nL","num_words":1233,"character_repetition_ratio":0.067,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.23,"stopwords_ratio":0.025,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":17318.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Taluksemburgit","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tutlayt taluksemburgit d nettat ay d tutlayt taɣelnawt n Luxembourg seg wass n 24 Fur'ar' 1984, yernu ttmeslayen-tt di tmiwa merr'a n tmurt-agi tamecṭuḥt am wakken ay tt-ttmeslayen di tmiwa n Fransa akk d Biljik ay iqerben ɣer Luxembourg.\n \nTaluksemburgit tefruri-d si tutlayt tajirmanit di lqern wis 4 n Sidna Aisa (germanique, d tutlayt taqburt n Lalman i seg ay d-tefruri ula d talmanit), tutlayt n Luxembourg tuɣal isker ay temgerrad (temxallaf) ɣef tutlayt-nni tajaddiwt ay tt-id-yefkan, alammi ay tuɣal ass-a, aṭas n Walmaniyen ur fessus ara fell-asen ad tt-fehmen ma yella slan-as. Win yettmeslayen talmanit yezmer ad yeɛqel awal-a neɣ awal-adi, neɣ yezmer ad yefhem amek tebna kra n tefyirt (phrase) s tluksemburgit -akken ay yezmer Walmani n kra n tama \"ad yefhem\" tantala (dialecte) talmanit n kra n tama nniḍen- d acu kan, tikwal win yettmeslayen talmanit tikwal iweḥḥel-d d kra n wawalen akk d tefyirin ur nelli d tijirmaniyin yernu sseqdacen-tent di tluksemburgit, dɣa d anect-nni ay sen-yesseɛraqen ad fehmen tutlayt-a akken ilaq lḥal, ala kan ma lemden-tt si swadda.\n\nAcḥal ay tt-yettmeslayen \n \nDi Luxembourg, tutlayt-a d nettat ay ttmeslayen qrib akk imezdaɣen n tmurt, dɣa tesɛa din azal n 290.000 n yemsiwlen (locuteurs). D acu kan, llan diɣ di Luxembourg wazal n 110.000 n yiberr'aniyen ay izedɣen yernu qeddcen di tmurt-a yernu yal ass keccmen-d wazal n 65.000 n yemdanen nniḍen si Fr'ansa akk d Biljik akken ad qedcen di Luxembourg yernu tuget meqqren deg-sen ur ttmeslayen taluksemburgit, ur tt-fehhmen, d acu kan, anabaḍ n Luxembourg yesselmad tutlayt-a ama i yimeqqranen ay izedɣen di tmurt-a neɣ i warraw n wigi asmi ara kecmen s aɣerbaz aɣelnaw. Di Fr'ansa, anda ay ttmeslayen taluksemburgit di tmiwa n Thionville akk d Diddenuewen, di Lorraine, xas ma yella ulac addun (recensement) ɣef wacḥal ay tt-yettmeslayen ad ilin wazal n 30 neɣ n 40.000 n yemdanen ay tt-yesseqdacen di tmiwa-ya. Ma di Biljik, anda ay ttmeslayen taluksemburgit di tama n Arlon neɣ Areler Land, ad ilin wazal n 25.000 n yemdanen ay tt-yessnen.\n\nTagnit n tluksemburgit deg yisuḍaf (leqwanin) \n \nDi Luxembourg, xas ma yella taluksemburgit tesɛa amkan n tutlayt taɣelnawt, anabaḍ n Luxembourg d tafr'ensist kan ay yesseqdac di tira n yisuḍaf (leqwanin), d acu kan, anect-a ur d as-yekkis ara i tluksemburgit ad tettuseqdac deg yinurar merr'a yerzan tadbelt (administration) akk d teɣdemt (justice), yernu iqeddacen ay iqeddcen deg yinurar-agi tewwi-d fell-asen merr'a ad issinen ad ɣren u ad arun u ad mmeslayen taluksemburgit. Ma di Biljik, yessebded-d Useqqamu n Tmetti Tafr'ensiswalt n Biljik (Conseil de la Communauté Francophone) yiwen n usaḍuf di 1990 i lmend n weḥraz akk d wesnerni n tutlayin tiẓiyanin (régionales), dɣa seg yimir-n ay d-sbedden Aseqqamu n Tutlayin Tiẓiyanin akken ad d-yelhu d wuguren merr'a yeqqnen ɣer tutlayin-a, yernu taluksemburgit d yiwet si tutlayin i yes d-yelha useqqamu-yagi. Ma di Fr'ansa, ulac akk d acu n uẓayer (statut) ay tesɛa tutlayt taluksemburgit.\n\nAsselmed-ines \n \nDi Luxembourg, d taluksemburgit ay d tutlayt n usselmed deg yelmaten n yigerdan (jardins ḍenfants), ma deg uɣerbaz amenzu, xas ma yella aḥric meqqren seg uselmed yettili-d s talmanit, ttilint diɣ kra n tnegwa (matières) ay sselmanden s tluksemburgit. Di tesnawit (lycée), iḥebbes welmad n tluksemburgit yernu tutlayt-a tettuseqdac kan di kra n temsirin tisensanin (cours pratiques). Ma di tesdawit, taluksemburgit ur tettuselmad, ur tettuseqdac d tutlayt n usselmed, ala kan deg wannanen (stages) n wid ara yuɣalen d iselmaden deg yelmaten n yigerdan neɣ deg yiɣerbazen imenza neɣ diɣ wid yeqqaren ɣef tsekla taluksemburgit. Yuɣ lḥal, taluksemburgit sselmaden-tt diɣ i yimeqqranen, ama i yiqeddacen iberr'aniyen akk d i yiminigen neɣ i yiqeddacen iluskemburgiyen ay ixuṣṣen di tutlayt-a. Di tmurt n Biljik, tutlayt tamenṣabt n usselmed d tafr'ensist, d acu kan, aṭas seg wid yettmeslayen taluksemburgit di tmurt-a a yessuturen ad tekcem tutlayt-nsen s aɣerbaz, yernu deg yiwen n welma n yigerdan n tama-ya, atni a ttaɛraḍen yiwen n wahil (programme) n usselmed s tutlayt taluksemburgit. Aṭas n yimeqqranen ibiljikiyen ara yettnadin diɣ ad lemden taluksemburgit, ladɣa wid ara iqeddcen di Luxembourg, d acu kan, asselmed-nsen yettemlili-d uguren imi tikwal d iselmaden ay d-ilehhun yid-sen d wid ur neẓwir ara aṭas di tluksemburgit. Ma di Fr'ansa, tutlayt taluksemburgit qrib tɣab akk seg wahilen n usselmed n tmiwa i deg ay tt-ttmeslayen. Tutlayt-a sselmaden-tt kan deg yiwen n uɣerbaz alemmas yernu s tin kan n tarmit (expérimentalement), yernu imḍebbren n yiɣerbazen n tmiwa-ya fkan ugar n wazal i uselmed n talmanit. D acu kan, simmal ara ttnernin yimeqqranen ara ilemmden taluksemburgit ula di Fr'ansa, imi aṭas deg wigi d wid diɣ ay ixeddmen di Luxembourg (azal n 31.000 n yemdanen di 1997).\n\nTaluksemburgit deg yimediaten* \n \n(*)médias\n \nDi Luxembourg, tella yiwet n terga taɣelnawt, RTL Letzebuerg, tettmeslay ala kan s tluksemburgit, tesskan-d ahilen yemgerraden (ir'upur'ṭajen, tisgilin, isallen, atg.) yernu tesɛa tasɣent (ddur') s wazal-is deg wesnerni n tutlayt taluksemburgit ama di tmurt-a, ama berr'a i tlisa, imi ay nezmer ad naf tagra-yagi ula deg ugensa (satellite). Llant diɣ tregwa n rr'adyu ay yettmeslayen s kra ara yekk wass s tluksemburgit. Xas ma yella amur meqqren seg yeɣmisen s talmanit ay d-iteffeɣ yernu ulac iɣmisen n tluksemburgit ay d-iteffɣen yal ass neɣ yal ddur't, iɣmisen n tutlayt talmanit akk d tefr'ensist sseddayen-d imagraden s tluksemburgit. D acu kan, llant diɣ kra n tesɣunin ay d-iteffɣen ala kan s tluksemburgit yernu sya ɣer da ad d-yeffeɣ diɣ wedlis amaynut s tutlayt-a.\n \nTaluksemburgit d tutlayt mecṭuḥen s waṭas ger n tutlayin ay s-d-yezzin, d acu kan, tessaweḍ ad d-tekkes amkan-is di tdamsa (économie) imi ass-a, aṭas n yiberr'aniyen ara tt-ilemmden, yernu attan a tneǧǧer' abrid-is cwiṭ, cwiṭ akken ula d nettat ad tuɣal d tutlayt n yedles, am tutlayin nniḍen.\n\nTamselyut \n imedyazen Sɣur Omar MOUFFOK\n\nL","num_words":1270,"character_repetition_ratio":0.095,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.213,"stopwords_ratio":0.014,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":28331.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Yidir","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Yidir (25 tuber 1949 - 2 mayyu 2020), (isem-is n tidet: Ḥamid Ceryat) d acennay Aqbayli ilulen deg useggas n 1949 deg taddart n At Laḥsen (tama n At Yenni) di tmurt n Yiqbayliyen, Yeɣra taɣul n tesnakalt acku iɣil ad yexdem deg n usufeɣ d tmguri n upitrul maca yufa-d iman-is deg wannar n ccna. Deg useggas n 1973 yebda aberid-is s ugacur imi yella d imeddzi n yiwet n tnaẓurt n ccna deg umaṭaf n Teqbaylit. Icna-d imiren tizlit-is yettwasen deg umadal A Baba-inub. \n\nKra iseggasen seld 1973, isufeɣ-d angul-is (CD) amenzu, anda llant tuɣac izuznen mannect n tsuta: A baba-Inu ba, Isefra, Ssendu, Azger, Muqleɣ, Zwitt rwitt, Cfiɣ, Azwaw, Tagrawla, Ers-d a yiṭes, Tiḍri n wegdud akw d Tamacahutt n tsekkurt. Deg useggas n 1979, isufeɣ-d aḍebsi-ines wis sin : A yarrac Nneɣ. Yeqqim azal n mraw kuz (14) iseggasen d amek i d-yerna aḍebsi wis krad, azwel-is : Inegmar neɣ Iṣeggaḍen n Tafat (Les Chasseurs de lumière) deg 1993. Maca deg 1986, yexdem yiwen n leqdic igerzen, imi isnejmaɛ-d kra n warrac imecṭaḥ di Franṣa, yessufɣ-d yid-sen yiwen uḍebsi i yeqqimen deg umezruy n ccna aqbayli , am uḍebsi n baba-inu ba. Aḍebsi isemma-yas: Taɣribt-iw akw d tarbaɛt n warrac Tiddukla. \n\nDeg 1999, Yidir isekles aḍebsi-ines wis kuz, iwumi isemma: Timugat (Identités), anda i ittekka ucennay Aqbayli Brahim Izri d unazur afranṣiw 'Maxime Le Forestier' d wiyaḍ am 'Manu Chao', 'Dan Ar Braz', Gnawa, d Zebda.\n\nDeg useggas n 2002, isufɣ-d yiwen uḍebsi : sin igwemaḍ, yiwet n targit (Deux rives un rêve), ma di 2005, isufɣ-d aḍebsi: ger tazeqqa d wakal (Entre scène et Terre). Deg uneggaru agi iḥka-d yakw s tugniwin amecwar-is n ccna, di yal tazeqqa anda yecna, di kra n tmura..\nyernad g asegwass n 2007 aḍebsi Fransa n tirmiwin (la France des couleurs)\n\nTawilat uzawan n Yidir \n\nDeg uzawan n Yidir, aṭas n wallalen i iseqdac , ɣas ulamma Tajewwaqt tesɛa azal meqqren i izaden af wiyaḍ (imi Yidir yettureba-d ar yiqbayliyen). Mi yella mecṭuh, ula d netta yekkat-itt akken iwata, yuɣ lḥal d tinna i d allal amenzu s wiyes i yebda yetturar aẓawan. Aẓawan i yeggar Yidir a naf deg-s imesla n ugambar (tagiṭart), tajewaqt d dderbuka. Imesla n tuɣac-is s teqbaylit, maca inumak-nsent d ameɣradan (n ddunit akk). \n\nIsental n tuɣac n Yidir mgaraden, icennu af yinig -lɣerba- (ad d-nuɣal, wi' bɣyn, aɣrib), tameɣra (zwitt rwitt, azwaw, aya lxir inu, yelha wurar), cfata, aktay (cfiɣ, at zik, tagrawala), timucuha (baba-inu iba, tamacahutt n tsekkurt)... atg. \n\nTawila n uzawan n Yidir d icewwiqen i d-yesmektayen akal n lejdud, i-ɣ-d-iḥekkun af umezruy n yiqbayliyen akk d Tamazɣa s umata. Tuɣac n yidir ttakken-t sseglilizent ṣsura n win\/tin i sent-isellen; senkarent-d tamdanit (tujjma)deg wulawen. Ddeqs n tezlatin n Yidir iwumi ɛawden inaẓuren, mačči kan icennayen n Tmazɣa maca ula d iwerdanen. Ladɣa taɣuct-nni « Baba-inu ba» ɛawden-as ugar n 17 icennayen seg yal tama deg umaḍal.\n\nTisfifin akk d iḍebsiyen n Yidir\n\nGer tazeqa d wakal (2005) \n\nDe uḍebsi-ya n DVD, att-afem tudert d umecwar n Yidir di ccna, llant deg-s tugniwin d isura n tmeɣriwin, di yal tizeɣwiwin(tizeɣwa) anda i yecna, di yal tmura.\n\n Isefra\n Chfir\n Mliyi\n Abehri Tmeddit\n Ssendu\n A vava inouva\n Tizi Ouzou\n Azwaw\n Tamacaout\n Cteduyi\n Awah Awah\n Pourquoi cette pluie ?\n Zwitt Rwitt\n\nFransa n tirmiwin (2007) \n\n Je viens de là où l'on m'aime (feat. Féfé & Leeroy)\n La France des couleurs\n Ce coeur venu d'ailleurs (feat. Noa)\n Marche sur Jérusalem (feat. Akhenaton)\n Lettre à ma fille (écrit par Grand Corps Malade et composée par Tanina la fille de Idir)\n Tout ce temps (feat. Zaho)\n Africa Taferka (feat. Tiken Jah Fakoly)\n Retour (feat. Sinik)\n Interlude (feat. Wallen)\n Ya Babba (feat. Wallen)\n Mama (feat. Danielito, Guizmo et Manu de Tryo)\n Sous le ciel de Marseille (feat. Kenza Farah)\n Afous (feat. Kore)\n Médailles en chocolat (feat Disiz La Peste)\n À mon père (feat. Nâdiya)\n Pèlerinage (feat. Oxmo Puccino)\n D'où je viens (feat. Rim'K & Sniper)\n\nTamakkast \nDeg wass n 2 mayyu 2020 ɣef 21:30 deg usganfu n Bichat-Claude-Bernard i d-yezgan di Paris yemmut Yidir deg waddar (leɛmeṛ) n 70 n iseggasen\n\nImniren\n\nTamselyut, Iseddagen & Izdayen Iberraniyen \n\n asmel unisib n Yidir \n asmel n Radio France Inter\n Wikipedia' s tefranṣiṣt\n tameddurt n Yidir \n Tasemlilt tamezwarut sɣur R. Begnan\n\nYidir\nYidir","num_words":1053,"character_repetition_ratio":0.035,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.261,"stopwords_ratio":0.031,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":21694.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Sliman%20%C6%90azem","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Sliman Ɛazem d amedyaz, anaẓur, agerutlay d ameskar n ccna aqbayli (taqbaylit). Ilul ass n 19 ctamber 1918 di taddart Agni n Yeɣran, i d-yezgan di lɛerc n At sedqa, di tama Iwadiyen. Mi ara nmuqel af ayen yecna Sliman Ɛazem u amek yecna, yella cbih aṭas ar tmedyazt n Si Muḥend u Mḥend, amedyaz aqbayli n tidmi wis XIX. Ur neɣleḍ ara ma nenna-d: Sliman Ɛazem yella i tidmi wis XX ayen yella Si Muḥ u Mḥand i tidmi wis XIX. Ur nettu ara belli Sliman Ɛazem yudred Si Muḥ u Mḥand d acḥal n tikkal di kra tezlatin-ines.\n\nSliman Ɛazem yemmut berra n tmurt-is d twacult-is n tmurt ass n 28 yennayer 1983 di 'Moissac' di Fransa. Ass-nni d Radyu Beur, Radyu Tamaziɣt akk d tilizri n Fransa : Antenne 2, i d-yefkan lexbar n tmettant n Sliman Ɛazem. Ass n 30 yennayer, ussan-d aṭas n lɣaci si yal tama n Fransa i wakken ad awzen fell-as. Tawacult-is yakk tella teḥḍer: ama d tameṭṭut-is 'Lucienne' umi qaren Malika (temmut deg useggas n 1995), ama d atmaten-is d warraw-nsen yakk, ama d weltma-s Wardiya i d-yussan si Lezzayer. Azekka nni, ass n 31 Yennayer, i yenṭel.\n\nSliman Ɛazem ɣur-s 2 tyesmatin: Ḥejila d Wardiya (temmut deg 2006), akk d 3 n watmaten: Bujma, Wali (yemmut deg 2002), akk d Ali (yemmut deg 2005). Imawlan-nsen isem-nsen: Lamara d Yamina.\n\nTuddert \n\n \nYiwen ur s-yenna acku Sliman Ɛazem, mi yella d agrud, ad yefeɣ d anaẓur ifazen n ccna aqbayli. Illa d mmis umekraz (ufellaḥ), deg uɣerbaz ur ifaz ara aṭas. Aqerruy-is iweha sanda nniḍen u yella d win i ḥemlen timucuha n 'La Fontaine'. Dɣa d anecta\nijjan later deg umecwar-ines n taẓuri d ccna, imi di tizlatin-ines isexdam aṭas iseɣwan (lḥiwan).\n\nSliman Ɛazem yeffeɣ tadart-is bezzaf d ameẓyan. yella di leɛmer-is 11 isseggasen asmi iruḥ ar Lezzayer tamanaɣt i waken ad yexdem si Rrumyen di tama n Sṭawali, af yiri n ill agrakal. Asmi yewweḍ 19 isseggasen izger ill agi ar Fransa, ar tɣiwant n Lleɣwi (Longwy) anda yebda ixeddem deg yiwet n Luzin, uqbel ad isɛedi lɛesker-is, u ad yettekki di trad-nni umi qqaren 'Issoudun'. Deg 1940, iffeɣ-ed si lɛesker, u iruḥ ar Paris anda ixdem daxel uderbuz 'Métro RATP' (akken yeqqar di yiwet ger tizlatin-ines). Sin iseggasen umbeɛad, wint lɛesker n Lalman ar Rhénanie di tama umalu n Lalman, alama d tilelli n Fransa deg 1945. Kra iseggasen akin, iṭef yiwet n lqahwa din di 'Paris', anda illa icennu iy iminigen. \n\nTaɣuct tamezwarut ines d A Muḥ a Muḥ isufeɣ-itt-id af iminigen (iɣriben). D tazlit id yeldin abrid i wazal n 50 iseggasen n ccna iwenɛen.\n\nAsmi i tewwi Lezzayer azarug ines deg useggas n 1962, Sliman Ɛazem ikat aṭas ɣef udabu (leḥkum) azzayri. I waya illa megdul di Rrayu n teqbaylit ger iseggasen n 1967 ar 1988. Dɣa asmi imut deg 1983, yemḍel di Franṣa, imi ur tejjan ad yilli wanecta di tmurt-is.\n\nAṭas inaẓuren n ccna n teqbaylit iy aran tajmilt i Sliman Ɛazem. Gar-asen Lwennas Meɛṭub mačči kan di yiwet n taɣuct.\n\nQqaren Sliman Ɛazem d 'Jean de la Fontaine' n Leqbayel \n\nSliman Ɛazem illa d win ikaten aṭas s inumak (lmeɛnat), imi d win i d-isenṭaqen iseɣwan (lḥiwan) di tezlatin ines: izem, uccen, amqerqer, azger, aɣyul, asardun, ayaziḍ, amcic, aqjun, taweṭṭuft, inissi, awtul, ... atg. I waya umi kra iɣmisen d ineɣmasen n Fransa semman-as i Sliman Ɛazem : 'Jean de la Fontaine Kabyle'. \n\nDeg umedya tagi d yiwet n tmacahutt um'isemma : Ccra n lḥiwan (Parodie de justice animale).\n\nAyen ɣef yecna \n\nNezmer ad nini belli Sliman Ɛazem, ulac ɣef wacu ur icna ara. Yal aḥric n tmeddurt n imdanen ur tijja, ladɣa iɣeblan i d-ttmagaren di ddunit. Icna ɣef unekcam afranṣi (Ffeɣ ay ajrad tamurt-iw), af uzarug n tmurt (Iḍehr-ed wagur, itebɛ-it-id yitri), tafsut imaziɣen (ɣef teqbaylit yuli wass), tajjadit (Lejdud, A Taqbaylit a Tigejdit), tayri (nekk akk d kem), aɛebbuḍ, idrimen, tazmert, lbaṭel, lmut, tagmatt, lɣwerba, ddunit, 'carte de résidence', atg. Dayen ijjan lɣaci qqaren-d : ur d-ijja Sliman ayen a d-nini, imi kulci inna-t-id.\n\nSliman Ɛazem illa d anagi n umadal ixeṣren, ur iban s anda i t-teddu, aken yeqqar deg umeslayen-is: Ilah ɣaleb, Kulci yeqleb, Zzman tura yexxerweḍ, atg. Tuɣac n Sliman Ɛazem d tugniwin n temetti\ni d-isnuqul. Di tezlatin ines, yehder af zik d tura. Ar Sliman Ɛazem, zik tella nniya, nnif d tagmatt, ma d tura d aɛebbuḍ, d idrimen, d leḥsed, atg. Anecta yakk icnat s imeslayen iḥerfiyen: a ḥafid a settar, lqern 14, ṣaḥa di lweqt aɣeddar, atg. \n\nUlama deg akud (lweqt) ines, llan aṭas inazuren n ccna n teqbaylit i yecnan af lemḥayen n lɣwerba, lameɛna ar waṭas n leqbayel Sliman Ɛazem illa d win i t-ticnan ugar, imi lɣwerba tejreḥ ul-is nezzeh. Asmekti-s af tmurt n leqbayel dima yella di tezlatin ines, am : D aɣrib d aberrani, Ay afrux ifirelles, a tamurt-iw aɛzizen, atg.\n\nSliman Ɛazem, ɣas aken icna af leɛwayed, u illa yessarem akken leqbayel ad ṭfen deg-sen, lameɛna tamuɣli ines ar umadal atrar tella muqret. Illa d win i yettwalin acu ara yedrun ar zdat. Yesɛa isefra n necraḥa d utihi af tsartit tagreɣlant, am di tezlatin n: Amek ara nili ṣuṣṭa, Terwi tebberwi, atg. \n\nDaɣen Sliman Ɛazem iṣehḍar-ed aṭas iseɣwan di tezlatin ines, ladɣa ma yebɣa ad iwet deg isertiyen i ṭṭfen adabu n tmurt. Ger tuɣac agi, nezmer ad nader kra am: baba ɣayu, taqṣit umqerqer, tlata yeqjan, Ufiɣ-d tasekkurt teḥzen, azger yeɛqel gma-s, atg.\n\nAḍebsaru\n\nTizlatin \n\n A Muḥ A Muḥ (Ma tedduḍ anruḥ). Alqem (version) wis 1u id ifɣen deg 1948\n Aṭṭas i sebreɣ (akw d Bahia Faraḥ)\n Nek akw d kem (akw d Fadma Zuhra)\n Nek d lmir (s teqbaylit d taɛrabt n Lezzayer)\n Akk-agi difeɣ lexbar\n Amek a nilli ṣuṣta (s teqbaylit d taɛrabt n Lezzayer)\n Debza u dmaɣ (akw d Moḥamed Ḥilmi)\n Lalla Margaza\n Ezhar ddi ččina\n Annaɣ ay aɛebuḍ (Alqem wis 1)\n Ṣelliw af nbi\n Ay ul-iw utub\n Allah ɣaleb\n Arrebi Almudaber (Alqem wis 1)\n Ata lqum\n Tixraṣ i lɛabd adihder (akw d Moḥamed Ḥilmi)\n Idrimen idrimen\n Dunnit tettɣuru\n Ur ideqar\n Rebbi kečč damɛwen\n Ay ul-iw ili-k d lḥar\n Ezman ixarwaḍ\n Aḥbib n wul-iw iruḥ\n Afrux ifileles\n Effeɣ ay ajrad tamurt-iw\n D aɣrib d aberani\n Ezux d lmecmel\n Iḍahr-ed wagur\n Neḍleb Rebbi ad aɣ yafu\n Berkayi tisit n crab\n Nettruḥ u nettuɣal\n Ikfa laman\n In-as i leflani (Alqem wis 1: t ruḥ)\n Aya tmurt-iw (Alqem wis 1: t ruḥ)\n Terwi teberwi\n Azger yaɛqel gma-s\n Lahbab lweqta\n Zman elɣaṭi\n Akem ixda rebbi a dunit\n Baba ɣayu\n A Muḥ A Muḥ (Ma tedduḍ anruḥ). Alqem wis 2 id ifɣen deg 1967\n Amqerqer bw umdun\n Taqsiṭ bw umqerqer\n In-as i leflani (Alqem wis 2 id ifɣen deg 1967)\n Tseɛṭac meɣres\n A tamurt-iw aɛzizen\n A tigejdit\n Aha lala lala\n Annaɣ ay aɛabuḍ (Alqem wis 2 id ifɣen deg 1967)\n Argaz t tmeṭṭut\n Arrebi lmudeber (Alqem wis 2 id ifɣen deg 1967 neɣ 1968)\n Ayamudin\n Ayul-iw henn-iyi\n Cfiɣ ttuɣ\n Ukw aayiɣ\n A nekkar leḥsan\n Wah Rebbi Wah\n Muḥend u Qasi\n Iya wiyak Ahmed\n Lqarn 14\n Lfull di bawen\n Tlata yeqjan\n Diminu\n A ttnaddiɣ ad cetkiɣ\n A Madame encore à boire\n Amenṭas\n Awin ilan d lfahem ( adebsi ureɣ deg 1970)\n Lweqt aɣedar\n Gumaɣ ad mektiɣ\n I lukan d ulac lukan\n Ul-iw baqi ittxemim\n Wiyak a lfahem\n A nxemmem\n A tagiṭart-iw\n Aya tmurt-iw (Alqem wis 2 s tgiṭart kan)\n Asefru\n Bunadem\n Da Meẓyan\n Ddunit\n Zhar iɛawjen (Akw d Ccix Nuredin) \n Lejdud n zik\n Nukni i d nukni\n Si Muḥ u M'ḥand yenna-d\n Si zik\n Tabratt\n Taqbaylit\n Taqsiṭ lewḥuc\n Taqsiṭ n Muḥ\n Wa ibenu wa itthudu\n Ya Muḥend \n Yir lexbar n lmut\n Zik ɣilaɣ d aqeṣer\n La Carte de résidence\n Tasekkurt\n Wid ijebben leqlam\n Yyaw a ttezrem\n Ahddad n at yanni\n Melt-iyi-d ma tecfam\n D nekni i d nekni\n 101 Ddunit akka i telḥad\n\nIdrisen n tuɣac \n\nSliman Ɛazem, ulac af wacu ur icna ara. Yal aḥric n ddunit ur tijja. Icna ɣef unekcam afranṣi (Ffeɣ ay ajrad tamurt-iw), ɣef uzarug n tmurt (Iḍehr-ed wagur), tafsut imaziɣen n 80 (ɣef teqbaylit yuli was), tajjadit (Lejdud, A Taqbaylit a Tigejdit), tayri (nek ak d kem), lɣwerba (D aɣwrib d aberrani), dunit (ṣaḥa di lweqt aɣedar, Ilah ɣaleb, Kulci yeqleb, Zzman tura yexxerweḍ, Amek ara nili ṣuṣṭa, Terwi tebberwi), tamurt n leqbayel (Ay afrux ifilelles, a tamurt-iw aɛzizen), aɛebuḍ, idrimen, lmut, nnif, tagmatt, 'carte de résidence', atg. Dayen ijjan lɣaci qqaren-d : ur d-ijja Sliman ayen ad nini, imi kulci inna-t-id. Daɣen Sliman Ɛazem i ṣehḍar-ed aṭas iseɣwan di tezlatin ines am: baba ɣayu, taqṣit umqerqer, tlata yeqjan, Ufiɣ-d tasekkurt teḥzen, azger yaaqel gma-s, atg. Atnan imeslayen n kra n tuɣac s Sliman Ɛazem.\n\nẒer Idrisen n tuɣac n Sliman Ɛazem\n\nTijmilin \n\nTamdint n Paris (asun wis 14) tefka isem n Sliman Ɛazem i yiwwen n usarag.\n\nTamselyut, Iseddagen akk-d Izdayen Iberraniyen \n\n http:\/\/www.slimane-azem.com\n Encyclopédie berbère, tome VIII \n Slimane Azem : Izlan édité par Numidie Music\n Tasemlilt tamezwarut sɣur R. Begnan\n http:\/\/www.wikimusique.net\/index.php\/Slimane_Azem \n\nƐazem, Slimane\nƐazem, Slimane\nƐazem, Slimane","num_words":2155,"character_repetition_ratio":0.054,"word_repetition_ratio":0.034,"special_characters_ratio":0.253,"stopwords_ratio":0.023,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":28024.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Lareb%C9%9Ba%20Nat%20Yiraten","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Larebɛa n Ayt Yiraten (Larbaa Nath Irathen) d yiwet n teɣṛemt tameqqṛant deg twilayt n Tizi Wezzu (Lezzayer), tuzga-d deg yiwet n tama d tamedrart n Tmurt n Leqbayel, u zedɣen-tt azal n 30.000 yimezdaɣen. Larebɛa n At Yiraten tella d ugadez umeqqran deg Tmurt n Leqbayel n zik, u d nettat ay d tiɣṛemt tameqqrant akk deg wakal n teqbilt n At Yiraten.\n\nZik tella kan d amkan n ugadez, ulac deg-s yexxamen anagar taddart tamecṭuḥt, isem-is d Icerɛiwen, anda ilul-ed Si Muḥend u Mḥend. Asmi kecmen Irumyen Tamurt n Leqbayel deg useggas 1857, rnan taddart-agi, skan deg wadeg-is lburǧ umi semman \"Fort Napoléon\".\n\nTarakalt \nTaɣiwant n Larebɛa n At Yiraten tella deg Alemmas-Agmuḍ n Twilayt n Tizi Wezzu.\n\nTudrin n tɣiwant \n\nTaɣiwant n Larebɛa n At Yiraten tessuddes s 25 tudrin n tixxutert tameskilt :\n\nAbudid\nAduz\nAfensu\nAgemmun\nAgelmim\nAgni Tɣermin\nAt Ɛli\nAt Ɛtelli\nAt Fraḥ\nAt Mraw\nLḥemmam\nLqenṭra\nIɣil n Yefri\nIɣil Tazert\nImɛinsṛen\nImaɛtuqen\nIɛezzuzen\nLarbɛa N At Yiraten\nTagemut n Wedfel\nTawrirt Meqran\nTalut\nTawrirt Lalla\nTaza\nTiɣilt Lḥaǧ Ɛli\nTansawt\n\nUssan n ddurt\nSemman-as \"Larebɛa\" acku agadez ines deg wass n akṛas (larebɛa) ay d-yettili. Llant aṭas n tmiwa, ama deg Tmurt n Leqbayel neɣ deg Lezzayer s umata, sɛant ismawen n wussan, u aya yessebgan-d ass ay deg d-yettili ssuq deg tama-nni.\n \nƔef umedya :\n Ssebt n Ɛemrawa (zdat n temdint n Tiz Wezzu) d amkan anda ay d-yettili ssuq n Tizi Wezzu. \n Lḥedd n Yiwaḍiyen d tamdint anda ay d-yettili ssuq deg tama n Yiwaḍiyen. Zik, yella ssuq n temdint-agi yettili-d deg wass n lḥedd, sakk-in yeqqel deg wass n ttlata u mazal-it akk-n ar ass-a. Lḥedd n Yiwaḍiyen umi qqaren ass-a \"Ouadhias\". \n Letniyen n Sidi Ɛli Musa d amkan anda d-yettili ssuq deg wass n letniyen (deg tama n At Dwala). \n Nesɛa diɣ Lexmis n Lxecna (Khemis El Khechna), d yiwet n temdint iqerben ɣer Lezzayer tamaneɣt, ssuq-is yettili-d deg wass n lexmis. \n Ma d Lǧemɛa n Ssariǧ (Djemâa Saharidj) yettili-d ssuq-is deg wass n lǧemɛa u taddart-agi teqreb ɣer Larebɛa n At Yiraten.\n\nAt Yiraten\nAt Yiraten d isem n teqbilt (confédération) izedɣen tama-yagi. Taqbilt-agi llan deg-s aṭas n leɛrac, gar-asen At Umalu, At Usammar akk d At Ɛkerma. \n \nAt Yiraten d isem n teqbilt izedɣen tama-yagi. Taqbilt-agi llan deg-s aṭas n leɛrac, gar-asen Ayt Umalu, Ayt Usammar akk d Ayt Ɛkerma.\n \nIsem n At Yiraten anamek-is \"arraw n Iraten\". Iraten ad yili d isem n ujaddiw n teqbilt-agi u d isem amaziɣ aqdim. ɣef leḥsab n Salem Caker, ismawen imaziɣen kkan-d ɣef tallyin (zzmanat) yemgerraden, yal tallit d wamek ay llan Yimaziɣen la bennun ismawen-nsen deg-s. Deg Wegles (Antiquité), amur ameqran deg yismawen imaziɣen llan ttwabnayen s wesdukkel n sin wawalen. ɣef umedya, \"Masensen\" (Massinissa) yettwabna s \"mass\" (aqerru, imḍebber) + nsen, deg lweqt ay deg \"Yugurten\" yettwabna s \"yugur\" (yugar) + ten (iten), anamek-is \"yugar-iten\". Dɣa ula d isem n Iraten ad yili yettwabna s sin wawalen. ɣef leḥsab n Chaker (Manuel de Linguistique Berbère, tome I, Bouchene 1990), isem \"Iraten\" ad yili yekka-d seg \"ira\" (iḥemmel) + ten (iten), meḥsub \"iḥemmel-iten\", u yenna-d dakk-n anamek n yisem-a netta dakk-n win umi t-fkan \"iḥemmel n Yakucen\" (dieux) n Imaziɣen iqdimen, ɣas ma yella ay-a yella deg-s ccek.\n \nYessefk ad d-nger tamawt dakk-n llan waṭas n yismawen imaziɣen iqdimen ay yettwabnan s wudem-a : amyag + amqim awṣ̣il asemmad usrid (pronom affixe complément d'objet direct). \"Yugurten\" d yiwen deg-sen, maca diɣ nezmer ad d-nernu wiyaḍ : \"Yeften\" ad yili yekka-d seg \"Yif\" + \"ten\", anamek-is \"yif-iten\" (meḥsub \"yif iɛɛdawen-is akk d yiḥessaden\"). Ma d \"Yernaten\", d isem amaziɣ niḍen, yekka-d seg \"yerna\" + \"ten\" (anamek-is : yerna-ten, meḥsub \"yerna iɛdawen-is akk d yiḥessaden\"). D acu kan, deg way-n yerzan \"Iraten\", ur cikkeɣ ara dakk-n anamek n yisem-a yeɛna \"illwen\" (dieux) wanag ad yili yeɛna tawacult d waytmaten n win umi fkan isem-a. ɣef way-a, ttxemmimeɣ dakk-n Imaziɣen iqdimen, mi ara as-semmin i mmi-tsen \"Iraten\", qesden-d \"ira\" neɣ \"iḥemmel\" aytmaten-is, wigad-is, tawacult-is (yemma-s d baba-s), maci d illwen ay iḥemmel, ɣas ma yella tagi tettɣimi-d d tamuɣli-yinu tudmawant.\n \nYagi, i wakk-n ad d-nemmeslay s ttbut ɣef way-a akk, yessefk ad nissin u ad nefhem, neɣ meqqar ad nesɛu takti (lfekra) ɣef wamek ay llan la ttxemmimen Yimaziɣen iqdimen d wamek ay llan la ttwalin ddunit.\n \nNezmer kan ad d-nini dakk-n, ɣef leḥsab n yismawen-nsen iqdimen, Imaziɣen n zik llan la ttidiren tudert iweɛren, deg yiwet n twennaḍt ay deg qwan yimihiten (dangers), ama d wid n twennaḍt neɣ d wid ay d-ttxayalen medden (iḥeckulen, lerwaḥ, atg.). Nnig way-a, zik, ɣas medden ddren deg tmurt-nsen, deg wakal-nsen, ttgen tafellaḥt u kessen lmal, maca, akk-n yebɣu yili, llan rwan lḥif. Imenɣi n Umaziɣ aqdim yella-d mgal n ugama ay deg yella yettidir am wakk-n ay d-yella diɣ mgal yeɛdawen-is, ama d wid n tmurt-is (imenɣi ger tewsiyin-tribus), neɣ ger-as d yiberraniyen (Ifiniqiyen, rruman, Iwendaliyen, atg.). ɣef way-a, yella yewɛer ɣef tyemmat tamaziɣt ad tessider igerdan-is neɣ ad ten-id-tessker. Ar ass-a, mazal deg kra n tmiwa n Tmazɣa imukan anda ara ttmettaten waṭas llufanat. Zik, dderya tesɛa azal meqqren aṭas, win ur tt-nseɛɛu ara yettagad ad yemmet d amengur, yernu ma yella tameṭṭut ur tesɛi ara dderya tezmer ad tebru neɣ ad d-ternu fell-as takna. Akk-n ay s-yeqqar wanzi : \"Win ur ten-nesɛi yugad nnger, win ay ten-yesɛan yerwa aḥebber\". Asmi ara d-yesɛu walbaɛḍ mmi-s, ad yemdez (ad yefreḥ) yis-s yernu ad gen yimawlan-is akk ay-n umi zemren i wakk-n ad t-ḥudden ɣef ccer ay izemren ad t-iḥaz, yernu tikkwal, ttaken-as isem ay yes ara ssirmen ad yerbeḥ, d isem ara yilin d asfillet i lxir. \n \nZik, deg Tmurt n Leqbayel, llant aṭas n tilawin umi ttmettaten llufanat, dɣa mi ara d-tesɛu aqcic, ad as-tsemmi \"Yidir\" i wakk-n ur yettmettat ara. \"Yidir\" anamek-is \"ad yidir\", dɣa yettili-d yisem-agi d assirem i wakk-n llufan-nni ad yidir u ad tiɣzif tudert-is. Akk-a daɣen, mi ara d-ilal weqcic ɣer Yimaziɣen n zik, llan ttaken-as isem ay yes ara sfillten i wakk-n ad yidir, am wakk-n diɣ, tikkwal, ttaken-as isem ay yes ara yemneɛ i yimihiten n tudert n yimir-n. Imaziɣen n zik ttagaden ama seg tiṭ d yiḥeckulen (ay d-ittekken seg yiḥessaden), ama seg yeɛdawen. ɣef way-a ara naf llan ttaken i yigerdan-sen ismawen am \"Yugurten\" (yugar-iten, meḥsub \"iɛdawen-is\") neɣ Yeften d Yernaten. \n \nYessefk kan ad d-nger tamawt dakk-n Imaziɣen n zik llan ttaken ismawen ara \"yesrewlen\" diɣ tamattant (lmut) ɣef mmi-tsen. ɣef umedya, tameṭṭut umi ttmettaten yigerdan, zik, deg Tmurt n Leqbayel, tettsemmi-yas i mmi-s \"Akli\" i wakk-n \"ad t-tɣanfu\" tmattant, ur t-tettawi ara imi ay as-fkan isem-agi. Yessefk ad nẓer dakk-n aklan, zik-nni, llan ssexdamen-ten deg kra n tmiwa timaziɣin u llan ḥeqren-ten medden, ttɣanfun-ten yernu ur ten-ttnasaben, dɣa llan la ttwalin dakk-n lemmer ad as-fken i mmi-tsen isem n \"Akli\", tamattant ad asen-t-teǧǧ.\n\nLarbɛa n At Yiraten\nTaɣiwant n Twilayt n Tizi Uzzu","num_words":1626,"character_repetition_ratio":0.05,"word_repetition_ratio":0.005,"special_characters_ratio":0.24,"stopwords_ratio":0.048,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":17210.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ilem%E1%BA%93iyen%20inaddalen%20n%20leqbayel","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"JSK, d Tazegzilt n wawalen n tefranṣi'st Jeunesse Sportive de Kabylie, neɣ Ilemẓiyen inaddalen n Iqbayliyen d taɣlamt n tcirets uḍar i-d-ilulen deg 1946 d Tizi Wezzu. D tallit n trad ger 1954 ar 1962, JSK ur turar ara di tilɣuɣa i yellan d tallit-nni irumiyen. Mi tebbwi tmurt azarug, tuɣal-d s urar, acku tella tetturar deg weḥric n ugemmir akw d kra taɣlamtin am: WA Boufarik, ASO Chlef, USM Maison-Carrée, OM Ruisseau, atg. Ger imurar n imiren, nezmer ad nebder kra : Terzi, Zeɣdud, Xalfi, Ḥawcin, atg.\n\nJSK tuli-d ar weḥric wis II n tilɣuɣa taɣelnawt deg 1967-1968 akw d imurar Quli, Kufi, Karamani, Wahabi, Deriǧ, atg, s usleɣmay : Ali Benfeda, amyurar n taɣlamt taqburt n FLN. Ur teɛṬil ara, asegas nniḍen tuli-d ɣer weḥric amezwaru deg 1968-1969. Deg 1969-1970, turar s usleɣmay afranṣis 'Jean Lemaître'. Ma di 1970-1971 s usleɣmay Abdereḥaman Bubeker, i yeṭfen amkan n Abdelaziz Bentifur, i yemuten di yiwet n laksida n tkarust.\n\nSeg useggas nni JSK tuɣal d ttin ifazen, imi tewi 11 n tilɣuɣin, 4 teqbucin n Lezzayer, snat n teqbucin n tilɣuɣa n tefriqt, yiwet n teqbuct n teqbucin n tefriqt, tqbbuct tunigt n tefriqt, akw d 3 n teqbucin n CAF ta deffir ta(deg 2000, 2001, 2002).\n\nGer imyurar i yefkan afud muqren i taɣlamt n JSK, llan: Arezqi Kufi, Dris Quli, Muḥend Crif Hanaci, Racid Dali, Kamal Awis, Abdella Ğebbar, Mehdi Serbaḥ, Kamal Tahir, Mulud Ibud, Bacir Dwadi, Maḥfud Bukadum, Abderrezaq Ḥarb , Salem Amri, Mukrane Baylec, Arezqi Meɣrisi, Salaḥ Larbes, Murad Amara , Abdelhamid Sadmi, Racid Adɣiɣ, Ɛli Fergani, Ğamal Menad, Ḥakim Medan, Mestafa Anan, Ḥusin Amrus, Rabaḥ Mengelti, Racid Baris, Ɛli Benlaḥsen, Maḥyeddin Meftaḥ, Umar Ḥamened, Naser Bwic, Musa Sayb, Aziz Benḥamlat, Brahim Zafur, Farid Ɣazi, Lyes Baḥbuḥ, atg.\n\nAṭas isleɣmayen i selḥan taɣlamt n JSK, garasen : 'Popescu , Bazyl Marian, Peter Matiga , Lenner' , Taḥar Belḥaǧ (Aqbur n taɣlamt Le Havre), Belqasem Aluc (Aqbur n taɣlamt-AS St Etienne), Hasen Hamuten (Aqbur n taɣlamt MC Alger d France Olympique di 1948), Abdelaziz Bentifur (Aqbur n taɣlamt OGC Nice d taɣlamt taqburt n FLN), Abderaḥman Bubeker (Aqbur n taɣlamt AS Monaco d taɣlamt taqburt n FLN), Amar Rouai (Aqbur n taɣlamt Angers d taɣlamt taqburt n FLN), Mokrane Oualiken (Aqbur n taɣlamt Nîmes d taɣlamt taqburt n FLN ), Maḥyeddin Xalef, 'Stéfan Zywotko', Nur Benzekri, Nureddin Saɛdi, Ǧafar Haruni, Brahim Ramdani, Kamal Mwasa, Azeddin At Djoudi, Musa Sayb, atg.\n\nTiqbucin n JSK \n\nTaqbuct n ilɣuɣen n tefriqt (2 tikwal) \n1 - 1981 mgal \"vita club\" (Zayir)\n2 - 1990 mgal \"N'Kana Red Devils\" (Zambia)\n\nTaqbuct tunnigt n tefriqt (yiwen webrid) \n1 - 1982\n\nTaqbuct n teqbucin n tefriqt (yiwen webrid) \n1 - 1995 mgal \"julius berger\" (Nijiria)\n\nTaqbuct n CAF (3 iberdan) \n1 - 2000 mgal \"Ismaili\" (Massar)\n2 - 2001 mgal \"ES Sahel\" (Tunes)\n3 - 2002 mgal \"Tonerre Yaoundé (Camroun)\n\nTaqbuct n Lezzayer (5 tikwal) \n1 - 1977 - 2-1 mgal NA Hussein-Dey\n2 - 1986 - 1-0 mgal WKF Collo\n3 - 1992 - 1-0 mgal ASO Chlef\n4 - 1994 - 1-0 mgal AS Ain M'Lila\n5 - 2011 - 1-0 mgal USM El Ḥerrac\n\nTilɣuɣa n Lezzayer (14 iberdan) \n1 - 1973\n2 - 1974\n3 - 1977\n4 - 1980\n5 - 1982\n6 - 1983\n7 - 1985\n8 - 1986\n9 - 1989\n10 - 1990\n11 - 1995\n12 - 2004\n13 - 2006\n14 - 2008\n\nTaqbuct tunnigt n Lezzayer (2 tikwal) \n1 - 1973\n2 - 1992\n\nImurar n JSK \n\n1. Muḥemmed Reḍa Ɛebbasi\n2. Kamal Ɛebdeslam\n3. Rafiq Ɛebdeslam\n4. Racid Adan\n5. Racid Adɣiɣ\n6. Ait Amar -\n7. Muḥemed At Qasi\n8. Murad At Ṭṭahar\n9. Milud Akrich\n. Ḥakim Amaɛuc\n10. Yassin Amaɛuc\n12. Murad Ɛmara\n13. Amri Salem\n14. Reẓqi Ɛemruc\n. Yassin Ɛemruc\n15. Ḥusin Ɛemrus\n16. Musṭafa Ɛenan\n17. Ɛawis Kamal\n18. Bubeker Ɛeṭmani\n19. Lyes Baḥbuḥ\n20. Ḥamid Behlul\n21. Meqran Baylec\n22. Racid Baris\n23. Ɛli Belaḥsen\n24. Muḥemed Belɣerbi\n25. Faruk Belqaid\n26. Muḥemed Lamin Belxir\n27. Farid Belmellat\n28. Racid Benayen\n29. Ryaḍ Bencixa\n30. Bendaḥman Lwennas\n31. Redha Benhadj Djillali\n32. Abdelazziz Benhamlat\n33. Benkaci -\n34. Ḥamid Bergiga\n35. Ɛebdennur Berkani \n36. Murad Berrefan\n37. Said Besseghir \n38. Yasin Bezzaz \n39. Daoud Bouabdalah \n40. Azzedine Aït Djoudi \n41. Abderahaman Bubker \n42. Hakim Bubrit\n . Budinar\n43. Md Anouar Boudjakdji \n44. Baccir Buǧellid\n45. Lyamin Buɣrara\n46. Naṣer Bwic\n47. Murad Buqellal\n48. Ɛebdrreḥman Buxari\n49. Bumaṭi -\n50. Bourai Rachid\n51. Ramzi Buregba\n52. Farid Bouzar \n53. Atik Bouzid \n54. Mahdi Serbaḥ\n55. Fawzi Cawci\n56. Cheikh Omar Dabo\n57. Racid Dali\n58. Buɛbdellah Dawed\n59. Ɛumar Dawed\n60. Nurdin Deham \n61. Rabaḥ Derdar \n62. Murad Derriǧ \n63. Rabie Dilmi \n64. Aberrezak Djahnit \n65. Abdellah Djebbar \n66. Djezzar -\n67. Samir Ǧudar \n68. Mounir Dob \n69. Fodhil Dob \n70. Bachir Douadi \n71. Karim Doudene\n72. Lɛemara Dwicer\n73. Takfarinas Dwicer\n74. Rachid Dries \n75. Nurdin Driwec\n76. Dris Lqulli \n77. Wilfrid Endzanga\n78. Ɛli Fergani \n79. Ferhat -\n80. Ferradji Md Seghir\n81. Zoubir Fettal \n82. Lwennas Gawawi\n83. Ḥusin Gasmi\n84. Farid Ghazi \n85. Guechtouli -\n86. Kamel Habri \n87. Hachi -\n88. Hadj Adlane -\n89. Salem Haliche \n90. Omar Hamenad \n91. Nassim Hamlaoui \n92. Farid Hamlili \n93. Hamoudi -\n94. Said Hamrani \n95. Md Crif Hannachi\n96. Aɛmar Ḥawcin\n97. Abderrezak Harb \n98. Mulud Harim \n99. Hakim Ait mokhtar \n Sofiane Harkat\n100. Djaafar Harouni \n101. Deḥman Ḥeffaf\n102. Nabil Hemani \n103. Miloud Iboud \n104. Hocine Iratni \n105. Kamal Qadri\n106. Said Kaidi \n107. Racid Karamani\n108. Racid Kebbus\n109. Azwaw Kebbus \n110. Yusef Qeṣrawi\n111. Yacine Ketchout \n . Khatir\n112. Khadir -\n113. Mahieddine Khalef \n114. Xelfi -\n115. Xerrubi -\n116. Aɛmar Xuǧa\n117. Arezqi Kufi \n118. Youcef Laadjadj \n119. Salem Lamri \n120. Salah Larbes \n121. Mohand Larbi \n122. Arezqi Maɣrisi\n123. Belkacem Makri \n . Mohamed Mammar \n124. Kamal Marek \n125. Nabil Mazari\n126. Ḥakim Meddan\n127. Nacer Md Medjoudj \n128. Mahieddin Mefṭaḥ \n129. Raḥim Mefṭaḥ\n131. Mohamed Rabie Mefṭaḥ\n132. Kamel Mefṭuḥ\n133. Muḥemed Meɣrawi\n134. Meqbel -\n135. Ǧamel Menad\n136. Rabaḥ Mengellti\n137. Lɛerbi Meẓyan\n138. Mohand-Said Mourad\n139. Fawzi Mussuni \n140. Kamal N At Yeḥya\n141. Lahcène Amar Nazef\n142. Wassiou Oladipupou\n143. Yeḥya Wahabi\n . Djaffar Ouar \n144. Si Mohand Oueld Ameur \n145. Munṣef Wicawi\n146. Fahem Uslati \n147. Nassim Oussalah \n148. Mustapha Rafai \n149. Murad Reḥmuni\n150. Sliman Raḥu\n151. Redjala -\n152. Hamid Sadmi \n153. Sahraoui -\n154. Ramzi Sayeb\n155. Musa Sayeb\n156. Youcef Saibi \n157. Sedkaoui -\n158. Areẓqi Sedqawi\n159. Selmun -\n160. Ṣufyan Selmun\n161. Roberts Sessay \n . Kamel Termoul \n162. Tabti -\n163. Kamel Tahir \n164. Mḥammed Ṭalbi \n165. Tamin \n166. Mouloud Terzi \n167. Mustapha Terzi \n168. Zahir Tiabi \n169. Tikkuk \n170. Hamza Yasef \n171. Mohamed Yahi \n172. Muḥemmed Yunsi\n173. Ṣaleḥ Yusfi\n174. Muḥemmed Yuc \n175. Brahim Ẓafur\n176. Samir Zazu\n177. Ɛumar Zeɣdud\n\nTamawin d timselɣa\n\nTamawin\n\nTimselɣa \n\nAddal\nDdabex uḍar","num_words":1855,"character_repetition_ratio":0.046,"word_repetition_ratio":0.011,"special_characters_ratio":0.35,"stopwords_ratio":0.021,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.851,"perplexity_score":31653.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Zineddin%20Lyazid%20Zidan","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Zineddin Lyazid Zidan, qqaren-as daɣen Zizu, d amarir n takurt uḍar n Franṣa i d-ifrurxen si yiwet n twacult tadzayrit taqbaylit i yellan d iminigen (iɣriben). Ilul ass n 23 yunyu 1972 di La Castellane i d-yezgan di tɣiwant n Marseille ddaw n Franṣa af yiri n ilel agrakal. \n\nZidan yuɣ Véronique Lentisco, yesɛa yid-s 4 n yuqrar: Enzo, Luca, Théo d Elyaz. \n\nImuzzag (spécialistes) n waddal, qqaren-d Zineddin Zidan illa ger imurar ifazen nezzeh di yal akud, netta d Pelé Diego Maradona d Michel Platini. D anaddal amezwaru iḥemlen ifranṣiyen deg useggas n 2006. Kraḍ (3) iberdan i ttuferen d amarir lemxiyer amezwaru n umaḍal sɣur tiddukla tagreɣlant n takurt uḍar (FIFA) deg iseggasen 1998, 2000, d 2003. Daɣen yewwi Takurt Ureɣ (ballon d'or) deg 1998.\nAɣmis 'France-Football' iferni-t snat n tikkwal d amarir wis sin ifazen ger imurar n Fransa di yal akud.\n\nDeg uswir agraɣlan, iban-ed s tarenawt d taɣlamt (tarbaɛt) n Fransa s teqbuct umaḍal n 1998, akk d tilɣuɣa n umenzaw n Turuft (Championnat d'Europe) di 2000. Deg 2003 iḥbes urar akk d tarbaɛt n Fransa. Aseggas seld (2004) yuɣal-ed, lamaɛna ass n 25 ibrir 2006 inna-d mi ara tekfu tiluɣa umaḍal n 2006, ad yeḥbes s wudem unṣib. Dayen i d-yellan, mi tekfa kan tagara n tiluɣa agi, yeṭṭef deg awal-is. Dɣa di tagara-agi, temlal tarbaɛt n Fransa d ttin n Ṭelyan, i yekfan s wayen i yettwasen Zidan ugar: tiyita uqarru mgal afna (adversaire) aṭelyani Marco Materazzi. Dayen iǧan anefray a s-yefk takarḍit tazegg°aɣt. Anecta mačči dayen ur t-iǧan ara ad yawi azwel n umarir ifazen deg umaḍal sɣur FIFA.\n\nTazwara n Zineddin Zidan \n\n \n \nZineddin Zidan, ilul di 'Marseille' u yettureba di 'La Castellane', imawlan-is Smaɛil d Malika, ussan-d si tmurt n leqbayel, si taddart Agemmun At Sliman id yezgan di Bgayet.\n\nZineddin Zidan izmel turagt tamezwarut ines deg 1982 ar taɣlamt n 'US Saint-Henri' ur ibaden ara si \n'La Castellane'. Imiren yuɣal ar taɣlamt 'SO Septèmes-les-Vallons' anida yurar alama d 14 isegwasen di laɛmer-is. Di tagar n 1986 yebda urar akw d 'AS Cannes' sanda i-t-ibbwi Mas 'Jean Varraud'. Deg 1987, ikcem ar wamas uselmed n 'Cannes' s ddaw laɛnaya n umyurar aqbur 'Guy Lacombe'. Illa izdeɣ ar yiwet n twacult 'les Elineau'.Asmi isɛa 16 isegwasen, asleɣmay 'Jean Fernandez' iskecmit ar weḥric n usadar (professionnel). Ass n 20 mayu (semyur) 1989 ibda urar deg weḥric amezwaru n tiluɣa n Fransa, mgal 'FC Nantes', anda tturaren 'Marcel Desailly' d 'Didier Deschamps' deg akud nni. Deg 1991 igga iswi ines amezwaru mgal daɣen 'FC Nantes'. Aselway n taɣlamt agi, Mas 'Alain Pedretti', ifka-yas takarust 'Peugeot 205' ttazegaɣt ilmend n yiswi agi, imi yahdit s waya asmi a yeg iswi ines amezwaru. Taɣlamt n 'FC Cannes' tekcem di teqbuct n Urub (UEFA), dɣa ibda a yetturar deg aswir agreɣlan. Lamaana asegwas nni id yernan, 'FC Cannes' t ṣub ar weswir wis 2. Dayen yeǧǧan Zidan ad iruh ar taɣlamt n 'Bordeaux' deg unebdu n 1992.\n\nIseggasen n Bordeaux \n \nDeg 1992 i skecmit uselaɣmay Rolland Courbis ar taɣlamt n 'Girondins de Bordeaux' anda yuɣal yetturar ak° d sin imurar i yuɣalen ar zdat d imeddakil-is di taɣlamt n Franṣa. Wigi d Christophe Dugarry d Bixente Lizarazu. Deg useggas ines amezwaru ar Bordeaux, Zidan iga mraw (10) iswiyen.\nDeg 1996 yurar tagara n teqbuct n UEFA mgal taɣlamt n 'Bayern Munich' anda xeṣren 'Les Girondins de Bordeaux' snat n tikwal: 0-2 d 1-3, ɣas ulama yufad lḥal sufɣen taɣlamt n 'Milan AC' deg tafquẓt n tagara (1\/4 de final). Di teqbuct agi dɣa, wid iḥemlen takurt uḍar, ufan di Zidan d Anaẓur neṣeḥ ay san imal igerzen. \n\nQqaren belli uqbel ad ikcem Zidan ar taɣlamt n Franṣa, aselaɣmay n taɣlamt n Lezzayer n imiren Abdelḥamid Kermali ur tiqbil ara, imi aken id yenna: aqcic n 'la Castellane', ur ittazal ara mliḥ.\nAss n 17 ɣuct 1994 ikcem i tikelt tamezwarut ar taɣlamt n Franṣa mgal n taɣlamt n tigduda n Ček. Ikcem di dqiqa 63 anda yufad lḥal Franṣa texṣer s sin ar wulac (2-0). Imi id ikecem Zidan, iga sin iswiyen, ɣas aken qrib asegwas aken ad yuɣal d amsaddu (titulaire). Armi d 1995, ilmend isfalen n 'Euro 1996', i yerra weslaɣmay 'Aimé Jacquet' Zidan d amarir amenzawi (meneur de jeu).\n\nZidan ar Juventus \n\nDeg 1996, mi tekfa tagara n teqbuct n UEFA anda xeṣren 'les Girondins de Bordeaux', Zidan i zmel akw d taɣlamt imucaɛen Juventus n Turin i yellan d taɣlamt n umarir aqbur Michel Platini. Anecta illa-d s suma n 35 ifad n Frankiten. Yuɣal ihi yetturar akw d Didier Deschamps s ddaw uselaɣmay\n\nMarcello Lippi. Taqbuct n 'Euro 96' ur tɛedda ara akken i wulen i Zidan imi yuffad lḥal yeɛya deg useggas nni yezrin ak° d 'les Girondins de Bordeaux'. Yernu ixdem yiwet n laksida uqbel taqbuct agi. \n\nAseggas amezwaru ar Juventus iweɛr-as, send akin yuɣal ifaz nezzeh. Aṭas i tittwalin ad iruḥ ar zdat s waṭas. Akw d Juventus yebbwi aṭas n yizwal: snat n teqbucin n 'scudetti' deg 1997 akw d 1998, yiwet n teqbuct 'Super' n Ṭelyan deg 1997, yiwet n teqbuct 'Super' n Turuft deg 1996, akw d yiwet n teqbuct 'intercontinentale' deg 1996. Lamaɛna ur yerbiḥ ara tiluɣa n Champion League snat n tikwal (1997 akw d 1998).Ahat taki ger tisebiwin i t-yeǧǧan ad iruḥ ar taɣlamt n 'Real Madrid'.\n\nZidan ar 'Real Madrid' \n\nDeg yulyu 2001, taɣlamt n 'Real Madrid' tewed ad tezmel Zidan s suma n 77 ifad n 'Euros', dayen ur nella ara uqbel deg umezruy n takurt uḍar. Isegasen imezwura n Madrid, yewi azwel n tiluɣa n Sbenyul akw d tiluɣa n 'Champion League' ines tamezwarut. Dɣa si tmurt n Sbenyul iga Zidan iswiyen ines icebḥen nezzeh di tuddert-is n umarir.\n\nTirza n Zidan ar tmurt n lejdud-is \n\nI tikelt tamezwarut, seg mi yella d amarir, yerza Zidan ar tmurt n imawlan-is akd d lejdud-is\ndi Dujanbir 2006. Din yemlal di mdebren n tmurt u iruh ar Taddart Agemune At Sliman, anda imezdaɣ-is qublen-t-id s lferḥ amuqran. Fi tarza yagi anazur n cna Yidir idda yides.\n\nIṭṭuqet wawal af tirza n Zidan ar tmurt n lejdud-is ama di tilizriwat, radyuwat, iɣmisen akw d ismal n uzeṭa n Internet. Ama\ndi tmura n tefriqt ugafa (Tamazɣa), ama di Franṣa, ama deg waṭas n tmura umaḍal. Ar leqbayel, llan wid iferḥen s tirza\nines, akken llan wid ur nefriḥ, imi qaren belli tella degs tsertit neɣ ayen umi neqqar s tutlayt tafranṣiṣt 'la récupération'. Deg umedya atnan sin imagraden iwen tferneɣ: amezwaru seg uɣmis Izuran, deg wuṭun wis 14 ines, wis sin seg wesmel n tsekla imyura.net.\n\n1. Tirza n Zidane ɣer Lezzayer, ger usirem d tuccda ...\n\nZinedine Zidane yerza-d ɣer tmurt n lejdud-is, iẓur kra n temnaḍin n Lezzayer ɣef teɣzi n 5 wussan. S laɛraḍa n uselway n Tigduda. Izzayriyen s tuget deg-sen, amur ameqqran d ilmeẓyen, ttmeslayen deg ussan-agi iɛeddan ḥala ɣef tirza n mmis n Teqbaylit, Zizu... \n\nD acu yella-n d amaynut mi ara d-yass yiwen ad izuṛ tamurt anda lulen imawlan-is ? D ayen ur ilaq maḍi ad yili wawal fell-as, acku d azref n yal amdan yellan beṛṛa n tmurt-is neɣ n tmurt n lejdud-is.\n \nS tidet, maca wagi mačči d menwala, d yiwen uzamul n ddabex n ddunit meṛṛa. ɣef aya i d-yella qal u qal ɣef tirza-agi. \n \nTamawt tamenzut : Zizu yezmer ad d-yas ad izuṛ Lezzayer d taddart Agemmun s wudeM niḍen mačči alamma inced-it-id uselway n Lezzayer. Acku, ɣas akken Zidane yenna-d deg temlilit-is sdat ineɣmasen “nekk d anadal, ur d-ceɣleɣ ara di tsertit”, maca Zizu ahat ur yeḥṣi ara wid t-id-inecden d tasertit i tafellaḥt-nsen, mačči d addal iten-iceɣben... \n \nTamawt tis snat : Mi testeqsan ineɣmasen ɣef amek yettwali tamsalt n tmaziɣt di tmurt, yerra-yas-d “ ur d-usiɣ ara ad meslayeɣ ɣef tsertit”... \n \nTamawt tis krad : Yiwen umdan yecban Zidane, yettwassen deg umaḍal meṛṛa, yesɛa tadrimt, aṭas n wayen i yezmer ad t-yexdem i warraw n tmurt-is (tamnaḍt n Leqbayel), maca... \n\nTamawt tis kuẓ : taddart n Ugemmun tfeǧǧeǧ, walan-tt imḍebren ɣef teɣzi n kra n wussan. Simmal ara ad yass Zizu, tirza n teswiɛt, syin yekfa ṭṭbel, yefra wurar, iɣublan n Ugemmun ad uɣalen akken llan. Yiwen n yimḍeber ur yettuɣal ad iwali taddart n ... Zizu. \n \nNesla aṭas n yilmeẓyen i ɣ-d-yennan acimi Zidane ur d-yenni yiwen wawal ass mi ḍrant tedyanin n Tefsut taberkant, ass mi ɣlin yilmeẓyen. Ula d ibeṛṛaniyen fkan-d tamuɣli-nsen, lḥan deg yiberdan n Fransa ɣer yidis n temnaḍt n Leqbayel (s yisem n izerfan n umdan), wanag netta yiwen ur t-iwala... di tegnitt-nni. \n \nAmdan aɣerfan, ḥemlen meṛṛa meddden, ama d afennan, anaddal, asertan, bɣan ad twalin lɣaci deg teswiɛin iwulmen... \n \nTettili-d tuccḍa mi ara yiwen ur yefhim ara kra n temsal deg unnar n tsertit. Neyya yellan ɣer Zidane ulac-itt ɣer udabu-nneɣ. Acku seg wass-mi yella di leḥkem, netta ixeddem di tikkerkas... \n \nMa yecceḍ Zidane di tirza-ines, acimi yiwen ur s-imli ayen yeffren ? Ulamma yewwi-d yid-s yiwen ucennay yessnen timsal yecban tigi. Wagi d Yidir... ahat iɛemmed di tuccḍa neɣ icceḍ ula d netta ? \n\n2. Tisusaf mači d-aman kan, rregmat mači d-awal kan.\n\nImi deqs n tmeslayt d-illan ɣef umyurar Zidan ussan-a, a d-nernu ula d nekni tin nneɣ s tayi nneɣ. Imi ula d nettat d-tinzert issefk ad iḥadd wumdan s wayen umi yezmer.\n\nIhi d-tidett, tisusaf mači d-aman kan, rregmat mači d-awal kan.\n\nAya ahat dayen i d-yugem umyurar „Zidane“ seg idles n imawlan-is. ɣef aya i yefka d-asfel taqbuct n umaḍal n tcirett uḍar, yefka tt d-asfel i tinzert.\n\nAḍra tura ma d-tidett tinzert mači d-awal kan. Amedyaz iqqaṛ: „tinzert d-ayla“ Ayla n weqbayli d-tutlayt n imawlan-is, d-idles n imawlan-is, win seg d-suddmen ttṛebya, asegmi nni s wayes t ssegman armi meqqeṛ.\n\nAselway n udabu imsehres n lezzayer, Bouteflika, iɛreḍ it-id. Yyaɣ a-k-id-ɛerḍeɣ ar wexxam-ik. Tayi d-tajḍiṭ !!!! Aselway n udabu ireggmen akk tiyimmatin tiqbayliyin seg wass mi tefra ar ass-a. Nɣan, ɛeyyben, ṛzan…atg Zidan, ma yella, iger ar ɣur-sen, d acmat ad icmet iman-is. Ma yebɣa ad iqqim d-aziḍan ar wayla-s deg umezruy, ad iṛuḥ ar tmurt-is war ma iger irebbi i wid ɣ ireggmen, i wid ireggmen imawlan-is, ireggmen imawlan n imawlan-is.\n\nIqbayliyen tewwi ten tinzert fkan afud i Zidan. Tura kan i jbiɣ ar yiwen unmager iṛumaniyen illan reggmen deg umyurar aqbayli, qqaṛen as “akka i d-aɛṛaben, d-tiyiti kan i ssnen !” Imi i sen nniɣ dacu-t Zidan, d-acu-t idles ines, d-acu teswa tinzert ar ɣur-s. Seg mi d-nniɣ aya, akken ma llan wid d-irnan iznan deffir-i ttḥaddan amyurar aqbayli, ttḥaddan iqbaylien. Aya d-amedya dakken Zidan nusr-it, nḥwaǧ-it, diɣen yuḥwaǧ-aɣ.\n\nAqbayli yuḥwaǧ gma-s.\n\nTura a t nṛaju deg ugwni n truggza, deg ugwni n tinzert nni i t iwwin ad iḥadd tezdeg n yemma-s d weltma-s. Tura iqqim-d ad iḥadd yemma-s, ur ittak ara afus i wid tt ireggmen seg zik akken reggmen akk tiyimmatin nneɣ.\n\nAtan ihi ɣur-wen usaru n tdiwennit iga Zidan i canal +, anda i s inna i uneɣmas nni : \"rregmat mači d-awal kan !!\"\n\nWalit daɣen \n Diego Maradona\n Addalm\n\nTamselyut, Iseddagen & Izdayen Iberraniyen \n\n http:\/\/www.zidane.fr\n http:\/\/foot.fluctuat.net\/zinedine-zidane.html\n http:\/\/www.forza-juventus.com\/joueurs\/bios\/zidane.htm \n http:\/\/www.imyura.net\n http:\/\/www.racines-izuran.com\n\nZinddin Lyazid Zidan\nZinddin Lyazid Zidan","num_words":2626,"character_repetition_ratio":0.039,"word_repetition_ratio":0.006,"special_characters_ratio":0.248,"stopwords_ratio":0.025,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":25499.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Lunis%20At%20Mengellat","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Lewnis At Mengellat, d amedyaz, d acennay i yellan yiwen seg inaẓuren imeẓẓwa ugar (plus populaires) n yiqbayliyen. Ilul ass n 17 yennayer 1950, deg taddart n Iɣil n wamas ufella n tmurt n Leqbayel ar tama n Micli. Yesɛa sdis warrac gar-asen yiwen d anaẓur n ccna : ǧeɛfer AT MANGELLAT.\n\nTemẓi-ines \nD aneggaru ger setta wayetma-s -tlata n tullas d sin warrac- yesɛedda temẓi ines qeṣṣiḥet di taddart-is and yeɣra yiwen useggas ar asmi serɣen irumiyen aɣerbaz anda yella yeqqar. Tawacult-is llan di imzenza di Wehran anda sɛan tiḥuna. Mi yekfa trad mgal Franṣa deg 1962, Lewnis At Mengellat iruḥ ar Lezzayer tamanaɣt akked watmaten-is Smaɛil d Aḥmed. Din yekcem ar uɣerbaz wis amezwaru (primaire) di Champs de Manœuvres. Din yeɣra tizrawt uwizi (Études collégiales) azal n 3 iseggasen, s wanda id yeffeɣ s usileɣ (formation) n wayen umi neqqar s tefranṣiṣt Ébéniste. Deg useggas aneggaru Lewnis At Mengellat yeǧǧa leqraya-s imi yemmut gma-s ameqqran di yiwet n laksida n tkerrust, d netta yella iɛgcit seg wasmi iruḥen imawlan-is ar Wehran.\n\nAsmi yeqqar, yella iḥemel tasekla, d yiwen uselmad d amusegmi (pédagogue) id a t-tiḥemmlen. Dɣa yuɣal ixeddem weḥd-s isefra. I wakken ad yečč aɣrum-is, yella ixeddem di yiwet tneɣlaft di Lezzayer, uqbel ad yeḍfer abrid n ccna.\n\nAmecwar-is di ccna \n\nYebda i tikkelt tamezwarut ccna deg 1967. Ur iɛṭel ara iǧat lukan mačči d imedukal i s dizzin i wakken ad as beddlen tikti. D Wehhab i yellan si twacult-is i t-yewwin ar yiwet n tedwilt, iɣennayen uzekka, n umaṭaf wis II n Rradyu n Lezzayer, i iselḥay unaẓur n ccna Crif Xeddam. Yecna-d taɣuct-is tamezwarut Ma trud ula d nekk kter i yexdem asmi yesɛa 16 n yiseggasen. \n\nDeg 1968, netta d kra n yimeddukal, xedmen yiwet n tarbaɛt umi semman Imaziɣen. Llan accenun di tmeɣriwin yakk di tmurt n leqbayel, ladɣa di tasaft. Deg 1970, tarbaɛt agi tuɣal texsi, Lewnis AT MANGELLAT yuɣal-d ar taddart-is Iɣil n wamas, yezweǧ, yexedem d amaray di 'Kasma' n temnaṭ ines. Kra n wayyuren kan, iruḥ seddaw isenǧaq, ar lɛesker di Blida yesɛedda 6 wayyuren, ma di Qsenṭina, 18 wayyuren.\n\nAsekles n tezlatin-is timezwura \nI tikkelt tamezwarut d Wehhab, i s-ittilin, i t-iɛawnen ad isekles 4 n tezlatin deg useggas 1969, gar-asent tizlit Ma truḍ ula d nek kter. Anecta ilad ar umazrag Yeḥya Lhadi, di Wehran, yellan d yiwet n tmusni n Wehhab. Asmi yella di lɛasker, anaẓur n ccna Kamal Ḥemmadi i yellan d ameddakel-is, ixedm-as tanalt (contact) d kra imazragen. Ma d ittruḥu s turagt (permission) di taggara umalas, Kamal Ḥemmadi i ttaǧǧas yiwen u 'Studio' n unaẓur ameqran Meḥbub Bati i wakken ad isekles. Uqbel ad yeṭṭef tamacint ar Qsinṭina i wakken ad yuɣal ar lɛesker, i ttaǧǧa-yas tasfift i Kamal Ḥemmadi i wakken ad iqeleb af imazragen. \n\nDɣa yiwen deg imazragen i weṣat i wakken ad yaweḍ taɣuct n Awḥid Yusef: Ih a Muḥend a Madam Servi Latay. Lameɛna amedyaz Lewnis At mengellat, g-imiren ittwali ar lembɛiad. D ayen yellan, imi simi bdan kan iseggasen n 1970, yuɣal Lewnis AT MANGELLAT yettwasen mebla ma yeẓra, ladɣa s tuɣac 'A Lwiza', 'Ma selbeɣ' i g-sekles netta yella di lɛasker.\n\nIseggasen n wureɣ \nSeg iseggasen akin, yuɣal Lewnis at Mengellat d azamul meqqren i yal aqbayli, ladɣa wid iḥemmlen ccna n tayri, n ddunit, d tsartit. Seg iseggasen n 1980, yebda aḥric wayeḍ deg umecwar-is n ccna, imi yeffeɣ si tuɣac n tayri ar t-id n tanegmit n tamagit (la revendication identitaire), annecta iban-d ugar si tamrawt (décennie) ar zdat. \n\nIɛedda i tikkelt tamezwarut di tazeqqa 'Olympia' di 'Paris' deg useggas n 1978. Isyin anda iɛedda, ama di tazeqqa n 'Zénith' di 'Paris' deg 1985, ama di Lezzayer tamanaɣt, Tizi Wezzu, Bgayet, atg, yeččur d imeshaniyen. Anaẓur Lewnis AT MANGELLAT yecna aṭas iseggasen s yiwen n alal kan: tagiṭart neɣ amundul. Armi 30 iseggasen mbaɛd, yebda isekcam alalen nniḍen, ladɣa tajewaqt akked klavyi.\n\nAr unemzel (unanimité) n waṭas n tsuta n wid iḥemmlen Lewnis at Mengellat, yella d win iqedcen ameslay akken ur llan aṭas am netta. I sexdam awal, ittak-as anamek d wazal, iqqar-d ayen yellan, d wayen ur nelli, d ayen ara yelin. Segmi Lewnis at Mengellat qarren-as medden d amussnaw, daɣen d amesnagay yiwen (philosophe unique) ar iqbayliyen. Lewnis at Mengellat isekles ugar n 200 n tezlatin.\n\nIdebṣiyen n Lewnis AT MANGELLAT \n\n 1967-1974 : Talit n idebṣiyen '45 Tours', azal n 70 n izwal.\n 1975 : Telt yyam, taɣzalt, d tiyaḍ - 33 tours, at voix du globe' n umazrag Brahim Unaser\n 1976 : Anida n-teǧǧam mmi (Luzin s-axxam)\n 1976 : Live di 'Olympia'\n 1977 : Amǧahed (Ali d Wali) \n 1978 : Aɛeṭṭar \n 1979 : Ay agu \n 1981 : A lmusiw (Askuti))\n 1982 : A macahu\n 1983 : A mmi \n 1984 : Eǧǧet-iyi\n 1986 : Asefru\n 1988 : « Iseggasen n wureɣ » 48 izwal, aɛiwed n 6 tesfifin K7 n idebṣiyen '45 tours' n wasmi ibda\n 1989 : Acimi \n 1990 : Abrid n temẓi (tirga n temzi)\n 1992 : A ken-ixdeɛ Rebbi \n 1994 : Awal\n 1995 : Iminig n yid\n 1997 : Siwel-iyi-d tamacahutt \n 1999 : Inagan\n 2002 : In-asen \n 2005 : Yenna-d wemɣar\n 2010 : Tawriqt Tacebhant\n 2014 : Isefra\n 2017 : Tudert nni\n\nTamselyut, Iseddagen & Izdayen Iberraniyen \n Tameddurt n Lewnis AT MANGELLAT sɣur Taseɛdit Yasin, « Aït Menguellet chante », Préface de Kateb Yacine, Paris, la Découverte, 1989.\n Mohammed Djellaoui, « L’image poétique dans l’œuvre de Lounis Aït Menguellet - Du patrimoine à l’innovation » (Essai) - Éditions Les Pages Bleues, Alger, 2005.\n Tasemlilt tamezwarut sɣur R. Begnan\n\nAt Mengellat, Lunis\nAt Mengellat, Lunis\nAt Mengellat, Lunis","num_words":1277,"character_repetition_ratio":0.055,"word_repetition_ratio":0.005,"special_characters_ratio":0.263,"stopwords_ratio":0.022,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":34123.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tafrikt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Taferka neɣ Tafriqt neɣ Tafrikt d amenẓaw ameqran wis sin yakk deg umadal, ama deg tjumma neɣ deg wemdan n imezdaɣ seld n Asya. Tajumma-ines tessawaṭ alamma d 30.2 n imelyan n ikilumitren (11.7 mil², neɣ ayen yegdan 6% seg tjumma n tegnit neɣ 20,4% seg tjumma n wakal.), Tajumma ayi tegber tigzirin i d-izgan zdat-s. S unect n usteg n 2016, Taferka zedɣent wazal n 1,2 n imelyaren n yimdanen (ayen yegdan 14,8% seg yimezdaɣ n umadal zedɣen deg 61 n tmura d temnaṭin.\n\nIttales-d Taferka yilel agrakal seg ugafa, d targa n Swis yakked yilel azeggaɣ seg ugafa asemran, ma swg usamer d unẓul asemran ittales-itt-id ugaraw ahendi, d ugaraw anaṭlas seg utaram. Taferka tegber seg 54 n tmura, gar-asent tigzirt n Madagaskar d waṭas n tegzirin am Kumur.\nImusnawen n tesnakalt ttwalin Taferka (aladɣa Taferka tasemrant) d aẓaṛ amezwar ansa i d-yekka ufgan yerna s-yina i d-tebda tseklut n telsanin, anda i d-ufan tidefrin timzikin yakk i ttemcabin i wemdan, gar-asent tid-ak yettuɣalen ɣer 7 n imelyan n iseggasen yezrin am Sahelanthropus tchadensis d Australopithecus d Homo erectus d Homo ergaster yakk d tedfrin timzikin yakk n ufgan yettuɣalen ɣer 200.000 n iseggasen i d-ittusnirmen di tmurt n Ityupya.\n\nAsebges ittekk-d seg tlemmast n Tferka, dɣa deg-s aṭas n tamiwin tinazwayin yemgaraden.\n\nIgduden n Tefrikt \nIgduden n Tefrikt ṭṭuqten (ggten) macci d kra, seg Yimaziɣen ɣer Yimaṣriyen n wass-a, arraw n Yimaṣriyen iqburen, ɣer Yinubiyen d Yityupiyen, ɣer Yiwulufen d Yizuluten. Ulac amkan ur neɣmir (neccur) ara di Tefrikt. Qrib yal tamurt tesɛa timerwin (dizaines) n yegduden, merra sɛan tutlayin-nsen, ansayen d yidelsan-nsen d waṭas n tɣawsiwin nniḍen ara yelmed fell-asen umaḍal neɣ igduden-is merra.\n\nTafrikt ugafa \n\nDeg Ugafa n Tefrikt, imezdaɣen ineṣliyen d Imaziɣen, d nitni ay d amur ameqran deg yimezdaɣen n Tmazɣa, xas ma yella aṭas deg-sen ass-a la ttmeslayen taɛrabt neɣ\/ akk d Tefransist. Imaziɣen egan-d tilas i wakal d ameqran, yewwet seg wemda n Siwa, deg Utaram (lɣerb) n Maṣer alamma alamma d Targa Zewwaɣen d Muritanya, ɣef yiri n ugaraw Aṭlasi. Yuɣ lḥal, d Imaziɣen ay d agdud n Tefrikt awḥid ay d-iḥerren anect-agi n wakal, imi amur ameqran deg yegduden ifriqiyen nniḍen, tikwal sɛan kan akal d amecṭuḥ, tikwal bitt, cerken-t akk d yegduden nniḍen. Imaziɣen ttumḍanen d agdud n yiri (race) amellal, xas ma yella nettaf gar-asen aṭas n yimibriken d yiberkanen. Aṭas n Yimaziɣen ay d-mazal la ttmeslayen tamaziɣt, yernu deg yiseggasen-agi ineggura, aṭas n trebbaɛ timaziɣin ay d-yennulfan i wakken ad wwtent u ad ḥerzent tutlayt-nsent. Xas ma yella tantalyin (dialectes) ay ttmeslayen Yimaziɣen mxallafent si tama ɣer tayeḍ, maca kkant-d akk seg yiwen n uẓar, seg yiwet n tutlayt, yernu yeshel ɣef waṭas n trebbaɛ timaziɣin ad msefhament wagar-asent s tutlayt-nsent, xas ma yella mxallafent tentalyin-nsent. Imaziɣen mazal ṭṭfen deg waṭas n wansayen (lɛaddat), ladɣa wid yettidiren di Merruk akk d Uneɣruf (Sahara), d acu kan, ass-a, aṭas n wansayen imaziɣen ay yellan ɣef (af) yiri n nnger, la ten-ttağğan medden yernu ur d asen-ttgen ara azal d leqder. Nnig waya, ula d tutlayt tamaziɣt la tettuɣal ɣer deffir deg waṭas n tmiwa n Tmazɣa, medden la tt-ttağğan, ilmeẓyen ur a ttlemmden ara, dɣa yessefk ad yettwaxdem kra n leqdic s uɣiwel i lmend n ussukkes n tutlayt di tmiwa-ya.\n\nAkal n Yimaziɣen, seg wakken meqqer aramma ay yewweḍ ɣer wul n Tefrikt. D Imuhaɣ neɣ Imucaɣ ay d tarbaɛt n Yimaziɣen ay yesɛan akal meqqren akk, xas akken ur ṭṭuqqten ara. Akal-nsen d Aneẓruf (Idurar n Tasili, n Ayer di Niger, atg.), yernu imi ay zgan leḥḥun, ttruḥun nitni d lmal-nsen seg wemkan ɣer wayeḍ, wwḍen ɣer waṭas n tmiwa di Tefrikt. Imuhaɣ xulḍen aṭas n yegduden ifriqiyen ay ten-id-iqerben, nitni fkan-asen u wwin-d aṭas seg-sen. Ass-a, nezmer ad naf Imuhaɣ di Niger d Mali, am wakken ay nezmer ad naf kra n trebbaɛ-nsen di Čad, Burkina Faso akk d Nigeria. Deg wenẓul n Uneẓruf (Niger akk d Mali), aṭas n yegduden ifriqiyen ay yettidiren ɣer tama n Yimuhaɣ, nezmer ad d-nebder seg-sen Ibambaraten, Ifularen akk d Yisarakuliyen. Kra seg yegduden-agi kessen lmal am Yimuhaɣ, di lweqt i deg wiyaḍ xeddmen tafellaḥt. Yuɣ lḥal, akal n wenẓul n Uneẓruf ɛeddan deg-s yisafen, d aya ay t-yerran d agilal, meḥsub yelha i tfellaḥt. Nnig waya, isafen n tama-yagi ldin diɣ iberdan i waṭas n yegduden i wakken ad xeddmen tanezzawt (ttjara), ad znuzun u ad ttaɣen d yegduden merra ay ten-id-iqerben. Idyulaten n Burkina Faso, Côte ḍIvoire akk d Senegal d yiwen seg yegduden n Tefrikt Taɣerbit ay yettwassnen s tnezzawt.\n\nTafrikt Umalu \nDi lɣerb, igduden ay yettidiren ɣef yiri n Ugaraw Aṭlasi lhan-d s waṭas d ṣṣyada n yiselman. Imuriṭaniyen (laṣel-nsen d Imaziɣen) d yegduden n yiri n lebḥer n Senegal ttwassnen s ṣṣyada. Di Tefrikt Taɣerbit llant waṭas n tmura yesɛan tiẓegwa timeqranin. D acu kan, tiẓegwa n Tefrikt ɛemrent. Zik, igduden ay izedɣen tiẓegwa-yagi llan la ttidiren s ṣṣyada n yiɣersiwen d tukksa n wayen ay d-yettak wakal. Ass-a, aṭas deg yegduden-agi ay yeǧǧan aya. Di tmiwa-yagi diɣ, igduden Ifriqiyen sbedden-d aṭas n tgeldiyin (royaumes), yernu asmi ay bdan la d-ttawḍen Wurufiyen ɣer Tefrikt, di lqern wis 15, aṭas si tgeldiyin-agi ay yellan la xeddment tanezzawt (ttjara) d Wurufiyen. Tageldit n ɣana (ay d-sbedden Wacantiyen) tella tettwassen s ddheb-yines, yernu aṭas n tgeldiyin tifriqiyin n tama-yagi ay yellan la znuzuyent aklan (ay d-ttaṭṭafent si tmiwa nniḍen) i Wurufiyen i wakken ad ten-awin ad ten-sxedmen di Marikan. Yuɣ lḥal, amur ameqran deg yiberkanen yellan ass-a di Marikan laṣel-nsen si Tefrikt Taɣerbit.\n\nTafrikt Usamer \n\nDi Tefrikt Tacerqit, llan waṭas n yegduden ay yettmeslayen tutlayin tisamiyin d tutlayin tikuciyin. Tutlayin tisamiyin d tawacult n tutlayin i deg nezmer ad naf taɛrabt d tutlayin yettemcabin ɣur-s, am tɛebrit (hébreu) neɣ tafiniqit n zik. D acu kan, menɣir taɛrabt (ay ttmeslayen di tmura am Ssudan, Ǧibuti d Iritirya), tutlayin tisamiyin n Tefrikt nezmer ad d-nebder seg-sent tamharit d ttigrinyat (ttmeslayen-tent di Ityupya d Iritirya). Igduden n tmiwa-yagi, xas d iberkanen (neɣ d imibriken), maca ḍebɛen, imi lejdud-nsen, di laṣel, llan d imellalen ay ixelḍen d iberkanen. Igduden-agi daɣen lhan-d d tfellaḥt akk d tkessawt, yemxallaf wacu xeddmen ɣef leḥsab n wakal i deg ttidiren. Wid yettmeslayen tutlayin tikuciyin ttidiren di tama tameṭṭarfut n Tefrikt tacerqit, tama-nni umi qqaren Iccew n Tefrikt, u ad naf gar-asen Iṣumaliyen, ay d-yelhan ladɣa s tkessawt n wakraren.\n\nDi Tefrikt Talemmast akk d ccerq n Tefrikt Tasebgast (équatoriale), llan yizaɣaren d imeqranen yernu d izegzawen. Imezdaɣen n tmiwa-ya lhan-d d tkessawt n yezgaren. Agdud yettwassnen s tkessawt-agi d Imasayen n Kenya d Tanzanya. Imasayen ttwassnen s lqedd-nsen aɛlayan d uceṭṭiḍ-nni azewwaɣ ay settwen, itteṣṣer-iten si tgecrar alamma d idmaren. Aṭas n Yimasayen ay d-mazal la ttidiren tudert-nni n zik, teddun d yezgaren-nsen deg yizaɣaren-nni anda ay d-mazal la ttidiren waṭas n yiɣersiwen iweḥciyen. Maca Imasayen uɣen tanumi d yiɣersiwen-agi, yernu ula d izmawen ttagaden-ten, ur ttqerriben ara ɣer lmal-nsen.\n\nKenya akk d Tanzanya sɛant akal igerrzen i tfellaḥt, yernu amur ameqran seg yegduden n tmiwa-yagi ttidiren seg wayen ay d-yettak wakal. Ikikuyuten d yiwen wegdud n Kenya, zik llan sɛan aṭas n wakal, ḥerren-t-id s yiɣil-nsen, yernu llan sɛan ddewla teǧhed. Asmi ay d-wwḍen Yebriṭaniyen ɣer Kenya, di tgara n lqern wis 19, kksen-asen akal-nsen, ama i nitni, ama i yegduden nniḍen. Yuɣ lḥal, igduden-agi, arraw n wakal, gguman ad ssusmen u gan ṭṭrad meqqren i wakken ad ssuffɣen imsehres (colonisateur) si tmurt-nsen. Igduden yettidiren ɣef yiri n Ugaraw Ahendi, si tama-nsen, čudd tudert-nsen ɣer lebḥer (am wid-nni Tefrikt Taɣerbit), maca nnig waya, igduden-agi ttwassnen s ttjara-nsen taqdimt akk d Waɛraben. Amur ameqran deg yimezdaɣen n tefsirin (côtes) n Tefrikt Tacerqit d Inselmen, yernu ttmeslayen yiwet n tutlayt umi qqaren taswaḥilit, yis-s ay ttemsefhamen ula akk d yegduden ifriqiyen nniḍen. Yuɣ lḥal, taswaḥilit d tutlayt taɣelnawt di Kenya akk d Tanzanya, yernu nezmer ad d-nini dakken tuɣal d tutlayt tagraɣlant i yes ttemsefhamen waṭas n yegduden di Tefrikt Tacerqit d Tefrikt Tasebgast (équatoriale).\n\nTafrikt Tasebgast \nUl n Tefrikt Tasebgast yella zik yeččur d tiẓegwa. Timiwa-yagi ttwassnent s Yefɣulen. Wigi d imezdaɣen ineṣliyen n tmiwa-yagi. Xas ma yella zik, tamurt-nsen meqqret (tiẓegwa n Tefrikt Talemmast, Zaïre, Kamirun, atg.), ass-a, ciṭṭaḥ kan maḍi ay d-yeqqimen deg-sen, imi aṭas n lumur ay ten-icewwlen. Ifɣulen d imecṭaḥ, ur ttimɣuren ara. Imeqranen deg-sen sɛɛan azal n lmitra d wezgen di teɣzi. Maci d aḍḍan ay uḍnen, wanag akka kan ay tga ccetla-nsen. Zik, medden llan ttewḥacen-ten imi ay d imeẓyanen yernu ttidiren kan di tẓegwa, anda ay ttṣeggiden ayen tetten. Ass-a, idles-nsen atan la inegger yernu yessefk ad d-rren medden lwelha-nsen ɣur-sen.\n\nMadagascar \nAmur ameqran deg yegduden n tegzirt n Madagaskar ṣubben-d seg Yindunisiyen. Xas ma yella Indunisya d tamurt ibeɛden ɣef Tefrikt, maca, di lqern wis 4 mbeɛd n Ɛisa, wwḍen-d kra n yemdanen si Indunisya ɣer tegzirt-agi tameqrant, u tneṣṣlen dinna alamma ay d asmi ay ten-id-ufan Waɛraben u uɣalen la xeddmen yid-sen tanezzawt (ttjara). Imalgaciyen ay izedɣen deg yidurar n tegzirt-agi mazal ttemcabin s waṭas di ṣṣifa ɣer Yindunisiyen, yernu tutlayt tamalgacit si twacult n tutlayin tustruniziyin ay ttmeslayen di Asya, am tindunisit.\n\nTafrikt tanẓulant \n\nDi Tefrikt tanẓulant (australe), llan waṭas n yegduden, nezmer ad ten-nebḍu ɣef snat n trebbaɛ timeqranin. Llan yegduden iqdimen n tama-ya, ur ṭṭuqqten ara, kra deg-sen qrib ad negren, ttidiren di lɣerb n Tefrikt n Wenẓul (Afrique du Sud), Namibya d Botswana. Timiwa i deg ttidiren yegduden-agi d aneẓruf (ṣṣeḥra), kkawent, qrib ur d-imeqqi deg-sent wacemma. Mazal kra seg yegduden-agi la ttidiren tudert n zik, ttṣeggiden-d neɣ ttekksen-d ayen ara ččen seg wayen ay d-yettak wakal. Igduden-agi qqaren-asen Ibucmanen. Isem-agi yekka-d si teglizit „Bushmen“ (San), meḥsub „imdanen n lexla“, maca Ibucmanen bḍan ɣef wacḥal n yegduden d teqbilin, yal agdud yesɛan tutlayt-is.\n\nLlan diɣ yegduden yettmeslayen tutlayin tibantutin, gar-asen, nezmer ad d-nebder Izuluten. Asmi ay d-wwḍen Wurufiyen (européens) ɣer tmiwa-yagi, naqal ṭṭfen kan ciṭṭ n wakal ɣef yiri n ill (sea). D acu kan, asmi ay bdan la keccmen ɣer daxel n tmurt, bdan la ttnaɣen d Yefriqiyen u gan deg-sen lbaṭel d ameqran. Asmi ay tewwi Tefrikt n Wenẓul azarug-yines (indépendance), lḥukuma tamellalt n tmurt-agi tesbedd-d leqwanin i yes tebɣa ad tebḍu ger n Yiberkanen d Yimellalen. Igduden iberkanen qqlen ttwaɛɛezlen ɣer tmiwa anda akal diri-t, yernu ttalasen kan ad d-kecmen ɣer tmiwa n yimellalen i wakken ad xedmen. Asmi ay s-d-bran i Nelson Mandela si lḥebs di 1990, yernu yuɣal d aselway aberkan amezwaru n Tefrikt n Wenẓul, ifuk lbaṭel-nni ay iɛezlen iberkanen. Maca imellalen n Tefrikt n Wenẓul cewwlen ugar (aṭas) igduden iberkanen n tmurt-agi deg yiseggasen-nni n lbaṭel d wayen n diri, yernu later n ccwal-agi mazal-it ar ass-a.\n\nIgduden imaziɣen \nAss-a, mi ara d-nini Tafrikt, amur ameqran di medden fehhmen-tt (gezun-tt) d timura-nni ay d-yuzgan deg wenẓul (south) n Uneɛruf (Sahara), tid-nni anda ay ttidiren yiberkanen, am Niger, Mali akk d Nigeria. Imezdaɣen n Tefrikt n Ugafa neɣ Tamazɣa ruḥen amzun ttsetḍin ad d-inin dakken ula d nitni d Ifriqiyen, acku nitni d imellalen. D acu kan, llant kra n tɣawsiwin s wazal-nsen, yessefk ad asent-nger tamawt deg weḍris-agi.\n\nTamenzut, Tafrikt d amenẓaw (continent) anda ay mlalen yimellalen d yiberkanen, ulac akk tilisa gar-asen. Akken ay s-yeqqar yiwen n Urumi : “Di Tefrikt ulac iberkanen”, ira ad yini, din medden akk d imdanen, ulac aberkan d umellal. Nezmer ad naf iberkanen di Ldzayer, deg Wenẓul n Tunes d Libya d Merruk. Nnig waya, llan aṭas seg yiberkanen-agi d Imaziɣen, mazal ar ass-a ssawalen tamaziɣt (Tamaceɣt). Anect-a yesskan-d dakken si zîk, yella yiel (jjwağ ger n Yimaziɣen d yegduden iberkanen ay d-ufan di tmiwa n Uneɛruf Ameqran (Sahara), asmi ay bdan lejdud-nneɣ la d-ttawḍen ɣer Tefrikt. Niger akk d Mali, xas ma yella ssnen-tent medden dakken d “timura n yiberkanen“, maca yessefk ad ɣren dakken llan deg-sent ula d imellalen (Imaziɣen Imuriyen, Aɛraben, atg.).\n\nTis snat, deg Wegles (Antiquité), d tamurt n Yimaziɣen iw-umi llan ssawalen yegduden n (ill) agrakal “Tafrikt”, yernu d Imaziɣen iw-umi egan isem (eganassag) “Ifrikiyen”. Yagi, isem n Tefrikt s timmad-is yekka-d si tmaziɣt. Anect-a ad t-tafem deg usebter ay d-yettmeslayen ɣef yisem n Tefrikt.\n\nTis krad, dɣa tagi d tanqiḍt yesɛan azal meqqren, Tamazɣa d amur si Tefrikt. Timura n Lezzayer, Merruk, Libya, Tunes d Muritanya merra d timura n Tefrikt, am wakken Fransa d Lalman d Briṭanya Tameqrant d timura n Turuft. A win yufan, Ifriqiyen merra, ama d wid n Ugafa neɣ d wid n tmura n wenẓul, yessefk ad tezzin iman-nsen ttidiren deg yiwen n umenẓaw, deg yiwen n wakal, yernu, lemmer di yelli wamek, ad myussanen ukk ad mekken afus xir n wakken llan tura, akken myussanen u ttemɛawanen Wurufiyen wagar-asen ass-a. Anect-a yezmer ad as-ibeddel udem i Tefrikt ukk ad tt-iɛiwen ugar i wakken ad d-teffeɣ seg wuguren i deg tettidir ass-a.\n\nTimura n Tafrikt\n\nTimura n Tafrikt ugafa\n\nTamselyut \n Sɣur Omar Mouffok .","num_words":2826,"character_repetition_ratio":0.05,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.214,"stopwords_ratio":0.014,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":29818.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Singapur","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Singapur, ay yellan d tamurt tamecṭuḥt ay d-yuzgan di Asya n wenẓul agmuḍan (sud-est), d tamurt i deg ttidiren waṭas n yegduden, u ttmeslayen deg-s aṭas n tutlayin. Anabaḍ (gouvernement) n tmurt-agi yesbedd-d tasertit (politique) i yes ara yerr taglizit d tutlayt i yes tteddu tmurt, am wakken ara tttwaḥerzent tutlayin nniḍen, tid umi semman n \"yegduden\", akken yis-sent ara lemden yelmeẓyen idelsan d wansayen-nsen. D acu kan, tagnit deg wennar tewɛer' ugar n wakken i tt-yettmuqul unabaḍ. Yuɣ lḥal, xas anabaḍ asingapuri iqeddec ɣef wamek ara yeḥrez tutlayin n yegduden-is, maca maci merr'a tutlayin ay ssawalen di Singapur ttwaḥerzent, yernu kra seg Yisingapuriyen ttawḍen bitt alamma sr'uḥen tutlayt d yedles-nsen ɣef idra n tsertit-agi. \n\nYuɣ lḥal, di tmurt am Singapur, i deg ṭṭuqqten yegduden, adennit (labudd) ad tili tutlayt, xas d taberr'anit, ara fehhmen merr'a yegduden-is yernu yis-s ay tez! m er ad d-tili teywalt (communication) wagar-asen. D acu kan, si tama nniḍen, tasertit n Singapur akken ad teḥrez tutlayin n yegduden-is ur telli d tin iɛedlen ger n tutlayin merr'a n tmurt-a. Di lweqt i deg Icinwaten a xeddmen ayen umi zemren akken ula d nitni ad sɛun tutlayt-nsen teǧhed di tmurt-a (xas ma yella atni a ttsemmiḥen di tentalyin-nsen tineṣliyin), igduden nniḍen n Singapur, i sen-d-yeqqimen kan ad qeblen tasertit-agi n unabaḍ ara iteddun akken ad temḥu aṭas n tutlayin si tmurt-a. Amagrad-agi yettqeddimaɣ-d amek ay llant tutlayin di tmurt n Singapur, amek ara ixeddem unabaḍ akken ad yessemsawi lumur di tmurt i deg ṭṭuqtent tutlayin am ta, d wamek ara yekkat akken ad ilin Yisingapuriyen d wid ara yissinen tutlayin i yes ara nefɛen tamurt-nsen. D acu kan, si tama nniḍen, nezmer diɣ ad naf deg-s tagnit iṣeɛben i deg ttidirent tutlayin timecṭaḥ sdat n tutlayin \"umi meqqer ccan\", di tmurt-a, i deg taglizit d nettat ay d tutlayt \"tagraɣlant\" yekksen akk cciɛa i tiyaḍ, ma d Tacinwat d nettat diɣ ay d tutlayt n tuget deg yimezdaɣen n tmurt. Afud igerrzen\n\nAmezruy n Singapur \n\nXas ma yella amezruy n Singapur d aqdim aṭas, ayen yesɛan azal meqqren akk deg-s netta d asmi ay yewweḍ ɣur-s Sir Thomas Stamford Raffles deg waggur n Yennayer n 1819. Mi akken ay yewweḍ Raffles ɣer tegzirt-agi, yufa-n deg-s yiwet n taddart tamecṭuḥt n 150 n yimezdaɣen dɣa yuɣ tigizrt-agi ɣef yiwen n ukerwa n yilel (maître de la mer) isem-is Abdul Rahman yernu yerra-tt d ayla n Tkebbanit Tabriṭanit n Lhend Tagmuḍant (Tacerqit). Dindin kan tuɣal Singapur d asagen (port) irebḥen. Di 1826, tuɣal Singapur d aḥric si Thersin n Yekriẓen (Colonies des Détroits), am nettat am Penang d Malacca [di Malizya]. Ma di 1867, tuɣal Singapur, akk d Thersin-nni n Yekriẓen d Tahrest seg Uqacuc Abriṭani.\n\nIminigen n Ccinwa, n Lhend, n Malizya akk d tegzirin n Indunisya llan-d si ger n yimezwura ay d-yewwḍen ɣer Singapur, akken kan d-sbedden asagen-ines. Leḥkem abriṭani akk d tewwura yeldin ɣef tnezzawt (commerce) di Singapur d ayen ay yeǧǧan aṭas n medden ad d-inigen ɣur-s si Ccinwa. Aṭas seg Yicinwaten-nni ay d-yewwḍen ɣer din d wid yellan ttwalasen ṭṭlaba dɣa llan ssexdamen-ten di tmurt-a. Ma d iminigen Ihendiyen, bdan ttasen-d ɣer din seg wasmi ay d-yewwi Raffles kra seg-sen deg yiserdasen-is. Imi ay zemren ad xedmen di Singapur di inawaren (fonctionnaires) n unabaḍ, d imestekniyen (techniciens), d iselmaden neɣ d imzenza (commerçants), aṭas n Yihendiyen ay d-yinigen ɣer din si Penang, Lhend akk d Sri Lanka. Di 1823, tuɣal Singapur d amḍiq i ɣer d-ttawin imeḥbas, dɣa uɣalen ttusexdamen yimeḥbas ihendiyen di lebni n yizudaɣ (bɛtiments), n yiberdan akk d tqenṭyar.\n\nUqbel n 1860, imezdaɣen n Singapur llan ḥessben-ten s uqerru, yernu d tamsulta (police) ay d-ilehhun d wanect-a. Di 1860, yettwaxdem wuddun (recensement) amenṣab amenzu, yernu ufan-d d akken llan imir-n 80.792 n yemdanen di tmurt-a. Zik-nni, ala kan d Imaliziyen ay yellan zedɣen di Singapur, d acu kan, ur ɛeṭṭlen ara uɣalen Yicinwaten d nitni ay yeṭṭuqqten dinna.\n\nDi 1824, llan 10.683 n yimezdaɣen di Singapur, gar-asen 60 % d Imaliziyen, 31 % d Icinwaten akk d 7 % d Ihendiyen. Ma di 1830, uɣalen Yicinwaten d nitni ay yeṭṭuqqten akk ger n yimezdaɣen n tmurt-a, yernu mazal-iten ara ass-a d nitni ay tigti (majorité). Di 1867, wwḍen Yicinwaten ɣer 65 % (55.000) seg yimezdaɣen n Singapur, yernu anect ay yellan a d-yettaweḍ d iminigen icinwaten yettnadin leqdic yella yettbeddil seg useggas ɣer wayeḍ. ɣef umedya, di 1880, wwḍen-d 50.000 n yiminigen si Ccinwa, di lweqt i deg di 1912, wwḍen-d 250.000. Ihokkienen (Hokkien), Iteochewen (Teochew), Ikanṭuniyen akk d Yihakkaten si trebbaɛ timeqqranin akk ay yellan ttawḍent-d si Ccinwa. Seg wasmi ay d-yebda yinig ɣer Singapur, d Ihokkienen akk d Yiteochewen ay yeṭṭfen tanezzawt (commerce), ma d Ikanṭuniyen qeddcen s umata di tfellaḥt, maca kra deg-sen qeddcen diɣ di yineḍ (artisanat), bennun ixxamen n wesɣar, ttxiḍin neɣ qeddcen d iḥeddaden.\n\nTamharsa* Tabriṭanit \n\n(*colonialisme)\n\nD asnulfu n yiɣerruba ay iteddun s yiraggen akk d tullya n terga n Suez di 1869 ay yeǧǧan tadamsa n Sigapur ad tennerni. Tuɣal Asya n Wenẓul agmuḍan (sud-est) d tama yettwassnen s ussuffeɣ (exportation) n kawaču akk d uhellun (étain), yernu tuɣal Singapur d yiwen seg yisugan imeqqranen akk deg wemḍal. Di 1921, bnan Yebriṭaniyen di tmurt-a yiwen n wabuḍ awlal (base navale) meqqren, d win ay ṭṭfen Yijapuniyen deg Wemgaru Amaḍlan (Guerre mondiale) wis sin asmi ay ttf'en Singapur si Fur'ar' n 1942 alamma d Ctember' n 1945.\n\nDi 1946, tuɣal Singapur d tahrest i yiman-is di Tqacuct Tabriṭanit, asmi ay ttwakksent Thersin n Yekriẓen. Di 1959, tettunefk-as tfulmant (autonomie) i Singapur xas ma yella Briṭanya tella mazal-itt d nettat ay d-yelhan d laman akk d lumur' n berr'a n tmurt-a. Ma di 1963, tekcem Singapur ɣer Tfidir'alit n Malizya, am nettat am tmiwa n Malaya, Sabah d Sarawak. D acu kan, di ɣect n 1965, temsebḍa-d Singapur ɣef Malizya yernu tuɣal d tigduda timziregt (indépendante) i yiman-is. Xas ma yella ass n uzarug n Singapur d ass n 9 ɣect 1965, kemmlen yiserdasen Ibriṭaniyen ttilin dinna alammi d taggara n 1971.\n\nTimuraTimura n AsyaTimura n Ddunit","num_words":1384,"character_repetition_ratio":0.057,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.235,"stopwords_ratio":0.022,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":26362.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Salem%20Zinya","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Salem Zinya, d amyaru n unegalen, d amedyaz daɣen, ilul ass n 26 deg Ctambeṛ 1962 deg taddart n Friḥa. Adrum iwezniɛen yersen Salem Zinya, aẓar-is seg Iflisen. Wwḍen-d ar uzaɣaṛ n Freḥa taggara n wagim (siecle) wis mraw-tza (19). \nIɣerbazen anda t rran ad-iɣeṛ s tutlayin nniḍen d win n taddart-is akk d Llisi n Iɛezzugen. Dɣa iffɣ-d seg Llisi iɛezzugen deg useggas nni n 80 (tameṭ), aseggas i deg azwaw ikker a-d-isseɣṛes izerfan-is. Iffeɣ-d war ma issuli almad-is, war ma yewwi-d l-BAK. Ikayaḍen (les examens) ines akk d wid n imdukal-is deg llisi iɛezzugen d wid n wamek a-d-ssuksen izerfan n tutlayt agi s wayes nettaru.\n\nTigzi tella maca ddel n taɛrabt yugi-t. Isnerna taɣuṛi s tuzna n tebṛatin deg Uɣerbaz Universalis (Liaj, Biljik). Iffɣ-ed seg ulmad d-anaɣmas taggara useggas n 1981 (tameṭ d yiwen). Wwin-t ar lɛeskkeṛ deg useggas n 1984 (tameṭ d kkuẓ) ifuk-ed deg 1986. \nKra yekka umennuɣ ɣef tmaziɣt, Zenia ikka deg-s, ulac dacu izgel. Izdi tazmart-is d-tiyad. Maca netta ifka azal afellay i wmahil adelsan. Deg temlilit n Umussu Adelsan Amaziɣ (MCB) n Yuliu 1989, d netta I d-amyaru n ṛṛabun n tesmilt (commission) tis kraḍ (3), “Idles d usnefli n tẓuri”. Zenia iffeɣ seg tesmilin n Umussu Adelsan Amaziɣ deg useggas n 1994, immi ikker hendawal gar snat n tdukliwin n MCB (Amussu Adelsan Amaziɣ) illan imir nni, tismilin (commissions) akk d tenmiregt (coordination).n MCB.\n\nGar 1990 akk d 1995, Zenia ixdem d-anaɣmas deg uɣmis nni « Tamurt » isbedd akken Talawanu. Illa ittḍebbir ɣef uḥric nni n tmaziɣt. D netta yellan isseɣtay idrisen i-d-ittwaznen.\n\nDeg useggas n 1998, issufɣ-ed Tasɣunt « IẒURAN », tasɣunt iga i lmend n usnefli n tsekla tamaziɣt.\n\nAyen yura Salem Zinya \n Tirga n Yidir, Paris, L’Harmattan, 1993. Tazwart n Taseɛdit Yasin.\n Tafrara, Paris, L’Harmattan, 1995, Unegal.\n Mi sliɣ ccarweɣ, Tamedyazt, Awal, Ɣef Lmulud Mɛemri, 1990.\n Iɣil d wefru\n Tifsiwin\n\n Tafrara, ungal sɣuṛ Salem Zinya \n\nTagi t-tadyant n yiwen weqcic, d aqbayli. Asmi yella d ilemẓi immuger yiwet teqcict yebɣa at-tyaɣ nnan-as :\n\" alla! mačči t-tagi i-k ilaqen \" .Alaxater taqcict nni tugar-ik s kra iseggasen.\n\nAsmi i d immed inuda f tlelli n tmurt, inuda f iz'uran-is yufa ulac. Ihi yebda yekka-t uzal ama di 1980 ama di 1982 mi d fɣen atmaten inselmen. Ikcem leḥbus yečča aɛekkaz almi yemmut.\n\n Iɣil d wefru, ungal sɣuṛ Salem Zinya \n\nIɣil d Wefru d tadyant n Lezzayer yettwacergen ɣef sin iberdan : abrid n tatrara d izerfan n umdan, i ɣef ttnaɣen Uzwaw d Titem, d ubrid n tineslemt d tiɛuṛṛebt i ɣef ulin s adrar Muḥ emmed d Ɛuqba.\n\nTanekra d yimenɣi n Uzwaw d Titem, ɣef izerfan d tmettit nnsen, teglayasen-d s lada i ten-yessawḍen ɣer tizi n tmettant. Azwaw refdent iterrasen n Jiniral Anezmar, yessen-d lihana d tukksa n sser uqbel ad s-d-brun. Titem d Tmekyust ddment-ten iremmaɣen-inselmen (irebraben).\n\nɣer tama n tmeddurt-a n demmaṛ d lmerta, tammeddurt tawfayant n Jiniral Anezmar d wid-is, id-yessikiden s ufella yir tudert n ugdud igan s idammen, imeṭṭawen d tmettant, ɣer taggara ad s-d-gwrin yir ussan, ad yesleb, ɣer deqqal ad yerwel.\n\nMuḥemmed, yesnefken ultma-s, Tamekyust, i Ɛuqba, tenɣa Titem deg udrar, taggara ula d netta tečča-t nndama deg wayen iga, yenɣa iman-is.\n\nTamselyut \n http:\/\/www.imyura.net\n\nZinya","num_words":730,"character_repetition_ratio":0.045,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.251,"stopwords_ratio":0.036,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":27287.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Is%E1%B9%ADunya","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Isṭunya (Eesti Vabariik s tutlayt tistunit), d yiwet n tmurt n umenẓaw Urub. Tezgad si tama usamar n ill n Baltik, ddaw n tmurt n Finlund, ttama n Gulf n Finlund, ar ugafa n tmurt n Lituni, ar umalu n tmurt n Russ.\n\nTamurt n Isṭuni, d tmura n Lituni d Litwani, ttusemant timura n baltik.\n\nIsṭuni tetteka di tidukla n Urup seg umezwaru n mayu 2004, u tesekcem aṣurdi n Euro seg umenzu Yennayer 2008. Tekcem ar Temsisa Taṭlasit (OTAN) ass 29 meɣres 2004.\n\nTasertit n tutlayin di Isṭunya : d leqdic iteddun ɣer sdat\n\nAqeddem \n\nAmagrad ay d awen-d-newwi ass-a d win ay d-yettmeslayen ɣef tutlayt tisṭunit, d tutlayt taɣelnawt n tmurt n Isṭunya. Tamurt-a ay d-yuzgan di Tuṛuft n Ugafa (Europe du Nord), teqreb ɣer Rusya yernu tella d yiwet si tegdudyin tiqburin n Tdukli Tasuvyatit (Union soviétique), am Litwanya akk d Kirgizistan i ɣef ay d-newwi awal yagi. Iṣtunya d yiwet si tmura tibaltiyin, meḥsub d tamurt ay d-yuzgan ɣef yilel Abalti (mer baltique), yernu am nettat, am Litwanya akk d Litṭunya, tekcem-itent Tdukli Tasivyatit di 1940, u terra-tent tamara d aḥric si tmurt-agi tameqqrant, alammi d 1991, asmi ay tewwi Isṭunya azarug-is (indépendance). Di tallit-nni n lbaṭel ɣezzifen ay tesɛedda Isṭunya, tuɣal tisṭunit, tutlayt n yimawlan n tmurt, d tutlayt ur nesɛi azal sdat n tutlayt tarusit ay d-tḥettem fell-asen Musku. Yuɣ lḥal, Irusiyen, xas ulamma \"ttqadaren\" igduden yellan ttidiren di Tdukli Tasuvyatit, llan ttwalin iman-nsen d nitni ay ten-yifen merṛa, d idles-nsen ay yernan win n tdersiyin nniḍen (minorités) yernu d tutlayt-nsen ay ilaqen ad tt-lemden akk yegduden isuvyatiyen nniḍen. S wanect-a, Irusiyen yettidiren di Isṭunya werǧin walan iman-nsen terra-ten tmara ad lemden tutlayt tisṭunit, wanag ttwalin d akken d imawlan n tmurt ay d-tewwi ad lemden tutlayt-nsen. Yuɣal bab n yiger d akli. D acu kan, ddunit ttetti, tettemtetti, idewweṛ-d zzman i deg d as-d-yuɣal uzarug-is i Isṭunya, yernu yuɣal-as-d wemkan-is i tutlayt tisṭunit. Ass-a, mi akka ay d-teffeɣ Isṭunya seg ujeɣlal-nni i deg tella zik-nni, tezzi udem-is ɣer Tuṛuft tutrimt (taɣerbit) akken ad tesnerni tadamsa-yines, dɣa anect-a yedǧa-tt ad tesnerni ula d tutlayt-is, tutlayt tisṭunit i yes tteddu tmurt, akken ad tqabel Isṭunya tallit n wass-a. D anect-a ay ibeddlen zzman ɣef Yirusiyen yettidiren di Isṭunya. Assemɣer ay ssemɣaren iman-nsen ɣef tisṭunit tura yexsi, tarusit-nni-nsen ay llan ttwalin-tt tif tisṭunit tuɣal ur teswi ara di tegduda-yagi tamaynut, dɣa tewwi-d fell-asen ass-a, ma bɣan ad ttekkin ula d nitni di tmurt-a, ur ten-yettara ara zzman di rrif, tewwi-d fell-asen ad lemden tisṭunit, d tin kan ara d asen-yessifessen tudert di tmurt-a n yimawlan-is. D acu kan, akken diɣ ad tettwaqbel Isṭunya di terbaɛt-agi n tmura n Tuṛuft wukud tebɣa ad tettekki, tewwi-d fell-as ula d nettat ad tqader izerfan n wemdan d yizerfan n tutlayin ay ttmeslayen di tmurt-is, dɣa amagrad-agi ad aɣ-yedǧ ad nẓer amek ay tqeddec Isṭunya akken ad as-d-terr azal-is i tutlayt taɣelnawt n tmurt, d wamek ara tqeddec diɣ akken ad teɛdel ger n tutlayin nniḍen merṛa ay ttmeslayen di tmurt-a. Afud igerrzen.\n\nTagnit \n \nGer n yiseggasen n 1940 d 1991, d Tadukli Tasuvyatit ay yetṭfen Isṭunya, ala kan ger n yiseggasen 1941 d 1944, asmi ay d-kecmen Yinaziyen n Lalman ɣer tmurt-a. D acu kan, asmi ay tebda thezzel (affaiblir) Tdukli Tasuvyatit, yebda leḥkem yettbeddil afus di tmura ay teḥkem tneggarut-agi, yernu tisertiyin tisuvyatiyin n peristroika* akk d glasnost* snernant ifadden i yegduden isuvyatiyen akken ad ssutren ugar n tlelli. Dɣa yessaweḍ wanect-a ɣer ɣellu n Tdukli Tasuvyatit di 1991 yernu yuɣal-as-d uzarug-is (indépedance) i Isṭunya i deg ay beddlent tzemmar iḥekmen tamurt. \n \n[*Perestroika : D tasertit ay d-yessebded uselway asuvyati, Mixail Gorbatcev, akken ad yeg tisemmeskal (réformes) i udabu asuvyati, i tdamsa n tmurt akken ad nnernint, yernu diɣ i lmend n ubeddel n wamek ttxemmimen Yisuvyatiyen akken ad zemren ad snernin tamurt-nsen. \n \nGlasnost : d tasertit n tallit n perestroika ay d-yessebded diɣ Gorbatcev akken ad yerr yis-s kra n wayen xeddmen yemḍebbren isuvyatiyen d afrawan (transparent), yezmer ad t-iẓer wegdud.]. \n \nYuɣ lḥal, abeddel ameqqran am wa [ay d-yeɣlin deg yiwet kan n teswiɛt], yella yewɛeṛ ɣef Isṭunya ad taɣ yid-s tanumi. Dɣa abeddel-agi yemxallaf wamek ay iḥuza imezdaɣen n Isṭunya akken mxallafent tmiwa (tamaneɣt n tmurt Talinn akk d Ugafa agmuḍan -nord-est n tmurt) d wakken mxallafen diɣ yinurar n leqdic di tmurt (ɣef umedya : tibankiwin -banques- ma nquren-itent ɣer leqdic deg yemɣizen -mines), yernu yemxallaf diɣ wamek ay iḥuza ubeddel-agi igduden yemxallafen yettidiren di Isṭunta, am Yisṭuniyen akk d Yirusiyen. Di ɛecṛa n yiseggasen-agi ineggura, tisnaddanin (statistiques) n yimezdaɣen n Isṭunya beddlent aṭas u yennerna citṭ wanect ay yellan n Yisṭuniyen di tmurt-nsen [ugar n wanect ay nnernan yegduden nniḍen yettidiren di Isṭunya]. D acu kan, addun (recensement) n useggas n 2000 yesskan-d d akken igduden merṛa n Isṭunya neqsen ɣef wakken llan zik-nni. Dɣa mbeɛd tella Isṭunya tesɛa 1.565.000 n yimezdaɣen, tuɣal deg useggas n 2000 tesɛɛa kan 1.361.000 n yimezdaɣen, yernu wid ur nelli ara d Isṭuniyen di tmurt-a neqsen-d ɣer 459.000 n yemdanen (32,1 % seg yimezdaɣen n tmurt). Ma d Irusiyen n Isṭunya neqsen s 25 %. Tuɣ, ayen akk yessawḍen s anect-a, netta d addukel n ssebbat yemxallafen, gar-asent tuffɣa n waṭas n yimezdaɣen ɣer lberṛani, anqas ay neqsen wid ay d-yettlalen akk d unnerni d wanqas n yegduden yemxallafen yettidiren di tmurt-a. \n \nD acu kan, ayen igan amgerrad-agi (lxilaf) ger yegduden yettidiren di tmurt-a d tutlayt tayemmat, maci d ayen nniḍen, imi tutlayt d nettat ay yettaken azal i wemdan di Isṭinya n wass-a. Dɣa d tutlayt ay d-yellan d abrid i seg ay d-tewwi ɣef wemdan ad iɛeddi akken ad yaweḍ ɣer rrbeḥ u ad yesɛu azal di tmetti, yernu d tin ay yettaldin tiwwura i wemdan akken ad yili d win ara yafen iman-is ama seg yidis n uxeddim, ama seg yidis n tedrimt. Di tallit tasuvyatit, yeqdec udabu akken ad yerr tarusit d nettat kan ay d tutlayt i yes tlehḥu tmurt, dɣa ass-a, mi akka ay tewwi Isṭunya azarug-is, anect-a yexleq-d uguren i wid yessnen kan tutlayt tarusit. Nnig waya, yeḍfer diɣ udabu arusi yiwet n tsertit n usselmed ay yesseqdec kan di Isṭunya, d tin n usseqdec n trusit akk d tisṭunit d tutlayin n usselmed, d acu kan, yal yiwet deg-sen qqaren-tt kan deg yiɣerbazen-is, dɣa d anect-nni diɣ ay yessawḍen ad d-yexleq snat n trebbaɛ yeɣran, d acu kan, ur zmirent ara ad msefhament wagar-asent imi ur ttmeslayent yiwet n tutlayt, ur sɛint yiwen n yedles. Dɣa d anect-nni ay yessawḍen ad tuɣal tmetti tisṭunit akken tella ass-a am wakken ay d-llant diɣ waṭas n ssebbat nniḍen ay yesmeɣren amgerrad ger n snat-agi n trebbaɛ : \n \nTimiwa i deg tettidir yal tarbaɛt : Wid yettmeslayen tarusit, tudet deg-sen d arraw n wid ay d-yunagen ɣer Isṭunya si tmiwa nniḍen n Tdukli Tasuvyatit yernu amur meqqren deg-sen di temdinin ay ttidiren neɣ di tmiwa n Ugafa agmuḍan (nord-est) n Isṭunya. Aṭas seg-sen ay yettidiren di Tallinn [tamaneɣt n tmurt] akk d tmiwa ay d-yezzin fell-as (Harjumaa), u llant tirebbaɛ nniḍen timecṭaḥ seg wid yettmeslayen tarusit, ttidiren di tmiwa nniḍen, d acu kan, 90% seg-sen di temdinin ay zedɣen yernu anect-a yennerna seg wasmi ay ffɣen yiserdasen Isuvyatiyen (sakin Irusiyen) si Isṭunya. \n \nInurar n leqdic i deg txeddem yal tarbaɛt : di tallit n perestroika, Irusiyen n Isṭunya llan qeddcen di tkebbaniyin yettaɣen, znuzuyent, llan ssekcamen-d u ssuffuɣen sselɛa si Isṭunya, am wakken ay llan qeddcen di tkebbaniyin tisuvyatiyin tiqburin ay yuɣalen ur a d-ssekcament ara aṭas imir-n. Nnig waya, llan Yirusiyen-agi diɣ mazal-iten tteklen ɣef leɛnaya n unabaḍ (gouvernement) n Musku, xas ulamma aneggaru-ya ur d-iqqim wara wayen ay yella yezmer ad asen-t-yeg akken ad ten-iɛiwen asmi tebda tettbeddil tegnit yernu tella tteddu Tdukli Tasuvyatit akken ad teɣli. Anect-a yessehzel (affaiblir) mliḥ tanezzawt-nsen (commerce) akk d Rusya, yernu ayen akken d-xeddmen teɣli yis-s ula di Isṭunya, ur yezmir ad yenz am zik di tmurt-a i ɣer d-tekcem tdamsa tamaynut, d anect-nni ay tessawḍen Irusiyen n Isṭunya ad uɣalen di rrif seg yidis n tdamsa u ad ttwaɛezlen di tmurt-a. Nnig waya, yiwet si ssebbat meqqren ay yessawḍen diɣ Irusiyen ad ɣlin di Isṭunya nettat d lqella n tmusni n tutlayt tisṭunit ɣur-sen, dɣa d anect-nni ay sen-ireglen abrid akken ad znuzuyen u ad ttaɣen akk d Yisṭuniyen, am wakken diɣ lqella n tmusni-nsen di tutlayin tiberṛaniyin tkemmel-asen, imi anect-a yerra-ten ur zmiren ad sseftin (investir) idrimen di lberṛani, ur tezmir ad ten-id-tṣaḥ tallalt taberṛanit. Dɣa yuɣal win yebɣan ad t-id-iṣaḥ leqdic, tewwi-d fell-as ad yissin mliḥ tutlayin nniḍen menɣir tarusit.\n\nTasertit n tutlayin \n\nTasertit n tutlayin ay d-tewwi Isṭunya di ɛecṛa n yiseggasen-agi ineggura nezmer ad tt-nebḍu ɣef tlata n talliyin, ɣef leḥsab n wemxallef ay mxallafen yeswiyen (buts) imeqqranen n Isṭunya di yal tallit. Tallit tamenzut tebda-d di tgara n yiseggasen n 1980 akk d tezwara n yiseggasen n 1990, asmi ay d-xelqent tsertiyin n glasnost akk d perestroika tagnit i deg ara d as-d-yuɣal uzarug-is i Isṭunya di 1991. Tallit tis snat tebda-d asmi ay yefren wegdud isṭuni tamenḍawt (constition) tamaynut n tmurt-is di 1992, dɣa ayen ay d-yeddan di tmenḍawt-a (lebni n tmurt, aḥraz n yizerfan n wemdan, atg.) d ayen ay d-icerḍen ɣef Isṭunya ad d-tessebded tasertit n tutlayin d tamaynut yernu telha. Yuɣ lḥal, simmal yettaǧhad uzarug (souverainenté) n Isṭunya, simmal tqeddec deg yinurar n tugdut, n tdamsa, n tedrimt akk d laman akken ad tekcem ɣer terbaɛt n tmura tutrimin (tiɣerbiyin) u ad taf iman-is gar-asent. Di tgara n yiseggasen n 1990, d anect-a dɣa ay yuɣalen d iswi ameqqran n Isṭunya ay yedǧan timsal nniḍen n tmetti ur nesɛi ara azal meqqren, yernu abeddel-agi meqqren di tɣawsiwin n tmurt d ayen ara d aɣ-yedǧen ad d-nini d akken yeldi-yas tawwurt i yiwet n tallit d tamaynut di tsertit n tutlayin n Isṭunya, d tin ay d tallit tis tlata. \n \nTinwit (amendement) n tmenḍawt ay yerran tutlayt tisṭunit d tutlayt taɣelnawt di Isṭunya d tin ay d-sbedden deg wass n 6 Dujembeṛ 1988, di tallit i deg mazal Isṭunya d tigdida di Tdukli Tasuvyatit. Ma deg wass n 18 Yennayer 1989, tlata n yiseggasen uqbel ma tewwi azarug-is, yessebded-d usuvyat ameqqran n Isṭunya yiwen n usaḍuf (lqanun) amaynut ɣef tutlayin, d asaḍuf ay d-yellan kan si leɛḍil, akken ad tesɛeddi yis-s Isṭunya tallit n ubeddel. Xas ulamma di tallit-nni n unnefsusi wid yebɣan ad tawi tmurt-nsen azarug fuṛsen tagnit rran tisṭunit d nettat ay d tutlayt tamenṣabt tawḥidt di Isṭunya, iswi n wanect-a di tidet netta d asnerni n wazal n tutlayt tisṭunit akken ad tuɣal am nettat am trusit di tegduda-yagi yellan tettidir ussan-is ineggura di Tdukli Tasuvyatit. Dɣa yecreḍ-d usaḍuf-nni amaynut d akken kra n yiqeddacen iqeddcen di kra n yinurar tewwi-d fell-asen ad issinen mliḥ ama d tisṭunit, ama d tarusit, u ma yessen yiwen 800 kan n wawalen, anect-a yezmer ad t-iqam akken ad tt-isellek. Yuɣ lḥal, mi iga unabaḍ isṭuni aya, yella yessaram ad yefru ugur-nni i deg tarbaɛt yeɣran s tisṭunit ur tezmir ara ad temsefham d tin yeɣran s trusit yernu akken ad yessiweḍ leqdic-agi s iswi-yines, yefka unabaḍ (gouvernement) isṭuni ṛebɛa n yiseggasen i yiman-is i deg yessefra ad yesselḥu tamurt am wakka, s snat n tutlayin alamma d 1 Fuṛar 1993, d acu kan, ikemmel iqeddec unabaḍ s usaḍuf-agi alammi d 1995, asmi ay yefren asaḍuf amaynut n tutlayin. \nImi di tallit-agi tamenzut, ayen iceɣben Isṭuniyen netta d aẓayer (staut) n tisṭunit di tmurt-is sdat n tutlayt tarusit ay iǧehden, timsal yeqqnen s asnerni n tutlayt tisṭunit akk d usselmed-ines llan twalin-tent imir-n ur sɛint azal meqqren. Asadu'f n 1989 yesseǧhed-as amkan-is i tisṭunit ay yettusemman d tutlayt tamenṣabt n ddewla, nnig waya, rnan Yisṭuniyen gan-d isuḍaf imecṭaḥ nniḍen s idis n usaḍuf-a ameqqran akken ad rnun ad ḥerzen amkan n tutlayt-nsen u ad tt-rren d nettat ay d tutlayt yernan akk tutlayin nniḍen n Isṭunya, ladɣa tarusit. Asaḍuf n 1989 yedǧa diɣ ad d-nnulfun ttawilat n teɣwalt (communications) yesseqdacen tisṭunit, akken ad yedǧ Isṭuniyen ad ttemselɣun \n(communiquer) s tutlayt-nsen. \n \nD acu kan, asaḍuf-agi yefka-yas izerfan-is diɣ i yal aterras (individu) di tmurt, ladɣa i wid ur nettmeslay ara tisṭunit, dɣa uɣalen wigi ttalasen ur sseqdacen ara tisṭunit akk d ddewla yernu zemren ad d-xedmen lekwaɣeḍ-nsen s trusit. Amagrad wis 3 n usaḍuf-agi yeqqar-d d akken (t)aterras(t) ur nettmeslay ara tisṭunit yettalas\/tettalas ad yesselḥu\/tesselḥu lumuṛ-is s trusit di tsuda (institutions) n ddewla akk d unabaḍ, akk d tsuda, tikebbaniyin d tuddsiwin (organisations) n Tegduda Tanemlayt Tasuvyatit n Isṭunya. Asaḍuf-agi yedǧa diɣ ula d asselmed s tutlayt tarusit ad ikemmel, dɣa nezmer ad d-nini d akken asaḍuf-a yeḥrez tarusit u yefka-yas tamkant i yiman-is di tmurt n Isṭunya, d acu kan, yesselha diɣ s waṭas amkan n tutlayt tisṭunit. \n \nYella-d diɣ di tallit-nni usaḍuf i lmend n weḥraz n tdersiyin (minorités) nniḍen, dɣa d anect-nni ara tent-yedǧen ad sɛunt iɣerbazen s tutlayinnsent. Asadu'f-agi yedǧa diɣ ad d-ilin wahilen (programmes) n rṛadyu d tilibizyu s tutlayin n tdersiyin timecṭaḥ n Isṭunya u ad d-ilint ula d tisuda akk d trebbaɛ tidelsanin ara iqedcen i lmend n weḥraz n yedles n yegduden-agi. Asadu'f-agi d win ay d-yewwin abaɣur (lfayda) meqqren i yegduden nniḍen imecṭaḥ nniḍen n Isṭunya, menɣir Irusiyen, imi igduden-a werǧin sɛin izerfan idelsanen di tallit tasuvyatit. Asaḍuf-agi ihi yedǧa tidersiyin timecṭaḥ (ad ɛiwdent) ad ldint iɣerbazen akk d tdusa-nsent, yernu i tikkelt tamenzut deg umezruy, yesteɛṛef unabaḍ isṭuni s tdersiyin timecṭaḥ nniḍen akken ay yesteɛṛef s Yirusiyen, dɣa yeɛdel ger n yegduden mer��a yettidiren di tmurt-is yernu yefka-yasen llsas ibedden ɣef usaḍuf (lqanun) akken ad snernin iman-nsen (ɣef umedya uɣalen merṛa ttalasen ad sseɣren igerdan-nsen s tutlayin-nsen). \n \nUɣalen ihi Yirusiyen ttalasen kan ad sqedcen tutlayt-nsen deg wayen ḥwaǧen, am nitni am yegduden nniḍen di Isṭunya, yernu anect-a yekkes seg wallaɣen n medden tikta-nni n tesnakta (idéologie) ay yettwalin d akken d tarusit ay ilaqen ad tili d tutlayt i yes ara ttemsefhamen yegduden wagar-asen neɣ diɣ, takti-nni ay yettwalin d akken tidersiyin nniḍen tewwi-d ad ttmeslayent dǧent akk tutlayin-nsent akken ad ttmeslayent tarusit, d tikta i yes yella iqeddec zik unabaḍ asuvyati. D acu kan, xas tenqes tezmert n trusit di Isṭunya, mazal sɛan Yirusiyen di tmurt-a izerfan i yes ifen tidersiyin nniḍen di tmurt-a. \nYuɣ lḥal, lemmer ad nuɣal ɣer tidet, asaḍuf n tutlayin n 1989 ur d-igli ara s ubeddel ameqqran di tegnit i deg llant tutlayin uqbel n yimir-n, wanag yedǧa tagnit akken tella u yeḍmen-asen kan i yegduden n tmurt ad lemmden tutlayin-nsen deg uɣerbaz, am wakken ara tesɛu tisṭunit aẓayer ɛlayen ɣer Yisṭuniyen u ad tesɛu trusit aẓayer ɛlayen ɣer Yirusiyen. Asadu'f n tutlayin n 1989 yefka-yas i tisṭunit aẓayer n tutlayt taɣelnawt, d tutlayt n ddewla akk d tedbelt (administration) yernu d tin i yes ara yettmeslay weḥric meqqren di tmetti, xas ulamma nettat deg wennar, yerra-tt umezruy d tutlayt tameddarsut (minoritaires) di tmurt-is, imi di tilawt (en réalité). Dɣa xas tuɣal tisṭunit d tutlayt taɣelnawt, maci d nettat ay d tutlayt ay izerɛen mliḥ di tmurt, maci d nettat ay fehhmen akk medden : di lweqt i deg amur meqqren seg yimezdaɣen n Isṭunya zemren ad tt-sellken s trusit, ala kan amur amecṭuḥ seg yimezdaɣen n Isṭunya ur nelli ara d Isṭuniyen ay yessnen tisṭunit akken ilaq. \n \nDɣa assebded n usaḍuf-agi yeldi-d tiwwura akken ad beddlent tzemmar n tmurt ifassen, u ad d-yeglu wanect-a s tlalit n tedɣert (élite) tamaynut di Isṭunya. Nnig waya, imi ulac aṭas n tɣawsiwin ay ibeddlen ɣef wid yettmeslayen tarusit di tmurt-a (imi tamusni n tisṭunit tettwacreḍ-d kan seg weḥric amecṭuḥ seg-sen), tkemmel lqella n wemsefham ger n Yisṭuniyen akk d Yirusiyen, yernu anect-a yegla-d s wuguren nniḍen ay yeldin tiwwura i tmura tiberṛaniyin akken ad d-grent iman-nsent di tɣawsiwin n tidaxliyin n Isṭunya. Imi ahilen (programmes) n unabaḍ n yimir-n ssulin kan leḥsabat-nsen ɣer lqerb di lweqt i deg dǧan timsal i ɣef ilaq ad ssalin leḥsabat ɣer lbeɛd, am usselmed akk d unekcum n tmurt di trebbaɛ tigraɣlanin, tḥulfa Isṭunya d akken tewwi-d fell-as, di tegnit-agi n wuguren ay d-ilulen, ad teg aḥurif nniḍen yifen amenzu-nni akken ad tesselhu tagnit n tutlayin di Isṭunya. \n \nAkken ad tessiweḍ Isṭunya s iswiyen-yines deg wayen yerzan asaḍuf-nni n tutlayin, tessebded-d acḥal n tsuda di tedbelt (administration). Akken ad d-yelhu unabaḍ d usselmed n tisṭunit i Yirusiyen imeqqranen yettidiren di Isṭunya, yessebded-d, s yiwen n usaḍuf deg wass n 13 Meɣres 1989, yiwen n useqqamu d uslig (spécial) umi isemma Ammas n Tutlayt Tisṭunit. Ma deg wass n 31 Meɣres 1989, terna tessebded-d Isṭunya Aseqqamu n Weḥraz n Tutlayt. Asmi ay d-yelfa d akken aseqqamu-ya ur d-yewwi ara abaɣur (lfayda) deg wayen yerzan asnas (application) n usaḍuf-nni n tutlayin, yessebded-d unabaḍ deg wass n 23 Nwembeṛ 1990, Aseqqamu n Tutlayt Taɣelnawt, i lmend n waya. Yuɣal Useqqamu-yagi d udus (organisme) ameqqran akk di tmurt ay d-yelhan d tɣawsiwin n tutlayt di Isṭunya, dɣa yelha-d s umata d temsal n usseqdec n tutlayt tisṭunit di Isṭunya akk d usselmed-ines s yisem-is d tutlayt tayemmat neɣ d tutlayt tis snat i yimezdaɣen n Isṭunya, am wakken diɣ ay yettɛawan Useqqamu n Tutlayt Taɣelnawt tutlayin timeddursa nniḍen u yelha-d d wasnas n yisuḍaf ay tent-yerzan. Iswiyen imeqqranen n Useqqamu-yagi nitni d assebded n tsertiyin n tutlayt akk d yiɣawasen (plans) i lmend n wesnerni n tutlayt, u yekcem deg waya weḍfar n wesnas n Usaḍuf n Tutlayin, asselhu n tarrayin (méthodes) n usselmed, aḍfar leqdicat yeqqnen ɣer tmawalt (léxique) d yismawen usligen (noms propres) akk d yeḍfar n leqdicat yeqqnen ɣer tesnilsit tamettit (sociolinguiste). D acu kan, di 1997, yuɣal Useqqamu-yagi d udus kan yettqaraɛen ma yella iteddu mliḥ leqdic ɣef tutlayt neɣ ala.\n \nDi Yulyu n 1993, yessebded-d uselway n Isṭunya Lennart Meri ayen umi isemma Tadabut Timdewweṛt n Uselway (Table Ronde Présidentielle), d agraw ameɣlal (permanent) i deg ay d-ttemlilin yigensasen (représentants) n tdersiyin n tmurt d wid ur nesɛi ara taɣlent (nationalité) tisṭunit akk d yimaslaḍen n wemni (membres du parlement) n Isṭunya i lmend n wembaddel n leṛyuy akk d ussenqes n teɛdawt ger n trebbaɛ tisertiyin yemxallafen n yegduden yettidiren di tmurt-a. \n \nTiɣawsiwin yelhan akk d tid n d iri i yes d-yegla usaḍuf n tutlayin amezwaru d tid ay yuɣalen ttwaḍfarent s lqerb. Asmi ay walan Yisṭuniyen d akken tallit n uɛeddi si tegnit ɣer tayeḍ deg wayen yerzan tutlayin tfuk, yernu assebded n tmenḍawt tisṭunit tamaynut di 1992 yecreḍ-d ad tbeddel tegnit n tutlayin di Isṭunya, ɛezmen ihi Yisṭuniyen ad d-sbedden asaḍuf n tutlayin amaynut ara d-yemyezgen d tallit-agi ay d-ikecmen. I lmend n waya, ɛawden ssulin Yisṭuniyen leḥsabat-nsen deg wayen yerzan amek ara ssemyezwaren iswiyen-nsen deg wayen yerzan tasertit-nsen n tutlayin, dɣa imi iswi n Isṭunya n yimir-n netta d lebni n tmurt i uzekka, fernen yemḍebbren ad as-fken i tmurt yiwet kan n tutlayt ara icerken akk imezdaɣen-is, d tin i yes ara tebnu tmurt, dɣa rran tisṭunit d tutlayt tamenzut i wid yettmeslayen tisṭunit yernu d tutlauyt tis snat i wid ur tt-nettmeslay ara. Imi ay tuɣal tisṭunit d tutlayt n ddewla akk d tin n Yisṭuniyen ay d-yekkren yis-s, tewwi-d ad sqeɛden tutlayt-a, ad as-gen ilugan yernu ad tt-rren d tutlayt tizeɣt (standard) akken ad tezmer ad tuɣal d tutlayt i yes ara tlehḥu ddewla. Nnig waya, tewwi-d diɣ ɣef ddewla ad tqabel yiwet n tegnit iṣeɛben i deg ay tebɣa ad tesnerni tutlayt tisṭunit akken ad tt-terr d tutlayt ara fehhmen akk yimezdaɣen n tmurt, ula d wid ur tt-nettmeslay ara (ladɣa Irusiyen), dɣa tewwi-d ad txemmem Isṭunya ɣef wamek ara d asen-tesselmed tutlayt tisṭunit i yineggura-ya, ladɣa imi ay izemren ad ḥulfun d akken almad n tutlayt tisṭunit s yisem-is d tutlayt-nsen tis snat, d taɛkemt kan ara d asen-d-yernu. \n \nAnnar wis sin yesɛan azal meqqren i ɣef d-tewwi ad xemmem i usebded n usaḍuf amaynut n tutlayin netta d win n yeqqnen ɣer tsertit n usselmed n tutlayin tiberṛaniyin, ladɣa deg wayen yerzan almad-nsent akk d usseqdec-nsent di kra n yinurar n leqdic (takkast -douane-, iqeddicen yeqqnen ɣer tmerrayt -tourisme-, atg.). Dɣa ma mazal Isṭunya ur teẓwir ara deg yinurar-agi, ur tettazmar ara ad tekcem u ad taf iman-is di trebbaɛ tigraɣlanin n laman (am Temsisa Taṭlasit -OTAN) neɣ tirebbaɛ tudmisin (économiques) am Tdukli Tuṛufit (Union Européenne), dɣa ilaq ɣef tmurt-a ad teẓwer akken ad d-tessewjed iman-is akken ilaq deg yinurar n tmerrayt akk d tnezzawt (commerce) tagraɣlant. \n \nMa d annar wis tlata, d win yeqqnen s assebded n weḥkim (contrôle, régulation) deg wayen yerzan assaɣen (ralations) n tezmert yellan ger n tutlayin timeddursa akk d usselmed-nsent. Dɣa llan sin n leqdicat ay ilaqen ad ttwaxedmen deg wennar-agi : tukksa n unagraw (système) ay d-yettwaweṛten si tallit tasuvyatit, win i deg ala kan d tarusit ay yettusexdamen i lmend n usselḥu n tmurt yernu igduden nniḍen tewwi-d fell-asen ad dǧen akk tutlayin-nsen akken ad ddmen tarusit, ladɣa imi anagraw-agi yuɣal ass-a d ssebba i unulfu n yemgerraden (conflits) ger n trebbaɛ [ɣef umedya, wid yessnen ala kan tarusit, atni ass-a ttwaɛezlen, yernu beɛden ɣef wakk inurar imaynuten n leqdic di Isṭunya], am wakken ay ilaq ad d-yexleq unabaḍ tagnit i deg tidersiyin timecṭaḥ nniḍen, meḥsub wid ur nelli d Iṣtuniyen wala d Irusiyen, ad zemrent ula d nitenti ad ḥerzent tutlayin akk d yidelsan-nsent. Dɣa deg wayen yerzan anect-a, acḥal d abrid ay tɛawen ddewla tirebbaɛ-agi s yedrimen akken ad gen aṭas n yiqeddicen idelsanen neɣ ɣef tutlayin-nsen. D acu kan, tamsalt-nni tamenzut ay d-nebder, tin yerzan Irusiyen akk d leqdic n unabaḍ akken ad asen-yessiɣ tanumi d tegnit-agi tamaynut d ayen yeḥwaǧen tazmert tasertit tameqqrant akk d tallalt (lemɛawna) taberṛanit. \n \nIhi ɣef llsas n yeswiyen-agi akk ay d-yessebded unabaḍ isṭuni tasertit-is tamaynut n tutlayin i deg llan wugar n 70 n yisuḍaf, ama d wid ay d-yeddan di tmenḍawt neɣ d isuḍaf akk d warraten (actes) nniḍen imecṭaḥ ay d-iḍefren sakin. Yuɣ lḥal, llsas ameqqran n yisuḍaf n Isṭunya netta d tamenḍawt (constitution) yernu taneggarut-agi tettwafren deg wass n 28 Yunyu 1992 u tebda tqeddec tmurt yis-s deg wass n 3 Yulyu 1992. Tamenḍawt-a tesdukel ama d ansay (tradition) n yisuḍaf isṭuniyen n wasmi ay tewwi Isṭunya azarug-is (indépendance) amenzu [ger n 1920 d 1940], ama d isuḍaf ay d-tewwi ad ten-id-ternu tmurt ɣef idra n ubeddel n tegnit tagraɣlant. Tamenḍawt-agi teqqar-d d akken Isṭunya d Awanek-aɣlan (Etat-nation) yernu d Awanek (ddewla) yedduklen seg yidis n tsertit (Amagrad 2), akka i wakken ur ttazmaren ara yegduden n tmurt-agi ad d-gen timiwa tifulmanin (autonomes) i yiman-nsen. \nDɣa ayen tessefra ad t-teg Isṭunya i lmend n lebni n tmurt s tsertit-agi-yines tamaynut n tutlayin, meḥsub assebded n tutlayt ara icerken akk imezdaɣen n tmurt akk d wethelli di tutlayin timeddursa nniḍen d ayen diɣ ay d-tebder ula d tamenḍawt n tmurt, yernu nezmer ad ten-id-nessegzel am wakka :\n \n Tutlayt ara yeduklen imezdaɣen n Isṭunya deg wakal akk n tmurt nettat d tutlayt tisṭunit.\n Tidersiyin ttalasent ad issinent snat n tutlayin, tisṭunit -tutlayt taɣelnawt- akk d tutlayin-nsent timeddursa. \n \nYuɣ lḥal, nezmer ad d-nini d akken isuḍaf yerzan tutlayt zgan ttbeddilen di Isṭunya yernu d tiɣawsiwin tisertiyin n daxel n tmurt akk d lḥeṛs ara d-sseḥṛasent tmura tiberṛaniyin ay yedǧan abeddel-agi ad d-yili. Dɣa, xas ma yella tamenḍawt di 1992 ay tt-id-sbedden, maca asaḍuf amaynut n tutlayin ur t-id-sbedden ara alammi d 1995. Tuɣ, isuḍaf n tutlayt akk d tiqqermi (citoyenneté) n 1995 ldint tiwwura i werkad n tmetti akk d lebni n tmurt iǧehden, yernu isuḍaf-agi ur smenyafen ula d yiwen n wegdud ɣef wayeḍ di Isṭunya wanag ttusqedcen kan d allal i lmend n wesdukel n yimezdaɣen merṛa n tmurt. Qrib yal amdan yettidiren s wudem n usaḍuf (légalement) di Isṭunya yettalas ad yessuter u ad t-id-tṣaḥ teɣlent (nationalité) tisṭunit, akken yebɣu yili laṣel-is yernu anect-a akk yesskan-d d akken abeddel n tmetti tisṭunit d win ara tt-yettawin deg webrid n tugdut, n tullya akk d uqader n yizefan n wemdan. \n \nD acu kan, tutlayt tisṭunit n wass-a yedǧa-tt zzman ɣer deffir deg wayen yerzan taknussna (technologie). Timacinin n tsuqilt (machines de traduction) akk d wahilen n weɛqal n wawal melmi kan ay d-yebda unadi fell-asen akken ad ten-id-xedmen, iseɣẓanen (logiciels) s tisṭunit mazal-iten qlilit yernu ayen ay d-yeffɣen yagi deg wennar-a qlil kan anda ay yettuseqdac yernu ilaq ad d-nini d akken d anabaḍ ur d anabaḍ ay yessawḍen ɣer tegnit-agi umi ay werǧin yefka azal i temsalt-a. D acu kan, Aseqqamu n Tutlayt Tisṭunit yessebded-d asenfar (projet) i lmend n wesnerni n tutlayt tisṭunit deg useggas n 2001, u yekcem leqdic-agi di leqdicat n Useggas Uṛufi n Tutlayin, dɣa atan yekkat Useqqamu ass-a akken ad d-yessaki medden akk d trebbaɛ ay terza temsalt ɣef tḍullit (nécéssité) n tifin n tifrat i lexṣaṣ n ttawil atrar (moderne) s tutlayt tisṭunit akk d wayen ilaqen ad yettwaxdem i lmend n wesnerni n tisṭunit deg wennar-agi.\n\nTamselyut, Iseddagen & Izdayen Iberraniyen \n\n http:\/\/imedyazen1.tripod.com\/ Sɣur n Mart Rannut, Tasdawit n usselmed n Talinn Tasuqilt sɣur Omar MOUFFOK d Abbas IFERḤATEN.\n\nTimura n Turuft","num_words":5661,"character_repetition_ratio":0.062,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.215,"stopwords_ratio":0.02,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":29306.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Kamirun","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tigduda n Kamirun, d yiwet n tmurt i d-yezgan di tefriqt talemmast ger Nijirya, Ččad, Tagduda n Tefriqt Talemmast, Kungu, Gabun, Ginya Tasebgast d Axliǧ n Ginya (n Agaraw anaṭlas).\n\nYiwen n weḥric n wakal n kamirun yella s ddaw leɛnaya n udabu abriṭani (Isem-is Kamruns), ma d wayeḍ yella s ddaw ifrensiyen (i yewwin azarug-is deg umenzu n Yennayer 1960). Sin-agi yemḍiqen mlalen deg 1961 i wakken ad tlul Tigduda tafidiralit n Kamirun. Deg 20 mayyu 1972, tuɣal isem-is Tigduda idduklen n Kamirun. Ma di 1984, tamurt teṭṭef isem unṣib n Tigduda n Kamirun.\n\nTamsalt n tutlayt di Cameroun\n\nAqeddem \n\nKamirun d yiwet si tmura n Tefriqt taɣerbit, yernu am nettat am tmura nniḍen n tama-ya, tesɛa aṭas n yegduden d waṭas n tutlayin. Kamirun d yiwet si tmura n Tefriqt i deg ttwahdaṛent aṭas n tutlayin (ugar n 200), maca d ayen yessewhamen ma nenna-d dakken ar ass-a, ula d yiwet si tutlayin tifriqiyin n Kamirun ur tuɣal d tutlayt taɣelnawt. Anabaḍ (lḥukuma) n Kamirun yesteɛṛif kan s tefṛensist d teglizit (imi tamurt-agi tettusteɛmeṛ sɣur Legliz d Fṛansa), d nitenti umi tefka azal, xas ma yella yettili-d diɣ umenniɣ ger n snat-agi n tutlayin di tmurt-a. Maca, xas ma yella tutlayin tiɣelnawin n Kamirun tṭuqqtent, qqiment merṛa di rrif, yernu aya maci d ayen yelhan i wegdud. Imi imḍebbren n tmurt ttmeslayen u qeddcen kan s tutlayt taberṛanit, amur ameqran deg Yikamruniyen ḍhan-d amzun ttwaɛezlen di tmurt-nsen, ur fehhmen d acu ara ttmeslayen wid yellan nnig-nsen, yernu unjug-agi (obstacle) n tutlayt yergel-asen abrid i waṭas n yimezdaɣen n tmurt-a i wakken ad ttekkin di tsertit (politique) n tmurt-nsen. Maci ala d Kamirun ay yellan di tegnit-agi, wannag llant aṭas n tmura nniḍen di Tefriqt ara yettidiren akka : tadɣert (élite) tesɛa tutlayt-is, d tin i yes tezmer ad teḥkem tamurt s yiles ay tfehhem nettat, iles n umesbaṭli aqdim, di lweqt i deg agdud yellan s ddaw-atsen ttmeslayen-as kan s yiles-is asmi ara t-ḥwiǧen ad yedɣer (ad yebbuṭi). Xas ma yella Cameroun d tamurt yewwin azarug-is , asmi ay tt-ffɣent Fṛansa d Legliz, ur d-dǧint ara amkan-nsent d ilem, wanag imḍebbren n tmurt, xas d arraw n tmurt, qqnen allen-nsen ɣef yilsawen n tmurt-nsen.\n\nTazwart \n\nTigduda n Cameroun d tamurt tagtutlayt (i deg ggtent tutlayin), i deg llant azal n 247 n tutlayin tineṣliyin n tmurt, yiwet n tutlayt n teywalt (communication - d tapidgint n teglizit) akk d snat n tutlayin tunṣibit , taglizit d tefṛensist. Snat-agi n tutlayin tunṣibit tewṛet-itent-id Cameroun si tallit-nni n tehrest (listiɛmaṛ), asmi Briṭanya d Fṛansa bḍant akal n tmurt-agi wagar-asen ger n tgara n Tṭrad n Umaḍal amezwaru d wasmi ay tewwi tmurt azarug-is . \nAtṭuqqet n tutlayin di Cameroun maci d ayen yessishilen taywalt (communication) ger yimezdaɣen n tmurt-a; dɣa skud Cameroun ur tesɛi ara tutlayt n teywalt ara yettwafhamen deg tmiwa n tmurt merṛa, amsefham mazal ad yeqqim yewɛeṛ ger Yikamruniyen. Nnig waya, xas ma yella tafṛensist d teglizit d tutlayin tunṣibin di snat di Cameroun, snat-agi n tutlayin ur ɛdilent ara deg wamek ay ttuseqdacent neɣ ttuselmadent, yernu aya iḍurr tasertit n tesnutlayt ay yebɣa ad yelḥu yis-s udabu n Cameroun. Yuɣ lḥal, tasertit n tutlayt di tmurt-a mazal-itt terwi yernu mazal ur d-banen ara yeswan-is : tasertit-agi ur tefki ara akk azal i tutlayin tineṣliyin n tmurt i wakken ad ten-tesnerni, yernu ur tessaweḍ ara ad terr tamurt n Cameroun d tin ay ilehḥun s snat n tutlayin tunṣibin akken yessefk lḥal. Dɣa, tasertit-nni tunṣibt i yes tebɣa naqal Cameroun ad tesdukel tamurt, ass-a tuɣal d ssebba n yemgerraden d wemsefraq aserti. Taluft n tutlayin di Cameroun d taqdimt yernu nezmer ad naf iẓuran-is di tallit n tehrest (listiɛmaṛ), tallit i deg ay d-yella wemgerrad ger tedbelt n tehrest d yemseɣdaden (missionnaires). Ass-a, taluft n Cameroun deg wayen yerzan tutlayin netta d amek ara tefru ugur-agi n utṭuqqet n tutlayin u ad tefru ugur n tutlayt taɣelnawt di lweqt i deg ara tkemmel ad tesselḥay tamurt s wudem amellil (efficacement) s snat tutlayt tunṣibin u ad teg akk ayen yessefken i wakken ad tesserbeḥ aya.\n\nCameroun s ttfaṣil u s tewzel \n\nɣef leḥsab n CIA Fact Book, di Yulyu 2001, Cameroun tella tesɛa 15.803.220 n yimezdaɣen. Tajumma n Cameroun tewweḍ ɣer 475.442 km², yernu tesɛa tilisa akk d Nigeria deg utaram (lɣerb), akk d Tcad deg ugafa-acerqi , akk d Tegduda n Tefriqt Talemmast di ccerq, akk d Ginya Tasebgast, Gabon d Congo deg wenẓul (sud). Cameroun tesɛa 10 tmiwa tideblanin (administratives), gar-asent snat ttmeslayent s teglizit, ma di tmanya-nni nniḍen, d tafṛensist ay yettwahdaṛen. \n\nDi 1472, asmi ay yewweḍ yemsilel (navigateur) apuṛtugali Fernando Po ɣer temda (bassin) n Biafra, yekcem s uɣerrabu-yines ɣer wasif n Wouri ay d-yuzgan ɣef yiri n lebḥeṛ. Po yewhem mi ay iwala dakken llan yiqayemrunen (crevettes) deg wasif-nni, dɣa d aya ay t-yedǧan ad as-isemmi i wasif-agi \"Rio dos Camarões\" (asif n yiqayemrunen). Dɣa d wa ay d isem ay fkan i tmurt-nni merṛa. Asmi ay d-usan Walmaniyen akken ad tṭfen tamurt-a, semman-as \"Kamerun\". Igliziyen, asmi ay d-wwḍen, semman-as \"Cameroon\", ma d Ifṛensisen llan qqaren-as \"Cameroun\". Di 1884, tekcem Lalman ɣer Cameroun, u yebda-d leḥkem almani ɣef tmurt-a asmi ay stenyan Walmaniyen amtawa (leɛqed) ger tmurt-nsen d Yedoualaten (yiwen seg yegduden n Cameroun) di Yulyu n 1884, dɣa seg yimir-nni ay tuɣal Cameroun d tanemzuɣt (protectorat) talmanit. Maca asmi ay texṣer Lalman Ttṛad n Umaḍal amezwaru (di 1916), Fṛansa d Briṭanya bḍant Cameroun wagar-asent. Naqal llant ḥekment tamurt-a s ddaw n lewkala n Temɣunt n Yeɣlanen (Société des Nations), sakkin, d Tuddsa n Yeɣlanen Yedduklen (ONU) ay ikemmlen twekkel Fṛansa d Briṭanya i wakken ad kemmlent ad tṭfent Cameroun. Briṭanya ṣaḥent-tt-id snat n tesfifin n wakal, llan deg-sent azal n 90.000 km² yernu uzgant-d ɣef tlisa n Nigeria. Tasfift-nni n wakal ay d-yuzgan deg ugafa (nord) llan qqaren-as \"Cameroun Tabriṭanit n Ugafa\" (British Northert Cameroons), ma d tin n wenẓul qqaren-as \"Cameroun Tabriṭanit n Wenẓul\" (Southern British Cameroons\"). D Fṛansa umi d-iṣaḥ umur ameqran si Cameroun yernu tefka-yas i umur-agi leḥkem-is i yiman-is, wanag Briṭanya, si Lagos, di Nigeria, ay tella la tesselḥay lumuṛ n wakalen-is di Cameroun. \n \nCameroun tafṛensist tewwi azarug-is (indépendance) deg umenzu n Yennayer, 1960. Sakkin, di Fuṛaṛ n 1960, imezdaɣen n Cameroun Tabriṭanit n Wenẓul deɣren (bbuṭin) i wakken ad sduklen tamurt-nsen akk d Cameroun ay teffeɣ Fṛansa. Tadukli-yagi terna teǧhed ugar deg umenzu n Tubeṛ 1961, asmi ay yettusdukel akk wakal n Cameroun, u tga-d tmurt-agi tafidiṛalit i deg llant snat n tmura, Cameroun Taɣerbit d Cameroun Tacerqit. Tafidiṛalit-agi teqqim alamma ay d 20 Magu 1972, asmi ay yerra adabu ddewla-yagi d tin yedduklen ugar, s wesnulfu n 7 temnaḍin . Sakkin, di 1984, aselway yessuffeɣ-d tanaḍt (décret) i deg d-rnant tlata temnaḍint timaynutin ɣer sebɛa-nni yellan naqal, u tuɣal Cameroun tesɛa ɛecṛa temnaḍin. \n\nDeg wennar n uselmed, Cameroun tettḍafar sin yinagrawen (systèmes) : anagraw n uselmed s tutlayt taglizit ay yettwabnan ɣef leḥsab n unagraw aneglusaksi (anglo-saxon), akk d unagraw n uselmed s tutlayt tafṛensist ay yettwabnan ɣef leḥsab n unagraw afṛensis. Dɣa llan yiɣerbazen yesselmaden s wahil (programme) aglizi am wakken ay llan wid yesselmaden s wahil afṛensis, d acu kan, di tesdawit (université), inelmaden qqaren s snat tutlayin, s teglizit akk d tefṛensist. ɣef leḥsab n tesnaddanin (statistiques) n 1995, 63.4 % n Yikamruniyen ay yessnen ad ɣren, 75 % n yergazen d 52,01 % n tilawin.\n\nTagtutlayt (plurilinguisme) d tsertit n tutlayt di Cameroun \n\nAkken ay d-nenna sufella-yagi, Cameroun d tamurt tagtutlayt i deg llant 247 n tutlayin tineṣliyin, snat tutlayin tunṣibin akk d yiwet n tpidgint n teglizit ay ttmeslayen di Cameroun. \n[Tapidgint d tutlayt ur nelli ara d taneṣlit di tmurt, tikwal tettili d axaluḍ n snat neɣ n waṭas n tutlayin, sseqdacen-tt medden yettmeslayen tutlayin yemgerraden i wakken ad msefhamen yis-s. Tapidgint n Cameroun d taglizit ixelḍen d tutlayin nniḍen]. \n\nXas ma yella adeg n internet n Ethnologue yeqqar-d dakken llant 279 n tutlayin di Cameroun, kra yimesnilsiyen (linguistes) am Wolf nnan-d dakken aya ur iṣehḥa ara, imi ay llant kra n tentalyin (dialectes) ay yettwaḥesben d tutlayin, yili nitenti d tintalyin kan n kra n tutlayt. Ger tutlayin tineṣliyin n Cameroun, llant ṛebɛa tutlayin qrib ad negrent, tigi d tutlayt tadulit (duli), tageyt (gey), tanagumit (nagumi) akk d tyenit (yeni). Tutlayin-agi akk ttmeslayen-tent deg ugafa (nord) n tmurt. Adeg n Ethnologue yenna-d di 1996, dakken 14 n tutlayin nniḍen n Cameroun ay inegren yagi. Di Tefriqt, llant ṛebɛa n twaculin timeqranin n tutlayin, tlata deg-sent nezmer ad tent-naf di Cameroun, imi di tmurt-a nezmer ad naf tutlayin n twacult tafrusyawit (afro-asiatique), tutlayin n twacult taniluṣeḥṛawit (nilo-saharienne) akk d tutlayin n twacult tanijirukuṛdufanit (nilo-kordofanienne). \nTutlayin n twacult tanijirukuṛdufanit d nitenti ay yetṭuqqten di Cameroun, di lweqt i deg ulac akk kra n tutlayt n twacult taxuysant (khoisan) di tmurt-a. Tutlayin tineṣliyin ay fehhmen waṭas n medden nitenti d tafulfuldet (fulfulde), tewondot (ewondo), tabasaat (basaa), tadwualat (duala), tahausat (hausa), tawandalat (wandala), takanurit (kanuri), taɛṛabt tacuwat (choa), tapidgint n teglizit akk d tefṛensist. D acu kan, tlata kan tutlayin si ger tigi ay yettwahdaṛen yernu ttwafhament ugar tiyaḍ di tmiwa timeqranin di Cameroun, d tid ay sseqdacen medden di tmiwa-ya i wakken ad msefhamen wagar-asen : deg ugafa (nord) amur ameqran di medden yettmeslay neɣ ifehhem tafulfuldet, di lweqt i deg tapidgint n teglizit tettuseqdac di lɣerb, ma d tafṛensist tettuseqdac deg timiwa ay d-yeqqimen di tmurt. D acu kan, ulac leḥyuḍ yebḍan ger yal tutlayt d tayeḍ, yernu merṛa tutlayin-agi nezmer ad naf imdanen ay tent-yessnen di merṛa timiwa n tmurt. Tafulfuldet ttmeslayen-tt yernu tettwafham di tama n ugafa (nord) anda ay tella tama n Adamawa akk d temnaḍin (provinces) n ugafa ubɛid, dɣa, akal i deg tettuseqdac tfulfuldet yewweḍ ɣer 162.107 km² neɣ 34,8 % seg wakal n Cameroun. \n\nAzal n 3 yimelyunen n medden ay yettmeslayen tafulfuldet, xas ma yella amur ameqran di medden-agi d almad ay tt-lemden, maci d nettat ay d tutlayt-nsen tayemmat. Wid yesɛan tafulfuldet d tutlayt-nsen tayemmat (Ifulfuldeyen) ur ttɛeddin ara i 350.000, maca tutlayt-nsen si zik ay tesɛa azal. Di lqern wis 17, tafulfuldet tettuseqdec d tutlayt i wezraɛ n Lislam deg ugafa (nord) n Cameroun. Tapidgint n teglizit n Cameroun sseqdacen-tt aṭas n medden maci ala di tmiwa ay teḥkem zik Briṭanya (timnaḍin n Ugafa Utrim d Wenẓul Utrim), wanag ula di tmiwa n yiri n lebḥeṛ akk d lɣerb n Cameroun. Ass-a, nezmer ad nḥulfu i tezrirt (influence) n tpidgint-agi ula di temnaḍin i deg sseqdacen tafṛensist. Dɣa ass-a, tapidgint n teglizit n Cameroun ur teqqim ara d tutlayt n teywalt (communication) ala kan ger Yikamruniyen yessawalen taglizit, wanag attan la tettimɣur, la tteffeɣ ɣef tlisa-s n zik-nni u tezmer, yiwwas, ad tuɣal d tutlayt n teywalt taɣelnawt (nationale). Ama di temdinin neɣ di tmurt, tapidgint n teglizit n Cameroun tuɣal la tettuseqdac di teklizin (églises) am wakken tettuseqdac di leswaq, deg yinegsaren (parking) n tkeṛwas, di teɣsarin (gares) n tmacinin, deg wezniq neɣ di tegnatin nniḍen. Yuɣ lḥal, tutlayt-agi \"ur nelli n yiwen\" nuɣal nezmer ad tt-naf anda ma nedda di tudert timettit-tudmist (socio-économique) n yimezdaɣen n Cameroun, yernu si tallit n Lalman ay tebda tpidgint-agi la tetturar dduṛ-agi. \n\nMa yella d tafṛensist, alamma ay d asmi ay tewwi Cameroun azarug-is (indépendance) ay tuɣal tesɛa dduṛ meqqren di teywalt (communication), imi seg yimir-n d asawen, bdan Yikamruniyen la lemmden s waṭas tutlayt-a. Dɣa, menɣir tlata-nni n temnaḍin (provinces) n ugafa anda d tafulfuldet ay d tutlayt n teywalt akk d snat-nni n temnaḍin i deg ssawalen (tapidgint n) taglizit, d tafṛensist ay yetturaren dduṛ meqqren di teywalt di xemsa-nni n temnaḍin nniḍen ay d-yegran di Cameroun. S waya, tennulfa-d yiwet n tefṛensist d taɣerfant (populaire), sseqdacen-tt Yikamruniyen yettmeslayen tutlayin yemgerraden wagar-asen, ladɣa di temdinin d tmiwa iqerben ɣer temdint. Nnig waya, Ikamruniyen merṛa, ama d wid yesseqdacen taglizit, tafṛensist neɣ tafulfuldet, ttemsefhamen merṛa wagar-asen s tefṛensist, u tettɣimi-d tutlayt-a d nettat ay d tutlayt n wemsefham tameqrant akk di tmurt. Snat-nni n tutlayin tunṣibin n Cameroun, taglizit d tefṛensist, kecemnt-d s amezruy n tmurt-a di 1916, asmi ay tettwarna Lalman u tettwabḍa Cameroun ger Fṛansa d Briṭanya. Inehrasen (colonisateurs) imaynuten nudan ad ḥettmen tutlayt-nsen ɣef yimezdaɣen n tmurt-agi, ladɣa deg yinurar n uselmed akk d tedbelt (administration). D aya ay yessawḍen snat-agi n tutlayin ad fkent aẓar di Cameroun di tallit n tsehrest (listiɛmaṛ), yernu asmi ay tewwi Cameroun azarug-is (indépendance), uɣalent ǧehdent ugar. Asmi ay teddukel Cameroun, di 1961, taglizit d tefṛensist uɣalent d snat n tutlayin tunṣibin n tmurt-a imi Cameroun tefren ad tesselḥu tamurt s tesnutlayt (bilinguisme).\n\nTasertit n tutlayt di tallit n tsehrest (listiɛmaṛ) \n\nYessefk ad d-nini dakken uqbel ma kecmen-d yinehrasen (colonisateurs) ɣer Cameroun, kra n tutlayin tineṣliyin n tmurt-a ssawḍent ad sɛunt azal d ameqran. Tutlayt tabamunt (bamun) tella d yiwet si tutlayin-agi, yernu d sselṭan Njoya (yiwen ugellid ineslem n Cameroun) ay tt-yesqeɛɛden i wakken ad tuɣal d tutlayt n uselmed, uqbel ma wwḍen-d yemseɣdaden (missionnaires) almaniyen. Tutlayt tafulfuldet daɣen tella tesɛa azal meqqren imi di lqern wis 17, d ta ay d tutlayt ay yettusqedcen i wezraɛɛ n Lislam di tlata-nni n temnaḍin n ugafa (nord). \n\nDi tallit n tsehrest (listiɛmaṛ), timura tinehrasin gant ifadden i wakken d tutlayin-nsent ara yettuseqdacen. Xas ma yella tadbelt talmanit di Cameroun tga ifadden i wakken d talmanit ara yettusqedcen di tmurt-a, imseɣdaden (missionnaires) almaniyen d yimarikaniyen iprisbitiriyen smenyafen ad sqedcen tutlayin tineṣliyin n yimezdaɣen n Cameroun, am tbasaat (basaa), tabulut (bulu), tadualat (duala), tewondot (ewondo) akk d tmungakat (mungaka) i wakken ad slemden medden u ad ten-id-sxedmen ɣer ddin amasiḥi. Xas ma yella almaniyen ur ldin ara aṭas n yiɣerbazen di Cameroun, maca ɛerḍen ad ḥettmen ɣef yiɣerbazen ad sseqdacen talmanit, u ḥeṛsen imseɣdaden i wakken ad gen aya. D acu kan, imseɣdaden llan tṭfen aṭas n yiɣerbazen yernu d nitni ay yellan ḥekmen deg uselmed di tallit talmanit, di Cameroun. \n\nXas llan Walmaniyen bɣan ad ḥettmen tutlayt-nsen ɣef Yikamruniyen, ineggura-yagi kemmlen la sseqdacen tutlayin-nsen tineṣliyin wagar-asen mebla uguren. Asmi ay texṣer Lalman tamurt n Cameroun, inehrasen (colonisateurs) imaynuten wwin-d yid-sen tasertit (politique) n tutlayin nniḍen. Ibriṭaniyen ḥekmen Cameroun s webrid arusrid (indirectement), u d lḥekkam ineṣliyen n tmurt i yes tella Briṭanya la tesselḥay tamurt, dɣa, nezmer ad d-nini dakken di tegnit am ta, qrib yettuḥettem ɣef Yikamruniyen ad issinen u ad sqedcen tutlayin-nsen tineṣliyin. Maca deg weḥric-nni ay teḥkem Fṛansa, Ifṛensisen llan bɣan ad ssertin (assimiler) Ikamruniyen, meḥsub ad asen-mḥun laṣel-nsen, tamagit-nsen (identité) u ad ten-rren d Ifṛensisen. D aya ay yedǧan Fṛansa ur tqebbel ara aseqdec n tutlayin tineṣliyin. Di tmiwa yellan s ddaw n leɛnaya tabriṭanit, kra n tutlayin tineṣliyin am tbafutt (bafut), tadualat (duala) akk d tmungakat (mungaka) llant la ttuseqdacent lwaḥid akk d teglizit deg uselmed. Yuɣ lḥal, Ibriṭaniyen dǧan timsal n uselmed ger yifassen n trebbaɛ n ddin akk d wusligen (privés), di lweqt i deg adabu afṛensis d netta ay d-yelhan s timmad-is s wakk timsal n uselmed n Yefriqiyen yellan s ddaw leḥkem-is. Di tmiwa ay teḥkem Fṛansa, dima llan yemgerraden (conflits) ger yemseɣdaden (missionnaires) d udabu afṛensis, imi imseɣdaden kemmlen la sseqdacen tutlayin tineṣliyin i lmend n uselmed d usexdem n medden ɣer tmasiḥit. D aya ay yedǧan adabu afṛensis ad yeg ussisen (efforts) i wakken ad yesnerni tafṛensist di Cameroun di lweqt i deg yerra tutlayin tineṣliyin di rrif. Di 1917, tadbelt (administration) tafṛensist tuɣal la tettak tallalt (lemɛawna) n yedrimen i yiɣerbazen yesseqdacen tafṛensist d tutlayt n uselmed. Sakkin, deg umenzu n Tubeṛ akk d 28 Dujembeṛ 1920, yeffeɣ-d usaḍuf i wakken ad ttwaɣelqen yiɣerbazen yellan sselmaden s tutlayin tineṣliyin di Cameroun, ad yeɣleq 47 yiɣerbazen ay yeldi ugellid Njoya di tama n Yibamunen, anda tutlayt n uselmed tella d tabamunt. Ma di 1922, Fṛansa teɣleq 1800 yiɣerbazen n yemseɣdaden iprisbitiriyen imarikaniyen i deg tutlayt n uselmed tella d tabulut (bulu). Tkemmel Fṛansa la tɣelleq deg yiɣerbazen, alamma ay d asmi ay d-teqqim tefṛensist d tutlayt tawḥidt n uselmed di Cameroun. D acu kan, xas texdem Fṛansa akk aya, tutlayin tineṣliyin kemmlent la ttuseqdacent deg usexdem n medden ɣer ddin amasiḥi d teywalt (communication) ger medden. Dɣa, di lweqt i deg tutlayt tunṣibt (officielle) tella d tutlayt n teywalt tunṣibt, tutlayin tineṣliyin d nitenti ay yellan d tutlayin n teywalt ɣer wegdud ama di teklizt (église), deg leswaq, neɣ di tmeɣriwin tidelsanin, deg wexxam d wanda nniḍen. Maca tisertiyin (politiques) n tutlayt ay sqedcent Lalman, Briṭanya akk d Fṛansa ur dǧint ara ad tili kra n tutlayt taneṣlit ara yesɛun azal meqqren ugar n tiyaḍ, u ad tuɣal d nettat ay d tutlayt taɣelnawt asmi ara tawi Cameroun azarug-is (indépendance).\n\nTasertit n tutlayt di tallit n uzarug (indépendance) \n\nAsmi ay tewwi Cameroun azarug-is, d tafṛensist ay yuɣalen d tutlayt-is tunṣibt (officielle) di tama yessawalen tafṛensist, di lweqt i deg taglizit tuɣal d tutlayt tunṣibt n tama yessawalen taglizit. Asmi ay teddukel tmurt deg umenzu n Tubeṛ, 1961, tagduda tafidiṛalit ay d-ilulen imir-n tuɣal tesɛa snat tutlayin tunṣibin. Cameroun, am waṭas n tmura tifriqiyin nniḍen, tesmenyaf d tutlayin \"tirawsanin\" (neutres) ay tesmenyaf ad tent-terr d tutlayin tunṣibin, imi taglizit akk d tefṛensist ur llint ara d tutlayin tineṣliyin n kra n wegdud yettidiren di Cameroun, yernu adabu akamruni iga aya i wakken ur d-ttilin ara wuguren ger yegduden, yernu ur yettṣerrif ara diɣ udabu idrimen i wakken ad yesnerni tutlayin tineṣliyin n tmurt. S waya ay nezmer ad nefhem ayɣer ay yerra udabu tutlayin tineṣliyin di rrif u yesmenyaf tutlayin n yinehrasen (colonisateurs) iqburen. Kra waggagen (intellectuels) ikamruniyen am Fonlon (di 1963), ur kukran ara ad d-ssumren (proposer) dakken yessefk ad rren aselmed n yigerdan d asnutlay (bilingue) seg yiseggasen imezwura n uɣerbaz, imi di tallit-nni ay ttilin yigerdan mazal-iten leqqaqit i wakken ad lemden tutlayin timaynutin. \nMa d tutlayin tineṣliyin, nezmer ad d-nini dakken ur sɛin ara akk amkan deg yiseggasen imezwura n uzarug (indépendance) n Cameroun. Maca, xas ma yella anabaḍ yessusem, llant aṭas n trebbaɛ ay iqedcen mebla aḥbas i lmend n wesnerni n tutlayin tineṣliyin, u gar-asent nezmer ad d-nebder PROPELCA (Programme de Recherche Opérationnelle pour l'Enseignement des Langues au Cameroun), ara iqeddcen si 1977 ɣef temsal yerzan aselmed s tutlayin tiyemmatin di Cameroun. Maca llant daɣen trebbaɛ n SIL-Cameroun, Tiddukla Takamrunit n Tsuqilt n Wedlis d Uselmed n Tɣuri (CABTAL) akk d Tiddukla Taɣelnawt n Tseqquma n Tutlayt Tikamruniyin (National Association of Cameroonian Language Committees (NACALCO). Di 1979, yettwaxdem leqdic igerrzen i lmend n usizeɣ (standardisation) n tirawt n tutlayin tikamruniyin yernu aya yettekka mliḥ deg wesnerni n tutlayin-agi. Tamenḍawt n 18 Yennayer 1996 teḍmen akemmel n tsertit tunṣibt n tesnutlayt (bilinguisme) d wesnerni n tutlayin tiɣelnawin (tineṣliyin) n Cameroun, yernu aya yusa-d kan d akemmel i leqdic-nni ay d-bdant trebbaɛ-agi iqedcen ɣef tutlayin tineṣliyin, yernu tamenḍawt-agi d ayen ara yedǧen Cameroun ad teg leqrar ama i tutlayin-is tunṣibin, ama i tutlayin-is tineṣliyin ay yellan merṛa d aḥric si tgemmi (patrimoine) tadelsant n tmurt-agi. Di 1998, yella-d diɣ ubeddel d ameqran ɣef tutlayin n Cameroun imi amni (parlement) akamruni yesɛedda yiwen usenfar n usaḍuf (projet de loi) ay yefkan azal i uselmed n tutlayin tiɣelnawin, dɣa d asenfar-agi ay yuɣalen d asaḍuf 98\/004 n 14 Yebrir 1998 ay d-iga uselway i lmend n uselmed n tutlayin tineṣliyin n tmurt. Xas ma yella Aɣlif (ministère) n Uselmed aɣelnaw werɛad ur d-igi ara aɣawas (plan) i wakken ad yexdem s usaḍuf-agi deg wennar, ulac ccek dakken asmi ay d-tga Cameroun asaḍuf-agi, tebda-d tikli tamaynut i lmend n wesnerni n tutlayin-is tiɣelnawin. D acu kan, mi ara nwali mliḥ ɣer wayen d-yeqqar usaḍuf-agi d tegnit i deg tella Cameroun, nezmer ad nesteqsi iman-nneɣ ma yella dɣa d tidet Cameroun tezmer ad d-tesseḍru ayen teɛzem ad t-texdem neɣ asaḍuf-agi ad yeqqim kan di lkaɣeḍ (am tmenḍawt n 1996), ad yettṛaju melmi ara t-id-sseḍrun deg wennar. Yuɣ lḥal llan yagi kra ara yettwalin dakken anabaḍ (lḥukuma) ur ixeddem ara ayen d-yenna. Xas ma yella asaḍuf-agi d ussis (lmeǧhud) i wakken ad teg ddewla ayen yessefken i tutlayin tiɣelnawin, maca aɛetṭel n ddewla i wakken ad texdem s usaḍuf-a yesbanay-d dakken imḍebbren xedmen-d asaḍuf-agi uqbel lawan-is neɣ ur xemmen ara akken yessefk i wakken ad t-id-gen. Akka ay s-teḍra diɣ i tmenḍawt-nni n 1996. Dɣa, deg wayen yerzan aselmed n tutlayin-agi, mazal werɛad ur tefri ara yiwet n temsalt : lemmer ad kecment tutayin tiɣelnawin s aɣerbaz, inelmaden ad tent-lemden d tinegwa (matières) neɣ ad lemmden yis-sent kullec ? Asaḍuf akamruni yenna-d dakken inelmaden ad lemmden tutlayin-agi d tinegwa, d acu kan, lemmer ad ttusqedcent tutlayin tiɣelnawin d ttawil i uselmed, aṭas n Yikamruniyen ara ilemden tutlayin-nsen tiyemmatin, yernu aya ad yessishel aselmed n tɣuri i waṭas n yimezdaɣen n tmurt. Lemmer ad ttuslemdent tutlayin-agi d tinegwa kan, mazal llan wuguren nniḍen ay yessefk ad ten-yefru unabaḍ akamruni. Yuɣ lḥal, ma iḥelles-d unabaḍ ad yesseḍru ayen d-yenna usaḍuf n 1998, yessefk ad ixemmem ɣef yeswiren (niveaux) n yinelmaden umi ara yesselmed tutlayin tineṣliyin, d wacḥal n tsaɛtin ara lemmden yinelmaden tutlayin-agi di dduṛt, am wakken ay yessefk ad ssersen tiwtilin (ccuruṭ) ay yessefken ad ilin deg yiselmaden ara yeslemden tutlayin-agi, imi aselmed n tutlayin tineṣliyin s wudem iṣehḥan ur yessefk ara ad yettunefk kan i menwala, yernu yessefk diɣ ɣef unabaḍ ad yessɣer iselmaden imaynuten u ad asen-yeg ifadden, am wakken ara d-yessebded timṣukyin (structures) ara d-yelhun d useḍru n tsertit-agi (politique) u yessefk diɣ ɣef unabaḍ ad d-yefk idrimen ara yettusqedcen i wakken ad ttwaxedmen akk lecɣal-agi s wudem iṣehḥan. \n\nS umata, tagnit n tutlayin di Cameroun ur txulef ara tin n umur ameqran di tmura n wenẓul (sud) n Sṣeḥra : d timura i deg llant aṭas n tutlayin; tutlayt n unehras (colonisateur) aqbur d nettat ay d tutlayt tunṣibt; anabaḍ (lḥukuma) terra tutlayin tineṣliyin di rrif; mazal timura-yagi sɛan assaɣen (liens) iǧehden akk d tmura ay tent-yeshersen (ay tent-yesteɛmṛen) zik-nni; yernu llan wuguren ger yegduden yettmeslayen tutlayin yemgerraden (yemxallafen) di tmura-ya. \nTasnutlayt tunṣibt d uselmed asnutlay\nAkken d-nenna sufella-yagi, tasnutlayt (bilinguisme) d nettat ay d tasertit (politique) tunṣibt (officielle) ay i ɣef tebna Cameroun tasertit-is n tutlayin. Amagrad 1, taṣeddart 3 n tmenḍawt (constitution) n 18 Yennayer 1996 yesban-d mliḥ aya : \"Tutlayin tunṣibin n Tegduda n Cameroun d taglizit d tefṛensist, tutlayin-agi di snat sɛɛant yiwen uẓayer (statut). Awanak (ddewla) yessefk ad yeḍmen asnerni n tesnutlayt di merṛa timiwa akk d yinurar merṛa n tmurt, am wakken yessefk diɣ ad yeḥrez u ad yesnerni tutlayin tiɣelnawin.\" Xas ma yella timenḍawin iɛeddan n Cameroun, seg wasmi ay tewwi tmurt-agi azarug, mmeslayent-d ɣef tsertit tunṣibt n tesnutlayt, ar ass-a, werɛad ur tban ara tsertit-agi deg wennar. Xas ma yella tamenḍawt teqqar-d dakken tafṛensist akk d teglizit sɛant yiwen uẓayer, meḥsub ɛedlent di Cameroun, d tafṛensist ay yernan taglizit deg yinurar n tedbelt (administration), aselmed d ttawilat n teywalt (communication). Yuɣ lḥal, nezmer ad d-nini mebla akukru dakken tafṛensist s yisem-is d tutlayt, d idles neɣ d tasertit, teǧhed deg wakk inurar n tmurt. Tafṛensist terna taglizit imi tamezwarut-agi ttmeslayen-tt u fehhmen-tt waṭas n medden, wid yessawalen tafṛensist si zik ay tṭfen imukan iɛlayanen n unabaḍ (lḥukuma) akk d tedbelt (administration) yernu Cameroun ur tesɛi ara tasetit n tutlayin ara iḍemnen s tidet izerfan (lḥuquq) n tutlayin tidersanin (minoritaires). Nnig waya, tasertit tunṣibt n tesnutlayt tesnulfa-d bedḍu ger wid yettmeslayen taglizit d wid yettmeslayen tafṛensist di Cameroun, yernu deg yiseggasen-agi ineggura, nger tamawt dakken aya yezmer ad yessiweḍ ɣer wuguren imeqranen ay izemren ad bḍun tamurt. Dɣa, xas ma yella tasertit n tesnutlayt tettwaxdem-d i wakken ad tesdukel tamurt, tasertit-agi tezmer daɣen ad tili d ssebba n wuguren neɣ n bedḍu n tmurt. Imi d tafṛensist ay iǧehden deg yinurar merṛa, uɣalen wid yessawalen taglizit la ttḥulfun i yiman-nsen ttwaḥeqren, u la ttwalin dakken taglizit-nni-nsen d ssiman ay ten-yesduklen, msegman wagar-asen u ttḥulfun dakken sɛan tamagit (identité) ay ten-icerken. Wid yessawalen taglizit dima ttasmen ɣef tmiwa i deg ttidiren di Cameroun. Dɣa, asmi ay d-ffɣent ddiɛayat deg yiseggasen n 90 dakken anabaḍ ad d-yesnulfu timnaḍin (provinces) timaynutin i yes ara yesdukel timnaḍin yessawalen taglizit akk d temnaḍin yessawalen tafṛensist ay ten-id-iqerben i wakken ad d-gent timnaḍin tifulmanin (autonomes), imezdaɣen n temnaḍin yessawalen taglizit ugin aya yernu nnuɣen i wakken ur d-yettili ara rṛay-agi. Wid yessawalen taglizit walan dakken aya d aɣawas (plan) ay d-ihegga udabu i wakken ad yarez timiwa yessawalen taglizit ɣer tmiwa yessawalen tafṛensist, dɣa s waya, zemren ad sṛuḥen tutlayt taglizit d yedles-nsen. Imi ay d-tewḥel Cameroun di tallit-nni di tegnit iweɛṛen am tin, bdan yemḍebbren ikamruniyen la ttemcawaṛen i wakken ad d-xedmen tamenḍawt tamaynut, deg wayen umi semman \"askasi ameqran\" (grand débat). Wid yessawalen taglizit, s umata, smenyafen ad teqqim tmurt n Cameroun dima s ɛecṛa temnaḍin-yines, mebla ma beddlent tlisa-nsent, u ma yella anabaḍ la yettxemmim ad yefk tafulmant (autonomie) i kra n temnaḍin, wid yessawalen taglizit smenyafen ad yefk kan tafulmant i wakk timnaḍin n tmurt u ad yerr Cameroun d tamurt tafidiṛalit. \n\nI wakken ad tesnerni Cameroun tasertit n tesnutlayt (bilinguisme), tebda la tesselmad s snat tutlayin si 1961. Yella yessefk ihi ɣef tmurt ad tesseqdec snat tutlayin deg uselmed, ladɣa deg weswir (niveau) n tesdawit. Cameroun tesɛa setta n tesdawiyin n uwanak (ddewla), ṛebɛa deg-sent sseqdacent tafṛensist d teglizit d tutlayin n uselmed. Di tesdawit takamrunit, wid yessawalen tafṛensist d wid yessawalen taglizit ttɣimin idis s idis deg yimukan anda ay qqaren, lemmden akken. Ma d aselmad yesseqdac tutlayt tunṣibt ay yessen xir i wakken ad yesselmed timsirin-is (dduṛus) di lweqt i deg inelmaden ttaddamen tinqiḍin s tutlayt ay sen-yehwan, yernu asmi ara d-awḍen yikayaden (examens), zemren ad ten-sɛeddin s tutlayt ay sen-yehwan diɣ, ama s teglizit neɣ s tefṛensist. D acu kan, aseqdec n snat tutlayin di tesdawit takamrunit d ayen ay d-yeglan s waṭas n wuguren. \nTamenzut, amur ameqran di temsirin s tefṛensist ay yettwaxdam, imi amur ameqran deg yiselmaden seg wid yessawalen tafṛensist, yernu inelmaden yessawalen taglizit ur ten-yeɛǧib ara waya u ttḥulfun dakken la yettɛeddi meḥyaf fell-asen. ɣef leḥsab n tezrawin (études) ay iga Tambi (1973) d Njeck (1992), di tasdawit n Yaoundé, 80% si temsirin yettwaxdam s tefṛensist di lweqt i deg ala kan 20% n temsirin ara yettwaxdamen s teglizit. D aya ay yedǧan inelmaden yessawalen taglizit ur ferṛḥen ara s tsertit tunṣibt n tesnutlayt di tmurt-nsen. Ugur nniḍen ay d-yesnulfa uselmed asnutlay netta d tukci n tenqiḍin deg yikayaden (examens), imi inelmaden yessawalen taglizit qqaren-d dakken iselmaden ur d asen-ttaken ara tinqiḍin yelhan. Di Cameroun, anelmad yezmer ad yesɛeddi akayad-is ama s tefṛensist neɣ s teglizit, maca aṭas seg wid yessawalen taglizit, mi ur rebbḥen ara di tezrawin-nsen, d iselmaden-nsen ay sseḍlamen, u qqaren-d dakken iselmaden yessawalen tafṛensist, imi ur ẓwiren ara di teglizit, ur fehhmen ara akken yessefk ayen d-uran yinelmaden-nsen yessawalen taglizit. Dɣa aya d yiwet si ssebbat ay yedǧan ikamruniyen yessawalen taglizit d wid yessawalen tafṛensist ur ttemsefhamen ara yernu yal tarbaɛt tettcikki di tayeḍ. Ma d taluft tis tlata ay d-tesnulfa tsertit-agi n tesnutlayt teqqen s aselmed n tutlayt tunṣibt tis snat i yinelmaden. Yuɣ lḥal, i wakken inelmaden ikamruniyen ad afen iman-nsen di tmurt-nsen u ad ilin wejden i wakken ad ɣren akken yessefk, adabu yesselmad tafṛensist i yinelmaden yessawalen taglizit, am wakken yesselmad taglizit i yinelmaden yessawalen tafṛensist. D acu kan, aselmed-agi n uheggi ur yettwaxdem akken yessefk, adabu ur yefki ara ttawilat yessefken i waya, yernu inelmaden ur sɛin ara lebɣi iǧehden i wakken ad lemden tutlayt-nsen tunṣibt tis snat. Anect-a maci d ayen ittgen ifadden i yinelmaden i wakken ad nadin ɣren mliḥ. Yessefk ɣef Cameroun ad tesselhu aselmed n uheggi ay tteg i yinelmaden, am wakken ara teqdec i wakken ad tesselhu aswir (niveau) n tmusni n yiselmaden di tutlayin tunṣibin. Aya ad yedǧ inelmaden ad sɛun laman xir n zik deg yiselmaden-nsen, yernu wid yessawalen taglizit ur ttḥulfun ara i yiman-nsen ttwaḥeqren. \n\nYessefk diɣ ad d-nger tamawt dakken imi Cameroun tesɛa snat tutlayin tunṣibin, aya yedǧa tamurt-agi ad tesɛu sin yinagrawen (systèmes) n uselmed yemgerraden, yernu ula d aya yesnulfa-d uguren yeḥwaǧen tifratin. Deg unagraw n uselmed afṛensis, taglizit d tanga (matière) yettuḥettmen ɣef wakk inelmaden seg wasmi ara d-bdun almad alamma d asmi ara faken almad-nsen alemmas. D acu kan, deg unagraw n uselmed aglizi, yessefk ɣef akk inelmaden ad lemden tafṛensist seg useggas-nsen amenzu n welmad alamma d asmi ara awḍen s aswir n GCE. Dɣa, anelmad yessawalen tafṛensist yernu yeɣra s unagraw afṛensist yewjed ad yelmed di tesdawit s tefṛensist xir n unelmad yessawalen taglizit u yeɣra s unagraw aglizi. Nnig waya, tukci n tenqiḍin temxallaf ger unagraw aglizi d unagraw afṛensis, yernu anect-a d ugur meqqren deg uselmed. Anelmad yeqqaren s unagraw aglizi yettextiri tamezzugt (spécialité) asmi ara yextir tinegwa (matières) i deg yeẓwer, yernu d tinegwa-nni kan ara yesɛeddi asmi ara yesɛeddi akayad n GCE (lbak), di lweqt i deg anelmad yeqqaren s unagraw afṛensis yettuḥettem fell-as ad iɣer akk tinegwa yernu ur irebbeḥ ara alamma yewwi-d talemmast (moyenne) deg wakk tinegwa ay yeqqar. Nnig waya, deg wayen yerzan aselmed n tutlayin tiberṛaniyin, d anagraw n welmad afṛensis ay yifen anagraw n welmad aglizi. Deg unagraw afṛensis, inelmaden yeqqaren deg uɣerbaz alemmas lemmden taspenyulit d talmanit, di lweqt i deg anagraw aglizi ur yesselmad ara i yinelmaden-is tutlayin-agi, dɣa wid yessawalen tafṛensist ifen wid yessawalen taglizit di tmusni n tutlayin tiberṛaniyin, yernu aya yezmer ad yedǧ inelmaden yeɣran s teglizit ad ḥulfun dakken ttwaḥeqren. Yuɣ lḥal, xas ma yella Cameroun la tesselḥay tamurt s tsertit n tesnutlayt, tamurt-a werɛad ur tesɛi ara tasertit n useqɛed n tutlayt ara tt-yedǧen ad tesseqdec snat tutlayin akken yessefk. Adabu ur a ixeddem acemma i wakken ad iẓer ma yella ayen ixeddem ɣef tutlayt yewwi-d kra n lfayda neɣ ala. Xas ma yella taglizit akk d tefṛensist simmal la irennu uzal-nsent di Cameroun u la ttuɣalent d tutlayin n wemsefham ger Yikamruniyen yettmeslayen aṭas n tutlayin yemgerraden, adabu ur a itteg acemma i wakken ad yesnerni snat-agi n tutlayin. Lemmer d lebɣi, adabu yessefk ad yeqdec ɣef useqɛed d usizeɣ n teglizit akk d tefṛensist n Cameroun, d acu kan, ar ass-a mazal adabu yesxasṣ ttawil i wanect-a. Tamurt ur tezmir ara ad tesnerni tutlayin-is tunṣibin mebla ma tga aya. \nAmkan n tutlayin tineṣliyin \n\nDi tmurt n Cameroun, adabu yesseqdac kan tutlayin tunṣibin di lweqt i deg tutlayin tineṣliyin ala d agdud ay tent-yesseqdacen, citṭaḥ kan deg-sent ay yettwarun, yernu ddrent kan deg yilsawen n medden ay tent-yesseqdacen wagar-asen ama di tmurt neɣ deg yexxamen. Di temsalt-agi, Bitja'a Kody yenna-d : \"tutlayin tiɣelnawin (tineṣliyin) ddrent kan deg yimawen n medden, la tent-sseqdacen kan sdaxel n twacult. Adabu ur yettnadi ara akk ad tent-yesseqdec ala kan di lḥemlat n tefranin (lbuṭ) anda kra ttmeslayen s tutlayin tiɣelnawin i wakken ad qennɛen medden. Ula d yiwet si tutlayin tiɣelnawin ur tettuseqdac di tedbelt (administration) neɣ di tɣemsa (presse), wala deg udellel neɣ di tilibizyu taɣelnawt, wala deg yiɣerbazen n ddewla neɣ di lḥemlat n uselmed n tɣuri ay ixeddem udabu.\"\nAss-a, tutlayin-agi atenti la teddunt i wakken ad negrent, ladɣa di temdinin anda ay uɣalen yelmeẓyen la sseqdacen ugar tutlayin tunṣibin (officielles). Bitja'a Kody (2001) yenna-d dakken ɣef leḥsab n yiwet n tezrawt (étude) yettwaxedmen di temdint n Yaoundé, 32% seg yelmeẓyen yesɛan ger 10 d 17 yiseggasen di leɛmeṛ-nsen ur ssinen ara ad ssiwlen ula d yiwet si tutlayin tineṣliyin n Cameroun. D tafṛensist ay d tutlayt-nsen tawḥidt i yes ttemsefhamen akk d wiyaḍ. Bitja'a Kody yenna-d dakken ilmeẓyen yellan di liḥala-yagi mazal ad rnun di lǧil ara d-iteddun, imi Ikamruniyen ur nessin ara tutlayin tineṣliyin n tmurt ur zemmren ara ad slemden tutlayin-agi i yigerdan-nsen. Yuɣ lḥal, d Ikamruniyen s timmad-nsen ara ineqqen tutlayin-nsen tineṣliyin. \nDi lweqt i deg timenḍawin (constitutions) tiqdimin n Cameroun (1961, 1972, 1984) ur d-nnint acemma ɣef tutlayin tineṣliyin n Cameroun, tin n 1996 tefka azal i wesnerni-nsent, yernu aya d abeddel ameqran deg wennar n tsertit n tutlayin di Cameroun. Nnig waya, awanak (ddewla) itteg ifadden i medden (usligen - privés) i wakken ad qedcen i lmend n wesnerni n tutlayin tineṣliyin. ɣef waya, tirebbaɛ tusligin (privées) gant isenfaren (projets) n uneɛruḍ n uselmed akk d unadi ɣef tutlayin tineṣliyin yernu adabu, xas ma yella ur a d-yettak ara afus n lemɛawna, yeqbel iqeddicen-agi s tsusmi. Iqeddicen ay xeddment trebbaɛ am SIL-Cameroon, CABTAL akk d NACALCO d ayen igerrzen iteddun deg webrid yelhan : tirebbaɛ-agi la qeddcent i wakken ad ssizɣent (standardiser) tutlayin tineṣliyin u ad tent-slemden, am wakken ara ttgent leqdicat n unadi fell-asent u qeddcent i wakken ad tent-ttmeslayen medden yernu ur neggrent ara. D acu kan, nesḥissif imi tutlayin tineṣliyin mazal-itent ɣabent deg uɣerbaz n uwanak (ddewla), xas ma yella, ɣef leḥsab n wakken ay d-yeqqar Chumbow (1996), \"aseqdec n tutlayin tiyemmatin seg yiseggasen imezwura n uselmed yetturar dduṛ meqqren deg wesnerni n tḥeṛci n wegrud\". \n\nXas ma yella kra n tmura n Tefriqt n ddaw n Sṣeḥra sseqdacent tutlayin tineṣliyin deg uselmed di tlata yiseggasen imezwura n uselmed, Cameroun tesseqdac tutlayin-is tunṣibin (tafṛensist d teglizit) deg wakk iswiren (niveaux) n welmad, seg wasmi ara d-bdun warrac almad-nsen alamma d asmi ara awḍen ɣer tesdawit. D aya ay yedǧan medden ad ḥemmlen tutlayin tunṣibin u ad sɛunt azal ɣur-sen di lweqt i deg ḥeqren tutlayin tineṣliyin n tmurt-nsen. Maca taḥeqranit-agi n tutlayin tineṣliyin maci ala di Cameroun ay yella, yernu Adegbija (2000) yeqqar-d : \"Yuɣ lḥal, deg waṭas n tmura ay yellan zik d tihersin (colonies) n Fṛansa d Portugal, tutlayin tineṣliyin ur ttwaqbalent, ur ttuselmadent deg uɣerbaz ula deg yiseggasen imezwura n welmad. Imi timura-yagi d tigellilin taswiɛt-a, ur bɣint ara ad gent ussisen (lmeǧhudat) i wakken ad beddent i tutlayin-nsent tineṣliyin, nnig waya, imawlan ttnadin i wakken igerdan-nsen ad lemden tutlayin tuṛufiyin (européennes) ɣef zik lḥal. Ttejṛiba tesban-d dakken amur ameqran deg yimawlan di Cameroun ur qbilen ara ad lemden yigerdan-nasen tutlayin tineṣliyin deg uɣerbaz. Aṭas n yimawlan ay yettaznen igerdan-nsen ɣer walmaten n yigerdan (jardins ḍenfants) akken kan ara awḍen tlata yiseggasen i wakken ad lemden taglizit neɣ tafṛensist. D ayen ibanen dakken imawlan ara yefken arraw-nsen i wakken ad lemden tutlayt tunṣibt ur begɣun ara ad lemden warraw-nsen tutlayin tineṣliyin asmi ara kecmen s aɣerbaz. Dɣa, tagnit-agi maci d nettat ara iɛiwnen tutlayin tineṣliyin ad kecment s aɣerbaz akamruni. Almaten n yigerdan sseqdacen tarrayin (méthodes) n uselmed tibriṭaniyin, timarikaniyin neɣ tifṛensisin. D tikli-yagi ay yedǧan timura n Tefriqt taɣerbit ay testeɛmeṛ Fṛansa zik-nni, ad qqiment dima qqnent idles-nsen ɣer Fṛansa, yernu d aya ay d-yezgan d unjug (obstacle) i wakken ur ttnernint ara tutlayin tineṣliyin di tmura-nsent. \nD acu kan, xas ma yella tebɣa Cameroun ad tessekcem tutlayin tineṣliyin s aɣerbaz, taswiɛt-a, ur tezmir ara ad teg aya, acku ameṣruf (budget) ay yefka udabu n tmurt-a i uselmed mecṭuh mliḥ, yernu ur yettadǧa ara agrud akamruni ad yesɛu ula cwiṭ seg wayen yeḥwaǧ d ttawil i wakken ad yelmed, nnig waya, lexṣaṣ n yedrimen yesxasṣ ula d tasnarrayt (méthodologie) n uselmed akk d usekcem n yiselmaden imaynuten. Seg wakken xusṣen yedrimen di Cameroun alamma ay yeqqim unabaḍ (lḥukuma) ɛecṛa yiseggasen ur yezmir ara ad d-yessekcem iselmaden imaynuten s aɣerbaz amenzu (primaire), yernu alamma ay d melmi kan ay tekfa taluft-agi. Dɣa, di tallit-nni, aṭas n tneɣra (classes) ay yeqqimen mebla aselmad yernu amur ameqran deg yigerdan ur ɣrin ara aṭas neɣ ur ufin ara win ara ten-yesseɣren. Ma yella tadamsa (économie) n tmurt ur tezmir ara i uɣerbaz, amek ay ara tezmer i usekcem n tutlayin tineṣliyin s aɣerbaz amenzu ? Yuɣ lḥal, asekcem n tutlayin s tineṣliyin s aɣerbaz maci d awezɣi neɣ d ayen iweɛṛen aṭas ɣef udabu akamruni, maca ugur atan deg wanect ara d-yesqam waya, ladɣa ma neẓra dakken aṭas seg yiselmaden n yiɣerbazen ikamruniyen la ttuxellaṣen s yedrimen n lemɛawna n Tbanka Tamaḍlant (Banque Mondiale). Imi adabu la yesseqac kan taglizit akk d tefṛensist deg uselmed, yernu yettmeslay d wegdud ala s tutlayin-agi, aṭas n medden yettmeslayen tutlayin tineṣliyin qqimen di rrif, ur zmiren ara ad ttekkin neɣ ad d-inin rṛay-nsen di temsal yesɛan azal di tmurt-nsen, yernu s waya, ur ttazmaren ara ad ttekkin deg wesnerni n tmurt-nsen. Aṭas deg-sen ur ẓrin d acu yellan di tmenḍawt (constitution) wala deg usaḍuf (lqanun) n uɛaqeb n tmurt-nsen d yisuḍaf ay yesselḥayen tudert-nsen. Dɣa, aselḥu n lumuṛ n uwanak (ddewla) d ayen yellan ger yifassen kan n tedɣert (élite), yernu xas ma yella adabu yessefra ad yesselmed taɣuri i yimeqranen, ar ass-a werɛad ur yebdi ara aya. Yuɣ lḥal, Tadaǧeu (1975) yenna-d dakken lemmer adabu ad yesselḥu tamurt s tlata tutlayin, taglizit, tafṛensist d tutlayin tineṣliyin, ad yeg ifadden i wakken ad ttwalemdent deg uɣerbaz u ad ttusqedcent deg yinurar merṛa, aya yezmer ad d-yawi abaɣur (lfayda) meqqren i Yikamruniyen. Ma d nekni si tama-nneɣ, nettwali dakken yelha lemmer tutlayin-agi tineṣliyin ad tent-skecmen deg s aɣerbaz amenzu : tabasaat (basaa), tabulut (bulu), tewondot (ewondo), tadualat (duala), tafe'fe't (fe'fe'), tafulfuldet (fulfulde), tamungakat (mungaka) akk d tpidgint n teglizit. Tabasaat ad tt-sqedcen wid ay tt-yessawalen di tama n yiri n lebḥeṛ n Cameroun akk d temnaḍin (provinces) n tlemmast n tmurt; tabulut akk d tewondot ad tent-sqedcen di tlemmast, deg wenẓul (sud) akk d temnaḍin ticerqiyin; tadualat ad tt-sqedcen wid Yedualaten akk d kra n yegduden n terbaɛt tasawat (sawa) am Yibakweriyen (Bakweri) akk d Yibakossiyen (Bakossi) di temnaḍin n wenẓul aɣerbi, d Yemboten (Mbo) yettidiren di temnaḍt n Yiri n Lebḥeṛ; tafe'fe't ad tt-sqedcen di temnaḍt taɣerbit; tafulfuldet ad tt-sqedcen di tlata-nni n temnaḍin n ugafa; tamungakat ad tt-sqedcen deg Temnaḍt n Ugafa Aɣerbi u di tgara, tapidgint n teglizit n Cameroun ad tt-sqedcen di temnaḍin anda ay ttmeslayen taglizit.\n\nAskasi ɣef tutlayt taɣelnawt \nSeg wasmi ay tewwi Cameroun azarug-is (indépendance), afran n tutlayt taɣelnawt (tutlayt neɣ tutlayin tineṣliyin i yes ara sselḥun tamurt) yella-yas d ugur. Xas ma yella adabu yefren ad yewwet nneḥ ɣef temsalt-agi imi ay yugad lemmer ad yefren kra n tutlayt\/tutlayin, u ad yedǧ tiyaḍ, aya ad d-yexleq uguren ger yegduden yemgerraden n Cameroun yernu ad ihudd tadukli n tmurt, kra n waggagen (intellectuels) imeqranen, imuzzag (spécialistes) n uselmed d yimesnilsiyen (linguistes) lhan-d mliḥ akk d temsalt-agi yernu nudan ad as-d-afen tifrat. Ngijol (1964) yessumer-d (proposer) ad tesɛu tmurt n Cameroun yiwet kan n tutlayt taɣelnawt i lmend n teywalt, n uselmed n tɣuri akk d uselmed deg uɣerbaz d wesnerni n tmagit (idendité) tadelsant n tmurt. Ma d Ba Njock (1966), si tama-s, yessumer-d dakken adabu ad yebḍu tamurt d timiwa ɣef leḥsab n tutlayin, yal yiwet ad tesɛu tutlayt-is i yiman-is. Xas ma yella takti-yagi (lfekra) telha, tifrat am ta tezmer ad d-tesnulfu uguren di kra n tmiwa anda ur tban ara d acu-tt tutlayt ay yettuseqdacen deg-sen s waṭas. Ahat, Ba Njock akk d wid yeddan d tmuɣli-s mmeslayen-d ɣef takti-yagi imi ay walan dakken deg yiseggasen n settin, yebda udabu la yesselmad setta si tutlayin tineṣliyin n tmurt di tesdawit tafidiṛalit, d acu kan, adabu akamruni yeḥbes aselmed-agi imi ay yugad lemmer ad d-neṭqen Yikamruniyen yettmeslayen tutlayin nniḍen u ad d-ssutren ad tent-sselmaden ula d nitenti. Nnig waya, i wakken ad yefru udabu tamsalt n wanta ay d tutlayt yifen tayeḍ, imḍebbren nnan-d tutlayin tineṣliyin merṛa n Cameroun d \"tutlayin tiɣelnawin\", ɛedlent akk yernu ulac amgerrad (lxilaf) gar-asent. Di temlilit n Useqqamu Aɣelnaw n Temsal Tidelsanin ay d-yellan di Yaoundé seg 18 ɣer 22 Dujembeṛ 1974, yeɛzem udabu ad asent-yessawal i tutlayin tineṣliyin \"tutlayin tiɣelnawin\". D acu kan, di lweqt i deg anabaḍ (lḥukuma) yella yeḥwaǧ ad yesɛu tabɣest (lkuṛaj) i wakken ad yefren anti ay d tutlayin tiɣelnawin i yes ara yesselḥu tamurt, netta yessanef i temsalt-a, u yefren ad yeɛdel ger wakk tutlayin mebla ma yefra ugur. Maca xas ma yella adabu ur yessaweḍ ara ad yefru aya, llant di Cameroun ɛecṛa n rṛadyuwat taẓiyanin (régionales), yal tamnaḍt tesɛa tin-is, yernu ttwaxedment-d i wakken ad ttmeslayen s tutlayin ay ttmeslayen aṭas di temnaḍin-nsent. Lweqt ay tettak yal rṛadyu i tutlayt-is taneṣlit yemxallaf si temnaḍt ɣer tayeḍ. Di temnaḍt n Ugafa Ubɛid (Extrême-Nord), rṛadyu n temnaḍt tettak 27.36% si lweqt-is i tutlayin tineṣliyin, ma d tamnaḍt n Ugafa Aɣerbi, rṛadyu-yines yellan di Bamenda tettak kan 4,17% si lweqt-is i tutlayin tineṣliyin. Yuɣ lḥal, yella wemgerrad d ameqran di lweqt ay tettak yal rṛadyu i tutlayin tineṣliyin, yernu aya yesskan-d dakken yal rṛadyu d nettat ay yettḍebbiren deg wanect ara tefk d lweqt i tutlayin-agi. Amur ameqran di teywalt (communication) yettwaxdam s teglizit d tefṛensist, ama di rṛadyu neɣ di tilibizyu n Cameroun, yernu aya yesskan-d dakken amur ameqran seg yimezdaɣen n Cameroun rran-ten di rrif imi ur sen-ttmeslayen ara s tutlayin-nsen, di lweqt i deg Ikamruniyen-agi, lemmer ad asen-mmeslayen s tutlayin ay fehhmen, zemren ad nefɛen tamurt-nsen ugar. \nUla d Todd (1983) tettwali dakken yelha lemmer ad tefren Cameroun yiwet kan n tutlayt taɣelnawt. ɣef leḥsab-is nettat, tapidgint n teglizit n Cameroun tezmer ad turar dduṛ n tutlayt taɣelnawt mebla uguren imi tutlayt-a tesɛa tamṣuka (structure) iqerben ɣer tin n tutlayin tineṣliyin, yernu d nettat kan ay d tutlayt tawḥidt di Cameroun ur nesɛi ara agdud neɣ taqbilt ay tt-yettmeslayen d tutlayt-is taneṣlit, ur tesɛi tama ibanen anda ay tt-ttmeslayen wala ddyana yeqqnen ɣur-s, am wakken ur telli ara d tutlayt ay d-iḥettem kra n unabaḍ (lḥukuma) n yinehrasen (colonisateurs). S waya, wid yetṭfen talemmast ttwalin dakken tapidgint n teglizit n Cameroun d tutlayt ay izemren ad tesdukel mliḥ Ikamruniyen imi \"ur telli d tutlayt n yiwen\". \n\nLlan wid ur neddi ara rṛay-agi, qqaren-d dakken tapidgint teqreb ɣer teglizit yernu amur ameqran di tmawalt-is (léxique) d awalen ay d-yekkan si teglizit.D acu kan, imi tutlayt-agi ttmeslayen-tt u ttemsefhamen yis-s waṭas n medden yettmeslayen tutlayin yemgerraden, yelha ma yella tettuseqdec d tutlayt n uselmed, u teqqar-d Todd (1983) dakken \"lemmer ad tuɣal tpidgintd tutlayt n uselmed, aya ur d-yesqamay ara aṭas i unabaḍ (lḥukuma) akamruni. Tutlayt-agi fehhmen-tt waṭas n medden deg waṭas n tmiwa n tmurt, yernu ttemsefhamen yis-s Yikamruniyen ula akk d yinaragen-nsen (lǧiran) ifriqiyen, yernu xas ma yella qlil kan anda ay tettili tutlayt-agi d tutlayt tayemmat n wegrud, tikwal, llan aṭas n yigerdan n Cameroun ay s-isellen i tutlayt-a tettuseqdac seg wasmi ara ilin d imecṭaḥ. Aṭas aya seg wasmi ara tetturar tpidgint n teglizit n Cameroun dduṛ n usiweḍ n yedles akamruni, yernu tezmer ad tettuseqdec mebla uguren deg wemni (parlement) neɣ di lemcawṛat n tedrimt\". \nImi ay tettwaḥseb tpidgint n teglizit n Cameroun d yiwet si tutlayin n tmurt-a, tezmer ad turar dduṛ n tutlayt taɣelnawt mebla uguren. Nnig waya, aseqɛed d usizeɣ-yines (standardisation) ur s-d-yesqamay ara akk aṭas i udabu imi ay yella yagi wayen yuran s tutlayt-a. Maca xas ma yella tapidgint n teglizit n Cameroun tezmer ad d-awi ibuɣar (lfaydat) imeqranen i tmurt, adadu, taswiɛt-a, mazal yegguma ad yeg ifadden i wakken ad tettuseqdec.\n\nTagrayt \n\nXas ma yella tasertit (politique) n Cameroun terked u tezmer tmurt ad d-telhu d wuguren n tutlayt, yettban-aɣ-d dakken aya maci si temsal timeqranin ay iceɣben adabu. Yuɣ lḥal, Cameroun, am waṭas n tmura n Tefriqt n ddaw n Sṣeḥra, ur tettwali ara dakken timsal n tutlayt zwarent. Dɣa, skud ulac uguren akk d tsertit n tutlayt i yes la tlehḥu tmurt ass-a, fiḥel ma yexdem udabu acemma nniḍen i wakken ad yefru uguren ay d-mazal ɛellqen. Xas ma yella imesnilsiyen (linguistes) d yimassanen ay d-yerran lwelha-nsen ɣer temsalt n tutlayin tineṣliyin la d-ttmeslayen u la d-ssumuren (proposer) iberdan ara yefrun ugur-agi, adabu akamruni yettban-aɣ-d dakken yefṛeḥ s tegnit i deg tella tmurt ass-a deg wennar n tutlayin. Yuɣ lḥal, ayen ara ixeddem udabu, la t-ixeddem kan i teswiɛt mebla ma iwala ɣer lbeɛd. \n\nI wakken ad teg Cameroun tasetit n tutlayt yelhan, yessefk fell-as ad tesselmed igerdan s tutlayt-nsen tayemmat deg yiseggasen-nsen imezwura n welmad, sakkin, ad asen-tesselmed tutlayin tunṣibin (officielles - taglizit akk d tefṛensist). Maca, i wakken ad terbeḥ tsertit-agi, yessefk ad tettwaxdem ɣef leḥsab n ttawil yellan, u cwiṭ, cwiṭ kan, ladɣa di tmiwa n tmurt, berṛa i temdinin, anda igerdan ssnen kan tutlayin-nsen tineṣliyin. Dɣa, tutlayin tineṣliyin n yal tama ad ttusqedcent i uselmed u tent-snernin deg yeswiren (niveaux) yemgerraden. Yernu, mi ara tennerni kra n tutlayt, tezmer ad tuɣal d nettat ay d tutlayt n uselmed n temnaḍt merṛa. Anabaḍ (lḥukuma), iseqquma aẓiyanen (régionaux), yiseqquma n tutlayt d yemdanen iqeddcen ɣef tutlayt yessefk ad gen ifadden i yinelmaden i wakken maci ala d taglizit d tefṛensist wanag ula d tutlayin tineṣliyin, yernu yessefk ad yettwaxdem waya deg wakk timiwa n tmurt. \nMaca taswiɛt-a, tamsalt n tutlayt mazal werɛad tefri di tmurt n Cameroun anda amur ameqran seg yimezdaɣen \"ur neɣri ara\" ttwaɛezlen imi ur ssinen tafṛensist wala taglizit. Nnig waya, imi igerdan ur a lemmden ara s tutlayt-nsen tayemmat, aṭas n yigerdan ur a nrebbeḥ ara di tezrawin-nsen (leqraya), acku seɛɛun uguren akk d teglizit d tefṛensist, u di tgara, xas ma yella adabu yebɣa ad yesselḥu tamurt s snat tutlayin tunṣibin u yebɣa ad yeɛdel gar-asent, ur yessaweḍ ara, yernu yessefk ad yefru uguren yerzan aya imi ay yella wemgerrad (conflit) ger wid yessawalen tafṛensist d wid yessawalen taglizit, yernu aya yezmer ad yessiweḍ ɣer bedḍu n tmurt. ɣef waya, yessefk ɣef Cameroun ad tɛawed tamuɣli deg tikli ay d-tewwi di tsertit-is n tutlayin u ad teg ayen yessefken s tidet i wakken ad ten-tefru.\n\nIdlisen \n\n Chumbow, Sammy Beban (1996): \"The Role of National Languages within a Comprehensive Language Policy for Cameroon\". Academic Discourse presented at the University of Buea. \n Ngijol, Pierre (1964): \"Nécessité ḍune langue nationale\". ABBIA No. 7: 83-99.\nNjeck, Alice Forsab (1992): Official Bilingualism in the University of Yaounde : Some Educational and Social Issues. Mémoire de Maîtrise, Université de Yaoundé. \n Tadaǧeu, Maurice (1975): \"Language Planning in Cameroon: Towards a Trilingual Education System\". In: Herbert, Robert K. (ed.): Patterns in Language, Culture and Society: Sub-Saharan Africa. Colombus, Ohio: 53-75. (= Working Papers in Linguistics 19).\n Tambi, Jot (1973): Received Language Bilingualism in Cameroon: A Study of Functions and Attitudes. Mémoire du DES, Université de Yaoundé.\n Todd, Loreto (1983): \"Language Options for Education in a Multilingual Society: Cameroon\". In: Kennedy, Chris (ed): Language Planning and Language Education. London: 160-171.\n Yettwakkes-d umagrad-agi si Linguistik online 18, 1\/04\nhttp:\/\/www.linguistik-online.de\/18_04\/echu.html\n\nTamselyut, Iseddagen & Izdayen Iberraniyen \n Wikipedia s tefranṣiṣt\n http:\/\/imedyazen1.tripod.com\/ Sɣur George Echu, Tasuqilt sɣur Omar Mouffok.","num_words":10596,"character_repetition_ratio":0.087,"word_repetition_ratio":0.002,"special_characters_ratio":0.207,"stopwords_ratio":0.016,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":27692.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/At%20%C6%90isa%20Uye%E1%B8%A5ya","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Awal-a d awal ɣef taddart At Ɛisa Uyeḥya, neɣ ahat d awal ɣef tudrin akk n tmurt-nneɣ imi yiwen n sent akk, rɣant akw, kif kif-itent akk deg wayen ctaqqent.\n\nTaddart\nTaddart n At Ɛisa tezga-d di tɣiwant (di lɛarc) At Yellilten, ar usammar n Micli. Am tṭaqa di tudrin n tmurt, ɣef usegrarab i t-ṛessa. U tsenned ar Uzsru n Bibras d-yezgan ɣef ulzelmaḍis (wallit lafuṭu).\n\nS nnig taddart d adrar u ayla-s isawweḍ tilisa-s ar Uzsru n Dhur s wanida d-yebda acercer wasif n Tmuqit imi ssawalen di taddart Asif n Buciker. Ar tama tazelmadt n taddart, seddaw wezsru n Bibras, yella wasif nniḍen imi qqaren Asif n Tegzirt. Maca aneggaru ya yettɣar deg unebdu imi aman-is bḍan ten At Yegfilen d At Tfilkut (snat n tudrin n Lɛarc). \nAt Yegfilen sswayen tibḥirin s wayen d-yegran seg iteyyuten d iqadusen At Tfilkut.\n\nAt Tfilkut, imi seg Uɣbalu-nsen (Aɣbalu d taferka n Tfilkut d-yezgan sennig win At Yegfilen) id-bdan tikli waman, wwin ten ar taddart nsen imi ta ur tesɛi ara aman.\n\nMa d aman n wasif n Buciker, bḍan ten At Ɛisa d At Ɛdella (taddart n nniḍen n Lɛarc), timti d-yeqqim kra seg sen si targa, iteddu cwiṭ inezsizs deg wasif-a d-yellan ar tama tayeffust n taddart.\n\nAss-a, taddart At Ɛisa taqburt teqqim d tilemt, anagar n kra n yexxamen yezgan ttwazedɣen. At Taddart akw udren-d ar …lluḍa, cwiṭ uzaɣar yellan anda yella wexxam n tɣiwant. Ar ijufar n uxxam-a, yettwabnan deg wakal At Ɛisa, i bnan At Taddart ixxamen nsen imaynuten, yerna stexridtin nsen akw iten ssalin.\n\nImezdaɣ\n\nTaddart At Ɛisa zedɣen-tt assa, ahat, kra n 2500 d ixef. ɣef akken zsriɣ ulac kra n « les statistiques » akken a nwali acḥal n yergazen d ttlawin, acḥal imecṭaḥ d imeqwṛanen, acḥal n yelmezsyen d yemɣaṛen, atg. Wid isteqsaɣ di taddart ɣef anect-a, nnan iyi : « Ula d kečč ziɣeeeen ! Aaa ! war nestufi ara i tigi ! »\nMaca, xas akka lluxan acemma wid n wassa, seg imezdaɣ-is n yiḍ-li ufraren-d yergazen isent isnen i tirrugza d tinzar tikli. Mačči d yiwen mačči d sin, ama d irgazen ama d tilawin, i yefkan aqerruy-is ɣef tlelli di ttraḍ n 54-62. Ma d ttraḍ n 63-65 id-yeskar Ukabar Iɣalen Inemlayen (FFS) mgal adabu aɛrab-ineslemzsri, yemmut deg-s Mass At Yiddir. Tuɣ imiren ulac anwa ar a irefden abeckiḍ, irgazen akw tquc iten Fṛansa.\n\nAmezruy n taddart\n\nImi tira urǧin nessen as tikli s wazwawen, taddart At Ɛisa ur turi ara ɣef umezruy-is. Myal yiwen dacu i yeshetrif ɣef yeḍ-li n taddart. Maca anda yemlal wawal d gma-s, akka i d-wwin tadyant :\nZik taddart At Ɛisa, qqaren as Taddart Ufella. U tezga-d deg yiwen wayla imi neqqar Tala Tasemmadt (acḥal semḍit waman-is deg unebdu !) u Tala Tasemmadadt attan mtwal taddart At Aɛdella.\nMaca taddart-a Ufella ur tetḍif ara aṭas, ur teddir ara aṭas mi tenger. Ayen i tt-is negren ttawin aɣ t-id yemɣaren d tadyant akken aɣ d-smektayen « d yiḍelli nneɣ ». U attan ihi amek tella tadyant-a :\n\nDi taddart Ufella tella-d talwit. Imezdaɣ n taddart akw ddren am atmaten, am yiwen u myal yiwen ilha d yiman-is, d uɣrum-is d twacult-is.\n\nInfel ussegwass ɣef gma-s, almi d yiwen wass tufrar-d di taddart yiwet n teqcict « tugar iṭij di tḥuski », tecbeḥ alami d ulamek. Mi tmed kra, ilmezsyen n taddart akkw teččur asen tiṭ, rran-tt akken ma llan. Seg sen, wa yezga yettargu, wa tuɣit yesxaṛxuṛ !\nIhi tilemzsit-a « fkan-tt » imawlan-is i yiwen ilmezsi n taddart, maca nettat ul-is yella yeddem-it wayeḍ, izedɣ-it wayeḍ xas akken s tufra.\n\nAss-mi tedda d tislit (ɣur-s yurag wanza u ar ilmezsyen yurag imetṭi), ɣilen At Taddart tefra tadyant-is u ad tili am nettat am tlawin nniḍen yelhan d yexxamen nsent « war ma rrant-d tiqaqacin n wul ar ger wallen nsent », xarttum i kra issegwassen.\nYejbed ihi wakud ma d-yejbed, ssennan wussan ɣef wiyiḍ almi d yiwen wass i deg d-tella tmeɣra di taddart. U am akken tella si zik, myal tameddit n wass n tmeɣra s wurar-is. U deg wurar n wassen, ssekrent tt-id tlawin n taddart ad tecḍaḥ tugi. As-mi tt-ḥarsent, tekker u tenna-d awal d-yegwran ar ass-a u yettwasnen aṭas di taddart : « ɣur-wat cḍaḥ-iw isɛa ixeclawen ! »\n\nMaca xas akken tewwet iten-id s wawal, yiwen di taddart ur yerri lmend-is ar uɛeggen-a. Netta ul icaḍen iceffu ! Ihi, acettiḍ ɣef wammas, tuder-d ar tɣarɣart u tebda aneqneq s taɣma, s tayett, s tiṭ. Simmal tulawin kkatent afus, simmal nettat tettaf iman-is di tɣarɣart. Simmal tettḥulfu i tmuɣli n yergazen fell-as, simmal tettezzi iman-is am wemrar.\n\nMi tella tcetṭaḥ, ilmezsyen n taddart akw uɣalen am imcac deg imirɣan, zzin-d i tɣarɣart sexcen. U kan akka yekker umennuɣ di taddart, wa yekkat deg wa u ssawḍen-tt almi d timegraḍ. Msenɣan almi msengaren, maca tadyant ur d-nni ara amek. Tenna-d kan wid d-yegwran jedlen adeg i taddart u ussan-d ar nnig taddart n wass-a, ar Tala Lbuṛ.\n\nDi Tala Lbuṛ diɣen tukwi-d targazt deg uterras u yekker cwal. Xedmen akka yemɣaren mi zsṛan sani tetteddu tegwnitt, mɣen ar Uzaɣar (n Llexmis) ad walin imrabḍen akken asen d-afen tifrat, abrid ar ad yerren talwit di taddart d tigzi deg wallaɣen. Ččuren iqiḍunen, ssennan iɣwyal, ṭfen ibardan nsen ar « sidi ».\n\nIhi, mi wwḍen, mlalen-d Imrabḍen Uzsaɣar, mmuccahen asen tadyant n taddart yellan « ɣef yiri n ngar wis sin ». Imrabḍen, di tmusni nsen yezsḍan ɣef nneyya n Umsedrar, ufan asen-d tifrat, abrid u nnan asen-d :\n« Qqimet ddaw taddart-a nwen, smarkit sin wakraren u tanfem asen ad mwaten. Anda ifran ad tebnum dina Lǧama, u ad a tcetlem din. U akka kan ar a tekkes daɛwessu tewwi taddart nwen. »\nMi d-uɣalen imɣaṛen ar taddart zsṛan dacu isen-d yeqqimen ad txedmen akken ad selken taddart nsen « seg yimi n yizem ». Smarkin akraren, unfen asen mwaten almi yeɣli yiwen seg sen, u yeɣli anda akka ibed ass-a Lǧama ilem n taddart (i ɣef yenneqneq, yebɛuzsel udebsi n Uparabul).\n\nBuciker\n\nBuciker d aɛessas n taddart. Myal assegwass, deg wagur n ɣuct, yettili-d usensi deg-s. U ass n tmeɣra yagi iɣ d-ǧǧan imezwura, di tmezgida n Buciker ulac ansi ar a tekkeḍ di medden. « Ula ma yella win d-iḍelqen i tmellalt seg igenni, ur tettruzsuy ara ! », s wawalen-a ittzuxun Irgazen d tlawin At Ɛisa m’ ar a yekfu usensi.\n\nMaca, ma yella tameɣra ya tessefsis awal gar medden, tessaɣay taḍsa ɣef wudmawen, tettekkes aɣilif ɣef wid yennuɣnan, tettak asirem i wid d-irezfen as ḥedṛen, tessassay-d diɣen tadrimt i taddart. Aḥetṭuf iṣurdiyen id-yettawi wegraw n yemɣaṛen ideɛun i wid mi fessus wul (wid yettakken lwaɛda) s wurawen n usirem, d tudert ɣwuzifen, d uɣṛum afessas, amellal, diɣen s wayen akw yettmenni umdan i yiman-is d warraw-is. Si tama nniḍen, imɣaṛen daɛun diɣen i win yebɣan ad yawi « ttwab » d tumert si Buciker akken ur t-id yettaweḍ ara wayen n diri : a war teččeḍ aɣrum asemmaḍ, a war tedduḍ ḥafi,…\n\nS « yedrimen-a n Buciker » d wayen d-bedzren At Taddart, tadamsa n At Ɛisa tufa iman-is u tugdi n tegwnatin n ddiq urǧin tella-d di taddart-a.\n\nYella diɣen usensi nniḍen di taddart At Ɛisa, maca wagi d amecṭuḥ, i « At Taddart kan » u yettili-d kra n smanat seld win n Buciker di tmezgida n Wannar Abextit.\nZik, u tikwal ula d ttura, di tmezgida yagi n Wannar Abextit i d-ttili tmeɣṛa n Anzsar timti a tebdu tettiwriɣ tmurt neɣ m’ ar a yeffad wakal tiqit n waman.\n\nU iɛessasen-agi merra, At Taddart ur ten tettun ara kra ar a yekk ussegwass, aggali s Buciker deg At Ɛisa yugar win s Ṛebbi. Win terra tmara ad iggal, yesmenyif ad iḥnet s Ṛebbi wala ad iḥnet s Buciker. Tanḍelt daɣen deg-s i tettili imi timeqbeṛt n taddart attan deffir tmezgida, u akka ar tura, ur d-yelli ara win izemren ad yeddu ar din deg iḍ (ala win terra tmara). At Taddart akw ttagaden annar-a izsekwan deg uḍellis. U mačči d yiwet macci d sant n tmucuha i nesla ɣef wid iwalan neɣ imlalen iwkilen deg iḍ dinna. Kra tban asen-d tafat tetteddu am umdan, kra d « Taqqufett At Laxart », kra d « Mzizel Izsekwan », kra d « Buberrak » u llan akw ya kra imeslab yegganen din d-inagen d akken wallan …Buciker s timad-is. Xarttum di taddart, terretwi tsekla n…tugdi, win ibɣan ad inadi …\n\nTineggura-ya, imi At Taddart akw udren-d ɣar « luḍa », ula d igrawen n taddart (Inejmuɛa) d iɛeggalen-is (Tṭemman) di tmezgida n Buciker id-ttellin. Akka At Taddart ur ttalin ara ar Taddart taqburt, « ar winhin hah ».\n\nIhi, aṭas n tlufa n taddart At Ɛisa i iqnen ar Buciker « ucbiḥ » akken qqarent temɣaṛin. Yiwet ur d-ttili ma ulac-it…akka i tella tudert di Taddart-a.\n\nIsenfaren n taddart\n\nMi kreɣ ad refdeɣ awal ɣef tudert n zik di taddart At Ɛisa, ur ufiɣ ara awal ar a isendhen abrid n tudert, neɣ tamḥiqt, deg uzirig n wakud neɣ deg ubrid-is.\nNudaɣ deg idlisen, deg imawalen, deg uzsetṭa n Internet, farsaɣ di tenfaliyin nneɣ am akken farsen medden tifarkiwin di tefsut, maca i ufiɣ ala : Tigert !\n\nMaca, imi rriɣ u ilaq iyi a t-sqedceɣ, snulfaɣt-id : tazikennitt. Tazikennitt ihi d amek yedder umdan zik, u tazikennitt di taddart At Ɛisa, akken ad nuɣal ɣer wawal nneɣ, tella-d kan. Ur tettaččar ara tiṭ !\n\nXas akken tatrat tessaɣ akw di tmura n umaḍal, di tmurt n Uzwaw d tikli n tfiraɛqest i tetteddu. Tikwal ar zdat, tikwal timendeffirt u tikwal nniḍen di tṭarf, deg dis.\nDi tikli n zdat, neǧǧa « ddaw wexxam » u nessali lkabinat deg ixxamen, nessers ayeddid uɣerrus u nerfeḍ abidun ukawačču, nesnes times n yesɣaṛen i usewwi u nessaɣ tin ifurnuten n lgaz,…\nDi tin n deg dis, nekkes asarwal « aɛrab » u nelsa asarwal atrar, neǧǧa tiɣimit di tejmaɛt u nekcem ar leqhawi,…\nMa di tin n timendeffirt, nɣil ad nessenser di tzikennitt, ziɣ nettwaqqen ar ɣur-s : nugi as i tmetṭut awal d uzref, nehmel tameslayt nneɣ u nerfed awal s tid n medden. Nezga, ar assa n wussan, nettɣili d akken tira s tmeslayin n medden aɣ d-awi tilelli, tugdut, beqqu n usqardec n tektiwin, tabɣest d tumart akken as nesnerni di tsekla nneɣ. Maca netta tikli ya d-nedda deg ubrid n yir tirga, tejgugel yis nneɣ alami d-nufa iman nneɣ d asigwar i nleqqweḍ imi timeslayin-a tiwardanin neǧṛen yiss-ent imawlan nsent taɣanimt n tmuɣli nsen ɣar tlufa n tudert, u nekwnni nedda di lḥemla tiṭ tebbundel !\n\nCfu-k-id, am At Ɛisa am tudrin nniḍen n tmurt, yiwen wudem, yiwet n tikli,…yiwet n tzikennitt ! Acku myal taddart d yiwet kan gar yessis n Tmurt.\n\nAsenfar n waman\n\nAm akken i t-id nniɣ yagi, tudrin At Yellilten myarfadent abeckiḍ mačči d tikelt ɣef temsalt n waman.\nDeg ussegwass n 1990 d At Ɛisa d At Yegfilen i niqqal myefkan-tt di Ssed Ufella. Nerna assegwass mecqarwan At Tfilkut d At Uzsru s texnefyac. Kra n wagguren kan s yin, tekker gar At Tfilkut d At Yegfilen. Wanag At Ɛisa d At Ɛdella si zik ttmyezlazen, dɣa ɣef snat-a tineggura awwen-d awwiɣ yiwet n tmacahutt is issarfayen warrac At Ɛisa wid n At Ɛdella :\nZik (wissen melmi ?) At Ɛdella necfen. Myal m’ ar ad-aweḍ tmecredt di taddart At Ɛisa ad mɣen asen tt-ksen. Dɣa At Ɛdella ad ččen « Jijju », At Ɛisa ad ččen imetman d ileddayen.\nYiwen ussegwass, mi d-wweḍ tmecredt, am myal assegwass yezrin, At Ɛisa zsran i wumi ar a zlun akraren d yezgaren, dɣa xedmen akka myefkan awal ad zlun « Iɣwyal » akken ma usan-d At Ɛdella « ad retɛen asnus ». U akken i teffeɣ : iɣwyal mmezlen, At Ɛdella mgagin-d ad awin « tacriḥt » !\nU assa, m’ akka d-ɣli talwit ger snat n tudrin-a, tamsalt-a n « uɣyul » teqqim-d d tamseḍsit. Wa yeqqar : zik nerna kwen u nekkes awen timecredt macci d tikkelt ! Wa yettara yas : Zik nessečč awen aɣyul !\n\nMa d tadyant n waman, ar assa n wussan, s nqqar n tiṭ i ttemyexzaṛen At Yellilten. U ahat d aya i idegren taddart At Ɛisa ad tessekcem aman-is ar ixxamen deg issegwassen n 1993-1994. Yerna di tallit-nni adabu aɛrab-ineslemizsri, stiṭ n tɣiwant, ccuren as tiṭ issafen yekkaten gemmaḍ-in gemmaḍ-a di tegrest.\n\nTura xas akka ar tteblagiɣ deg wawal ar wayeḍ, ayen rriɣ a t-id inniɣ d akken taddart At Ɛisa tekker as i yiwen usenfar anect-ilat. Di tazwarra, s wawal, nɣil-it akw ulamek-it, d awezɣi. Maca di tidett, di tigat, akken nniḍen i teffeɣ imi At Taddart akken ma llan s tezmert, s iɣallen, s idrimen, ay ameqqwran ay amecṭuh, ay argaz a tametṭut ddan akw yiwet n tikli ugar n sin issegwassen. Yiwen ur issris iɣessan is alami d assmi d-kecmen waman, yellan ttezririgen zik i waḍu, ixxamen.\n\nU kra yečča usenfar-a d adrim, aṭenṭun ur t-id yefki udabu. Kra din gren as irebbi At Taddart iman nsen, s tirrugza d tissas.\n\nAss aneggaru, ass n tmeɣṛa, assmi wwḍen waman ar uxxam aqarni di taddart, begsen-d Imḍebren n taddart ad nemmren akw imezdaɣ n taddart ɣef ayen ssalin, ɣef ayen gan, ɣef ayen imi ḥekren u gan tameɣṛa i taddart anect-ilatt u acki-tt : ečč, ssu !\n\nMaca ass-nni, ayen gziɣ nekkinni, d akken Tamurt n Uzwaw s umata ur tesɛi ara adabu u imezdaɣ-is ma yella ur ttkilen ara ɣef yiman nsen, ur ten id-ittawweḍ wara, u ur xedmen yiwet. U ayen iyi sdubzen diɣen, mi gziɣ belli leqbayel zemren i yiman-nsen m’ar a dduklen. Wwin-d iman nsen ama di tmecṭuḥin ama di tmeqwranin.\n\nTiwaculin n taddart\n\nAm tudrin akw n tmurt, ismawen n twaculin di taddart At Ɛisa xarqen-tent « Irumyen » d Waɛraben ass-mi nedder ddaw uḍar umahras afransis. Xarbeqen asent udem s id-lulent maḍi. \nLlant d tizwawin, d timaziɣin, d tiquranin u seg wass-mi id-isbed Urumi “mmi-s n Bexta” ar temhalt neɣ iḥarkiyen-nni nneɣ « yeɣran » di zzawiyyat, yuɣal mmi-s n wedrar ur yettwafran, ur yettwafṛaz gar warraw n Lyaman neɣ n Lɛiraq…Ssrewten igar u yiwen ur asen yenni : Hemma ! U akka yuɣalen « Imceddalen » d « Mced Allah !»,…\nTimti ur ssɛarben ara isem n twacult, ggarzen as afzim afransis ɣef unyir u akka i yuɣalen « At Ufella » d « Aït Oufela »,…\n\nAtent-in ihi :\n At Udiɛ.................ssarsen-ten.....Aït Aoudia\n At Ɛetman.............ssarsen-ten.....Tantemante\n At Yidir.................ssarsen-ten.....Guiddir\n At Tiɣilt.................ssarsen-ten.....Bekkou\n At Ugwni...............ssarsen-ten.....Ould Bekkou\n At Mesɛud............ssarsen-ten.....Oumouhand\n At Uciban..............ssarsen-ten.....Chibane\n At Mḥend Sɛid.....ssarsen-ten.....Ben Bekkou\n At Ḥmed..............ssarsen-ten.....Aït Ahmed\n At Ubeqqasem......ssarsen-ten.....Naït Bekkou\n At Yaḥya..............ssarsen-ten.....Yahoui\n Iwejɛuden.............ssarsen-ten.....Oudjaouden\n At Remḍan...........ssarsen-ten.....Aït Ramdane\n At Rabaḥ..............ssarsent-ten....Aït Rabah\n\nTella-d yagi diɣen twacult At Ufella maca tenger. D Faḍma At Ufella I d taneggarut seg sen u temmut deg issegwassen n 80.\n\nMaca ismawen n twaculin n taddart At Ɛisa ttusseqqant sya-u-sya, send u seld Fṛansa. Wanag ur yelli dacu ar ad yawwin isemawen am At Ramdan, At Rabaḥ, At Mesɛud neɣ At Aḥmed ar ul n Tmurt Umaziɣ. U xas akken sselsen yagi yir aceṭṭiḍ i udem n twaculin n tuddar nneɣ, Aɛṛaben ur arwin ara. Bedden-d ar tama Uṛumi, dɣa ddan deg wayen d-iqqimen : « At » d « U » rran ten d « Ould » neɣ « Ben » …\n\nD aya kan ihi i rriɣ a t-id iniɣ ɣef taddart At Ɛisa « Uyaḥya », ma d ayen ddren imezdaɣ-is ama di ttrad n 54-62 neɣ deg win n 62-65, tigellel n wassa d waguren ttemlilin yelmezsyen-is, tudert tasartit di taddart, iderma d tmegraḍ d-wwi « tedrumt » neɣ « tṣeffit » ad as nanef i tikkelt niḍen.\n\nTamselyut \n Imyura.net\n\nAt ɛisa Uyaḥya","num_words":3630,"character_repetition_ratio":0.055,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.246,"stopwords_ratio":0.031,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":22314.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%C6%90ebderre%E1%B8%A5man%20Bugarmu%E1%B8%A5","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ɛebderreḥman Bugarmuḥ (s trumit: Abderrahmane Bouguermouh), d amseḍru n isura n tiliẓri d sinima aqbayli. Ilul ass n 25 di Fuṛaṛ aseggas 1936 deg uqbu, tamnaṭ n Bgayet, yemmut ass n 3 Fuṛaṛ aseggas 2013 di ldzayer.\n\nD netta i d-isufɣen asaru ameqqran amezwaru s tmaziɣt \/ taqbaylit deg aseggas 1996. Isem-is Tawrirt yettwattun (La colline oubliée), i yellan d adlis umyaru Mulud At Mɛammar.\n\nTameddurt-is \n\nIlul deg uzellagen ass n 25 Fuṛaṛ aseggas 1936, yella d mmis n uselmad n uɣarbaz afṛansi aqbuṛ, yemma-s ur teɣri ara, maca d tin yesnen aṭas tamedyazt d Ccna aqbayli. Yekcem s aɣerbaz alemmas deg Ṣṭif anida yedder iwala ayen iḍran ussan n mayu 1945.\n\nAsegwas 1957 yemmuger-d amaru Mouloud At Mammar, i yuɣalen d amdakel-is ameqṛan. Iɛedda seg IDHEC (Institut des hautes des Etudes Cinématographiques) deg useggas 1960; Bugermuḥ isker tidwilin i Tiliẓri RTF di Cognac Jay.\n\nAseggas 1963 yuɣal-d ɣer tmurt iwakken ad ittekki deg usnulfu n CNCA (Centre National Cinématographique Algérien), win seg anda tessufɣen deg 1964 ɣef tiktiwin ines. Aseggas 1965 seg uḍris n Malek Ḥeddad yessufeɣ-d (comme une âme) asaru s tmaziɣt, asaru agi ur yettwaqbel ara seg uɣlif adzayri i t-yebɣan s taɛrabt; Sinna yunag ɣer lpari yessufeɣ-d asaru s tefṛansist, ayagi dayen is-d yewwin astixer i tikelt tisnat, d-huddu n uaru. asrau yagi werǧin i d-yeffeɣ ar assa.\n\nSeg 1965 armi 1968 isker-d amazrar n imselɣet yerna yewwi-d tamusni d imusnawen iqedcen ɣef timmuzɣa, gar-asen mass Ḥannuz, Ṭawes Amṛuc, Mulud At Mammar, Mulud Baṭuc, Muḥend Aɛrab Bessaɛud. Amseḍru yerra ddahn-is ɣer yiwen imselɣet (usaru) aɣermiw, sinna isker-d asaru la grive aseggas 1967. Asaru i d-yewwin aṭas n warazen, yerna d win yellan ɣur ineɣmasen d amenzu deg usarag Adzayri.\n\nAseggas 1968, issars La coline oubliée Tawrirt yettwattun anda yura dakken asaru yagi ur yezmir ad yettwaxdem ala s teqbaylit, maca asenfaṛ agi rran-t-id (ugin-t) mebla asegzi. Ayagi yeǧǧa-t ad yidir iseggasen mebla leqdic, armi d asegwas 1973 anida i d-isker d Mohamed Lakhdar Hamina deg Chronique des années de braises.\n\nIssufɣed (isker-ed) i Tiliẓri wa deffir wayeḍ les oiseaux de l'été, aseggas 1978 d Kahla oua beida, aseggas 1980, i d-yemmugren tarennawet tameqqṛant. aseggas 1987, isker asaru ines ameqqṛan 35mm Cri de pierre, i d-yewwin aṭas n warazen berra n tmurt, maca di lezzayer wten-d deg-s. Deg useggas 1989 yewwi-d ttriḥ iwakken ad yessuffeɣ s tmaziɣt (taqbaylit) Tawrirt yettwattun i d-yeffɣen di 1996.\n\nSeg iseggasen n 60' isker-d aṭas isura imecṭaḥ, d wiɣaḍ imeqṛanen in Tiliẓri RTA Les Oiseaux de l'été (1978) d Noir et blanc (1986), Cri de pierre (1986), La Colline oubliée (1996).\n\nIsura-yines \n\n1965 : Comme une âme (Asaru alemmas)\n1967 : La grive\n1967 : Le souf (Imselɣet)\n1967 : Ghardaïa (Imselɣet)\n1968 : Jeux universitaires maghrébins Amulli ameggaz ifriqiyen ugafa (Imselɣet)\n1968 : Le 8 mai 1945 Tam Mayu 1945 (Imselɣet)\n1968 : L'enfer à 10 ans\n1975 : Chroniques des années de braise\n1978 : Les oiseaux de l'Eté (Asaru n Tiliẓri)\n1980 : Noir et blanc aberkan d-ucebḥan (Asaru n Tiliẓri)\n1980 : Regard de la main Tamuɣli n-ufus (Imselɣet)\n1987 : Cri de pierre\n1996 : La coline oubliée Tawrirt yettwattun\n\nTamselyut \n http:\/\/www.racines-izuran.com\n www.bouguermouh.com \n\nBugarmuḥ\nBugarmuḥ\nBugarmuḥ\nBugarmuḥ","num_words":674,"character_repetition_ratio":0.06,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.267,"stopwords_ratio":0.033,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":41207.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Mu%E1%B8%A5end%20Sa%C9%9Bid%20Fellag","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Muḥend Saɛid Fellag d anazur urasan (humoriste) aqbayli, d amyaru, d ameskar umezgun n urasan d teḍṣa. Daɣen Muḥend Sɛid Fellag yetturar deg isura. Ilul deg 1950 di Azefun, i d-yefkan aṭas inazuren n tazuri nniden, i cban: Ḥaǧ Lɛenqa, Rwiced, Iftisen, Buǧma Lɛenqis, Ḥnifa, Ḥsisen, Muḥamed d Saɛid Ḥilmi, atg. Baba-s yennuɣ di lɛesker n Fransa di tallit n trad umadal wis II. Yemma-s tella d yiwet iḥemmlen ad teḍs, ahat yeffeɣ-d ar ɣur-s.\n\nTameddurt n Muḥend Saɛid Fellag \nAsmi yesɛa 8 isegwasen d uzgen, yekcem ar Dzayer tamanaɣt akked yiwen n gma-s. Ɣef 9 n yisegwasen di lɛemr-is yekcem aɣarbaz amezwaru di Ccraga. Di 1968, yekcem s aɣerbaz umezgun di Lezzayer tamanaɣt. Yella yeqqar aṭas imeskaren n tmura umalu, am Aristophane, Eschyle, Plaute, Euripide, ... ladɣa wid umezgun am: Jarry, Becket, Ionesco, atg. \n\nDeg 1978, iruḥ ar Fransa akked Kanada anda yexdem yal axeddim ur n sefuɣ s imal igerzen. Di 1985, yekcem ar tmurt-is iwakken ad yeqqim din i lebda di leḥsab-is imiren. Di 1986, isewǧed yiwet n tceqquft isemma-yas: \"les aventures de Tchop\". Imiren tiyaḍ tebɛent-d.\n\nDeg 1990, Muḥend Saɛid Fellag yezweǧ asmi yesɛa 40 isegwasen, imi abrid n tazuri ur tsefka ara akud iwakken ad yili send.\n\nDi cutumber (tzayur) 1993, yuɣal d anemhal umezgun n Bgayet.\n\nDi 1994, rebrab yexdem axeṣar di tmurt, asmi teṭṭerḍeq yiwet n lbumba anda yetturar yiwet n tceqquft, iǧan Muḥend Saɛid Fellag ad yinig ar tmurt n Tunes. Di 1995, yunag ar tmurt n Franṣa, din yuɣal isem-is mucaɛ nezzeh s tceqqufin ines n teḍṣa d urasan. Ticequfin i d-iḥekkun i ɣeblan n tmurt-is.\n\nTicequfin n Muḥend Saɛid Fellag \n\n les aventures de Tchop, 1986.\n Cocktail Khorotov, 1989.\n SOS Labes, 1990.\n Djurdjurassic Bled, 1998.\n Le Bateau pour l'Australie, 2001.\n La Casbah, 2003, d tnazurt Biyuna.\n Le Dernier chameau, 2004. \n Tous les Algériens sont des mécaniciens, 2009.\n\nIdlisen d iḍrisen n Muḥend Saɛid Fellag \n\nGer idlisen d iḍrisen (livres et textes) i yura, d wi:\n\n Les Aventures de tchop, 1965. [sa première pièce de théâtre]\n SOS Labes textes de scène.\n Cocktail Khorotov textes de scène.\n Le Balcon de Djamila textes de scène.\n Djurdjurassique bled, 1999, textes de scène.\n Rue des petites daurades, roman, 2001.\n C'est à Alger, couverture de Slimane Ould Mohand, Editions JC Lattès, Paris, 2002.\n Comment réussir un bon petit couscous, 2003.\n Le Dernier chameau, et autres histoires, nouvelles, 2004.\n\nIsura anda yurar Muḥend Saɛid Fellag \n\nMuḥend Saɛid Fellag yurar deg kra isura am :\n\n 1983 : Liberté, la nuit n Philippe Garrel : Mohand\n 1990 : De Hollywood à Tamanrasset n ''Muḥamed Zemuri\n 1998 : Le Gone du Chaɛba n Christophe Ruggia\n 2001 : Inch'Allah dimanche n Yamina Benguigui\n 2002 : Fleurs de sang de Myriam Mézières\n 2003 : Momo mambo n Layla Marrakci\n 2005 : Voisins, voisines de Malik Chibane : Malouf\n 2005 : Rue des figuiers Yasmina Tahiaoui (Téléfilm)\n 2006 : Michou d'Auber n Thomas Gilou\n\nTamselyut \n\n Fellag\n\nFellag\nFellag","num_words":696,"character_repetition_ratio":0.07,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.276,"stopwords_ratio":0.024,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":38471.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ccix%20Nureddin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ccix Nurdin, isem-is n tidett, Nuredin Mezyan, d agerruj n yedles aqbayli : d amedyaz, d acennay, d asegbar yerna d aɣeyyaḍ (musicien). Ilul deg 1918 di taddert n ugemmun di Laṛebɛa n At Yiraten. D mmi-s n Si Muḥend Taḥar Ugemmun, illan d aselmad di taddart-is, deg uɣerbaz n Sidi Abderaḥman. Yemmut deg 1999, yeǧǧad deffir-es timaḍ (d 100-yat) n yezlan, isefra akk d tuɣac. Afares-is (sa production) yebda-t zdat (uqbel n) trad n umḍal amezwaru.\n\nTuddert n Ccix Nurdin \n\nAlamma d 16 iseggasen, Ccix Nuredin yettruḥu s aɣerbaz n Leqran. Deg 1935 ikcem ar tɣiwant n Lezzayer tamanaɣt i deg yezdeɣ gma-s i ɣer yella. Illa a 'iserbay' deg waṭas n leqhawi d iseččayen. Illa yesɛa yiwen useččay amecṭuḥ 'gargote' di 'Port-Saïd (square Bresson)'. Asegwas umbaɛd (1936), illa a yttɣenni mi isirid leḥwal, dɣa anemhal n 'Pathé Marconi' Mas 'Finkel' izedɣen ur ibɛad ara i syin, i slay-as i ṣut-is. Inna yas ma yebɣa ad isekles deg uxxam uzawan n 'Pathé Marconi', ansuf yis-ek. Imiren, i sufɣed i tikkelt tamezwarut tuɣac ines i yettwasnen 'Anef-iyi ad ruɣ', ak d 'A xali xali'.\n\nSin issegwasen mbaɛd (1938), isekles aḍebsi amezwaru ines, anda llant azal n 12 n tezlatin. Gar-asent:\n'Alu Tsisiti', 'Yelli-s n tmurt', 'Anef-iyi ad ruɣ', 'A xali xali', atg. Ur iɛeṭer ara armi id isbed \nayen umi neqqar 'orchestre' aɣerfan aqbayli amezwaru, netta d : Namus, Sidaḥ, Aḥmed Meǧul, Ḥaǧ Menwar. D nitni iǧan i waṭas n izuren ad ufraren, am: Kamal Ḥemadi, Yusef Abǧawi, Racid Mezyan, atg.\n\nDeg 1960, yura yiwen n wedlis umi isemma 'Un Algérien raconte' ar Tizrigin 'Seuil'. Deg 1998, Amyaru aqbayli Yusef Nasib yerra yas tajmilt di yiwen n wedlis s wazal-is anda id yeḥka tameddurt-is u yura-d ugar n 200 isefra ines. Adlis-agi ifeɣ-d ar Tizrigin 'El-Ouns', isem-is 'Ccix Nuredin: Aẓruf, Amedyaz, Acenay', neɣ s tefranṣiṣt : 'Cheikh Noureddine, comédien, poète, chanteur'.\n\nTalalit n Rradyu n teqbaylit \n\nDeg 1938, Ccix Nuredin d yiwen seg wid yellan deffir n tlalit n Rradyu n teqbaylit i yellan di 'rue du Dr Saâdane (ex-Berthèzene)'. Tuɣal tin umi neqqar tura Amaṭṭaf wis 2 n Rradyu taɣelnayt n Lezzayer. Illa ixeddem degs aṭas umezgun, rwayat 'sketč', akw d tuɣac d tedwilin. Rradyu aggi, tella d tin ansi i d-tefɣent tinazurin timuqranin, am : Lla Zina, Lla Yamina, Nna Crifa, Ǧamila, atg.\n\nCcix Nuredin isekles ugar n 500 tezlatin. Illa iḥemmel azawan aɣerfan neɣ ayen umi neqqar 'Caɛbi'. Dɣa d netta i yuran unazur n 'Caɛbi' Ḥaǧ Mrizeq, taɣuct i yettwasnen imiren i lmend tarbaɛt n takurt uḍar: 'Lmuludeyya n Lezzayer'. Illa imsuder (coyoyer) netta d inazuren imuqranen am : Ccix Lɛenqa, Ameqqran Agawa, d Sadeq Abǧawi, atg. Axedmen yak tuɣac i Rradyu n Teqbaylit i waken attidir. Daɣen Ccix Nuredin ixedem aṭas n tcequfin umezgun i Rradyu n Teqbaylit, anda itturar-d acḥal iseggasen tamtilt n yiwet n ṭmeṭṭut “Xalti Aduda”, zdat inazuren wiyaḍ am: Muḥemmed Ḥilmi, Amar U Yaɛqub, Saɛid Zanun, Ɛli Ɛebdun, Saɛid Ḥilmi, Aḥmed Aymen, atg.\n\nDaɣen Ccix Nurdin akw d Lla Lǧida Tamuqrant, i yeccnan abrid amezwaru deg yidles aqbayli jmiɛ, argaz akw tmettut. Snulfand \"le duo mixte\", di teqbaylit s tezlitt umi seman : Serḥɣa-s i bu laɛyun\n\nCcix Nuredin ixdem daɣen aṭas n tedwilin i rradyu n teqbaylit. Gar-asent id yeffɣen deg 1956, illan ilmend icennayen deg webrid ulemed neɣ 'Chanteurs amateurs'. Dɣa d nnuba yagi i yuɣalen ar zdat tettwasen s yisem : Icennayen n uzekka.\n\nCcix Nuredin d Sinima \n\nCcix Nuredin illa daɣen d asegbar muqren n Sinima. Amseḍru isura n Sinima i yettwasnen: Muḥemmed Lexḍar Ḥamina, iḥemel-it nezzeh. Dɣa ifek yas tamtilt deg usaru: 'Chronique des années de braise' ig bwin yiwen n warraz di 'Cannes' deg 1975. Di 1983, ifek yas daɣen tamtilt deg usaru : Tugna Tannegarut (La dernière image).\n\nGer isura wiyaḍ anda isɛa tamtilt, d wigi:\n\n Les hors-la-loi n Tufik Fares deg 1968, \n Patrouille à l’est n Amar Laskri deg 1970,\n Tahia ya Didou n Muḥemmed Zinet deg 1973. \n Elise ou la vraie vie n 'Michel Drach' deg 1974, akw d 'Marie-José Nat' d Muḥemmed Cwix\n El Chebka n Ɣwati Bendeduc deg 1976, \n Chant d’automne n Mezyan Yala deg 1982, akw d Rwiced d Ḥasan Lḥasani.\n\nLlan daɣen sin isura 'Les Enfants de Novembre' d 'les Chevaux du soleil' i yettwaxedmen di tmurt n Spenyul akwed tnaẓurt n cnna taqbaylit Ḥnifa. Asaru-yagi n 'les Chevaux du soleil' iḥekku-d tudert n 'Lmuqrani', ar tura ur d yurar ara di Lezzayer.\n\nTimlilit d Sliman Ɛazem \n\nDeg 1972 Ccix Nuredin yunag ar Paris di Fransa, anda yemlal d unazur Sliman Ɛazem, u bdan amecwar n ccna di sin d acḥal iseggasen. Skelsen azal n 96 n tezlatin, gar-asent tid n teḍṣa d necraḥa. Dɣa d anecta iǧan deg 1981 Ccix Nuredin megdul seg umuɣ\/amulas n warazen ilmend n wid iqedcen i yedles azzayri. Tagi d yiwet ger tuɣac icnan di sin : Ccix Nuredin d Sliman Ɛazem.\n\nWalit daɣen \n\n Sliman Ɛazem\n\nTamselyut \n\n http:\/\/www.imdb.com\/\n Encyclopédie berbère \n Yousef Nacib, Cheikh Noureddine, comédien, poète, chanteur, Édition El-Ouns, 1998\n Tasemlilt tamezwarut (Synthèse initiale) sɣur Racid Begnan\n\nCcix Nuredin\nCcix Nuredin","num_words":1216,"character_repetition_ratio":0.046,"word_repetition_ratio":0.002,"special_characters_ratio":0.252,"stopwords_ratio":0.021,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":28377.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/M%E1%B8%A5emmed%20Isyaxem","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Mḥemmed Isyaxem d anaẓur aqbayli yettmahalen taklut. D anaẓur amekla seg wid mucaɛen ugar deg umaḍal. Ilul ass n 17 yunyu (sedyur) 1928 deg Dewwar ǧnan deg Iɣil Yezzan (ɣilizan), lameɛna laṣel-is seg At Jennad di Tmurt n leqbayel.\n\nYeɣra deg uɣerbaz n tẓuri di Lezzayer tamanaɣt ger 1947 d 1951. Yella d anelmad unazur Amekla Ɛumar Rasim. Deg 1953, yekmel almad n tẓuri ines di tɣiwant n 'Paris' di Fransa, alamma d 1958. Syin yuɣal-d ɣer Lezzayer i waken ad yesselmed deg uɣerbaz n tẓuri. Acḥal n tikkal i yuɣal d anemhal, neɣ d aselmad deg waṭas iɣerbazen, ama di Lezzayer tamanaɣt, ama di Wehran.\nIxdem d amsuneɣ deg yeɣmisen Alger-Républicain akked La République. Yemmut ass n umenzu n Duǧenbir 1985 di Lezzayer tamanaɣt.\n\nTimzikniyin\/ɣef Mḥamed Isiaxem \n\n 1949 \tTamzikent Galerie Carrot (Lezzayer tamanaɣt).\n 1951 \tTamzikent Galerie André Maurice (Paris).\n 1955 \tTamzikent \"Festival Mondial de la Jeunesse et des Étudiants\" (Varsovie).\n 1955 \tTamzikent \"Salon des Peintres Nord-Africains\" (Paris).\n 1959 \tTamzikent Galerie Donilstraz (Leipzig).\n 1960 - (furar) \tTamzikent Club des Quatre vents (Paris).\n 1963 - (1\/11) \tTamzikent \"Peintres Algériens\", Salle Ibn-Khaldoun (Alger).\n 1964 - (15-30\/4) \tTamzikent \"Peintres Algériens\", Musée des Arts Décoratifs (Paris).\n 1964 - (Yunyu) \t\"ler Salon UNAP\", Galerie UNAP (Alger).\n 1965 - (nuwembir) \tTamzikent \"Jeune Peinture Algérienne\", Salle Ibn-Khaldoun (Lezzayer tamanaɣt).\n 1967 \tTamzikent collective (Lezzayer tamanaɣt).\n 1967 - (21-26\/11) \tTameskant, Galerie Municipale des Arts (Tunes).\n 1967 - (17\/4) \t\"Création du Groupe de la Jeune Peinture Algérienne\", Galerie Feraoun (Lezzayer tamanaɣt).\n 1969 - (19-30\/4) \t\"1ère Rétrospective\", Studios de l'ONCIC (Lezzayer tamanaɣt).\n 1969 \tTamzikent collective (Sofia).\n 1969 - (yulyu) \t\"Festival Panafricain\" (Lezzayer tamanaɣt).\n 1969 - (nuw.) \tTamzikent, MNBA (Lezzayer tamanaɣt).\n 1974 - (nuw.) \tTamzikent, MNBA (Lezzayer tamanaɣt).\n 1974 - (1-15\/5) \tTamzikent, Maison du Peuple (Lezzayer tamanaɣt).\n 1974 - (nuw.) \tTamzikent \"L'Art et la Révolution (Lezzayer tamanaɣt).\n 1974 - (1\/11) \t\"2ème Salon de l'UNAP\", Galerie UNAP (Lezzayer tamanaɣt).\n 1976 - (30\/4-15\/5) \tTamzikent, Salle El Mouggar (Lezzayer tamanaɣt).\n 1979 - (27\/10-5\/11) \tTamzikent, Maison du Peuple (Lezzayer tamanaɣt).\n 1982 - (28\/4-7\/5) \tTamzikent, Hôtel Aurassi (Alger).\n 1983 \t\"Tamzikent tagraɣlant\" (Sofia).\n 1983 - (yennayer) \tTamzikent \"Dix ans de Peinture Algérienne\", MNBA (Lezzayer tamanaɣt).\n 1983 - (meɣres) \tTamzikent, Galerie Yak (Tunes).\n 1983 - (15-30\/9) \tTamzikent, Foire Internationale (Lezzayer tamanaɣt)\n 1983 - (10-22\/1 1) \tTamzikent \"Novembre\", CCWA (Lezzayer tamanaɣt).\n 1984 - (furar) \t\"Exposition d'Art Moderne\", CCWA (Lezzayer tamanaɣt).\n 1984 - (28\/3-l 1\/4) \tTamzikent, Centre Culturel Italien (Lezzayer tamanaɣt).\n 1984 - (4\/9-30\/1l) \t\"L'Art et la Révolution Algérienne MNBA (Lezzayer tamanaɣt).\n 1984 - (20\/9) \t\"2ème Salon de la Peinture Méditerranéenne\", Galerie El Kettani (Lezzayer tamanaɣt).\n 1984 - (29\/10-29\/11) \tTamzikent, Galerie Xen (Lezzayer tamanaɣt).\n 1985 - (1-10\/7) \tTamzikent, Musée Sidi Bou Saïd (Tunes).\n 1986 - (30\/6-6\/7) \t\"Exposition Hommage\" (Bgayet).\n 1986 - (1-28\/2) \t\"Peinture Algérienne Contemporaine Palais de la Culture (Lezzayer tamanaɣt).\n 1986 - (25\/2-13\/3) \tTameskant \"Algérie, Peinture des années 80\", CNAP (Paris).\n 1986 - (3\/5-4\/6) \t\"Rétrospective commémorative MNBA (Lezzayer tamanaɣt).\n 1986 - (4\/5-3\/6) \t\"Exposition Issiakhem\", Galerie Issiakhem (Lezzayer tamanaɣt).\n 1986 - (11-26\/6) \t\"Exposition Hommage\", Musée Zabana (Wehran).\n 1986 - (20\/9-10\/10) \t\"Exposition Hommage\", CCWA (Lezzayer tamanaɣt).\n 1987 - (5\/7-5\/8) \tTameskant, Galerie Issiakhem (Lezzayer tamanaɣt).\n 1987 -(24\/12-4\/1\/88) \tTameskant \"Expressions multiples\", MAAO (Lezzayer tamanaɣt).\n 1988 - (1-15\/6) \t\"Exposition Hommage à Issiakhem' Galerie El Mouggar (Lezzayer tamanaɣt).\n 1989 - (8-20\/4) \t\"Hommage à Issiakhem\", Galerie El Mouggar (Lezzayer tamanaɣt).\n 1989 - (17\/6) \t\"Hommage à Issiakhem\" (Azzefun).\n 1989 - (tuber) \t\"Journées Culturelles Algériennes (Musku).\n 1989 - (nuwembir) \t\"Peinture algérienne Contemporaine\" MNBA (Lezzayer tamanaɣt).\n 1990 - (10-21\/1) \t\"Exposition Hommage à Kateb Yacine et M'Hamed lssiakhem\", Galerie du Lucernaire (Paris).\n 1990 - (dugenbir) \t\"Hommage à M'Hamed Issiakhem\", Maison de la Culture (Tizi-Wezzu).\n 1991 - (nuwembir) \t\"Hommage à Issiakhem\", Maison de la Culture (Qsenṭina).\n 1994 - (3-27\/2) \tTameskant \"Les traces de l'épreuve\", CCA (Paris).\n 1994 - (18\/5) \tTameskant \"Les Peintres saluent Kateb Yacine\", CCA (Paris).\n 1994 - (28\/10-28\/11) \t\"Panorama de la Peinture Algérienne\", Palais de la Culture, Galeries Racim-lsma-Fanon (Lezzayer tamanaɣt).\n 1995 - (Ibrir) \t\"La poésie dans un jardin\", Centre Européen de poésie (Avignon).\n 1996 - (23-30\/4) \tTameskant \"Dix ans de Peinture algérienne\", Galerie Isma (Lezzayer tamanaɣt).\n\nTamselyut \n \n Tameddurt\n \nIsiaxen\nIsiaxen","num_words":1160,"character_repetition_ratio":0.181,"word_repetition_ratio":0.104,"special_characters_ratio":0.358,"stopwords_ratio":0.008,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.9,"perplexity_score":17783.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Isabelle%20Adjani","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Isabelle Yasmine Adjani, d tameskart n usarug tafranṣiṣt, tellul ass n 27 yunyu 1955 di 'Paris' tama tis 17. Baba-s d aqbayli (n Iferḥunen), isem-is Muḥamed Crif Aǧani, yemma-s d talmanit, isem-is Emma Schweinberger, neɣ Gusti. \n\nAsmi tesɛa 14 iseggasen tuɣal tettwasen, imi tetturan deg isura d tecqufin n taḍṣa. Deg useggas n 1988, terza ar tmurt n baba-s i waken attefk afud i tlalit n tugdut. Daɣen terza ar wunazur Lwennas Meɛṭub, illan imiren di ṣbiṭar n Lezzayer asmi t-ewten iǧadarmiyen.\n\nIsura anda turar Isabelle Yasmine Adjani \n\nAsarug \n 1969 : Le Petit bougnat de Bernard Toublanc-Michel - Rose\n 1972 : Faustine et le bel été de Nina Companéez - Camille\n 1973 : L'École des femmes de Raymond Rouleau - Agnès\n 1974 : La Gifle de Claude Pinoteau - Isabelle Doulean\n 1975 : L'Histoire d'Adèle H. de François Truffaut - Adèle Hugo\n 1976 : Barocco d'André Téchiné - Laure\n 1976 : Le Locataire de Roman Polanski - Stella\n 1977 : Violette et François de Jacques Rouffio - Violette\n 1978 : The Driver de Walter Hill - La joueuse\n 1979 : Nosferatu, fantôme de la nuit (Nosferatu: Phantom der Nacht) de Werner Herzog - Lucy Harker\n 1979 : Les Sœurs Brontë d'André Téchiné - Emily Brontë\n 1981 : Clara et les chics types de Jacques Monnet - Clara\n 1981 : Quartet de James Ivory - Marya Zelli\n 1981 : Possession d'Andrzej Zulawski - Anna \/ Helen\n 1981 : L'Année prochaine… si tout va bien de Jean-Loup Hubert - Isabelle\n 1982 : Antonieta de Carlos Saura - Antonieta Rivas Mercado\n 1982 : Tout feu, tout flamme de Jean-Paul Rappeneau - Pauline Valance\n 1983 : Mortelle randonnée de Claude Miller - Catherine Leiris \/ Lucie, \"Marie\"\n 1983 : L'Été meurtrier de Jean Becker - Eliane\n 1985 : Subway de Luc Besson - Helena\n 1986 : T'as de beaux escaliers tu sais d'Agnès Varda\n 1987 : Ishtar d'Elaine May - Shirra Assel\n 1988 : Camille Claudel de Bruno Nuytten - Camille Claudel\n 1989 : L'Après-Octobre de Merzak Allouache\n 1990 : Lung Ta : les Cavaliers du vent de Franz-Christoph Giercke et Marie-Jaoul de Poncheville - narratrice uniquement\n 1993 : Toxic Affair de Philomène Esposito - Pénélope\n 1994 : La Reine Margot de Patrice Chéreau - Margot\n 1996 : Diabolique de Jeremiah S. Chechik - Mia\n 1998 : Paparazzi d'Alain Berbérian - elle-même\n 2002 : La Repentie de Laetitia Masson - Charlotte\n 2002 : Adolphe de Benoît Jacquot - Ellénore\n 2003 : Bon voyage de Jean-Paul Rappeneau - Viviane\n 2003 : Monsieur Ibrahim et les fleurs du Coran de François Dupeyron - la star\n\nTiliẓri \n 1973 : L'École des femmes, de Raymond Rouleau\n 1973 : L'Avare, de René Lucot\n 1974 : Le Secret des Flamands, feuilleton télévisé, de Robert Valey\n 1975 : Ondine, de Raymond Rouleau\n\nArrazen\n 1981 : Prix d'interprétation féminine au Festival de Cannes 1981 (Quartet et Possession)\n 1982 : César de la meilleure actrice (Possession)\n 1984 : César de la meilleure actrice (L'Été meurtrier)\n 1989 : César de la meilleure actrice (Camille Claudel)\n 1995 : César de la meilleure actrice (La reine Margot)\n\nTamselyut \n\nSite officiel\n\nAdjani\nAdjani","num_words":866,"character_repetition_ratio":0.058,"word_repetition_ratio":0.012,"special_characters_ratio":0.301,"stopwords_ratio":0.013,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.525,"perplexity_score":57374.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/ASCII","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"ANGAL n ASCII, (American Standard Code for Information Interchange), d angal (code) ifehhem anagar tameslayt n uselkim (machine language).\nAmeslay n uselkim d azrar n \"0\" d \"1\", d talɣa timisint (forme binaire). Mi ara neẓreg (éditer) azamul (d asekkil neɣ d amḍan..), azamul-a ad yettwasuqqel ɣer tmeslayt n uselkim ; yal azamul yellan ɣef unasiw (clavier), ɣur-s azal-is d angal (code).\nGar wengalen yellan : ASCII, tanselfat (sigle) n (American Standard Code for Information Interchange), angal s tizeɣt amarikan n usmeksel n tilɣa.\nAnagalt-a d win n yemḍanen d yisekkilen d tecraḍ n usenqeḍ (signes de ponctuations) n tecraḍ nniḍen.\nAngal ASCII, deg-s 256 n wengalen. Tebḍa ɣef sin yeḥricen, yal aḥric deg-s 128.\n\nAngalen isluganen: (Standard codes) \nSeg 0 ar 31, d angalen n usenqed (control) n umyawaḍ (communication) d wayen yeɛnan tsaggazt (impimente). Ticraḍ n wengalen-a ur d-teffɣent ara ɣef ugdil (écran), d ilem.\nSeg 32 ar 127, d angalen n tecraḍ n usenqeḍ d yemḍanen (0 ar 9) d yisekkilen imeqqranen, imeẓyanen n ugemmay Arumani. Ticraḍ n wengalen-a teffɣent-d ɣef ugdil.\n\nAngalen isakaken : (Extensive codes) \nSeg 128 ar 255, d tanaglin n wid i d-isnulfuyen iseɣẓanen (Software).\n\nTamselyut \n www.imyura.net\n\nTasenselkimt","num_words":273,"character_repetition_ratio":0.057,"word_repetition_ratio":0.015,"special_characters_ratio":0.253,"stopwords_ratio":0.037,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":28306.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Anfafad%20asenselkim","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Anfafad neɣ avirus asenselkam (virus informatique) d ahil. Ahil-a, yezmer ad t-id-yaru umessihel (programmeur). S tiddi n wenfafad-a, tettbeddil tikli tamagnut n uselkim, neɣ a texreb telqut yellan deg-s.\n\nAmek ineṭṭeḍ unfafad?\nAnfafad ineṭṭeḍ-d seg berra i uselkim (aḍebsi, azeṭṭa), reffden-t wahilen yettwaselkamen (programmes qui s'executent), ahilen iqebblen asiɣzef (extention) .com, .exe neɣ .bat. Acu kan, ass-a llan ivirusen s siziɣzaf nniḍen udiɣ ẓeddmen q€f ifuyla meṛṛa akken yebɣu yella wanaw-is.\n\nAnda ara naf anfafad?\nDi tsenselkimt, ifuyla (fichiers) bḍan ɣef sin yeḥricen:\n a\/ ifuyla n yisefka (fichiers de données), amedya yeḍrisen.\n b\/ ifuyla iteddun (fichiers qui s'executent), iqebblen aseɣzef .com, .exe, .bat.\nAnfafad ineṭṭeḍ ifuyla iteddun; akken tiddin-nnsen, tgellu-d s tiddin n unfafad yellan deg-sen. Anfafad yezmer ad yeẓẓu deg ugzem usenker (secteur d'amorçage) n uḍebsi aquran (disque dur) neɣ yiḍebsiyen ilwayanen (disques souples, disquettes); akken ma yecɛel uselkim anfafad ad d-yaki.\nIfuyla n yisefka ur d-ttawin ara infafaden, maca infafaden zemren ad sdermen isalan yella deg-sen.\n\nAmek yebna unfafad?\nAhil n wenfafad yebna ɣef 04 yeḥricen:\n 1\/ asulu n unfafad (signature du virus): Asulu n unfafad d takbabt-ines (signature) neɣ d limara-s.\n 2\/ ahil n tarrawt (programme de reproduction) : Tal tikelt ara yeddu wahil yuḍnen, uɣur yenṭeḍ wenfafad, aḥric-a ad d-yeddu. D aḥric-a ara d-yafen akk ifuyla ikesben aseɣzef .com, .exe, .bat, i wakken ad asen yefk limar-ines.\n 3\/ ahil n usedrem (programme de destruction) : S weḥric-a i d-itekk usexreb i yufuyla yesɛan limara n unfafad.\n 4\/ anaḍ n uneggez (instruction de saut): S wehric-a, anfafad ad yuɣal ɣer ufaylu amezwaru ideg yeẓẓa.\n\nIsmawen n kra yinfafaden mechuren:\n\nVendredi 13:\nAnfafad-a iteffeɣ-d yal ass n lǧemɛa(ass n Sem) 13.\n\nDatacrime:\nAnfafad-a iteffeɣ-d seld ass n 12 tuber.\n\nPhantom:\nAnfafad-a inetted deg tecfawit (mémoire).\n\nVirus 405:\nAnfafad-a isedram isalan n 405 itamḍanen (octets) imezwura n uḍebsi aquran.\n\nAsuza:\nAnfafad yettili deg ugzem usenker.\n\nBloody :\nAnfafad-a iswaɣay agzem n usenker. Afafad-a iteffeɣ-d deg uwennez (reinitialisation) wis 128. Anfafad-a yettaru-d inez-ayi (message) « Bloody Jun 4 1989 », ass n tnekra deg Tienanmen, Pekin).\n\nJeddah :\nAnfafad-a irennu azal n 1475 atamḍan i yifuyla .com, .exe. Anfafad-a yettaččar tacfawit yeddren n unasiw (mémoire tompon du clavier clavier).\n\nZerohunt :\nAnfafad-a yettili deg tecfawit, d aḥerbebbu, yettbeddil amḍiq.\n\nAMGELNFAFAD (anti-virus):\nAmgelnfafad d aseɣẓan (logiciel) i d-yettafen ahilen yuḍnen. D netta itekksen infafaden. Amgelnfafad isizdig ahilen yettwaɣen.\n\nKra n yimgelnfafaden:\nVirscan, Fprot, Unvirus, Scan, Pc 180, Virusafe, Norton, Vaccin, Novirus\n\nKra yiwellihen:\n\n amesten (protection) mgal tira deg yiḍebsiyen inaṣliyen.\n aḥraz n yifuyla deg yiḍebsiyen iseḥḥan\n asekyed (examiner), ma yella ccek, aḍebsi aquran d yiḍebsiyen ilwayanen.\n amesten n yifuyla yesɛan aseɣzef .com, .exe, .bat, mgal tira.\n ur seqdacet ara iseɣẓanen n wurar (logiciels de jeux) uqbel asiked-nnsen s useɣẓan amgelnfafad.\n urwet i ugagzdem (téléchargement) n wahilen iteddun (executables)\n kkset afaylu command.com seg uẓar. Amek ara nekkes afaylu seg uẓar ?\nAd s-nbeddel isem (amedya com.moc), ad t-neffer deg zzmam nniden (amedya PROTEC)\nMD PROTEC\nCOPY C:COMMAN.COM C:PROTECCOM.MOC\nREN COMMAND.COM SAUVCOM.BIN\n\nAd nernu ɣer ufaylu CONFIG.SYS, taladna(commande) : SHELL=C:PROTECCOMM.MOC \/P\nAd nernu ɣer ufaylu AUTOEXEC.BAT, taladna:\nSET COMPEC=C:PROTECCOM.MOC\n\n aḥraz n yifuyla .com, .exe mgal tira : Ad naru tasekkirt-a (procédure) :\nATTRIB +R *.COM\nATTRIB +R *.EXE\n\nTamselyut \n Imyura.net\n\nTasenselkimt","num_words":794,"character_repetition_ratio":0.055,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.236,"stopwords_ratio":0.023,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":14468.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Amussu%20i%20uguccelman%20n%20tmurt%20n%20Yiqbayliyen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Amussu i ufraniman n tmurt n Yiqbayliyen (S usegzel: Mak, seg Tefrensist: Mouvement pour lAutodétermination de la Kabylie) ilul-d deg wayyur n Yunyu 2001, sin akin yuɣal yisem-is Amussu i uguccelman n tamurt n Iqbayliyen send mi i d-tella temlilit n useqqamu-ines aɣelnaw deg wass n 4 tuber 2013 di taddart n Wat Ḥemdun. Mak d amussu amunan Aqbayli i d-yekkren deg tlemmast n tedyanin d tegrawla yettwasemman tafsut Taberkant di tmurt Taqbaylit gar n 2001 d 2003. Amussu-a yeqqar-d ɣef yiman-is d akken-it d amelwi, yettnaɣ i wakken ad issuddes aɣdaɣar n uguccelman di tmurt n Yiqbayliyen ara ad tt-yawin ɣer timunent tummidt.\n\nDeg useggas n 2016, Mak tezdi yakk d Anavaḍ Aqvayli Awmiran i wakken ad ssilɣen MAK-ANAVAD.\n\nAsenfar i Timanit n Tmurt n Yeqvayliyen \nTazwart\n Imi tugna n ugdud Aqbayli tezga tufrar di yal tallit s tutlayt-is yakk d uẓar-is amaziɣ. Tuddsa n tmetti, tayri n tlelli. Deg uzrekket yakk d tayett ittakk i wiyaḍ, timmad-is ur ttuqtent ara ar igduden nniḍen.\n Imi tamagit taqbaylit temmun seg zik, ma ulac akkwya seg tallit talemmast.\n Imi tamurt iqbayliyen turar tamlilt tafellayt deg umussu aɣelnaw azzayri akk d umennuɣ ɣef timunent n Lezzayer anda i tefkka aṭasseg tarwa-s d asfel.\n Imi tamagit taqbaylit ur s-d-yeḍra ara ara wadeg-is deg tbadut n tmagit tazzayrit.\n Imi Tamurt n Yiqbayliyen suffɣen-tt seg uttikki deg tsertit n lezzayer, seg tnekra n FFS n 1963 ar tefsut taberkant deg wanda immuten waṭas n yilemẓiyen, deg Yebrir 2001, war tuttut n tafsut n imaziɣen n 1980 yakk asunded n uɣerbaz n 1994-1995, akk d tmenɣiwt n uɣewwaɣ Meɛṭub Lwennas deg useggas n 1998.\n Imi ur d-yeqqim wayen yezdin tasertit n udabu azzayri akk d Tmurt n Iqbayliyen, imi adabu anagar s uqezzul yakk d uldun s wacu i ittmeslay d uɣref aqbayli. Ayagi 40 (kuẓe tmerwin) iseggasen aya tura.\n Imi Agraw n Summam n useggas n 1956 (semuset tmerwin d sḍis) yesbedd imenzayen n tmanit (igezda).\n Imi adabu istenya akrawal agraɣlan n izerfan n yiɣerfan deg useggas n 1976.\n Imi amussu aɣerman i d ssekkren Laɛruc anagar tmurt n Iqbayliyen i iḥuz.\n I usellek n tdukkli n wakal n uɣlan azzayri, i wakken ad yeḥbes umberraz yezgan gar udabu azzayri akk d temnaṭ n Iqbayliyen, Amussu i Timanit n Tmurt n Iqbayliyen igr-ed ameslay usqerdec n USENFAR N TIMANIT N TMURT N IQBAYLIYEN.\n\nIxf I (amenzu) : tabadut\n S tutlayt ines, s idles ines akk d umezruy ines, AGDUD AQBAYLI yefkka i iman-is tanettit akk d tugna yufraren.\n Iqbayliyen, tugett nsen, d-iɣerman n lezzayer, diɣen d Imaziɣen illan, d « imdanen ilelliyen ».\n Tamurt n Iqbayliyen d tamurt nsen tamezwarut. Tilisa n wakal-is d-tid n Temnaṭ tis 3(kraḍ) n tegrawala n timunent mgal Fransa timsehṛest(coloniale). Tilisa tideblatin(adminitratives) ttfakkant anda ttfakkant tid n tutlayt ines akk d tid n wazalen ines.\n Taqbaylit d tutlayt ines tunṣibt. Dacu kan Tamurt n Iqbayliyen ad tesselmed i tarwa ines kra yellan d tutlayt s ad tnefli, deg wannaren n idles, n tdamsa, n tmetti neɣ n tsertit.IXF wis sin(2) : Azalen Tamurt n Iqbayliyen ad tesseɛdel izerfan n Wergaz akk d wid n Tmeṭṭut. Rennu n takniwin ad-ittwagdel(interdire), ad-ittwaqḍeɛ seg tmetti. \n Ddin d tamsalt yeɛnan amdan iman-is, awannak(l’état) ur d issekcam ara iman-is deg-s.\n S tugdut ad ddunt tsuddiwin(institutions) n Tmurt ad ittwafernen sɣur agdud aqbayli\n Tamurt n Iqbayliyen ad teqqim tefka tayett i Izzayriyen akd tzzayriyin, akk d imaziɣen anda ma llan deg umennuɣ nsen ɣef izerfan nsen idelsanen isertiyen.\n Tamurt n Iqbayliyen ad teldi tiwwura ines i izzayriyen, Tamurt lezzayer isulef ad-teldi uma d nettat tiwwura ines i iqbayliyen.Ixf wis III : Timanit n temnaṭ n Iqbayliyen Tamurt n Iqbayliyen, isulef ad teseddu tilufa n weɣref-ines s iman-is, ad teseddu tilufa n weɣlan-ines s iman-is, war ma iḍebber wayeḍ fell-as.\n Anamek n timanit n temnaṭ nneɣ, d asebeddi n uwannak s ufran n wemni (asqamu aɣelnaw), akabar d iwwin tugett imukan ad d-yesbedd anabaḍ (gouvernement) ad iseddun timsal n temnaṭ taqbaylit\n Tisuddiwin nniḍen ilaqen i usegrer n temnaṭ nneɣ ad ttwasbeddent, am usqamu unṣib, asqamu n imɣaren, akk d tsuddiwin i tugẓa n umahil n unabaḍ n temnaṭ taqbaylit.\n Tamurt n iqbayliyen, ad tlu (ad tesɛu) izamul-ines akk d wanay-iines.\n Annaren yurzen Awannak n temnaṭ n iqbayliyen d wid tmeddurt n yal ass n imezdaɣ ines: taɣellist-nsen, asegmi n tarwa nsen, idles nsen, tazmert nsen, taɣdemt-nsen, izerfan nsen s umata, taywalt akk d isalen s umata, asiweḍ akk d wallalen usiwe���, tiṣuraf nsen akk d tebzert, tadamsa s umata, tawennaṭṭ akk d tuddsa n wakal n tmurt.\n Ayen yurzen awanek alemmas n lezzayer d ustan ɣef tmurt, asufeɣ n idrimen akk d tbaddut n tsertit n beṛṛa n tmurt war ma tḍuṛ tsertit-a taɣdeft n Tmurt n iqbayliyen.Ixf wis IV : Anamek d Wamek'''\n Anamek akk d wamek aneggaru n timanit-a a ten-setgen igensasen n Ugdud aqbayli nutni d igensasen n udabu alemmas azzayri.\n Asqamu deg yakk ikabaren, imussuten, igensasen n wegdud akken ma llan, ad isbedd tamendawt tamezwarut taqbaylit s umezdi n wawal.\n Asenfar-a issutur deg uwanek azzayri akken ad ijeddel tamendawt n lezzayer akken ta ur d tteffeɣ ara mgal tilawt n weɣref akk d tin n tmurt iqbayliyen.\n\nImniren\n\nẒeṛ daɣen \nIkabaren isertanen imaziɣen\nTamurt n Leqbayel\nTuddsiwin timzirgin\n\nTamselyut, Iseddagen & Izdayen Iberraniyen \n\n Tuqqna n umussu Timanit i Tmurt n Yeqvayliyen \n\n imyura.net\n\nAkabar asertay","num_words":1115,"character_repetition_ratio":0.062,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.218,"stopwords_ratio":0.023,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":37861.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Fer%E1%B8%A5at%20Mhenni","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ferḥat Mḥenni (yettwassnen s Ferḥat Imaziɣen Imula) d aselway n Umussu i timunent n Tmurt n Iqbayliyen (MAK), ilul-d deg 5 Meɣres 1951 deg Illulen umalu, n taddart Mareɣna deg tama n Buzeggen\n\nAssmi i ifukk taɣuṛi-ynes deg tseddawit n Ldzayer (tamaneɣt) yebda tikli-ynes di ccna deg 1973 imi yewwi arraz amezwaru n tfaska tatrart n ccna n Ldzayer.\nKra n wukud sin akkin isbeggen-d iman-is d akken yella mgal unabad n yiɣil n Dzayer imi yebda-d abrid n tigwin, ɣef igiten agi yekcem-d ɣer temufrikt 13 iberdan.\n\nSakin (sin akkin) Tafsut Taberkant, imi Tamselta n Dzayer tenɣa yiwen weqcic amelsi yettusemman Masinisa Germah, Ferhat Mhenni isbed Amussu i Timanit n Tmurt, tuddsa ixeddmen akken a tessiwed ar timanit n tmurt n yekvayliyen. Llan wid i nnan d akken ɣef demma n wannecta i yettwanɣa mmi-s Amezian Mehenni deg 2004 di Tamanaɣt n Fṛansa, Paris.\n\nAmussu i Timanit n Tamurt (MAK), Agraw i Yedles d Tugdut (RCD), akk-d Tirni Iɣallen Inemlayen (FFS) d ikabaren isertiyen i lin (sann) azal deg Tamurt n Leqbayel.\n\nAnavaḍ Aqvayli Uɛḍil \nDeg 4 Yunyu 2010, Aselway Ferḥat At Said yesbed-en Anavaḍ Aqvayli Uɛḍil. Deg Unavaḍ, llan 9 ineɣlafen: Arezqi At Hemmuc, Lyazid Abid, Idir Djouder , Lhacene Ziani , Djamila Amgoud,Mouloud Merhab akk d Makhlouf Idri\n\nIdlisen d imagraden \n Ferhat Mehenni, Algérie : la question kabyle, Paris, Éd. Michalon, 2004, 188 is. (ISBN 2-84186-226-7) ;\n\n Cherif Makhlouf, Chants de liberté. Ferhat et la voix de l’Espoir. Textes berbères et français, Paris, L’Harmattan ;\n “L’entêtant chant de liberté de Ferhat”, L’Humanité 3\/4\/95 ;\n “Art Blooms in Exile”, Time International, May 13, 1996, Volume 147, nº 20 ;\n “Entretien réalisé par Nadia Kerboua à Montréal”, Le Matin, nov. 1996 ;\n Événement 1994 : un Airbus contre la tour Eiffel”, Le Nouvel Observateur, nº1923 (13 septembre 2001) ;\n Le Kabyle doit militer pour la Kabylie” (interview), Iẓuran, nº 26, furar 2002.\n\nTamselyut \n http:\/\/www.anavad-aqvayli.org\/?lang=taq \n Ma Kabylie Info.\n\nMhenni, Ferḥat\nMhenni, Ferḥat\nMhenni, Ferḥat\nMhenni, Ferḥat","num_words":472,"character_repetition_ratio":0.051,"word_repetition_ratio":0.024,"special_characters_ratio":0.269,"stopwords_ratio":0.019,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":33007.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Al%C9%A3u%20aseddayan%20i%20yizerfan%20n%20wemdan","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Alɣu aseddayan i yizerfan n wemdan d arkawel azerfan agraɣlan i d-isgensisen alɣu amgani sɣur Tuddsa n Yeɣlanen Yeddukklen deg wass n 10 dujamber 1948 deg weɣrem n Trocadero i d-izgan di temdint n Paris. Alɣu ayi ittmeslay ɣef turda n Yiɣlanen Yeddukklen ɣef izerfan n wemdan yettwaggẓen ɣer yimdanen yakk. \n\nAlɣu aseddayan i yizerfan n wemdan yegber seg 30 n imagraden, akken i d-ssezlamay turda n ugraw amatu deg wayen yezzin ɣef yizerfan n wemdan yettunefken i yimdanen.\nAlɣu aseddayan i yizerfan n wemdan i d-innulfan deg useggas n 1948 yettumeggez seg gar n yirkawalen tigraɣlanin tigejdanin n yizerfan n wemdan i tegguni tuddsa n yiɣlanen yeddukklen. Yerna tewwi adeg s wazal-is deg usaduf agraɣlan (yakk d urkawal agraɣlan n yizerfan iɣarimen d isertanen deg useggas n 1966, d arkawal agraɣlan n yizerfan idamsanen d yimettiyen d yidelsanen deg useggas n 1966). Dɣa 3 n irkawalen-a ssiliɣen-d ayen yettusemman s tfelwit n yizerfan igraɣlanen. Deg useggas n 1976 , seld mi i d-yella ulkan ɣef sin n irkawalen sɣur waṭas n yiɣlanen, tafelwit n yizerfan igraɣlanen tewwi tadusi n usaduf agraɣlan.\n\nAmezruy\n\nAsenfar n ulɣu\n\nImagraden\n\nAmagrad 1 \nImdanen akken ma llan ttlalen d ilelliyen, mgadan di trasa d yizerfan, yessefk ad tili tegmat gar-asen.\n\nAmagrad wis 2 \nYal yiwen ɣur-s azref ad iɣellet tilelli d yizerfan i d-yeddan deg ulɣu agi war tarayit i d-ittasen seg uzdar, ini, aɣlan neɣ tutlayt yakk usɣa d turda tasertant neɣ turdiwin iden.\n\nAmagrad wis 3 \nYal amdan ɣur-s aẓref deg tudert, tilelli d tɣellist n yiman-is.\n\nAmagrad wis 4 \nUr yessefk ara ad yili wemdan d akli neɣ d aqeddac n wemdan iden. Tasakla d uzenzi n waklan ttwagdalen.\n\nAmagrad wis 5\n\nAmagrad wis 6\n\nAmagrad wis 7 \nImdanen yakk mgadan zdat n usaduf, yerna ɣur-nsen aẓref war afraz i wakken ad ten-yeǧǧen usaduf.\n\nAmagrad wis 8\n\nAmagrad wis 9 \nUla d yiwen ur yettwaṭṭef.\n\nAmagrad wis 10\n\nAmagrad wis 11\n\nAmagrad wis 12\n\nAmagrad wis 13\n\nAmagrad wis 14\n\nAmagrad wis 15\n\nAmagrad wis 16\n\nAmagrad wis 17\n\nAmagrad wis 18\n\nAmagrad wis 19\n\nAmagrad wis 20\n\nAmagrad wis 21\n\nAmagrad wis 22\n\nAmagrad wis 23\n\nAmagrad wis 24\n\nAmagrad wis 25\n\nAmagrad wis 26\n\nAmagrad wis 27\n\nAmagrad wis 28\n\nAmagrad wis 29\n\nAmagrad wis 30\n\nẒeṛ daɣen \nParis di 1948\nizerfan n wemdan\nAmezruy n izerfan n wemdan\nTurdiwin n ugraw amatu n yeɣlanen yeddukklen\nIrkawalen d imsisan n Yeɣlanen Yeddukklen\n\nTamselyut \n http:\/\/www.unhchr.ch\/udhr\/lang\/tzm.htm\n\nTimetti\nIḍrisen n titeggarin","num_words":503,"character_repetition_ratio":0.141,"word_repetition_ratio":0.158,"special_characters_ratio":0.242,"stopwords_ratio":0.01,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":44997.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Izem","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Izem (Assaɣ ussnan: Panthera leo) d aɣersiw amseksum n twacult n tserɣuda yeṭṭafaren Tawsit n iɣilasen, \nIzmawen ttidiren ass-a deg Tefriqt n unẓul n taneẓruft akken i mazal degsen taɣreft meẓẓiyen deg [Asya]] tettwaggez s umihi n ungar, ziktallit n uzarmezruy llan ttidiren ula deg Turuft, aɣeṛsiw-agi yenger deg tmiḍi tis snat send n tlallit imi aṭas i yettazzalen deffir-s akken ad t-gemren i wakken ad kksen alemsir-is neɣ ad tesxedmen i tujjya neɣ i wsedhu kan\n\nAddad d uẓayer n yizem \nIzem yettusismel d akken-it d talmest yettwaggzen umihi n ungar s tseddaṛt taddayt anda afimidi n tdersi-ynes tuli deg snat n temrawin yezrin seg 30% ar 50% yerna asirem n tudert n tɣrfin yeffɣen i yfergan iɣelnawen isliw (yeḍɛef) \nZik nni, Izem deg Tefriqt yella yettidir deg yal tama, deg yal tamurt ula di tneẓruft yakk d idurar am idurar n waṭlas. Maca ass-a grant-d kra kan n tɣerfin yessufin (yettwaɛezlen) aladɣa deg tmura n usamar n Tefrikt\n\nɣas ma yella izmawen ttbanen-d yakk ttemcabin deg weglam (ṣṣifa) maca llant waṭas n tdulemsin yemgaraden s imik gar yiwet d tayeṭ deg weglam d teɣdi d yini akk d tiddi. Gar tdulmas n yizmawen yellan yettidir deg Tefriqt yella yizemamaziɣ iy negren deg uzaɣar. D netta i d izem ameqqran akk yettwassnen\nIzem n Katanga]] (Panthera leo melanochaita) d izem-nni ay yettidiren deg tsabant (savane) n Kenya d Tanzanya, deg Tefriqt tacerqit. Izem-agi meqqer ciṭṭ, yettidir deg uzaɣar anda ay yettṣeggid izgaren d yiɣersiwen niḍen. \n \nDeg Asya mazal izem la yettidir deg tmurt n Lhend, deg yiwet n tama qqaren-as Gir. Tadulmest-agi qqaren-as izem n Asya (Panthera leo persica) izem-a tettwaggez s waṭas s umihi n ungar acku gran-d xges anagar n 200 n yizmawen. \nDeg Tuṛuft, izem yenger azal n 20 tasutin ay-a, maca deg tasut-agi meṛṛa, medden akk la ttmeslayen fell-as, u mazal aɣersiw-agi yella deg tsugint-nsen.\n\nAsismel d temhazt n yizem \nTimesɣezt tamzikt yakk i wɣersiw yecban izem ufant-id imusnawen deg yiwet n temnadt deg tmurt n Tanzanya addar-is yettuɣal ar 3,5 n imelyan n iseggasen, Kra n imusnawen nnan-d d akken timesɣezt-a tettuɣal i yizem amiran n tidet u mači n umiru-ynes maca timesɣezt nni ur tettwaggeẓ (ur tettwaḥraz ara) akken iwata, Dɣa deg waddad-a imusnawen zemren ad ini-n d akken timesɣezt-a tettuɣal i yiwen n userɣud dgi id yekka yizem (d aẓaṛ amezday). Ma d timetɣezt tamzikt tanaftart yettuɣalen ar yizem n tidet deg Tefriqt yettuɣal waddar-is ar yiwen n umelyun n iseggasen \nTiserɣuda id yettilin neɣ yudsen yakk ar yizem d tilmas nni yeṭṭafaren tawsit n uɣilas am weksil d uyagwar d uɣilas, Dɣa tizrawin tiǧiniyin d timssilɣanin beyynen-t-d d akken Aksel illa d aserɣud amezwaru id yennebra-n seg uẓar-a amezday send n 1,9 n imelyan n iseggasen s akin yennebda-d uizem d uɣilas send n 1,25 n imelyan n iseggasen\n\nTidefrin \nLlan imusnawen ssismilen azal n 12 n tdefrin timiranin n yizem, Tameqrant yakk deg-sent d izem amaziɣ i yellan yettidir deg Tefrikt n ugafa, Imgaraden s wacu i semgirriden yisent tidefrin-a d idgan n tudert, Talɣa n ucebcub (azag), ableɣ d tneẓẓi n unfufed. Maca tefrer n usemgirred n tdefrin s tarrayt-a id yessekren amdan ameqran deg-sent yirna tesseker-d ula d Imgaraden gar ismawen n yiwet n tedfert d ayen yessekren aɣnan deg tluft-a, imusnawen ass-a ukzen-d (steɛṛfen-d) s 8 n tdefrin kan, maca yiwen deg-sen (Panthera leo melanochaita) yezmer ad yili yettusismel d agul (leɣlaḍ) d akken-it d tadfert tilellit, yirna ula d 7 nni n iden zemren-t ad ilin-t ttusisemlen-t s tuccda \n\nTidefrin timiranin\n Tadfert n Asya: Zik nni tadfert-a tella tettidir deg yakk tamiwin n Asya, seg Turkya ar Surya d tzunegzirt Taserɣint alamma d Pakistan d Lhend maca tura tenger yakk deg tmura nni, Tura gran-d anagar 300 n yizmawen n tedfert-a ttidiren deg teẓgi n Gir deg tmurt n Lhend \n\n Tadfert tamaziɣt: Tadfert-a tenger deg uzaɣar (lexla) s usrag (ɣef ssebba) n wegmar maca ahat mazal llan kra n yizmawen yellan deg ukraf, Dɣa tadfert-a tella d nettat yakk i d tadfert tameqrant anda azuk-is yella yudes s waṭas ar wazuk n weksil\n\n '''Tadfert n Sinigal: neɣ izem n umalu n Tefrikt, tadfert-a tettidir deg Tefrikt n umalu, Seg Nijirya ar Sinigal\n\nİzel\n\nIzem deg yidles Aqbayli \nDeg tmurt n Iqbayliyen, izem mazal yettwassen yisem-is yernu yettwabdar-d ama deg yinzan deg tmucuha, iga d aɣersiw ilan (yesɛan) azal meqqren ɣer Iqbayliyen imi izem d azamul n tezmert akk d tebɣest (lkuṛaj).\n\nTamselyut \n Omar Amastan Mouffok, imedyazen.\n\niɣersiwen\nTiserɣuda\nTimsuṭad\nTimseksumin","num_words":947,"character_repetition_ratio":0.052,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.213,"stopwords_ratio":0.024,"flagged_words_ratio":0.001,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":41998.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Acbayli","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Acbayli neɣ acbali neɣ acbaylu, d yiwen ujeqdur yettwaxedmen s wemsel meqran s waṭas. yecba \"tasebbalt\" maca yugar-it ama deg tiddi neɣ deg webleɣ, Acbaylu sseqdacen-t i wakken ad ffren deg-s tayla. Tteffren deg-s tasmekta d tameqrant n tayliwin. Wid ilan (yesɛan) aṭas n uzemmur zemren ad llun (ad sɛun) aṭas n yecbuyla. \n\nAcbayli d azuran yerna ur yerqim ara. Imaziɣen, s umata, reqqmen ijeduren-nsen, yernu Tamurt n Leqbayel d yiwet seg tamiwin Tmaziɣin anda ay ssunuɣen ijeqduren-nsen d isunuɣen. D acu kan, ijeqduren n ussewwi, am yemserbeḥ ay deg ssewwayen aɣrum, neɣ taccuyt d useksut, ur ten-reqqmen ara. D acu kan, deg wagguren-agi iɛeddan, rziɣ ɣef Tipaza yernu walaɣ dinna kra seg yijeqduren n ufexxar n Yicenwiyen, u walaɣ dakk-n ɣer-sen reqqmen ula d taccuyin ! D acu kan, acbayli ur yelli seg yijeqduren ay reqqmen, xas ma yella ur t-sseqdacen ara i ussewwi, maca yewwi-yi-d Ṛebbi dakk-n ur t-reqqmen ara acku yettɣimi deg yimukan yeffren, deg texxamt n lexzin neɣ deg teɛrict. \n\nZik, Leqbayel llan zeddɣen deg leḥwaṛi. Yiwet n lḥaṛa zemren ad ilin deg-s waṭas n yexxamen d waṭas n twaculin. Dɣa tikkwal, tiwaculin-agi sɛant deg texxamt-nni taxxamt n lexzin, anda ay xezznen nneɛɛma-nsen. Taxxamt-nni ala amɣar neɣ tamɣart n lḥaṛa ay yesɛan tasarut-is. D acu kan, deg wexxam n Leqbayel aqdim, medden sɛan amkan niḍen anda ay xezznen, wagi d \"taɛrict\". Taɛɛrict neɣ takanna bennu-tt medden nnig n uddaynin, deg wexxam-nni ay deg ttidiren. Taɛrict d taɛlayant yernu tikkwal ḥeǧǧben-tt-id s weɣrab u ttgen-as tawwurt. Tasarut-is, daɣen tettɣimi kan ɣer yemɣaren n wexxam, yernu deg-s ay tteffren rreẓq n wayt wexxam. Icbuyla nezmer ad ten-naf ama deg teɛrict neɣ deg texxamt n lexzin. \n\nYuɣ lḥal, medden ttgen leqrar ameqran i zzit-nsen, acku zzit d yiwet seg lɣellat yesɛan azal meqqren akk ɣer Leqbayel. ɣef way-a, acbayli ttgen-as tadimt, messlen-as-tt-id am tbaqit (aḍebsi ameqran ay deg tetten), yernu srusuyen-as-tt sufella. Mi ara as-ssersen tadimt-nni i wecbayli, ad as-tt-selɣen, ɣef yiran, s zzbel n tfunast. Zzbel-nni, mi ara yeqqar, ad yeqqim d ḍḍmana ay d-yesskanen dakk-n tasebbalt-nni ur tt-yeldi yiwen. Medden ttcemmiɛen icbuyla s zzbel i wakk-n ur ttilin ara yiɛeggalen n wexxam ara yakren seg zzit-nni, yernu s umata, d tamɣart n wexxam ay yettalasen ad d-teldi icbuyla i wakk-n ad d-ddmen seg-sen zzit. \n\nDɣa yessefk ad d-nini dakk-n ula d ikufan ttgen-asen tidima u sellɣen-tent s zzbel u yessefk ad d-nger tamawt dakk-n zik, llan sseqdacen medden zzbel n tfunast mebla ma ɣunfan-t, acku zzbel, akk-n yebɣu yili, zeddig, u mi ara yeqqar, ur yezmir ara ad yessenṭeḍ aḍḍanen. Dɣa ḥekkun-d yiwet n temɛayt ɣef yiwet n teslit ay yukren irden seg ukufi. Yuɣ lḥal, akk-n d-nniɣ, d tamɣart ay d myal n ṛṛay deg wexxam, zik-nni, dɣa tella yiwet n teslit d nneyya, tella tebɣa ad taker irden seg ukufi, yili tamɣart-is teɣleq akufi-nni s tadimt n yiferki u tesleɣ-itt s zzbel. Tislit-nni tekkes-d tadimt-nni, teddem-d irden, sakk-in, mi terra tadimt-nni, tɛawed tesleɣ-itt s zzbel. D acu kan, zzbel-nni iban d ajdid ama deg llun-is, ama deg rriḥa-s. Mi d-tewweḍ temɣart-is tenna-yas : \"Anwa ay yeldin akufi ?\". Tenna-yas teslit-is : \"Ur t-yeldi yiwen\". Tenna-yas temɣart-nni : \"I zzbel-agi, ata-n mazal-it d azegzaw, anwa ay t-yerran ?\". Tislit-nni tenna-yas : \"D azger ay d-iɛeddan syenna, yeḍreg-it\". Dɣa tenna-yas temɣart-is : \"D acu ara yawin araṭiw n wezger s akufi ?\". Tamɛayt-agi qqaren-tt-id ɣef win ixeddmen lumuṛ s tuffra u s tḥila, maca mi ara yettwaṭṭef, ur yessin ara ad yeskiddeb.","num_words":736,"character_repetition_ratio":0.042,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.229,"stopwords_ratio":0.043,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":20295.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tiddukla%20Tadelsant%20Tamazi%C9%A3t%20di%20Ottawa-Hull","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tiddukla Tadelsant Tamaziɣt di Ottawa-Hull (ACAOH) d udus ur nesɛi iswi d idrimen i yebɣan ad d-beggen idles Amaziɣ di Ottawa-Gatineau, yarnu ad tɛiwen imaziɣen i d-yettawḍen ɣer Kanada i wakken a sen-tishil temɛict di tmurt-agi. Iswiyen n Tiddukla Tadelsant Tamaziɣt di Ottawa-Hull d wiggi:\n\n D asemɣer n yedles Amaziɣ di Ottawa-Gatineau.\n Ad tili d lsas i tmeɣri n Tmaziɣt di Ottawa.\n Ad tilli d ddkir ar a d-ijebden leqbayel neɣ imaziɣen s umata yettidiren di Ottawa-Gatineau akken ad myussanen.\n Ad tefk i yeɣriben imaynuten di Ottawa-Gatineau talɣut ɣef tudert akw d yedles di Kanada i wakken a sen-tishil tudert.\n ACAOH d taddukla i yaɛnan siwa idles. Warǧin ad tmal ɣer tsertit.\n Yal win\/tin yettikin ɣer Tiddukla d (t)iwiziw(t), qqedcen akw akken ad taweḍ Tiddukla ɣer yeswiyen ines. \n\nYal assegwas, Tidukkla tettheggi-d aṭṭas n leqdic. Di tazwara d afeṭṭen n Yennayer. Akka, lɣaci ttasen-ed s lfeṛḥ d ameqran i wakken ad walin d accu i sen-d-thegga Tidukkla, yal assegwas yettili umaynut, tikwal d amezgun, tikwal d cna akw d cḍaḥ sɣur agraw Tilelli\n\nACAOH tettfeṭin Tafsut Imaziɣen akw d Tefsut taberkant. I lmend n tefsut, yettili daɣen wahil ar a yesfeṛḥen akw wid akw d tid i d-yettasen, lɣaci ttasen-ed akken a d-mmektin tajaddit akw d laɛwayed n tmurt. Ayen akka akw tettheggi ACAOH tettekki deg-s terbaɛt Tilelli akw d inelmaden n uɣerbaz n Tmaziɣt, mebla ma nettu tirebuyaɛ nniḍen i d-yettasen di yal amḍiq n Kanada.\n\nDeg waggur n Dujember, Tidukkla tettfeṭin amuli ines akw d win n uɣerbaz n Tmaziɣt. Deg wass n umuli-s, ACAOH tettak i ynelmaden tirzaf yerna ttṣuḍun ticemaɛ n wengul n umuli. Daɣen Tidukkla ur tettu ara inaẓuren Iqbayliyen am Maɛṭub Lwennas, tettara-yas tajmilt i tettheggi deg waggur n yunyu. Tajmilt-agi ttekkan aṭṭas deg-s, amma d tarbaɛt n Tilelli, amma d Ferḥat Cebbini neɣ d icennayen nniḍen.\n\nDeg unebdu, wid yettekkin akw d ACAOH, ttefɣen ɣer lexlawi akken ad d-ṭṭfen iṭij akw d ubeḥri. Sɛeddayen ass kamel beṛṛa, taggi d tagwnitt anda ttemyussanen lɣaci.\n\nTimsirin n Tmaziɣt di Uṭṭawa \n\nS lfeṛḥ d ameqwran a wen-d-tinni Tidukkla Tadelsant Tamaziɣt di Uṭṭawa-Hull belli llant temsirin n Tmaziɣt di Uṭṭawa. D Tidukkla i yewten ɣef izerfan n Tutlayt-nneɣ akken ad tekcem deg wahil n Tmeslaytin Tigreɣlanin i yellan di Unṭaṛyu. Ass-agi yal n win i yebɣan ad iɣer Tamaziɣt yezmer a tt-iɣer mebla lexlaṣ, ilaq kan ad isekles iman-is di tazwara n ussegwas.\n\nTidukkla ACAOH tettemɛawan akw d wid yettkelfen s Wahil n Tmeslaytin Tigreɣlanin akken ad yegmu uɣerbaz n Tmaziɣt sya ɣer zdat. Llan yedlisen s Tmaziɣt, llan iselmaden n Tmaziɣt, llan akw ttawilat i wakken inelmaden ad ɣren tameslayt nsen akken iwata. Snat n temsirin i yettunefken deg wass n sebt ṣbeḥ. Tella yiwet n temsirt i warrac akw d tullas imecṭaḥ (ddaw n 12 issegwasen) ma d tinna niḍen i wid yellan nnig 12 isegwasen.\n\nTilelli \n \nTilelli d tarbaɛt n cna akw d cḍaḥ n 11 tlawin. Iswi n wegraw Tilelli d asebgen n yedles Amaziɣ. Tarbaɛt-agi tlul-ed deg usegwas n 2001, seg imiren–nni ur teḥbis ara aḍfeṛ n yeswi-s. Diɣen simma trennu di cbaḥa, deg wahil. Tilelli tettagwem-ed di laɛwayed n lejdud, amma d isefra, amma afeṭṭen. I wakken anecfu yernu a nessider idles Amaziɣ xas akken di lɣeṛba. Tilelli, tettekka deg waṭṭas n tmeɣriwin ger asent:\n\n Yennayer\n Tafsut Imaziɣen\n Tajmilt i Lwennas\n Timeɣriwin i d-tettheggi temdint n Gatinu\n\nDiɣent, Tilelli tettekka di tmeɣriwin tetthegi terbaɛt Tafsut n Muryal, tarbaɛt Berbanya d kra n tmeɣriwin n iɣerbazen n Unṭaryu.\n\nTajmilt i wsalas n umezgun aqbayli : Moḥya \n\nTidukkla tadelsant tamaziɣt di Ottawa-Hull terra-yas tajmilt i tgejdit n umezgun aqbayli : Muḥya, \"Shakespeare n teqbaylit\" amek is isemma Ferḥat, ass n sed tameddit, 7 di tuber 2006, di temdint n Uṭṭawa, tamanaɣt tafidiralit n tmurt n Kanada.\n\nDeg ahil n tejmilt-agi, tamezgunt Si Leḥlu, d ccna akk d inebgi n tdukkla, d inebgi n Iqbayliyen merra n Kanada, Ferḥat Imaziɣen Imula.\n\nSi Leḥlu d yiwet ger ugar n 30 tmezgunin yura Muḥya. D Inelmaden d tinelmadin n uɣerbaz n tmaziɣt i-tt yuraren war akukru am yelɣuɣen, ɣas akken d tikkelt tamezwarut i sullin tamezgunt, yernu tuget seg-sen deg \"iseggasen n 80\" i lulen. Fkan-d yiwen n wudem yessefraḥen aṭas, uraren-d tamezgunt akken iwata, akken i tt-yebɣa lxaṭer i d-ters fell-as. Si tama-nneɣ, nettara-yasen tajmilt tameqqrant i tullas akk d warrac n tdukkla i s-yefkan azal-is i umezgun. War akukru, kkan abrid n teɣzi xas akken d tikkelt tamenzut i yuraren taceqquft.\n\nNedder timidi n tsaɛet d wezgen di tlemmast n imesdurar d'\"nniya-nsen\", neḍsa seg wul, nezha. Taqbaylit tneddeh di tzeqqa Jack Purcel di Ottawa. Xas akken ṣṣut mačči dayen igerzen maḍi maca imyurar sgerzen-aɣ-ad tazwayt.\n\nIlmeẓyen id yuraren tamezgunt akk d iɛeggalen n tdukla tamaziɣt di Uṭṭawa-Hull fkanaɣ-d tamsirt amek yezmer ad yili umennuɣ assa f teqbaylit. Tikli i d-uɣen tgerrez, tif tid yekkan. Nutni ass-a, ḥerzen tutlayt d insayen n yiqbayliyen dayen kan. Ar iḍ-a tarwa uɣen abrid uɣen imezwura-nnsen. Iqbayliyen am wi nezmer a nzux yissen ass-a, a ten-nawi d amedya da di Kanada neɣ anda nniḍen. Abrid-is iban : S ucemmer iɣalen, s useqdec n tmeslayt-nneɣ d uselmed-ines i tarwa-nneɣ akken tebɣu tili tegnitt, akken ad tettwaḥrez , ad tenerni mačči kan d asuɣu deg iberdan nekni ur nessin ad naru ula d awal s teqbaylit.\n \nMi tfuk tmezgunt, deg lawan-nni i deg nella nettraǧu a ttkemmel tmeɣra s ccna akk d, Ferḥat, yuklalen a t-nerr d amazzan n Iqbayliyen deg umaḍal merra war tugdi acku nettkel fell-as, neserbeḥ i imyurar, neddem amur-nneɣ n tesfenǧtin d lqahwa. Nqeṣṣer d iɛeggalen n tdukkla, ḥmed (iɣ-d-isegzin amek i d-tlul tdukkla d wamek tsaweḍ a tt-sekcem tutlayt tamaziɣt deg uɣerbaz unṣib n Ontario), tamedyazt Farida At Harun (Lǧama), Karim Achab (aselmad n tmaziɣt) d wiyaḍ.\n\nTamselyut \n\nhttp:\/\/www.acaoh.ca\nhttp:\/\/www.imyura.net\n\ntiddukla","num_words":1295,"character_repetition_ratio":0.047,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.213,"stopwords_ratio":0.02,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":31245.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Takeddalt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Takeddalt d yiwen wawal ur ssinen ara aṭas medden ass-a imi ay qqlen ur t-sseqdacen ara. Awal-a yeqqen ɣer tfellaḥt (takerrazt). \n \nMi ara gen medden tafellaḥt (takerrazt) deg wakal yessawnen, yeḥḥecrurfen, yebded, sseɛdalen akal-nni, neqqcen-t u ttarrant d \"tikeddalin\", meḥsub d tiṣeddarin, ta s nnig tayeḍ. Yal takeddalt sseqɛaden-as akal-is u d ay-a ara yejjen ifellaḥen ad xedmen akal-nni, ad t-kerzen u ad ẓẓun deg-s ay-n ay asen-yehwan mebla uguren. \n \nZik, Imaziɣen n tmiwa timedrarin (n yidurar) ttgen akk ay-n umi zemren i wakk-n ad amden (exploiter) akal. Ay anda tella ciṭṭ n tkemmict n wakal, ad tt-sfullḥen, ad tt-xedmen i wakk-n ad tenfeɛ u ad d-tefk lɣella. Ula d imukan iweɛṛen i tkerza, llan medden ttamden-ten akk-n zemren. Amkan anda ur tezmireṛ ara ad tesɛeddiḍ asekraz (lmaɛun), ad ẓẓu deg-s ṭṭjur ara d-yefken igumma (lfakya) neɣ err-it d aɛerqub n uzemmur. Ma d timiwa ay deg akal ur yeṣliḥ ara akk i tkerrazt (tafellaḥt), Imaziɣen llan sseqdacen-t i tkessawt. D acu kan, deg Tmurt n Leqbayel, medden smenyafen ad ksen akraren d yezgaren yernu ur ḥemmlen ara aṭas tiɣeḍḍen. Yuɣ lḥal, tiɣeḍḍen ssexṣarent ṭṭjur, yernu deg Tmurt n Leqbayel kullec ɛziz. Tamurt n Leqbayel ur tesɛi ara aṭas n yizaɣaren. Anda yella uzaɣar, ad t-amden wid izedɣen din, ad ẓẓun deg-s irden d temẓin. Maca deg tuddar n yidurar, medden ttamden akal akk-n zemren u ttgen leqrar i kulci. Tibexsisin, azemmur, lxeḍra, igumma (lfakya) d yibiṣaren d lɣellat ay nezmer ad tent-naf deg tuddar timedrarin n Tmurt n Leqbayel, maca lɣellat-agi meṛṛa ɣlayit, leqdic-nsent meqqer u ɣef way-a Leqbayel ur zmiren ara ad qeblen ad asen-tessexṣer taɣaḍt tineqlin-nsen. \n \nIcebba-yi Ṛebbi dakk-n awal \"takeddalt\" yettuseqdac diɣ s unamek n \"tarekkabt\" neɣ \"taṣeddart\" n yisunan (ddṛuj), maca ur tḥeqqeɣ ara ɣef wanect-a. \n \nGabriel Camps, ma ur ɣliḍeɣ ara, yenna-d dakk-n Imaziɣen n yidurar yessedacen tikeddalin deg tkerrazt-nsen (tafellaḥt) banen dakk-n d iqdimen, d ineṣliyen deg tmiwa anda ay ttidiren, acku, ɣef leḥsab-is, imi Imaziɣen-agi sɛan aṭas ay-a seg wasmi ay zedɣen adrar, qqlen uɣen tanumi yid-s, myezgen-d d tudert n wedrar u d ay-a ay ten-yeǧǧan ad sseqdacen tikeddalin i wakk-n ad sqeɛden akal yeḥḥecrurfen, u ad qqlen zemren ad t-sfullḥen. Camps yenna-d dakk-n kra n yimezdaɣen n Waṭlas aṣeḥrawi deg Ldzayer, ttgen tikeddalin u d ay-a ay d-yesskanen dakk-n imezdaɣen-agi d iqdimen dinna, d ineṣliyen. D acu kan, Camps yenna-d dakk-n llant tmiwa niḍen (am deg Waṭlas atelli), ay deg imesdurar ɣas d Imaziɣen maca takerrazt-nsen ur d-temyezg ara akk d wakal n yidurar, yernu ur ssinen ara tikeddalin. ɣef way-a, Camps yenna-d dakk-n Imaziɣen-agi ɣas ttidiren ass-a deg wedrar, maca deg laṣel ur llin ara d imesdurar wanag usan-d seg uzaɣar. Ahat Imaziɣen-agi ad ilin srewlen-ten-id seg uzaɣar, dɣa zedɣen idurar yili nitni ur uɣen ara tanumi d tudert n wedrar. \nAkk-n yebɣu yili, ulac ccek dakk-n Leqbayel n tama n ��eṛǧeṛ d imezdaɣen iqdimen n wedrar. \n \nYelha ma nessen amezruy n tikli n tewsatin (leɛɛṛac) d trebbaɛ n Yimaziɣen seg wemkan ɣer wayeḍ imi ay-a yezmer ad aɣ-iɛawen i wakk-n ad nefhem amezruy-nneɣ xir, ad nissin amezruy n yal tama deg tmurt-nneɣ (Tamazɣa) u ad nefhem ugar amezruy n tutlayt-nneɣ. \n \nMi ara nɣer amezruy aqdim n Tmazɣa, ad nger tamawt dakk-n, s umata, idlisen la d-ttmeslayen kan ɣef yegduden d tewsatin tibeṛṛaniyin ay d-ikecmen ɣer tmurt-nneɣ d wassaɣ n yimezdaɣen ineṣliyen akk d yegduden-a, neɣ tikkwal, ula d imezdaɣen ineṣliyen qqlen deg rrif, ur d-ttwabdaren ara akk, wanag amezruy iḥekku-d kan ɣef wassaɣ ay d-yellan ger Ṛṛuman d Yifiniqiyen neɣ ger Yibizenṭiyen d Yiwendaliyen, ad as-tiniḍ tamurt-nneɣ ulac deg-s imezdaɣen. \n \nMaca, seg zik ay llant trebbaɛ d tewsatin timaziɣin la teddunt sdaxel n Tmazɣa u yelha ma nemmeslay-d ɣef way-a deg yiznan ara d-iteddun, ma yebɣa Ṛebbi. Yella yiwen wuṭṭun n \"La Revue Africaine\", ay d-yemmeslayen ɣef way-n uran Ṛṛuman d Yegrigiyen ɣef tikli n \"yegduden\" d tewsatin timaziɣin deg tallit-nni. Amagrad-a yebder-d aṭas n yismawen n tewsatin timaziɣin yellan ttidirent deg Libya, Tunes d Ldzayer n wass-a yernu ay-a yesɛa azal meqqren. Ad d-nawi awal ɣef way-a tikkelt niḍen ncalleh. \n \nBɣiɣ kan ad awen-d-iniɣ dakk-n tikli n trebbaɛ timaziɣin seg tama ɣer tayeḍ d ay-n ay d-yeǧǧan lateṛ deg tmura-nneɣ ar ass-a. Bedreɣ-d tikkelt-nni iɛeddan dakk-n tiwsatin tiznatiyin ad ilint usant-d seg Tunes n wass-a, u bdant la teddunt ɣer lɣerb n Tmazɣa deg taggara n tallit n Ṛṛuman. Tiwsatin tiznatiyin ǧǧant-d lateṛ meqqren mliḥ deg Tmazɣa imi, akk-n yebɣu yili, ssawḍent ad sselḥunt tutlayt-nsent deg qrib akk timiwa n Tmazɣa n Ugafa (nord). Ass-a, tacawit, tacenwit, tamẓabit akk d trifit d tintalyin tiznatiyin. \n \nSeg tama niḍen, ṭṭradat ay yeḍran deg Tmazɣa seg tallit n Ṛṛuman ar ass-a d wid yettekkan deg tikli n waṭas n Yimaziɣen seg tama ɣer tayeḍ, imi llan waṭas n medden ay yesserwel ṭṭrad. Ad d-neqqel ɣer temsal-agi meṛṛa s wugar n ttfaṣil ma yebɣa Ṛebbi.","num_words":1111,"character_repetition_ratio":0.048,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.221,"stopwords_ratio":0.041,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":20027.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Gerruma","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Gerruma (Guerrouma) d yiwet n temdint d tamecṭuḥt, tuzga-d tuzga-d deg twilayt n Tubiret ger Lexḍareyya (Lakhdaria) d Teblaḍt (Tablat). Gerruma tuzga-d deg yidurar-nni anda akk-n tamaziɣt ur tesɛi ara aṭas ay-a seg wasmi ay tenger (ahat ur ttawḍen ara lqern d uzgen ay-a), yernu ar ass-a, mazal llan aṭas n yismawen n yimukan deg tmurt n Gerruma, d ismawen imaziɣen. \n \nGerruma tuzga-d deg yiwet n tama tamedrart (anda ay llan yidurar), yernu ggtent tẓegwa (leɣwabi) deg tama-a. Llan sin yidurar ay d-iqerben ɣer-s : yiwen qqaren-as adrar n Mesgida (Mesguida) ma d wayeḍ qqaren-as adrar n Tamesgida (Tamesguida). Yuɣ lḥal, newwi-d yagi awal ɣef yisem n umkan \"Tamesgida\", u nenna-d dakk-n awal-a anamek-is (lmeɛna-s) \"lǧameɛ\" s tmaziɣt taqburt. \n \nDeg way-n yerzan \"Gerruma\", isem-is ulac ccek dakk-n d amaziɣ, ɣas ma yella ass-a imezdaɣen n tama-a la ssawalen taɛrabt. Yewwi-iyi-d Ṛebbi dakk-n \"Gerruma\" ad yili yekka-d seg \"Igerrumen\", d asget n \"Agerrum\". Deg tmaziɣt, \"agerrum\" d amrabeḍ, d amdan yesɛan liman iǧehden, yifen medden deg wamek yumen d wamek ixeddem Ṛebbi, yernu ɣef way-a, medden ttqadaren-t (saint). Yuɣ lḥal, mmeslayeɣ d yiwen umeddakel-iw seg temdint-a, yenna-iyi-d dakk-n din sɛan imrabḍen, dɣa d ay-a ay d iyi-yeǧǧan ad xemmeɣ dakk-n ahat, imi ay llan yimrabḍen dinna ay as-semman i taddart-a akk-a \"Gerruma\" (ara yilin yekka-d seg *Igerrumen). \n \nTuɣ, ur netḥiqq ara ma yella d tidet, zik \"Igerrumen\" ay as-qqaren i tama-a, maca isem n \"Gerrumen\" (ara yilin ula d netta yekka-d seg \"igerrumen\") yella daɣen deg yismawen n yimukan n tlemmast n Ldzayer. \"Gerrumen\" d isem n udrar aɛlayan akk deg tama n Ccriɛa (Chrea), deg Waṭlas ablidi (deg unẓul-sud n Blida). \n \nYuɣ lḥal, imezdaɣen n kra n umkan, mi ara ǧǧen tamaziɣt, ula d ismawen n yimukan-nsen ad bdun ad ten-ttbeddilen : llan kra ttekksen-ten u ttarran-d deg umkan-nsen ismawen niḍen (s taɛṛabt), u llan kra n yismawen imaziɣen, ɣas qqimen-d, maca ad asen-beddlen anṭaq-nsen, ad ten-sxeṣ̣ren u ad qqlen weɛṛen i uɛqal. Yuɣ lḥal, mi ara yeqqel ugdud n kra n tama ur la yessawal ara tamaziɣt, ad yeqqel ur ifehhem ara anamek (lmeɛna) n yismawen-nni n yimukan imaziɣen, dɣa ad yeqqel ur d-yecliɛ ara ma yenṭeq-iten-id ṣ̣eggmen neɣ ala. Yagi, ula d iwerdaniyen (ibeṛṛaniyen), mi ara d-kecmen ɣer walbaɛḍ n tmura, imi ur fehhmen ara anamek n yismawen n yimukan n tmurt-nni neɣ ur uɣen ara tanumi neṭṭqen-ten-id, ad ten-szelgen (Sidi F��eǧ, Ifṛensisen rran-t \"Sidi Ferruch\"). \n \nDeg way-n yerzan \"Gerruma\", llan sin yibeddilen ay d-yeḍran : tamezwarut, teɣli teɣri n tezwara (voyelle initiale) \"i\" (dɣa yeqqel yisem-nni qqaren-as \"Gerrumen\", am yisem n udrar n Ccriɛa). Sakk-in, adfir-nni (suffixe) n usget (-en), ibeddel u yeqqel d \"a\". Yuɣ lḥal, seg zik, wid yessawalen tutlayin niḍen ttbeddilen ismawen imaziɣen yettfakan s \"-en\", u ttarran-ten ttfakan s \"-a\". \n \nDeg tallit n Rruman : \n \n\"Yugurten\" rran-t \"Jugurtha\" \n\"Masensen\" rran-t \"Massinissa\" \n\"Makawsen\" rran-t \"Misipsa\"\n \nAhat yella yewɛeṛ ɣef Ṛṛuman ad d-neṭqen ismawen imaziɣen yettfakan s \"-en\", dɣa ssafessen ɣef yiman-nsen taɛkemt u qqlen neṭṭqen-ten-id u ttarun-ten s \"-a\" deg taggara. \n \nDaɣen akk-a ay gan Yifṛensisen d Waɛṛabwalen deg Ldzayer : \n \nGuṛaṛa d yiwen n umda (oasis) ay d-yuzgan deg unẓul (sud) n Tɣerdayt. Amda-a zedɣen-t Yimẓabiyen u qqaren-as \"Iguraren\". D acu kan, seg zik aɛṛabwalen n Ldzayer qqaren-as \"Guṛaṛa\", u asmi ay d-wwḍen Yifṛensisen, qqlen la as-ssawalen \"Gourara\". \n \nImceddalen d yiwet n temdint ay d-yuzgan deg ugmuḍ (ccerq) n twilayt n Tubiret (Bouira). Ifṛensisen llan la as-ssawalen \"Maillot\", d acu kan, asmi ay tewwi Ldzayer azarug-is (indépendance), teqqel tedbelt (administration) tadzayrit la as-tessawal \"M'cheddala\" neɣ \"M'chedallah\". Ay-a d amedy-a n ussezleg (asseɛwej) ay deg tadbelt tadzayrit tefka afus. Isem n temdint-a netta d \"Imceddalen\", d isem aqbur (aqdim), yernu yessefk ad yeqqim kan akk-n yella zik.\n\nTuddar ed Imkukan\n\nAdrar Takeyla \nAt Ccix \nAt Lkateb\nAt Yeḥya\nAt Ɛeyyad\nAt Ɛisa\nAt Ḥemdan\nBabur\nGerruma\nIɣzer Ulmal\nKudyet Nnaḍur\nSidi Saleḥ\nTala Yilef\nZwaten\n\nTimdininTiɣiwanin n Tubiret","num_words":979,"character_repetition_ratio":0.05,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.245,"stopwords_ratio":0.035,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":11185.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ben%20Mu%E1%B8%A5emmed","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ben Muḥemmed (ism unṣib Benhamadouche Mohamed, mu ssawalen “Ben”) d amedyaz aqbayli d-ilulen ass n 10 di meɣres 1944 deg At Wasif, Tizi Wezzu.\n\nYekker-d Ben Muḥemed ger taddart akk d Lezzayer tamaneɣt anda yettmuddu afus i baba-s yellan yesɛa tahanutt di place de Chartres. Maca deg useggas 1958, terra-t tmara ad yeggaǧ akk d ttwacult-is u ad idiren di Lezzayer. Di tmaneɣt, yelmed asefrek anazraf1 d wayen d-icudden ɣer twuri taḍeblant2 am akken yeqdec deg aṭas imukan am Tnebḍadt3 n Lezzayer ger iseggasen 1963-1975 akk d Uɣlif n ttrebga taɣelnawt4 si 1976 almi d ass m’ iruḥ ɣer Fransa di 1991.\n\nAseggas 1958, d win iḥuzan tameddurt n Ben Muḥemed acku iḥulfa akken ilaq i wass deg yeǧǧa i lebda taddart deg d-ilul d wanda d-yekker. Tameddurt n temẓi-s di taddart d ttin mu yecfa, acku ulac ayen t-iḥuzan d wayen yesɛan azal ɣur-s annect n tjaddit, lḥerma d tegmatt yelmed di taddart, akk d ttmusni n yemɣaren sut wawal azedgan d umeslay iqeɛɛden. Werǧin yettu ass deg iwala i tikelt tamezwarut Sliman Azem d-yusan ad yecnu deg yiwet n lqahwa deg At Wasif. Ass nni, yuɣas-d baba-s yiwen wammud amecṭuḥ deg-s isefra n Sliman Azem. Ahat imirni i s-tekcem tmedyazt ɣer wul, imi 8 iseggasen kan ɣur-s mi ysel yakan i tuɣac u yeṭṭafar imeslayen nsent di lkaɣeḍ! Deg useggas 1956, isel i yiwet n tmeṭṭut d-irewlen ɣer taddart nsen, teččewwiq s taɣect i gezzmen tasa, twaɣit d lmeḥna d-yeɣḍel ttraḍ ɣef tmurt. Yenna-d fell-as “isefra d icewwiqen-is d ttaswast5 n wayen iḍerrun ussan nni!”. Anda i tedda iḍfer-itt. Timliliyin agi d-yeḍran di temẓi-s neǧrent abrid i ṣeggmen i wmedyaz nessen ass-a. Tahanutt n baba-s d ttin d-yezgan ger tsedlist6 akk d yiwen yeznuzun iḍebsiyen d ttesfifin n ccna. Yeffud taɣuri yeswa-d ɣer umezwaru, wis sin yesselmed-as tiwsatin uẓawan7 d-yufraren di tallit nni.\n\nCcna imu yettḥessis ɣer bu iḍebsiyen yeldi-as allen ɣer yiwet n taluft : yuki d akken imeslayen n tezlatin d ifessasen, yakan ur ifehhem ara akken ilaq, maca yezra ur d-tmeslayen ara ɣef ayen iḍerrun di tmurt deg tallit nni. Yettaru i yiman-is kan i lmend n wesɛeddi n wakud imeslayen s teqbaylit yettarraten i tuɣac i t-iɛjeben. D widak i d isefra imezwura n Ben Muḥemed. Icennu ɣef tegmatt u yekkat di tmettan yettawin ḥala wid lɛali. Di 1961, yebɣa Ccix Nurdin a-t-ikles di rradyu, maca ass mi d-yeḥḍer ukeččum ɣer ustudiu teksas-tt tebɣest acku werǧin yenna i yimawlan-is iḥemmel ccna. Yeffer fell-asen acku akken d-yenna netta “ccna di tallit nni d “lɛib” ” Di 1966, yettiki s timmad n ucennay analmad di tedwilt n Crif Xeddam “Icennayen uzekka”, maca ass mi yesla i taɣect-is di rradiu i yeẓra ur d-ilul ara ad yecnu.\n\nLeqdic deg umaṭṭaf wis II n rradyu n Lezzayer\n\nTawuri n Ben Muḥemed deg umaṭṭaf wis II tebda deg useggas 1967 anda yettikki di tedwilt n Said Hilmi Timlilit imedyazen. Sin iseggasen kan d afella yeṭṭef tadwilt tamenzut iman-is, u yebda leqdic i ssnen wid yeṭṭafaren amaṭṭaf wiss II di tallit nni : seg tedwilt ɣer tayeḍ, leqdic n Ben Muḥemed ijeddel tikli i tedwilin tidelsanin tiseklanin8 n rradyu tis II mu d-yewwi udem amaynut. Di tedwilt ines taneggarut “Tamurt n imedyazen” (1982\/83) i ɣer d-rezzfen aṭas n imeddukal-is (tigti d imedyazen izzayriyen yettwassnen), yeɣɣar-d tisuqliwin iga netta i waṭas n yedrisen igreɣlanen9, abeɛda wid n Neruda, Aragon, Prévert, atg.\n\nDeg 15 iseggasen n leqdic, yufrar-d Ben Muḥemed ger imsedda10 n rradyu imeqranen di Lezzayer. Daɣen ad yeqqim d win ur d-yecbin ara infarasen11 nniḍen n umaṭṭaf wis II, ama deg tutlayt yesseqdac d-yufraren ɣef tin n imsedda nniḍen deg teqwa taẓayt akk d ttaɛrabt, ama deg isenṭal12 ɣef d-yettawi di tedwilin-is. Maca, tetbeɛ-it tedrest13 almi d ass m’ ilaq ad ijeddel izwal n tedwilin : myal ass m’ ara tebdu tedwilt ur “tɛeǧǧeb” ara iy imḍebbren, a-t-ḥettmen ad yeddem tadwilt nniḍen s wezwel amaynut, ayagi myal 6 wagguren. Maca, imi tidwilin-is sɛant azal meqqren, jebbdent-d aṭas n yemsefliden yeqqlen ṭṭafaren Ben Muḥemed di myal tadwilt, d azwel yebɣun tesɛa-t. Leqdic n Ben Muḥemed s umata deg umaṭṭaf wis sin yebna ɣef unadi n tajaddit, n iẓuran nneɣ imaziɣen akk d unadi n tnekkit14. Ayagi iḥulfa-t daɣen ɣer imsefliden-is. Ihi iwala ilaq a-sen-imud ula d nutni ayen d-ileqqeḍ seg temsirin n tmaziɣt yesselmad Dda Lmulud At Mɛemmer di tesdawit n Lezzayer akk d wayen d-yesquccud netta sya u sya. Isenṭal n umennuɣ n tnekkit banen-d di leqdic s umata n Ben Muḥemed tazwara n iseggasen n 70, imi aṭric ameqran n wayen s-ineǧren abrid ɣer wayagi d ameqqun n tebratin tiɣezfanin s-d-ttarun yemsefliden ḥuzant tedwilin-is, akk d tmusni yessen wid yekkaten ɣef tmaziɣt di tallit nni ama di tesdatwit n Lezzayer neɣ ɣer Wegraw Imaziɣen, (Académie berbère) di Lpari.\n\nBen Muḥemed d win iɛellen aṭas n tmeɣriwin tinazranin15 akk d icennayen Crif Xeddam, Yidir, Ait Manguellet, Imaziɣen Imula atg, anda d-yeɣɣar tamedyazt-is, akk d ttemliliyin akk d imedyazen nniḍen i tɣuri n isefra, ama di Lezzayer neɣ di Fransa. Yessufeɣ-d daɣen 6 tceqqufin i umaṭṭaf wis II n rradyu n Lezzayer. Yettikki di tririt ɣer teqbaylit (akk d Uṛeẓqi Si Muḥemed, Ɛmeṛ Mezdad d Saɛid Sadi) n tceqqufin umezgun n Kateb Yasin Ddem tabalizt-ik a Muḥ akk d Kahina. Am akken d-yerra ɣer teqbaylit iḍrisen n yiwen usaru ameẓyan iga Azzedine Meddour di 1991 akk d ttsuqelt n idiwenniyen16 i usaru iga Mustapha Mengouchi ɣef Ait Menguellat di 1990. Yelqeḍ-d u iṣeggem isefra iqburen tecna Xadiǧa i usaru n Mohamed Ifticen Les rameaux de feu, u yura tuɣac n usaru n Fawzi Sahraoui deg yerra tajmilt i Isiaxem.\n\nNeẓra d akken amaṭṭaf wis II ɣur-s azal ameqran deg usakwi n yeqbayliyen, aḥric meqqren deg ayagi yurar-it Ben Muḥemed. Seg ass mi yebda leqdic di rradyu, Ben Muḥemed yettmeslay i yemma-s acku, akken i d-yenna, ur tetmeslay ula d yiwet n tutlayt nniḍen nnig taqbaylit. D ayen yeǧǧan tameslayt d-yufraren di tedwilin-is d ttin teččur lemqadra akk d ttiẓet n wawal, daɣen d tutlayt tazedgant deg ulac imeslayen itraren imi yesmenyif ad yezzi i wawal akken nniḍen wala aseqdec n imeslayen imaynuten.\n\nTamedyazt\n\nTamedyazt n Ben Muḥemed d ttin i t-igan d yiwen ger yitran n tsekla taqbaylit tartart17. Isefra-s seg tazwara n iseggasen n 70 d wid d-yetmeslayen ɣef umennuɣ n tnekkit, maca daɣen azal n tmedyazt-is yella di lehhu d ttiẓeṭ n imeslayen-is yekkaten ɣer wul. Aṭas n ilmeẓyen di tallit nni i tḥuza tiɣri n tmurt d tyemmatt deg yiwen usefru yellan d ttigejdit deg tsekla n umennuɣ ɣef tmaziɣt : Yemma yura di furar 1973. Deg usefru ya, (i d-nerra dagi) iḥulfa weqcic s wayen yeḍan d tyemmatt, tamurt d ttutlayt ɣef tikelt deg ayen igi d-gwrant, yiwen uɛekkaz i tent-yewwten, kraḍ (3) yidsent i yexnunsent, yettwakkes fellasent sser. Yezmer wemdan d tidett ad yessusem zdat n wayen iḍerrun d tyemmatt? Ala; ihi yeggul weqcic dayen ur yessussum, d wawal ineqqen ass-a t-id yini!\n\nDeg useggas 1972, yebda Ben Muḥemed leqdic akk d ucennay Yidir (Hamid Cheriet) mu yura asefru yerra-t i yiwet n tmuzigt iga yakan Yidir. Akka dɣa i d-tlul di 1973 tezlitt A baba-inu ba yettwasnen ass-a ɣer aṭas iɣerfan18 di ddunnit imi tettwasuqel ɣer nnig n 7 tutlayin gar-asent ula d ttacinwatt. A baba-inu ba d tizlitt iɛeddan tilas n lehhu di myal tallit imi ɣur-s azal anaẓran aseklan19 meqqren, u daɣen d ttaɣect yefkan amedya i tlalit n ccna atrar s teqbaylit. D Ben Mohamled i yuran akk imeslayen n uḍebsi amezwaru n Yidir, kra n isefra yella yuraten yakan seg zik, wiyaḍ akka am Zwi-tt rwi-tt, Cfiɣ amzun d iḍelli, D izumal, d Yidir i s-ten-id yessutren. Isenṭal yesseqdec deg tuɣac-a, ɣas ma iga amur ula i tɣawsiwin n tmeddurt n myal ass am lferh d wurar, tigti kkaten ɣef yedles, tinekkit, akk d tteqbaylit.\n\nYiwwet ger tgejda nniḍen n ccna n teqbaylit mu yura Ben Muḥemed imeslayen d Nouara, abeɛda i wḍebsi ines Tameṭṭut n tmurt n Leqbayel d wurfan-is, 1980. Tizlatin akka am ǧerǧer neɣ Ssiɣ lmeṣbaḥ yernan di lehhu s taɣect n Nouara yeččerrigen ulawen, d ttiɣri i tufɣɣa n tmeṭṭut si ṭṭlam i waken attwali tafat.\n\nAmar Sersour chante Ben Muḥemed : cfu ay ixf-iw d ttasfift d-yeffɣen di 1982 anda icennu Mass Sersour isefra n Ben Muḥemed u yeɣɣar-d idrisen-is. Asenṭel d-yufraren di tesfift agi d win n umennuɣ amazray20 n Tmurt n iqbayliyen ɣef izerfan-is.\n\nDi 1983, yessufeɣ-d Ben Muḥemed deg yiwwet n tesfift (akk d Amar Sersour d Achour Fernane) idrisen yura s talɣa n tmedyazt yesɛan azal aseklan meqqren. Deg-sen i d-yedda usefru n Yemma yellan dɣa d azwel n tesfift. Ben Muḥemed yeɣɣar-d s timmad-is kra seg yedrisen-is. (Aneɛreḍ a d-ner kra n tukkisin i tmesliwt seg tesfift agi deg ussan i d-iteddun).\n\nDdan-d kra n yedrisen n Ben Muḥemed deg yiwen seg uṭṭunen n tesɣunt Itinéraires et contact des cultures d-yetmeslayen s umata ɣef tsekla taɣerfant di Tefriqt Ugafa; am akken d-yesseda Y. Nacib isefra-s akk d ttssuqelt nsen ɣer tefransist deg wedlis ines Anthologie de la poésie kabyle.\n\nTawuri taseklant n Ben Muḥemed yessuget-itt s leqdic ɣef izerfan deg annar umennuɣ, imi yettikki d wazal n snan (20) inaẓuren d waggagen21 (garasen Lmulud At Mɛemmer, Tahar Djaout, Kateb Yasin, Mhamed Isiaxem, Sliman Benaïssa…) deg usebded n yiwet n tiddukla tadelsant tamaziɣt di 1981, maca adabu n yimiren yegguma a-s-yefk udem unṣib.\n\nYettikki daɣen deg usebded n tiddukla tadelsant tussnant22 Tala, d-ilulen di Lezzayer di 1990; am akken yesselwi23 di Lpari tiddukla Tawrirt yettwattun (La colline oubliée) d-isslal i lmend n tikci ufus i wsufeɣ n usaru n A. Bouguermouh.\n\nTamedyazt d nettat i d-inudan ɣef Ben Muḥemed. Ilul-d ad issefru. Yakan d ilemẓi, yella yettargu ad yeqqel yiwen wass d acennay. Ssakin tawuri-yis di rradyu tḥettmit ad yemmeslay s teɣzi n wawal yiwet n tutlayt i ynuda amek ara teɛjeb yemma-s. Yella wayen yifen dɣa ameslay akk d imawlan s tutlayt tayemmatt ? Tagnitt deg i d-gra teqbaylit akk d yidles amaziɣ di Lezzayer n wass-a tḥettem arraw-is ad wwten amek ara ṭṭfen di tnekkit nsen. Amennuɣ n Ben Muḥemed yettkemmil.\n\nAmawal\n\n1 Asefrek anazraf = gestion financière \n2 Tawuri taḍeblant = fonction administrative\n3 Tanebḍaḍt = préfecture\n4 Aɣlif n ttrebga taɣelnawt = Ministère de l’éducation nationale\n5 Taswast = calendrier, journal\n6 Tasedlist = librairie\n7 Tiwsatin uẓawan = genres musicaux\n8 Tidwilin tidelsanin tiseklanin = émissions culturelles et littéraires\n9 Iḍrisen igreɣlanen = textes universels\n10 Amseddu = animateur\n11 Anfaras = producteur\n12 Asenṭel = thème\n13 Tadrest = la censure\n14 Tinekkit = identité\n15 Timeɣriwin tinaẓranin = galas artistiques\n16 Idiwenniyen = dialogues\n17 Tasekla taqbaylit tatrart = néo-littérature kabyle\n18 Aɣref = peuple\n19 Azal anaẓran aseklan = valeur artistique et littéraire\n20 Amennuɣ amazray = combat historique\n21 Aggag = intellectuel\n22 Ussnan = scientifique\n23 Sselwi = présider\n24 Tameddurmant = biographie\n25 Asuneḍ = tome\n\nYella-d wesqucced i lmend n tira n umagrad agi seg tmeddurmant24 n Ben Muḥemed yura s tefrensist Ms. Slimane Hachi di DBK, Asuneḍ25 1, Tiẓrigin Ina-Yas\/Edisud, 2001. Isefra ttwaksen-d seg udlis n Youcef Nacib: Anthologie de la poésie kabyle, Lezzayer, Tiẓrigin Andalouses, Lezzayer, 1993\n\nTamselyut \n Sɣur Areẓqi imyura.net\n\nTameddurt","num_words":2439,"character_repetition_ratio":0.044,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.224,"stopwords_ratio":0.028,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":41184.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Kateb%20Yasin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Kateb Yasin, d amaru azzayri, ger imeqqranen i d-tefka tmazɣa. Ilul di Qsenṭina di 6 ɣucṭ 1929, yemmut di Grenoble ass n 28 tuber 1989.\n\nAyen yura \n Soliloques, poèmes, Bône, Ancienne imprimerie Thomas, 1946. Réédition (avec une introduction de Kateb Yacine), Alger, Bouchène, 1991, 64 pages.\n Abdelkader et l'indépendance algérienne, Alger, En Nahda, 1948, 47 pages. \n Nedjma, roman, Paris, Editions du Seuil, 1956, 256 pages.\n Le Cercle des représailles, théâtre, Paris, Editions du Seuil, 1959, 169 pages [contient Le Cadavre encerclé, La Poudre d'intelligence, Les Ancêtres redoublent de férocité, Le Vautour, introduction d'Edouard Glissant : Le Chant profond de Kateb Yacine].\n Le Polygone étoilé, roman, Paris, Editions du Seuil, 1966, 182 pages.\n Les Ancêtres redoublent de férocité, [avec la fin modifiée], Paris, collection TNP, 1967.\n L'Homme aux sandales de caoutchouc [hommages au Vietnam et à Ho Chi Minh], théâtre, Paris, Editions du Seuil, 1970, 288 pages.\n Boucherie de l'espérance, œuvres théâtrales, [quatre pièces, contient notamment Mohammed prends ta valise, 1971, et Le Bourgeois sans culotte], Paris, Editions du Seuil, 1999, 570 pages .\n L'Œuvre en fragments, Inédits littéraires et textes retrouvés, rassemblés et présentés par Jacqueline Arnaud, Paris, Sindbad 1986, 448 pages ISBN 2727401299.\n Le Poète comme un boxeur, entretiens 1958-1989, Paris, Editions du Seuil, 1994.\n Minuit passé de douze heures, écrits journalistiques 1947-1989, textes réunis par Amazigh Kateb, Paris, Editions du Seuil, 1999, 360 pages.\n Parce que c'est une femme, introduction de Zebeïda Chergui, théâtre, [contient un entretien avec Kateb Yacine avec El Hanar Benali, 1972, a Kahina ou Dilhya; Saout Ennissa, 1972; La Voix des femmes et Louise Michel et la Nouvelle Calédonie], Paris, Editions des Femmes, 2004, 174 pages.\n\nTizwar yura i wiyaḍ \n\n Les Fruits de la colère, préface à Aît Djaffar, Complainte de la petite Yasmina\n Les mille et une nuit de la révolution, préface à Abdelhamid Benzine, La Plaine et la montagne\n Les Ancêtres redoublent de férocité, préface à Tassadit Yacine, \"Lounis Ait Menguellet chante…\", textes berbères et français, Paris, La Découverte, 1989; Alger Bouchène\/Awal, 1990 [dernier texte de Kateb Yacine, adressé à Tassadit Yacine le 29 septembre 1989, un mois avant sa mort]. \n\n Kateb Yacine a également écrit plusieurs préfaces pour ses amis peintres, M'hamed Issiakhem (Œil-de-lynx et les américains, trente-cinq années de l'enfer d'un peintre) et Mohammed Khadda.\n\nWid yuran af Kateb Yasin\n\nHommage à Kateb Yacine [avec une bibliographie détaillée de Jacqueline Arnaud], Kalim n° 7, Alger, Office des Publications Universitaires, 1987, 264 pages.\nGhania Khelifi, Kateb Yacine, Eclats et poèmes, [chronologie et très nombreux documents], Alger, Enag Editions, 1990, 136 pages.\nKateb Yacine, Eclats de mémoire, documents réunis par Olivier Corpet, Albert Dichy et Mireille Djaider, Editions de l'IMEC, 1994, 80 pages ISBN 2908295202.\nJoseph Le Coq, Kateb Yacine, le rebelle amoureux. CBA, 1989;\nBenamar Mediene, \"Kateb Yacine, le coeur entre les dents\", Robert Laffont, Paris 2006. Préface de Gilles Perrault.\n\nIzdayen Iberraniyen \n\nImages de Kateb Yacine, extraits, une quarantaine d'articles de la presse algérienne.\nBibliographie par Charles Bonn (L'Harmattan, 1997), présentation de Kateb Yacine par Mireille Djaïder.\n\nKateb\nKateb\nKateb\nKateb","num_words":828,"character_repetition_ratio":0.091,"word_repetition_ratio":0.022,"special_characters_ratio":0.27,"stopwords_ratio":0.005,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.913,"perplexity_score":30691.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Meksa%20%C6%90ebdelqader","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Meksa Ɛebdelqader ilul di 4 yunyu 1954 di taddart Mira n tɣiwant Timizart i d-izgan di lɛerc n At Jennad di temnaṭ n Tizi Wezzu. Asmi i yeweḍ 6 isegwasen di lɛemr-is, idda d imawlan-is ar temnaṭ n Blida anda isɛeda aṭas iseggasen uqbel ad yuɣal ad izdeɣ di 'la pointe pescade', di tama n Buluɣin di Lzzayer tamanaɣt. Yella isɛa 22 iseggasen asmi yunag ar Franṣa, anda yella izdeɣ di Épinay, Paris. Din Meksa illa ixeddem di tasenselkimt (informatique) illa yettidir d yiwet n tefranṣiṣt isem-is Natali. Deg useggas n 1980 yesɛa-d yid-s taqcict umi yefka isem amaziɣ : Masiba.\n\nDɣa deg ṣenduq id yuɣal si tmurt Franṣa ar taddart-is Mira. Imi issufeɣ iman (tarwiḥt) ass n 30 tuber 1988 di yiwet n laksida n tkarust di Créteil-Paris. Ar assa tamettant ines illa deg-s asurdu (ccek) aken iqqar gma-s amecṭuḥ id yewwin ṣur-as (ljetta-s) ar tmurt si Paris. Kullec izmer ad yilli: izmer ad yilli anecta ikad si 'le racisme' n ifranṣiyen, imi imiren anecta iqwa nezzeh di tmurt n Victor Hugo. U daɣen izmer ad yilli dayen nniden: ur ilaq ara a nettu tamettant n Dda Lmulud At Mamer id yellan deg kra n wagguren kan mbaɛd n tin n Meksa imi sebba n tmettant-nsen d yiwet. Ma nerra ar imeslayen n Natali, i d-nuder s ufella, tenna: af wayen i s d-nnan wid isexsayen times (Les pompiers), illa win i t-iwten maca ur zrin anwa. Ulac acemma n tbut af waya. Ayen ilaq ad tezrem belli imut deg yiwet n tesqamut n temsulta di Kritey (Commissariat de police de Créteil). \n\nNek urjin ad ttuɣ ass nni asmi i-mut Meksa, cfiɣ d yiwen uɣmis i-ḥemleɣ ad-ɣreɣ nezzeh imiren i d-ifkan isallen n tmettant n Meksa: wagi d 'Algérie Actualité', i d-ittefɣen yal amalas aken tezram ahat.\n\nIwaken kan ad smektiɣ daɣen belli tasfift tanegarut n Meksa, isem-is Amɣar Azemni, u tefɣed deg useggas n 1988: kra imalasen kan uqbel ad yemmet. D lewhayem amek di tesfift agi, tella yiwet n tezlitt anda t heder-d af tuɣalin ar tmurt deg uṣenduq.\n\nAmek id yussa s anar n ccna?\n\nMeksa illa meẓẓiy asmi i s-tekcem tayri n ccna s d uẓawan s ul-is. Deg 1973 ikcem ar umaṭaf wis 2 n Rradyu taɣelnawt n Lzzayer i waken ad itteki di yiwet n tarbaɛt uceqquf umezgun. Deg 1975, ijja Rradyu s anar n ccna. Yella ger tasuta tamaynut inazuren id yufraren deg segwasen n 70, ger imezwura n ccna i fkan azal muqqran i tezlit taqbaylit tartart, am Ferḥat Mhenni, Mjahed Ḥamid, Yidir, ǧamal Ɛellam, Menad, Ccix Nuredin, d wiyad. Zemreɣ ad ini-ɣ belli Meksa illa d win i sexdamen di tezlatin ines ugar n wawalen neɣ imeslayen ur nesexdem ara s ṭaqa imiren. Ad smekt-iɣ kan belli deg seggasen n 70-80 macci aṭas, ladɣa wid izedɣen timdinin, illan i snen awalen am: Isalen, Agdud, Tagrawla, Tafsut, Dujenbir, Idles, Agellid, … Daɣen di tezlatin-is iḥekud Meksa lawayed-neɣ (Anzar, Yimecreṭ, …) d tmucuha-neɣ (Lunǧa, Zelgum, …) akw d umezruy imaziɣen d igeliden nsen am Masinisa d Gaya. Anecta ahat ur d yettili ara lukan ur yelli Mas Muḥ Cerbi, i yeklalen tajmilt muqren, d netta i ttaken imeslayen i Meksa. Usmekti kan Muḥ Cerbi, d yiwen umeɣnas n tmaziɣt u d-amyaru af umezruy imaziɣen i ttwasnen.\n\nIḍebsiyen n Meksa\n\nDeg segwas n 1975 id isufeɣ adebsi ines amezwaru umi isem-a Tasfut. Asegwas id yernan, yunag ar Franṣa, anda i sekles adebsi wayed azwel-is: Taɣuzi deg idles, anda lant yakw tuɣac i-s-yettwasen Meksa am Asif Asif, Anzar, Timecreṭ, …ur nettu i lebda imi fazent nezzeh. Deg segwas n 1979, Meksa icna di tzzeqa n Aṭlas di Lzzayer tamanaɣt zdat n waṭas id yusan a s-inezhen. Deg segwas-a dɣa i sekles adebsi wayed umi yefka isem n: Tagrawla, anda llant tuɣac am Masinisa, Tafunst igujilen, Zelgum, … d tuɣac usagki id ismektayen aqbayli, neɣ amaziɣ s umata, amezuy ines d taɣarma ines iqburen. Anecta yussad swaswa kan imi asegwas wayed, aken tezram yakw ussant-d tedyanin nni n Tafsut n 80. Dɣa deg seg wass agi, i sekles Meksa adebsi ines wis krad izwel-is : Amnekcem, anda yerra tajmilit ilmezyen n tefsut imaziɣen. Isyin akin Meksa iḥbes d acḥal isegwasen armi d 1988 anda i sekles, aken id nenna s uffela, adebsi-is aneggaru (Amɣar azemni), kra imalasen kan uqbel ad imet.\n\nTagrayt\n\nWid iḥedren asmi i yenṭel Meksa, qaren-d ayen i ttuɣaḍen, asmi imut ulac aṭas n medden, ula d yiwen unazur, neɣ uneɣmas id yussan ad iḥḍer i tenṭelt-is. Acku anecta imi Meksa illa di tudert-is d yiwen ur iḥemlen ara ad isken iman-is (être médiatisé), ad ittwasen, neɣ ad yilli dima deg iɣmisen neɣ di ôadyuwat, wama tilizri imiren ur d tṣaḥ ara i nekwni s imaziɣen. Meksa isɛa kan yiwen n iswi: ad isawed s ṣut-is d uẓawan-is i fazen, leḥmala n idles-neɣ ar imezzaɣ n yal aqbayli i waken a t id ismekti yal tikelt ara s-isel belli isɛa amezuy meqqren, ur ilaq ara ad iḥqer iman-is. \n\nTura nezmer ad n-ini izen ines atan yeweḍ imi deg seg wassen agi innegura, d ayen i sefraḥen ma nettwali aṭas n tejmilin i s-ittuɣalen i sya w sya. U aṭas i t-id ismektayen, ama deg ismal neɣ deg iɣmisen neɣ di tilizri n tmaziɣt neɣ. Dɣa ad smektiɣ kan belli tilizri agi t heḍred aṭas af Meksa ussan agi yezrin. Daɣen deg ussan n 23-24 uwenbir 2006, taddukli tadelsant Yusef u Qasi, n taddart Mira, akw d wexxam n yedles Mulud At Mamer n Tizi-Wezzu, heggan-d yiwen n wahil ilmend n tejmilt unazzur Meksa. Tagara yagi daɣen aṭas n-yeɣmisen n tmurt i d ihedren af Meksa. Di Muriyal tella-d yiwet n tameɣra muqren ass n 16 dujenbir 2006: ‘Kabylie Spectacle’ anda tellad yiwet tejmilit i Meksa s wudem ur usrid yiwen unazur icna-d kra n tezlatin n Meksa u waken tasuta tamaynut di Kanada ad zren d anwa-t Meksa.\n\nAyen i zemreɣ a tidernuɣ di tagara af Meksa, greɣ tamawt s kra n win i slan neɣ ara yeslen i tuɣac-is, s zux ad yini nek d aqbayli neɣ d amaziɣ, s umata. S kra n wid umi fkiɣ adebsi usid i sɛig n Meksa, u yufa-d lḥal ur t-sinnen ara uqbel, nnan-iyi d: Aqlaɣ n caṭew, dayen ifazen madi , neɣ aken id qqaren tikwal kra s t-franṣiṣit ‘C’est sublime, c’est magnéfique, c’est génial’. Lḥaṣul Meksa, ma s isel wemdan, i zmer ad yer yal yiwen iruḥen ad yeceḍ ad yuɣal ar laṣel. Tuɣac-is yakw katet s ul srid u smekt-ayen-d taneṣlit. Ayen yakw i yecna isɛa anamek, isɛa azal, ama af Tayri (Lunǧa, …), d lawayed (Anzar, Timecreṭ, …), d amezruy (Gaya agellid n Numidya, Masinisa), lferf d leḥzen (Tafsut, Asif Asif, …), Timucuha (Tafunsat igugilen, Zelgum, …). Dɣa ad ferṣeɣ tagnitt, i win urjin isla i Meksa, neɣ win ibɣan a s-isel i waken a t-id smekti, izmer ad yerzu ar wesmel agi: \n\nAmek ur tcerwem ara, ma teslem i meslayen icban wi:\n\nAnzar! Anzar! \n\nAt-tebbw nneɛma bbwedrar \nAnzar, Anzar \nAt-ternu tin n uzaɣɣar \nAssa an-ncebbeh i wɣ-ɣwenja \nA d-nezzi merra i tudrin \nAn-necnu maççi d kra \nTulawin s taɣratin \nAy Anzar awi-d lehwa \nAd swent yakw tebḥirin\n\nAnzar, Anzar ...\n\nAy Anzar awi-d aman \nKkawent tferkiwin \nTeslid merra s isalan \nTtxil-ek uɣɣal-aɣɣ-d d aɛewin \nAwi-d kra din yellan \nYezra yired t-temzin\n\nAnzar, Azar ...\n\nAkal ifud ur yeswa \nKawent ula t-tizemrin \nTala tuɣɣal s nnuba \nHejbent fell-as tlawin \nNebbwi-k d acewwiq i cnna \nTtefrent fell-ak tudrin\n\nAnzar, Anzar ...\n\nIsem-ik d imesli-k (ṣut-ik) a Meksa atan ad yeqqim i lebda. \nD Dda Lmulud At Mamer id inna-n: Yella yiwen yella ulac-it, yella wayeḍ ulac-it yella.\n\nTamselyut\n http:\/\/www.tamazgha.fr\n tasemlilt tamezwarut sɣur R. Begnan\n\nMeksa\nMeksa","num_words":1773,"character_repetition_ratio":0.029,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.241,"stopwords_ratio":0.027,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":31126.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%C6%90mer%20Mezdad","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ɛmer Mezdad d yiwen gar yimyura imeqqranen i d-tefka tmurt n Leqbayel. Yessen taqbaylit akken iwata, yeldi abrid i tsekla tatrart, yettaru s tmeslayt i zemren ad fehmen akk medden, taqbaylit-is yesseqdac-itt s wudem atrar, yessexdam tatiknikit (technique) i ssexdamen yimyura imeqqranen n ddunit, idlisen-is deg-sen tamusni tameqqrant skanayen-d abrid ɣer teqbaylit i yellan d abrid n talsa (humanité).\n\nWin yebɣan ad iɣer tasekla ideg yella unamek (amezruy, amennuɣ ɣef tmessi, tamagit..) iɣer ungalen. Yesɛa daɣen yiwet n tesɣunt \"ayamun\", leqdic-is d win yelhan aṭas, tzemrem ad terzum ɣur-s ɣer usmel : www.ayamun.com\n\nAyen yura Ɛmer Mezdad \n \"Yiwen wass deg tefsut\", ungal 2015\n Tettḍilid, ur d tkeččem\", ungal 2014\n Ass-nni, ungal 2006\n Tuɣalin, tullisin 2003, 2016\n Tagrest urɣu, ungal 2000\n Iḍ d wass, ungal 1990 \n Tafunast igujilen (isefra) 1976, 1990\n\nƔur-s daɣen ammud n tullisin d isefra.kfs\n\nTanagit ɣef Ɛmer Mezdad sɣur umyaru Ǧamal Benɛuf \n\nAmyaru ameqqran imeqqranen Ɛmer Mezdad yuklal aṭas n leqder, yuklal ad as-nerr tajmilt (mačči s tinna akken n wawal kan d ucekker) s tɣuri n yeḍrisen-ines d wayen akk yura. Nekk seg wid i t-iḥemmlen aṭas, ɣas ma werǧin t-mlaleɣ, maca ɣriɣ akk ayen d-yessufeɣ: Ungalen: Iḍ d wass, Tagrest urɣu, Ussan. Ammud n tullisin: Tuɣalin. Ammud isefra: Tafunast igujilen. Ɣriɣ ula d kra n yimagraden i d-ssufɣen yiɣmisen... Ayen yettaru d lebni di tsekla-nneɣ. Ddeqs i d-lemdeɣ sɣur-s, ttɛanadeɣ ad t-cbuɣ, ɣas ma yeṭṭef taqacuct di tsekla tamaziɣt. Ttwehhimeɣ deg-s amek i yessusem, iletha-d kan d uxeddim, yexḍa abrid n widak yessimɣuren ayen meẓẓiyen deg-sen! A wi yufan ad as-d-iḍer warraz n \"Nubal\" n tsekla, netta yuklal, tasekla-nneɣ ad tt-issinen akk leǧnas. Tegra-yi-d tamawt-agi, ilaq ad tt-in-rnuɣ: Acimi ur yesseɣtay ara agulen yellan di tira n yidlisen-ines?! Ẓriɣ d ayen i d-yessuturen aṭas n lweqt, maca ayen ilaqen ilaq. Amedya: Tagrest urɣu yeččur, iɛebba ayen i wumi ur yezmir n wagulen. Tikwal ad naf awal yura-t akka, seddaw, neɣ nnig ad t-naf yura-t akken-nniḍen ?! Temɣer n tsekla-s ur tessuruf ad ilint deg-s tuccḍiwin di tira. A yi-yessuref ɣef tamawt-agi, ḥsiɣ yugar-iyi di tmussni. Yiwwas ad n-fkeɣ rray-iw s telqayt ɣef yidlisen-is, ma nedder.\n\nAwal ɣef ungal Ass-nni yettwakkes-d di tesɣunt Ayamun n Ɛmer Mezdad \n\nUlac acu ur nettfaka. Kra i d-yeɣlin ɣer ddunit ilaq ad yiwsir. Ayen yeẓẓan, ttɣaren iẓuran deffir ifurkawen. Kra iteddun, neɣ yettmuruden, kra yettarran nnefs, tɣelli tgecrirt, iḥeffu uglim, yettruẓu yifer. Ma d amdan, tikwal yettwaɣ ula d allaɣ-is.\nIseggasen-a ineggura, tamɣart, cwiṭ cwiṭ, ixerreb leɛqel-is, mačči d tinna n zik. Kra tennuɣ d ddunit, ddunit taggara-ya terra-d deg-s ttar. Mi tt-yesni ad as-yales. Tura awal ma izad, ad iruḥ fell-as yiḍes, kra yekka yiḍ d asnirmet. Alamma yedden ccix, nettat tiṭ-is ur teqqin. Imir, ad teddem ssḍel i tẓallit. Ad testtettun, ur tferren azal d yiḍ.\n\n“ Selleɣ-as mi ara tefk lfattiḥa. Ɣur-s d tannumi lfattiḥa mačči s tsusmi, tettmeslay ansi i k-yehwa ad as-d-tesleḍ, amar imi s teqbaylit i tt-tettak, teẓra acu teqqar “ A bab n yigenwan d tmura ! A ssadat imeɛzuzen !” Ad tt-tawi akken azrar n ddeɛwa n lxir, tatut ur tettettu yiwen deg-neɣ. Zik ula d Ṭawes tettawi-tt-id di lfattiḥa. “Ad yeg Rebbi teẓẓa s yixulaf, ad terbeḥ ad tesserbeḥ.” Tineggura-ya, ur as-selleɣ ara tbedder-itt. Tekkes-itt di lfattiḥa, akken i tt-tekkes deg wul-is. Uggaɣ d tidet ɣur-s, dayen temsa.\nMi tfukk taẓallit, tikwal teggan alamma bdan medden tuffɣa. Syin ad d-tekker, bezgent wallen, aqerru-s amzun d tissirt. Mi ara yi-d-taf deg uxxam, tuget d nekk ara tt-yezwiren s ɛelxir ; tikwal ur yi-t-d-tettara ara. Mi teswa cwiṭ n lqahwa, ad tawi abrid n unnar, nnig Yiger-Usammer, din ara taf Nna-Faṭi. Seg wasmi temmut Tḥemmut, attan tuɣal ɣer Nna-Faṭi, yerna tamexluqt-nni ul-is diri-t, ur tt-ḥemmlen ara medden : mačči am tmettut am tayeḍ!\n\nAbrid n Yiger-Usammer\n\nAbrid n Yiger-Usammer ssya d ssya d inijel. Ilaq yal seggas ad yefres. Ma ǧǧan-t akken itett yakk abrid. Abrid n Yiger-Usammer d abrid n leqbayel. Tehri anda ara tɛeddi kan tyuga, neɣ zzayla s tteɛbiyya. Mačči di temdinin ! Abrid yezzi mačči d kra, yekcem gar tferkiwin, iferreq-itent, igezzem-itent, ifettet-itent. Ass ugeffur, tafat cwiṭ kan, ɣellint-d tillas deg-uzal. Abrid-a ɣur-s lhiba. Zik-nni deg-s i d-zwaren, mačči yiwen neɣ sin i nɣan da, dagi i d-ttarran medden ttar. Win yettalasen i wayed ad as-yini \"Ad yi-iḥqer ubrid n Yiger-Usammer\", neɣ \"Nekk yid-k ad nemlil deg Yiger-Usammer. Maca seg wasmi tefra lgirra, tagi n ttar tuɣal amzun akken ttun-tt leqbayel, wa ur d-izeggir i wayeḍ. Zik, adrum ara tekcem tagi n ttar ḥseb-it amzun yenger dayen. Wa ad t-id-yettaǧǧa i wa, lǧil i lǧil. Ad yekker walbeɛḍ ad yessefqed i lexla, neɣ ad isewweq, akka kan yerra ccɣel-is gar wallen-is, tameddit ad t-id-awin deg-uferrug. Ad t-ssensen, ad t-ssirden, ad ẓallen fell-as, ad t-meḍlen. Awal ad yeffeɣ, d aṭṭan i t-yenɣan neɣ d tiɣirdemt i t-yeqqsen, neɣ yeswa aman n terga, tewwi-t tawla n yiɣeẓran. Yiwen ur d-ibedder ttar neɣ lmut s uḥerbal. D tin n Rebbi. Teččur-as. D ayen yuran. Ayen i d-yewwi di twenza, meskin. Yebɣa-t Rebbi. Imawlan-is ur ttgallan deg-yiwen. Maca ẓran ansi sen-d-tekka tyita, ẓran anda ara tt-rren. Urɛad i d-itezzi useggas adrum axsim ad tt-yeṭṭef teḥma : yiwen wass ad ɛebbin albeɛḍ degs-en. Netta daɣen d tiɣirdemt i t-yeqqsen, neɣ yeɣli-d si tulmut, neɣ yettewt-d seg uẓaɣar. Ad as-xedmen akken xeddmen medden. Ad t-meḍlen d azedgan. Teččur-as. Ad run fell-as kra n wussan. Ad ssensen fell-as. Ttar ur t-id-ibedder, maca yezga irekkem deg wulawen. Akken, wa ad tt-id-yettaǧǧa i wa. Aṭas n yiderman, yernu seg widak izemren, ggwten deg-sen yergazen, i d-yegran deg-sen anagar yiwen učamɣar ur yettaf win ara t-imeḍlen. Ad d-yeqqim i yiman-is, d inigi n tebrek deg zzren medden. Leqbayel wissen anda d-wwin deɛwessu, yerna tḥuza-ten.\n\nukkis si :\n\nƐmer Mezdad: Iḍ d wass \nAdlis iffɣ-d ɣur Asalu-Azar di Ldzayer deg useggas 1990\n\nTazwart n adlis Iḍ d wass sɣur Saɛid Sadi \n\nImyura n tmaziɣt bdan ttbinin-d.\nBab imeslayen agi d yiwen degsen.\nMa yella nettnadi ɣef tidett, di tegnitt agi ideg yal yiwen la yeqqar felli i tebna, ilaq aɣ a d-nini yiwet lḥaǧa:\nƐmer Mezdad yusa-d ger wid isersen lsas amenzu i tira n Tmaziɣt. Cfiɣ di 72 nella d inelmaden di Ben Ɛeknun, Ɛmeṛ ittaru. Ittiki degsent irkwelli. Yurar yidneɣ ass-mi nessuli \"A Muḥend rfed tabalizt\" n Kateb Yasin. Yurar ulama yettkukru a d-ibin zdat medden.\nTefka-tt teswiɛt; Akka i tebɣa tmaziɣt.\n\" Ma ilaq a newwet amendayer, a-t newwet \" i d-inna ussan nni. U yewwet-it. Icna, issefra, ittiki di terbaɛt Imaziɣen Imula. Illa degs ass-mi tebda.\n\n20 iseggasen aya, ulac iḍ, ulac ass ideg i-ɣ izgel wugur.\n\" I lukan at-truh tnuda nneɣ uqbel a nekfu aḍref. ɣurneɣ i gurez umezruy n tmaziɣt. Imezwura aṭas yidsen ǧǧan-tt. Wid deffir nneɣ ulac later. I lukan a-d iɛeddi lǧil nneɣ uqbel annesufeɣ aḍref... \" D wagi i d aɣbel nneɣ.\nAḍref yekfa, tira tettkemmil.\nNebna-tt ɣef tidett d nniya.\n\" Win ixeddmen ɣef tidett isawaḍ \" i-s inna Ferḥat.\n\nUngal agi ibna ɣef sin wudmawen. Yiwen wudem yuɣ-d azar di tirga n yiḍelli. Udem nniḍen ittnawal di tallit n wass-a d wayen i-ɣ ittraǧun azekka. Yiwwi-d ɣef ubrid ideg d nekka.\nAkken i ɛeddant fellaɣ.\n\nLlan wid icennun s taɣect nsen. Ɛmer Mezdad ittcewwiq s tira ines.\nɣiwel ssufeɣ-d ungalen nniḍen. Wid nni turiḍ ass-mi tfelleq tasa. Zṛiɣ llan, zṛiɣ wejden...zriɣ a d-ffɣen. ɣiwel...\nɣiwel ssufeɣ iten id.\nFellak at-tifsus taɛkemt. Fellaɣ a d-tifrir tagut.\n\nSɣur Saɛid Seɛdi\n\nTukkist si Tuɣalin n Ɛmer Mezdad \n\nAgeffur ad yekkat setta wussan setta wuḍan, aman ad d-ɣlin seg igenni yerna ad d-alin seg uzegza. Kra yellan yumes ad yirid, kra yellan yerka, ad yuɣal zeddig. Iɣezran isaffen akken ma llan ad d-ḥemlen, aṭas ara iɣummen seg tɣezza d idurar; tugett n tzemrin, tugett n tselnin ad zzrent, isekla yakk ad d-qellɛen seg iẓuran! Lmal agugam, wid yettferfiren, wid yettmuruden, wid yessurufen, akken ma llan ad menɛen! Ma d imdanen arraw n wergaz d tmettut, amur ameqran ad ddun yakk deg waman: anagar urẓinen akked igellilen ara iselken; seg lehhu lhan d nniyya-nsen ur tezzren ara: mi ṭṭfen deg leɛnaya-nsen, ad ten-id-ssusfen waman! \nMi yurad kra yellan, imir ad d-ters yiwet n talwit dayen kan, tamurt d wayen i tt-yeččuren dɣa amzun ass-nni i d-lulen. Ass-nni Rebbi-ameɛzuz ad yefreḥ ad t-id-tuɣal tasa fell-aɣ (...)\nAd d-iɣer i tgerfa ad as-yini: \" Axx, a tagerfa, tikkelt nniḍen ad am-fkeɣ lamana: tayemmust-a, d tin n yedrimen d tmussni, ta nniḍen, d tin telkin d ilefḍan. Tin n telkin d ilefḍan, awi-yasen-tt i Nutni, smir-itt fell-asen, tin n yedrimen d tmusni smir-itt ɣef Leqbayel! \"\n\nAsefru ɣef Yennayer sɣur Ɛmer Mezdad \n\nWayi d asefru af Yennayer yura-t Ɛmer Mezdad di 05 Nunamber 1975, ittwakse-d seg adlis n isefra ines Tafunast Igujilen. \n \nAmenzu di yennayer\nɣer medden d urar\nZzizzilen yakk idammen\n\nDeg iḍ imensi yekfa\nAɛeẓar isefra\nAr d nuddmen yemɣaren\n\nYennayer fell-i berrik\nUr d-cfin at zik\nAss-en i ṭṭfen Yugurten\n\nɣawlen s amerdax deggṛen-t\nS wemrar urzen-t\nUla d akkeni uggaden\n\nYeqqim agris asemmiḍ\nTagella ur tt-yaɛriḍ\nSsa wuḍan i t-ṭṭfen\n\nɣas akken aksum yeɣli\nTazmert –is ur temlelli\nI wegdud mi t-skanen\n\nAseɣwen deg wemgerḍ-is\nArmi iffeẓ iles-is\nI yumnen yemmut dayen\n\nMi d-idewwel yennayer\nɣer medden d urar\nɣuri d anza i d-ittasen\n\nWissen ma ggten am nekni\nWid i jebden tikli\nɣer taɛwint iseggasen\n\nMa yella tram a tt-ɣrem ugar af Mezdad d yedlisen-is, rzut ar wesmel i d-yesbed da: \n[ayamun]\n\nTamselyut, Iseddagen & Izdayen Iberraniyen \n\n http:\/\/wwww.imyura.net\n http:\/\/wwww.ayamun.com\n\nMezdad\nMezdad","num_words":2234,"character_repetition_ratio":0.029,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.238,"stopwords_ratio":0.038,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":14632.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Iqbayliyen%20ittwasnen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Idles d Tasekla \nSi Muḥend u Mḥend, ameqran n imedyazen.\nSidi Boushaki\nṬawes Ɛemruc\nMulud Ferɛun\nBen Muhemmed\nTaseɛdit Yasin d tamesnemdant (anthropologue) taqbaylit.\nSalem Zinya : amaru, amedyaz aqbayli, yura sin ungalen : tafrara, iɣil d wefru, ɣures daɣen ammud n isefra.\nƐmer Mezdad : amaru, amedyaz aqbayli, yura 3 ungalen : iḍ d wass, tagrest d urɣu, ass-nni. Ɣures daɣen ammud n tullisin : tuɣalin .d wammud n isefra.\nBelqasem Ihiǧaten : amedyaz aqbayli. Ahiwec, Tamust n isefra, Asegres, Seg awal gher wayed.\nMuḥend At Yiɣil, amaru aqbayli.\nǦamal Benɛuf, amaru d amedyaz aqbayli.\nSaɛid Cemax, amaru aqbayli.\nMuḥemmed Benhanafi d amedyaz, d awaziw n Radyu.\n\nImusnawen \n\nLmulud Mɛemri d amusnaw n tusna n wemdan d tutlayin.\nMuḥemmed Arkun d amusnaw n tusna n tneslemt.\nCcix Muḥend Ulḥusin d amusnaw, d amedyaz.\nSliman Ɛazem d accenay, d amusnay n tmeti n leqbayel (sociologie kabyle).\nṬaher Ǧaɛut d aneɣmas, d amusnaw n tmetti d tsertit.\nAbdenur Abdeslam d amusnaw n tutlayt n teqbaylit.\nYunes Adli d amusnaw umezruy.\nMulud Gayed d amusnaw umezruy.\nSliman Cabi d accenay, d amusnaw n tmeti n leqbayel (sociologie kabyle).\nMuḥemmed Zakariya Benremḍan, d amusnaw n tjaddit, d ameskar n yimawalen uzzigen s teqbaylit, yura: Iɣsan s teqbaylit (2010), Amawal n waṭṭanen (2012), Amawal azerfan (2013).\n\nCcna & Aẓawan \n\nSliman Ɛazem\nYidir\nLwennas Meɛṭub\nLunis At Mengellat\nCrif Xeddam\nIsabelle Adjani, tturar n sinima, baba-s d aqbayli, yemma-s d talalmanit.\nÉdith Piaf, tacennayt, setti-s (jidda-s) seg yemma-s d taqbaylit.\nCcix Lḥasnawi\nĞamal Ɛellam\nBrahim Izri\nMeksa Ɛabdelqader\n\nAmezgun d Isura \n\nAbderaḥman Bugarmuḥ : Amseḍru n isura n tilizri d sinima.\nMuḥend u Yeḥya : Anazur umezgun.\nAḥmed Ayad neɣ Rwiced, d anazur aɣerfan necraḥa, umezgun, issura, akw d sinima.\nMuḥend Saɛid Fellag : Anazur umezgun, n-craḥa, isura akw d sinima.\nCcix Nuredin d anazur n cna d necraḥa, umezgun, issura, akw d sinima.\nMalek Bugarmuḥ : Anazur umezgun.\nAzedin Medur : Amseḍru n isura n tilizri d sinima.\nMerzaq Alwac : Amseḍru n isura n tilizri d sinima.\nAresqi Nabti : Anazur umezgun d tilizri d sinima.\nMusa Ḥadad : Amseḍru n isura n tilizri d sinima. \nǦeɛfer Cibani d amyaru, d amdan n umezgun, d amyurar n isura d tmezgunin.\n\nTaẓuri d Taklut \n\nMḥamed Isiaxem d anaẓur n takult.\nḤamsi Bubaker\nAḥmed Aselaḥ\nFarid Belqadi\nRabeḥ Aselaḥ\n\nTadamsa d Tilizri \n\nTaher Gaɛut d aneɣmas.\nSaɛid Meqbel d aneɣmas.\nAresqi At Larbi d aneɣmas.\nAli Dilem\nAbdelkrim Ǧeɛad d aneɣmas.\nAbderezaq Larbi Crif d aneɣmas d awaziw n tilizri.\nAli Ḥeǧaz d awaziw n tilizri.\nKamal Tarwiht d awaziw n tilizri.\nAresqi Metref d aneɣmas.\nMuh Si Belqasem d aneɣmas.\nAḥmed Ǧennadi d awaziw n tilizri, d amseɣru n tesgilin d isura.\nAkli At Abdela d anemɣas di tilizri d Radyu di Kanada.\nRacid Arhab d aneɣmas di tilizri di Fransa.\nMohamed Saadi yesveded tilizri \"BRTV\".\n\nAmezruy \n\nMuḥend Arab Besaɛud d agrawli d win iqedcen aṭas af tmaziɣt.\nƐaban Ramḍan d agrawli.\nKrim Belqasem d agrawli.\nAli Melaḥ\nAmiruc At Ḥamuda d agrawli.\nFaḍma n Sumer\nCcix Muqrani\nCcix Aḥeddad \nAndre Mesili\nMasin u Harun\nAbdenur Ali Yaḥya\nKamal Amzal\nSmaɛil Meǧber\nFaḍma At Manṣur Aamruc \nMuḥend Yidir At Amran\nAḥmed Umerri\nAli Zamum\nCcix Lfuḍil Awertilani\n Muhend Ssaid Lecani\n\nTasertit \n\nḤusin At Ḥmed\nSaɛid Seɛdi\nFerḥat Mhenni\nMustafa Saadi\n\nAddal \n\nZineddin Lyazid Zidan, amyurar n ddabex.\nRabeḥ Maǧer, amyurar n ddabex.\nCrif Ḥamya d alɣug n ukim.\nLuṣif Ḥamani d alɣug n ukim.\nLarbi Benbudawed d alɣug n judu.\nXalef Maḥyedin d asnelɣmay n ddabex.\nSalim Iles d alɣug n waddal n uccaf.\nǦamal Mennad, amyurar n ddabex.\nBraḥim Ḥamdani, amyurar n ddabex.\nMesṭafa Daḥleb, amyurar n ddabex.\nMusa Sayib, amyurar n ddabex.\nSaleḥ Asad, amyurar n ddabex.\nMahdi Serbaḥ, amyurar n ddabex.\nMeddan Ḥakim, amyurar n ddabex.\nƐli Fergani, amyurar, d asnelɣmay n ddabex.\nCrif Ḥanaci, amyurar n ddabex, d aselway n tarbaɛt n JSK.\nSaɛid Alik d aselway n tarbaɛt n USMA.\n\nWalit daɣen \n\n Leqbayel\n Tamurt n leqbayel \n\nTimetti","num_words":941,"character_repetition_ratio":0.088,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.223,"stopwords_ratio":0.021,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":34393.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Idmawen%20iqbayliyen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Amezgun d Isura \n\nMuḥend u Yeḥya (Muḥya)\nƐebdreḥman Bugarmuḥ\nMuḥemmed Iftisen\nMalek Bugarmuḥ\nMuḥend Saɛid Fellag\nAhmed Ayad neɣ Rwiced\nQasi Tizi-Uzzu\nCcix Nuredin\nAli Abdun\nQadri Ṣɣeyer\nSamira\nAnisa\nWariya Ḥamiṭuc\nMestafa Lɛenqa\nRezqi Nabti\nLarbi Zekkal\nǦamila\nSaɛid Zanun\nMuḥemmed Ḥilmi\nSaɛid Ḥilmi\nAmar Uyaɛqub\nMusṭafa Ayad\nMerzaq Alwac\nMusa Ḥeddad\nMuḥ Crif\n\nTaẓuri d Taklut \n\nMḥamed Isiaxem\nHamsi Bubaker\nFarid Belqadi\nAḥmed Aselaḥ\nRabaḥ Aselaḥ\nAbdela Xaled\nAbdelmalek Cerid\nFarid Benya\nNaṣer Buǧu\nYunes Benyeḥya\nAzwaw Mamri\nṢufyan Yazid\n\nTaɣamsa d Tiliẓri \n\nAbdelḥamid Benzin\nSaɛid Meqbel\nƐli Dilem\nSmaɛil Yefṣeḥ\nṬaher Ǧaɛut\nSalem Zinya\nMuḥ Si Belqasem\nAresqi At Larbi\nAli Amur\nAli Ɛekkac\nAkli At Abdela\nAḥmed Ḥali\nAḥmed Ǧennadi\nAbderezaq Larbi Crif\nBusad Abdic\nƐebdelkrim Jeɛad\nSliman Lawari\nYidir Benyunes\nYusef Zirem\nMhenna Budinar\nAwmar Muḥelbi\nƐecur Belɣezli\nBusad Abdic\nDalila Dridec\nƐellawa At Mbarek\nḤamid Maḥyut\nƐumar Urtilan\nSaɛid Tazrut\nAmur Wagni\n\nTasertit \n\nḤusin At Aḥmed\nSaɛid Seɛdi\nHacmi Crif\nFerḥat Mehenni\nSaɛid Xelil\nAḥmed At Bacir\nAḥmed Uyeḥya\nAmara Benyunes\nXalida Mesɛudi\nHacemi Nayet Judi\nSliman Amirat\nḤamid Lunawsi\nFawzi Rebayin\nYasef Saɛdi\nBelɛid Abdeslam\nǦamal Zenati\nBelɛid Abrika\nƐli ɣerbi\nKarim Yunes\nƐli Mesili\nRacid Ɛli Yeḥya\nKasdi Merbaḥ\nƐebdenur Ɛli Yeḥya\nTari Aziz\n\nAddal \n\n Zinddin Lyazid Zidan\n Iɣil Mezyan\n Racid Dali\n Crif Ḥamya\n Salaḥ Ɛesad\n Ɛli Fergani\n Tizi Walu\n Salim Iles\n Nasim Sidi Saɛid\n Lusif Ḥamani\n Rabeḥ Maǧer\n Brahim Ḥamdani\n Larbi Benbudawed\n Xalef Maḥyedin\n Baris Racid\n Aɛli Yidir\n Ǧamal Menad\n Naser Senǧaq\n Ɛezzedin At Ǧudi\n Suɛad At Salem\n Bilal Ziri\n Kamal Miryam\n Mahdi Serbaḥ\n Amara Murad\n Crif Ḥanaci\n Mesṭafa Daḥleb\n Saɛid Alik\n Ali Belaḥsen I\n Ali Belaḥsen II\n Muḥamed At Muhub\n Murad Muḥend Saɛid\n Musa Sayib\n Bwic Naser\n\nImyura \n\nƐmer u Saɛid Bulifa\nMulud At Mamar\nBelɛid At Ɛli\nMulud Ferɛun\n Muhend Ssayd Lechani\nRacid Alic\nMuḥend Arab Besaɛud\nƐmeṛ Mezdad\nBrahim Tazaɣart\nMuḥend At Yiɣil\nǦamal Benɛuf\nSalem Zinya\nǦaɛfer Cibani\nAbdela Ḥamman\nFaḍma At Manṣur Aamruc\nṬawes Aamruc\n'Jean' Aamruc\nSalem Caker\nǦamal Amrani\nKamal Nayet Zerrad \nRemḍan Achab\nSaɛid Cemax\nYunes Ɛedli\nYidir Aḥmed Zayed\nḤend Sadi\nYusef Nasib\nMuḥend Akli Ḥaddadu\nṬaher Ǧaɛut\nMuḥ Cherbi\nKamal Buamara\nṬaher Usediq\nNadya Ǧaber\nBuxalfa Bitam\nChami Cemini\nAkli Azwawi (Qbayli)\nMuḥend Yidir At Ɛemran\nSadeq Haǧres\nMalek Menic\nNadya At Manṣur Ikni\nYusef Meraḥi\nMbarek Reǧala\nYusef Aliwi\nYala Sediqi\nǦaɛfer Benmeṣbaḥ\nMezyan u Muḥ (ɣerram Ḥusin)\nMalek Wari\nḤamid Ubaɣa\nAḥmed Azeggaɣ\nǦamal Amrani\nSaɛid Saɛdi\nAmar Uḥamza\nLayfa At Budawed\nFarida At Ferrux\nMuḥemmed Zakariya Benremḍan\nMuḥemmed Arkun\nAḥmed Nekkar\nMezyan Bularyaḥ\nBlayd Ḥamdani\nSaɛid Lamrac\nAacur Mulud\nYazid Ulansi\nƐumar Deḥmun\nFarid Abac\nMuḥend Belmadi\nAli Makour\nNadya Benmuhub\nYidir Aḥmed Zayed\nƐebdenur Ɛebdeslam\nYaḥya Kurci\nXaled Ferḥuḥ\nMuḥend Wanec\nBelqasem At Uyeḥya\nBrahim Zellal\nNabil Fares\nƐli Ḥemmuten\nḤamid Tibuci\nYusef Zirem\nNuṛa Amara\nSmaɛil Meǧber\nḤusin Ceradi\nMaǧid Allawa\nUlansi Yazid\nṬaḥer Weld Amar\nFarid Benaḥmed\nYalla Seddiqi\nYazid Bekka\n\nIdles d Tasekla \n\nAɛrab Sexxi\nFarida At Harun\nSi Muḥ u Mḥand\nCcix Muḥend u Lḥusin\nYusef Uqasi\nRamḍan At Manṣur\nNadya Benmuhub\nAli Makur\nƐmeṛ Mezdad\nBen Muḥemed\nAḥsen Maric\nLḥusin Ukerdis\nBelqasem Ihiǧaten\nLǧuher Benmuhub\nLḥasen Ziyani\nMuḥend u Yaḥia (Muḥia)\nMezyan u Muḥ\nSalem Zinya\nǦamila n Tferka\nFerruǧa Sudad \nEssaid At Maamar\nXliǧa Muhus\nMuḥend Tafarka\nMuḥamed Zyan Xuǧa\n\nAmezruy \n\nAban Ramḍan\nKrim Belqasem\nFaḍma n Sumer\nAmiruc At Ḥamuda\nCcix Muqrani\nCcix Aḥeddad\nḤusin At Aḥmed\nAbdenur Ali Yaḥya\nAli Mesili\nMbarek At Mengellat\nAmara Racid\nRacid Ali Yaḥya\nMasin u Harun\nKamal Amzal\nLwennas Matub\nMulud At Mamar\nṬawes Ɛemruc\nMuḥend Arab Besaɛud\nSliman Ɛazem\nMeksa Abdelqader\nMalika Gayed\nMulud Gayed\nWrida Meddad\nFaḍma At Manṣur Aamruc\n'Jean' Aamruc\nMuḥend u Yeḥia neɣ Muḥia\nMuḥend Yidir At Amran\nLwartilani\nCcix Lḥasnawi\nMulud Ferɛun\nAḥmed Umerri\nAmar Wamran, neɣ Bu quru\nAli Zamum\nMḥamed Isyaxem\nṬaher Ǧaɛut\nMḥamed Isyaxem\nYemma Xliǧa\n\nCcna & Aẓawan \nAɛli Ɛemran\nLwennas ṢABI\nḤakim Tidaf\nYidir\nJamal ɛellam\nSliman Ɛazem\nCcix Nuredin\nṬaleb Rabeḥ\nCcix Lḥasnawi\nAbranis\nTakfarinas\nLwennas Meɛṭub\nDalil Umar\nLunis At Mengellat\nAmar Ṣɣir\nḤamid Lwagrani\nBrahim Izri\nCrif Xeddam\nAbdelli\nḤsisen\nSufyan\nZuhra\nLwiza\nAbdelqader Fetḥi\nBuǧma Agraw\nFella\nMalḥa\nKarim Taha\nMuḥamed Ḥilmi\nAt judi saɛid\nǦamal Fraḥi\nZahiya\nYasin Babasi\nBensliman Muḥamed\nWrida\nLǧida Sɣira\nǦurǧura\nMuḥ Alilec\nMulud Ḥabib\nAtmani\nLaxḍer Senan\nMuḥend Saɛid u Belɛid\nAḥsen Mezani\nRabeḥ u Ferḥat\nZeddek Mulud\nMhenni\nMalika Dumran\nCrifa\nCcix Nuredin\nḤnifa\nKamal Ḥamadi\nSuɛad Masi\nWazib Muḥend Amezyan\nMaǧid Sula\nMeksa Abdelqader\nMuḥamed Igerbucen\nZerruqi Alawa\nCcix Lɛenqa\nBuǧma Lɛenqis\nSami Lǧazayri\nSadeq Abǧawi\nMuqwran Agawa\nMesṭafa Lɛenqa\nNewwara\nMurad Zimu\nSaydi Mulud\nBahya Faraḥ\nCennud Nuredin\nLɣazi\nKarima\nTagrawla\nḤasiba Amruc\nInaṣliyen\nAnisa\nYugurten\nǦamila\nAfus\nḤamiduc\nAlǧiya\nAt Meslayen\nKamal Mesɛudi\nYusef Abǧawi\nCcix arab Buyezgaren\nSlimani\nKasi Abǧawi\nǦamal Ccir\nKasi Lwalya Busad\nRabeḥ Asma\nNura At Brahim\nIsulas\nMezyan Racid\nMǧahed Ḥamid\nUkil Amar\nAkli Yaḥyaten\nMuḥ Saɛid u Belɛid\nFarid Ali\nSi Muḥ\nLani Rabeḥ\nAli Amran\nBuɛlam Caker\nMuḥuc\nSliman Cabi\nAsam Mulud\nAmar Zahi\nIḍeflawen\nḤamsi Bubeker\nUlaḥlu\nLaḥlu\nFarid Gaya\nMuḥamed Alawa\nMurad Gerbas\nAwḥid Yusef\nǦafer At Mengellat\nAnisa\nRacid Mesbaḥi\nSid Mesɛudi\nAbdelqader Caɛu\nFayṣel Bwic\nMasa Bucafa\nWardiya\nAmiruc\nSilina\nFahem\nḤamidu\nAfus\nWazib Muḥend Amezyan\nMalika Yami\nTawes\nIdurar\nImnayen\nIzuran\nKamal Basi\nMaǧid Bukrif\nKamal Igman\nMalika Mawci\nMasi\nMuḥend Umusa\nAzwaw\nUqasi\nUsman\nNadya Barud\nRacid Kusayla\nṢufyan\nAmar Kubi\nHasen Abani\nSexi\nAwani Larbi\nSaɛid ɣezli\nTasadit\nWaret\nYani\nLḥaǧ Mrizeq\nAkli D\nInas Mazal\nBatu Ali\nAt Calal\nBrahim Sasi\nMalik Belili\nBeqdac Akli\nBrahim Ṭayeb\nTanina\nḌrifa\nAbcic Blayd\nḤasan Abasi\nXelwi Lwenas\nAli Ḥeli\nAresqi Buzid\nAmur Abdenur\nBwalem Awaḍi\nBwalem Buqasem\nFarid Feragi\nMaǧid Bukrif\nMuḥamed Sayǧi\nMuḥamed Cemun\nSaɛid Butlaba\nAli Irsan\nSaydani Rabaḥ\nAmɣid\nIdurar (Qasi d Lwalya Busad)\nAcer Maǧid\nḤamid At Lunis\nSid Ali Nayet Qasi\nIfguren\nǦafer\nIsulas\nLǧida Tamectuḥt\nAli Xaraz\nMuhub Ali\nAmar Xuǧa\nAnya\nLitisya\nTerkmani\nḤamel Saɛid\n\nWalit daɣen \n Leqbayel\n Tamurt n leqbayel\n\nTimetti","num_words":1942,"character_repetition_ratio":0.03,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.172,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.881,"perplexity_score":18036.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ferru%C7%A7a%20Sudad","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ferruǧa Sudad d yiwet tmedyazt taqbaylit, d tameɣnast af tutlayt n tmaziɣt. Tlul di 17 meɣres 1934 di taddart n At Lqayed, ddaw udrar n ǧerǧer di lɛerc At sedqa di tama Iwaḍiyen d Wegni Geǧran. Am tilawin n leqbayel n talit irumyen, ur i ttidiṣaḥ ad tekcem ar uɣerbaz. Lamaana aɣerbaz n dunit tezmer ad teselmed aṭas i medden imi tilufa ik 3eddan fellas mačči d yiwet : tamettant n gmas Ramḍan di trad mgal Franṣa (1954-1962), tamettant n gmas wayet Amar di yiwet n laksida n tkarust deg segwas 1993, lehlak n wergaz-is d acḥal isegwasen armi d tmettant-is deg 1985. \n\nAnecta yakw ig ɛeddan fellas, Ferruǧa Sudad tsuqlit-id ar isefra. Aṭas isental (sujets) af ayen i-t-sefra, gar asen: trad mgal irumyen, af watmaten-is imuten, af wargaz-is, tidyanin n tefsut tabarkant di tmurt n leqbayel (2001), af inig (lɣwerba) n leqbayel, tilufa n twaculin s umata. Tebda tamedyazt asmi tesɛa 24 isegasen, mi yemut kan gma-s Remḍan deg 1958. D tilufa n ddunit, akw d umenɣi af izerfan n wemdan d tutlayt tamaziɣt, d anecta yakw id yibwin Ferruǧa Sudad s anar isefra.\n\nAYEN YEDRAN DI TMURT, IBRIR 2001 \n\nTidyanin n tefsut tabarkant i yebdan di tagara n ibrir (kuzyur) 2001 ar nant i Ferruǧa Sudad afud amuqwran i waken a ttkemel deg mecwar n tmedyazt. Imi anect-nni iqerḥitt nezeh, aken yakw iqreḥ iqbayliyen, u yal amdan isɛan ul. Asmi id ḍrant tidyanin agi, yufatt lḥal di tmurt n Kanada di Marikan ugafa, ar yellis. Din t-tteka di yal temesbanit id yellan din sɣur leqbayel, ama di tɣimant n Muriyal neɣ tin n Uṭawa, tamanaɣt n Kanada. Illa wanda teṭef ula d asawaḍ i waken ad sebgen urfan-is s isefra i texdem ilmend n tedyanin agi n tefsut tabarkant. A tnan kra isefra i texdem ilmend n tefsut tabarkant:\n\nAyen yeḍran di tmura\n\nYettru wul tejreh tasa\nɣef ayen yedran di tmura \t\nI yenɣan ay ilmezyen\nmazal ur zwijen ara \t\nNɣan-ten ɣef Tmaziɣt\nd nnif mačči t-takwerda \t\nI tkkerm a nemwafaq\nakken i nxedm i Franṣa \t\nImmut umelyun d nnefs\nam akken ur tt-id ḥerren ara \t\nČčan-ts igad ur neklal\nd lḥecma ur as-daren ara \t\nAssa mi d-dehren lumur\narwan akkw lejnas taḍsa \t\nKkert a wid i zewren\nad a-ɣ-d tessuksem\nan idir deg lḥerma\n\nNettwaḥqer\n\nYettru wul yugi ad yesber,\nay atma netswaḥqer\nkul ass fell-aɣ d amenɣi \t\nIg mmuten ay ilmezyen\nadim yeɣleb leḥmali \t\nMmuten akkw ɣef Tmaziɣt\ntin frren si zik-nni \t\nɣurwat ayetma att-feclem\n\ns lkuraj a-tt-id nawi \t\nWi mmuten ad-as yaafu\ndegw mezruy ad immmerki \t\nA lxir llan yergazen\ni-ɣ-tt-id yeskweflan\nitij-is ad yeflali \t\nɣurwet ay atma att wexrem\nidim yeḥwaj tilelli\n\nḤkemn-aɣ-tt Waɛraben\n\nYettru wul atah yehzen\nrrzaget ula d lmakla \nLzayer ats-an tennehwel\ns idamen i-ts-id nhella \nHkmmen-aneɣ-ts Waa3raben\nkkesen-aɣ ula d llu$a\nKkren-d warraw n lefhul\nur nqebil lbatel amma \nI yenɣan degg lmezyen\nkul adrum degs rraawa\nAttrunt akkw tyemmatin\nɣef arrac i-d nrebba\nArraw nkwent d imjuhad\nisem-nsen di lmunima \nTamaziɣt tura tedhar\nslan yis lejnas merra \nKkert argaz tamettut\nnuɣ tanumi d lgirra \nNekkweni yakkw s Imaziɣen\na nebnu Lzayer uzekka\n\n Lɛaslama s lɣaci\n\nAsefru agi tewit-id Ferruǧa Sudad asmi i teḥder i tikelt tamezwaru di yiwet n tmesbanit di Kanada deg yunyu (sedyur) 2001.\n\nLɛaslama s lɣaci\naqrur argaz tamettut \nNussa-d an su$ ger lejnas\nɣef ayen ay derrun di tmurt\nI yen$an ay ilmezyen\na-ten tsseggiden am lhut\nCcan izerfan nneɣ\nugin a-ɣ ldin tappurt \nKkert akkw s Imaziɣen\nan n3iwen argaz tameṭut\n\nAṭas i mazal gnen\n\nFerruǧa Sudad imi twala amek leqbayel gan afus deg fus di yakw timesbaniyin id yellan di Kanada akw d lwilayat n marikan ugafa (USA) di 2001, texdem-ed yiwen usefru af wanecta.\n\nLa cennuɣ ssefrayeɣ\nay atma helkaɣ\natas i mazal ttsen \nFerqen yakkw d ikabaren\nmazal ur faqen\nhed ur yeppwid ɣer lebɣ-is\nI teyyem an-neddukel\namar a-ɣ-d idher yixef-is \nA nennaɣ ɣef Tmaziɣt\ndi lka$ed ig cbeh yisem-is \nNekkweni d arraw n Lzayer\nyal w'ad yili s lqedr-is\n\nIɣriben\n\nAsefru agi d tajmilit i texdem Ferruǧa Sudad i leqbayel i gellan berra n tmurt, af uqedcen nsen af tmaziɣt\nakw d izerfan n weɣref aqbayli. \n\nAd cekreɣ yakkw iɣriben\nwigad iklalen\nat nnif t-tsirugza \nA tsnaɣen yakkw gef Tmaziɣt\ntin i fren macci d kra \t\nFren-ts ay atma d leqrun\nwehmaɣ d acu i d sebba \nNudan-ts-id wigad yeɣran\nsfaqayen di laama \nMi ten-zran nitenni a-ten-nɣen\nqqaren-aɣ d laksida \nMa tura nfaq a ddewla\nɣas d ameksa di lexla \nTamaziɣt a-ts-id nawi\nɣas tegwraya-ɣ-d ccama\n\nLɣWERBA D IɣEBLAN N TWACULT \n \t\nFerruǧa Sudad tsufri s tmettant n Yemma-s, , n wergaz-is, n sin n watmaten-is, n mis awḥid. T rebbad u tsekred krad (3) n tullas. Deg 1985, argaz d win i t sɛeda 28 isegwasen yebweḍ tisureft n yakuc. Mraw yan (11) isegwasen ar zdat, yellis tamecṭuḥt tuneg ar tmurt n Kanada. Anecta iǧad degs aṭas n leḥzen imi d nettat i gellan d amwanes-is deg uxxam acku snat nniden yufad lḥal fɣent zewǧent. Af tilufa agi yakw n ddunit: lɣwerba, iminig n yellis, tamettant n wergaz-is, d ttin n yemas, atg., tebbwid fellasen isefra, atnan kra seg sen: \n\nLɣwerba\n\nA trruɣ imeṭi d arqaq\nay atma ḥed ur izri \nɣef nekk i nyejjan tamurt\nansakken i-d nefruri\nNesrafɣ-ed yakkw am leḍyur\nɣer tmurt n lberrani \nNejja-n imawlan a ttrun\nnfurq-ed mebla lebɣi\nRrekba-ynu di rrubyan\ndeg genwan la tettɛelli \nTarusi-w di Kanada\nufiɣ-d ljens llɛali \nLa ttnadiɣ ɣef Leqbayel\ni wakken ad nemḥami \nɣas s iwleɣ-as i yemma\ndi lxiḍ ulac awali\nṭhella di ddaɛwa lxir\nam assa ad nwelli\n\nTafsut Imaziɣen di Kanada\n\nɣef Tmurt n Kanada\nɣef yekkat wedfel yeqwa \nTebbwi-d irgazen akkw yeɣran\ntudrin ula d acemma\nǧǧan-en imawlan a ttrun\ni twaɛred a bettu n tasa\nKanada xdem-asen lxir\ntefked-asen yakkw lqima\nAssa t-tameɣra t-tmaziɣt\na-tt-id-afen i neggura \nAzul siwd-it i yeɣriben\nakken ma llan s ljemla \n\nAsefru id iteddun af wasmi i temut yemma-s n Ferruǧa Sudad. Mi tekcem yemma-s ar ṣbiṭar n Tizi Wezzu, azekka-nni tesewjad i wakken a tterzu fell-as ar ṣbiṭar. Tekred af 5 n tifawin (ṣbeḥ) i waken ad taweḍ zik ar Iwaḍiyen, azal n 5km si taddart-is, s wanda lkiran (Bus) ttruhun ar Tizi Wezzu. Ihi tebbweḍ uqbel lawan s waṭas, tella tettraǧu, s wayen yakw i yasdeqḍa i yemma-s. Yufad lḥal tella temut, u srabes n ṣbiṭar sawḍen isalen (lexbar) ar taddart-is af tmettant-is mebla ma tezra yell-is Ferruǧa i tt-ittrajun di berra d acḥal n swaya. Anecta ijjad degs aṭas n later, ladɣa ayen id yernan mačči d yiwet: tazwara tawacult ilaq ad taf iman-is aṣenduq. Mi ruḥen a t idqelben uɣalend, yufad lḥal, ixedamen ay zemlen (signer) tawafɣa n tmerḥumt fɣen. Isyin akin anwa ara yzemlen, armi bessif i tuffa.\nImir-en akin, nnan asen belli ulac takaruct n Ambulans a yawin tamerḥumt. Tara tmara tawacult a-tt-tawi di tkarust menwala. Anecta yak tebbwid fell-as asefru, atan:\n\nAss n tlata taṣebhit \n\nAss n tlata taṣebhit\nS zzerb ay bdiɣ tikli\nAbrid ɣer Tizi Wezzu\nI yemma a-tt-id nwali\nI yeqdiɣ dgem a lerbaḥ\nRjiɣ tabbwurt a tteldi \nAtah yussa-d Nnasser (d yiwen si twacult-is)\nYemma-m nusa-d a-tt-nawi \n\nUfiɣ-tt-in ggew frijidir\nTasa-w a medden tetti \nMi-tt-id rriɣ s asenduq\nI wbulis ad yestenyi\nLukan di yella gma (gma-s yuffat lḥal di Franṣa)\nAssen, ad yeqdec fell-i \nA win i-d yuznen faruq\nṢebri-yi ula d nekkini\n\nAssagi ggujlent tulas \n\nA yemma tettru lhara-w\nwalaɣ-tt thud ɣer lsas \nAyemma tettru tmurt-iw\nyesgem uberbur fell-as \nFell-ak ay izem ahedday\nanida yɣab uɣilas \nIɣab ɣer ddaw wakal\nanwa i-ɣ-d-ijja d ɛassas \nƐawent-aɣ deg mettawen\nassagi ggujlent tullas \n\nAsefru id iteddun af tmettant n wegaz-is Lemsawd. \n\nAsmi yemmut Lemsawd\n\nAsmi yemmut Lemsawd\nɣileɣ ur yi-rzi wara \nZiɣ laɛnayt-is t-tameqwrant\niḥebs-iyi di lɛama \nWa yusa-d ad-iy-iwret\nwa yqerbiyi-d tilisa \nTɣad-iyi ǧeǧǧiga (d yell-is)\ntɛarq-as ula d leqraya \nMi tebbwed meskint s axxam\nur idri ula d acemma \nGguleɣ jmaɛ liman\nur ǧǧiɣ ddaɛwa akka\nTabbwurt n craa ar tt-ldiɣ\nd bab-as n medden merra \n\n\"Imawlan\" is a tribute to the poet's parents. The metaphor as male and female partridge is recurrent in Kabyle poetry and symbolizes beauty.\n\nImawlan: iferraǧ d tsekkurt\n\nLa ttaznen medden leḍyur\nnekk ay yuzneɣ t-tasarut \nTarusi-inem timeqbert\namendar ma yi-ldin tabbwurt\nAd zraɣ yakkw imawlan-iw\nay iferraǧ d tsekkurt\nɣilen medden di ten-ttuɣ\nmara ttrusuɣ taqendurt\n\nLGIRRA N LZAYER & LMUT \t \n\nAkend nenna Ferruǧa Sudad tlul deg 1934 d akud asmi i llan i Franṣiyen di tmurt irumyen. Tesɛa aṭas\nn teḥkayin af traḍ mgal irumyen agi. Ura d tettat tetteka, tefkad amur-is. Amek yakw i tuder i traḍ, teḥkat-id di kra isefra.\nAtnan kra degsen:\n\nAmǧahed\n\nɣurwat a medden a ttewtem\nmara ttruɣ taaderm-iyi\nSegw asmi yemmut Remḍan (d gma-s n tmedyazt, nɣant irumyen di 1958)\na win aazizen felli \nMi tebbwin Irumiyen\nslqid i t-urzen\nabaden a-sen-d iqerri\n\nBbwin-t-id s Agweni Ggeɣran\ni lqebtan ac' aa yini\nLqwebtan ihkem-as s lmut\nata yetti d Baladi (d isem n yiwen umǧahed si taddart At Lqayed) \n\nMi t-erran ar Bwa ɛemmar (d yiwen umkan ttama n Agweni Ggeɣran)\ni bedd d nnadar\nǧǧan-t d ayadir iɣli \nMi yensa din id d was\nur t-zri yemmas\ni trum awi saan izri \nUr immut ḥed mertayen\nmi-ɣ-d yusa d akuli \nYusa-d ibeddel ṣṣifa\nd aksum idda-d claxi\nA Rebbi ṣebber yemma\ndi tasa-s maa d-tidesmkti \n\nAwi snen ad yessefru\n\nAwi snen ad yessefru\nmaan' a-ten-id yessemɣer\nAd yecnu izlan aṭas\nad yesseddu Bwa ɛemmer \nɣef Remḍan d Belqacem\ndin iɣ-d mmuten\nla nettru nug' a neṣber\nI wasmi yella Rabaḥ (d amǧahed i ttili-yas i tmedyazt)\ndegw zal i-sen-d yerra ttar\nIg ldi dgem a lminat\nikumya ttin d aɣebbar\nIbbwed-anaɣ-d lexbar immut\nilaq leḥzen d leqhar \nA Rebbi ḥerz Nnaṣer-is\namkkan-is ad a-ɣ-t yaɛmer\n\nUr neqbil ara\n\nAsefru yagi n yiwet n tmettut i sittilin i tmedyazt Ferruǧa Sudad, isem-is Faṭima n At Musa, umi d cfa fell-as. Atan ihi: \n\nAss n ssebt mi nennejmaa\nqila sbaa meyya\nnennad amarci ger at laxart \nNebbwi-d arrac mezziyen\nd imɣaren yedreɣlen\nma tsaam dnub a luma\nYekr-ed gma ad yetterǧem\nd lfesyan yewhem\ns walen-is i-d ismexwyaa\nInna-yas ma d aman ɣer Tlata\nur neqbil ara\nḥekkayt a tmudem lkura\nMa nedder d yir tudert\nma nemmut t-tin ay nebɣa \nAlxir llan yergazen\ni daɣ-d yessuksen\nan idir deg lḥerma\n\nTilizri n BRTV \n\nKemini a BRTV, a ruḥ n medden yakw ttirni\nAlxir llan yargazen i-ɣ-dixedmen BRTV\nTekseḍ lxiq i lɣaci, am amɣar, am ilemzi\nSlam af ixedamen i sittilin di latili\nIlaq ayetma attnaawen a tteǧiǧeg a ttenerni\nSekenaɣ-d inazuren, nemyusan yakw d lɣaci\nI tarwid di dawa n lxir seg imɣaren n zik nni.\n\nKemini a BRTV agur deg-geni yaɛlan\nTefkid-d tiziri s nnur, wala-mken di mkul amkan\nTxedmed aneɣ-d latili, nfehm-as melba tarǧman\nSkednaɣ-d iɣriben farḥen leḥbab d-imawlan\nSkednaɣ-d timura fiḥel ma yunadet uḍar\nBRTV d adrar lwiz, tuklaled akem i-d-n ceker.\n\nTamselyut \n\nSudad\nSudad\nSudad","num_words":2733,"character_repetition_ratio":0.03,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.229,"stopwords_ratio":0.057,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":15420.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Takfarinas%20%E1%B8%A4sen%20Zermani","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"ASEFHAM : Ma tettnadiḍ Takfarinas, d aqerru n trad mgal Rruman, ruḥ ar Takfarinas agellid\n\nḤsen Zermani, s yisem-is n taẓuri, Takfarinas, d yiwen unaẓur n ccna atrar aqbayli. Ilul deg taddart n Tqesray deg useggas n 1958. Tiqesray d yiwet n taddart i d-yezgan di Ledzyer tamanaɣt, teččur d iqbayliyen.\n\nLameɛna Ḥsen Zermani, yefruri-d deg wul n tmurt n Leqbayel, di taddart n Tizi Tɣideṭ, taɣiwant n Iɛekkuren di temnaṭ n Tizi Wezzu.\n\nḤsen Zermani, akken d ameẓyan yufa-d iman-is d anaẓur am waṭas n iɛeggalen di twacult-is. Iḥemmel ad yecnu maca, werǧin yerra di ddehn-is d akken a d-yas wass ad yaweḍ ɣer wanida yewweḍ ass-a acku, di tallit-nni n 70, yeqwa-d lḥers ɣef tmurt labaɛda ɣef tutlayt n tmaziɣt. \n\nḤsen Zermani iḥemmel aṭas aẓawan, imeddukal-is d tawacult-is ladɣa baba-s, sḥersen-t akken ad iruḥ ɣer nnuba n iḥeffaḍen uzekka n umaṭṭaf wis II yella a yeselḥay unaẓur Crif Xeddam, acku walan-t icennu akken iwata.\n\nAmecwar-is di ccna \n\nDeg useggas n 1976 iɛedda-d di tesgilt-agi, anda yewwi arraz amezwaru. Akken ad t-yessebɣes, baba-s yuɣ-as-d snitra-s tamenzut acku, yella yetturar s snitra i d-yexdem s tebelyunt n zzit. Dɣa dinna yekcem s annar n tẓuri s yisem i yefka i yiman-is Takfarinas, i yellan d isem ugelid deg umezruy imaziɣen. Mi d-yufrar Takfarinas di nnuba n iḥeffaven, yessekles aḍebsi-ines amezwaru Yewwa ṛṛemman ɣer Maḥbubati d l’Oasis, maca, amahil-agi d win ur s-neɛǧib ara.\n\nDeg useggas n 1979 iruḥ ɣer Fransa, din Yemlal d Yidir i d-yesnulfan axxam n usizreg Azwaw anda yessewjed ad iɛiwed i usekles n uḍebsi-nni-ines maca, ɣer tagara yessuffeɣ-it-id ɣer tezrigin Triomphe music.\n\nS wakka Takfarinas yuɣal d iminig, am netta am tugti n icennayen iqbayliyen yerwa lḥif, yerwa aksar d usawen akken a d-iḥelli amḍiq-is. \nAlmi d asmi i yexdem Yidir tameɣra di l’Olympia deg useggas 1980 i yebda yettifrir-d Takfarinas. Imi yecna di tmeɣqra-yagi. Deg wakken yeɛǧeb aṭas i lɣaci, yenced-it-id Buǧemɛa Semɛun, neɣ Buǧma Agraw akken ad cnun lwaḥid, yeqbel ad yiki deg Agraw imir-nni i d-suffɣen tasfift Ccef n uparti maca ikemmel deg usuffeɣ n iḍebsiyen i yiman-is: Aɛessas n zher-iw; Zzin d wedrim deg useggas n 1983. Yuɣal yemsefraq netta d tarbaɛt n wegraw.\n\nDeg useggas n 1986 yessuffeɣ-d sin iḍebsiyen Way telha; Arrac, deg-sen iɛawed yessefti deg umareg, akken ad t-yesnerni. Deg wayen yeɛnan isefra yexdem d imedyazen imeqranen yecban Ben Muḥemmed, Muḥya, Bessaɛud Muḥend Aɛrab, Muḥend Umusa, Mulud Ayt Ɛmer, ma d tura ixxedem d Kader.\n\nɣer tama n imedyazen-a Takfarinas yugem-d aṭas di tgemmi n ccna aɣerfan wid yecban Lɛenqa, Ccix Lḥasnawi, Sliman Ɛazem... atg.\n\nMbaɛɛd Arrac, Way telha, Aɛessas, Zzin d wedrim, Takfarinas yessuffeɣ-d aḍebsi Ṛṛemman s wayes yettiki deg tesgilt n Hit parade de world music Europe charte, din i d-iḥella amḍiq wis ukuẓ deg useggas 1994.\n\nDeg useggas n 1996 yessuffeɣ-d Salamat, deg useggas n 1999 yerna-d sin iḍebsiye n Zaɛma zaɛma, Ddu deg wa d iḍebsiyen i isekren lhul deg umaḍal meṛṛa ladɣa di tmurt n Lezzayer. \n\nDeg useggas n 2004 yessuffeɣ-d ukuẓ n iḍebsiyen ideg yerra tajmilt i tlawin anda bɣunt ilint.\n\nTakfarinas d anaẓur ameɣradan \n\nTakfarinas yexdem d inaẓuren n umaḍal am tarbaɛt Sixun i deg yella Michel Alibo, Louis Winsberg, Karim Ziad, atg. Ma deg uḍebsi-yagi aneggaru yexdem d umaṛṛuki Idbasaɛid, rnu ɣer-s inaẓuren n ddunit meṛṛa am Jef de la Cruse, Yin Jian, Jamaikan Sly Dunbar d Robbie, atg.\n\nTakfarinas yefka isem n YAL i ccna-ines, ɣef wanect-agi yenna-d :\n\nTamselyut \n\n http:\/\/www.imyura.net\n http:\/\/www.takfarinas.net \n http:\/\/www.salammbo-press.com\/artiste14\/bio.htm \n\nTakfarinas\nTakfarinas","num_words":787,"character_repetition_ratio":0.065,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.231,"stopwords_ratio":0.048,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":24029.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/William%20Shakespeare","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"William Shakespeare d amedyaz yettwasnen ugar, d argaz umezgun, d amyaru n yedles aglizi. Ilul ass n 23 ibrir (kuzyur) 1564. Immut ass n 23 ibrir (kuzyur) 1616. \n\nTicequfin n Shakespeare\n\n Romeo and Juliet\n Macbeth King Lear\n Hamlet, Prince of Denmark\n Othello, the Moor of Venice\n Titus Andronicus\n Julius Caesar\n Antony and Cleopatra\n Coriolanus\n Troilus and Cressida\n Timon of Athens\n All's Well that Ends Well\n As You Like It\n Le Songe d'une nuit d'été (A Midsummer Night's Dream)\n Beaucoup de bruit pour rien (Much Ado About Nothing)\n Mesure pour Mesure (Measure for Measure) **\n La Mégère apprivoisée (The Taming of the Shrew)\n La Nuit des Rois (Twelfth Night)\n Le Marchand de Venise (The Merchant of Venice) **\n Les Joyeuses Commères de Windsor (The Merry Wives of Windsor)\n Peines d'amour perdues (Love's Labour's Lost)\n Les Deux Gentilshommes de Vérone (The Two Gentlemen of Verona)\n La Comédie des erreurs (The Comedy of Errors)\n\nTicequfin umezruy n Shakespeare\n\n Richard III Richard II Henri VI, 1ère partie, 2e partie, 3e partie (Henry VI, Part 1, Part 2, Part 3)\n Henri V (Henry V)\n Henri IV, 1ère partie, 2e partie (Henry IV, Part 1, Part 2)\n Henri VIII (Henry VIII)\n Le Roi Jean (King John)\n Édouard III (Edward III)\n\nTicequfin n tayri n Shakespeare\n Péricles, prince de Tyr (Pericles, Prince of Tyre) *\n Cymbeline *\n Le Conte d'hiver (The Winter's Tale) *\n La Tempête (The Tempest) *\n Les Deux Nobles Cousins (The Two Noble Kinsmen) *\n\nTasekla nniḍen n Shakespeare\n\n les Sonnets (voir Sonnet)\n les Longs Poèmes''\n\nTamselyut \n\n Wikipedia s tefransist\nAf tuddert n Shakespeare\n Biographie détaillée de Shakespeare\n Online Shakespeare tameddurt-ines s tefransist.\n Sa vie, ses portraits et ses poèmes mystiques.\n Shakespeare et Hamlet sur la toile.\n Study Guide:Shakespeare sur Wikibooks \n Open Source Shakespeare possède l’édition de 1866 des œuvres complètes de Shakespeare, avec concordance complète et moteur de recherche avancé. Pas de publicité, mais ne donne le texte que scène par scène.\n British Library; original 93 copies in quarto\n ericdigests.org propose des pistes pédagogiques, sous forme de liste de liens. Pas de mention des sources, cependant. \n Such Shakespeare Stuff est un blog quotidien couvrant l’actualité autour du dramaturge: télévision, films, livres, etc. On y trouve aussi des quizzes, des anecdotes, des forums et d’autres informations dans ce genre. \n classic-literature.co.uk donne une version électronique d’un texte anonyme. Présente le texte page par page.\n Works by William Shakespeare sur le Projet Gutenberg, dans des langues variées (y compris les œuvres illégitimes...) et avec les graphies d’origine.\n upenn.edu online books page for Shakespeare donne un texte de base, et redirige vers d’autres sites de référence.\n Shakespeare Literature propose une version organisée par chapitre pour une recherche facilitée dans les œuvres du poète. \n Mr. William Shakespeare and the Internet\n Selected Sonnets par William Shakespeare\n Shakespeare et le théâtre du Globe tirée de l’Encyclopædia Britannica\n Touchstone - UK Shakespeare collections \n elook.org Shakespeare présente quatre œuvres en version électronique avec une base de données permettant les recherches. \n Doubtful Works of William Shakespeare Texte complet des œuvres dramaturgiques attribuées par erreur à William Shakespeare.\n The original shakespeare.com L’édition Moby dans une version lisible en ligne. \n William Shakespeare's plays and poems in audio and video\n The Illustrated Shakespeare Un projet du Centre de Documentation Digitale de l’Université de Wisconsin, qui présente des images et des documents en relation avec Shakespeare et son œuvre.\n Explore Shakespeare Un site du Kennedy Center (\"The John F. Kennedy Center for the Performing Arts\" - Washington DC) ayant la particularité de présenter Shakespeare et son oeuvre en relation avec les événements de...1330 à 2008. Accompagné d'une carte du monde positionnant les éléments cités.\n Citations\n\nShakespeare\nShakespeare","num_words":996,"character_repetition_ratio":0.074,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.218,"stopwords_ratio":0.017,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.893,"perplexity_score":46987.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Imazi%C9%A3en%20ittwasnen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Masnsen\nYugurten\nYuba I\nYuba II\nDihya neɣ Kahina\nTakfarinas agellid n Numidya\nTin Hinan\nKateb Yasin\nSaint Augustin\nSaleḥ At Tarif\nAmyne E. Qasem\nLmahdi Muḥamed At Tumert\nAbdelmumin\nGaya\nṬariq At Ziyad\nMisibsa\nMasiba\nMasteaban\nArabion\nHiempsal II\nGulussa\nKabusa\nMastanabal\nMuḥamed Cafiq\nLacumazes\nSaint-Gélase I\nVictor I\nMiltiade\nMetzul\nNarabas\nAilymas\nUlzasen\nZilaisam\nGuda\nHiarbas\nAdherbal\nMasensen II\nAbdelkrim Xetabi\nCacnaq I neɣ Chéchonq I\nLhewwari Ɛeddi d amusnaw n tusna n tmeti\nZineddin Lyazid Zidan\nYusuf Ḥaǧi\nMuḥemmed Arkun\nIdir\nXalid Iẓri\nAt Mengellet\nLalla Faḍma n Summer\nAksil\nOmar al-Mukhtar\nIsabelle Adjani\nMalika Ufkir","num_words":199,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.16,"stopwords_ratio":0.03,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.695,"perplexity_score":14662.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Camy%20Lbaz","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Camy Lbaz neɣ s yisem-is unṣib Abdelqader Cmini d yiwen yettekkan di tlalit n terbaɛt n Abranis. Daɣen d amyaru. \n\nIlul ass n 26 tuber 1944 deg At Wertiran di temnaṭ n Leqbayel. Yunag ɣer tmurt n Franṣa netta di leɛmer-is 14 iseggasen. Ar ass-a d iminig, yedder gar Fransa d tmurt-is Lezzayer. Camy Lbaz mačči kan d anaẓur maca d amaru daɣen. Yura aṭas n wungalen, yessekles timucuha n zik ɣef iḍebsiyen CD Rom. ɣur-s mačči d yiwen usenfar deg wennar n tsekla.\n\nUngalen yura d idebṣiyen n tmucuha ines \n\n Orgueilleuse Kabylie t1 - La vie et la guerre - L'Harmattan ISBN 2738433049, 1995.\n Orgueilleuse Kabylie t2 - L'amour et l'espoir - L'Harmattan ISBN 2738443621, 1996.\n La fiancée du soleil (Roman) - Éditions L'Harmattan, Paris, 2005.\n Contes Kabyles (volume 1) - Le roi chauve en version kabyle et française.\n Contes Kabyles (volume 2) - Sybous en version kabyle et française.\n Contes Kabyles (volume 3) - L’épine en version kabyle et française.\n Contes Kabyles (volume 4) - Le roi chauve - Sybous et L’épine en version kabyle.\n Contes Kabyles (volume 5) - Le roi chauve - Sybous et L’épine en version française.\n\nWalit daɣen\n Abranis\n\nTamselyut\n http:\/\/www.shamy.net\/\n http:\/\/membres.lycos.fr\/dzlit\/orgkab.html\n Imyura.com\n\nLbaz, Camy\nLbaz, Camy","num_words":281,"character_repetition_ratio":0.116,"word_repetition_ratio":0.11,"special_characters_ratio":0.276,"stopwords_ratio":0.032,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.995,"perplexity_score":33956.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tutlayt%20tacawit","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ṯacawiṯ niɣ Hacawiṯ niɣ Ṯawrasant d tutlayt ttutlayen Yicawiyen ḏey ṯemnaḋt en Awras deg wegmoḋ en ṯmurṯ en Dzayer. Tacawit tḍeffer afurk n Tutlayin Timaziɣin n ugafa yettekkan di twacult n tutlayin timaziɣin. Asdi id d-yiri tajerrumt tameẓẓyant n Tcawit G. Mercier (1896), yenna-d; imaziɣen izedɣen Luras semman iman-nsen Hiqbayliyen, semman tutlayt-nsen \"haqbaylit\". Awal n Teɛrabt cawiya yella kra n yir awal, anamek-is d imeksawen. Maca d awal i i seqdecen labas, al imir-a ula d imaziɣen n awras semman iman nsen Icawiyen, yerni tutlayt-nsen dTacawit.\n\nIgezda (lwilayat) anda ttmeslayen tutlayt-agi d: Tabatent, Xenclet, Suq Ahras, Um Lebwaqi, Tbessa, Qsenṭina, tiɣawinin di wenẓul n Sṭif d umur n ugafa n tmaẓlayt (tawilayt) n Tbeskert.\n\nTasnimeslit Tacawit \n\ng > y (At ɛebdi): argaz > aryaz; \n\neg > ey \"sker\" ; \n\nmger > myer ; \n\nbzeg > bzey\/bziy \n\ng > ǧ > j (Amag Azeggaɣ d At Fraḥ): gar > ǧar > jar ; \n\ntagrest > tajrest ; \n\nmger > mjer ; \n\najenna (< agenna) \"igenni\" ; \n\najertil ( c : kem > cem; \n\nneknin > necnin \"nekni\" ; \n\n(a)kal > cal \"akal\" \n \nkk > čč : nekk > nečč ; \n\nkkat > ččat \"wwet\" ; \n\nnekkenti > neččenti. \n\nWanag, aznaɣri amaziɣ \/y\/ tezmer ad tuɣal d tiggeɣt tanɣant \/g, gg\/ : \nyis > gis \"aɛudiw\", yaziḍ > gaziḍ \"ayaziḍ\" (tama n Txencelt ed Temilit) : teyni > qeggeni \"tini\/ṭṭmer\"... \n\nZdat tiggeɣt taɛeẓẓugt – \/y\/ ad yuɣal \/k\/ > [ç] : Tazdayt > Tazdaçt ; \n\nTahyuyt > Tahyut, \"Taqcict\"...\n\nAdelsumuɣ \n André Basset, Textes berbères de l'Aurès (parler des Ayt Frah), Paris, Publ. de l'Institut d'Etudes Orientales, 1961\n Nordine Boulhaïs, \"Recherches sur l'Aurès, bibliographie ordonnée\", Etudes et Documents Berbères 15-16 (1998), is. 284-312 (aḍris s pdf) \n Salem Caker, amagrad Aurès (Linguistique), deg Encyclopédie Berbère, fasc.VIII (1990), is. 1162-1169\n G. Huyghe, Dictionnaire français-chaouia (Qamus rumi-caui), Alger, Jourdan, 1906\n G. Huyghe, Dictionnaire chaouïa-kabyle et français, Alger, Jourdan, 1907\n Mena Lafkioui & Daniela Merolla, Contes berbères chaouis de l'Aurès d'après Gustave Mercier. Köln, Köppe, 2002 (ISBN 3-89645-382-3)\n Gustave Mercier, Les Chaouia de l'Aurès, Paris, Leroux, 1896\n Gustave Mercier, Cinq textes berbères en dialecte chaouia, Paris, Imprimerie Nationale, 1900\n Thomas G. Penchoen, Etude syntaxique d'un parler berbère (Ait Frah de l'Aurès), Napoli, Istituto Universitario Orientale, 1973\n Adam Sierakowsky, Das Schaui, ein Beitrag zur berberischen Sprach- und Volkskunde, Dresden, Kraszewski, 1871, 137 is.\n\nTiwelhiwin \n\nTutlayin n Lezzayer\nTutlayin\nTutlayin n Tuness\nC","num_words":634,"character_repetition_ratio":0.044,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.296,"stopwords_ratio":0.013,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.979,"perplexity_score":26933.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/At%20Bu%20%C6%94erdan","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Adrum n At Bu Ɣerdan, aṭas tuddar i yellan deg-s (At Hiǧa, At Lkassem, At Hagun).\nTezga-d ger Amecras akked At Mendas. Tebɛad aka 10 Km si Buɣni.\n\nAsideg (timella) \nTaɣiwant n At Bu Ɣerdan tella ar 40km deg unẓul-amalu n twilayt n Tizi Uzzu.\n\nIdurar \n\nAt Bu Cama\nAt Bu Dwala\nAt Lḥaǧ\nAt Lqasem\nAt Ḥeggun\nAt Ḥiǧa \nAt Hewwari\nAt Waɛli\nBuǧala\nBuqellal\nTaddart Ufella\nTimsift\nTinqict\nTiqesray\n\nẒeṛ daɣen \n Tawilayt n Tizi Uzzu\n Tidayṛiwin n twilayt n Tizi Uzzu\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu\n\nTira d timselɣa \n\nTaɣiwant n twilayt n Tizi-Uzzu","num_words":135,"character_repetition_ratio":0.138,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.24,"stopwords_ratio":0.015,"flagged_words_ratio":0.007,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":45137.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%C7%A6amila%20n%20Tferka","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ǧamila n Tferka d yiwet n tamedyazt taqbaylit ifazen. Tlul-d deg taddart n At Yemɣur, deg tɣiwant n Amecras di tama n Buɣni (Tizi Wezzu). Tura yiwen n wedlis umi tsema Tiregwa n Nnfiḍ. Atan wayen yura fell-as uneɣmas Salem Amran n weɣmis n Dépêche de Kabylie, di Yebrir 2007, tasuqilt sɣur Omar MOUFFOK.\n\nAṭṭuqqet n lxir ur yettḍurru. Akka ay as-yeqqar yiwen n wanzi inefɛen deg yinurar akk n tudert, ladɣa deg unnar n tmaziɣt, imi s kra n wedlis ara d-yeffɣen s yiles-a, nesteṛḥib yes-s imi ara yejj tamaziɣt ad taf amkan-is u ad tejhed.\n \nUssan-a, yeffeɣ-d wedlis n yisefra n Djamila n Tferka, tamedyazt-nni yettwassnen deg tesgilt (nnuba) n « Tamedyazt war tilas », ay d-yettqeddim Muḥend Taferka deg BRTV.\n \n”Tiregwa n Nnfiḍ”, ammud (recueil) n Ǧamila, d Muḥend Taferka s timmad-is ay as-d-yuran timsegrit (post-face) ay deg nezmer ad nɣer Ttawil inefɛen akk ay tesseqdac tmeṭṭut taqbaylit akken ad d-tessiwel ɣef ddunit d yiɣeblan-is d isefra. Ǧamila n Tferka tessen amek ara d-tecnu kullec s usefru, u tid yettgen am nettat, tikkwal yettwakkes-asent wawal.\n \nAdlis n Ǧamila yesɛa 180 n yisebtar yernu ulac deg-s tisuqilin (asṭerjem) ɣer tefṛansist (akken nennum nettaf deg kra n wammuden n yisefra niḍen). Taqcict-a tlul-d deg taddart n At Yemɣur, deg tɣiwant n Amecras (Tizi Wezzu). Deg wammud-ines, tefka Ǧamila amur ameqqran i tayri akken ad d-tessken i medden dakken ɣas ma yella nesmeɛreq nettu-tt, tayri dima tetteqqel-d, dima nesmektay-itt-id. Dɣa, Ǧamila tcennu ɣef wakk idisan n tayri, ula ɣef uḥemmel n tayri u mi ara nɣer isefra-ines, ur nettḥulfu i trutint, wala i uɛiwed. Isefra n Ǧamila ccuṛen d tamitafuṛt akk d tugniwin n tmedyazt.\n \nDeg usefru-ines ”Mi iḍaq ṛṛuḥ”, teqqar-d :\n \n Aman leḥḥun deg lqaɛa\n Mi iḍaq seg-sen igenni\n Ccwal selleɣ-as yettɛeyyiḍ\n Taṛwiḥt ihennan, temḥa\n \nTettkemmil :\n \n Ur zmirent tejmilin\n Lxir-ik ad ak-t-rrent\n Neɣ aḥriq n tjejjigin\n Yal ass ma hdiɣ-ak-tent\n Ad yettwalas wul ddin\n \nTamuɣli-a tumliḥt ay tesɛa Djamila teddukkel d tmussni-ines ijehden deg teqbaylit. D ay-a ay d-yettafken isefra ẓiden i tɣuri.\n \nNnig temsalt n tayri, Ǧamila Taferka tessawal daɣen ɣef tmedyazt s timmad-is, ɣef tegnit n tmeṭṭut, ɣef waḍḍan, ɣef tmetti (société), ɣef lḥif, ɣɣef tudert, ɣef talwit d waṭas n tlufa niḍen.\n \nDeg way-n yerzan tamṣukt (structure), Ǧamila tebna isefra-ines s yiberdan yemgerraden. Kra deg-sen d iskendriyen (alexandrins), maca tebna-d daɣen ifyar (vers) s 8 n tunṭiqin (octosyllabe), akk d yisefra itteddun s ṛebɛa yefyar neɣ s ttesɛa yefyar. Tameɣrut (rime) n Ǧamila d tin ay deg teṭṭuqqet temṣ̣ukt n AAB, u tesseqdec tameɣrut tanmidegt (rime croisée).\n \nYessefk ad d-nger tamawt dakk-n Djamila tesseqdec aṭas tamitafuṛt deg yisefra-ines, u llan kra deg-nsen, deg wezwel-nsen (titre) yagi ad tt-naf am “Ajejjig n Lekdeb”, “Tabrat i zzheṛ”, “Snulfu-iyi-d”.\n \nAmmud-a (recueil) tessuffeɣ-it-id Djamila i ddemma-ines, d acu kan , tettekka deg-s BRTV. D tiẓrigin ”Le Savoir” [Tizi Wezzu] ay t-id-yessuffɣen. Axxam-a n ussuffeɣ n yedlisen, melmi kan ay d-yebda leqdic u la yettnerni cwiṭ, cwiṭ.\n \nǦamila n Tferka, tesɛa daɣen zzheṛ imi argaz-ines, Salem Saɛd, yebded s idis-is, yettɛawan-itt. Tanaẓurt-a la tt-yettṛaju waṭas n lxir ɣer sdat. Ihi a Ǧamila, ɣas faṛes !\n\nTamselyut, Iseddagen & Izdayen Iberraniyen \n http:\/\/imedyazen1.tripod.com\/id105.html\n\nn Tferka, Ǧamila\nn Tferka, Ǧamila","num_words":723,"character_repetition_ratio":0.039,"word_repetition_ratio":0.014,"special_characters_ratio":0.234,"stopwords_ratio":0.028,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":23340.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tafelsaft","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Awal tafelseft yusa-d si tegrigit phylosophia φιλοσοφία philosophía yesɛan anamek “tayri n tussna” neɣ “tayri n tmussni”. Awal “tadyaliktit” (dialektikê, s tegrigit) d aḥric deg tfelseft i yellan seg zzman aqdim ; tin ɣur-s, wwin-d fell-as awal yimussnawen imeqqranen n umaḍal, am Socrate, Platon, Hegel, Marx, atg. Sqedcen awal-a “tadyaliktit”, ɣas akken yal yiwen seg-sen yefka-yas anamek amaynut.\n\nƔas akken ulac wi d-yuran kra n udlis s tmaziɣt (s umata) ɣef tfelseft s umata, neɣ ɣef tedyaliktit, cukkeɣ timetti taqbaylit tla taktiwin tigejdanin i yellan deg tedyaliktit.\nDeg teqbaylit, awal “tamussni” yesɛa aṭas n yinumak. \n\n1. Anamek n “Kkseɣ tamussni d X”, meḥsub : “Ssneɣ-t” ; \n\n2. Maca “tamussni” i d-yefkan awl-nniḍen “amussnaw” d ayen-nniḍen. Deg unamek wis sin, “tamussni” d agraw n taktiwin, n wazalen, …deg tmetti n Leqbayel. Yusef Uqasi yenna-d deg wawal-is “uma sriɣ-as i tmussni i yi-d-trennu d aɣilif” Anamek n “tmussni” da, mačči d axaleḍ neɣ aɛacer n yimdanen, d ameyyez ɣef tlufa yerzan imdanen akked trebbaɛ n yimdanen. Tin ɣur-s, Lmulud at Mɛemmer deg tezwert n udlis-s Isefra iqdimen n Tmurt n Leqbayel, yessegza-d d acu i d “tamussni”. \n\nTamiḍrant-a (acku mačči d awal kan) tettmeslay-d ɣef tmeṭṭi taqbaylit taqburt akked wazalen-is (valeurs) ; tettawi-d awal ɣef wamek tebna tmetti, seg tama n uxemmem akked umeyyez. Yenna-d dakken llan 3 n lesnaf n yirgazen i yuɣen 3 n yiswiren yembabben wa nnig wayeḍ ; seg uksar d asawen, ad naf : \n\n1. argaz lɛali ; \n\n2. Argaz ; \n\n3. Amussnaw.\n\n–Argaz lɛali (am tmeṭṭut lɛali) d win yessnen d acu ara d-yini di yal tagnit, i yessnen d acu ara yeg di yal tagnit. Ayen akken ara d-yini (tini), ayen akken ara yeg (teg) d timsirin i lemmden yimdanen deg tmetti ; wa yesselmad-it i wa. Axemmem deg-s ulac, neɣ yuqa.\n\n–Argaz (wissen ma tella Tmeṭṭut) : Argaz, mačči d argaz lɛali kan ; d argaz lɛali ternuḍ-as kra-nniḍen. Argaz yessen akkit ayen yessen urgaz lɛali, maca yesɛa ayen-nniḍen, yesɛa nnif. Nnif, s unamek-is lqayen, mačči d anzaren ; d asnulfu n wawal ur yezmir ara urgaz lɛali ad d-it-yini ; d aqabel s wudem amaynut n tegnit i wumi ur yezmir ara urgaz lɛali. Ihi Argaz d win yettxemmimen, yettmeyyizen i tegnatin timaynutin, rnu yessen d acu ara d-yini, neɣ d acu ara yeg deg tegnatin-a ur d-neḍri werǧin.\n\n–Amussnaw yufrar ɣef Argaz, acku tawuri-ines deg tmetti d axemmem, d ameyyez, d asnulfu n wawal amaynut, n taktiwin akked tikliwin timaynutin. Amussnaw d “bab n tmussni” ; tamussni n umussnaw hrawet, lqayet. Yessen akkit ayen ssnen medden, am wayen yerzan aḥric n tfellaḥt (imi Leqbayel d ifellaḥen), ayen yerzan tignewt, ayen yerzan awatay (caledrier), ayen yerzan taɛrfit (droit coutumier), maca ayen yessen ugar n wiyaḍ d aḥeddad n wawal ; “aḥedded n wawal” mačči afyit neɣ d asefru. Deg wawal n “bab n tmussni” ad tafeḍ tamsirt ɣef tikli di tmetti, ad tafeḍ tifrat i wugur, ad tafeḍ rray ara yaɣ umdan, …\n\nIhi mi ara negzi anamek i (d)as-fkan yimawlan-nneɣ i wawal “tamussni”, ad naf ur yemgarad ara d wawal n tegrigit philosophia “une discipline existant depuis l’Antiquité et développant un questionnement et une réflexion sur le monde et l’existence humaine. Considérée comme une science humaine, elle propose des théories et construit des concepts pour éclaircir des problèmes relatifs à la nature, à la culture, à la science, à la morale, à la politique ou encore au sujet humain, à son langage et à ses valeurs. », Wikipedia (http:\/\/fr.wikipedia.org\/wiki\/Portai...)\n\nNesḥassef aṭas imi ur urin ara lejdud-nneɣ ɣef tmussni, wala ɣef wayen-nniḍen. Maca deg wayen i d-qqaren, deg wayen ttgen yal ass, deg wayen ttxemmimen, ulac ccekk, tella deg-s tmussni, riɣ ad d-iniɣ tifeslseft. Imassanen Ifransisen izerwen timetti n Leqbayel, yecban Hanoteau & Letourneux, neɣ P. Bourdieu seknen-d tafelsuft-a. Ɣef lebni n tmetti n tmurt n Leqbaye(n zik), ad naf tezga tebded ɣef snat n « tɣawsiwin » yettidiren akken (lwaḥid) maca zgant mgaradent, ttemnamarent ; seg iweksar d asawen, ad d-nebder : axxam (lḥara) n wadda\/axxam (lḥara) ufella ; deg yiwet n taddart, ad naf taxlijt n wadda\/taxlijt ufella ; deg yiwen n lɛerc, ad naf, di tegti, sin n yimuren yemgaraden ; nnig lɛerc, ad naf taqbilt neɣ ssef, yeqqim-d deg wawal, deg umezruy : ssef n wadda\/ssef ufella. Aya yella deg tallit uqbel ad taɣ Fransa tamurt-nneɣ. \n\nQqimen-d daɣen wawalen-nniḍen yerzan tuddsa tanmettit (organisation sociale) : tamurt n wadda\/Tamurt ufella (1). Sin n wawalen i tessettu Fransa i Leqbayel n wass-a d wid n yiḍelli, armi uɣalen seqdacen tura kra n wawalen ur nesɛi akkit assaɣ d yidles-nneɣ : “Grande Kabylie” “Petite Kabylie”(2).\n\nMa nger tamawt, ad naf, tamezwarut, awalen-a “wadda” akked “ufella” ur rzin ara laɛli n wadeg, acku lemmer d aya tili “tamurt n Ǧerǧer” ur (d)semman ara tamurt n wadda (!). Aredqal ad d-nuɣal ɣer usegzi neɣ asnimek n wawalen (adda akked afella).\n\nTin ɣur-s, ma nra ad neɣz nezzeh deg temsalt-a, ad naf daɣen ssenf-nniḍen n “tɣawsiwin” (yettidiren lwaḥid, maca ttemnamarent ssbeḥ meddi). Tiɣawsiwin-a d IRGAZEN akked TLAWIN. Aya yessegzi-ti-d mliḥ Pierre Bourdieu deg yidlisen-is. Snat n trebbaɛ-a n yimdanen i yettidiren lwaḥid deg deg yiwen n wadeg, i yettmeslayen yiwet n tmeslayt, i yesɛan yiwen n yidles, di tilawt, ttemnamarent, mgaradent am yigenni akked lqaɛa. Ihi d sin n « yimaḍalen » yemxalafen. Da daɣen amgired yellan gar sin n « yimaḍalen »-a lqay nezzeh : ur mgaradent ara kan deg wayen i (d)-asen-yefka ugama, mgaradent ula deg rray, deg taktiwin akked tmuɣliwin, deg tikli di tmetti, deg yiḥulfan, deg yizerfan, deg waɣanen, atg. Maca ...\nMaca d aya i d iswi n tedyaliktit : d askasi ɣef temsalt-a n « snat n tɣawsiwin yettemnamaren », ɣas akken lwaḥid i ttidirent, meḥsub tezdi-tent tmetti d wayen i tla tmetti : tutlayt, idles, …\nAm waken i d-nniɣ iwsawen, aṭas n yimussnawen i yesqedcen tadyalikt, gar-asen Socrate, Platon, Aristote, Hegel, Marx, … D acu kan yal wa acu n unamek i (d)as-yefka : “snat n tɣawsiwin-nni” yettemnamaren ur ɛdilent ara, yal amussnaw acu iɣef yessebded awal-is.\n“Chez Platon, la dialectique est ainsi une science ou un genre de connaissance6 qui repose sur la confrontation de plusieurs positions de manière à dépasser l’opinion (doxa) en vue de parvenir à un véritable savoir (ou à la vérité). Il s’agit donc d’un moyen de s’élever du monde des apparences (ou du \"sensible\") vers la connaissance intellectuelle (ou \"l’intelligible\"), jusqu’aux concepts les plus généraux, jusqu’aux principes premiers (voir La République, livres VI et VII). », in http:\/\/fr.wikipedia.org\/wiki\/Dialec...\n\nƔur Karl Marx, anelmad n Hegel, snat n tɣawsiwin-a d « les classes sociales », meḥsub « la bourgeoisie » « la prolétariat ». D amennuɣ gar « les classes » i d amseddu (moteur) agensas n tmetti.\n\nTadyaliktit d tarrayt n umeslay, n uẓeɣẓen (raisonnement) gar sin n yimdanen (neɣ : snat trebbaɛ) ; s umata deg-s 3 n tizza : 1. Tiẓriⵔⵉ (ⵜthèse) ; 2. Tamegliẓri (antithèse) ; 3. Tasemlilt (synthèse). Ad d-yefk yiwen tiẓri (rray neɣ tamuɣli), ad yekker wis 2 ad as-d-yerr, ad d-yefk tanemgliẓri (tamuɣli tis 2 ara ixalfen tamuɣli tamezwarut). S umeslay, s uẓeɣẓen, s usqerdec ad uɣalen ad msefhamen, ad mwafaqen, taggara ad siwḍen ad d-teɣli talwit, ad as-d-afen tifrat ; d tifrat-a, yiwen n wass ad tuɣal d tasemlilt (synthèse). Asmi ara iɛeddi wi iɛeddan, tasemlilt-nni ad tuɣal d “la these-nniḍen”, atg.\n\nTiẓri \nTura ad d-nuɣal-d ɣer tmetti taqbaylit, ad nwali acu n « tɣawsiwin-a yettemnamaren». Wwiɣ-d yagi awal ɣef tuddsa tanmettit n Tmurt n Leqbayel, seg uxxam alamma d ssef neɣ, ugar, alamma d sin n yimuren n Tmurt (tamurt ufella tamurt n wadda). Rniɣ nniɣ-d belli afella (w)adda ur yerzi ara laɛli neɣ lqedd n tɣawsiwin , riɣ ad d-iniɣ mi ara d-yini yiwen Tamurt n wadda Tamurt ufella, aya ur yerzi ara “l’altitude” (laɛḷi n wadeg), lemmer akken tili d Tamurt n Ǧerǧer iwumi semman “Tamurt ufella”. D acu i d-ttnamaken ihi wawalen afella adda ?\n\nTurda-inu, nekki, awalen-a qqnen s amezruy, ɣer lasel akked rray\/udabu. D win yuɣen d amezwaru kra n wadeg i yettaɣen tama ufella ; dɣa win i d-yerzan mbeɛd amezwaru, yettaɣ tama n wadda, acku ma ur t-yeqbil ara umezwaru-nni, ma ur yeqbil ara ad yezdeɣ ɣer tama-s, ur yettili ara. Tin ɣur-s, win i d-yezwaren s amkan yettusemma d anesli (kter n wis 2), acku d bab n wakal , d bab n lasel ; ihi ma yella d netta i d bab n wakal, yettusemma daɣen d bab n rray, meḥsub d bab udabu. Aya yettili deg uɣawas n tiẓri (en théorie), deg tilawt yezmer ad yili wayen-nniḍen.\n\nIban-awen lḥal, win yuɣen adabu d netta d bab n rray, d netta i d-yessebdaden leqwanen, i ten-yesselḥuyen… Daymi i ttnaɣen medden ɣef udabu, i ttmettaten fell-as. Dɣa tawuri n yimussnawen-nneɣ n zik d ferru n wuguren i d-yettilin gar “tɣawsiwin-a” (ixxamen, iderma, tudrin, leɛrac, …) s wawal ; ma yella ur tt-yefri ara wawal, ad tt-id-yekcem udebbuz.\n\nMmeslayeɣ-d daɣen ɣef yIRGAZEN akked TLAWIN, nniɣ-d d sin n “yimaḍalen” yemgaraden am yigenni d lqaɛa. Da daɣen d tarbaɛt tamezwarut (IRGAZEN) i yernan tis snat (TILAWIN). Ma neḍfer tadyaliktit-nneɣ, ad d-nini: irgazen uɣen tama ufella, tilawin ṭṭfent tama n wadda.\n\nTamegliẓri\n\nInit-d kra kunwi d kunemti …neɣ kunemti akked kunwi\n\nTafelsuft","num_words":2167,"character_repetition_ratio":0.036,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.24,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":19239.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%C6%90ebdel%E1%B8%A5amid%20Ben%20Haduga","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ɛebdelḥamid Ben Haduga d argaz aseklan, yiwen ger yergazen iseklanen imeqranen n tmurt n Dzayer. Ilul-d deg 9 yennayer 1925 di Menṣura yemmut deg 21 tuber 1996 di Dzzayer tamanaɣt.\n\nYeɣra g uɣerbaz arumi, yetbeɛ taɣuri-s s teɛrabt g al-ketania di Qsenṭina umbeɛd g tesdawit n Zituna g Tunes tamanaɣt, mmi d-yeqqwel ar tmurt n Dzzayer, yexdem kra n isallen s teɛrabt i mataf n BBC akk d ORTF aken ad iɛiwen iɣelnazrien xaṭar netta yella d ameɣnas aɣelnazri, tmuqel-it temsulta imir-nni, yerwel ar Fransa g 1955, yekcem ar FLN asmi yella g tmurt n Tunes g 1958, iɛiwen g umataf n « Ssut n Dzayer »\nNetta i yuran ungalen-is seg Rīḥ El-Janūb (\"Abeḥri n wenzul\", \"Le Vent du Sud\", 1971) ar Ɣadan Yawmun Jadīd (\"targuɣ yiwen wemdal\", \"Je rêve d'un monde...\", 1997, baɛd tmettant-is), isuql-iten-id ar tarumit Marcel Bois.\n\nUngalen d tullizin\nLe Vent du Sud SNED 1975 (tasuqilt si teɛrabt sɣur Marcel Bois) (yeffeɣ deg 1971) \nLa Fin d'Hier (Nihayat El Ams), Dzayer, SNED, 1975 (tasuqilt si teɛrabt sɣur Marcel Bois) \nLa Mise à nu, Dzayer, SNED, 1981 (tasuqilt si teɛrabt sɣur Marcel Bois) (yeffeɣ deg 1979)\nDjazya et les derviches (Djaziya wa darawic), Dzayer, Entreprise Nationale du Livre\/Editions Andalouses, 1983 (tasuqilt si teɛrabt sɣur Marcel Bois)\nBlessure de la mémoire : nouvelles, 1996 (tasuqilt si teɛrabt sɣur Marcel Bois) \nJe rêve d'un monde..., 1997 (tasuqilt si teɛrabt sɣur Marcel Bois)\n\nTamedyazt\nLes âmes vacantes, Dzayer, 2003 tasuqilt si teɛrabt sɣur Achour Fenni\n\nAmezgun\nQaryat as-Safsaf (\"Taddart n usefsaf\") recueil Zilalun Zaɛruriya (Tilluzin), Beyrouth (?)\n\nBen Haduga, Ɛebdelḥamid","num_words":375,"character_repetition_ratio":0.135,"word_repetition_ratio":0.044,"special_characters_ratio":0.268,"stopwords_ratio":0.024,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":35585.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Mes%E1%B9%ADafa%20De%E1%B8%A5leb","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Mesṭafa Deḥleb, neɣ Mus akken s-qqaren, yella d yiwen umarir n takurt uḍar aqbayli. Ilul ass n 8 furar 1952 di Bgayet. Yella d yiwen ger imurar i mucaɛen. Iruḥ ar n terbaɛt n Paris PSG si terbaɛt n Sedan deg 1974 s wazal n 1,35 imelyan n Francs. D ssuma meqqren nezzeh imir-n.\n\nAnda yurar \n Flohimont (petit drapeau) France\n 1969-1971 : CS Sedan-Ardennes (petit drapeau) France\n 1971-1973 : CR Belouizdad Algérie\n 1973-1974 : CS Sedan-Ardennes (petit drapeau) France\n 1974-1984 : Paris SG (petit drapeau) France\n 1984-1985 : OGC Nice (petit drapeau) France\n\nAyen yerbeh \n Taqbuct n Fransa deg 1982 d 1983 akw d PSG.\n D amurar agreghlan n tmurt Lzayer\n D amurar wis sin n PSG i xeddmen aṭas iswiyen s wazal 98 n isyiwen di 306 temliliyin n dabeɣ ger 1974 d 1984.\n\nTameddurtAddalAnaddal","num_words":182,"character_repetition_ratio":0.133,"word_repetition_ratio":0.069,"special_characters_ratio":0.327,"stopwords_ratio":0.016,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":85545.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Israyel","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Israyel (s taɛebrit יִשְרָאֵל‎, Yisra'el; s taɛrabt: إسرائيل‎, Isrā'īl) isem ines unṣib Awanek n Israyel (s taɛebrit: מְדִינַת יִשְרָאֵל‎ , Medinat Yisra'el; s taɛrabt: دَوْلَةْ إِسْرَائِيل‎, Dawlat Isrā'īl), tamurt tezgad g umalu n umenẓaw Asya d rrif asammer n ilel agrakal, tesɛa tilas d Lubnan s ugafa, Surya s ugafa asammer, s usammer Urdun, s unzul asammer Maser , yezgad gar-as d tamurt n l’Urdun ilel amettan , Awanek n Israyel d yiwen awanek uday kan i yellan g ddunit, ulac wayed am netta, tajumma ines mectuḥet maca llan g-yes tigwti n udayen d tadersi n waɛraben inselmen, ineṣriyen, idruzen d isamariyen. Llant daɣen tasfift n Ɣezza d tama tanẓulit neɣ tama turdunit.\n\nAwanek atrar n Israyel mɣind iẓuran-is s takti n Tamurt n Israyel (Eretz Ysra’el) i g-yellan g’allaɣ n udayen g azal n 3000 iseggasen deqqal amgaru amedlan amenzu, tametti n iɣlanen teǧǧad l'eḥkem n wegmuḍ alemmas d Falaṣṭin ger ifasen n ibritaniyen bac ad xleq axxam aɣelnaw i-udayen, g useggas n 1947, iɣlanen i dduklen bḍan tamurt n Falesṭin ɣef sin iwanaken, yiwen awanek uday, wayed aɛrab, g 14 magu 1948 teḍra taseɣrut n uzarug n awanek n Israyel s umtawa n iɣlanen i dduklen, deqqal-is krend iɛraben s umgaru mgal udayen axater ugin ad qeblen azarug n awanek n Israyel, rnan imgura nniden maca Israyliyen rebḥen g yal imenɣiyen, rnan sbaɛden tilas isen tefkan iɣlanen idduklen uqbel, g’imir nni udayen d iɛraben kecmen g yiwen azenzab n imenɣiyen ur yetfak\nTezmel Israyel imtawayen n telwit akk d timura n Maser d Urdun \nAwanek n Israyel yewweḍ ɣef kra imanzyen am tugdut timgensest, angaraw awamni, afran amegradi, Aneglaf amenzu d netta i gellan ixxef n unabad akk d l Kneset.\nTadamasa taɣelnawt n Israyel tella tis 44 g ddunit, taneflit talsant, tilelli n tifeffegt. Urcalim d tamdint tamaneɣt d tamdint i meqqren deg Israyel, din i yella asutel n unabad maca ammas n tadamsa d tiẓraf yella g tamdint n Tel Aviv.\n\nIsem \n\nIssem n Israyil ybined i tikkelt tamenzut g aẓru n Merenptah g useggas 1200 uqbel talalit n Ɛisa, issem agi yella d win n Tagelda n Israyel tamzikit.\nIssem n Israyil d yessem i s-yefka illu i Yeɛqub ass mi yennuɣ ar tama n lmalayek n Illu anamek ines « win innuɣen ar tama n Illu »\nYeɛqub d babas n 12 n tiqbilin i yeffɣen s Maser imir semmanten arraw n Israyel neɣ « Israyliten »\nG taseɣrut n’uzarug n awanek n Israyel id ixelqen g’useggas n 1948 yettef issem n Israyel yeǧǧa issmawen niḍen am Ṣehyun, Tudayt (Judea).\n\nAmezruy\n\nIẓuran imezwura \nTamurt n Israyl (awal-agi itwassen s tɛebrit s Erets Yisrael) yella kra i sɛan azal ameqqran ɣur udayen; g Turat yura belli Illu yefkad amiru i udayen bac asen-yefk tamurt n Israyel faken a tili tamurt-nsen neg axxam-nsen\n\nTaṣiyunit\n\nAzarug \n\nDeg lqern 19, akk d Theodor Herzl yexleq taṣionit (Ṣionism) : udayen bɣan a d-uɣalen ɣer tmurt taneṣlit-nsen. Assmi kksen yingliziyen Falesṭin seg ifassen n Tturk, udayen zemren ad ruḥen ɣer Falesṭin, uɣen-d akal seg weɛraben, bnan u zedɣen.\n\nDi 1948, Langliz teffeɣ-d seg falesṭin, tuddsa n iɣlanen i dduklen U.Ɣ.D (l'ONU) tegzem akal-agi di sin : \n\n Tamurt n Falesṭin ideg zedɣen 99% aɛraven.\n Tamurt n Israyel ideg zedɣen 55% udayen.\n\nUdayen qeblen, aɛraben ugin beṭṭu-yagi, 7 timura n weɛraben ttnaɣen akk d tmurt tamaynut n wudayen : Israyel terbeḥ imenɣ (lgirra), terbeḥ akal s wazal n 28% kter n wayen i-ten-id-ifkan tuddsa n iɣlanen i dduklen(l'ONU). Kra n weɛraben i yellan deg Israyel rewlen, meɛna kra qqimen: tutlayt-nsen tutlayt tunṣibt. Akk udayen i yellan deg tamurt n Falesṭin rewlen ɣer Israyel.\n\nG 1967, tskker Maṣer abrid n lebḥer n Tiran, ihi Israyel tebda lgirra amgal Maṣer, timura n weɛraben nniḍen bɣan ad ɛawnen Maṣer meɛna akk xesren, Israyel terbeḥ daɣen kter akal.\n\nG 1973, aɛraben xeddmen lgirra tikkelt nniḍen akk d Israyel, meɛna xesren daɣen : lgirra d wakal. Israyel tuɣal-d tameqqrant zdat Israyel n 1948.\n\nTasertit \n\nTimura n Asya","num_words":835,"character_repetition_ratio":0.062,"word_repetition_ratio":0.002,"special_characters_ratio":0.227,"stopwords_ratio":0.012,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.996,"perplexity_score":44987.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/5%20yulyu","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 5 yulyu d ass wis 186 n useggas (wis 187 deg iseggasen bisekstil). Llan 179 wussan deffir-es ar taggara n useggas.\n\nAyen yeḍran \n 1294 - Celestinus wis 5 yuɣal d lepap baɛd Kunklaf n 27 n waguren\n 1811 - Azarug n Venezuela : d tamurt tamezwarut n Lamirik n wanẓul i yuɣalen tilellit seg Spenyul\n 1830 - Lɛasker n Fransa kecmen tamdint n Dzayer (wwḍen-d ar Sidi Freǧ ass 14 yunyu)\n 1903 - Paris : yebda Tour de France amzwaru\n 1946 - Xelqen bikini\n 1962 - Azarug n Dzayer.\n\nWid ilulen \n 1580 - Carlo Contarini, doge (aselway, aqerru) n Venis († 1656)\n 1781 - Sir Stamford Raffles, wi d-yebnan Singapur\n 1810 - Phineas Taylor Barnum, bab n lesirk († 1891)\n 1820 - William John Macquorn Rankine, ajenyur n Lekoss († 1872)\n 1853 - Cecil Rhodes, aserti n Tefrikt n Wanẓul († 1902)\n 1865 - Hans Ziemann, eḍḍbib († 1939)\n 1871 - Miguel Asín Palacios, anmezray n Spenyul († 1944)\n 1889 - Jean Cocteau, amaru arumi († 1963)\n 1892 - Ezio D'Errico, amaru aṭelyani († 1972)\n 1909 - Andrej Gromyko, aselway n Teddukli Tasufyetikt\n 1911 - Georges Pompidou, aselway n Franṣa († 1974)\n 1943 - Pierre Villepreux, amurar n rugby arumi\n 1946 - Giuseppe Furino, yettusemman Beppe, amarir n takurt uḍar aṭelyani\n 1966 - Gianfranco Zola, amarir n takurt uḍar aṭelyani\n 1968 - Alex Zuelle, amazzal s tbisiklit\n 1975 - Hernan Crespo, amarir n takurt uḍar n Tarjentint\n 1982 - Alberto Gilardino, amarir n takurt uḍar aṭelyani\n 1996 - Dolly ulli, mammifer amezwaru i yettuklunin\n\nWid immuten\n\nLeɛwacer","num_words":356,"character_repetition_ratio":0.075,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.352,"stopwords_ratio":0.003,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.975,"perplexity_score":70446.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/23%20yunyu","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 23 yunyu d ass wis 174 n useggas (wis 175 deg iseggasen bisekstil). Llan 191 wussan deffir-es ar taggara n useggas.\n\nInelfuyen (Ayen yeḍran) \n 1894: Asnulfu n Tasmilt Tulempayt Tagreɣlant\n\nWid ilulen \n1972 - Zineddin Lyazid Zidan d amarir n takurt uḍar n Franṣa\n1976 - Patrick Vieira d amarir n takurt uḍar n Franṣa\n\nWid immuten\n\nLeɛwacer","num_words":73,"character_repetition_ratio":0.102,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.287,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":120236.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tamasi%E1%B8%A5it","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tamasiḥit d ajjed iy deg ttamnen medden belli Ṛebbi d yiwen, iṣubb ɣer medden s wedmaw n bnadem: Ɛisa. Imasiḥen (Imettumsen) ttamnen belli Ɛisa ur yesɛi ara baba-s : ilul ala seg yiwet n tmeṭṭut (Meryem) s tezmert n Rebbi. Imasiḥen ttamnen belli Ɛisa d lmasiḥ ay ad isellken Udayen u ad yexelq tamurt n Israyil tameqqrant, ɣas akken ur yexdim ara akk tiɣawsiwin agi, nutni ttamnen belli a d-yuɣal tikkelt nniḍen akken ad tt-yexdem. \n\nImasiḥen umnen di Adlis Uɣris (iqedsen) neɣ Abenǧil (Inǧil), ayen isɛan tira s tɛebrit d tira s Tegrigt.\n\nTisuqilin n Yinjil ɣer tutlayt Tamaziɣt\n\nTtwagent (ttwaxedment) aṭas n tsuqilin n Yinjil s tutlayt Tamaziɣt, s tintaliwin am Tamaziɣt Tarifit, Tamaziɣt Tacelḥit, d Tamaziɣt Taqbaylit.\n\nTasuqilt n Yinjil s Tmaziɣt Taqbaylit tella da:\n\nInjil s Tefṛansist - Tamaziɣt Taqbaylit.\n\nLlant tsuqilin Timaziɣin n:\n Arkawal Azayku (Ancien Testament).\n Arkawal Amaynu (Nouveau Testament).\n Izlan n Dawud (Psalms)...\n\nUmuɣ n tsuqilin Timaziɣin n Yinjil: Arkawal Azayku d Warkawal Amaynu\n\n Arkawal Amaynu (Nouveau Testament) s Tmaziɣt Taqbaylit\n Arkawal Azayku (Ancien Testament) s Tmaziɣt Tarifit, neɣ da \n Arkawal Amaynu (Nouveau Testament), s usekkil Alatin neɣ da , d s usekkil n Tifinaɣ, d s usekkil Aɛrab\n Arkawal Amaynu (Nouveau Testament) s Tmaziɣt Tacelḥit s usekkil Alatin neɣ da, d s usekkil n Tifinaɣ, d s usekkil Aɛrab\nInjil n Lukas s Tmaziɣt n Waṭlas Alemmas - Murakuc \/ Meṛṛuk \n Arkawal Amaynu (Nouveau Testament) S Tmaziɣt Tamajaq n Itargiyen n Ayer di Agadez, Ennijer\n\nAjjed","num_words":306,"character_repetition_ratio":0.122,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.214,"stopwords_ratio":0.02,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":85693.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/London","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tamdint n London d tamanaɣt n tmurt n Langliz.\n\nIgemmamen n London\n\nCentral London\n\nAd nezmer ad nebḍu London Alemmas (Central London) deg krad (03) imuren : \n\nCity, d ul amezruyan n temdint n London ;\nWest End, ay deg illa agemmam ameqran n Westminster ;\nSouth Bank, deg yiri anẓulan n Temes.\n\nInner London\n\nCamden ;\nGreenwich ;\nHackney ;\nHammersmith ed Fulham ;\nIslington ;\nKensington ed Chelsea ;\nLambeth ;\nLewisham ;\nSouthwark ;\nTower Hamlets ;\nWandsworth ;\nTamdint n Westminster.\n\nOuter London\n\nDeg Outer London ad naf Barking ed Dagenham, Barnet, Bexley, Brent, Bromley, Croydon, Ealing, Enfield, Haringey, Harrow, Havering, Hillingdon, Hounslow, Kingston upon Thames, Merton, Newham, Redbridge, Richmond upon Thames, Sutton, Waltham Forest.\n\nTimanaɣin n Turuft\nLangliz\nTimdinin","num_words":222,"character_repetition_ratio":0.067,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.229,"stopwords_ratio":0.027,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.295,"perplexity_score":20673.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Honcu","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Honcu (neɣ Honshu) d tigzirt tameqqrant n tmurt n Japon. Deks Timdinin timeqqranin am Tokyo (tamanaɣt n tmurt), Hiroshima, Kawasaki, Kobe, Kyoto, Nagoya, Nara, Osaka, Sendai, Yokohama atg.\n\nJapon","num_words":52,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.226,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.458,"perplexity_score":17227.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tansa%20IP","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tansa IP d amḍan imettel yiwen uselkim g l'internet, s umata imettel yal tiɣawsiwin n l'informatique g network am l'imprimante, router.. atg.\n\nTansa IP d amḍan Hexadecimal, meɛna nettaru-t s decimal : FF yuɣal 255, A2 yuɣal 162, 24 yuɣal 36. Llan sin tisiwal : IPv4 d IPv6 :\n\nIPv4 ɣur-s 4 imḍanen, yal amḍan ɣur-s sin izwilen : s umedya tella tansa IP C0.A8.00.01 (nettaru-t 192.168.0.1). Meɛna s tsiwelt-agi ur nezmir ara ad nernu kter n 232 neɣ 4 294 967 296 n tansa IP. Ihi, xelqen tansa IP tasiwelt 6.\nIPv6 ɣur-s 6 imḍanen, am v4 yal amḍan ɣur-s sin izwilen.\n\nteknoloji","num_words":135,"character_repetition_ratio":0.082,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.332,"stopwords_ratio":0.037,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.992,"perplexity_score":24814.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tasut%20tis%2021","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tasut tis 18 | Tasut tis 19 | Tasut tis 20 | Tasut tis 21\n\nIseggasen 2000 | Iseggasen 2010 | Iseggasen 2020 | Iseggasen 2030 | Iseggasen 2040\n\nIseggasen 2050 | Iseggasen 2060 | Iseggasen 2070 | Iseggasen 2080 | Iseggasen 2090\n\nTasut tus 21 d tallit n wakud tebda deg wass n 1 yennayer 2001 ad tfakk ass n 31 dujamber 2100. Tawsit-a tga d tasut tamezwarut deg tangimt tis 3\n\nTaswast\n\nInelfuyen\n\nDeg tsartit \n 2001: tiytiwin n 11 ctember di Manhattan ayen id yeglan s 2 976 inemkasen (lmuta) d 6 000 n imagusen (wid yettwajerḥen) \n Amsenɣi n Afɣanistan igan d amur seg amsenɣi mgal taremmiɣt \n Isek agraɣlan ɣef usnefli asulan deg 2002 yesdukkel ugar n 100 n iselwayen n tmura d wazal n 60 000 n imdanen\n 2003: Asenti n Anbaẓ n Lɛiraq \n 2004: 10 n tmura letɣent (kecment) ar tiddukla n Uruppa \n 2008: Barack Obama yerna (yerbeḥ) deg tifranin n Marikan, s wakka ad yili d aselway aberkan amezwaru ara ad yeṭṭfen Marikan\n 2010- 2012: Asenti n tegrawliwin n tefsut taserɣint ayen id yeglan s uɣelluy n 4 n inagrawen \n 2011: Anfufed n umsenɣi aɣarim n Surya s usrag n tefsut taserɣint \n 2013: Tanekra n usuddes n uwanak ineslem\n\nẓeṛ daɣen \n Tasut tis 20\n\ntasutin\nAkud\nTiggtin n wakud","num_words":247,"character_repetition_ratio":0.103,"word_repetition_ratio":0.076,"special_characters_ratio":0.332,"stopwords_ratio":0.02,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.978,"perplexity_score":126031.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Claymore","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Claymore d awal yesɛan kra n inumak :\n\nClaymore (ssif).\nClaymore (manga) (Manga u d anime).","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.049,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.275,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.728,"perplexity_score":29239.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tasut%20tis%2020","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tasut tis 17 | Tasut tis 18 | tasut tis 19 | Tasut tis 20 | Tasut tis 21 \n\nIseggasen 1900 | Iseggasen 1910 | Iseggasen 1920 | Iseggasen 1930 | Iseggasen 1940\n\nIseggasen 1950 | Iseggasen 1960 | Iseggasen 1970 | Iseggasen 1980 | Iseggasen 1990\n\nTasut tis 20 d talit n wakud i y-sentayen (i beddun) seg wass n 1 yennayer 1901 tettfakka ass n 31 dujamber 2000. Tasut tis 20 d tallit yeččuren d inelfuyen (ineḍruyen) imazrayen am umsenɣi amadalan amezwaru d \nwis sin. Yakk d tneflit meqqren n illalen n umesni d usiwel. S umata, tasut tis 20 tella d tallit anda teǧǧuǧǧeg teknussna\n\nInelfuyen \n Tanekra n umsenɣi Aliban-Aṭelyan aseggas n 1911\n Tamsetna tafṛensist ɣef Umeṛṛuk aseggas n 1912\n Tanekra n umsenɣi amadalan amenzu deg useggas n 1914 ayen i d-yeglan s uɣelluy n umenkud awetman aseggas n 1923 \n Anuɣ n Gallipoli gar n 1915 d 1916 \n Tagrawla n tuber di tmurt n Rusya aseggas n 1917 \n Azarug n Afɣanistan 1919\n Tamyaqqant n Versailles deg wass n 28 yunyu 1919 \n Tanekra n umsenɣi amadlan wis sin aseggas n 1939 \n Azarug n Lubnan aseggas n 1943 \n Azarug n Surya aseggas n 1946\n Azarug n Urdun aseggas n 1946\n Tanekra n umsenɣ n 1948 gar n iserɣinen d Israyel\n Tanekra n umsenɣi n Kurya aseggas n 1950 \n Azarug n Libya aseggas n 1951 \n Tanekra n tegrawla n 1952 di Miẓran \n Tanekra n umsenɣi asemmaṭ gar n Iwunak Yeddukklen n Marikan d tiddukla n Suvyit deg useggas n 1954\n Tanekra n tagrawla taslullit n Lezzayer aseggas n 1954 \n Azarug n Sudan deg 1956\n Tazɣint n Sswis deg 1956\n Azarug n Tunes d Umeṛṛuk aseggas n 1956 \n Tanekra n umsenɣi n Vietnam deg 1957\n Azarug n Lekwit deg 1961\n Azarug n Lezzayer ass n 5 yulyu 1962\n Amsenɣi n sdis n wussan gar Israyel d iserɣinen\n Tanekra n umsenɣi n tuber 1973 gar n Miẓran d Surya seg tama, Yakk d Israyel seg tama n iden\n Amsenɣi aɣarim n Lubnan deg 1975\n Tikli tazegzawt ass n 6 wamber 1975 \n Tafsut n imaziɣen ass n 20 yebrir 1980 \n Amsenɣi n Iṛan-Iraq deg 1980\n Tanegzart n Hama deg 1982 \n Azarug n Brunei aseggas n 1984\n Tanekra n terawla n yizṛa tamenzut deg Falesṭin aseggas n 1987\n Amsenɣi n uslallu aseggas n 1990 \n Aɣelluy n Teddukla n Suvyit ass n 26 dujamber 1991\n Asekker wis sin aseggas n 2000\n\nTugniwin i d-ilulen deg tsut tis 20\n\nisnulfuyen id yellan deg tsut tis 20","num_words":465,"character_repetition_ratio":0.146,"word_repetition_ratio":0.044,"special_characters_ratio":0.322,"stopwords_ratio":0.004,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.995,"perplexity_score":195459.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Lmerruk","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ameṛṛuk neɣ Amurakuc (s tfinaɣ : ⴰⵎⵓⵔⴰⴽⵓⵛ, s Tserɣint: المغرب Al-Maɣrib), isem-ines umaddud Tageldit n Umeṛṛuk neɣ Tageldit n Wamurakuc ( s tifinaɣ: ⵜⴰⴳⵍⴷⵉⵜ ⵏ ⵍⵎⵖⵔⵉⴱ , s Tserɣint : المملكة المغربية, Al-Mamlakah Al-Maɣribiya) d yiwet n tmurt i d-yezgan deg ugafa utrim n Tferka, tla (tesɛa) talast akked Lezzayer seg usamar, Muritanya seg unẓul, Agaraw Aṭlasi seg utaram, Ilel Agrakal ugafa, Dɣa ibeṭṭu-tt ɣef Uruppa ugrilel n Ǧibraltaṛ s umeccaqq n 14,4 Km. Tamanaɣt-ines d Rbaṭ.\n\nTimnaḍin \n\nLlant deg-s 12 n temnaḍin gar-asen : \n\n Tanja-Tiṭwan-Elḥusima;\n Agmoḍ (Oriental);\n Fas-Meknas;\n Errbaṭ-Sla-Qniṭra;\n Anfa-Seṭṭat;\n Bni Mellal-Xnifṛa;\n Meṛṛakec-Asfi;\n Deṛɛa-Tafilalt;\n Sus-Massa;\n Gelmim-Asif Nun;\n Laɛyun-Tala Tazeggwaɣt;\n Eddaxla-Asif n Wureɣ;\n\nTimdinin\n\nAnfa (Tigemmi Tumlilt) \nRbaṭ\nAmurakuc\nAgadir\nFas\nWejda\nTin Iggi\nTaɣzut (Lḥusima)\nNnaḍur\nAmeknas\nSla neɣ Asla\nWar zazat\nTiṭṭawin\nXuribga\nAccawen\nMigdelt\nSefru\nAyt Mellal\nAsla (Sla)\nTaza\nMugadur (Taṣṣurt neɣ Eṣṣawira s Taɛrabt)\nInezggan\nAberkan\nBulman\nAzemmur\nMazagen (El Jadida s Taɛrabt)\nAsfi\nTawrirt\nTawnat\nTiznit\nAgelmim\nAzru\nTagwirt\nDdaxla\nLaɛyun\nIfran\nTamlilt neɣ Mřič s Tmaziɣt n Arrif (Taɛrabt:Mliliya مليلية) Yella Awdag n Spenyul\nSebta Yella Awdag n Spenyul\n\nIsaffen n Umerruk\n\nAsif n wansifen\nBu Regrag\nAsif n Sus\nAsif Nun\nAsif n Ziz\nIɣzer Umlil\nMelwit\n\nIdurar\n\nTugg kal (Tubqal)\nAdrar n Wanukrim\nIɣil Mgun\nAdrar n Uɛeyyac (Djebel Ayachi)\nAfella\nAdrar n Tarurt\nAṭlas ameqqṛan\nAṭlas alemmas\nAṭlas ameẓyan\n\nWali \n Tifeffeɣt tamerrukit\n\nIdlisen\n\nLiens externes \n Accueil Portail national du Maroc \n accueil Portail du gouvernement marocain \n Le Maroc sur Wikivoyage\n Mouvement Almoravide \/ Extrait de l'Encyclopédie Unversalis\n Extrait de l'encyclopédie Universalis sur les Almoravides\n Extrait de l'encyclopédie Universalis sur les Almohades\n Extrait de l'encyclopédie Universalis sur Abd el Mu'min disciple de Ibn Tumart et premier calife Almohade\n Extrait de l'encyclopédie Universalis sur Ibn Tumart fondateur du mouvement Almohade\n MSN Encarta \/ Dynastie des Mérinides \n Encyclopédie Universalis \/ Les Mérinides\n\nMerruk","num_words":522,"character_repetition_ratio":0.087,"word_repetition_ratio":0.012,"special_characters_ratio":0.207,"stopwords_ratio":0.023,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.987,"perplexity_score":20844.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tifeffe%C9%A3t%20tamerrukit","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tifeffeɣt tamerrukit yettwarun s tefransist\n\nAujourd'hui le Maroc\n\n Tifeffeɣt tamerrukit yettwarun s teɛrabt\n\n Aṣ-Ṣaḥara Al-Maɣribiya (الصحراء المغربية)\n\n Tifeffeɣt tamerrukit yettwarun s tmaziɣt\n\nTawiza\n\nMerruk","num_words":42,"character_repetition_ratio":0.178,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.175,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":18846.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Lezzayer%20%28tamana%C9%A3t%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Lezzayer d tamdint tamanaɣt n tegduda n Lezzayer, d tamdint i meqqren deg temurt, ssawalen-as daɣ-n imezdaɣ ines Lezzayer tamellalt neɣ L-Behǧa. Tezga-d deg yiri n yilel agrakal, tamanaɣt n Lezzayer tefka isem-is i yal agezday (tawilayt) n Lezzayer. Tella gar timiṭrubulin timeqqranin deg umenẓaw n Tafrikt s 2 030 000 imezdaɣ deg useggas n 2002, yettwaḥsab azal n 2.947.446 n yimezdaɣ deg useggas n 2008.\nDi tamdint n Lezzayer kan ad d-naf azal n 4 250 000 n yimezdaɣ neɣ azal n 12% n ugdud azzayri. Di yal tamurt\ntesɛa agezday n Lezzayer tillas akk d ugezday n Blida, s unẓul Tipaza, s utaram, Bumerdas s umalu.\n\nAẓar n isem n Lezzayer\nIsem n Alger (Alji) d issem aɛewwaj arumi n yisem \"Alguère\" s takatalant ; aneggaru-agi yeffeɣ-d g teɛrabt \"ğazayer\", Jazayer isem-is yefka Buluɣin mmis n Ziri, win id ixelqen tadinastit tazirit ass-nni mi yesekka tamdint n Lezzayer deg useggas n 960 f ugaluz n temdint taqdimt i yesɛan isem s terumant Icosium, yefka-as isem n Lezzayer At Mezɣenna, caḍen izegzziyen i yefkan anamek n isem-agi i yetwafken s ɣur Buluɣin Mis n Ziri. \n\nAzzegzi amezwaru yenna-d akken isem n Lezzayer yettwakkes seg tigzirin i yellan s dat n usagen n temdint n Lezzayer s teɛrabt (al-Jaza’ir) الجزائر, s teqbaylit, tigzirin n at mezɣenna, Neɣ awal n “tagzirt” yezmer (akken i ɣilen arakalen inselmen n tallit talemmast) ad yini igger i yellan ger illel d Ṣeḥra igger i yezmer ad tilli deg yes tameddurt, “tajtagzirt n tmeddurt”. Azegzi angegaru yenna-d belli isem ad d-illin fkan-t feljal tajmilt n baba-s n Buluɣin, Ziri mmis n Mennad , ihi, isem n Lezzayer ad yilli yusa-d seg Dziri, s tmaziɣt, Tiziri (anamek (lmaɛna) ines tafat n uyyur\/uggur), Mezɣenna yezmer daɣ-n ad tili talɣa tetwaɛerreb n Imezɣen ayen aɣ-d-yefk : “Tiziri n at Imezɣan”. Imezdaɣ n Lezzayer tamanaɣt qqaren Adziri\/Tadzirit (dziri\/dziriya) fakken ad ssiwlen i imuzdaɣ n tamanaɣt.\n\nTarakalt\n\nTadamsa\n\nAmesni \n\n Amiṭru n Lezzayer Tamanaɣt yetteddu s Ḥay Lbader --> Tafura-Lbusṭa Tameqqrant yeldi tibbura-s i umessiklen g wayyur n wember 2011 ɣuzzif abrid-is s 9Km (ikilumitren), yesɛa 10 n tiɣsertin (stations).\n ETUSA\n Amafag n Lezzayer\n Tramway n Lezzayer\n SNTF\n\nTimerrit \n\nTadult n timerrit g temdint n Lezzayer mazal-itt texxuṣ, ɣas tesɛa aṭas ideggen i cebḥanen maca asefrek (gestion) nsen cwiyat, tesɛa (amedya) tiftisin ticebḥanin am taftist (rrif n'ilel) La Perouse g usamar, maca caḍen daɣen tiftisin ur necbiḥ ara am tin n Mazella neɣ n Miramar (Guilloville) anect agi felǧal n Asif n Lḥerrac neɣ Asif Mazafran atg... i tṣubbun ar ilel.\n Llan daɣen g Tamanaɣt kra isensa n semmus itran am Asensu Hilton Alger, Asensu Sofitel, Asensu Sheraton, Asensu Mercure, Aurassi, Al Djazair (St George), llan daɣen kra n isensa nniḍen maca mačči n semmus itran am Asensu Albert Amezwaru, Asensu Essafir (Alleti), yella daɣen asenfar n usuli n asensu Ibis n Accor akk d Marriott.\n\n Tura, g iseggasen ineggura kan, tukad Lezzayer belli tadult n timerrit tesɛa azal ameqqran g tadamsa n tmurt d kra ixxelqen aqdic ilemẓiyen, ihi bdan xelqen imukan n timerri am Aquafort Land, Kiffan Club atg... yella daɣen Zoo n Benɛeknun.\n\nIdles \n\nTamdint n Lezzayer tesɛedda ussan iberkanen g umezruy ines yettwawet deg-sen idles tesɛa tura tamdint kra n timkurda tameqqrant merra deg-sent d \n Tamkardit Tasdawant n Lḥamma\nLlan daɣen isalayen am \n Asalay b Umjahed, \n Asalay n Bardo, \n Asalay Aɣelnaw n Taẓuri Tatrart d Tazit , \n Talmat n Termitin n Lḥamma\n Bastion 23\n Taqṣebt\n Amezgun aɣelnaw n Lezzayer Muḥyedin Bacṭarzi\n\nTiseddawin d iɣerbazen n Lezzayer\n Tasdawit n Bab Ezzewar (USTHB)\n Tasdawit n Lezzayer\n Tasudut Serbantes \n CCF \n Aɣerbaz n idles aṭalyani \n Tasudut Goethe \n Aɣerbaz Asaɛudi\n\nLezzayer\nTimdinin\nLezzayer Tamanaɣt","num_words":826,"character_repetition_ratio":0.058,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.226,"stopwords_ratio":0.022,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":51424.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Itri","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Itri (Asget: itran) d tafekka tagnnawt n plasma, Meqqer, yetfejjij, yettwaṭṭef s tmentilt n teldayt, dɣa asfijjej-is ittekkes-it-id seg tfasa taɣisant i d-ittlalen deg-s, Anda ibelkimen n uhidṛujin ttenṭaṭen gugar-asen ayen i d-igellun s iferdisen iẓẓayen ugar n uhidṛujin am uhilium d ulitium d kra n iferdisen yefsusen am wuzzal, Tasedmirt-a tasengamt tettusemma s wezday aɣisan.\nItri yudsen (iqerben) yakk ɣer tegnit d tafukt, Acku d nettat i d aɣbalu n tfasa d tafat akken daɣen id tettaweṭ tfasa-ines ɣer yimtiwgen n iṭen i d-tgin udud anafuk, Kra n yetran d wid id ittbinen deg yiṭ mi ara ad iba (ad iɣab) ayen iten-itteffren am usigna neɣ tafat.\nDeg umezruy, itran ssalɣen-d tigrawin yettwasemman tizedmin yakk d isurya deg igenni. Amdan amzik (aqbur) yefka ismawen i yitran ilan (yesɛan) affaw ussis akken i yefka ismawen i tzedmin d isurya, dɣa aɣref n imuhaɣ d yiwen seg iɣerfan yeggunin ɣef yitran i wakken ad as-nemlem iberdan deg wuṭan imsullsen n tneẓruft akken illan iɣerfan niden yeggunin ɣef yitran i wakken ad akzen (ad ɛeqlen) iberdan n yillan d igarawen, ɣef wanecta llan waṭas n yitran yettfejjijen lan (sɛan) ismawen s Tmaziɣt.\nImusnawen n tesnallunt sgerwen-d agbur ummid igebren ismawen n yitran ixataren amedya deg tajrit n Musier d tajurt n imazellawen d iguza imazallawen. S usnulfu n umsaddas, imesnullanen uɣalen zemren ad seked w ad snirmen itran ur nli ara (ur nesɛi ar) affaw uddis neɣ itran ur nettwaẓray ara s wallen.\n\nItri d tafekka i d-ittaken tafat s usrag n wezday aɣisan aẓeɣlaw n uhidṛujin i wfaris n uhilium deg wul n yitri ɣas ma deg kra n wamur meẓẓiyen kan seg tudert-is, s wanecta ad yebru i tfasa i keččmen ɣer wul n yitri w ad teffeɣ d izenzaren ɣer tallunt tuffiɣt. Srid mi ara ad ifakk uhidṛujin seg yitri, iferdisen yakk i d-isnulfan seg wezday aɣisan n uhidṛujin ttilin ẓẓay-it ugar n uhilium i d-yettwafarasen daɣen ama sɣur tamugri taɣisant tatrawt neɣ s tamugri taɣisant deg usupernuva mi ara ad ṭṭerṭqen itran icafcalen s waṭas. Mi ara ad yaweṭ yitrr ɣer taggara n waddar-is (leɛmeṛ-is), yezmer ad yegber kra n ufimidi n tnegwa timafsayin akken i zemren imesnallunen ad akzen takura-ines d waddar-is d tsuddest-is takrurant d waṭas n teskanin niden s wannay n unwiwel-is d umussu-ines deg tallunt d waffaw-is yakk d waylalẓer-is, dɣa d takura tuɣridt n yitri i d amakaz agejdan n temhazt-is d twenza-ines deg taggara, ma d tiskanin niden am ukdu-ines, tuzzya-ines, amussu-ines d teẓɣelt-ines ttwakzen-d s umezruy-is, anda taẓɣelt n waṭas n yitran d tin i d-ittilin d a emgal n usfijjej-is, asesmel-a d win yettusemman s umeskan n Hertzsprung–Russell yettakez-d addar d waddad anamhaz n yitri.\n\nTalallit n yitri tbeddu-d am usigna i d-itteɣlayen seg tnegwa tisagnawin igebren send n kra yellan seg uhidṛujin d uhilium d kra n yiferdisen iẓayanen niden. Mi ara ad yettwaẓenẓa wul atraw imir-nni kan ad yuɣal uferdis n uhidṛujin ɣer uhilium kra kra s temhalt n wezday aɣisan yerna ad iberru i tfasa., Ayen i d-igran seg wul n yitri ittaddam tafasa ɣer wuggug (lebɛid) n wul n yitri sɣur n urway n temhalin tizanzarin. Adad agensaw atraw ur t-ittaǧǧa ara ad yernu ad yeɣli ugar s ddaw n teldayt-is,mi ara ad tfakk yakk tfasa n uhidṛujin deg wul n yitri ad yennulfu yitri s tkura yugaren 0.4 n tikkal n tkura n tfukt sin akin ad yettihriw alamma yuɣal d acafcal azeggaɣ, ma deg kra n tikwal yettili-d usefsi n iferdisen iẓayanen deg wul d tissi tamaggaẓt i d-izzin i wul-is w ad yemhez seg yitri ɣer talɣa yefsin.\n\nDeg wakeden-a, ul-nni yettuɣal d ayen i d-igran seg yitri ama d agezlan amellal neɣ d itri aneutronan neɣ ma meqqren s waṭas yezmer ad yuɣal d amruj aberkan \n\nitran imisinen d yigtatrawen ttmagen-d seg sin neɣ ugar n yitran yeqqnen gugar-asen s teldayt, anda ttnwiwlen wa ɣef wayeṭ deg tmezziyin irekden. mi ara sin deg yitran-a ur tlun ara (ur seɛɛun ara) timezzit yudsen, yettili-d usemdu meqqren n tsedmirt n teldayt ɣef temhazt-is i tlallit n tmuski s teldayt meqqren am yiguza itrawen d imazellawen.\n\nAsesmel \n\nAnagraw amiran n usesmel atraw yennalfa-d seg tazwara n tsut tis 20 ass mi llan yitran ttwasisemlen s isekkilen iṛumaniyen seg A alamma d Q, Asesmel-a d win yeggunin ɣef wezlem n uhidṛujin acku deg wakud-nni imusnawen llan ur ẓrin ara d akken ayen yessemdawen ɣef tdusi n wezlem d taẓɣelt.\nTadusi n wezlem n uhidṛujin tettawaṭ ɣer yixef-is deg ugar n 9000° C, ma d adday-is iga d taẓɣelt-is isemmṭen yakk\n\nItran ttwabdaren-d deg isesmilen asufen s webray aseklan s unect n iylalen-is anda ibeddu s telmest O yettwassnen s teẓɣelt-is yeflalen s waṭas alamma yewweṭ ɣer telmest M yettwassnen s tesmeṭṭ-is anda icubranen-nni zemren ad mmagen deg tgnut-is. Asesmel agejdan yettas-d s unect n twadra n teẓɣelt O ,B ,A ,F ,G ,K ,M akken illant tegrawin tiylalanin drusen lant isesmilen niden, wid yettwassnen yakk d talmest L yakk d telmest T yettwasismlen d itran n ubleɣ meẓẓiyen yakk d igezlanen arasen isemmaṭen yakk.\nYal asekkul ila (yesɛa) 10 n ifurken yettusuṭṭnen seg 0 alamma d 9 n yidrasen yettwasnin s twadra n teẓɣelt maca anagraw-a n usesmel yetteɣlay yakk d tẓeɣlin yeflalin s waṭas anda yezmer ur d-ittili ara O0 d O1 deg kra n yitri.\nS tmerniwt ɣer wannecta, itran ttwasisemlen s unect n isemda n waffaw yellan deg izelman-is iylalanen i teddun yajk d ubleɣ amalun tettakez-it-id teldayt tajummant. Tagrawt-a tedlec seg 0 (acafcal ameqran anafella) w ad tezri seg III (acafcal amagnu) ɣer V (igezlanen deg yilkamen igejdanen), Kra n imusnawen rnanVII (agezlan amellal).\nAzal ameqran n yitran ṭṭafaren alkam agejdan igebren seg yitran n uhidṛujin yemmerɣen.\nTafukt d itri n welkam agejdan n telmest n ugezlan amellal s teẓɣelt-is imnummsen d ubleɣ-is amagnu.","num_words":1206,"character_repetition_ratio":0.043,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.206,"stopwords_ratio":0.037,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":45179.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Michelangelo","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Michelangelo di Lodovico Buonarroti Simoni, d anaẓur aṭelyani.\n\nAmaru\nTameddurt\nTaẓuri","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.151,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.828,"perplexity_score":13109.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Asfugel%20n%20yennayer","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Yennayer am yismawen n wayyuren (furar, meɣres, yebrir, mayyu, yunyu, yulyu, ɣuct...) d awalen i d-terḍel tmaziɣt seg tlatinit (yanuarius, februarius, martius, aprilis, mayus, yunyus, yulyus, awgustus...).\n\nDeg ass n 3 May 2023. Yessuded ugellid Muḥemmad Wiss Ṣḍiṣ tafugla-agi, tuɣal-d yiwet seg tefugliwin timaddudin g Umeṛṛuk.\n\nTimucuha ɣef Yennayer \n\nLlant aṭas n tmucuha ɣef yennayer, seg-sent tidak iruḥen acku ur tturant ara. Si tidak i d-yeqqimen ad nebder :\n\nYennayer d temɣart \n\nYal yiwen akken i d-iḥekku tamacahut n temɣart. Dɣa ad nebder tagi: Deg ass wis 30 (kraḍ n tmerwin) n yennayer, tga-yas taɣenant temɣart taɛekkamt i yennayer, tenna-yas : « Ah a ɛemmi yennayer! Truḥeḍ ur texdimeḍ kra! » Dɣa yennayer yefqeɛ iruḥ ɣer furar inna-yas : « Ttxil-k a ɛemmi furar, ṛeḍl-iyi yiwen seg ussan n nbeṛ, ad d-rreɣ ttar di temɣart m-lemrar! ». Mi is d-irḍel, yessufeɣ-d yennayer akk ayen yesɛa, inɣa tamɣart tamcumt ak d teɣaḍt-is.\nSeg imiren, qqaren-as i wass aneggaru n yennayer \"ameṛḍil\".\n\nYennayer d wayyuren niḍen \n\nAkk-n dɣa it-iqqar yennayer i wayyuren niḍen yekkaten deg-s : « D nekk i ytellin tiwwura n useggas ». Yiwet n tikkelt, yeɣli-d yennayer ɣef wayyuren niḍen heddṛen fella-s alla yir awal, u nnan : « Yennayer a bu-lɛerka, ansi yekka t-tebɛ-it takka, si zzman n jedd-is akka ! ». Dɣa yenna-yasen : « Ma sresɣ-as w’ibɣan yerfed-itt ! Ma refdeɣ-tt w’ibɣan issers-itt ! ».\n\nYennayer d teqcict \n\nƔef wakken i d-ḥekkun yeqdimen, d yiwet n teqcict tukyist is-ireggmen i yennayer tiɣrifin di tenzikt (tṣebḥit) n wass amenzu n useggas ak d imensi tmeddit, amer ahat ad d-yeḥnin ɣef yimesdurar. Dɣa yerra-as-d yennayer, yenna-yas : « Ttnadiɣ ɣef usfel meqqren, d taččart n leḥwal, tiɣrifin, seksu, d umudd n win yunagen. » Dɣa, ɣef wanect-a i xeddmen tameɣra n usfel n yennayer (ẓer uksar).\n\nTimeɣriwin n Yennayer\n\nTameɣra n umenzu n Yennayer \n\nTameɣra n umenzu n yennayer, d-izggan deg ass n 12 ɣer 14 di yennayer n ugbur agriguṛi [2]. Ɣaf akk-n d-qqaren yemɣaren n zik azemz-agi [3] yettemgarad deg tama ɣer tayeḍ n tmurt n Leqbayel (Tamawiya) neɣ diɣen n temnaḍin niḍen n tmura n Tmazɣa.\n\nTameɣra-agi qqaren-as diɣen « tameɣra n yixf useggas ». Zik-nni, tameɣra tettdumu ṣa (7) wussan. Deg ass amenzu n tmeɣra, ulac axeddim. Win neɣ tin ur iquddren ara agdal-a [4] ad (t)yeɛiqqer. D ikerri neɣ izimer izzelun d asfel i Wakal isuṭṭuḍen i wakk-n ad tuget lɣela, neɛma d ṣṣaba deg useggas-nni. Akk-n t-qqaren deg anzi : « Yennayer d ṣṣaba ». Ɣef akk-n yi-d-inna jedd-i, aseggas n tfelaḥt yesɛa agbur-is, yettak anzi ɣer wallus abiyuluji [5] n useklu (ttejṛa), n uɣersiw [6], n uffrux akk d umdan.\n\nTameɣra n Yennayer d yiwet ger tmeɣriwin yesɛan azal meqqer ɣer Imaziɣen. Ass amenzu n useggas amaziɣ d win mu-sawalen deg ugbur amaziɣ : « Ass amenzu deg ussan isemmaḍen imellalen ». D ass d-yussan diɣen, d ay-n mi nezmer asen-siwel : « Ass n Wegraw n tlawin ». Nwala amek tussnamya taqbaylit tesbbab i temɣart daɛwessu d twaɣyin akk d-iḍran. Nerra-d ladɣa fella-s, sebba n tsusmi d tiqquẓelt n tɣawsiwin n ddunit akk d zzɛaf n Yennayer ɣef temɣart ɣef i-d-nettmeslay u mi-tteggarizent tilawin-nneɣ tamaɣra. Maca, qlil m’ar naf iggerdan iqbayliyen yessnen tiyayatin neɣ tisettiyin-nsen diritent neɣ weɛrit. Ur nezmir ara ad d-ninni d akk-n tamɣart taqbaylit, m’ar ad nezzi akk-n ɣef yiri lkanun deg uḍan-nni ɣezifen n tegrest, d akk-n ur as-nesmeḥsis ara neɣ « ur as-nefk ara azal i lehduṛ-is iččuren d ṣswab ». Ur d-neqqar ara d akk-n : « Axxam mebla tamɣart, am urti mebla tadekkart ». Inna-yasen Yennayer i yeqbayliyen-nni n zik : « Seg semmaḍen ar lɣezla ad wen-seṛwuɣ imeṛɣan ; dacu kan, i-mi tellam seg Imezwura, ad wen-d-awwiɣ leḥcaca, u awen-d-awiɣ lɣella ! ».\n\n. Dɣa, deg ass-n, nzellu asfel, aksum-is ntett-yes seksu deg imensi n yennayer. Nettheyyi-d diɣen tiɣrifin d teḥlawit niḍen i lqahwa n ṣsbeḥ. M’ar ad d-uɣalent si tala, tulawin ssrusunt tiggaṭutin d-heyyat iḍelli-nni deg ufrag lḥaṛa. I ymekli, ttnawalent berkukes. Am uɛeqqa-nni n berkukes igemmun ma tḥazzen ifuṛan n waman inebɣa ad igmmu uɛeqqa n zzeriɛa deg akal akk-n ad d-ifek ṣṣaba. Lḥilat d igerwajen issefk ad ččaṛen d neɛma d wučči : d asfillet ad t-suget lɣella. Akk-n ti-d-imenna Yennayer, yal aɛeggal n twacult yella neɣ ulac-it, amur as-ittuneffk. Nxeḍḍuy-asen i ysufar qqeṛiḥen neɣ meṛiɣen, nesmenyif isufar ẓiden am teɣrifin akk-n ad iẓiden wussan-nneɣ.\n\nTameddit n wass, suffuɣen-d ɣer tejmaɛt tarbut n seksu d uksum, d amur i ymeɣban. Ma d wid neɣ tid i yulac am tweliyin, amur-nsent n weksum, n teḥlawatin d tququcin ttarran-asent di ṭṭeṛf i wass-n deg ad d-assent. Ad eččen akk medden arma ṛṛwan, ula d amesbrid ɣur-s amur-is. Tameddit n wass send imensi, tayemmatt tettak i warraw-is iɛeqqayen n yirden aten-ṭṭfen deg ifasen-nsen m’ar afken ddaɛwa lxiṛ : « Yiwen wass di ddunit, yekker Ugellid Ameqqwran ; ṭṭlam yerra-t d tafat, deg genwan izreɛ itran ; yekkes kra yellan dirit, alluḍ yurad s waman. Aluḍ yurad s waman, a Bab Igenwan !... ». Yal yiwen\/yiwet ad ggerz tikli-is ur isnuɣni neɣ ur iserffu yara Aɛsas-Lḥaṛa, u ad meɣafar n wugar-asen.\n\nImi tameɣra n Yennayer tettdum 7 wussan, am akk-n d-nniɣ sgellin, nttṛaju ass n udfel ar « ar yezdin » Tamawiya (Tamurt n Leqbayel). M’akk-n idurar At-Wadda (Ğerğer Utaram [7]) akk idurar At-Ufella (Ğerğer Ugemuḍ [8]), Iḥḥerqan n Ṣummam, Idurar n Tewwura, n Ubabuṛ akk d Ugergur) ? issaɣay fella-sen (isdukkliten) wedfel : dɣa nzzelu izimer d asfel.\n\nTameɣra n umeyagger n udfel neɣ Asfel n Yennayer \n\nDeg Ṣummam tettilli-d deg ayyur n dujember akk d yennayer tmeɣra n umeyagger n udfel. M’akk-n adfel n Ukfadu d Ğerğer imllal d win Uceṭub d Tqinṭuct – idurar n Ubabuṛ, tama n Tizi-Wuccen, nzzelu izimer d asfel. Am’akk-n d-inna Yennayer, adfel d lffal yelhan, isffilit i wsuget n ṣṣaba d lɣella. Nniɣ-d : « Adfel yesemyagger snat n tamiwin-a n tmurt n Leqbayel u ydel-itent s ubernus-is amellal ». Zik-nni, di Yennayer, iqbayliyin cceɛlen times akk-n ad d-beggnen tumert-nsen [9] gar-asen.\n\nTameṭṭut taqbaylit, lmeṣbeḥ deg ufus ad d-ekk akk tiɣemar n uxxam akk-n asen-teserbeḥ Yennayer i yɛeggalen akk n twacult-is akk d yal aɣersiw n wexxam. Ad tezwir seg imarawen-innes. Ad tweddeɛ taftilt-innes deg udem n yal yiwen neɣ yiwet, u asent-menni ala ay-n ilhan : « Ferḥet a baba d yemma ! Fṛeḥ a yarggaz-iw ! Ferḥet a yarraw-iw ! Ferḥet a Yiɛessasen n wexxam ! Ferḥet a yizggaren ! atg. ». Arrac imeẓyanen tteglilizen deg udfel akk-n ad uɣallen ğğehden ur ttaggaden ara aṣemmiḍ ! Tetten adfel n Yennayer ! Tturaren gar-asen d tirebbuɛa s tkurin n wedfel ! Ma d imeqqranen teggen taɣyut n wedfel i m’ar ad d-serḥen deg ussawen arma tewweḍ s agni, ddaw taddart ; syin asecebḥen u as-tt-fken i Yennayer d tunṭict.\n\nYal tikkelt m’ar ad d-iɣlli udfel, asalu yeṛṛez, iberdan serḥen, arrac ilmeẓyen ttazalen deg izenqqan n taddart u ccnun : « A Ṛebbi effk-d ameččim, a-nečč ad neqqim, ad neffk i yezgaren alim ! ». Tturaren diɣen taḥnaccaṭ ! Tekkesen-d iẓeblac d-itteɛluluqen si tregwa n tisyar ! D ussan ur ntettu ! Ğerğer d Ukfadu akk d Uceṭub d Tqinṭuct d idurar niḍen n Leqbayel (Tiwwura, Ababuṛ d Ugergur) lsan abernus amellal. M’ar tebɣu aman tmeṭut taqbaylit tesefssay adfel ; tettaččar tasilt d’adfel send ad tt-terr sufella n tmes.\n\nAt-Zik, qqarer-as i wedfel « imetman n Bab-Igenwan. Deg tussnamya-nneɣ, d Bab-Igenwan i-d-isekkren adfel i wakk-n ddunit ad yiɣzif lṣemr-is. Aman n wedfel kečmen deg « iɣsan n wakal akk-n ad idum ». Ass-mi ar yenger udfel, akal ad ikkaw am umɣar uwessur. Iɣsan-is ad qceqcen u ad immet. M’ar yekkat udfel, a Bab-Igenwan i-d-ittṣuḍun abeḥri-s aṣemmaḍ ɣer lqaɛa ».\n\nTaggara, tameddit n wass n Yennayer, tilawin ttmeslayent s leḥṛaṛ ɣef ass-nnsent. Tiwwura akk lddint, bṛaṛḥent ; acku ass-n d tafaska [10] mi qqaren « Amɣar uceqquf ». Imdanen mazal-iten di berra akk-n ad maggren arrac ilsan iseffaren [11], ittazalen ɣef yexxamen u ccnun ass amenzu n Yennayer : « Ay ixf useggas d tewwura igenwan. Adfel ar ammas, ad yefsi d aman. Ay axxam d uɛessas, necfa ɣef yiwen wass iɛebbaḍ ṛwan, iqqaṛṛa zhan... ».\n\nYal lall n uxxam, tettakk-asen timellalin d teḥlawatin u teqqar-asen neɣ teccennu-yasen : « Ixf useggas, d amenzu useggas. Ad necfu fell-as, a-neṛwu aksum ; ad nettu amalas ! ».\n\nArrac ittazalen deg izenqan n taddart deffir n yiwen seg-sen d-itturaren « Amɣar-Uceqquf » is-iggulen i « Yemma Yennayer » ad as-yilli d amekdi [12]. Ḥekkun-d ɣef Amɣar-Uceqquf d akk-n « d bu-tidett », u yezdeɣ ger tlawin, tulawin-nni yeṛṛwan lmerta. Annect-a akk ddaw tiṭ n Ugraw, u awal ur ti-d-yulli. « Bu-tidett », yiwwas kan ar mi d-ibbeɛzzaq-yes, inna-yasen : « Aḥeqq kra d-i-wansen, a taddart iwersusen, ur qqimeɣ ger-asen ! ». Dɣa yeffeɣ si taddart, iṛuḥ ad inadi axxam anda niḍen. Ur yewwi yides ala aceqquf n yirrij akk-n ad iẓẓiẓen... Deg ass-n, sawalen-as Amɣar-Uceqquf u ttaran-as tajmilt yal tameɣra n Yennayer. M’ar ad iɣlli yiḍ, at-taddart, lddin tiwwura-nsen u ttɣaman sdat umnnaṛ akk-n ad maggren arrac-nni ittazzalen deg izenqan, akk-n ad asen-d-innin awal n tidett. Yal axxam ad isel i wawalen-is n tidett, ɣas akk-n tikkwal, tiqquranen (dayɣef arrac-nni teffren udmawen-nsen). S waya, is-d-rran i tidett amkan-is, u rran i tajmilt i Umɣar-Uceqquf, mu-sawalen diɣen Aweqqaf n tidett, iyesmenyifen ad innejli wala ad iqqim deg taddart iḥḥedṛen i lbaṭṭel.\n\nI axxam anda tameṭṭut teffeɣ i webrid neɣ tettwasen s yir ṭṭbiɛa-as, aqqcic bu-wudden uffir iqqaras-sen deg izli-is :\n\nAtan wawal n Umɣar-Uceqquf :\nA dda Waɛli ! A dda Waɛli !\nTameṭṭut-ik d m-xenfuṭ !\nUr tesɛi sser, ur tesɛi tidett !\nT-tamecḥaḥt teqqur am tebselt !\nThedder yir lehdur ɣef widan i-tt-yifen !\nMa yella tebɣiḍ tidett, tecba taqerqurt ibekki !\n\nI wakk-n ad as-surfen i tmeṭṭut-nni, issefk fella-s ad ssusem u asen-d-ffek timellalin akk d tẓidanin ! Ma d bab n wexxam asen-d-iffek idrimen. Mi dayen kkan-d akk i yexxamen n taddart, ad gerwen warrac-nni di tejmaɛt. Dinna, amnay gar-asen, izemren ad yilli d arggaz ameqqran, asen-ibḍu gar-asen timellalin, tiḥlawatin d tẓẓidanin-nni akk d-jemɛen.\n\nYella diɣen di tfaska-ya n Umɣar-Uceqquf, way-n mi qarren « Azal n tidett » : tewser ittḥazzen akk kra ittidiren di ddunit, d amdan, d aɣersiw, d aseklu, atg. Ula d arrac d tullas, yessefk ad akin di temẓi-nsen d akk-n ula d nutni ad iwsiren. S-ya ad ifrirent snat n tɣawsiwin. Tamenzut d tin ar naf di lemtel anda akk-n qqaren : « D temẓi i-yxeddmen ɣef temɣer ». Aneslmed i weqqruṛ amecṭuḥ ad iheyyi ussan-is n temɣer s wexmmal iɣalen, acku, m’ur d ijmiɛ ara ay-n ar a yečč di taggara n wussan-is ad d-yeggri d amattar. Taɣawsa tis snat, d tin yurzan ɣer ttṛebgga : d aqqader n wid akk d tid meqqren fella-s, akk-n bɣun illin, « xas llan di tefsut, xas llan di tegrest ».\n\nNwalla ziɣen, acḥal i d azal teṭṭef tmeɣra-yagi n Yennayer deg ttṛebgga d uselmed n iggerdan, akk d lwağğeb n imarawen-nsen ad ffken tazmart-nsen akk-n ad ssufɣen irgazen d tlawin n uzekka.\n\nDi taggara n Yennayer, tilawin ttceyyiɛent arraw-nsent ad ccnun kṛad (3) tikkal deg ameẓẓuɣ ayefus n uzggar u sṭṭeṛḍiqen ɣaf aɛrur n tkasṛuḍt ; as-innin : « Yennayer iffeɣ a yazgger ! »\n\nAsefru n Yennayer \n\nTagi d tukkist seg yiwet n taɣect cennunt tlawin tiqbayliyin, d tajmilt i ugellid n wayyuren :\n\nA Yennayer ! a Yennayer ! Keččini d bab n yiger,\nA Yennayer ! a Yennayer ! Fell-ak i nerwa amdegger,\nA Yennayer ! a Yennayer ! Eğğ amkan a gma i Furar,\nA Yennayer ! a Yennayer ! Tettaggadeḍ Rebbi deg umɣar.\n\nA Yennayer bu-ṣṣaba,\nAman-ik d isemmaḍen,\nTamurt n jeddi d baba,\nI tt-ireffden d irgazen,\nA Yennayer bu-tecrurin,\nA win mi yezdi yisem,\nḤemmlenk warrac d tlawin,\nMi i k-yesla wedrar d rrsem.\n\nA Yennayer ! a Yennayer ! A lexyar deg wugguren,\nA Yennayer ! a Yennayer ! Ḥader widak yunagen,\nA Yennayer lehna tafat,\nTamurt tedda s tisula,\nWin i ynudan f kra yufa-t,\nAnda yedda Rebbi yella !\n\nImeslayen ɣef Yennayer\n\nAmek i d-yettili usfuggel n Yennayer? \n\n Aṭas n wansayen i d-icudden ɣer Yennayer. Xeddemen imensi n yennayer neɣ llan wid yeqqaren imensi bu sebɛa yisufar. Zellun iyuzaḍ, dɣa zik yal aɛeggal s uyaziḍ-is, yernu yal yiwen deg-sen ma yewweḍ 17 neɣ 18n yiseggasen, ad yezlu i yiman-is. Xeddmen lwaɛda swayen zemren. Mačči d aya kan, llan wansayen-nniḍen am ttesḍila tamezwarut i uqcic amectuḥ akken ad yeğhed ucebbub-is. Xeddmen tasewwiqt anda aqcic, ad d-yawi aqerru n uzger akken, ad yuɣal d aqerru n uxxam. Deqs n tmeɣriwin i d-ittewheggan aseggas-a sɣur tiddukkliwin yemgaraden, ama di tmurt-nneɣ ama di tmura n lbarani d tmura n tmazɣa s umata, ilmend n useggas amaynut n yimaziɣen 2967, imi d ass i yesddukulen imaziɣen meṛṛa anda ma llan. D ass n tegmat i aɣ-d-yesmektayen amezruy d wakud i deg d-telḥa tmazɣa. D ass i yessemlalayen tassa d way turew, d ass n usirem d lferḥ ara yeẓẓun talwit deg ulawen. D ass, anda i nessikid ɣer umezruy lqayen, d anagi ger tɣermiwin d leǧnas meṛṛa i aɣ-d-yezzin. Yennayer d ansay ɛziz fell-aɣ meṛṛa, acku d amezruy-nneɣ d tinettit-nneɣ. Nessaram Yal aseggas d anerni deg iseɣ d tlelli, d usebɣes n tutlayt n teqbaylit.\n\nTameɣra","num_words":3175,"character_repetition_ratio":0.041,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.24,"stopwords_ratio":0.04,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":17792.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tame%E1%B9%AD%E1%B9%ADut%20di%20Tesga%20n%20%E1%B9%AD%E1%B9%ADlam","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"'Tameṭṭut di Tesga n ṭṭlam n Ssaɛid Iɛemṛac d ungal yerra-d s tmeṭṭut ittwassnen si yal tamurt, s yisem-is d tufrikt. Tettunefk neɣ tettwaqqen d yal asɣan i d-yusan, tettamen s kra ɣef i s nnan ɣas akken nettat ur tt-ttamnen ara. Ulac uɣilif d ayen illan kan ay yellan. Ɣur-s tamuɣli s wallen-is am tmuɣli imelsi neɣ tinna n uɣersiw agugam, melmi iteddu ad yennefk d asfel. Udem-is am tfelwit iɣef yura wayen yuran. Yal ticredt tezzumel aktay, s tfekka teqqur tezza, tesknef-itt tallit ur tettukennay ara, la ɣer Tserɣint wala ɣer tefṛunsist. D tafekka n tmeṭṭut i d-yettunefken sɣur wakal n Tmazɣa.” [sbt.98] \nNeẓra d akk-en Tasga n ṭṭlam tezzin aṭas ɣef tikli n wergaz ger yergazen, imi d netta i yewwin tamasit ɣef udabu s umata, tamasit ɣef ubeddel n tegnatin, tamasit ɣef tudert d tiddin ɣer sdat… s wudem arusrid i tettekki tameṭṭut ula n nettat deg way-a s tmasiyin-is; “medden” yemmal imdanen i deg yesseday tameṭṭut s timmad-is. Maca amalay yewwi-tt ɣef wunti ilmend n wesdukel n wergaz d tmeṭṭut ɣef yiwet n tekti deg yiwet n tegnitt. \n\nIsuyas n wungal wwin-d ɣef tmeddurt n yemdanen tamirant n twinest-agi yezrin d wamek i tedda d wamek yessefk ad teddu : d tameddurt n tmetti m-tnemgalin. Ger tikli n Muḥend-Akli d way-en s temmal twacult-is tameqrant : taddart; ger tmuɣli n yelmeẓyen d tin n yemɣaren; ger tmeddurt n wid ilan d tmeddurt n wid ur nli kra; ger tudert deg wanguzen d tudert deg wemqelleɛ d usirem… Ɣef wakk-en walaɣ s umata, tikti tigejdit abeddel n way-en icemten iteddu yakan s way-en yelhan ssaramen ɣer-s. Deg way-a, ungal ur yeffiɣ ara i tilawt d tirga d usirem. Yessers-ed tawacult s iɛeggalen-is ɣer wawal, yesnerna-ten, yessedda-ten, yessemṣendaḥ-iten s tnemgalin d wurfan d tedyanin nsen. Ma nemmeslay-ed ɣef tmeṭṭut deg wungal, yessefk awal ɣef twacult meṛṛa anagar irgazen imi nutni d tikliwin nsen d ul n wungal yesni fell-asen d yis-sen. Acku d ungal n temsal n imeqqranen… ma d wiyaḍ d ugar n wawal. Yal yiwen d amek tettwali ɣer-s tmetti : Llufan (4 tikal), ladɣa ma d aqcic, d asali yelhan; d lfal swayes feṛṛḥen ak at taddart. D amaynut n tudert i tudert. D aneglus n leɛnaya i wid meqqren mgal tixnanasin nsen. D azamul n tezdeg d timmelsit.\n\n“Ffɣent teɣratin seg wedrum ufella, cerrgent igenni : ilul-ed umaynut, d wis-ɛecṛa ger wayetma-s... Tawacult i wumi d-ittunefk llufan d acu n twacult! d acu n tmeddurt! ... Tasga n ṭṭlam, deg-s i yella wesgen anda yexleq, anda ilul ulufan-nni, …” [sbt.7]\n“Ɛli Bu-Tlufa ijwawel, inna-yas : - Susem...! ... A tameslubt. Tallit-nni ideg ara teẓẓalleḍ, ad tedɛuḍ ɣer Ṛebbi a ɣ iqil i wudem n llufan-agi di dduḥ, kem tessenzaɣeḍ deg imeslayen.” [sbt.14]\n“Ass n teɣri imeṭṭi, \/D llufan i d-yessawlen. \/Amer nudan ay-en ittnadi, \/D dduḥ-is i d-yujjaqen. \/Yugad ay-en yettwali, \/Di ṭṭlam i d-yeldi allen.” [sbt.96]\nTaqcict (yiwet n tikelt) d asmad i wawal. \n\n“Tamettant ur yelli win tezgel, d ameẓẓyan neɣ d ameqqran, d aqcic neɣ d taqcict, d argaz neɣ d tameṭṭut, d amɣar neɣ d tamɣart.” [sbt.124]\n\nUngal yewwi-d awal ɣef Tmeṭṭut s yisem-is d tamaqqunt n Ɛli Bu-Tlufa, yemma-s n Muḥend Akli, neɣ d Tamɣart n temɣarin. Ulac usebter deg ur temmeslay ara yiwet deg-sent neɣ asayes deg ur telli ara tekti n tmeṭṭut, azal n 50 tikal deg wezgen amenzu. Deg umaḍal-agi n yergazen, Muḥend Akli yefka awal i tmeṭṭut akken a d-tekfu taɛebbuḍt-is, a d-tefru neɣ a d-tessefru tignatin n tudert n yal yiwen d yal yiwet. Awal nsent tikwal qesssiḥ, rẓag,… am tidett. Tameṭṭut, nnig tucmitin d texnanasin n kra am “Muḥ Čermuṭ ittaɣ isnuzu di ssuq n ddel. Ssuq-nni I deg issenz yemma-s, seg imenza n timmunent n tmurt-agi tamanunt, neɣ aẓekka n tlelli… Ittnadi ɣef tmeṭṭut ugar tameṭṭut, tinna i d as d-qqnen yemɣaren-is, ur d as d-tezgi ara acku tessen-it di xemsa u-ṛebɛin deg wesgen n ttifis bu-telkin. Ittnadi ɣef tinna iẓerr di targit am tinna n tmacahutt-nni…” [sbt.116] neɣ ay-en yenna Ḥaǧ Ɛebdel : “… mačči d ugur, ɣurr agdud yuɣen tannumi d uɣurru. Tameṭṭut iḥemmlen axxam-is akk-en i d-teḍra yid-es ur tezmir ara a d-tini eḥḥ! acku d axxam-is.” [sbt.152].\n\nTamɣart n temɣarin tella-d i unebbeh d ccweṛ. Mi tewḥel tegnitt yaf-itt Muḥend Akli d lmendad, d tamalalt. D taɛessast n tmurt tessen, tecfa, tettḥarab, temmal,… Tettmeslay Muḥend Akli teqqar-as “Tukkest inek, a Muḥend Akli, attan deg uẓekka agrakal. Aẓekka-nni i wumi ur ttawin ara ijeǧǧigen igayemruten-agi illan nnig iqerray n tarwa n Ṛebbi. Yya! a mmi, a k awiɣ di tɣerma tamaḍalt, afrag n leɛnaya, afrag ideg greɣ ayetmak di tallit n ǧǧuṛ. Atnad ak dinna, yal yiwen s yisem-is, zdin wa ɣer wa am yetran n tterɣegga. Tagmatt n tidett. Fakk tamuɣli…” [sbt.59]. \n\nTemmeslay i Uṛumi : “Nniɣ-as, asmi i d-tusiḍ ad teččeḍ fkiɣ-ak tagella d lemleḥ. Tura imi d tugna i tebɣiḍ ad terrẓeḍ, tsemmaḍ i yiman-ik tamnukda taṛumanit. Ihi ffeɣ! tagi ur telli ara d tamurt-ik… \n\nAsmi i d-yusa Uṭerkwi s wemrig izdi ammas-is. \nInna : Ad ɛasseɣ maca ad ččeɣ. \nNniɣ-as : Ečč. Asmi d as fkiɣ ikeddusen neɣ igerrujen ibna-ten d Ɛenqara. Nniɣ-as : ffeɣ! tura, a baba lwali. Win ibɣan aɣrum, ad icemmeṛ i iɣallen-is ad yečč. Ma d win ibɣan iẓuran, yal wa ad yissin baba-s, yal wa inadi ɣef wayla-s.” [sbt.33-34].\n\nMa d Salima tineslemt, i uwanes d tarrawt, d aẓar n Muḥend Akli d watmaten-is swayes feṛṛḥen at taddart : “Ffɣent teɣratin seg wedrum ufella, cerrgent igenni : ilul-ed umaynut, d wis-ɛecṛa ger wayetmas. Tin i t id-yefkan d Salima Tineslemt. tameṭṭut n Ɛli Bu-Tlufa. D tameɛduṛt,…” [sbt.7]. Ɣas akk-en teṛwa tiqerḥanin d terẓaganin di tameddurt-is “Tewḥel tmeṭṭut deg way-en turew. Ula d sser illan gar-as d wergaz-is iɣli.” [sbt.39] neɣ “Turew-iten, wer tt uriwen\/ Widen yeččan amur-is;\/ Tumen-iten, wer tt uminen,\/ Gan d Cciṭan wudem-is;\/ Tesseɣrat mi ara d-lalen\/ Widen irẓan ifadden-is.” [sbt.26]. Ɣas ma “tayemmatt tuddam tasa-s seg uḥulfu n tmeddurt taqjunt ger yeqjan… Di yal ṭṭrad neɣ tagrawla, ttṛeggimen-as tessaram di tlelli, am wakk-en dɣa s tidett ula d isem semman-as ḥuriyya -ḥḥay!-.” [sbt.104]. Asefru deg isbtar 24-26 iḥawec-d udem n tameddurt n tmeṭṭut s umata “… Salima tebna ddunnit, \/… D tanegmart am tzizwit, \/… Yal tikkelt ideg ara teɣli, \/… D tameṛkantit imeṭṭi\/…Tebna di ṣṣbeṛ axxam-is\/ Deg ṭṭlam tuṛǧa tafat. \/… Turew-iten, wer tt uriwen\/ Widen yeččan amur-is\/… Gan d Cciṭan wudem-is” [sbt.24-26]. \n\nD taɛebbajt tfukk awal i wergaz-is : “… D tameṭṭut am nek i ken iṛebban armi tmeqqrem, tuɣalem ... ur yelli usekkud ... i d awen d-yennan ɣurwat tameṭṭut d nettat i d Cciṭan. Tameṭṭut d tamurt, yess i tellam, fell-as i tebnam. Ma tesmenttem-tt ad aken tesmentet tmurt nwen, ... Tameṭṭut tettunefk-awen-d d tayri, mačči d tayaziḍt i tmellalin. … Irwi-yak akw allaɣ-ik Ccix Ɛmeṛ, ur d ak d-yeǧǧi iẓri i s ara teẓreḍ, ikkes-ak allen-ik, tettedduḍ s warquqen-is … Ayen? Ɛni ur zeddigit ara yeɣsan-ik i wakken a ten id-tessirdeḍ? niɣ qqaren lḥiǧ sdat tewwurt… Ur lliɣ ara d yelli-s n teḍsa i wakken ad sselmadeɣ imelsiyen! neɣ d aɣyul i d-yeǧǧan taḍsa....” [sbt.14-16]; i Ccix Ɛmeṛ “… ɣer tneggura-yagi ifukk way-en zeddigen gara-neɣ. Ɛli Bu-Tlufa issen kan tid iɣef yecfa, tid-en yeɣra di ǧamaɛ, sdat n tewwurt. Dayemmi yettwali kan ɣer tqamumt n tinzert-is. Melmi i t ugarent tlufa a d-ittmekti di tmucuha. Timucuha irran Muḥend Akli d akli. Timucuha irran tayemmatt d tayaziḍt. Timucuha izeṭṭen taɛeddawit ger watmaten. Timucuha iwwin amdan ɣer yilem... Tamacahutt n Qurraḍ, agellid iderwicen” [sbt.20].\n\nTasekla\nungal","num_words":1754,"character_repetition_ratio":0.031,"word_repetition_ratio":0.011,"special_characters_ratio":0.247,"stopwords_ratio":0.03,"flagged_words_ratio":0.001,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":22495.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Georges%20Pompidou","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Georges Pompidou (1911 - 1974) g Paris, d aselway n Fransa (1969 - 1974).\n\nIsem-is ameqqran : Georges Jean Raymond Pompidou\n\nPompidou, Georges","num_words":39,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.359,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.748,"perplexity_score":40878.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%E1%B8%A4med%20Umerri","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Yiwen seg iserdasen n Fransa, isemma-yas « Robin des Bois n tmurt n leQbayel ». Iga tarbaɛt wiked igezzen iberdan i tkeryas , ger-asen yella Wasel ɛli. Dɣa d aneggaru0ya i t-izenzen i Fransa.\nKrim Belqasem, yewwet yewwet almi i yeqbel Umerri ad ittekki di l OAS, dɣa deg wussan-nni kan i ten-nɣan.\nWasel ɛli-nni dɣa, yettwaṭef kra iseggasen di taẓult. Iserdasen n Fransa, budden-as s tkerkas almi i s-sekcem deg uqerru, belli tameṭṭut-is iẓer-itt Ḥmed Umerri.\nSi zɛaf akk d ukasan, yeqbel ad yeddu d Irumyen akken a sen-izenz Umerri.\nUmerri yemmut s temrigin (rṣaṣ) deg useggas 1947 deg iɛezzunen deg wexxam n ɛli Wasel\n\nTameddurt-is\n\nTemẓi-s\nIlul Umerri di taddart At Jjimaɛ n temnaḍt n At Buaddu deg Iwaḍiyen. Ur ufiɣ ara anwa assegwass i deg ilul maca imi deg udlis n Useddiq inna-d d akken ikcem ar laɛeskar gar usegwass n 1937 d 1939 imi yufad-t-id ttrad amaḍlan wis-sin d aserdas di tnezruft. Imiren ɣur-es 20 isegwasen, nezmer ad nenni ihi d akken illul-d gar usegwas n 1917 d 1919.\n\nAss-mi illa d aqrur, itturar akw d tezyiwin-is di taddart uraren-nni n warrac n zik: tuqemca tufra, timqarqart, tiqqar, tebbib, atg. Yiwen wass, iṭṭef abrid iteddu s axxam, imlal-d ultma-s tettru, acebbub irwi war timeḥremt u isteqsa-tt: dacu i kem yuɣen? terra yas: d Aḥsen at I*... iyi-ewwten. Umerri xas d aqrur, xas akken meẓẓi u rqiq ɣef Aḥsen, ibarrez fell-as u ifka-yas tiyita s uqerruy isexnunes-it di tmurt. Limer ur as-tekkisen ara gar ifassen-is yelli atan ikkes-as ṛṛuḥ.\n\nTewweḍ ihi taluft ar tejmaɛt, baba-s n Aḥsen iggul ar d-yerr ttar ittwaksen ɣef mmi-s. Baba-s Umerri diɣen iggul kif-kif imi inna yasen di tejmaɛt ‘ihi ay tadart taluft tewweḍ ar tmegwḥal’. Maca imɣaren n taddart urzen-ten u rrant-ten-id s abrid dɣa teqqim kan akken taluft. D akud d tatut i tt-ifran.\nMaca xas ur meqqwert ara taluft-a gar twaculin n Ḥmed d tin n Aḥsen, tejja-yas-d i Ḥmed terzeg deg imi. Ahat imiren i igza d akken taɣdemt d tayett u win ur nesɛi tayett ad tt-yecc d taṣemmaḍt.\n\nBaba-s Umerri d amɣid ixedmen tamurt am netta am medden di tallit-nni. Seg-mi id-illa umennuɣ-agi d Aḥsen, iteddu akw d baba-s ar llexla u ixeddem yid-s. Issassay-ed s axxam am argaz.\n\nAmek iteddu kan iman-is\nXas akken ihi ṭaqa n wakud-is isɛedday-it di tferka ar yidis n baba-s, mi yufa kan cwiṭ n wakud i yiman-is ad inser ar teẓgi ad iḥewwes neɣ ad icali. Ad yekk akw ibardan d wezzu, isafen d ixarban n taddart acku iḥemmel ad eqqim iman-is. Ittaf iman-is mi ara yelli iman-is kan deg umadaɣ. Itxemmim aṭas. Aṭas n wid t-iẓran afus ɣef lḥenk icexc deg ilem. Mi ara yilli ihi iman-is, allaɣ-is itezzi am tẓarbuḍt.\nWin igan lmendad ɣef wamek illa di temẓi-s ad yaf ur imgarad ara ɣef wamek illa di temɣer. Izga di teẓgi u azday d waṭas n medden ur as essin tikli! Agwlaf ur as-yufi anamek!\n\nDi Temɣaṛ\nIdda ussegwass ɣef wayeḍ, imed aṭas Umerri. Tazmert am ulɣwem. Ccurent tuyat-is, nnernan ifassen d iɣalen-is, tebda-t-id tamart u taɣwect-is tuɣal tesharhur cwiṭ, zuret. Mi i t-iwala akken baba-s, inna yas yiwen wass mi itetten imensi:\n- A mmi! Bɣiɣ ad iyi tsaɛfeḍ ar ssuq n Buɣni. \nYemma-s diɣen teddem awal u tenna-s \n- Yak a mmi tura kecc mmeqwreḍ u ula d nek bɣiɣ a k-id walin medden yerna ilaq ad txedmeḍ axxam tura!\nUmerri irra kan awal i baba-s:\n- Ur illi ayen ara dduɣ yid-k ar ssuq! Ur ccukeɣ ara illa kra i zemraɣ a t-xedmaɣ din di temdint! Maca tura akken i k-ihwa a baba! Atan ihi ad dduɣ yid-k azekka.\n- Atan ilha a mmi! Maca ur qqar ara ur yelli dacu ara texdmeḍ di temdint! Ilaq ad tessineḍ amek teddunt temsal di ssuq. Ad tlemdeḍ amek znuzun d wamek ttaɣen medden. Ad twaliḍ diɣen amek dren medden di temdint. Xarttum macci d yiwet i ɣef a t-fajj tiṭ-ik!\n\nAzekka-nni di tafrara zrin ar ssuq n Buɣni. Dinna, ifka yas baba-s cwiṭ umesṛuf u msefhamen anda ara mlilen tameddit mi ara yefru ssuq. Umeri iddem abrid-is iteddu, ittemdeggar d imsewqen. Kan akka izga yas-d yiwen uterras anect-ilat deg ubrid u irra ad ittuɛeddi fell-as. Maca Umerri ur asent-ittanef ara i tigi. Iwesseɛ ifka-yas tiyita ar ibeṛdi. Ixmemmi din di tmurt uterras-nni amcum. Dɣa Umerri inser irwel ad iffer. Kra iḥedren din ssexcen ad feṛzen anwa-t akka uqcic-agi iṣṣemken aterras s yiwet n tyita? Yerna aterras-nni ittwasen di ssuq n Buɣni u ttagwaden-t medden. Di tallit-nni qqaren medden fella-s isɛa lhiba. Di taddart-is ttargigin medden mi ara t-walin.\n\nSyin ikcem Umerri ar lqahwa, iswa ttay. Iṭṭef abrid-is ar yiwet n tḥanutt yuɣed laḥlawat d tẓidanin i watmaten-is (ɣur-es yiwen gma-s d yiwet n ultma-s) u idda ittrajju baba-s. Tameddit, mi-id-uɣalen, ur t-id yuli wawal ɣef umennuɣ-a di ṛṛehba n ssuq. D baba-s, ar imesni, id-immuchen i at wexxam ayen iwala di ssuq. Ḥmed irra iman-is am akken ur ḍrint: ur iḥdir ur iwala. Icca am netta am at wexxam bu-zelluf, imi akka igan wansayen n tmurt: ass amenzu ara yekcem uqcic ar ssuq, nefqen-d at wexxam u ttaɣen-d aqerruy n uzgar. Am akken ttagan-as tameɣra i win yuɣalen d amuqwran, d argaz!\nḤmed diɣen-netta issusem kan. Ibḍa tiẓidanin I watmaten-s akken ur sseqḍen ara, yuli ar taɛrict izzer di tnafa.\nMi d-irfed baba-s awal ɣef umcciqlel-nni di ssuq, Ḥmed ikukra awal ɣef temsalt-a acku yugad imahat iwalla-t-id baba-s. Akken ad ikkes ccek d usurdu isteqsa baba-s:\n- Twallaḍ-t ihi uqcic-agi a baba?\n- Ur tris tiṭ-iw fell-as. Maca nnan di ssuq akken tazmert-is am ulɣwem, tuyat hraw-it, netta d awezlan cwiṭ. Diɣen d umsibrik n wudem, ahat iceggeḍ-as yiṭij tagwlimt.\n\nTura imi aglam neɣ udem d-ifka bab n Umerri ɣef uqcic-a tezga-yas-d i Ḥmed am tcacit, wisen ahat baba-s iẓra d mmi-s i d lefḥl xas ur t-id-inni ara. Ma d at taddart ttawin akw aqcic-a deg awal war ma ḥsan d mmi-s n taddart nsen.\n\nTimlilit d Muḥend Areẓqi n PPA\n\nIdda akken cwiṭ n wakud, Ḥmed izga iman-is kan. Ur iteddu d yiwen, ur isḍuqqut awal d yiwen. Ayen ilaq-en kan ayen nniḍen akw d ashetref. Izga di teẓgi d waylaten nsen di taddart.\nIhi iɛya cwiṭ deg iman-is dɣa yiwen yiḍ inna i imawlan-is d akken ad iruḥ ar tamdint ad inadi amahil as d-iskecmen cwiṭ usurdi. Imawlan-is ddan-as kan di lebɣi. Azekka-nni di tefrara, ezzi abernus ɣef tuyat-is, icca-tt-id di Buɣni. Simi issers iḍaren-is di temdint yuzel ar lqahwa ad issu ttay. Issexc akw di medden acku iḥsa d akken wid izedɣen di temdint mgaraden cwiṭ ɣef wid id-yusan seg udrar. Imesdurar di temdint ttkukrun ula d tili nsen. Maca di tilawt iḥsa kif-kif-iten akw. \nItes ihi ttay itmuqul di medden, dɣa immeslay i yiwen uqcic iqqimen iman-is diɣen ar tama-s: \n- Ak-selkaɣ lqahwa ay ameddakul? Aqcic-nni irra-yas-d awal: \n- Ur ttagwiɣ ara ay ameddakul! \nDɣa mmeslayen akken cwiṭ anwa-k, ansi dd-kkiḍ, ansi d-usiḍ, almi d ewḍen ar taluft umahil. Inna yas Umerri aqli ara ttnadiɣ aɣrum-iw dagi. Aqcic-nni, Muḥend Areẓqi, irra yas: “ak awiɣ ad txedmeɣ ar xali di lkuca maca ɣur-ek dagi medden ssexdamen iẓawaliyen war ma fkan asen ayen id-ḥella tidi nsen. Illa zzur d lbaṭel”. Muḥend Areẓqi d aneɣmas n PPA (Akabar n Ugdud Azzayri n Messali Lḥajj) u tektiwin n tegrawla rrekemnt di tmelɣiɣt-is am ibawen di teccuyt.\nFɣen ihi si lqehwa, uɣen abrid ar lkuca n Dda Ɛacur. Deg ubrid, awal ɣef medden d iqqeddacen iṛumyen izga ɣef yimi n Muḥend Areẓqi. Immel-yas-d akw amek ttwasknan yergazen di Buɣni, amek ttwaṛzan kra n wid d-yuli wawal ɣef war-tiɣdemt d miḥyaf.\n\nIxdem akken ihi Umerri kra n wussan ar Dda Ɛacur di Buɣni, ar xali-s n Muḥend Areẓqi, u yiwen wass ikker yurag ar Umecras ad icali cwiṭ. Lqahwa tamezwarut i iwala ikcem ɣur-es. Yufa din Muḥend Areẓqi isekkef ttay. Swan akken-nni yiwet n tɣellayt, qeṣren cwiṭ. Muḥend Areẓqi imiren yuki d nnda mi tekkat u awal asertan izga deg imi-s. Ikkat di Lqayed d Ccambiṭ d wid akw itetten deg fus uṛumi d wid iɛefsen aẓawali d ugellil. Xas akken, Umerri ur icekcem ara aɣbwel i temsal-a, iɣil d tiqwulhatin n wid izedɣen di temdint. D tawat kan d wayen txeddem wanag win illuẓen ilha kan d uɣrum-is. Yerna kra d-inna Muḥend Areẓqi inna-yas-t-id yagi di Buɣni ass-mi mlalen tikkelt tamenzut. Umerri itett-it kan s wallen ittecmumux. Inna deg ul-is : aqcic-a yuɣ-itent! Yerna am tfunast ittara di llifeẓ!\n\nIffeɣ-d ihi si lqahwa-nni u imlal-d Ccambiṭ bu uɛekkwaz ɣef umnar n tewwurt. Ccambiṭ, abernus azegzaw ittejgugul ɣef uzagur-is d ukras n unyir, ittwassen deg Umecras d yir sekka imi iḥeqqer medden u izga isrusuy d tirect kra n win ur nezmir ad yerr tiyita. Irna medden s tmerna n tfunast akken qqaren at zik. Ula d tineggura yagi akken ad issusem uqcic iccebwlen imawlan-is qqaren-as: \"ssusem ad t-aya Ccambiṭ!\" Dɣa aqcic ad ikmumes di tesga ad irked. Yuɣal ihi Ccambiṭ d aberaɛruɛ neɣ ugar: d amaɛmuc!\nImmeɣ Ccambiṭ ihi iṣṣemek Umerri s uɛekkwaz. Umerri inkaḥ amzun d aqjun ittewten, imzaraz. Ikker, izdi lqed-is u ifka yas tiyita ar tgeẓẓal d tayeḍ ar umayeg u Ccambiṭ icca-tt-id deg ubaluz ittnazaɛ. Itti iman-is am llufan. Ixnunes. Iɣli wanza-s ɣef umnar!\n\nUmerri irwel, yuzel u yuɣal ar Buɣni s tufra. D yiwen b-ukamyun i t-iselken imi ɣef tiṭ-is kra d-iḍran gar-as d CCambiṭ. Mi ewweḍ ar Buɣni, xas akken izwar-it wawal n wayen d-iḍran deg Umecras yuzel ar lkuca ad iddem lqec-is. Ur inni awal i Dda Ɛacur xas akken wagi isla, iẓra ayen iḍran. Yerna bu-lkuca, udem ur as fkin ara, ur isetḥa ur iwwura: simi tefka tewwurt Umerri issaweḍ awal i yemsulṭa. Akka i d tagmatt n wid isuzuren udem!\n\nIffeɣ si lkuca, iṭṭef rif-rif n ubrid almi d ijufar d Buɣni. Tiṭ-is ɣef ubrid ukarrus ittmuqul ma illa win ara t-yawin ar Tizi. Akken kan ihi atan iteddu-d yiwen ukamyun, izwer-as ar ubrid Umerri ittwehi-yas ad iḥbess s sin iffasen. Iḥbes ukamyun, msefhamen ɣef ssuma akken ad iddu yid-s ar Tizi u irkeb ar deffir.Umerri inna-yas nek d Saɛid, Saɛid Waɛmer. Bab-ukamyun irra yas “ atan a Saɛid ma illa win iɣ-d iḥebsen kecc d axeddam-iw”. Akken dɣa id-teḍra, ar tewwurt n Tizi Uzzu, ttwaḥebsen, Umerri d axeddam n bu-kamyun u isɛedda taswiɛt akken. Ula d netta s timad-is, mi-d fɣen cwiṭ i Buɣni, is-teqsa-t-id yiwen seg ijjadarmiyen i wumi ssaweḍ Dda Ɛacur awal, ma iwala neɣ essen Ḥmed Umerri. Umerri irra iman-is ɛit-ɛit.\n\nTimlilit d Saɛid Waɛmer di Tizi Wezzu\n\nDi Tizi wezzu, imi mazal ttnadin fell-as yemsulṭa iṛumyen d iɣallen nsen gar Iqbayliyen, ijja kan isem-nni n Saɛid Waɛmer akken ad ifer yis. Yufa-d amahil ar yiwen Uṛumi mi ssawalen Jean. Jean isedday di Tizi yiwet n taṛmist n uxnac u isexdem Umerri akken as tt-ittɛasa. D amahil fessusen i umesdrar.\nUmerri am zik-is kan. Ur sḍuqqut awal, ur isɛi imeddukal. Ula d ucci d wid itefɣen is-t-id-ittawin si berra. Ula d Arrumi-nni akeswaḥ isker-s aɣwbel u isteqsa-t yiwen wass:\n- A Ssaɛid, carhaɣ s uxeddim-ik. Xas macci aṭas i tettaxeḍ dagi ɣur-i maca s iɣallen-ik d tidi-k i ten-id-ssasayeḍ. Maca tella yiwet ur iyi-t-kcim ara s aqerruy. Amek alami ur tettefɣeḍ ur tettmeslayeḍ aṭas d yiwen ur tesɛiḍ kra n imeddukal?\n- Qqim kan a mass Jean, iweṣṣa-yi baba ɣef tikli d udukkel d medden. Inna-yi win ibɣan ad yecc aɣrum-is di talwit, ad iṭṭixer i medden d tkerkas nsen. Yerna nek d mmis n udrar u tkli teddun medden di temdint ur teffiɣ fell-i.\n- Baba-k d amusnaw. Atan ihi imi d yagi kan am akken ur ḍrint!\nIhi Jean ayen wallant wallen-is d ayen illan. Acku \"Saɛid Waɛmer\" macci kan iweṣṣat baba-s, tweṣṣat ula d tudart d wayen iwala yagi. Ur as-tefki ara tegwnitt ad iffeɣ. Yugad ad t-kkarcen u ad t-hawṣen ar taẓult.\n\nNneflen kra n wussan ɣef wiyaḍ, izri kra n wakud d Ḥmed illa di teglimt n \"Ssaɛid Waɛmer\". Ixxeddem u ilha kan d yiman-ines. Irked kan iffer. \nYiwen wass ibed ɣef umnar n lluzin isla i yisem-is sanwi is-d-issawlen: wa! Ḥmed! Waaa! Ḥmmed Umerri!. Ifrawes anwa i t-isnen s yisem-is n tidett. Iɣil sanwi i t-id iɛeqlen. Irfed allen-is iwala Mḥend, ɛemmi-s. Iwehha yas yusa-d ɣur-es u iḥka yas akw ayen illan. Ɛemmi-s agi ewwi-yas-d akw issalen n uxxam nsen d wid n taddart. Inna-yas-d yiwen yiwen amek llan at taddart u issaweḍ-as-d diɣen awal d akken sawlen-as-d ɣer lɛesker. D ijjadarmiyen is-ewwin lekwaɣed s axxam. Inna-yas d akken ilaq ad iruḥ Umerri ar ijjadarmiyen akken ad t-awin ar \"Maison-Carrée\", Lḥerrac n wass-a.\nAzekka-nni ifka yas taḥawact issurdiyen Umerri i ɛemmi-s iweṣṣat a tt-ifek i baba-s yerna ad as yenni \"aqli-yin ussan-a s axxam\". Isseda-yas awal akken ur iqqar i medden taluft n Saɛid Waɛmer is-d-iḥka iḍelli-nni akken ur skaren ara aɣwbel deg uxxam yerna ur ilaq ara ad tettawin medden d awal s yir iles.\n\nAserdas\n\nSend ad iffeɣ a d-yuɣal s axxam ɛemmis Mḥand, Umerri yurag ad iwali Jean akken as-yinni d akken ad iḥbes amahil imi issufek fell-as, am netta am tezyiwin-is, ad iruḥ ad isɛeddi lɛeskar. Ira ihi ad iṭṭef tajarnanti-is imiren imiren akken ad ifek cwiṭ n idrimen s axxam.\n- Mass Jean, ass-a ak jjaɣ imi ssawelen-iyi-d ar lɛeskar. D ɛemmi Mḥnad iyi-d-innan ulin ijjadarmiyen ar taddart.\n- Tezriḍ a Ssaɛid, seg ass-mi txedmeḍ ɣur-i ur ak-d-kkisaɣ. Atan ak-xelsaɣ akw agur-a xas akka ur ikfi ara. Atan ihi, ssarameɣ-ak ayen ilhan ar zdat.\n\nUmerri iffeɣ akw d ɛemmis, yuɣ-d cwiṭ icettiḍen s axxam irna ifka yas i Mḥand kra iṣurdiyen ad ten-yawi i baba-s. Iweṣṣat ur iqqar i yiwen ɣef temsalt n Ssaɛid Waɛmer. Mḥand yuli s axxam, Ḥmed iṣṣub ar ijjadarmiyen. Azekka-nni icca-tt-id di Maison Carrée (Lḥerrac n wassa) deg ijufar n Lzzayer (tamaneɣt n wassa) yuɣal d aserdas gar tezyiwin-is.\n\nGar iserdasen ewwi-d iman-is: iḥrec, iẓwer, imɛen. Xas akken di tezwara ur iḥemmel ara talaba userdas, kra n wussan kan yuɣal innum-itt. Tekkes-as akw tilluxa d usras n yiman-is izgan ɣef kra n Iqbayliyen imiren.\nYufa Ḥmed iman-is. Iserdasen nniḍen mi i-t-walan akken icṭar, ran akw ad ilin ar tama-s, ad uɣalen d imeddukal-is. Maca netta, am zik-is kan, ulac tadukli, ulac awal. Maca ahat ur iḥwajj ara tadukli isardasen imi yufa iman-is gar ibeckiḍen d tmegwḥal. Iḥemmel aɛbar d rriḥa n dduxan d-tefɣen mi ara iffeɣ ukaṛtuc. Isbedday tibṛiqin di nnican, ittara znad u ikkat-itent. Imir at tafeḍ izmumeg ifraḥ.\nIlmed amek iteddun leslaḥ, amek ara ifsi timgwḥal d tmeẓyanin. Ilmed diɣen tamusni n tserdest, amek ara innaɣ, amek ara iffer d wamek ara issexdem tigwnatin n leḥris akken ad isselek iman-is. Anect-agi akw ilmed Umerri ad t-yaf deg ussan i t-ttrajjun ar zdat.\n\nTin ɣer-s, imi atan yuɣal d aserdas, iwala d akken yuɣal s abrid. Ikcem ar tegrurt. Yiwen ur ittnadi fell-as tura. Ur iteffer ur t-id-ifki. Izdi lqed-is u irfed aqerruy-is. Yufa iman-is. D laman.\nZrin 12 n waguren, ewwi-d ula d ttesriḥ. Serḥen-as-d s axxam snat n ddurtin. Yusa-d iɛawen baba-s deg umahil d userwet di tfarkiwin nsen. Ikkes aɣwbel i yemma-s u issefraḥ atmaten-is. Iḥewwes diɣen cwiṭ di taddart d imudaɣ-is akken ad d-immekti temẓi. Zrin wussan am ifeṭṭiwej almi d-yufi iman-is eqqim-as yiwen wass. Innuɣna. Azekka-nni ikker zik ad iruḥ. Tedda yid-es yemma-s almi d taqerniḍt n taddart-is, tuɣal-ed s imeṭṭi d tasa-s n tyemmatt temmecc.\n\nṬṭrad amaḍlan wis-sin\n\nKra n wussan mi-yuɣal ar lkazerna n Maison Carrée, fkan-t ar tnezruft. Din tusa-yas-d semmumet imi ur innum aṭas n uzɣal d ujdi. Iṭij irna aceggeḍ i wayen iqqimen i tegwlimt-is. Maca Umerri akken is-d-usa tegwnitt iqqazem-itt. Irfed-tent issers-itent yufa-d yifit tanezruft d talwit wala ccwal n tudart gar medden di tmurt-is.\nDeg usegwass n 1939, ikker uhetwil di Turuft. D ttrad amaḍlan wis-sin. Sbegsen-asen Iṛumyen i waṭas n warrac n tmurt akken ad rḥun ar Fransa ad ḥerben ɣef tlisa n tmurt. Hitler icca-d tamurt sya-u-sya. Dɣa Umerri illa gar wid ibegsen iḥezmen , war lebɣi nsen, ad rren akk-in iserdasen n Hitler di tama n Starsbourg ar tiseɣlit Maginot.\nMaca Wehrmacht tekka-d s ufella, s tmurt n Beljik. Akka isen ikellex Hitler i Ṛumyen d Igliziyen. Mugren-t ar usammer n Fransa u ewwin kra sɛan d aserdas iẓewren ar din u jjan amalu d ilem. Dɣa kra i ɣef izḍem Hitler ini isdarm-it, ihud-it, imeḥqit.\n\nXas akken, mbarrazen Iṛumyen d llalmaniyen deg usammer n Fransa, di tama n Strasbourg. Dinna dɣa i illa Umerri gar isardasen Iqabyliyen. Atan amek iḍra umbarrez-agi:\nɣzen ixejjḍan d tesrafin sdat nsen, heggan iman-nsen ad nnaɣen. Iḍudan ɣef zznad. Umerri iqqim, tamegwḥelt tres ɣef umessaḍ, tixenfyac ar igenni d MAS 36 ar tama-s. Allen-is ṛessant ar tama ucengu ittrajju am netta am isardasen nniḍen.\nMi d-iwwed userdas allman, ibda-d aṛsas aṣeffer sya-u-sya, isla Umerri i ccaf nsen isuɣ: ar deffir! ar deffir! Rewlen akw Iṛumyen d wid illan ar tama nsen acku ḥsan ur zmiren ara i Inaẓiyen ten-yugaren ten-yifen ama di leslaḥ ama deg uheggi n ttrad. Dɣa yufad iman-is Umerri iman-is kan, weḥdes acku ur iddi ara gar wid irewlen. Ur yuɣal ara ar deffir am netta am wiyaḍ. Mi d-iwweḍ ihi tizi leḥris ulac amwanes, ulac ameddakul. Yiwen ur d-illi ar tama-s.\nMaca rrewlen akw ala netta. Ayen? ayen ur irwil ara am netta am isardasen nniḍen? Amek almi niqqal ifka ixef-is d asfel? Dacu i t-ijjan iqqim din? Wisen dacu id-iɛeddan deg uqerruy-is almi inta din am tagwest d ṛsas d acebṛuti ittreqriq deg igenni. Iseqsiyen-agi ahat mmuten yid-es. Maca limer d-illi unadi ɣef tudart-is ahat atan neẓra ayen iqqim ddaw ikamyunen d tkeryas illmaniyen.\n\nIkcem ar tesraft neɣ ur uxmujj ittwaɣzen ddaw tmurt irked din. Idda cwiṭ deg-s imi axmujj-agi ɣezzif almi iwala iman-s iffer akken iwulem issusem iqqim iman-is. Ur t-id-yuli wawal ur t-id-yuli umesli. Inteḍ din amzun d tadɣaɣatt.\nɣef ubrid nnig tmurt, nnig uqerruy-is, ttɛeddin icaren d ikamyunen n Wehrmacht. D zhir kan i wumi issel d tmurt ittenhuzun fell-as. Tikwal ɣellin-d kra n ibruyen n wakal si sqqef n tesraft-nni. Iɣil ad d-hud u ad ittwarkeḍ din yerna yiwen ur t-ittaf. Ad iruḥ am aḍu. Maca, am arezg-is, isemnaɛ aqerruy-is.\n\nTimlilit ines di Fransa d Muḥend Aṛezqi\n\nMi iẓra d ayen tefra nnig uqerruy-is, zrin iserdasen n Wehrmacht. Irjja iḍ iffeɣ-d. Yuzel ar teẓgi iffer d netta i ttwali sya-u-sya ma illa kra ara iwali. Idda akken cwiṭ iwala yiwen laɛzib neɣ lfirma. Iɛuss-itt cwiṭ ad iwali amek tella tegwnitt din, ur iẓri wara n wayen issagwaden. Dɣa yemmeɣ s uɣiwel iteddu s axxam-nni ibedden ar rrif n tfarka gar snat n tselnin. Isṭebṭeb, telli yas-d tawwurt yiwet n tmeṭṭut meqqwert cwiṭ di laɛmer. Inna yas ayen illan, tameṭṭut tefka-yas icca iswa. Tefka yas diɣen talaba n urgaz-is akken ad ikkes talaba-s userdas. Syin iṭṭef abrid-is ar tmaneɣt, ar Lpari.\nDi Lpari, di Barbes, imlal d Muḥend Aṛezqi deg yiwet risṭura i deg iqqim i uḍebsi n seksu. Dɣa zedɣen akk-en akken ad myaḥkun ɣef uqbur d umaynut. Immuceh-as-d Muḥend Aṛezqi amek teṭṭfen ar taẓult ass-mi isres Umerri d tirect Ccambiṭ deg Umecras. Ittwaḥbes agur, iffeɣ-d. Syin iṭṭef-d lbabur ar Fransa maca di ljjib-is ur tettekkes ara Colt 45 ines. Izga ar ɣur-es acku imiren teqwa tmafyatt di Lpari.\nUmerri diɣen ɣur-es di tbarizt, MAS 36 ifsi, d yiwen ujenwi anect-ilat, inebbeh-it u taqamumt-is tesɛa uglan d tuɛlac am umgar.\n\nInuda yufa amahil dɣa irked am netta am iminigen n tmurt: lxedma lluzin s axxam am aken qqaren iminigen n zik!\nɣer yimsulta n Fransa Umerri, imi ur t-ufin ara yuɣal d amerwal, d amẓerti. Yuɣal diɣen ar temsalt-nni n tuqemca tufra. Maca tin i t-ideggren ar tufra d tin ssalima. Iddukel netta d Muḥend Aẓezqi ad walin asaru akken ad ksen cwiṭ ɣef ul. Di ssalima, send ad ibdu usaru sɛeddan-d yiwen usaru awezlan ɣef imezdaɣ n ugafa n Tferka yunagen ar Fransa, imiren wa iqqar-asen Aɛraben wa iqqar asen kan Inselmen. Deg usaru yagi izga yiwen ubulis, bu-tkaskiḍt, ishetrif , itezzem, ikkat deg Imaziɣen d Waɛraben. Xarttum miḥyaf d usider deg imaziɣen almi ur asen- ijji yiwet. Mi walan akken Umerri d Muḥend Aṛezqi, ijbed-d Muḥ Aṛezqi tameẓyant itirri ɣef ubulis-nni deg usaru deg akken irfa, immec. Dɣa tekker ṭanṭana, ikker uhetwil. Wa ittsuɣu, wa ittmejjid, wa yettazal wa yeffer ddaw ikwersiyen. Umerri d Muḥ zṛan dacu i ten-ittrajjun rewlen send ar lemdent tewwura, send ad d-awḍen ibulisen.\n\nSeg imiren, imsulta ḥsan deg akken Umerri idder. Ibda unadi fell-asen netta d Muḥend Aṛezqi.\nRekden deg yiwen usensu di Pigalle iṭṭef yiwen uqbayli. Qqimen ugar n 4 wussan ur d-ffiɣen deg ass. D iḍ kan iten iteṣren, tefɣen leḥḥun cwiṭ ad ksen lxiq. Ar wass wis 5, Muḥend Aṛezqi yeḥḥulejj (idisidi) ad yuɣal ar tmurt, inna i Umerri:\n- Ur ak-id nniɣ ara maca atan ara ttnadin fell-i yimsulta acku ugiɣ ad dduɣ ar umennuɣ mgal Ilmaniyen. Yerna atan ad ruḥeɣ ar tmurt.\n- Ayen? Tugadeḍ ? Yerna Hitler iḥqer-aɣ.\n- Ala macci ugadaɣ. Ur bɣiɣ ad nnaɣeɣ akken ad d-ḥelliɣ tilelli i Iṛumyen d nutni ugin iyi tilleli di tmurt-iw. Amek ara zzlaɣ ad fkaɣ iman-iw d asfel akken ad ḥelliɣ tamurt i Iṛumyen d tmurt-iw tedder ddaw uḍar nsen. Ini-yi-d amek ma illa kra n ṣṣwab nniḍen ɣur-ek?\n- Dacu ara ak iniɣ a Mu! ɣur-ek kra n tektiwin ur llint ara ɣur-i. Maca imi telliḍ akken ik-ihwa dagi ur ttuɣal ara ar lmizirya n tmurt. D aya kan ara ak-iniɣ!\n- Ma illa ewwi-k-id ubrid yiwen wass ar Buɣni, ɛeddi-d fell-i ad nemwali. Ma d ayen nniḍen ifra ssuq tenza sselɛa.\n\nTemlal tasa d wayen turew\n\nSeg wass-mi iruḥ Muḥend Aṛezqi, yufa-d Umerri iman-is iman-is kan i tikkelt nniḍen. Maca tiktiwin n Muḥend Aṛezqi bdant ttakkent imɣi deg allaɣ-is. Izga ittxemmim ɣef anect-a. Izemmem ixemmem, yufa d akken d Muḥend Aṛezqi u ɣur-tella tidett. Tamurt-is tettwaḥres, issekna-tt Uṛumi d alqayed d ccambit ar yidis-is.\nImiren ttrad amḍlan diɣen irekkem. Wehrmacht tezgel kra imennuɣen u tebda tettnaɣ timedeffirt. Umerri icum-itt tebda tqemmeḍ. Acku Iṛumyen d Igliziyen ttqejjimen cwiṭ cwiṭ deg Inaziyen ittnaɣen s tukerda n tqejjirt.\nIzra d aken ar tagara n ttrad, ad tedyeq fell-as tegwnitt. Imi ad uɣalen ad ezzin fell-as yemsulta. Dɣa, 3 waguren send ad ifru ttrad, iṭṭef lbabur ar tmurt.\n\nMi d-ires di Lzzayer, iṭṭef imiren imiren lkar ar Tizi Wezzu. Mi tfujj tiṭ-is ɣef idurar i deg id-ikker, ireḍb-ed wul-is u tberreq tɛabuḍt-is. Iḥus am akken iqber cwiṭ maca macci d aqber-nni d-zeggwiren amɛuqu.\nIrkeb deg yiwen uṭaksi almi d Tizi n Ttlata ikemmel deg iḍ uṭṭellis ɣef uḍar almi d axxam. Iteddu ittemdarkal, ikkat tiselnin d yeẓra almi issaweḍ ar taddart-is iṭṭsen, amzun d tilemt. Iddem abrid s axxam nsen isṭebṭeb ɣef tewwurt useqqif. D tawwurt n ubelluḍ d tahrawant.\n- Anwa wa? id-inṭeq baba-s.\n- D nek a baba! D Ḥmed! Ldi-yin tawwurt!\nTeldi-d tewwurt, kkren-d akw at wexxam mugrent-id, ssudnen-t. Yemma tessaɣ times u ikker ubahnanuz ittaweḍ ar ssqef. Qqimen akw yid-es ar yiri lkanun iḥka yasen-d amek teḍra yid-s. Deg uxxam yufa-d baba-d meqqwer cwiṭ maca ur yuɣal ara d amɣar awessur am aken iɣil ad t-id-yaf. Yemma-s kif-kif teṭṭef ula d nettat iman-is. Gma-s meqqwer s tezmart-is ma d uletma-s ur tt-id-yufi ara deg uxxam. Attan deg uxxam-is, “fkan-tt” tezwejj.\n\nlḥasun kra ikka yiḍ, teqqim tumart d teḍsa ulac anwa ara tent-idmen. Carhen wulawen, ikkes uɣilif d lxiq: yuɣal-ed urgaz s axxam.\nAzekka-nni at taddart akw mgagin-d ar ɣur-es di tejmaɛt imi cedhant, jjment akw. Tilawin kecment-ed s axxam s waddud. Ta tewwi-d timellalin, ta d timẓin. Ta d skkwer ta lqahwa acku akka i d ansayen imiren. Mi ara d-yuɣal iminig ttadedden-d medden ɣur-es u ssarbaḥen i mawalen tuɣalin-a n talwit. Qqarent tlawin i yima-s \"meqqar imi d-yusa bxir mmi-m!\" neɣ \"Ansuf s mmi-m ar wexxam, s tezmert-is! Yerna ur tyuɣ wara a negehh-im!\" llant tid diɣen is-innan: \"Ma nniɣ-am! Awid-ukan yuɣal-ed irza-d fell-awen! Lɛeslama-s!\"\n\nSin wussan ar yidis imawlan d at taddart, iṭṭef abrid ar Yiɣil Imula ad iwali ameddakul-is aqbur Muḥ Aṛezqi. Yufat di yir tagwnitt. Inna-yas-d:\n- Atan ara ttnadin fell-i di myal tama. Serḥen-d iṭṭarusen nsen fell-i u ssegdeln-iyi tufɣa gar medden. Ilaq-ak ur d-ttaseḍ ara aṭas ɣur-i akken ur ak-d-ttawiɣ ara daɛwessu neɣ kra twaɣit nniḍen.\n- Waqil ur iyi tessineḍ ara ar tura a Muḥ a gma! Kecc d ameddakul-iw, yerna ala kecc i d ameddakul-iw u nek ur ttajjaɣ ara imeddukkal di ddiq. Urjjin ak zziɣ s waɛrur ttnadin fell-ak neɣ qqimen! Dulaqrar ad tifrir tagut!\n\nQqimen akken di sin tiremt. Mmeslayen akw ɣef ayen iḍerrun di tmurt d wayen iḍran di Fransa. Muḥend Aṛezqi tikkelt-a iwala d akken Umerri ifka-d udem i wawal asertan d-ewwi s lecwar kan. Icrah s umeddakul-is. Icrah ugar imi Umerri ur yugad ara ad t-imlil gar medden. Ugar anect-a iɛreḍ-it-id s axxam-is akw-ya.\n\nYuɣal-d Ḥmed ar taddart anda iqqim kra n waguren. Ussan ttazalen d wudem nsen yiwen. Yufa-d iman-is am zik: iman-is deg imudaɣ n taddart. Tudart n taddart ur teffiɣ ara fell-as. Macci tikkelt-a allaɣ-is itezzi, ittxemmim ɣef teɣdemt d miḥyaf ddren Iqbayliyen di tmurt nsen. Awal n Muḥend Aṛezqi isṭenṭun deg uqerruy-is. Yerna iwala d akken uɣalen medden macci kan di ṭṭarf, maca ula d illugan m tmurt n Iqbayliyen aṭas ur ten-nettqadar ara imi illugan Iṛumyen kkan-d nnig-sen. Irra umeḥras taqlaḍt i Uqbayli izzuɣur deg-s am...\nYufa diɣen aṭas n miḥyaf d lbaṭel i illan gar medden. Ameqwran icca amecṭuḥ. Amerkanti issexdem s wulac aẓawali, icca tidi-s. Wid inetḍen ar Iṛumyen am lqayed d ccambit rekḍen atmaten-is deg zal qayli. Tuɣal tirrugza d awal kan, tuɣal tirrugza d idrimen.\nUmerri icca-t wuli-s ɣef wayen iwala. Ur innum ara tigi. Iɣuc-itent. Iɣunfa-tent. Dɣa seg-mi d-erna tyita n Gelma di 8 di magu ussegwass n 1945 igza ur d-iqqim wara. Ittwakkes sser u Aṛumi ibeggen-d udem-is amek-it. Yuɣal-as Uṛumi d ixwumasen-is d qeḍran. Sya d afella, nek yid-sen d taqbaylit!\n12 di magu 1946, irzef Muḥend Aṛezqi ar Umerri. Iwwin-d ameslay ɣef issalen n tmurt s teɣzi s tehri. Imiren i issali Umerri tamuɣli-s ɣef wayen is-d ezzin. Tewweḍ tfidi s iɣes. Inna-yas I Muḥend Aṛezqi iwweḍ-d lawan ay ameddakkul! Ulamek ara a nidir akka. Ad nali s adrar u nessekrah ddunit i wigi ittbargizen fell-aneɣ d wid isen-ittaṭafen afus.\nMsefhamen d akken ala tufɣa ar udrar i d tifrat. Msefhamen diɣen d sin kan ara fɣen d yiwen neɣ sin imeddukal n Muḥ Aṛezqi. Ad ddun yiwet n tikli u d Umerri ara yilin d aqerruy n terbaɛt. Umerri iffeɣ-d takeṛmust-is imir imir:\n- Win yugin ad yaɣ awal-iw di terbaɛt-agi nneɣ atan ad ibnu fell-as! Ma d ayen nniḍen, simmal cwiṭ yidneɣ simmal ad tifsus fell-aneɣ tufɣa d tufra. Ma d ayen nniḍen ad iniɣ: effer, ewwet acengu anda ur k-yuḥtam. A necfu ɣef wawal-agi a t-nɛelleq am fzim!\nInna yas Muḥ Aṛezqi ak mlilaɣ ar lagar n Mɛetqas ass n lexmis id-iteddun.\n\nIlul-d Umerri\n\nAss n lexmis, iruḥ Umerri as Mɛetqas zik. Ezzi-d yakw i imeḍqan i wanida ara imlil d Ḥajj Ali Muḥend Aṛezqi d imeddukal-is. Netta iṭṭef deg uqerruy-is kra is-d-inna Muḥ Aṛezqi ɣef umdiq-agi. Inuda fell-as yufa-t deg umadaɣ.\nUmerri ur ittamen yiwen. Iẓra ma illa win is-tt-yundin ad ittwaṭṭef am arruy di lɣar. D aya i ɣef izwar. Ad iwali dacu-tt akka takwatt-agi n Muḥ Aṛezqi d wamek ara ikcem ɣur-es d wakem ara d-iffeɣ seg-s. Mi ifka anadi d wannuy deg-s, issens tacemmaɛt ittezruruqen deg teɣwmert n tekwatt; iffeɣ iffer ittrajju ad d-awḍen wid akken i deg ara yaɣ abrid umadaɣ.\n\nMi iɣli yiṭij, aten-iyi teddun-d 4 iterrassen. Mi id-ssawḍen ar yimi n tekwatt iffeɣ-d Umerri deffir-sen inna yasen:\n- Aql-i d a Muḥ Aṛezqi! Beddet din aqli-yin ɣur-wen.\nMuḥ Aṛezqi d imeddukal-is frawsen. Isduqqes-iten-id Umerri ur tuḥtamen. Mi d-iwweḍ ɣur-sen inna yas Muḥ Aṛezqi:\n- Ahya a Ḥmed a gma! Amek akka d-tufiḍ amḍiq-a yak a mmi ilaq ad n-ɛeddiɣ fell-ak ar lagar n Mɛetqas ɣef 8. Attan d 7 d kecc tmugerḍ-iyi-d ar tekwatt-iw!\n- D kecc iyi-d innan amek ara a d-aseɣ ar da xas akken ur tukiḍ ara d yiman-ik. Tenniḍ si lagar a nezgar abrid n tmacint, a nsub s asif syin a neddu deg umadaɣ almi d kra n tḥeccaḍin...Akka ihi id-ufiɣ abrid-iw. Yak amadaɣ ur isɛi ɣur-i kra n tufriwin. Ma tenniḍ-as i llufan ayen iyi-d-nniḍ, ad issiweḍ ar da zdat-ek! Maca macci d aya i ɣef d-ewwid irgazen-agi, kecmet tura akken a nemyusan cwiṭ, a nebbeh abrid ara naɣ ar zdat.\n\nKecmen ar tekwatt. Warɛad ssarsen iman nsen inna yasen Muḥ Aṛezqi:\n- Ay atmaten, akken a nemyusan cwiṭ, myal yiwen deg-neɣ aɣ-d-yini anwat d wacu i t-id issawḍen ar da, ar gar-aneɣ. Nek s timad-iw qqaren-iyi Ḥajj Ali Muḥend Aṛezqi n Iɣil Imula. Muggraɣ d tsertit si temẓi. Lliɣ d ameɣnas n PPA maca tagara yagi yuɣal ukabar n Ugdud Azzayri d inan kan, d awal kan. Xas akken, aɣref izga ibezzer idrimen i ukabar yerna seg uksum-is iten-id-itekkes. Llan wid diɣen iten-id-issuksen i uɣrum n warrraw nsen akken ad gren afus. Maca iqerray n ukabar ɣilen d Rrebbi asen-tt-id yawin netta win irjjan Rrebbi ad irjju ayen terjja tteryel. Assa a nettkel kan ɣef yiman nneɣ u ad tt-nqwemmer kan akka gar aneɣ ma illa nebɣa ad d-nḥelli tilelli i ugdud nneɣ. D aya kan. Atan ar ɣur-ek wawal a Asman a gma.\nInṭeq uterras nni iqqimen ar tama-s inna:\n- Medden ssawalen-iyi Asman. Maca isem-iw Amar Xujja Aḥsen. Lulaɣ di taddart at Meksent deg At Abdelmumen. Fɣeɣ s adrar seg wass-mi d-rriɣ ttar n baba i ɣef ituɛedda yiwen “uqjun” ḥaca timira nwen. Yerna aydi yagi irna yas zzux d wawal imi d axwummas n Lqayed. Akka i issagwad medden. Ma d ass-a aql-i yidwen s tezmert-iw d tdukli-w. Attan nnuba ar Amar.\n- Isem-iw Amar Amsaḥ n tɣiwant n Haussonvilliers (Nnasirya n wass-a) iyi-tt-wagedlen ass-a. Nɣiɣ dinna yiwen uterras d Aɛrab azzayri illan d ccaf-iw deg yiwen laɛzib. Laɛzib-agi d ayla n yiwen ukulun. Aterras-agi ihi itekkes sser fell-aneɣ s ifellaḥen. Asusef d regmat si sbeḥ ar temeddit. Izga iqqar-aɣ “kelb ben kelb” u yiwen wass issuli-d ajenniw-iw issaweḍ-itt armi ur zmireɣ ara as-awiɣ nnig wanect-en, dɣa tekkaɣ-as din. Ussan-agi ad zemmen 12 n waguren aya-gi. Mawel aql-i zgiɣ di Rebeval (Beɣlya) u ass-a ferḥaɣ aṭas s yis-wen imi sya d asawen ad tuɣalem d imwansen.\n\nAterras wis kuz imgarad cwiṭ fell-asen. Issusem ikmed maca tamuɣli-is qessiḥet, tessagwad. Ṣṣura-as tettbin-ed amzun iffeɣ-itt rruḥ. Seg-mi id-iwweḍ d netta ɣef tiṭ Umerri. Dɣa inṭeq-d ula d netta:\n- Nek akken zriɣ, ulac ayen isemgarden amakwar d umerwal ɣef yemsulṭa neɣ d imenfi ɣef tektiwin-is. Ittwagdel-asen akw wass d tikli gar medden. Mgal tigi zriɣ a neddukkel akken ma nella u atent-nqazem s uzday n lqed. Maca ɣur-wat ad tettum iman nwen. Ilaq a nezwir deg iman-nneɣ u mi neccur lejjwayeb nneɣ d tḥawacin n twaculin nneɣ ad d-nelhi sakin d iẓawaliyen d igelilen. Acku amɣid d adebbuz kan i ttqadar wanag awal aẓidan s ucennef akw i t-ittarra.\n\nMi ikfa uterras-agi tiyita di medden, issekna aqerruy-is issusem. Umerri iẓra yir awal am wagi ur issuffuɣ ara ar wayen ilhan. Iḥus am akken ad asen-yuɣal uterras-agi d azrem uqelmun. Injjer taɣect-is inna yasen:\n- Nek n taddart at Jimaɛ n Iwaḍiyen. Zriɣ izwwer-awen-d Muḥ Aṛezqi awal fell-i, fiḥel ma nniɣ-awen-d ayen iwen-dinna yagi. Ass-a nemlal-ed dagi akken a nemsefham ɣef tikli nneɣ d wamek ara asen nekker i wid irkḍen deg uɣref nneɣ. D aɣref i ɣef ara nsenned u d netta kan ar aɣ-isselken. Aṭas n wid iɣ-d-izwaren yagi ar umadaɣ maca imi tuɛeddan ɣef ifellaḥen, uɣalen ar medden am jenjjar i tiṭ. D ulaqrar almi ttwakemcen acku amɣid issaɣ akw ɣef tmurt am umccim di tiɣilt. Ilaq ad nsed ɣur-s ad isenned ɣur-neɣ, ad tili tagmatt gar aneɣ. Ma illa nessedda-t gar icenga nneɣ xas d aẓawali iceffu u issen ad yandi. Ma llan medden d tirni ar tama nneɣ, aɣ-d-fken ucci, ad ldin allen u ad fken tamezzuɣt fell-aneɣ.\nIswi nneɣ macci d tukarda macci d tamḥeqranit deg ẓawali. Iswi nneɣ, s yiwen wawal, d tiririt n tissas i wid mi-tt-ksen Iṛumyen d ixwumassen nsen. Tikli nneɣ ad tili d tin zeddigen u ad ilin ilugan a tt-id-izzerben. As-d-ilin d tilisa. Tura imi d nek i d aqerruy n tarbaɛt, tura kan awin-ten-in-inniɣ yiwen yiwen u ad awin arnuɣ kra n wayen ttɣunfuɣ d wayen d wid ur iyi-d-nezgi ɣef tiṭ.\n\nTagara n Umerri\n\nQqimen di 4 di tɣarɣart, ɣef tyeggirin, zzin-d i tarbut n seksu d waftaten n uksum irsen ɣef ugartil. Iqḍa-d inefq-ed Aâli imi iâareḍ-ed imeddukal-is. Tarbaât Umerri d Muḥ Aṛezqi di sin, netta d âaemmi-s di sin. Tetten, ttnecraḥen, ttaḍsan. Yak d imeddukal. Iɣli-d laman gar-asen. Ur d-illi usurdu, ur d-illi ccek. D tagmatt. D tadukli ɣef tgella d lemleḥ. Maca Aâli izga itett Umerri s nqar n tiṭ. Amzun ittalas-as-tt. Amzun iceggeḍ-it kra. Netta tuɣ-it yunditt netta d âemmi-s. Ksan-d tundar yiwet yiwet, almi d-ssawḍen Umerri ɣer txenfuct ubeckid nsen di tesga n uxxam nsen. \n\nUmerri ur yuki d nda mi itekkat. Ur yuksan, d netta d umeddakul-is tuɣiten di nnican, gar tɣunam n tmegwḥelt n Aâli. Aâli Wasel, n Iâezzunen, d ameddakul-is iḍelli, d amedddakul-is assa. Ur d-yelli wayen ara a t-ikukru. ɣur-s, am akken ur ḍrint. Âait ɛait. Wanag, urjjin isrussuy tamegwḥelt-is ar tmurt. Tezga ar yidis-is, ɣef udem ufus akken mi tt-iḥwajj ad tt-iddem imiren imiren. \nAzal ttaken Iqbayliyen n imiren i tmegwḥelt am win ittaken i tlawin nsen: ur ittnuz ur irehhen!\nAssen, isers-itt, isenned-itt ar udekkan di teɣmert. Ur d-lli ara ɣef udem ufus-is. Mi inuda fell-as, yuɣit ismar-as Aâli macci d yiwet n tarsast. Isḍarḍeq-as ibardiyen-is am netta am umeddakul-is. Teffeɣ swa swa akken i tt-undin. Wa iqqar d Aâli i itekkan ɣef znad wa iqqar d âemmi-s. Ama d wa ama d wihin, Umerri yuɣal d aquran di tɣerɣert. Icca-t waldun di tesga n ṭṭlam. Izirig ileddayen yuzel ɣef tamart-is. Immut. Si tiremt-nni d afella, tensa tafat n Umerri. Iquc usirem id-irra i watas n medden. D ayen d tagara.\n \nXas akken, ikmumes amzun d aqejmur, d ajdar, ɣef udem-is issaɣ-d yiseɣ. Ittban-d amzun immut s tfenṭazit neɣ am akken ur ibni fell-as. Timi-s tekres amzun ur yuḥtam ara ayen iḍran yid-s. D aya ihi i ɣef Aâli d âemmi-s ufan ulamek ara as-anfen akken. Ksen-as ula d talaba ines zeddigen, selsen as tayeḍ yumsen, ixnunsen. Ssufɣen-t seg uxxam u ewwin-t ar iɣzer akken ad ssidren seg azal-is. Ladɣa dina is-gan tafuṭuttt-nni id-iqqimen ar medden d tirni. Seg-s issenned ɣef tezṛutt amzun illa win i t-issarsen. Ur d-iban ara deg-s am win iɣlin, am win icca waldun.\nIhi ula di tmettant rran ad t-ssimsen. Dagi akw i t-ttwaɣ. Acku caḍen, ttḥarqen. Am akken tamgarḍt-is ur asen-teccur ara tiṭ.\n\nImi Umerri yuɣal i Iṛumyen d iqeddacen nsen d jenjar i tiṭ, d aṛejjaq di tgerjumt, llant-ed deqs n temliliyin fell-as. Lkumanda n Tizi Wezzu, ccambitat, lqayed, d iḥerkiyen nniḍen akw i tezzin fell-asen u ternuḍ-as s ufell-a kra n win i wumi ifka tiyita akken ad t-id yerr s abrid. Myal tikkelt, ad as-sennin kra illan gar wallen nsen nutni d ayen n dir, d ayen ifɣen i ibardan. Kra n wanida d-tella tukarda, kra n wanida id-illa imenɣi ad t-aebbin ɣef uqerruy Umerri. Xas akken, Umerri izdeɣ deg ulawen n medden u yiwen ur ifki deg-s afus.\n\nMacci d tikkelt tura i iḥeccem Umerri imsulṭa-agi umaḥras, i ten-id isban d iqwrar imi ur as-zmiren ara. Ur as-ttawḍen ara ula ar ugarz. Mâebbaren d tikti n tuṭfas macci d tikelt u tagara ur d-iffeɣ kra syin imi imezdaɣ n tmurt llan-d ar tama Umerri. Ansi is-kkan Iṛumyen d ixemmasen nsen, netta s ufus n medden, ad yekk ansi nniḍen. Isban-iten-id d wid ur as-nezmir d netta urjjin iḥbes acemmet deg-sen imi izga ucaqur ines n teɣdemt ittqeddir. \n\nTusa-d tikti i lkumanda amek ara tsekertfen. Ẓran akken ad as-awḍen ilaq asen ubrid n laman:yiwen seg imeddukal-is. Ilaq as-sbedden. Maca anwa seg-sen? Amek ara t-qenâen ad ibxes u ad ifek afus deg Umerri illan imiren d assaḍ gar wallen n medden d tirni? \n\nRefden sarsen ufan-d ilaq ad t-smarkin netta d yiwen seg imeddukal-is. Akken ad yilli usemmarki ilaq ad afen taɣwsa ur izmir umeddakul-is ad isemmaḥ. Ilaq asen ad afen kra uxeclaw ur izmir as yanef Uqbayli ad iâeddi. Ilaq kra d amuqran, ara yawḍen i umdan ar tamart-is, ar isseɣ-is, ar nnnif-is. Ayen ara t-icemten gar medden ma ur d-erri ara ttar. Am tamgarḍt, neɣ tuksa n sser.\nXemmem as diɣen aṭas u gezmen di rray d akken zemren ad qqenâen yiwen seg imeddukal-is ma illa sbaben-as agejdur, ma illa gren-d tameṭṭut-is ar taḥsirt xas akken ur tuksan ara. Akka ihi ssalin tasraft, fernen Aâli imi d ameddakul amuqran n Umerri yerna tella-d ɣur-s tmeṭṭut tecbeḥ nezzeh, akken d-nnan. Gren fell-as meskint ayen ur texdim.\n\nEwwin-t ihi ar Tizi Wezzu ɣef tqacuct iqerray nsen. Azal n 3 ussan d wuḍan i teṭfen ɣur-sen akken ad tessimnen. Dɣa rwin-as aqerruy-is akken iwata. Ssawḍen ihi almi iten yumen d akken Umerri ikcem-as s axxam u kkes sser ɣef tmeṭṭut-is. Netta anect-a yak ur d-illi maca di tegwnitt am tinna, ibundel Aâli . Idderɣel. Yuɣal ittwali kan amek ara ineɣ Umerri acku mawel ad ssufɣen awal ar taddart u as ittwagdel wawal gar yergazen. Akka i tella imiren. Isseɣ d nnif am tamgarḍt. Ma illa iffeɣ-d wawal macci d ayen fessusen ad tesfehmeḍ i medden d tikarkas. Ladɣa ladɣa ma ɣef tmeṭṭut imi kra illan d isseɣ n twacult, itti ɣef uqerruy-s nettat yerna ur tezmir ad tenni kra. \n\nIffeɣ-d Aâli syin u deg uqerruy-is tban tikli: ad ineɣ Umerri, ad yerr ttar akken i wata. Ifra ssuq, tenza sselâa. Immeslay d âemmi-s imi tamsalt tâna akw tawacult-is. Emtawan amek ara t-ksen si tudart imi yuɣal-asen d ugur, d ayen iten ssarxan gar medden. \n\nBernen Iṛumyuen d iqeddacen nsen ihi Aâli almi yuɣal irra iman-is d qebbaḍ lerwaḥ am winna n tmucuha. Win n tmucuha meqqar ittass ar win i wumi teccur, ma d Aâli iccur-itt i Umerri.\nAkka ihi is-ihegga imensi. Yir imensi. Win n uɣurru. Yiwen ur yuksan wayeḍ ur yuklal. Umerri ur ixdem kra, Aâli Wasel seccen-t, ccuren-as taqerruyt d tmelɣiɣt almi ulamek ara yidir ma illa idder Umerri. Ṛzag-it wussan skud idder Umerri. Ufan-as abrid. Deg ussegwass n 1947. Di furar. Ass wis 16. Deg Iâezzunen. Swa-swa ass-mi id-issali Krim Belqasem tarbaât-is OS yulin s adrar send 1954. Yak mlalen netta d Umerri akken ad dduklen mgal amaḥras maca ur umtawan ara, ur zgin ara ɣef yiwet n tmuɣli. Maca ar assa ur neẓri ara amek id-teḍra gar-asen neɣ wisen ayen ur dduklen ara.\n\nIffeɣ yir awal d usali n wayen iḍran d Umerri u yuɣ akw timnaḍin n tmurt n Iqbayliyen d tin n Llezzayer d Fransa. René Leiber n uɣmis Le Journal d’Alger, yuli-d ar Tizi Wezzu u yura amagrad ɣef Umerri d tagara n “txidas, war-laman d yir sekka” di tmurt n Uzwaw. L’Écho d’Alger diɣen yura ayendin si yennayer ar furar 1947 ɣef Umerri d tarbaât-is. \n\nTamettant n Umerri wa tesrut, wa isfenxer kan. Wa irgem-it wa iwwi-t-id d asefru. Xarttum ar ṭaqa n Iqbayliyen, Umerri ad iqqim i lebda.\n\nḤMED UMERRI sɣur Ɛ. Mezdad, 1974 \n\nAkken kan yebda tikli\nAtas i ţ-yeddan fell-as\nSemman-as medden imenfi\nNeţţa d tirrugza i d ayla-s\nMa d win yellan d anesli\nI Ḥmed yesbur talaba-s.\nAnwa-t Ḥmed Umerri\nDeg umadaɣ i yeţţili.\nIsemmeḥ adriz ɣur-es messus\nInuda ɣef tilelli\nS anda inuda afus\nYufa tagmaţ ur telli\nYeqqel wemdan d aṭarus\nDi tal tiɣmert d agani.\nAnwa-t Ḥmed Umerri\nI-mi ur as-yezmir Urumi ?\nTeffeɣ-d tejɛalt d tameqqrant\nWin i t-yenɣan ad ţ-yawi\nYiwen wass atma-s ṣumren-t\nI yas-izemren d nutni\nAbeckiḍ bu-sebâa ɛellqen-t\nI Ḥmed heggan-d imensi.\nWi nɣan Ḥmed Umerri\nD atmaten-is neɣ d Arumi?\nIzem yemmut di laman\nDin i yeɣli ɣef uḍebsi-s\nAɛdaw yeṭtef wi t-yenɣan\nYezwi-yas akk tilkin-is\nḤmed yemmut di laman\nAm neţţa am yemrawen-is\nYemmut Hmed U-Mem\nIlul-d Ḥmed Umerri.\n\nYennayer 1974\n\nAyamun; asmel n tsekla tamaziɣt \nImyura; asmel n imyura n tamaziɣt\n\nTameddurt","num_words":9650,"character_repetition_ratio":0.028,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.229,"stopwords_ratio":0.042,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":17853.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Fa%E1%B8%8Dma%20n%20Sumer","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Lalla Faḍma n Sumer d tameṭṭut Taqbaylit ikecmen deg umezruy n tmurt s ibeddi-is deg wudem n\n\nTameddurt-is\n\nLalla Faḍma n Summer neɣ Faḍma n At Si Ḥmed U Mezian n Warja, d tameṭṭut i ikecmen deg umezruy n tmurt s ibeddi-is deg wudem n wemnekcan afransis. Tlul deg useggas 1830, aseggas ideg d-kecmen Iṛumyen tamddint n Dzayer, deg taddart n Werja, deg lɛerc n At-Buyusef. Taddart n Werja tezga-d deg webrid yettawin seg Aṣqif n Ṭmana ɣer Tizi n Tirurda, deg wul n Ǧerǧer. Isem n Summer i tewwi Faḍma, d isem n yiwet n taddart nniḍen ur nebɛid ara ɣef Werja anda i tedder Faḍma.\n\nTemẓi-s\n\nTekker-d deg yiwet n twacult n yemrabḍen, nettat d yiwet n weltma-s d kuẓt (4) watmaten-is. Baba-s Muḥend Ameẓyan At Sidi Ḥmed, yeɣra Leqran, d aɛeggal n Ṭariqa Taṛeḥmanit, i d-yeskker Sidi Ɛebdeṛeḥman Bu sin Iẓekwan deg useggas 1715. Asmi tewweḍ ṣa (7) n yiseggasen deg usemmud-is, tawacult-is teǧǧa Warja, tṛuḥ ɣer Summer anda yuɣal baba-s d Ccix n taddart.\n\nFaḍma tettuṛebba-d, am nettat am teḥdayin n tallit-nni, deg wansayen d leɛwayed n Leqbayel n zik. Maca, tewwi-d tikli nniḍen, yemgarraden d tin tezyiwin-is. Ur tettaɣ ara awal n yimawlan-is, tettefeɣ ɣer beṛṛa ɣer wennar n yergazen, ɣas akken tilawin n yimir-nni amkan-nsen deg wexxam, yerna dɣa ma yella d tamrabeḍt. Teffeɣ d tamnafeqt. Yuɣal d ttawin-tt medden d anzi, tin yekkren ɣer tayeḍ ad as-tini tuɣaleḍ d Lalla n Werja, ma deg yella tefka lebɣi i lebɣi-is, ur teṭṭif ara deg leɛwayed n zik. Baba-s d watmaten-is ḥeṣlen deg-s, tagi d tamsalt n nnif, gma-s akken ad tt-iɛaqeb, ḥebsen-tt deg wexxam acḥal n wussan.\n\nFaḍma tura d tameṭṭut\n\nAsmi tewweḍ 16 n yiseggasen, yenna-as baba-s : A Faḍma, aqli-kem-id tura d tameṭṭut, ilaq-am ad terreḍ axxam. Tenna-as : ur lliɣ seg tid yettarran ixxamen, a-t-an ara yi-d-ttasen kra n temsal meqqren d tid kan ara ḍefreɣ. Baba-s, tebda tkeccem-it tugdi, awal ara yettazal, heddren, qqaren-as, ahat ur teṣfi ara. Akken ad tbeggen tidet, Faḍma terḍa ad teddu d tislit. Yuɣ-itt Yeḥya n At-Buxulaf n taddart n Ɛeskker deg lɛerc n At-Yetturaɣ. Teqqim deg wexxam n wergz-is ṣa (7) wassan tuɣal-d ɣer Summer.\n\nDeg tallit-nni, Aṛumi yebda yettaɣ-d tamurt n Leqayel. Deg 1837, yeṭṭef tamdint n Delles. Ssyin akkin, d nnuba n Budwaw, Tizi n At-Ɛica, Lberj-n-Mnayel, Dreɛ Lmizan d Tizi-Wezzu ad ɣlint ddaw tecḍaḍt-is. Seg yimir-n i iɛewwel ad yeɣḍel Adrar n Nnif, imir-n, i tekcem Faḍma annar umennuɣ.\n\nUssan n tegrawla\n\nDeg 1849, tesdukkel amennuɣ d Si Muḥemmed Lhacimi, yiwen n wergaz i yettekkan deg tnekra d-yeskker Bu Taɣaḍt (Bu Meɛza) deg Ḍahra, deg umalu n Lezzayer tamaneɣt. Wagi ṭṭfen-t Iṛumyen ɣer lḥebs deg Fṛansa, yessaweḍ yerwel-d, yuɣal-d ɣer tmurt anda d-yufa yeḥma useqi. Tadukli n sin yelmeẓyen-a, tessaɣ amennuɣ deg yal amkan deg Ǧerǧer, ssawlen i Yeqbayliyen ad beggsen ad nnaɣen mgal acengu. D amennuɣ ara idumen i teɣzi n yiseggasen.\n\nSsyin akkin, Faḍma n Summer tessunded tanekra n Bu Tserdunt (Bubeɣla) s yisem-is n tidet : Muḥemmed Ben Ɛebdelmalek, i d-yekkan seg tama n utaram. Tessudes amennuɣ deg Ǧerǧer, tuɣal d ccif ɣef yiserdasen i d-teskker, i d-yekkan seg leɛrac am At-Yetturaɣ, At-Buyusuf, At-Yellilten, Illulen-Umalu… Tebḍa-ten ɣef sin yegrawen : amenzu d imusseblen d wid tettawin isalen, wis d iɛerḍiyen i tmettant neɣ iserdasen s leslaḥ. Tessuter deg At-Yiraten ad ɣzen tisrafin, i At-Yellilten ad xedmen akal akken ad afen d acu ara ččen deg tegnit n umennuɣ, i At-Iḥitussen, Dderna, Illulen, Tiziḍt d Texliǧt-Iḥeddaden ad d-xedmen ibeckiḍen d lbaṛud. Ass n 7 Yebrir 1854, iserdasen n Lqebṭan Wolf ẓedment-d ɣef wedrar,. Faḍma yesduklen iɣil d trebuyaɛ n Bu Tserdunt, temmuger-iten ɣer Wasif Userdun (Sibaɛu), deg Yiɛezzugen. Ɣas akken ugaren-ten Yiṛumyen acḥal yid-sen, yerna ifen-ten leslaḥ, maca, lɛesker n Fṛansa yuɣal ɣer deffir zdat n tyitwin n yiserdasen n Faḍma n Summer.\n\nGer yimennuɣen imeqqran nniḍen i yekkren ger Leqbayel d lɛesker n Fṛansa, d win yeṭṭreḍqen deg wemkan imi qqaren Tacekkirt, deg At-Buyusef, ger 16 d 19 n waggur n Yulyu 1854. Din ččan Iṛumyen tiyita akken ur nwin, Marical Randon yeǧǧa deffir-s 25 seg yifesyanen-is, akk d wugar n 800 seg yiserdaen-is, ma d wid nniḍen selkenten iḍarren-nsen. M’akken yerwel yenna-asen i Leqbayel : “Ad d-uɣaleɣ”.\n\nGer 1845 d 1856, Ǧerǧer kkan-as-d seg yal tama, lɛesker d-yekkan seg Tizi-Wezzu d win d-yekkan seg Qsenṭina d-izegren ɣef Bgayet. Deg Yulyu 1857, lɛesker n Rondon d win n Faḍma mlalen deg Yiceṛṛiḍen, yekker imenɣi ger sin yemrigen. Amḍan n yiserdasen n Fṛansa yugaren s waṭas Iqbayliyen akk d leslaḥ i tesseqdec Fṛansa deg umenuɣ-a tessaweḍ ad tessenger yes-s almi d aneggaru seg yiserdasen n Faḍma. Tabɣest d tissas n wid yennuɣen ɣef tleli-nsen ur ay tezmir sdat n wehdum d-yeɣlin fell-asen.\n\nIseggasen-is ineggura\n\nM-akken i tt-senzen, Jeanne d’arc nneɣ akken i s-yessawal Rondon i Faḍma, yeɣli-d fell-as Jiniral Yusef, tameddit n wass, deg taddart n Texliǧt At-Ɛettu yeṭṭef-itt netta akk d tid-nni yellan yid-s. Wwin-tt ɣer Tmezgida, nnig Iferḥunen, anda yessers lekka-s Marical Rondon. Ssyin rran-tt ɣer lḥebs nettat d gma-s Si Ṭaher akk d 200 n yemdanen nniḍen i yettwaṭṭfen, deg Temɛemmert n Sidi Sliman deg Teblaḍt (ger Mdiya d Ṣṣur Lɣezlan) almi d asmi i temmut deg Ctembeṛ 1863, ɣef 33 n yiseggasen.\n\nUgar n ṣa (7) yiserdasen n umennuɣ, F���ansa, seg twaṭṭfa n Faḍma n Summer, teṛza Tanekra n Yeqbayliyen ɣef tlelli-nsen, teṛza Adrar n Nnif, teṛza Tajmaɛt n tudrin, tṛessa deg wemkan-is tadbelt-ines deg tamurt n Leqbayel ugar n lqern.\n\nAmezruy d yidles\n\nAss n 3 Yulyu 1995, wwin-d iɣsan-is ɣer Lɛalia anda teḍḍlen imeɣrasen n Tegrawla deg tmaneɣt. Almi d imir-n i yestaɛref uwanek azzayri s umennuɣ-is mgal amnekcan afṛansis. D acu kan anecfu aɣerfan ɣef Faḍma yezga yedder. Inzi: ɣer deffir d Faḍma ɣer sdat d tiṛṣaṣin, qqaren-t medden ɣef wayen i yettraǧǧun wid-nni yettnaɣen lawan-nni, ma yella rran taqejirt ɣer deffir. Akken diɣen ara naf ddeqs n yisefra fell-as, d tajmilt ɣef yiseɣ tla. Kra seg-sen :\n\n \n\nAss n larbɛa teṣebḥit\nAss-nni ɣef medden yeẓwer\nTafejrit mazal itran\nXati n win izerbzn yefḍer\nDeg Yiceṛṛiḍen i temḥallas\nYexleḍ wemnay d lɛesker\nYekker uɛeǧǧaǧ n leɣmam\nDeg tegnaw yuli iḍer\nSeg kra n win iḥedṛen dinna\nXati n win imi ɣezif leɛmer\nMarican bab n ukembbas\nDeg yixef-is i iferru ccweṛ\nLalla Faḍma i d-nettzuru \nLal izebgan d lǧuheṛ\nD Leǧninar i d lewkil-is\nWeltma-s n Sidi Ṭaher\n\nAmalah a Faḍma n Summer\nLal n wemzur d lḥenni\nIsem-is inuda leɛrac\nTura tɣab ur telli\nA-tt-an deg Sidi Sliman\nRu a yiẓri d leḥmali\n\nIdlisen fell-as\n\nLes Berbères Célèbres, M.A.Haddadou, Tiẓrigin Berti, Lzzayer tamaneɣt, 2003 \nHommes et Femmes de Kabylie, DBK, Tiẓrigin Edisud, Aix-En-Provence, 2001 \nFaḍma n Summer, Bitam Boukhalfa, Tiẓrigin Aurassi, 2001 \nFemmes d’Algérie, J.Dejeux, Tiẓrigin Epigraphe, Lzzayer tamaneɣt, 1994 \nL’insurrection de la Grande Kabylie, C.Robin, Tiẓrigin Henri Charles Laranzelle, Paris \nPromenades en temps de guerre chez les Kabyles, F.Hun, Tiẓrigin Challamel, Paris, 1860 \nHistoire de l’Algérie contemporaine, J.A.Julien, Tiẓrigin PUF, Paris, 1964. \nFaḍma n Summer, M.S.Feredj, Tasɣunt Revue Historique Maghreébine, 1979.\n\nTamesluyt\nhttp:\/\/tameddurt.com\/spip.php?rubrique34#Idlisen fell-as\nhttp:\/\/tinmel-tamazight.blogspot.com\/2011\/03\/lalla-fadma-n-summer-1830-1863.html\n\nTameddurt","num_words":1722,"character_repetition_ratio":0.038,"word_repetition_ratio":0.002,"special_characters_ratio":0.234,"stopwords_ratio":0.038,"flagged_words_ratio":0.001,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":15377.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Amurakuc","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Amurakuc neɣ Meṛṛakec (s tafransit : Marrakech , s taɛrabt : مراكش Murrākuš, Ddarja: مرّاكش Merrakc ) d tamdint tezga-d g unzul n tamurt n Umerruk. Neqqar as \" Tamdint tazegaɣt \" ( s taɛrabt : المدينة الحمراء , s tafransist : la Ville rouge ) .\n\nTella Amurakuc g tuẓumt n Merruk di tasga n Meṛṛakec-Asfi .\n\nUggar n 928 850 middn zdɣen g Amurakuc . Ɣur Amurakuc snat tasga : Tamdint tamzruyt d tamdint tamaynut.\n\nAmurakuc d ism amazigh lan g-is snat n tiguriwin : Amur (s taɛrabt ارض) d Akuc (s taɛrabt الله) \n\nAr neqqar imezdaɣen n Amurakuc \" Imerrakciyin \" s teɛrabt , d \" Ait Merrakc \" s tamaziɣt .\n\nTarakalt\n\nAnezwi \nMerruk\n\nIgmamen \n◾ Bab Ahmer\n\nBab Ahmer neɣ Taggurt tazeggwaɣt ( s taɛrabt : باب احمر , s tafransist : la porte rouge ) yella tama n ugemmiw ageldan . Bab Ahmer d agmam amensay yella g \" La Médina \" , Itussan s \" daqqa merrakchiya\" .\n\n◾ Gueliz\n\nAgmam n Gueliz ( s taɛrabt : ڭيليز , s tafransist : Guéliz ) yussi assaɣ ness seg Jbel Gueliz ( Adrar n Gueliz ) , yella g Agafa utrim n lmdina taqburt .\n\n◾ Lmdina\n\nAgmam n Lmdina ( s taɛrabt : المدينة , s tafransist : La Médina ) d yiwen agmam ameqqran d axater n tamdint n Amurakuc . Lan g-is bezaf n imukan tmerritin . Uggar n 40 000 n inazuren xdemn g-is .\n\n◾ Livernaj\n\nAgmam n Livernaj ( s taɛrabt : الحي الشتوي , s tafransist : L'hivernage ) d yiwen agmam n tamdint n Amurakuc . Yella g anẓul utrim n agmam n Gueliz . Lan g-is villat d hotelat\n\nTiwlafin","num_words":373,"character_repetition_ratio":0.096,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.279,"stopwords_ratio":0.024,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.995,"perplexity_score":106486.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Amafag%20n%20Lezzayer","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tikubaniyin n tufga \n\nTikubaniyin i tsawin-tserran ar unafag n Dzayer Huari Bumedyen :\n Azwu n Lezzayer\n Aigle Azur\n Azwu n Fransa \n Alitalia \n British Airways\n China Eastern Airlines\n Egypt Air \n Iberia \n Azwu n Libya taɛrabt\n Lufthansa\n Azwel n Merruk tageldunit \n Azwu n Tasaɛudit taɛrabt\n Azwu n Spanya \n Azwu n Surya\n Azwu n Qaṭar \n Tassili Airlines\n Azwu n Tunes\n Azwu n Tturk\n\nTamehla \n
\n Abidjan\n Adrar\n Alicante \n Ɛemman\n Ɛennaba \n Bamaku \n Barselun \n Tbatent \n Birut \n Beccar \n Bgayet \n Berlin \n Tibeskert \n Bordeaux\n Brussel\n Taqahirt \n Cclef \n Tigemmi Tamellalt \n Qsenṭina \n Dakar\n Dimacq\n Dawḥa\n Dubay\n Frankfurt\n Genève \n Ḥasi Mesɛud \n Illizi \n Stambul \n Jedda \n Lille \n London\n Luksemburg\n Lyon\n Madrid\n Marseille\n Metz\n Milano\n Montpellier\n Montreal\n Mosku\n Mulhouse\n Nantes\n Niamey\n Nice\n Nwaqcuṭ \n Wagadugu\n Wehran \n Paris Pari-Carl de Gol \n Paris Paris-Orly \n Beijing (g 2008)\n Roma \n Sṭif \n Cangay \n Tamanɣest\n Tlemsan \n Tinduf\n Ṭrables \n Toulouse \n Tunes tamaneɣt \n Valetta\n<\/div class>\n\nDzayer Dzayer Tamanaɣt","num_words":263,"character_repetition_ratio":0.045,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.302,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.715,"perplexity_score":74869.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Naruto","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Naruto (ナルト) d yiwen umanga shōnen n Masashi Kishimoto, deg win i d-yeffeɣ deg-s yiwen umestbaɛ akfuḍ s yiwen isem. Amestbaɛ-agi yettawi-d tanfust n uninja dilemẓi akken, Naruto Uzumaki, yettnadi ad yettwasen si merra n yemdanen s tuɣalin da Hokage, in ibɣan ad yini d-anezmar n taddart.\n\nAmanga yeffeɣ-d i tikkelt tamezwarut deg tmurt n Japun deg Wember 1999 ɣef tasɣunt Weekly Shōnen Jump n umaẓrag Shūeisha. Ma s tefṛansist tella-d deg 2002 sɣur umaẓrag Kana, s ugellel n 5 isunad n tufɣa tajapunit. Ufaris Studio Pierrot d Aniplex, tamekfadhut tafda l 03 en Tuber 2002, ɣef tiliẓri TV Tokyo mayela deg Fṛansa degḍed ɣer Game One di 2 en yennayer 2006 daɣen ɣef NT1 di ukčum uɣarbazi 2007.\n\nAmezruy\n\nTazwara\nAmezruy n Naruto idarru deg yiwen umaḍal deg-s izri d imal anida, ɣas aken ffɣent-d aṭas n tiknolojitin n tura, iningaten d cwiṭ n isamurayen qqimen d nutni i d-tinezmarin tiserdasin.\n\nDduklen deg tuddar yal yiwet s tazmart-is ɣur-sen amzun timiḍi, iningaten skarayen imenɤi tikwal yeldi tikwal « semmed » gar tixarubin deg atas-aya.\n\nYiwen gar imrigen isexdamen deg taluft agi d aggay n tiza(9) igmusen, qaren-asen ccwaṭen s tjelhumin, ig zemren ad tswa swen s imdanen mbeɛd yiwet n tafugla taɣersawt iwaken ad sɛun tazmert-n-sen. mraw-d-sin(12) uqbel tazwara n tamacahut, yiwen n igmusen agi, imi qaren Kyuubi, itswa tef yerna itswa zzu deg yiwen uqcic aken id-ilul kan isemman Naruto Uzumaki s ufus n Hokage wis ukuz(4) n taddart n Konoha.\n\nAgzul\nTamacahut tbeddu deg tlemzi n Naruto, ɣer mraw-d-sin n iseggasen-ines. D agujil, seg ma d-yekker netta d abessal d ambassi, ixedem akk tiwaɣyin i yezmer iwaken at id-zren medden. Targit-is: ad yuɣal Hokage aken ad steɛrafen s-yes imezdaɣ n tadart-is. Laxater, cciṭṭan n i yetttwaḥebsen deg-s isekred aggad d akrah n at tadart, id, s wussan ttun lferq gar Kyuubi d Naruto. Ɣas akken, Naruto itstrini mliḥ iwakken ad yuɣal da genin, taseddart tamezwarut deg iningaten. Mbeɛd aṭas useyyi, igged ar taggara ad s-d-fken amenyir n Konoha akk d assali-nes ar genin. Yuɣal ini itsekki deg tarbaɛt deg-s krad iheppaden ninja, d Sakura Haruno d uḥric n Sasuke Uchiha. Cwit cwit, mlalen ajounin-nsen, win at n islemden : wini mu snen akk Kakashi Hatake.\n\nDeg tazwara tsaggadent yarnu karhent at taddart, cwiṭ cwiṭ yerna deg tazmert yerna irebḥ-d lemqadra d leḥmala n at taddart s lfedel n unuɣen i yugar deg-sen iɛdawen imeqqranen n Konoha gar-asen aṭas n at taddart n zik. Cwiṭ cwiṭ, axetet n uḥkem n dunnit n yiwen deg-sen iban-d.\n\nUdmawen\nTazwara n umeruy itekka f ukuz(4) udmawen imenzawiyen : Naruto Uzumaki d amunu, maca daɣen Sakura Haruno, Sasuke Uchiwa d sensei-nsen Kakashi Hatake, llan deg amzun akk aylan imezwura n umanga.\n\nS akinna, ffɣen-d udmawen imaynuten, am Sannin, krad(3) ininjaten yettwasnen ad yuɣalen d iselmaden n krad(3) inelmaden deg usatu amaynu, ayen ad yawin asengara-nsen. Naruto aqlalaḥ ad yeḍfar Jiraya, d aninja amazuf s wul ameqqran, aselmad n zik n Hokage wis ukuz(4); Sakura, i yersen, at dfar aselmed n uninja amsejay Tsunade; Sasuke affakas ad yuɣal d immesten n Orochimaru, yettwasnen am usemdan, maca d amenɣiw yetwanudan, yellil tirmitin i yedlen yernu yexsa ad yawi tafekka n Sasuke.\n\nSya ar zzat n temacahut, udmawen imaynuten ffɣen-d, wid ad yuɣalen d imenzaɣ (Gaara, Rock Lee …), d imdukkal (Shikamaru Nara, Hinata Hyuga …) neɣ ad yuɣalan d icenguten imeqqranen, am imaslaḍen n Akatsuki, tuddsa ur nessin n iningaten irewlen izemren aṭas aṭas.\n\nAnimé","num_words":795,"character_repetition_ratio":0.037,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.22,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":36336.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/1%20yennayer","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass n 1 yennayer d ass amezwaru n yal aseggas deg teswast tagrigurt. Llan 364 wussan deffir-s ar taggara n useggas, neɣ 365 n wussan ma d aseggas amanaẓ\n31 dujamber - 1 yennayer - 2 yennayer\n\nInelfuyen \n 1531: Asersi n temdint n Rio de Janeiro\n 1651: Charles II yeṭṭef tanabadt n Skutlanda \n 1801\n Asersi n teddukla gar n Bṛitanya tameqrant d Irland\n Asnirem n useffud amezwaru deg tiggi n tegnit\n\nTasut tis 21 \n 2001 : Tamurt n Grik tekcem di tama n euro.\n 2002 : asermed n imtawa n igenwan yeldin isegger tuguẓt (taɛessast) n igenwan n tmura n iwunak igmanen yakk\n\n 2003 : Luiz Inácio Lula da Silva yettwassnen Kan s Lula yuɣal d aselway amezwaru n uẓelmaḍ (akabar aserti) di tmurt Brazil.\n 2007 :\n Bulgarya akk d Ṛumanya kecment deg Tiddukla n Uruppa.\n Sluvinya tekcem ar tama n euro.\n Ban Ki-moon akuryan n wenẓul yuɣal amaray amatu n iɣlanen yeddukklen amaynu deg ubeddel n Kofi Annan.\n 2008 : Tagduda n Qubrus akkw d Malṭa kecment deg tama n euro.\n 2009 : \n Sluvakya tekcem deg Tama n euro.\n asermed n ugzam udbil amaynu n Greenland.\n 2010 : Tamurt n Spanya t-ddem taselwit n Turuft.\n 2011 : \n Isṭunya tekcem deg tama n euro.\n tinṭagin timaynutin mgal imasiḥiyen, tikkelt agi di Miẓran n uremmaɣ ,ineslem yegla-d s 21 yemmuten dɣa 79 imugas zdat taglizt takaṭulit kupt n Tiskendrit.\n\nImagraden iqqenen\n\nTira d isadwalen \n\nAss n yennayer","num_words":297,"character_repetition_ratio":0.066,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.271,"stopwords_ratio":0.01,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":120916.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/25%20%C9%A3uct","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass n 25 ɣuct d ass wis 237 n useggas (wis 238 deg iseggasen bisekstil). Llan 128 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n24 ɣuct - 25 ɣuct - 26 ɣuct\n\nTilaliyin\n\nTimiḍi wis 18 \n 1707 : Luis I, agellid n Spenyul (∩ 31 ɣuct 1724).\n\nTimiḍi wis 20 \n 1930 : Sean Connery: asegbar A riṭan\n\nTimekkasin \n 1822: William Herschel\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n ɣuct","num_words":84,"character_repetition_ratio":0.029,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.375,"stopwords_ratio":0.012,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.996,"perplexity_score":94929.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Uraren%20ulempiyen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Uraren ulempiyen d anelfuy anaddal agreɣlan anda llan uraren ulempiyen n unebdu d uraren ulempiyen n tegrest, ttekkayen deg-s inaddalen seg snat n tuzzufin (iwetmen d twetmin) deg tmenyugarin yemgaradenm sgensisen-d iwunak (timura) yemgaraden, Tura, yettili-d unelfuy-a yal sin n iseggasen s tmellilt gar n uraren ulempiyen n unebdu d wuraren ulempiyen n tegrest seld mi llan uraren-a ttilin-d deg yiwen n useggas alammi d aseggas n 1982. Dɣa uraren-a seglen (ḥebsen) deg tallit n umsenɣi amadalan amezwaru d umsenɣi amadalan wis sin.\n\nẒeṛ daɣen \n Uraren ulempiyen n tegrest\n Uraren ulempiyen n unebdu\n\nAddal\nInelfuyen inaddalen imdanen","num_words":113,"character_repetition_ratio":0.161,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.195,"stopwords_ratio":0.035,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":57023.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tapulunit","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tutlayt ttmeslayen di tmurt n Pulunya.\n\nTiwelhiwin \nTutlayin n Uṛuppa\nTutlayin tislavin\ntutlayin tiwenduṛupiyintutlayin n Pulunya\ntutlayin n Bilarusya\nTutlayin n Ukṛanya","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.131,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.142,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":59300.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tasnawalt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"ilugan n tira n tmaziɣt d zrar n yilugan yemseḍfaren - wa deffir-wa-; d ilugan i ilaq ad ten-yissin win yebɣn ad tt-yaru akken iwulem, war tuccḍiwin.\n\nTarrayt : deg tutlayt, menwala-tt, llan krad n yiswiren n tesleḍt, iswiren n tɣssa.\n\n1. Aswar n temsielt-tasniselt: aswir-a deg tira tumrist yettqabal anagraw n tira (neɣ agemmay). Tuttra iwulmen... da ihi ; d ta: anwi imesla n tutlayt i wimi ilaq ad nerr azal, deg tira-aya ? swanwi isekkilen ara ten-naru ?\n\n2. Aswir n wawal d unamek: s yimesla n tutlayt, nezmer ad d-neg awalen (d yinumak-nsen)\n\n3. Aswir n tseddast: s wawalen da ɣen i d-skaran medden tifyar; s tefyar ttmeslayen medden tutlayt. \n\n ilugan n tira, d tidet, rzan merre iswiren, wa cwiṭ , wa nezzeh. Mca, ur neṭṭafar ara abrid-a ussnan, da. Deg udlisfus-a , ad liln kra d n yisxwiren: agemmay, aswirn wawalen, aswir n tezrarin ( n tefyar).\n\n \n\nI. Aswir n ugemmay:\n\n \n\nAsekkil___isem-is___lmenṭeq-ines__amedya\n\n \n\nA, a___ a, aɣra__[ae] [a]_ Aman, Aḍar\n\n \n\nB,b_ba_[b] [v]__ Rebbi, itbir\n\n \n\nC,c_ca___[ch]___uccen, aclim\n\n \n\nČ,č_yeč__[tch]___učči\n\n \n\nD,d_da___[d]Tddart, Adrar\n\n \n\nḌ,ḍ_ḍa___[ḍ]Ablaḍ. Aḍar\n\n \n\nE, e_ilem, tiɣri n yilem__[e]ur tettwanaṭaq ara__Ečč. Azrem\n\n \n\nF,f__fa___[f]Aferfar. Afus\n\n \n\nG, g ga__[g] [ǥ]__lgerra, agelzim\n\n \n\nǦ,ǧ veǧ__[dj]Taǧǧalt, taǧǧewt\n\n \n\nH, h_ha__[h]ahat, ih\n\n \n\nḤ,ḥ_ḥim__[ḥ]aḥlalas, aḥllum\n\n \n\nI, ii, iɣri__[ i ]_itri, imi\n\n \n\nJ, j__ja__[ j ]_inijel, itij\n\n \n\nK, k_ ka_[k] [ ḵ ]__akal. elkaɣḍ\n\n \n\nL, l__la___[ l ]tulawin, alim\n\n \n\nM, mma___[m]___udem, aman\n\n \n\nN,n_na___[n]nnif, annar\n\n \n\nP,p_pa___[p]lpinsa,\n\n \n\nƔ, ɣ_ɣar__[gh]___iɣil, aɣrum\n\n \n\nQ,q_qil___[q]aqerruy, aberwaq\n\n \n\nR,rra, rar[r] [ṛ]___amrar, urar\n\n \n\nS,ssa, sar[s] [ṣ]__tasa, aslaḍ\n\n \n\nT,t__ta__[t] [ṯ]__taqdaylit, aserwet\n\n \n\nṬ,ṭ__ṭar__[ṭ]aṭas, iṭij\n\n \n\nU,uu, uɣru[u]asurḍi, ul\n\n \n\nW,w_wa__[w]___awal, acwir\n\n \n\nX,x__xa_[x ][kh]_axxam, taxlalt\n\n \n\nY,y__ya___[y]___ayyur, aylaw\n\n \n\nZ,z__za__[z]_zrura, izem\n\n \n\nẒ,ẓ__ẓar__[ẓ]aẓar, laẓ\n\n \n\nƐ, ɛ__ɛil_[ɛ] [aâ]__lɛli, aɛu\n\n \n\n \n\n \n\nG. M . 1: isekkilen n ugemmay swayes nettaru tamaziɣt d wid n tlatinit,anagar sin-a Ɣ d Ɛ , i d-yekkan seg tegriget. isekkilen yettawin akafu nnig-sen, nettaru yes-sen izegnaggaɣen imezgiyen n [c] d [j] . isekkilen [o] , [p] , [v] nettaru yes-sen imesla yezgan deg wawalen imnekcamen n umalu, imesla ur nelli deg unagraw asnislan n tmaziɣt. asekil U, azal-is d win n tuget n tutlayin n umalu (OU deg tefransist).Anadi amassan di tutlayt.","num_words":547,"character_repetition_ratio":0.028,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.369,"stopwords_ratio":0.016,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.995,"perplexity_score":3558.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tusnakt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tusnakt d tussna yimḍanen s umata, tettwa sileɣ s tmusniwin timadwanin (connaissances abstraites) s tallat n izebzan imeẓlan (raisonnements logiques) ɣef tmiḍranin (concepts) am yimḍanen (nombres), tanezgit (géométrie), tiskiwin (structures) neɣ iseɣwal (transformation). Tusnakt tbedd daɣen ɣef taɣult n tegmi (recherche) iy ssendalen (developpe) timusniwin, akk d wayen it sselmad.\n\nAẓar n wawal \nAmghar \n\nTusnakt d awal id yussan deg sin wawalen ilelliyen tussna d kti (tussna= science, ket = mesurer; tusnakt= science de mesure (mathématiques), tussna n wektay).\n\nAwal n tusnakt d awal amaynu iss nefka deg tmiḍi agi nneɣ, uqbel Imaziɣen neɣ Leqbayel d wid yesseqdacen tu'snakt d acu s tutlayin nniḍen, ama deg tusnakt ama deg tussniwin nniḍen, am augustin\n\nAmezruy \n\nUqbel ad tili tira nezmer ad nin belli amdan (l'homme) yesseqdac yakan tusnakt. Taɣawsa tamezwarut id ibegnen tiwezatin n wesiḍen (compétences de calcul) d'iɣes n Ishangoig llan 20000 iseggasen uqbel tallit agi nneɣ.\n\ntusnakt tzegerd krad (3) imecwaren (étapes) anida tura (amyag aru) tilawt (existence) ines:\n\n1 - taɣerma tagrikit (civilisation grecque)\n\n2 - taɣerma n teneslemt(civilisation islamique)\n\n3 - talalit Turufit ( renaissance européenne)\n\n4- Timidi (siècle) tis XX (20 s telatinit)\n\nTaɣulin n tusnakt (domaines des mathématiques) \nTusnakt tebḍa ɣef sin(2), krad(3) neɣ uquz (4) yeḥricen imezliyen(différents) i tezga tesseqdac : aljiber(algèbre) d wesebrurez(analyse) neɣ aljiber, asebrurez d tenezgit(géométrie) neɣ daɣen Aljiber, Asebrurez, tanzeggit akk d tadwala (probabilité). Tilissa ger weḥric d wayeḍ ur banent ara akken igerrez, axaṭṭer llan aṭṭas n igemmaḍ ig ssawalen ɣer tewzatin tusnakin(compétences mathématiques) id yussan m yal aḥric. Amaɣil n Wiles(théorème de Wiles) ittwa seɣser deg useggas n 1994, d amedyat anyari(arithmitique) d acu aneggaru-agi issaswal i kra n teɣawsiwin yellan deg iḥricen nniḍen am wesebrurez d tenezgit i wakken ad nbeggen tasenẓayt(démonstration) ines.\n\nLeqdic n tusnakt\n\nTigmi deg tusnakt \nTigmi tusnikt (recherche mathématique) ur d ḥudd ara kan ɣer tsenẓayt n imaɣilen (démonstrations des théorèmes),\n\nTimeslayin tusnikin \nTusnakt tesseqdac tameslayt ig llan i nettat d tazedgant, uma yella tewwid kra n wawalen am aggay (groupe), tindert (anneau), d acu nbeddel asen anamek nsen i wakken ad begnen i wetta usniken (termes mathématiques), akken daɣen ig lla wassar-nneɣ(notre besoin) i wakken ad nessenfali(exprimer) kra n teɣawsiwin, nesmentil-d (nesnulfay) awalen iɣ iwulmen am ddutugdit (injection), nnigtugdit (surjection) neɣ allustugdit (bejsction), tugett n wawalen usniken rran tusnakt d tagermant (difficile) i wid ur nessin tusnakt.\n\nTameslayt n tusnakt tesseqdac daɣen Izumal (symboles).\n\nAssab yellan ger tusnakt d tussniwin nniḍen (les mathématiques et les autres sciences) \nTusnakt tesseqdac assaben usligen d tussniwin nniḍen. Asebrurez n yegtilen (analyse de données) yessawal ɣer tewezzatin n tusnakt.\nMerra tussniwin tiquranin, taragit n yegna ines tessawal ɣer wesebrurez usnik iɣ mellen ugar n yegtilen i mgal tajrut.\n\nTusnakt d tsengama (mathématiques et physique)\n\nTusnakt d tesenselkemt (mathématiques et informatique)\n\nTusnakt d tekrura akk d byoloji (mathématiques et chimie, biologie)\n\nAssab ger tusnakt akk d tusniwin n wemdan (le rapport entre les mathématiques et les sciences humaines)\n\nTusnakt d tesnagayt (mathematic and philosophy) \n\nTusnakt\nTussna\nTussniwin","num_words":678,"character_repetition_ratio":0.066,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.205,"stopwords_ratio":0.009,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":31659.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Assenger%20n%20te%E1%BA%93gi%20n%20Ukeffadu","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tawilayt n Bgayet tesɛa 122.500 n yiqeṭṭaren n tẓegwa ed yimudaɣ, d acu kan, assenger n tẓegwa deg twilayt-a yefka-as axeṣ̣ṣ̣ar i tgemmi-a (patrimoine). Amur ameqran deg ssebbat ara yessengaren tiẓegwa-a d imdanen ay tent-yettgen, u gar-asent agzam n ttjuṛ yeffɣen i lqanun ed usserɣi n tẓegwa. \n\nTiẓgi n Ukeffadu d yiwet seg tẓegwa timeqranin n twilayt n Bgayet. Tuzga-d ɣef tlisa gar twilayt-a ed tin n Tizi Wezzu, yerna meɣɣret 5400 n yiqeṭṭaren. D acu kan, medden la igezzmen deg-s ttjuṛ s yicuqar ed tmencaṛin n umutur war ma qudren lqanun, swaɣen s tidet tiẓgi-a. \n\nDeg teẓgi n Ukeffadu, medden la d-gezzmen u la d-nejjṛen tirigliwin, ifassen i tɣawsiwin, la d-ttekksen tistirin (stères) n yiferki, am wakk-n la d-ttqeddiren asɣar i usseḥmu, i temguri (industrie) neɣ i yiqeddicen niḍen, war ma qudren lqanun. Yessefk ad d-nger tamawt belli tiẓgi n Ukeffadu, am tẓegwa n Ayt Ksila ed Sidi Σic, qqnent akk ɣer tnebḍut (circonscription) n Udekkaṛ. \n\nSdaxel n teẓgi n Ukeffadu, ad naf iberdan reglen, tikkwal, ɣzan-ten, yerna win ara ineṭqen ɣer wid yettakren asɣar, zemren ad as-gen kra ... Yuɣ lḥal, iɛessasen n teẓgi, tikkwal, ttemlilin-d ed wuguren imeqranen mi ara xeddmen ccɣel-nsen. D ay-a ay ten-yejjan ad ddukkulen, tikkwal, ed yifernanen (patriotes) akk-n ad kecmen ɣer teẓgi-a u ad gen deg-s leqdic-nsen n tɛessast. \n\n\"Mi ara neg uggug (barrage) ɣef snat n tmeddit yerna ifassen-nneɣ d ilmawen, iban la netturar s yiɣfawen-nneɣ\", ay aɣ-d-yenna Abdelkrim Ahmed iqeddcen d aɣella n umeẓlu (chef de service) n tnebḍut (circonscription) n tẓegwa n Bgayet. D acu kan, ifernanen (patriotes) maci dima ay tteddun ed yiɛessasen n tẓegwa. Tikkwal, iɛessasen-a ttɣimin-asen i yimakaren akk-n ad ten-ṭṭfen. D acu kan, nitni ur sellḥen ara, deg lweqt ay deg imakaren n wesɣar sellḥen s yicuqar-nsen, yerna tikkwal, iɛessasen ttaṭṭafen-ten mi akk-n ara ilin gezzmen ttjuṛ neɣ snuzuyen asɣar-nni ay d-gezmen. Isɣaren yettusseqdacen i wenjaṛ n trigliwin (pieds-droits) n lebni ttnuzun s 50 n yidinaṛen, maca imakaren-a zemren ad ten-ssenzen alama d 200 n yidinaṛen i yiwen. \n\nDeg 2004, tanebḍut (circonscription) n tẓegwa n Bgayet tekkes-asen-d i yimakaren 3000 n yifassen n wesɣar ara yettusqedcen i yiseɣzen (pelles) ed tqubac, 132 n yiqenṭaren n yiferki, ed 800 n yesɣaren iɣezfanen ay llan tteddun ad ten-ssenzen deg ssuq aberkan. \n\nSsuq aberkan yettawey-d sselɛa-ines seg ubelluḍ n zzan n Tiniri, n Weẓru n Tgerfa ed yimukan niḍen n teẓgi n Ukeffadu ed tẓegwa niḍen, yerna ula d tiggitin n yimukan-a ur mniɛent ara imi la d-ttekksen seg-sent iferki. Imakaren n tẓegwa n tama-a ttnadin aṭas ɣef yiferki, yerna ttaddamen-d war lqanun, yili tukksa n yiferki tesɛa lqanun-ines. \n\nIɛessasen n teẓgi n Ukeffadu ssawḍen ad d-ṭṭfen kra seg yimakaren n yiferki, yerna iferki-nni ay asen-d-kksen ssenzen-t i Teṛmist taɣelnawt (entreprise nationale) n yiferki n Bgayet, ay yeḥwajen tanga-a (matière). Iggi (ttejṛa-nni ay d-yettafken iferki) idel 42000 n yiqeṭṭaren seg wakal n tẓegwa n Bgayet, dɣa d netta ay d ṣ̣ṣ̣enf n ttjuṛ yeggten akk deg twilayt-a, d acu kan, ala tis ṛebɛa seg yiggi n Bgayet ay nezmer ad t-neḥseb mazal-it deg tegnit yelhan, wanag ay-n d-yeqqimen seg-s akk yettwaɣ. 175 n lexḍeyyat ay asen-gan i yimakaren n tẓegwa. Maca ala 42 deg-sent ay yettwaxellṣ̣en. \n\nIɛessasen n tẓegwa ttxeḍḍin ula d wid izeddɣen neɣ bennun war ttesriḥ deg teẓgi, yerna deg useggas n 2004, ufan-d 48 n yemdanen ay igan ay-a. Lebni ed tnezduɣt deg wakal n tẓegwa d ay-n la d-yettilin ladɣa deg tmiwa n Ayt Sliman ed Ssuq n Letniyen, yerna ɣas ma ttwaṭṭafen wid yettgen ay-a yerna la ttucaṛaɛen, yiwen ur ten-yettḥettim ad gen ay-n ay d-yeḥkem fell-asen ccṛeɛ. Deg tnebḍut (circonscription) nnan-aɣ-d : \"Ur nesɛi ara ttawil akk-n ay yes ara nerẓ lbenyanat-a\".\n\nSsebba niḍen ara yessengaren tiẓegwa nettat d times. Deg 2004, tekker tmes 198 n tikkal deg twilayt n Bgayet, yerna tecca 2030 n yiqeṭṭaren n wakal, gar-asent 500 n yiqeṭṭaren n tẓegwa. Yiwen seg yimukan yeḍruran aṭas d tiẓgi n yiggi n Tewrirt n Yiɣil (Adekkaṛ) ed tama n Tici ed Bgayet. \n\nMaca d acu ara yefrun ugur-a n ussenger n tẓegwa s wegzam yeffɣen i lqanun ? Tamehla tamatut (Direction générale) n tẓegwa n Bgayet tga-d yiwen n usenfar (projet) ay tefka i unabaḍ (lḥukuma) u tessuttur deg-s ad rren tiẓgi n Ukeffadu d afrag aɣelnaw (parc national). Lemmer ad teqqel teẓgi-a d afrag, wid ay tt-yettɛassan zemren ad sɛun ugar n ttawilat akk-n ad tt-ḥudden xir, yerna imir-n, iɛessasen ad sɛun leslaḥ n lqanun, d win ay yes ara ḥaṛben wid yettakren asɣar akk-n ”ur yettimɣur ara uxeṣ̣ṣ̣ar” yellan yagi. \n\nSeg tama niḍen, akk-n ad yenqes uqedder n yesɣaren i usseḥmu ed ussewwi, iɛessasen n teẓgi la ttafken asɣar baṭel i wid izedɣen sdat teẓgi mi ara t-id-ssuttren. \n\nMa d wid yesseqdacen tiẓgi i ttjaṛa, tadbelt (administration) tesnuzu-asen s wazalen ”ismenyafiyen” (préférentiels) ama d asɣar, ama d tiɣawsiwin niḍen d-yettwakkasen seg teẓgi am weẓru, imɣan yettusseqdacen deg udawi ed teqjemyar n wexlenj. Deg 2004, 966 n yesɣaren iɣezfanen, 461 m3 n weẓru ed waṭas n tɣawsiwin niḍen ay d-yettwakksen i yimakaren u tessenz-itent tedbelt. \n\nMa d afraq n wesɣar baṭel i yimezdaɣen n teẓgi n Ukeffadu yebda-d, naqal, deg yiwen kan wemkan, sakk-in qqlen tura akk wid ay d-iqerben ɣer teẓgi-nni zemren ad ssuttren asɣar (seg Meɣres 2005 ar ass-a). Ugar n 200 n tjummiwin (surfaces) n wakal ay yettunefken i medden akk-n ad gezzmen seg-sent asɣar u ad ttxelliṣ̣ent tadbelt (administration), yerna ttwaqeblen 21 n yisenfaren (projets) ara iɛawnen tuddar n tama n teẓgi n Ukeffadu akk-n ad farṣ̣ent seg teẓgi-nni war (bla) ma ḍurren-tt, ɣef wakk-n ay aɣ-d-tenna tnebḍut (circonscription) n tẓegwa. \n\nTi akk d tifratin ay d-gan yiduba (autorités) akk-n ad frun ugur-a n wengar n teẓgi n Ukeffadu, d acu kan, ɣas la yettwagay akk way-a, mazal llan wid la yettkemmilen la ssexṣ̣aren tiẓgi, ɣas ma yella assexṣ̣er n tgara-a ur as-yefki ara axeṣ̣ṣ̣ar i Ukeffadu akk-n ay as-yettunefk deg wussan-nni ay deg d-llant tedyanin n ccwal deg Tmurt n Leqbayel [2001-2003]. Agzam n yesɣaren irennu ladɣa deg tegrest (ccetwa), anda yettismiḍ lḥal yerna llant aṭas n tmiwa ay deg mazal la sseqdacen asɣar i usseḥmu. Seg tama niḍen, tamafya (mafia) n wesɣar mazal teckunṭeḍ, ula d nettat, deg ttjuṛ, yerna tagi ur fessuset ara i uḥaṛeb.","num_words":1533,"character_repetition_ratio":0.063,"word_repetition_ratio":0.006,"special_characters_ratio":0.235,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":17515.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Stephen%20King","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Stephen Edwin King (illul di 21 ctember 1947) d amaru Amarikan, amaru isura, amusiqar, amaru imagraden, awadem, amsufagh isura d director.\nYezzenz ugar n 350 imelyan yedlisen yura, King yettwasen atas s leqdic ines yerzan ar ssenf n tugdi, yesbeggin degs- tamusni ines igerzen n umezruy n ssenf agi. Yura daghen tussna uferrigh, amezgun, tullizin, ungalen d isura.Nettaf atas seg wayen yira stephen king rrant d isura negh di tilizri s umata. King yura daghen kra n yedlisen s yisem Richard Bachman d yiwet tullizt s yisem John Swithen. Deg 2003 The National Book Foundation's fkan-as Medal for Distinguished Contribution to American Letters.\n\nTameddurt\n\nTemẓi \nIllul Stephen King ass n 21 ctember 1947. Mmis n Donald Edwin d Nellie Ruth Pillsbury King. Asmi yella King d bab n isn iseggasen, yeǧǧa baba-s yemma-t-sen att rebbi i iman-is mmis Stephen d gma-s ameqran David i d-rebban, ttwaḥerṣen aṭas. Dɣa gguǧǧen ar West De Pere, Wisconsin, Fort Wayne, Indiana d Stratford, Connecticut. WhenMi yessaweḍ King 11 iseggasen,uɣalen-d ar Durham, Maine anda teqqim Ruth King ad telhu d imawlan-is alamma wwḍenn ar laɛfu Rebbi. syen txeddem deg sbiṭar imexlal .\n\nTtɛawaden dakken asmi yella d amecṭuḥ, King yeḥḍer mitewwet tmacint yiwen seg imdukkal-is, tenɣa-t, ɣas akken netta s yiman-is ur yecf'ara . At wexxam nnan-as dakken yeffeɣ ad yurar netta d wemdakkel-is mi yuɣal s axxam yeggugem. armi d mbaɛd i slan s wemxix yeḍran. Kra qqaren aneḍruy-agi i yerran King yettaru aṭas ɣef tugdi d lefqaɛ.\n\nRichard Bachman\n\nlasel-is\n\nẓer daɣen\n\nIɣbula\n\nAdditional reading \n The Many Facets of Stephen King, Michael R. Collings, Starmont House, 1985, ISBN 0-930261-14-3\n The Shorter Works of Stephen King, Michael R. Collings with David A. Engebretson, Starmont House, 1985, ISBN 0-930261-02-X\n Stephen King as Richard Bachman, Michael R. Collings, Starmont House, 1985, ISBN 0-930261-00-3\n The Annotated Guide to Stephen King: A Primary and Secondary Bibliography of the Works of America’s Premier Horror Writer, Michael R. Collings, Starmont House, 1986, ISBN 0-930261-80-1\n The Films of Stephen King, Michael R. Collings, Starmont House, 1986, ISBN 0-930261-10-0\n The Stephen King Phenomenon, Michael R. Collings, Starmont House, 1987, ISBN 0-930261-12-7\n Horror Plum'd: An International Stephen King Bibliography and Guide 1960-2000, Michael R. Collings, Overlook Connection Press, 2003, ISBN 1-892950-45-6\n The Complete Guide to the Works of Stephen King, Rocky Wood, David Rawsthorne and Norma Blackburn, Kanrock Partners, ISBN 0-9750593-3-5\n Stephen King: Uncollected, Unpublished, Rocky Wood, Cemetery Dance, 2006, ISBN 1-58767-130-1\n The Stephen King Collector's Guide, Rocky Wood and Justin Brooks, Kanrock Partners, ISBN 978-0-9750593-5-7\n Stephen King: A Primary Bibliography of the World's Most Popular Author, Justin Brooks, Cemetery Dance, 2008, ISBN 1-58767-153-0\n Stephen King: The Non-Fiction, Rocky Wood and Justin Brooks, Cemetery Dance, 2008, ISBN 1-58767-160-3\n Stephen King Is Richard Bachman, Michael R. Collings, Overlook Connection Press, March 2008, ISBN 1-892950-74-X\n\nSee also Books about Stephen King\n\nismal d-yewwin fell-as \n Stephen King's Official Web Site\n Stephen & Tabitha King Foundation\n Video of a March 2008 interview with King in Sarasota, Fla.\n\nTameddurt\nHorror writers\nAmaru\nAmerican short story writers\nAmericans of English descent\nAmericans of Scots-Irish descent\nAuthors of books about writing fiction\nCthulhu Mythos writers\nO. Henry Award winners\nMaine writers\nPeople from Maine\nPeople from Portland, Maine\nPeople from Bangor, Maine\nPeople from Sarasota, Florida\n1\nUniversity of Maine alumni\nAmerican Methodists\nFormer Schoolteachers","num_words":910,"character_repetition_ratio":0.101,"word_repetition_ratio":0.095,"special_characters_ratio":0.263,"stopwords_ratio":0.036,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.403,"perplexity_score":35718.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tabitha%20King","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tabitha King (isem mi tlulTabitha Jane Spruce) (tlul 24 meɣres 1949) d tamyarut d tameɣnast tamarikant .\n\nTabitha King uqbel ad tezweǧ isemis yella d Tabitha Jane-Frances Spruce tlul di Old Town, Maine. Baba-s d Raymond George ma d yemma-s d Sarah Jane White Spruce.\n\nTeɣra di St. Mary’s Grammar di temdint n Old Town, teffeɣ seg-s 1963. Syen tekcem ar John Bapst Memorial High School di Bangor alamma useggas 1967, tewwid lisans ines deg umezruy deg useggas 1971 seg tesdawit University of Maine di Orono.\n\nTawacult\nTemlal Tabitha aragaz-is, amyaru ameqran Stephen King, di tesnawit deg wemkan anda tella teqqar txeddem di temkarḍit Fogler . Zewǧen di 2 yennayer 1971, ɣand have three children togetherursen tlata dderya: Naomi Rachel, Joseph Hillstrom, d Owen Phillip. Sin agi ineggura uɣalen d imyura daɣen.\n\ntawuri\nKing tura atas n ungalen, ffɣen ar imaẓragen Macmillan d New American Library. Tura daɣen adlis nniḍen d-yeffɣen ɣur Dendrite.\n\narrazen\nDeg wayyur n mayu 1987, King d wergaz-is ttunefk-asen Honorary Doctorates of Humane Letters sɣur University of Maine di Orono.\n\nDeg useggas 1998, fkan-as Annual Constance Carlson Humanities Prize amezwaru i leqdic ines deg weḥric n tallalt n talsa.\n\nayen tura\n 1981 Small World (Macmillan)\n 1983 Caretakers * (Macmillan)\n 1985 The Trap (also published as Wolves at the Door) * (Macmillan)\n 1988 Pearl * (New American Library)\n 1993 One on One * (Dutton)\n 1994 The Book of Reuben * (Dutton)\n 1994 Playing Like a Girl; Cindy Blodgett and the Lawrence Bulldogs Season of 93-94 (Dendrite)\n Article on Cindy Blodgett in The Boston Globe\n 1997 Survivor (William Abrahams, Dutton)\n 199? The Sky in the Water (ur yeffiɣ ara) \n 199? The Devil's Only Friend (ur yeffiɣ ara) \n 2006 Candles Burning - with Michael McDowell (Berkley)\n\nNote: ungalen s uzamul * teḍra teqsiṭ nsen deg temdint tesnulfa Tabitha King, Nodd's Ridge.\n\nayen nniḍen\n Murderess Ink: The Better Half of the Mystery, Dilys Winn, ed., Bell, 1979\n Shadows, Volume 4, C. L. Grant, ed., Doubleday, 1981\n Midlife Confidential'', ed. David Marsh et al, tugniwin Tabitha King, Viking Penguin, 1994\n\nismal\n Stephen & Tabitha King Foundation\n Joseph Hillstrom King\n Owen Phillip King \n\n1949 births\nAmaru\nTameddurt\nMaine writers\nImdanen seg Maine\nPeople from Bangor, Maine\nStephen King\nUniversity of Maine alumni","num_words":619,"character_repetition_ratio":0.055,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.259,"stopwords_ratio":0.032,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.838,"perplexity_score":45795.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%C6%90ebban%20%E1%B9%9Aem%E1%B8%8Dan","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Aban Ramḍan neɣ Ɛebban Ṛemḍan d argaz asarti aqbayli, i gelan d amenzawi deg umezruy n tagrawla tazzayrit D netta i yellan d aqerru n tegrawla, d amsertay ugar n ukabar Tirni n Uslelli Aɣelnaw FLN.\n\nTameddurt-is\n\nTimeḍrit d ussinen\n\nIlul Ɛebban Ṛemḍan ass n 10 yunyu 1920 deg Tmurt n Leqbayel; taddart-is d Iɛezzuzen i d-yezgan tama n Larebɛa n At Yiraten. Baba-s qqaren-as Muḥend u Ferḥat, yemma-s qqaren-as meradi Faṭima, tḥemmel-it aṭas acku yella d anelmad ifazen ger tezyiwin-is. Yesɛa sin n watmaten : Ɛmaṛ akked Lmulud,d yiwet n uletma-s : Ɛini.\n\nYekcem ar uɣerbaz amezwaru deg useggas n 1928, yewwi-d aselkin n ussinen amezwarue (CEP) di 1933. Yella d anelmad ifazen ladɣa di tusnakt akked tussna, meɛna ixuṣṣ cwiṭ di teɣdirawt. \n\nMi d-yewwi aselkin n ussinen amezwaru, Ɛebban Ṛemḍan iṛuḥ ɣer Leblida akken ad ikemmel dinna leqraya-s deg tesnawit n \"Duveyrier\" (Tasnawit Ibn Rucd tura),acku deg lawan-nni, ulac aṭas n tesnawiyin imi tamurt n Dzayer tella ddaw temḥarsa n Fransa. Dinna i yemyussan akked Benyusef Benxedda,Saɛd Daḥlab,Lamin Debbaɣin,Mḥemmed Yazid akked Ɛli Bumenǧel. Ikemmel leqraya-s dinna daɣen akken iwata, yeẓwar ugar di tusnakt akked tussniwin meɛna ixuṣṣ di tsekla ladɣa taɛrabt akked tfelsuft. \n\nYewwi-d Lbbak (BAC) n tusnakt deg useggwas n 1942.\n\nAmennuɣ ɣef uzarug n tmurt n Lezzayer\n\nDeg tallit-nni i yebda yettfaq s yir tagnit i ttidiren Izzayriyen, ayen i t-yeğğan ad yeḥbes leqraya-s, ad imal ɣer tsertit. Ikcem s Amussu i Unalak n Tlelliyiin Timagdayin (MTLD, Mouvement Pour le Triomphe des Libertés Démocratiques). Deg useggwas n 1947, yuɣal d imdebbeṛ deg ukabar-a, yerna yettikki deg tuddsa tuffirt (O.S., Organisation secrète) i yella tettheggi ttṛad mgal Fransa. Adabu n Fransa ifaq yes-s, dɣa yeṭṭef aṭas n yimeɣnasen n umussu, yeḥkem-asen s lḥebs. Ɛebban Ṛemḍan yettwaṭṭef ula d netta, deg useggwas n 1950. Yennuɣ deg lḥebs almi yuɣal yettuneḥsab d ameḥbus n tsertit, yesaa azref ad iɣer idlisen d yeɣmisen.\n \nyettekki deg useqqamu n 12 id-yettwafernen iwakken ad iseddu tagrawla di tuber 1954 ɣas akken imir-nni mazal-it di lḥebs maca zran ur s-d-yegri ara aṭas i wakken ad d-yeffeɣ.Yeffeɣ-d deg yennayer 1955. Yerra ɣer taddart-is yeqqim kra n wussan s imawlan-is akked yemdukal-is. Syin iṛuḥ ɣer temdint n Lezzayer, anda i yuɣal d amasay n Tirni n Uslelli Aɣelnaw sdaxel n tmurt. Seg meɣres 1955 ar mayyu 1956, yessaweḍ Ɛebban ad yesdukel akk imussuten d yikabaren izzayriyen yellan niqal ur ttemsefhamen ara, akken ad ttekkin deg ttṛaḍ n uslelli aɣelnaw. Yumen d tadukli i yessawaḍen. D Ɛebban Ṛemḍan i d-iheggan agraw n ṣṣumam anda i heggan lsas i tegrawla n Lezzayer,d netta i yesbedden aɣmis n Lmuǧahid,de netta daɣen i s-yessutren i Mufdi Zakariya iwakken ad d-yaru izli aɣelnaw azzayri \"Qassaman\".\n\nMlalen yergazen d tlawin n tegrawla deg Uzellagen, deg Ɣuct 1956. 20 n wussan, nutni ttmeslayen ɣef liḥala n tmurt d umennuɣ n izzayriyen mgal amnekcam afṛansis. Dinna i d-ffɣent tektiwin sweyes ar a teddu tegrawla akwd tid iɣef ar a ters Lezzayer n uzekka.\n\nTimenɣiwt-is\n\nƐebban Ṛemdan yemmut di leɛmeṛ-is 37 iseggasen, yettwanɣa di l'Merruk ass n 27 dujamber 1957. Ɛebban Ṛemḍan d netta i d bab n tegrawla, d netta i yessawḍen ad yesbed lsas i tegrawla n Lezzayer maca xedɛent yemdukal-is akken xedɛen merra agdud akw d tmurt n Lezzayer.\n\nTamselyut, Iseddagen & Izdayen Iberraniyen \n\n « Abane Ramdane : un destin tragique », amagrad sghur Daniel Junqua, tuber 1985.\n « Belaïd Abdesslam à propos de «l’assassinat» d’Abane Ramdane », Sofiane B., Le Jeune Indépendant, 18 ghuct 2004\n « Plateforme de la Soummam », plateforme créée à l'issue du congrès de la Soummam.\n « Benjamin Stora à propos de Abane Ramdane », El Watan 26\/11\/02.\n « Figures kabyles dans l’histoire politique algérienne », Benjamin Stora, Awal, cahier d’études berbères, uttun wis 25, Paris, 2002.\n\nƐebban\nƐebban\nƐebban\nƐebban","num_words":837,"character_repetition_ratio":0.046,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.231,"stopwords_ratio":0.031,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":43524.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Kamal%20Bu%C9%9Bmara","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"“...Tamnaḍt n Sidi Ɛic tewwi tazwart deg umennuɣ ɣef tumast tamaziɣt...”, aya d Muḥend Besɛud i t-id-yuran deg udlis-is .\nTama-ya n Bgayet d tidet tefka-d aṭas n yimeɣnasen, i yennuɣen ama ɣef uslelli n tmurt-nneɣ neɣ ɣef tutlayt tamaziɣt. Akken i das-isemma Besɛud “une pépinière du berbérisme” \nSeg wid i d-teğğa temnaḍt-a nezmer ad d-nadder deg uḥric n tussna n tmaziɣt Kamal Buɛmara.\nAṭas n medden i yesnen argaz-a ama deg tɣuri n yidlisen i d-yura neɣ deg yisurag i d-yefka neɣ ulamma deg rradyu neɣ deg tiliẓri n tmaziɣt; maca llan wid i yesteqsayen ɣef umezruy-is; tameddurt-is d umecwar-is ameɣnasan ɣef tumast-nneɣ.\nɣef wakka ad neɛreḍ amek ara d-nsuk tiṭ ɣef yiwen i yefkan lğehd n wallaɣ-is i tmentelt tuɣdimt ɣef wacu mmuten aṭas.\nKamal Buɛmara, d yiwen seg yizmawen i d-teğğa temnaḍt n Tmeẓrit i d-yezgan deg tama n umalu n Bgayet. Argaz-a ilul mi tezɛef tegrawla n tmurt-nneɣ ass n 25 deg ɣuct aseggas n 1959. Ikcem ɣer uɣerbaz i tikkelt tamezwarut aseggas n 1965. Sin akkin yerra ɣer uɣerbaz alemmas n Sidi Ɛic. 03 n yiseggasen yekcem tasnawit n Debbih Crif i d-yezgan deg Uqbu. Ayen i yefka d lğehd d tɣuri ssawḍen-t ad yawi akayad n lbak deg yunyu 1980, tallit ideg teḥma tefsut n Yimaziɣen. \nMi yekcem ɣer tesdawit, Mass Buɛmara, yeɣra deg tsuddut taɣelnawt n tfellaḥt (INA) i d-yezgan deg Lḥerrac (Lezzayer), anda i yeqqim ugar n 05 n yiseggasen s wayes i d-yeffeɣ s ugerdas (diplôme) Ajenyur deg tussna n tfellaḥt ( Aḥric n tdamsa).\nTayri-s i tmaziɣt, tewwi-t ad yeğğ taɣult ɣef wacu i yefka acḥal d aseggas i wakken ad d-yeḍfer abrid n tussna n tmaziɣt. Dɣa yella deg yimezwura i ixedmen tazrawt n nnig n turagt deg Tesga n Tutlayt d Yidles n Tmaziɣt deg tesdawit n Bgayet s wayes i yesɛa lmajister deg tsekla n tmaziɣt aseggas n 1995.\nAseggas n 1996 yewwi-d agerdas n tezrawin talqayin (D.E.A.) deg INALCO, deg tmanaɣt n Fransa (Lpari).\nImi leɛtab ur t-id-nettader! Akken i das-yenna umedyaz, Buɛmara iwala dakken leqdic i iga deg tezrawt-is n lmajister ur yemmid ara, ihi iḥettem ɣef yiman-is ad yernu anadi deg tezrawt i iga akken ad d-yessekfel yiwen n umedyaz ameqqran aqbur n Leqbayel seg tattut Si Lbacir Amellaḥ. D tazrawt n Dukṭura iwumi isemma Littératude et société: le cas de Si Lbachir Amellah (1861-1930), un poète chanteur de Petite Kabylie.\nMa nuɣal-d s telqey ɣer tezrawt-a (la thèse), tella-d ɣef yiwen n umeddaḥ n Tmurt n Leqbayel i iɛacen deg tallit n unekcum arumi. Mass Buɛmara - ɣas tuget n wakud ideg yexdem leqdic-a yesɛedda-t deg Tmurt n Leqbayel (Bgayet)- aseqdec n usentel-a i wumi i d-yezga i lmendad Ɛebdellah Bunfur, yella-d deg temdint n Lpari aseggas n 2003. Dɣa iwakken ad tt-yebnu d tazrawt, aselmad-a yefka seg tudert-is i uḥric-a n unadi ussnan ugar n 10 n yiseggasen. ɣas zrin yiseggasen, yeɛteb wallaɣ, terza-d lɣella. S leqdic-a yesɛan azal meqqer, amassan Kamel Buɛmara yesnerna-d ixulaf i tsekla tamaziɣt; am wakken i yeḥrez aḥric deg-s seg tattut, imi tasekla-ya, tella yerna mazal-itt deg timawit, ur tressi ara iman-is deg tira. Am wakken yefka yakan tudert i wawal n Léopard Sédar Senghor “Yal amɣar, yal tamɣart ara yemmten, d tamkardit i yettruɣen!” D ayen ara yeğğen, s udlis-a n Kamel Buɛmara, amedyaz – acennay Si Lbacir Amellaḥ ad d-ibin, ɣas ulamma , d iseggasen-aya ur yettwbdar ara, ulac win yuran fell-as; ad d-yeffeɣ ɣer tafat, ad ɣren fell-as medden, ad d-ğğen awal fell-as i warraw-nsen, ad yaɣ amur deg tsekla n tmaziɣt, s umata. Mi ara nesfeḍ aɣebbar ɣef yiwet n teɣmert seg umezruy-nneɣ, amassan-a yuklalen leqder s leqdic-is ussnan, d win ara aɣ-yilin d tallelt i tmuɣli ɣer yizri, yebnan ɣef wawal d timawit, ladɣa tallit n unekcum arumi i tegzi akken iwata, abrid ansa i d-nɛedda d wamek ara yili usirem i tikli ɣer sdat.\n\nDeg tesga n tmaziɣt; Mass Buɛmara yesɣer aṭas n walmuden : tanfalit, tira, tiẓri n tsekla, tasekla n tmaziɣt ...atg.\nMa deg twuriwin i yeṭṭef nezmer ad d-nadder:\n\n D aselway n usqamu ussnan n Tesga n Tutlayt d Yidles n Tmaziɣt seg 1996 ar 1999;\n\nD ixef n Tesga n Tutlayt n Tmaziɣt seg meɣres 2000 armi tuber 2001;\n\n D aselway n usqamu ussnan n Tesga n Tutlayt d Yidles n Tmaziɣt seg 1996 ar 1999;\nD ixef n Tesga n Tutlayt n Tmaziɣt seg meɣres 2000 armi tuber 2001;\n Seg 2003\/2007 d aselway n useqqamu ussnan n Tmezdayt n Tsekliwin d Tussniwin Talsanin;\n Seg 2003\/2007 d aselway n useqqamu ussnan n Tmezdayt n Tsekliwin d Tussniwin Talsanin;\n Seg useggas n 2005\/2006 d imḍebber ɣef useqqamu n lmajister n tesga (tasnalmudt, tasekla, tasnilest);\n\n D aɣella n usenfar CNEPRU Terminologies (amazighes) des sciences sociales et de l’éducation: traitements morphosémantique et sociolinguistique.\n\nMass Buɛmara d bab n umru, tira-s teğğa-d ixulaf deg unnar-a n tussna d tsekla. \nDɣa seg wayen yura ad d-nebder:\n\n Ussan di Tmurt (d tasuqilt n Jours de Kabylie i yura Mulud Ferɛun);\n Tuɣalin n uqcic ijaḥen, (tasuqilt n le Retour de l’enfant prodigue n André Gide);\n Nekni d wiyiḍ, yura-d deg-s 05 n tullisin.\n Si Lbachir Amellah (1861-1930), un poète chanteur célèbre de Kabylie.\n Ilugan n tira n tmaziɣt, d adlisfus i d-yexdem s tallelt n yselmaden-nniḍen n tesga, d aslugen n tira s ugemmay alaṭini, d ilugan s wayes tleḥḥu tesga n tmaziɣt n tesdawit n Bgayet.\n\nYura-d daɣ azal n 04 n tezmilin deg D.B.K Hommes et Femmes de Kabylie, iɣef i d-yezga Mass Caker Salem d lmendad.\nDeg uḥric n tmedyezt:\n\n D aɛeggal deg tesqamut n yinzurfa n Warraz Mouloud Mameri deg Tizi-Wezzu seg 1994 almi 2000.\n\n D aselway n tesqamut n yinzurfa n tfaska n tmedyezt n Adrar n Fad (Ayt Smaɛel-Bgayet) seg 2002 ar ass-a.\n\nZidan Yasin","num_words":1259,"character_repetition_ratio":0.049,"word_repetition_ratio":0.051,"special_characters_ratio":0.246,"stopwords_ratio":0.028,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":35453.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/An%E1%BA%93ar","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Anẓar d rreb n ugeffur.\n\nTamacahut \nZik yella yiwen qqaren-as Anẓar. D netta d Agellid n ugeffur. Yera ad yaɣ yiwet teqcict : aggur deg genni, nettat di tmurt. Udem-is yettak ticci ; talaba-s d afilali asdidan.\n\nTaqcict-agi mi ara d tenkker tecucuf deg yiwen wasif, aman-is d imzarfen. Akken ara d-yuder Ugelid-nni ugeffur ar tmurt ɣer teqcict-nni, nettat tettagʷad, dɣa ad yuɣal. \n\nAlmi d yiwen wass yenna yas:\nAqli gezmeɣ-d igenwan,\na yiwen n yitran ;\nefk-iyi akeğud im fkan, \nneɣ am kkseɣ aman\n\nTerra yas teqcict :\nS yixf-ik, ay Agellid n waman,\na bubandu n uluban,\nnekk i keč iwumi yid fkan, \nmikni ugʷadeɣ i imennan\n\nDɣa yenkker fellas Ugellid-nni n waman, yebrem taxatemt tettureɣ. Dɣa yeqqel wasif-nni d aɣerɣar ; Agellid iɣab. Taqcict tuɣwas, rruḥ-is d aman : tettru, tettru. Temmeɣ tekkes talaba-nni n leḥrir, teqqim tɛarit. Tessawal ar igenni :\nAy Anẓar, ay Anẓar, \nay ajeğğig uzaɣar ;\nasif err-as lɛinser, \nruḥ ad t-err-d ttar\n\nDɣa cwit kan akka twala ifeṭiwej d ameqqran, yeqqel Ugellid-nni n lehwa. Iger taqcict-nni g iri-is. Asif-nni yeqqel akken yella ; tzegzew ak tmurt.\nDɣa teqqim d akken tisirit. Ticki yemmeɣ uɣerɣar ad nebder mebla leɛdil Anẓar. D aymi tettekkes teqcict ɛaryan ad astini teqcict nnii txilek qquyi iwakken ad ggagh agrud skecmiyi abbouchik gher uheccun iw akid ggagh agrud yetemchabi yak\n\narmud: =\nMi ara tnezruref tmurt, d aymi neqqar « aɣurar », ad nejmaɛent tlawin timeqqranin, ad meslayent f teswiɛt g ara weqment Anẓar.\n\nAta yebbded lweqt-nni, ad ffɣent tlawin g tmeqqrant alamma tamezyant ; ad rnun igerdan, ad teddun tɣennin :\nAnẓar ! Anẓar !\nay Agellid, rez d aɣurar,\nA ttebb nneɛma n wedrar, \nA ternu tin uzaɣar…\n\nZik sseḥwasent taqcict tilemzit yerna tezyen : tin yebbwden tizi n zzwaj. As qqnent lḥenni, ssdaq n lfeṭa, ad as xedment akw ayen xedmen i teslit. \n\nTameṭut ara as-icebbḥen i teslit n wenzar d lqibla n tadart : Tameṭut ḥemmlen-tt akw meden, tin zedigen g fɛayl-is. Ur ilaq ara a tettru, zeɛma ur s tefki ara tislit-nni seg ul yesfan i wenzar. As tefk i teqcict-nni aɣenja d aɛari a teṭef deg fus-is. Lqibla ad-tt-tebbib tislit n wenzar.\n\nNeftat, aɣenja deg-fus-is, ad-t-teqqar :\nAy Anẓar, aɣenja yekkaw \niɣab uzegzaw.\nAmɣar yekna, \nIsawl-as d uzekka.\nTaɛbbut tuqqur aya,\nulac dakira.\nTislit ɣur k teɛna,\nay Anẓar, imi k tebɣa.''\n\nA tent-tettafar deffir tecdibt i d yesran tjeggajet ; yeɛni akw lɣaci-nni i d yeddan deffir. Kra n timi n wexxam f ara d ɛedi tjeggajt-nni yerna adernun ɣurs, ad teddun qqaren :\nAnẓar ! Anẓar !\nay Agellid, rez d aɣurar,\nA ttebb nneɛma n wedrar,\nA ternu tin uzaɣar…\n\nAnsi kkan lɣaci-yagi asen d fken awren, aksum, acedluḥ neɣ aqedid, lebsel, zzit, lmelḥ… At wexxam ɣeff ara ɛedin asen id deggren aman ɣef uqqerruy, yerna kkatn ad leḥqen tislit-nni (i) i wwin yidsen. \n\nMi wwdent tlawin-nni ar ljameɛ neɣ ar ḥedd iɛessasen, ad sersent tislit-nni. Ad kkrent tlawin ad sebbwent ak ayen i d mmetrent f tbbura : d zzit, d lebsel. Ad ččen ak wid d yeddan ar dinna. Mi fukkn učči ad sirdent tlawin ijqedren dinna. Aman-nni i ss i sardent a ten smirent ar targa.\n\nSinna tusawent lqibla ad-tt-teṭef tislit-nni, as tekkes ɛaryan akkn tt-id-nteğa yemmas. A tels tajemmaɛt ; zeɛma ifukk lwerq, ifukk wayn id ttağa lqaɛa, dɣa teqqel teswiɛt almi terra imdanen ar tjemmaɛt. Ad tezzi teslit-nni sebɛa tikal i jameɛ ; ad teṭef aɣenja-nni g fus-is, aqerruy-nni ad yezwir ar zdat-is am akkn ara tedleb aman, ad teqqar :\nAy at waman, awi-t-id aman,\nnefka tarwiḥt i wit yebɣan.\n\nFf ayagi qqarn-as « tislit n wenzar ».\n\nIhi tilemzit-agi ara d ibeddn akka ar wenzar, mi d fukk tuzzya n ljameɛ neɣ uɛessas (anda tfetn anẓar), as tini :\nSsukk aɣ d tit af tmurt,\nUdm-is yennezruref.\nizeri deg ɣzer yeqqur,\nisegmi nedḥus yekref. \nAy Anẓar, fk aɣ d afus ik,\nyeɛni ljid aɣ yanef ?\nSliɣ tamurt tetnizzif,\nbḥal ameḥbus g ttiq.\nTaylewt ur d ttudum,\nkul ires la yečeqqiq.\nUzenɣ ak in, ay Anẓar,\nZdat ak ay lliɣ d ariq.\nYeqqur wemdun yettafwar,\nyeqql i iselman d azekka.\nYeqqim umeksa yendel,\ntura rɣan akw ikussa.\nTajemmaɛt texla telluz,\nTḥers-iyi amzun d talafsa.\n\nTɣennint tlawin leɣna-yagi g ljameɛ mi ara tfakk teslit tuzzya n ljamɛ-nni :\nAy Anẓar, a buwul esxay,\nyeqqel wasif d aqerqar.\nTasarut aṭan ɣur k,\nTxil-k, lli d lɛinser.\nLqaɛa čehheq,\nGar-as idim ik g zar.\nAy Agellid, ay Anẓar,\nteɣli tyemmat tamurt :\nfellak ay tuɣ sseber,\nakken tuɣ lɣiba n lqut.\nččar d s tidi k iɣzer,\nad tali tudert zdat n lmut.\nAy Anẓar, a butezmert,\na win izerrɛen lerwax.\nfellasen kkes tamrart,\nd keči d ddwa n lejraḥ.\nTamurt ad ters am tegmert,\nS tirza k i tferreḥ.\nAy Anẓar, mmis ucacfal,\nTamaɛict ik ger yetran,\ntajmilt atbin inek,\nma tefkid aɣ id aman.\nAy Anẓar, ay Agellid,\nSserr-ik ḥed ur-t-yesɛi.\nTuɣed taqcict am tyaqut,\ntema amzur d imleɣwi.\nAṭan, eg-as afriwen,\nkecmet deg igenni, ruḥet. \nAff am tlaba reqqiqen,\nI tennid I wi fuden : Swet.\n\nAd kkrent kra teḥdayin yellan af tizi n zzwaj, nutenti d teslit-nni yekksen ɛaryan, ad urarent zerzari s txennact iferki. Ad nejmaɛent g anda tella luda, dinna g ljameɛ neɣ g lemqam. Ad ṭfent iɛewzan, kul yiwet s yiwn uɛkkaz. Ad ṭfent taryalt iferki, ta a t tekks i ta. Ad idum wurar-nni alama tekcem txennact-nni ar uxemmuj i s heggant. Tislit-nni a tfeqqar :\nNekk d tmurt d takniwin,\nnuɣ argaz ur t nzerr ?\nUr nɛab, ur tiɛiqrin,\nmeɛna tasarut d irza i tzekkar.\nIffan nneɣ qquren…\nulac ff ara d neggin.\n\nMi tekcem teryalt-nni iferki ar uxemmuj, as tini :\nFkiɣ afus ar zdat i\nTemmugar-iyi d dunit.\nYuɣal d ar deffir\nYufa d d nekkini…\nD iman-iw iyi-d-yeṭfen,\nay Anẓar, ay Agellid n lɛali,\nD tarwiḥt iw i yeɛzizen…\nma icred it-id, a t yawi !\n\nAd as inint teḥdayin-nni yuraren akw yids :\nNeqda d taɣawsa\ntaryalt tuɣ lmekna.\nAgellid yers d ar lqaɛa,\ntislit tsebbeb terda.\nAy Agellid, awi d lehwa,\nannaɣ tfud lqaɛa,\nakkn ad tefk ssaba,\nakkenni ad tefkam dakira.\n\nTaxennact iferki i s leɛbent zerzari netlent daxl uxemmuj i s ɣzan yakan weqbel urar. Ad uɣalent tlawin-nni merra ar tadart weqbel ad yeɣli itij. Zemreɣ ad iniɣ belli tekkat ad lehwa kra n wussan deffir ufeten n wenzar.\n\nMa tura kksen meden Tislit-nni n sseḥ axater yugi yiwen n Sid zik-nni : yugi ad tekkes teqcict ɛaryan. Dɣa tcebbiḥen kan i uɣenja tarrant « d tislit n wenzar ».\n\nAsmi tnaɣn At-Qasi, At-Jennad nutni d Turk, i lweqt-nni i sḥermen yemrabden tukksa ɛaryan teslit n wenzar. Akka i d ḥekkun imezwura neɣ. Akken, llant tudar ikemlen akkenni, llant tudar yugaden deɛwessu. Ad tawi lqibla aɣenja ajdid, as tewqem allen, aqemmuc ; as tcebbeḥ s leḥrir yettemserɣan ; as teqqen tafzimt amm akken taqcict-nni n zik. Mi s tcebbeḥ i wɣenja, ur s qqarn ara aɣenja meɛna Tislit n wenzar. D lqibla ara tt-yawin g tebburt ar tayed alamma d ljameɛ neɣ d lemqam. Ad teddu yids tecdibt tlawin igerdan, tiqcicin. Mi bbdent ar dinna ad sebbwent ayn akw i d jemcent f tebbura, ad ten ak wid-nni yeddan ar dinna. Imir ad urarent teqcicin tilemziyin Zerzari i d nebder ya kan. Weqbel ad yeɣli itij ad uɣalen akw lɣaci ar tadart. \n\nMi g-fukk ufetten n wenzar, aɣenja at yeḍem bab-is, ad t-yejmeɛ i wfetten n wenzar kan. Ma d taxennact iferki nettlent daxl uḥemmuj i s ɣzan ya kan weqbel urar.\n\nTamselyut \n Un rite d’obtention de la pluie. La ‘fiancée d’Anzar’ (par H. Genevois)\n\nIsmal n Internet \n http:\/\/www.mondeberbere.com\/","num_words":1902,"character_repetition_ratio":0.035,"word_repetition_ratio":0.013,"special_characters_ratio":0.236,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.002,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":14287.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Awertilani","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ccix Lfuḍil Awertilani (S tṛumit : Fodil El Ouartilani) yemmut ur iwala asirem-is wa ad yidir di Lezzayer tilellit. Ulac wid i t-id yemmektin, ɣas akken yefka tudert-is i tmurt-is nnig 30 iseggasen, yettwattun almi d 12 meɣres 1987 i t-id-yemmekti udabu-nneɣ, yerra-d tafekka-ines ar tmurt-is ɣer At Wertilan.\n\nCcix Lfuḍil Awertilani d yiwen seg wid id d-yefkan aṭas i tmurt-is. I lul ass 6 fuṛaṛ 1900 di taddart n Wanu deg At Wartilan (Sṭif), isem-is n tidet Ḥasanin Lfuḍil. Ikker-d di twacult yeɣran, baba-s yella d amasay n temɛemmert, yelmed leqran d wayen yeqqnen ɣur-s deg taddart-is.\n\nDeg useggas 1922, wwin-tt ad isɛeddi lɛesker, irewwel-asen acḥal n tikkal. Din i yeẓra amgared yellan ger imsulta izzayriyen d wid iṛumeyen.\n\nSya id-yewwi tikti iwakken ad yili ɣef wudem unekcam arumi. Asmi yekfa lɛesker, ikemmel andi akken ad isegmu tamusni-is, yewwi-d tikti tamaynut i yimezdaɣ n At Wertilan. Tikti-ayi teɣza deg wallaɣ, ur yeḥsib yiwen ama d imḍebren irumiyen neɣ lquyad-nnsen. Ineggura ayi ttnadin fell-as, iruḥ iǧǧa tamnaḍt-is yerra ɣer Qsenṭina deg useggas n 1930.\n\nMi yewweḍ ɣer din yerra ɣer wanda yella Ben Badis akken ad ikemmel i tmussni-s. Din yebda yettufrar-d am zzit ɣef inelmaden akk yettili, syin akkin yuɣal d amasay ɣef inelmaden-nni. Aseggas n 1932, yeqqel d agensas n weɣmis Ccihab akk d ujemuɛ n yedrimen. D wayi id azal i yesɛa ɣer Ben Badis.\n\nD netta id imceggeɛ-is ɣer tmurt n Leqbayel s isem n teddukli n imusnawen inselmen bac ad ilin ɣer tama-s, issexdam tameslayt n imawlan-is (taqbaylit), ilmend-is xilla id-ikecmen ar teddukli-ayi, ɣef aya yuɣal d aselmad (yettɛawan-it).\n\nDi lawan-nni aṭas n imezdaɣ i irewlen si tmurt ar Fransa, tugett deg-sen ttun tamurt d wayen id-icudden ɣur-s.\n\nIhi Tadukli n imusnawen inselmen twala ilaq ad ceyɛen win izemren ad ixiḍ acerrig yellan, wa aten-d yerr s abrid. Ɣas akken ẓran yuɛer lḥal aṭas ma wḍen aɛdaw s axxam-is am win yewḍen azrem ar lɣar-is. Ccix Ben Badis yeddem, yessers, yuɣal igzem-itt di ṛṛay-is ; yextar Ccix Lfuḍil awertilani. Acku nenna-d yakan ɣef wazal yesɛa ɣur-s, rnu yessen 03 n tutlayin (tamaziɣt, taɛrabt, tafransist) akk d termit i d-yewwi seg tmurt n Leqbayel.\n\nDi tlemmast n useggas 1936, yerza ar Fransa, tazwara yettemlili, ixeddem isaragen i iminigen (s twafra) s wannect-a i yessaweḍ ad issemlil iminigen n din deg tdukliwin. Yesker-d tazwara 06 n tdukliwin. Taɛekkumt ẓẓay-itt, iɣeblan ugten d ayen ur yezmzir at-yexdem iman-is, iɛedda yuzen-as Ben Badis wid ar t-iɛiwnen wa ad yili d netta i d aqerruy-nsen. Asmi yekcem useggas n 1938 ssawḍen ar 19 n tdukliwin s yisem \"EL TEHDIB\". 15 di Lpari, 03 di Rennes, yiwet di Marseilles. D ayen i as-d-yeglan s wuguren d udabu aṛumi neɣ d waraw n tmurt-is, ur neqbil ara ad yufrar ger-asen am Messali Lḥaǧ (yuggad ɣef umkan-is ger iminigen) i yessawḍen armi yeccetka fell-as ar Ben Badis. Imi Ben Badis yessen-it amek iga, ur ten-yumin ara. D aya i t-yeǧǧan ad yerwel ar tmurt n Maṣer deg useggas n 1939, yerra ɣer \"lǧameɛ El Azher\" ansi id-yewwi agerdas.\n\n18 di furar 1944, tella-d tlalit deg Maṣer n yiwen umussu i izdin 03 n tmura (Tunes, Merruk, Lezzayer), iswi-ines ad yesken i wegdud n umaḍan n wayen i iḍerrun deg Tefriqt n Ugafa. Ger n wid i t-id-issekren ad naf Ccix Lfuḍil. Amussu-a yura aṭas n tebṛatin i wegraw n tmura taɛrabin, akken daɣen i yuzen tabratt i wegraw n tmura idduklen deg useggas n 1945 akken aten-id yesmekti belli agdud n Tefriqt n Ugafa yettekkan deg ṭṭraḍ amaḍlan wis sin ar tama n Fransa akken ad awin timunent-nsen ur d yelli ara, tqubl-iten s imenɣeyen am wayen yeḍran di 08 mayyu 1945 di tmurt-nneɣ.\n\nYerza sin iberdan ar tmurt n Yaman (tettidir uguren ger ugellid akk d ugdud-is). Tirza tamezwarut tella-d akken iwata yeẓra agellid-is akk d ixṣimen-is. Agellid Yeḥya yessuter deg-s as-d-iheyyi ahil n unegmi n tmurt-is di yal iḥricen (tasertit, tadamsa…).\n\nTirza tis snat yewwi yid-s ahil-nni ɣef wacu ara tebnu tmenḍawt n tmurt n Yaman. Ahil-a qeblen-t akk. Agdud yebɣa ad yili ubeddel s lemɣawla ixsimen-is ufan-tt d tagnit ssekren ccewal llan-d imenɣeyyen i yeglan s tmettant n uglellid Yeḥya ass n 17 di furar 1948. Yuɣal mmi-s deg umekan-is ur yeǧǧi ara ixsimen-is wa yenɣa-t wa yegra-t ɣer lhebs, yerra kullec ɣef Ccix Lfuḍil d netta i d sseba n ccwal yeḍran d tmettent n baba-s. Iceyyee akk i tmura taɛrabin ad t-ṭṭfent, tamurt ara yerr ttagin-as ad yeres yeqqim azal n 06 n wayyuren s ufella n lbabur, almi d aseggas n 1948 i t-yeqbel unebbaḍ n Lubnan s lemeiwna n kra yemdukal-is ad yili din s twafra almi tersa taluft n Lyaman. Ɣas akken, yettaru deg yeɣmisen s yismawen n weyyaḍ ɣef temsalt n tmurt-is, lawan-a yufa ugellid-nni mačči d netta i d sebba n wayen yeḍran di tmurt-is iɛedda isumeḥ-as.\n\nS tirza-ines seg tmurt ar tayeḍ, issaweḍ ad ibeddel tamuɣli n tmura taɛrabin d tenselmin ɣef wayen i d-teqqar Fransa (agdud azzayri yeqbel s unekcam aṛumi) yerra-d deg yiwen n weɣmis \"amek ihi i llan-tt tegrawliwin seg Amir Ɛebdlqader (1830-1847), At Sidi Ccix ar Bubeɣla, Lalla Faḍma n Sumer ar tegrawla n Ccix Ameqqran d Ccix Aḥeddad (1871)\"\n\nAss n 10 mayyu 1945 yessuter seg tebratt i iceyyeɛ i Wegraw n tmura idduklen, ad nadin ɣef tidett n wayen yeḍran deg Lezzayer deg ineḍruyen n 08 mayyu 1945. Seg useggas n 1950 yessuget leqdic yerza nnig n 40 n tmura : Surya, Ṭṭurk, Swiss, Biljik, Hulland, Legliz… Yuɣal yerra tamuɣli-ines ar tmura n Asya yerza ar Lhend, Sɛudi, Pakistan, Sirilanka, Anduniz… deg useggas n 1952. Yal tamurt ar iɛeddi, ad imlil d imasayen-nsen, tugett n tmura-nni fkantt-d awal akken ad ɛiwnent Lezzayer bac ad tawi timunent.\n\nTebda tegrawla ass 01-11-1954, tadukli n imusnawen inselmen ur d tefki ara tamuɣli-ines. Ccix Lfuḍil d netta i yellan d aqerru n tdukli-ayi di Maser, iburk-itt ifka-d taɣuri ass n 02-11-1954 i wegdud ad yili yid-s \"i yegrawliwen izzayriyen ass-a d tamettant niɣ d tudert\". \" Iḍ n 1 n wember 1954, llan-d nnig n 30 ineḍruyen di yal tamnaḍt n tmurt, si tilisa n Tunes ar tilisa n Umerruk, ama di temdint n Lezzayer, Bufarik, deg temdint n Iɛẓẓuzgen d Tizi Wezzu akk d tmurt n Leqbayel, si Buɣni, Delles ar Tubiret, si Burǧ Mnayel ar Tcentirt, llan-d daɣen di Qsenṭina, Tibesekert, di Wawras akk d Tbatnet.\"\n\nDeg useggas n 1956, tella-d temlilit n 4 n tmura timeqranin di Ssewis (Marikan, Rrus, Legliz, Fransa), yura-asen tabratt inna-asen : \"ilaq ad tafem tifrat i temsalt n Lezzayer, ad teǧǧem i wegdud ad yextir d wanwa ara yeddu wa ad tefkem timunent i Lezzayer akken itt-id tefka i tmura nniḍen\". Mi yella di Lubnan, yerza ar tmurt n Ṭṭurk (tella deg ugraw n Aṭlasi) anda yessaweḍ ad d-yawi tamurt-a ar tama n tegrawla n tmurt-nneɣ wa ad t-id-ɛiwnen ad t-awi timunent. Yella daɣen deffir n usbeddi n \"Ɛmer Uɛemran\" d agensas n Lezzayer di tmurt-a.\n\nLawan-a yeṭṭef-it waṭṭan, imejjayen ssutren deg-s ad yeǧǧ niɣ ad isenqes seg leqdic-is, yugi ad iḥbes niɣ ad isenqes. Ɣur-s d tamurt-is i izwaren tizmert-is, almi d 12 di meɣres 1959 yewweḍ ar leɛfu n Rebbi deg tmurt n Turk.\n\nD way i d Ccix Lfuḍil Awertilani yemmut ur iwala asirem-is wa ad yidir di Lezzayer tilellit. Ulac wid i t-id yemmektin, ɣas akken yefka tudert-is i tmurt-is nnig 30 iseggasen, yettwattun almi d 12 meɣres 1987 i t-id-yemmekti udabu-nneɣ, yerra-d tafekka-ines ar tmurt-is ɣer At Wertilan.\n\nTukkist seg uɣmis Aẓar\n\ntimsulya \n\nTameddurt","num_words":1641,"character_repetition_ratio":0.042,"word_repetition_ratio":0.055,"special_characters_ratio":0.243,"stopwords_ratio":0.051,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":28578.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/PHP","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"PHP (PHP Hypertext Preprocessor) d yiwet tmeslayt n usihel n yiskripten, d ahil ilelli (”Open Source” am Linux neɣ Firefox), yelha i usnulfu n yismal Web ismussanen.\n\nAfaylu PHP yesɛa aseɣzif “php”, amedya “afaylu_php.php”. Seddaw-a, d yiwen umedya n uskript php:\n\n\n\nAselkem n uskript-a deg yiwen uqeddac PHP ad yefk deg yimini ɣef Web:\nAzul fell-awen\n\nIsmal imezwura ttwarun s HTML (Hypertext Markup Language), d yiwet tmeslayt n usihel s ticraḍ, amedya:\n\n\nAmedya HTML<\/title>\n<\/head>\n<body>\n<p>Aql-aɣ deg umagrad ɣef PHP!!!<\/p>\n<\/body>\n<\/html>\n\nAfaylu HTML ɣur-s aseɣzif “htm” neɣ “html”, amedya “afaylu_html.htm” akk d “afaylu_html.html” kifkif-iten.\n\nNezmer ad nesdukkel tangalt html d tengalt php deg yiwen ufaylu, isem n ufaylu-a ilaq ad yesɛu aseɣzif “php”, amedya “afaylu_html_php.php”:\n<html>\n<head>\n<title>Amedya HTML akk d PHP<\/title>\n<\/head>\n<body>\n<?php\nprint (’Azul fell-awen’);\n?>\n<p>Aql-aɣ deg umagrad ɣef PHP!!!<\/p>\n<\/body>\n<\/html>\n\nTura, amur ameqqran n yismal tteddun s PHP (akk d Apache d MySQL), am usmel-a akk d yismal merra ay yetteddun s Wordpress.\n\nUgar isalen deg usmel http:\/\/www.php.net\n\nTutlayt n usihel","num_words":255,"character_repetition_ratio":0.072,"word_repetition_ratio":0.016,"special_characters_ratio":0.277,"stopwords_ratio":0.012,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":4234.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/MySQL","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"MySQL d yiwen unagraw n usefrek n taffa n yisefka tamasɣant.\n\nS unagraw-a, nezmer ad nekles isefka n yiwen wahil sdaxel yiwet taffa. Deg taffa n yisefka, llant tifelwa anda ara yilin yisefka. Deg yiwet tfelwit llan yisefka yedduklen, amedya tafelwit “Udem” tezmer ad tesɛu isefka “Isem”, “Azemz n tlalit”, “Tansa”, atg.\nIsem \tAzemz_n_Tlalit \tTansa\nAfrux \t10\/02\/2008 \t1 aɣlad Asigna 00001 Igenni\nAdeffu \t02\/06\/2008 \t5 aɣlad Tibḥirt 00002 Akal\n\nSQL (Structured Query Language) d yiwet tmeslayt n usihel s wayes yezmer yiwen ad yesteqsi yiwet taffa n yisefka. Ma nra ad nessin azemz n tlalit n yiwen isem-is Adeffu deg tfelwit Udem, nezmer ad naru s tutlayt SQL:\nselect Udem.Azemz_n_Tlalit from Udem where Udem.Isem = ‘Adeffu’;\n\nAd naf:\nAzemz_n_Tlalit\n02\/06\/2008\n\nIwakken ad nernu yiwen wudem deg tfelwit Udem, nezmer ad naru:\nInsert into Udem values (’Tafunast’, ‘12\/05\/2008′, ‘25 aɣlad Adaynin 00005 Taddart’);\n\nTafelwit Udem teqqel:\nIsem \tAzemz_n_Tlalit \tTansa\nAfrux \t10\/02\/2008 \t1 aɣlad Asigna 00001 Igenni\nAdeffu \t02\/06\/2008 \t5 aɣlad Tibḥirt 00002 Akal\nTafunast \t12\/05\/2008 \t25 aɣlad Adaynin 00005 Taddart\n\nAkka, taffawin n yisefka, neḥwaj-itent iwakken ad nejmaɛ isefka n yiwen wahil neɣ n yiwen usmel Web sdaxel tifelwa. SQL d yiwet tmeslayt i taffawin n yisefka. MySQL d yiwen unagraw anda llant taffawin n yisefka.\n\nAsmel unṣib : www.mysql.com","num_words":266,"character_repetition_ratio":0.078,"word_repetition_ratio":0.101,"special_characters_ratio":0.297,"stopwords_ratio":0.038,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":30618.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Bu%C9%9Bfif","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ussan send Amenzu n Tefsut\n\nBuɛfif d yiwet seg leɛwayed n tmurt n Leqbayel. Buɛfif yettemcabi ɣer tmeɣra n « Halloween » n Irumiyen. Ussan ineggura n tegrest, ad tennulfu yiwet n terbaɛt n ilemẓiyen tin ara d-itezzin ɣef yakk taddart, tawwurt s tewwurt, ur tettağğa ula d yiwen n wexxam.\n\nAnwa i yettilin deg Buɛfif :\n-Amɣar (Abuɛfif, Ameryus) win yettlusun aqric,\n-Tabuɛfift (Tameryust) ad iḥezzmen akk iman-is,\n-Aberraḥ\n-Wid yekkaten tajewwaqt d ubendayer\n-Ilemẓiyen nniḍen\n\nTarbeɛt-a mi ara d-taweḍ ɣer wemnar n wexxam, aberraḥ ad isuɣ :\nAberraḥ : Kker ad yeskker Rebbi seɛd-ik !\nIlmeẓyen : Wamin !\nAberraḥ : Ad aken-igg Rebbi am tɛeqqayt n ččina, suffela tecbeḥ zdaxel terbeḥ !\nIlmeẓyen : Wamin !\nAberraḥ : Ad aken-igg Rebbi am tqermudin, wa ad-yeddal wa !\nAberraḥ : A d-irr Rebbi lɣiyyab bxir weɛlaxir !\nAberraḥ : Ad aken-yekkes Rebbi seg lḥif !\nIlmeẓyen : Wamin !\nAberraḥ : Ldi tawwurt ad yeskker Rebbi seɛd-ik\nIlmeẓyen : Wamin\nAberraḥ : A k-iḥrez Rebbi arraw-ik !\nIlmeẓyen : Wamin\nAberraḥ : Ad iceɛceɛ Rebbi tafat-ik\nIlmeẓyen : Wamin !!!!\n\nIlmeẓyen (S ccna) :\nWa Ḥmami Wa Lmami\nMa d tamellalt ad tt-nawi\nAttan deffir ukufi\n\nAd s-sserḥen s tjewaqqt d ubendayer, Ameryus d Tmeryust ad ceṭṭḥen, wiyeḍnin ad kkaten afus. Bab n wexxam a d-yeffeɣ, a d-yawi yid-s kra (Timellalin, ččina, idrimen, lbaṭaṭa, acedluḥ…). Umbeɛd Ameryus ad yeɣli ɣer lqaɛa, zeɛma yesker. Ur d-yettaki ara alamma fkan-as ayen i d-yefka bab n wexxam ad t-yesriḥ. Sinakkin ad beddlen axxam nniḍen..","num_words":358,"character_repetition_ratio":0.103,"word_repetition_ratio":0.037,"special_characters_ratio":0.239,"stopwords_ratio":0.011,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":25801.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/1912","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tidyanin \n\n 14 yebrir : ɣef 23 h 40, RMS Titanic iḥuza azru n ugris. \n 15 yebrir : ɣef 2 h 20, RMS Titanic iɣreq\n\nIseggasen 1910","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.168,"word_repetition_ratio":0.167,"special_characters_ratio":0.398,"stopwords_ratio":0.03,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":80476.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Jeanne%20de%20France","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Jeanne de France ( tlul ass 23 ibrir 1464 di Nogent-le-Roi - temmut ass 4 furar 1505 di Bourges).\n\nTameddurt","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.343,"stopwords_ratio":0.032,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.683,"perplexity_score":14928.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Stauffenberg","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Stauffenberg yezmer ad yilli :\n\n Stauffenberg, tawacult tahaggart takaṭulit n Schwaben, di tmurt n Lalman, seg timiḍi wis XIII. \n Claus von Stauffenberg, afesyan almani n Amgaru Amaḍlan Wis Sin yettwassenen i uttekki ines ar Unguz n 20 yulyu 1944 mgal Adolf Hitler\n Nina von Stauffenberg, tameṭṭut n Claus\n Berthold Maria von Stauffenberg, mmi-s n Claus, aserdasi\n Franz-Ludwig von Stauffenberg, mmi-s n Claus, asertay\n Berthold von Stauffenberg, gma-s n Claus, anazbay af tanazit\n Alexander von Stauffenberg, gma-s Claus, anmezruy\n Melitta von Stauffenberg, yelli-s n Alexander, tamsafagt\n Stauffenberg, tiliasaru n iseggwasen 2000 ɣef Claus von Stauffenberg\n Stauffenbergstrasse, aɣlad n Berlin","num_words":155,"character_repetition_ratio":0.189,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.208,"stopwords_ratio":0.039,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.958,"perplexity_score":46623.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%E1%B9%ACaher%20Awe%C9%A3lis","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ṭaher Aweɣlis:الشيخ طاهر بن صالح بن أحمد بن موهوب السمعوني الجزائري الوغليسي\n\nAqbayli yerran taɛrabt d tutlayt n uɣerbaz \n\nTesmekta-d tidukla GEHIMAB amusnaw Taher Aweɣlis i tikelt tamezwarut.Aya yella-d ilmend n ssalun n tussna yitran n Bgayet ideg d-yella usekfel n udlis i yura deg uḥric n usiḍen n wakud\"Da-irat fi maɛrifat al-awqat wal ayyam\". Argaz-a yettwasnen s yisem : Cheikh Tahar El Djazairi El waghlissi Essemaouni, ilul di tmurt n Suriya deg useggas n 1852.D baba-s Saleḥ at Ccix yeɣran di temɛemmert n taddert-is:Semɛun(Sidi Lḥaǧ Ḥsiyen) i d-yezgan di tɣiwant n Chemini,i yunagen ɣer tmurt-a deg useggas n 1847. Yelmed Ṭaher Aweɣlis tamusni-s tamezwarut ɣer baba-s yellan d lmefti n lmedheb amaliki din di Suriya.Rnu ɣef temsal n ddin,yesselmed-as baba-s taqbaylit i yes-s yettmeslay akken ilaq akked warraw n tmurt-is i yellan dinna s waṭas.Mi d-yemmed yekcem ɣer uɣerbaz amezwaru anda i yelmed taṭurkit akked tfarsit d tusniwin yecban:tusnakt,tussna yitran d tussna ugama.Syin yekcem ɣer tesnawit ideg yelmed tafransist akked tutlayin ticerqiyin-nniḍen.S wakka ad yuɣal yessen azal n tmanya tutlayin:taqbaylit,taɛrabt,taṭurkit,tafarsit,takučikit,tasiryanit,taɛebrit akked tefransist. Dɣa s tneggarut-a ara d-yeldi tiṭ-is ɣer tɣerma yennernan imiren di tmura umalu. Asmi yella d ilemẓi ixuleḍ aṭas seg lecyax n ddin,ladɣa wid ur nelli ara d imṭurfa.Aya ad t-yeǧǧ ad yuɣal d win ur nzeddi ara di kra n usekkud neɣ lmedheb ɣas ma llan wid i yettcuddun ayen i yexdem ɣer tirmad n umussu n yislamawiyen yellan di tallit-nni.Netta ixuleḍ akk tirebbaɛ n ddin yegten di tmurt n Ccam:cciɛa,dduruz,imasiḥiyen d wuwdayen.Ger yimdukal-is,amestecreq ahungri Ignace Goldziher(1850-1921) i werǧin yettamen s tesreḍin.Amusnaw-a,yerra ɣer tutlayt talmanit yiwen seg yidlisen-is i yura di taɣult n lfilulujiya\"Tawǧih annaḍer ila usul al-ater\".\n\nYebda leqdic-is usnan,asmi i yella d aselmad deg yiwen uɣerbaz aṭurki i d-yezgan di temdint n Dimecq.Yeslul-d yiwet tdukla tusnant i d-yellethan s ujmaɛ n yidlisen iqdimen akked unadi ɣef tarrayin n uselmed s tutlayt taɛrabt.Ifures tagnit n wassaɣen yelhan i yesɛa akked lwali aṭurki Medhat Pasha(1822-1883) akken ad yeqdec mebla tugdi,u yerna iɛawen-it mliḥ wa yeṭṭfen adabu imi i iga ger yifassen-is akk allalen i t-ilezmen.S wakka ijmeɛ-d xilla n yidlisen iqdimen iɣef kebsen kra yimdanen deg yixxamen-nsen neɣ di leǧwameɛ.S yes-sen yeslul-d snat n temkerḍiyin timeqranin i mazal ar wass-a:\"Dar al-kutub adhahiriya\" di Suriya d \"al-maktaba al-xalidiya\" yellan di Yirucalim(Lquds). Deg 1871,yera-t lwali n ccam(Mithat Pasha) d amaswaḍ n yiɣerbazen imezwura.Di tallit-nni ur ggiten ara yiɣerbazen u yerna s tutlayt taṭurkit kan i yesselmaden.Rnu ɣur-s imawlan ur ttaken ara arraw-nsen ad ɣren ladɣa tiqcicin. Tilelli i as-tefka tedbelt n yimiren,teǧǧa-t ad yaf tifrat i wuguren-a n uselmed.Yesnerna amḍan n yiɣerbazen di akk timnaḍin n tmurt n Suriya,yelletha-d s useɛlem n yimawlan s tixuṭṭert n uɣerbaz,iqenneɛ-iten akken ad serḥen i tarwa-nsen ad tɣer abeɛda tiqcicin. Nnig n waya,ɣef wakken yura Dr Mazen Al-Mubarek(tasdawit n Doubai):\"Cheikh Tahar El Djazairi ilmend n leqdic-is,yessaweḍ di kra kan n lweqt ad yerr taɛrabt d tutlayt n uselmed s wudem unsib\".Aya yella-d s sebba n leqdic-is di tira n yidlisen uɣerbaz d wahilen uselmed i werǧin llan weqbel s tutlayt-a.Yerna daɣen yessileɣ-d aṭas n yiselmaden iwakken ad smersen deg unnar asenfar-a amaynut. Wid i yuran fell-as,cehden-d akk dakken\"D tamusni-is n tutlayt tafransist i t-iɛawnen iwakken ad yeg s taɛrabt ahilen n uselmed icuban ɣer wid n tmura umalu\".\n\nRnu ɣef leqdic-is apidaguji,yura aṭas n yidlisen deg uḥric n tesreḍt akked umezruy.Yeslul-d daɣen ayen umi semman:\"Aqusis n Dimecq\"ideg yessemliliy imusnawen d yirgazen n tsertit n tallit-nni.Deg uqusis-a sqerdicen timsal icudden ɣer tmetti d taluft n uslelli n tmura wwaɛraben yellan ddaw uzaglu aɛutmani.Taneqqiṭ-a taneggarut,tewwi-yas-d taɛdawit n udabu i yeqlen yetnadi fell-as akken ad t-yeṭṭef. Deg useggas n 1907,yerwel ɣer tmurt n Maser anda i yelletha d tira n yidlisen akked tɣamsa.Di tmurt-a yesɛedda ussan-is di lḥif imi yugi ad t-yesseqdec udabu i as-d-yettwehhin yal tikelt s yimukan ɛlayen.Netta yenna ɣef temsalt-a:\"Ad ken-wessiɣ ɣef leqraya.Acu kan yelzem ɣef yal yiwen deg-wen ad yexdem tafellaḥt neɣ tjara neɣ kra n ssenɛa akken ur d-yettegray ara d aḥlil ɣer wid yeṭṭfen adabu.Wi ma uḥwaǧen-ken ad ken-sxedmen neɣ mulac ad ken-ǧǧen i laẓ\".\n\nCcix Ṭaher d win yuɣalen ɣer Suruya asmi tewwi timunent-is deg 1919.Din rrant d anemhal ɣef temkerḍit i d-yeslul neta yakan(Dar al-kutub al-ḍahiriyya),rnan fkan-as amkan di tkadimit n tutlayt taɛrabt. Acu kan ur yerni ara aṭas di tudert,imi yewweḍ leɛfu Rebbi deg 1920,aseggas mbeɛd tuɣalin-is.\n\nS wakka,Ṭaher Aweɣlis ad yernu isem-is ɣer zmam n yimaziɣen umi tettunefk tegnit di tɣermiwin tberraniyin akken ad ufrarin di tmusni.Am netta am:Ben Ǧerrum,Saint Augustin,Apulée d wid-nniḍden i d-yeǧǧan limarat deg umezruy n talsa. Tamurt n Lezzayer iɣer ttuɣalen yiẓuran-is,terra-yas tijmilt s tukci n yisem-is i yiwen uɣerbaz alemmas i d-yezgan di Lebyir(Lezzayer tamaneɣt).Amagrad-a daɣen i nebɣa ad as-yili d tijmilt,ad t-nextem s wawal-is: \"Tuksa n tmusni ɣer yiɣerfan yetqeddmen d ayen yelhan s waṭas,mačči am wakken i ttwalin yibhimen dakken aya d aswiɣi\".\n\nTameddurt","num_words":1243,"character_repetition_ratio":0.037,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.203,"stopwords_ratio":0.046,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":11232.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Huang%20Xianfan","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Huang Xianfan, yella d anmezray n Ccinwa. ilul-d ass 13 nwember n 1899 g Fusui, yemmut ass n 18 janvier 1982 g Guilin, Guangxi.\n\nTameddurt \nDeg usseggwas n 1926, Huang ikcem ɣer tesdawit n Pekin(neɣ Beijing) di Ccinwa, alamma d 1935. Huang, ilha-d s amezruy(stôria) d trakalt (géographie). Deg usseggwas n 1935, Huang ikcem ɣer tesdawit n Tokyo di Japon, alamma d 1937. Huang, ilha-d s amezruy d tafelsuft. Deg useggas 1941, Huang yuɣal d aselmad n amezruy di tseddawit n Sun Yatsen. Seg useggas n 1943 armi d aseggas n 1953 iǧǧa aselmed di Guilin, yuɣal ar tesdawit n Guangxi. Seg useggas n 1954 armi d aseggas n 1982 iǧǧa aselmed di Guilin, yuɣal ar tesdawit enseignants n Guangxi.\n\nAyen yura \n Amezruy n Ccinwa,1932-1934.\n Amezruy n Zhuang, 1957,1988.\n\nTazmilt\n\nWalit daɣen \n (Tafransist):École d'Bagui\n (Taglizit):Huang group\n\nTamselyut \n Idlesen n yemdanen(Anthropologie) di Ccinwa. www.people.com.cn\/人民网>>中国政府新闻>>政府专题>>2008年人类学民族学世界大会 \n Huang Xianfan- anmezray n Ccinwa. 世界大学网 >> 大师 \n\nHuang\nHuang\nHuang","num_words":227,"character_repetition_ratio":0.071,"word_repetition_ratio":0.101,"special_characters_ratio":0.297,"stopwords_ratio":0.018,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.996,"perplexity_score":23781.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Muzee%20n%20Orsay","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Die muzee n Orsay (s tafransist: Musée d'Orsay), Yiwen umuzee yella g temdint n Paris, g tmurt n Fransa.\n\nAseggas n teldit: 1986\n\nTajumma: 57 400 m²\n\nG useggas 2007: 3 200 000 irzuwen\n\nExternal links \nwww.musee-orsay.fr\n\nParis","num_words":55,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.341,"stopwords_ratio":0.018,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.954,"perplexity_score":12538.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Mhenni%20n%20Wizgan","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Mḥenni, di tidett Mḥenni At Waɛmiruc, illul ass n 3 dujember 1938 deg Wizgan. Mhenni yesɛeda temẓi-s deg taddart-is At Wizgan, i d-yezgan 65 km ɣef usamer n Tizi Wezzu. Asmi yesɛa 8 yiseggasen, yekcem ɣer ulmud amenzu deg uɣerbaz n tlata iwmi sawalen tura At Yexlef.\n\nAseggas n 1952, yunag ɣer Fransa, tamdint n Marseille akked jeddi-is akken ad ikemmel almud-ines, rnu yelmed lḥirfa n uḥeddad neɣ alsaq n wuzal (soudeur).\n\nAsmi i d-yuɣal ɣer tmurt deg useggas n 54, tendeh tnekra n Lezzayer. Lɛesker n tmurt n Fransa ttnadin ɣef Mhenni yellan iqeddec lawan-nni mgal-nsen. Ur sawḍen ara ad t-id-ṭṭfen, yuɣal ɣer wansa i d-yekka, ɣer temdint n Marseille aseggas n 1955.\n\nDin kan, yekcem deg umenuɣ meqqren ɣer yidis n watmaten-is yellan deg la fédération de France n FLN aseggas n 1957. Ula deg temdint n Marseille ur yemniɛ ara, ttnadin fell-as iɣallen n laman n tmurt n Fransa, tettunefk fell-as ad yerwel ɣer tmaneɣt n Fransa Lpari, s lekwaɣeḍ ur nseḥḥa ara. Dinna, yekcem ɣer terbaɛt tanaẓurt n FLN i iqedcen s tuffra deg leqhawi akked deg yibisṭruten izzayriyen. Gar inaẓuren-agi, ad d-naf Ccix Misum, Ḥnifa, Abcic Belɛid, Akli Yeḥyaten, Yusef Abjawi, atg. Tarbaɛt-a tqeddec aṭas ɣef tegrewla n Lezzayer, ad sakin win yellan yeṭṭes, sfaqen win yellan yeɣfel s ccnawi-nsen d tceqqufin-nsen n umezgun, xas akken tegget fell-asen lɛessa d leḥris. Mhenni yesekles sdis (6) n tezlatin i d-yettɛeddayen lawan-nni deg radyu n Fransa gar-asent tamaɛzuzt n wul-iw, ay aberrani , ay abeḥri.\n\nAsmi i d-yusa ɣer tmurt n Lezzayer deg useggas n 1963 akken ad yesteɛfu kra wussan, yemlal d Colonnel Muḥend Ulḥaj i as-yennan : « dagi ara-teqqimḍ i tmurt n Lezzayer nesɛa Radyu. » Mhenni yeqbel tiɣimit di tmurt-is. Syen Muḥend Ulḥaj iwessa Muḥemmed Ḥilmi, yenna-as « Ɣurek aqcic-agi, awi-t yid-k ɣer rradyu. » Deg lawan-nni, Mhenni yesɛa 24 yiseggasen kan di leɛmer-is. Dinna radyu tessekcem-d inaẓuren ixedmen s waggur, ideg llant trebbaɛ n uẓawan d trebbaɛ n umezgun ideg yekki Mhenni. Ticeqqufin n umezgun ttɛeddint-d yal ddurt. Taceqquft ideg d-yurrar i tikelt tamezwarut d tin iwumi qqaren “Amezruy n umeɣras”. Aseggas n 1964 , Mhenni iɛedda comédien profissionnel s wudem unsib.\n\nAseggas n 67, yesɛa tadwilt iwumi qqaren “Leɛyub n ddunit” iḥemmlen aṭas imsefliden deg lawan-nni, rnu ixeddem ticeqqufin n umezgun s ccnawi akked les Sketchs s wazal-nsen. Yelḥa-d amecwar almi d taggara n useggas n 79. Deg umecwar-agi i d-yewwi yegla-d s tlalit n yiwet n tizlit mucaɛen aṭas deg yiseggasen n 70 “Zejiga”. Mhenni yeqdec aṭas ɣer yidis n yinaẓuren meqqren gar-asen Muḥemmed Ḥilmi, Saɛid Ḥilmi, Ben Muḥemmed, Muḥemmed Ben Ḥanafi, Acruf Idir, Anissa, Ǧamila, Newwara d wiyaḍ i yesulin deg ccan n radyu n teqbaylit.\n\nAmenuɣ i yuɛren d win n yiseggasen 70 ɣef temsalt n tmaziɣt, lawan ideg yeqwa lḥers, tuggdin tezdeɣ ulawen n yimdanen, fuden merra maca ulac anda ara d-swen. Maca Mhenni, Ben Muḥemmed d wiyaḍ rẓan asalu, bran i tuggdin, qublen tagnitt ɣas aken tuɛer aṭas, mɛawanen taɛkemt ẓẓayen almi tuɣal fessuset. Mhenni akked yimdukal-is i d-yeswejden amennuɣ n 80 (tafsut n yimaziɣen). Llan teddun ɣef tesdawiyin akked tesnawiyin, cennun i yinelmaden, senɛaten-asen-d ticeqqufin n umezgun, swayes i ten-sakayen ɣef temsalt n tmaziɣt. Tikti agi tekka-d sɣur Mulud Mɛemri, asmi i yenna i Mhenni: « atan arrac-nneɣ ad ten-awin, ɣurwet i d-yegra leslaḥ a Mhenni, ilaq ad sen-tecnum. » Deg yimiren yerna-asen tabɣest, qeddcen nnig tezmert-nsen. Dɣa, din Mhenni yexdem tizlit iwmi yeqqar “tcekreḍ-iyi jeddi-k” akken ad d-yessefhem i tarwa belli sɛan lejdud. Tallit-nni, daɣen, tadwilt n “Iɣennayen n uzekka” i d-sewjaden yal ddurt Crif Xeddam d Acruf Idir, texdem ccɣel-is, sakin aṭas n yilmeẓyen. Rnu tasuqqelt n umezgun “tawrirt yettwattun” di radyu.\n\nAseggas n 1998, Mhenni yeffeɣ-d lantrit. Yeqqim akken almi d asmi i d-tlul tiliẓri n tmaziɣt (amaṭṭaf w-4). Dɣa, yessawel-as-d Sid Ali Nat Qasi akked Muḥemmed Manesri akken ad yurar deg usaru “yak nniɣ-ak!”\n\nTameddurt","num_words":849,"character_repetition_ratio":0.049,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.227,"stopwords_ratio":0.02,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":30679.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tawrirt%20n%20Bu%C9%9Bli","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tawrirt n Buɛli tira tarumit (Fr:Taourirt n Bouali) neɣ Tawrirt n Suq Ufella, tesɛa azal n wagim (1 000) d amezduɣ. Ass-agi tezga-d d tis uqus (4) deg tɣiwant, id yezgan deg usamer n lɛerc n At Weɣlis.\n\nAẓar n wawal\n\nTawrirt n Buɛli neɣ Taourirt n Bouali.\n\nTawrirt yusa-d deg wemkan arakal n taddart (situation géographique du village) s tefransist (Coline).\n\nBuɛli neɣ Bouali Muqel Amezruy n Taddart.\n\nIrdumen n taddart (les activités du village) \n\nGer Irmuden i leḥḥun deg taddart, ad naf deg sen Tidukla tadelsant tanaddalt n Tawrirt n Buɛli Suq Ufella (FR: association culturelle et sportive Taourirt n Bouali Souk-Oufella), Tidukla-agi tefka-d tamuɣli-ines tamezwarut deg iseggasen 90, d acu tewwi-d yid-s aṭas n yegna i tt-yerran temdel tabburt-is zik.\n\nDeg akud ɣer wayeḍ tidukla tɛaweded talalait ger 2005 akk d 2006, s terbaɛt nniḍen i d-iqesden ad tesselḥun akken iwata lḥal. Ass agi tidukla agi tqeddec deg aṭas yeḥricen gar-asen :\n Timeɣri n talalt (cours du soutien)\n Uraren n wesgmi (jeux éducatifs)\n Tamkarḍit (Bibliothèque)\n Amezgun (théâtre)\n Lexyaḍa (Broderie)\n Tisenselkemt ( Informatique)\n Tafsirt ( Exposition)\n Amurri (Excursion)\n Akarati (karaté)\n\nAmezruy\nTaddart n tewrirt tettusemma ger tudrin timecṭaḥ n lɛerc n At Weɣlis, Asmi id tekcem Fransa, Tawrirt tesɛa azal n warim(20) ye xxamen , tebeddu deg tama ufella s Nnig ixxamen(ass-a d'amkan anda ttaǧǧan wat taddart tikeryas-nsen) ɣer Amessaḍ (ass-a yuɣal d talemmast n taddart) deg tama n wadda. Daɣen deg Tebburt n Weḥfir seg tama d tayeffust ɣer wezrug deg tama taẓelmaṭt.\nZik taddart tezzid akk s tebbura, aberrani ur yezmir ad tyezger deg tlemmast anagir ma yella yusa-d ɣer taddart neɣ d inebgi.\n\nBuɛli, izmer ad yili d amdan a menzu id yussan ɣer taddart, nezmer ad nini belli d amdan amenzu neɣ d amdan amenzu yetwasnen deg taddart acku ar ass-a tella yiwet tala ddaw wexxam n Muḥend Akli Umusa rrif bbin n tburrebt ass-a yuɣal d ayla n Lewnis At Wejɛud, itin mi semman Tala n Buɛli.\n\nTimeɣriwin n taddart (Leɛwayed n taddart)\n Yennayer: d ass a menzu n weseggas amaziɣ, daɣen d ayyur amenzu n weseggas.\n Aderyes: d ass amenzu n tefsut, Aderyis neɣ Aderyes d imensi si nettmagar tafsut .\n Tafsut Imaziɣen: d tajmilt i wass n warim(20) deg yebrir 1980, akk d tefsut taberkant 2001.\n Lɛid Ameẓyan: d tameɣra id yusan deg ddin n teneslemt, d tameɣra i tefakkin n Remḍan\n Lɛid Ameqran: d tameɣra id yusan daɣen deg ddin, deg-s nzellu iker (ikerri).\n\nTidyanin ig uran amezruy atrar n taddart (évènements qui ont marqués l'histoire récente du village)\n\n 1979 tkecem-d teẓarurt (trissiti : électricité) ɣer taddart.\n\n 1986 ikecm-d webrid n baylek(n wekerrus) ɣer taddart armi d nnig ixxamen. id yekkan tama n taddart n Iɛeyyaḍen.\n\n 2000 tebbi-d taddart aman deg wedrar.\n\n deg 2000 ɣer 2006 taddart tebna Aɣerbaz, iɛedda-d webrid wis sin tama n taddart n Telwaqaḍi, banan tileggwit (tiqenṭert) n Tebburt n Weḥfir.\n\n 2007 xedmen annar n ddabex n weḍar (stade de football).\n\nTarakalt\nTawrirt tesɛa tilisa d waṭṭas n tudrin, tama ufella ad naf taddart Iɛeyyaḍen (Ayaten), tama tayeffust ad naf Tilwaqaḍi (Tiliouacadi) ...\n\nIderman\n\nAt Wejɛud (At Wejaoud)\n\nAt Wejɛud d adrum ameqran n taddart yesɛa azal n carit (30) ye xxamen, adrum-agi yebḍa ɣef krad (3) nneqmat (nom de famille) deg tira Tafransist gar-asen Adjed, Djaouani akk d Djaou.\n\nass-agi tawacult Adjed d nutni id yegran aṭṭas deg we drum acku tawacult Djaou udren akk ɣer Tqeriett ma d Djaouani akk d Adjed aṭṭas daɣen ig udren ɣer Tqeriett, dacu aṭṭas ig qqimen deg taddart.\n\nAmezruy n At Wejɛud\n\nAt Ḥemmic (fr:At Hemmiche)\n\nAt Ḥemmic d adrum wis sin meqren deg taddart yesɛa azal n warim (20) yexxamen, adrum agi yebḍa ɣef sin nneqmat deg tira Tafransist garasen ad naf Hamadi akk d Hamlaoui, adrum n At Musa (mouzaoui) d'adrum ig zedwen ɣur-sen, ass agi at ḥemmic akk d wat musa uɣalen d yiwen wedrum.\n\nAmezruy n At Ḥemmic\n\nAt Belɛid (fr:At Belaaid)\n\nAt Belɛid d adrum ig sɛan azal n mraw semmus (15) yexxamen, daɣen yebḍa ɣef krad nneqmat grasen ad naf Belazouz, Aouchiche akk d Belbahi. At Weḥmaduc d'a drum i win mi ssawalen sebḥi, izdew ɣer wedrum n at belɛid, ass agi i uqqus (4) d yiwen wedrum.\n\nAmezruy n'At Belɛid\n\nAt Musa (At Moussa)\n\nAdrum n At Musa d win ittawin isem n mouzaoui, deg taddart llan azal n mraw (10) yexxamen\n\nAmezruy n At Musa\n\nAt Ḥemd uqasi (fr:At Hemd oukaci)\n\nAdrum n At Ḥemd uqasi d'adrum yettawin nnekwa neɣ immer n Kesri akk d Kisri, amgarad-agi ger sin ismawen yusa-d deg leɣlaḍ deg tira\n\nAmezruy n At Ḥemd Uqasi\n\nAt Weɛmiruc (fr:At Weamirouche)\n\nAriouate d immer n wedrum n At Weɛmiruc\n\nAmezruy n At Weɛmiruc\n\nAt Umenṣur (fr:At Oumensour)\n\nMessar d Menadi d imeriwen id yesbadun adrum n at Umenṣur, akken id nufa deg temucuha n taddart, qqaren-d belli d nutni i d imenza ig zedɣen taddart uma ɣas ass agi ger iderman ibesṭaḥ n taddart.\n\nAmezruy n At Umenṣur\n\nAt Tewwati (fr:At touazi)\n\nTouazi d immer n wedrum n at Ttewwati, ass-a deg taddart drus yid-sen ,zik d adrum meqqren deg taddart, acku udren (ṣubben) akk ɣer teferka-nsen nnig wassif n Sumam , xelqen-d taddart nnig n Tqriett i tin m i nsemma At Twati.\n\nAmezruy n At Tewwati\n\nAt Sidi Ḥmed (fr:At Sidi Ahmed)\n\nAyoub\n\nAmezruy n At Sidi Ḥmed\n\nAt Weḥmaduc (fr:At Wehmadouche)\n\nSebhi\n\nAmezruy n At Weḥmaduc\n\nImdanen i xedmen taddart neɣ tamurt\n\nWid i xedmen tamurt\n\nṬrad n Lezzayer (1954-1962)\n Adjed Khlifa ( Xlifa at wejɛud)\n Ayoub Mohand arezki (muḥend arezqi n'at sidi aḥmed)\n Hamadi Mensour(Mensur at ḥemmic) \n Hamlaoui Idir (Idir at ḥemmic)\n Messar Ali (Ali umensur) \n Touazi Hachemi (Hacmi at twati)\n\nṬrad amaḍal wis sin (1939-1945)\n Adjed Mouloud (Mulud at Wejɛud)\n Kesri Akli (Akli n'at Ḥemd Uqasi (n Wemɛuc))\n Hamlaoui Bachir (Bacir at Ḥemmic)\n Hamlaoui Said (Said at Ḥemmic)\nTouazi Rabah (Rabaḥ At twati)\n\nwid i xedmen taddart\n\nIsmilen n Internet\n\n http:\/\/thidukla.webobo.com\/ Tidukla tadelsant tanaddalt \"taourirt n bouali souk-oufella\"\n\n Amennuɣ ger Leqbayel d waɛraben ɣef yisem Adjed\n\n tameɣra n yennayer 2960 (2010 a-c) aḥric amenzu\n aḥric wis sin ad yass deg ussan i d-iteddun \n tameɣra n yennayer 2960 (2010 a-c) aḥric wis kraḍ (3)\n\nTugniwin nniḍen\n \nTawrirt n Buɛli (Taourirt n Bouali)","num_words":1503,"character_repetition_ratio":0.052,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.245,"stopwords_ratio":0.022,"flagged_words_ratio":0.001,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":26674.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/At%20Mlikec","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Asideg (timella)\n\nTudrin\nAt Waɛmer \nAgentur\nAt Ureqqas\nIḥeddaden\nIbejjiwen\nLemjezz\nNezla\nTaɣalaṭ\nTabuda\nIdamuten\nLemṣella\nIɛeggacen\nTala Tiɣilt\nIɣil Leqrar\nTiɣvirt\nTigwnatin\nTaḥemmamt\nBoudraa\nAgwni n Ureyez\nTabuda\nIɛeyyacen\n\nMuqel Daɣen\n\n Tiɣiwanin n twilayt n Bgayet\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Wezzu\n Tiɣiwanin n twilayt n Tubiret\n\nAT Mlikec","num_words":86,"character_repetition_ratio":0.141,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.172,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.012,"lang_id_score":0.971,"perplexity_score":21387.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/At%20Bujlil","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Asideg (timella)\n\nTuddar\n\nTalefsa\nTansawt\nSɛida\nḤlasa\nTawrirt\nTigrin\n\nMuqel Daɣen\n\n Tiɣiwanin n twilayt n Bgayet\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu\n\nBuǧelil","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.152,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.201,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.881,"perplexity_score":11331.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Icella%E1%B8%8Den","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Muqel Daɣen\n Tiɣiwanin n Bgayet\n Tiɣiwanin n Tizi Wezzu\n\nIcellaḍen","num_words":12,"character_repetition_ratio":0.175,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.182,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.996,"perplexity_score":147720.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/I%C9%A3il%20%C6%90li","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Asideg (timella)\n\nTudrin\n\nAẓru \nAt Sasi \nZina \nTaqeṛṛabt \nTabuɛanant \nBunda\nBelɛaggel \nTiniri \nAt Sraǧ \nLqelɛa\nMuka neɣ Muqa \nTaẓla\nIllugan\nBuni\n\nMuqel Daɣen\n\n Tiɣiwanin n twilayt n Bgayet\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Wezzu\n Tiɣiwanin n twilayt n Tubiret\n\nIɣil Ali","num_words":62,"character_repetition_ratio":0.165,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.224,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.987,"perplexity_score":42231.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Iberbacen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tudrin\nTagelmimt\nTawrirt\nTiɣremt\nTubrasin\nXellil (At Yefser)\n\nMuqel Daɣen\n\n Tiɣiwanin n twilayt n Bgayet\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu\n\nIberbacen","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.158,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.189,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.995,"perplexity_score":21485.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Leflay","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Asideg (timella)\n\nTudrin\n\n At Dawed\n Almaɛdi\n Izɣad\n Leflay\n\nMuqel Daɣen\n\n Tiɣiwanin n twilayt n Bgayet\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Wezzu\n\nLeflay","num_words":29,"character_repetition_ratio":0.162,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.234,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.951,"perplexity_score":69419.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tiban","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ḍiban neɣ Tiban ( Fr: Tibane)\n\nTarakalt\n\nTudrin\nTizi Leɛrayef\nTaqerrabt\nAt Ubelɛid\nMaksen \nMezgug\nTiɣilt Tawraɣt\nTawrirt\nḌiban (Tiban)\n\nMuqel Daɣen\n\n Tiɣiwanin n twilayt n Bgayet\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Wezzu\n\nTiban","num_words":53,"character_repetition_ratio":0.124,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.21,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.932,"perplexity_score":21797.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tinebdar","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tarakalt\n\nMuqel Daɣen\n\n Tiɣiwanin n twilayt n Bgayet\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu\n\nTinebdar","num_words":16,"character_repetition_ratio":0.186,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.2,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.959,"perplexity_score":132266.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Aqbil","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Aqbil neɣ At Weqbil d taɣiwant deg twilayt n Tizi Wezzu deg tdayra n Uṣqif n Ṭmana. Deg 2008, tesɛa azal n 8898 imezdaɣen.\n\nAsideg (timella)\n\nTudrin n Taɣiwant \nAt Mislayen\nAt Buzid\nAt Ḥemṣi \nAt Maḥmud \nAt Waggur \nAt Sidi Saɛid\nAqawej \nAt Sellan \nAt Waɛban \nAt Laɛziz \nⴰⵢⵜ ⵍⵃⴰⵊ ayt lhadj\nAwrir Uzemmur\n\nẒeṛ daɣen \n Tawilayt n Tizi Uzzu\n Tidayṛiwin n twilayt n Tizi Uzzu\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu\n\nTira d timselɣa \n\nTaɣiwant n twilayt n Tizi-Uzzu","num_words":108,"character_repetition_ratio":0.142,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.248,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":79148.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ibudraren","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Asideg (timella)\n\nTudrin n Taɣiwant \n At Ɛli Uḥerzun\n At Ɛellawa\n At Rbeḥ\n Darna\n Iɣil n Wammas\n Iɣil n Sedda\n Tala n Tazart\n Tasaft Ugemmun\n Weɛdnan\n\nẒeṛ daɣen \n Tawilayt n Tizi Wezzu\n Tidayṛiwin n twilayt n Tizi Uzzu\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu\n\nTira d timselɣa \n\nTaɣiwant n twilayt n Tizi-Uzzu","num_words":66,"character_repetition_ratio":0.154,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.239,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":131080.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Aqerru%20%28ta%C9%A3iwant%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Asideg (timella)\n\nTudrin n Taɣiwant \n Agni Mzayen \n At Busliman\n Alma n Wectum\n Alma Hlal\n Aẓru\n Leqrar\n Ijaqduden\n Iḥermucen\n Imensuṛen\n Tifrit n At Lḥaǧ\n Tigurin\n Tignatin\n Kisun\n\nẒeṛ daɣen \n Tawilayt n Tizi Uzzu\n Tidayṛiwin n twilayt n Tizi Uzzu\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu\n\nTira d timselɣa \n\nTaɣiwant n twilayt n Tizi-Uzzu","num_words":73,"character_repetition_ratio":0.155,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.238,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.989,"perplexity_score":133060.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/At%20Bumehdi","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Asideg (timella)\n\nTudrin n Taɣiwant \nAt Bumehdi\nAt Ɛeggad\nTimeɣras\nAt Ɛabdelali\nTirwal\n\nẒeṛ daɣen \n Tawilayt n Tizi Uzzu\n Tidayṛiwin n twilayt n Tizi Uzzu\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu\n\nTira d timselɣa \n\nTaɣiwant n twilayt n Tizi-Uzzu","num_words":56,"character_repetition_ratio":0.189,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.215,"stopwords_ratio":0.018,"flagged_words_ratio":0.018,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":55411.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/At%20Bu%C9%9Badu","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Taɣiwant n At Buɛadu tella deg unẓul n twilayt n Tizi Uzzu.\n\nAsideg (timella)\n\nTudrin n Taɣiwant \n At Jimaɛ\n At Lemɛalem\n At Aɛmer\n Ibadisen\n At Welḥaǧ\n At Yiran\n\nẒeṛ daɣen \n\n Tadayṛa n Iwaḍiyen\n Tiɣiwanin n Tadayṛa n Iwaḍiyen\n Tawilayt n Tizi Uzzu\n Tidayṛiwin n twilayt n Tizi Uzzu\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu\n\nTira d timselɣa \n\nTaɣiwant n twilayt n Tizi-Uzzu\nTaɣiwant n tadayṛa n Iwaḍiyen\nTiɣiwanin n tadayṛa n Iwaḍiyen","num_words":90,"character_repetition_ratio":0.173,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.223,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":119194.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/At%20Sma%C9%9Bil","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Taɣiwant n At Smaɛil tella deg unẓul-amalu n twilayt n Tizi Uzzu.\n\nIdurar \n\n At Telha\n At Si Ɛli\n Amalu\n Awrir\n Bunuḥ, chef lieu de la commune\n Icebbaben \n Ijbaren\n Ighil Anane\n Ixelfunen\n Merǧa\n Mezawru\n Ufella\n Tala Xelluf\n Tala Ulili\n Tamalutt\n Tizi n Lḥed\n Tizi Meden\n\nẒeṛ daɣen \n Tawilayt n Tizi Uzzu\n Tidayṛiwin n twilayt n Tizi Uzzu\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu\n\nTira d timselɣa \n\nTaɣiwant n twilayt n Tizi-Uzzu","num_words":92,"character_repetition_ratio":0.167,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.242,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":128567.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/At%20Umalu","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Asideg (timella)\n\nIdurar \n\n Abuda Bwadda\n Abuda Ufella\n Afernaku\n Agwni Buraɣ (adeg-aɣella)\n At Ɛabdelqader\n Arus\n Buǧeha\n Ifnayen\n Ihaddaden\n Isahnunen \n Sidi Yakub \n Tablabalt \n Taddart Bwadda\n Taddart Ufella\n Tagemut \n Tala Tziri Tanwart\n Tigrewin\n\nẒeṛ daɣen \n Tawilayt n Tizi Uzzu\n Tidayṛiwin n twilayt n Tizi Uzzu\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu\n\nTira d timselɣa \n\nTaɣiwant n twilayt n Tizi-Uzzu","num_words":91,"character_repetition_ratio":0.138,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.232,"stopwords_ratio":0.022,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.969,"perplexity_score":50971.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/At%20Xellili","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Asideg (timella)\n\nIdurar \n\n \n Mɣira\n At Ddiḥ\n Ḥeǧaǧ\n Aqerru\n Buyaɛla\n Buɛacir\n Tandlest(Axxam n Taɣiwant) \n Tizi n Waman\n Lqelɛa\n Ssaḥel \n At Xir\n Lexmis \n Hicam\n\nẒeṛ daɣen \n Tawilayt n Tizi Uzzu\n Tidayṛiwin n twilayt n Tizi Uzzu\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu\n\nTira d timselɣa \n\nTaɣiwant n twilayt n Tizi-Uzzu","num_words":65,"character_repetition_ratio":0.165,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.26,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":82776.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/At%20Ziki","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Asideg (timella)\n\nIdurar \nAgni Filkan\nAmukrez,\nBerqis\nBuxyar,\nIger Mehdi\nIger Ɛemran\nMansuṛa,\nTawrirt N War\nTiggusas\n\nẒeṛ daɣen \n Tawilayt n Tizi Uzzu\n Tidayṛiwin n twilayt n Tizi Uzzu\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu\n\nTira d timselɣa \n\nTaɣiwant n twilayt n Tizi-Uzzu","num_words":62,"character_repetition_ratio":0.178,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.217,"stopwords_ratio":0.016,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.991,"perplexity_score":28595.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Bu%C7%A7ima","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Asideg (timella)\n\nIdurar \n\nAfir \nAgni n Ufeqqus\nAt Ɛmar Musa\nAt Ḥamiduc\nBujima\nIccetwanen\nIsserajen\nIbaliten\nTarihant\nTala Teɣla\nTiqɛatin\nIɛefajen\nImsaliten\n\nẒeṛ daɣen \n Tawilayt n Tizi Uzzu\n Tidayṛiwin n twilayt n Tizi Uzzu\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu\n\nTira d timselɣa \n\nTaɣiwant n twilayt n Tizi-Uzzu","num_words":75,"character_repetition_ratio":0.168,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.202,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.97,"perplexity_score":25886.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Frikat","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Frikat d taɣiwant n twilayt n Tizi Uzzu di Tmurt Taqbaylit, tella ar deg unẓul-amalu n Tizi Uzzu dɣa ar deg unẓul-agmuḍ n Zzayer.\n\nAsideg (timella) \nTaɣiwant n Frikat tella deg unẓul-amalu n twilayt n Tizi Uzzu.\n\nIdurar \n\nTaɣiwant n Frikat tesɛa 24 tudrin :\n At Ɛli \n At Mates \n At Ḥakem\n At Hanic\n At Mesɛud U Yeḥya\n At Sidi Maɛmar\n Bu Iɣzer (Ilehluten, Iɛarbiten, Busegasen,...)\n Bu Zerman \n At Bumaza \n Iɛezuzen\n Iḥemdiwen\n Qalus\n Imazɣaren\n\nẒeṛ daɣen \n Tawilayt n Tizi Uzzu\n Tidayṛiwin n twilayt n Tizi Uzzu\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu\n\nTira d timselɣa \n\nTaɣiwant n twilayt n Tizi-Uzzu","num_words":135,"character_repetition_ratio":0.165,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.253,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":77819.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Mizrana","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Asideg (timella)\n\nIdurar \n\n Agwni Ggeɣran\n At Yiften\n At Saɛid \n Axenduq \n Abert\n Aẓru n War\n Iger n Yires\n Iẓerwil\n Mazzer\n Tamazirt Urabaḥ\n Tarsift\n Tala Mimun\n Tala Taɣrast\n Tiqiwwac\n Tibeccarin\n Tizi n Buɛli\n Ḥuc Ɛebdennur\n Ibextawen\n\nẒeṛ daɣen \n Tawilayt n Tizi Uzzu\n Tidayṛiwin n twilayt n Tizi Uzzu\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu\n\nTira d timselɣa \n\nTaɣiwant n twilayt n Tizi-Uzzu","num_words":94,"character_repetition_ratio":0.142,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.242,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.993,"perplexity_score":118725.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Imkiren","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Imkiren d yiwet tamdint n twilayt n Tizi Uzzu di Tmurt Taqbaylit, tella ar deg ugafa n Tizi Ɣennif dɣa ar deg unẓul-amalu n Tizi Uzzu.\n\nAsideg (timella) \nTaɣiwant n Imkiren tella deg unẓul-alaky n twilayt n Tizi Uzzu.\n\nIdurar \n\nTaɣiwant n Imkiren tesɛa 42 tudrin :\n\n Acerin,\n At Aɛissa\n At Aɛli\n At Xelif\n At Mesɛud\n At Muḥ Waɛli\n At Wakli\n At Tantast\n At Taharunt\n Buḥaǧ\n Cawci\n Ǧerrah\n El Hamman\n Gawa\n Harcaw\n Heddar\n Iakref\n Iɛmṛunen\n Ibeggacen\n Iducuten\n Iɣdaben\n Igdayzen\n Iladaxar\n Imaɛanden\n Imlikcen,\n Lbureyeril\n Ibahrizen\n At Amarat\n Ibuhamen\n Izlanen\n Ladacen\n Mahnuc\n Tafergalt\n Taka (Taka At Aɛli)\n Tahcat\n Taka\n Tala\n Tala n Ccix\n Talazizt\n Tamdikt\n Tamhanet\n Tamriǧt\n Taremant\n Tiɣilt Bugeni\n Tiɣilt Ukeṛṛuc\n\nẒeṛ daɣen \n Tawilayt n Tizi Uzzu\n Tidayṛiwin n twilayt n Tizi Uzzu\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu\n\nTira d timselɣa \n\nTaɣiwant n twilayt n Tizi-Uzzu","num_words":213,"character_repetition_ratio":0.12,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.241,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.994,"perplexity_score":87236.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tizi%20%C6%94ennif","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tizi Ɣennif d yiwet taɣiwant n twilayt n Tizi Uzzu di Tmurt Taqbaylit.\n\nAsideg (timella) \nTaɣiwant n Tizi Ɣennif tella deg unẓul-amalu n twilayt n Tizi Uzzu.\n\nAdemkal \nAsawen ttawil n tɣiwant n Tizi Ɣennif yella ar .\n\nIdurar \n\nDeg ufraq udbil n 1984, taɣiwant n Tizi Ɣennif tesɛa 37 tudrin :\n\nƐdila\nLḥad\nAt Ɛmar\nAt Bulqrum\nAt Sliman\nAmici\nAttatla\nAzembi\nBellili\nBendu\nBenrejdal\nBerrah\nLbunder\nButaka\nBuzeṭin\nCcaɛban\nAmerraqu\nGallez Ibari\nIbulǧaten \nIɣil Uqeṛṛuy\nItbicen\nLurika\nMeddah\nAt Meryem\nSaber\nSanana\nTala Meqqran\nTala Weɛmar\nTawalit\nTiɛecec\nTizi Ɣennif\nTizi n Dukart\nTizi Lexmis\nTaɣarbit\nTamelah\nTamlikect\nTazekritt\nYeḥyawi\n\nTatupunymit \nIsem n Tizi Ɣennif yusad seg Tizi d aɣennif anamek ines d « Tizi n tarennawt » .\n\nẒeṛ daɣen \n Tawilayt n Tizi Uzzu\n Tidayṛiwin n twilayt n Tizi Uzzu\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu\n\nTira d timselɣa \n\nTaɣiwant n twilayt n Tizi-Uzzu","num_words":226,"character_repetition_ratio":0.142,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.21,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":28335.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tizi%20Raced","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tarakalt\n\nTudrin\n\nAgni Uǧilban\nAmalu\nIcerɛiwen\nIgunan\nImexlufen\nIɣil Umceddal \nTaqaɛtt\nTala Tulmutt\nTala Ɛmara\nTimezgida\nTizi Raced\nTiẓnagin\nLeɛzib n Icerɛiwen\nIgunan\nTaɛwint Ulexrif\nIxriben\nTabuqert\n\nTimselɣa\n\nTimdinin\nTizi Raced","num_words":67,"character_repetition_ratio":0.09,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.152,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.943,"perplexity_score":9694.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Zekri","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Asideg (timella)\n\nIdurar \n Aguni ɛisa\n Alma Tegma\n Alun\n Amalu\n At Tahar\n Ayadi\n Azra\n Bunaɛman\n Busɛada\n Cfar\n ɛinsis\n Ibudaden\n Iɣil Maxluf\n Magura\n Tabaɛrurt\n Tabuda\n Taɛarust\n Tala Mala\n Tala Nalḥad\n Talbent\n Targa-hayun\n Tawrirt\n Tiɣzert\n Timizar ḥand\n Tizaɣwin\n\nẒeṛ daɣen \n Tawilayt n Tizi Uzzu\n Tidayṛiwin n twilayt n Tizi Uzzu\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu\n\nTira d timselɣa \n\nTaɣiwant n twilayt n Tizi-Uzzu","num_words":98,"character_repetition_ratio":0.137,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.237,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.951,"perplexity_score":88883.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ilem%E1%BA%93iyen%20Inaddalen%20n%20Temdint%20n%20Bgayet","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tarbaɛt n ilemẓiyen n Bgayet (neɣ JSM Bejaïa) d tarbaɛt n Bgayet di dabex n uḍar, tetturar di tseddart tis-snat n Lezzayer n dabex n uḍar. D tarbaɛt tamgensast n iɣiz n Sumam. Terbeḥ deg useggas 2008 tabuqalt n Lezzayer (teɣleb Tlemsan). \n\nTaqbuct n Lezzayer (1)\nAmernay : 2008\n\nTalɣuɣa n Lezzayer : (0)\n Aner-alɣuɣ : 2011\nWis 3 : 2007, 2009\n\nTalɣuɣa n Lezzayer D2 : (0)\n Aner-alɣuɣ : 2006\n\nAddalBgayet\nDdabex uḍar","num_words":95,"character_repetition_ratio":0.118,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.325,"stopwords_ratio":0.011,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":74676.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Alma%20Tegma","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Alma Tegma d taddart deg tɣiwant n Zekri.\n\nAlma Tegma\n\nALMA TEGMA\n\nvillage ancestral des Ath Hassaine.\n\nCommune de Zekri, Wilaya de Tizi Ouzou\n\nAlma Tegma est un village rural et rustique qui se trouve en Kabylie et appartient à un groupe de villages constituant la tribu (Arch) des Ath Hassaine. Ce village est situé à 4 km au nord de la commune de Zekri (anciennement Taaroust ou El Had des Ath Ou Malek), à 35 km à l’est d’Azzazga, à 80 km au nord-est de Tizi Ouzou , et à 30 km à l’est d’Azeffoun. Jusqu’à 1947, date de la création de la commune de Zekri, les villages de la tribu des Ath Hassaine dépendaient de la commune-mixte d’Azeffoun.\n\n« Alma » (Ilmayen au pluriel) signifie en berbère «pré, prairie »; Tegma, viendrait du mot « Tigmi » qui veut dire « qui grandit, qui se développe, qui croît ». D’où « Alma Tegma » signifie « Prairie en croissance ». Cette localité possède, effectivement, une végétation luxuriante, des arbres et des plantes de toutes espèces, et se trouve bien irriguée par plusieurs sources et petits ruisseaux.\n\nVers 1890, l’Arch (la tribu) des Ath Hassaine était composé de huit villages, d’après Emile Carette (Capitaine-géomètre) et Louis Sicard (commissaire géomètre) envoyés dans cette région par l’administration coloniale française pour l’opération de délimitations des terres, des territoires et de la création des Douars. Ces villages sont : Alma Tegma, Aguemoun, Agouni Aissa, Ighil Makhlef, Tala Maala, Bounaamane, Tizaghouine et Bougharèche. Alma Tegma se trouve en contre-bas du Col de Djemaa Sidi Aissa, dans une clairière en face de la montagne de Bourouma, située au nord du village, et à environ 15 km à vol d’oiseau à l’est d’Azeffoun , au sud-ouest non loin des Béni Ksila et à l’est de Assif Hend ou Youcef, actuel Sidi Khelifa.\n\nLe village d’Alma Tegma est composé d’une cinquantaine de maisons ancestrales, construites avec de la pierre de rocher, travaillées et placées les unes sur les autres, parfois sans ciment naturel (bouse de vache mélangée à de la paille) et un toit constitué de tuiles rouges fabriquées le plus souvent dans la même localité par des artisans paysans. Les portes et les cadres sont en bois, ainsi que les poutres (Tessada ou Tikjda) et les madriers, fabriqués à partir de troncs d’arbres coupés et aménagés pour soutenir le toit de la maison. Dans ce village, il existe trois fontaines d’eau potable et trois bassins édifiés et dédiés comme abreuvoirs pour les animaux (chèvres, moutons, vaches, mulets et chevaux). L’une se trouve non loin de la place du village, appelée Thala. C’est un bassin d’où coule une eau fraiche. Ce bassin est protégé par un toit, quatre murs et une ouverture sans porte. A l’intérieur et au-dessus du bassin est bâtie une plate-forme qui sert de lieu de repos, de discussion et de prière. En été, comme en hiver, la température est relativement agréable à l’intérieur. Ce lieu sert aussi aux hommes et aux femmes du village à faire leurs toilettes et à laver leurs effets, selon une organisation d’emploi du temps bien déterminé par les règlements du village. L’autre fontaine est située à 300 mètres à l’est et à la sortie du village, sur le chemin tribal menant aux villages de Tizeghouine et de Bougharèche. On l’appelle « El Ainser » ; elle coule en permanence et son eau est fraiche et très appréciée par les villageois. A mi-chemin de cette source, on trouve un bassin d’eau, à même le sol, qui sert d’abreuvoir aux animaux quand ils quittent le village pour aller paître dans les champs et les maquis avoisinants, ou quand ils reviennent en fin de journée. Ce point d’eau s’appelle « Tamjoujit ». Cette source sert aussi à irriguer quelques jardins potagers s’y trouvant en contrebas et aux alentours. On trouve aussi une source dotée d’un petit bassin, situé à 300 mètres en contrebas et au nord de « Tamjoujit », qui permet aux hommes de prendre leur bain en période estivale, loin du village dans un coin discret et caché. Ce bassin est appelé « Taghlat ». A Tighilt, il existe une autre fontaine d’eau fraiche utilisée par la population habitant les hauteurs du village. On l’appelle « Tala n Tighilt ».\n\nLe centre du village occupe une place importante dans la vie sociale des villageois. C’est là que tout le monde se rassemble, où les gens se rencontrent, discutent et passent le plus souvent leur temps, quand ils ne sont pas aux champs, ou à leurs occupations. Une plate-forme, avec un banc en pierres cimentées longeant le bas du mur de la petite mosquée du village, sert de lieu de forum aux gens du village lors de réunions ou d’assemblée (Tajmaat). En face de ce lieu est érigée une stèle commémorative en hommage au Colonel Amirouche et à ses compagnons, réunis le 11 novembre 1958 pour la dernière fois dans cette place, avant leur départ pour Tunis, lors de la guerre de libération de 1954 à 1962. Le Colonel Amirouche, en compagnie de Si El Haouas et de leurs compagnons, en route pour Tunis, seront encerclés par une grande armada de l’armée française et tués, armes à la main, dans la région de Boussaada, le 29 mars 1959. Sur cette stèle, il est transcrit en arabe : « En ce lieu d’Alma Tegma s’est tenue une réunion importante des combattants de la zone 4, Wilaya 3, sous le commandement du Colonel Amirouche, en date du 11 novembre 1958 ».","num_words":1586,"character_repetition_ratio":0.045,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.224,"stopwords_ratio":0.008,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":22637.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Metallica","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Metallica d tarbaɛt tamarikanit n thrash metal. Xelqen-tt Lars Ulrich akked James Hetfield deg useggas n 1981 deg temdint n Los Angeles, California. Tarbaɛt-a tettiki i \"Big Four\" (\"rebɛa imeqqranen\") akked tlata nniḍen: Slayer, Megadeth akked Anthrax.\n\nTadiskugrafit \n Kill 'Em All (1983)\n Ride the Lightning (1984)\n Master of Puppets (1986)\n Garage Days Re-Revisited (EP) (1987)\n ...And Justice for All (1988)\n Metallica (1991)\n Live Shit: Binge & Purge (1993)\n Load (1996)\n ReLoad (1997)\n Garage Inc. (1998)\n S&M (1999)\n St. Anger (2003)\n Some Kind of Monster (EP) (2004)\n Death Magnetic (2008)\n Hardwired... to Self-Destruct (2016)\n S&M2 (2020)\n 72 Seasons (2023)\n\nAẓawan","num_words":166,"character_repetition_ratio":0.006,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.386,"stopwords_ratio":0.012,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.24,"perplexity_score":32734.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Osasko","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Osasko (Osasco) d tamdint deg wanẓul n Brazil. Osasko tesɛa azal n 718.646 n imezdaɣ (leḥṣab n 2009) s tajumma n 64,935 km².\n\nIseddagen & Izdayen Iberraniyen \n Web Osasko\n Turizm\n Commons:Osasco\n\nTimdinin","num_words":54,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.309,"stopwords_ratio":0.019,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.8,"perplexity_score":71652.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Aben%C7%A7il","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Abenǧil neɣ Injil neɣ Inǧil d adlis uɣris n wajjed Amasiḥ.\n\nTtwagent (ttwaxedment) aṭas n tsuqilin n Yinjil s tutlayt Tamaziɣt, s tintaliwin am Tamaziɣt Tarifit, Tamaziɣt Tacelḥit, d Tamaziɣt Taqbaylit, d Tmaziɣt Tamaceɣt.\n\nTasuqilt n Yinjil s Tmaziɣt Taqbaylit tella da:\n\nInjil s Tefṛansist - Tamaziɣt Taqbaylit.\n\nLlant tsuqilin Timaziɣin n:\n Arkawal Azayku (Ancien Testament).\n Arkawal Amaynu (Nouveau Testament).\n Izlan n Dawud (Psalms)...\n\nUmuɣ n tsuqilin Timaziɣin n Yinjil: Arkawal Azayku d Warkawal Amaynu\n\n Arkawal Amaynu (Nouveau Testament) s Tmaziɣt Taqbaylit\n Arkawal Azayku (Ancien Testament) s Tmaziɣt Tarifit, neɣ da \n Arkawal Amaynu (Nouveau Testament), s usekkil Alatin neɣ da , d s usekkil n Tifinaɣ, d s usekkil Aɛrab\n Arkawal Amaynu (Nouveau Testament) s Tmaziɣt Tacelḥit s usekkil Alatin neɣ da, d s usekkil n Tifinaɣ, d s usekkil Aɛrab\n Injil n Lukas s Tmaziɣt n Waṭlas Alemmas - Murakuc \/ Meṛṛuk \n Arkawal Amaynu (Nouveau Testament) S Tmaziɣt Tamajaq n Itargiyen n Ayer di Agadez, Ennijer\n\nAjjed\nAdlis\nAjjed","num_words":207,"character_repetition_ratio":0.144,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.214,"stopwords_ratio":0.024,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":90820.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ilem%E1%BA%93iyen%20Inaddalen%20n%20Jijel","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Agraw n Ilemẓiyen Inaddalen n Ǧiǧel neɣ JS Ǧiǧel (s tfransist: JS Djidjel) D agraw n ddabex n uḍar yellan deg iɣrem n Ǧiǧel. \n\nAddal","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.227,"stopwords_ratio":0.091,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.871,"perplexity_score":73052.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/S%E1%B9%ADif","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Sṭif d tamdint di tamurt n Dzayer, Imezdaɣ-is d 350.000 (2006).\n\nAɛraben \nListiɛmar aɛrab d lestiɛmar i d-iǧǧan tikta meqren akter n wiyad ɣef umezruy ni imaziɣen. Iɛraben xellfen ibizantiyen deg 705 almi deg azal n 972. Lestiɛmar aɛrab n tmurt n imaziɣen d yewit n twaɣit i tella ɣef imaziɣen di tazwara armi rebhen tlelli-nsen deg lqern wis VIII.\n\nTakrit ni iɛraben ur tzgir ara tirugza n imaziɣen, lamɛna imaziɣen llan ɛyan imi ttnaɣen-ed atas n isegassen mgal iɛdawen i d-izzin-asen di yal tama daymi xesren amgaru mgal iɛraben.\n\nImaziɣen kemlen atas n leqrun mbeɛd amgar-nsen mgal iɛeraben seg wemkan ɣer wayed, mgal yewet n tgeldit taɛrabt ɣef tayed, armi deg (972–1148) imi yewit n tageldit tamziɣt , Iziriyen (972–1148) s timelwi n Ziri mmi-s n Menad, tettf-ed tazmart deg Lezzayer. Tallit agi tella yewit n tallit ur nesɛi lehna imi teččur s imenɣi akk-d tarkukitt, Lqern wis XI akk-d 13 walan-ed assexdem ameqran n tutlayt taɛrabt, imi yebda-d deg Lqern wis XI anbaz amenyut n yewin n wedrum aɛrab d-ikkan si Maṣer yettuseman Banu Hilal, deg zdaxel n ul tmurt n imaziɣen.\n\nImi ifatimiyen (yewet n tgeldit taɛrabt i g-hekmen deg Iɛraben imi staɛmren-d tamurt n imaziɣen) wexxren-ed abud-nsen ɣef Maṣer deg 972, mmi-s n Ziri ittusemman Buluɣin (971-984) yettwakelf-ed ɣef tafriqt ugafa. Awexxar n tanawt taɛrabt ɣef Maṣer ishel-ed asnulfu n tageldit n Iziriyen seddaw Ḥammad mmi-s n Buluɣin imi rebhen-ed imaziɣen tanaya-nsen.\n\nDeg 1090 Iḥamadiyen, aferkaw n Iziriyen, xedmen-ed Bgayet tamaneɣt-nsen; Ihemadiyen hekemen-ed deg ɣef Dzzayer azal n lqern (1008-1152) armi nezfen ɣef ddemma n wanbaz n Banu Hilal. Deg azal n 1152 Amussu n Tdukli (Lmuwahiddin s taɛrabt) ihudd tageldat n Iḥammadiyen.\n\nAmussu n Tdukli \n\nDeg uzzal n lqern wis 12, Mmi-s n Tumart (a*. 1080 - a. 1130), ccix amziɣ n lǧameɛ akk-d amalway n ddin i snulf-ed tarbaɛt tamaziɣt n Amussu n Tdukli; Mmi-s n Tumart yura-d ahric ameqran n tiktabin n ddin s tutlayt tmaziɣt.\n\nƐabd Lmumin (1094-1163), yewin seg inelmaden-is i t-id-xelfen imi yemmut, i snulf-ed taglelda n Tdukli deg Tin Mal ( tamdint deg talemmast n tmurt n Merruk).\n\nTagelda n Tdukli temɣ-id almi thekm-ed ɣef ahric ameqran n Tafriqt ugafa; Merruk deg 1146, Dzzayer 1151, deg 1160 hekemed ɣef ahric ameqran n Tamezɣa. Deg 1163 armi 1199, tikkelt tamezwarut deg umezruy n Tamezɣa, ahric amerqran n imaziɣen ɛacen seddaw yewit n tgelda tamaziɣt.\n\nAkter n azal 300 isegassen Iziyaniyen, aferkaw n Tagelda n Tdukli, hekmen-ed ɣef Tamezɣa armi 1516 imi Iɛetmaniyen kecmen ɣef Dzzayer.\n\nTagelda n Tdukli, ɣas akken d yewit n tdukla tamaziɣt i tella, si tazwar-ines armi taggara-ines, ur tesɛi ara leqsed n usellek n agdud amaziɣ, imi d yewit n tajmaɛt n ddin i tella, ɣef wagi assexdem n tutlayt taɛrabt yettnecni deg tamurt imaziɣen imi ahric ameqran n imaziɣen ttwaɛrben-ed.\n\nLqern wis XVI yezra-d daɣen talalit n Tamurt n leqbayel deg talemmast n tafriqt, imi ahric ameqran n tafriqt i ttmuqlen ɣef rrif n lebher yella seddaw n lestiɛmar aɛutmani.\n\nTadukli n Tamurt n yiqbayliyen \n\nTanaya n yiqbayliyen tɛac azal n 300 issegasen armi taslekt tafransist deg 1830.\n\nCwit kan n ineɣmisen i d-nesɛa ɣef lmuda agi n umezruy n wegdud-nneɣ, ur neɛlim ara daɣen asmi tebda, imi ulac ikaramen ɣef agi. Ayen yellan mlba ccek, d wayen ixebbern iɣellaten n iɛetmaniyen deg tisekwla-nsen akk-d ikaramen-nsen deg lqern 16, Iqbayliyen herzen-ed ɣef telelli-nsen azal n 300 isegassen.\n\nYal adrum deg timura n yiqbayliyen yesɛa aseqqamu ameqran n tadart-is i ghekmen fell-as, yal asqqamu yesɛa tejmeɛt, Di tajmaɛt agi tella yewit n tajmaɛct ɛlayen, llan imalwayen-nsen. Gar-asen, llan yergazen yettwasnen atas deg timura n yiqbayliyen imi llan irgazen s tirgugza.\n\nDeg 1830 Asqamu Ameqran n wagdud aqbayli, i hekmen ɣef wegdud aqbayli merra, issawal-ed i ccix Amɣar ad yilli d amalway n iɛsekriyen n Tadukli n Tamurt n yiqbayliyen ad harreb mgal Fransa akk-d ad iɛass ɣef tlelli-is.\n\nTirugza n ccix Amɣar tella sinnig taɣerfant-is sɣur agdud-s imi ihureb-ed almi tagara ɣef ayen yesɛn ccan; tilelli n tamurt-is akk-d n wegdud-is.\n\nDeg tagara, agdud aqbayli ixxesr-ed ɣef ddemma n lqewa tatrart n Fransa akk-d lexdaɛ n ugeldun n weɛraben yettuseman ɛabd Lqader imi d-yefka takbabt-is ɣef Amtawa n Tafna wahid Fransa; ayagi yefka-d lweqt d lǧehd i Fransa at kemel ɣef ayen yeqimen deg lebɣi n yiqbayliyen.\n\nIɛetmanen \n\nIɛetmaniyen seddaw n timelwi n Khairr ad-Din d w'ayetma-s ɛaruj, i d-xelqen atrar ussamer n Dzayer, bdan asseɣwel n tama agi am asutel n ifflisen n ddunit merra. Taflist-nsen ternu, temɣid ɣef lqrun 1600; taflist mgal lbaburat n Lmarican g Lebher-nneɣ sebba n Ttrad n Taflist Tamezwarut, akk-d Ttrad n Taflist Tis Snat, anda mutten atas n imddanen.\n\nSṭif deg lweqt nni ur tesɛi ara atas n lɣaci mi ahric amerqran n imezdaɣen-ines llan kkra d imaziɣen akk-d atas n iflisen d lɛasker iɛetmaniyen s tawacult-nsen.\n\nTaslekt Tafransist \n\nMbeɛd n lexsara n ccix Amɣar, Aheddad, akk-d Fadma n Summer, ahric amqran n inelmaden-nsen ttwanfan ɣef La Nouvelle-Calédonie; ɣef tagara n taslekt n Fransa atas n lɣaci xesren ixammen-nsen, akal-nsen, akk-d lherma-nsen.\n\nɣef agi azal ameqran n lebni n Sṭif d Fransa i t-yebnan imi thud ayen yellan aqbel n taslekt.\n\nFransa tebna-d lmersa n n Sṭif akk-d talemmast n temdint.\n\nFransa teqim deg n Sṭif azal n 100 n isegassen armi texser lherb deg 1962.\n\nSṭif n Tura \n\nImi irumiyen ffɣen-d iqbayliyen keccmen-ed ɣef talemmast n temdint; Sṭif tezra timeriwt tameqrant n imezdaɣen.\n\nTimdinin\nTaɣiwant n Sṭif","num_words":1227,"character_repetition_ratio":0.052,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.233,"stopwords_ratio":0.038,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":28810.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Agarsafen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Agarsafen d taddart (Fr: Iguersafène, Ar: اقرسافن) tezga-d deg umalu n Ukfadu di tɣiwant n At Yeǧǧaṛ id yezgan deg usamar n Tizi Wezzu, Deg wakl-is id tella tɣiwant. Teggug (Tebɛed) azal n 70km ɣaf temdint n Tizi Wezzu.\n\nAɛlayet ɣaf yilel azal n 890 lmitrat.\n\nƔur-s ugar n 4 000 imezdeɣ.\n\nAẓar n yisem < Agarsafen> \n\nAgarsafen tezga-d gar sin isaffen : \n\nAsif n At Ḥendis id yettawin seg usamar ar wenẓul, \n\nAsif n Lɛebd Lɛali id iṣubben deg ugafa ar wenẓul, \n\nSin isaffen-agi mlalen deg unẓul n taddart fɣen ɣer wasif usardun.\n\nAẓar n wawal < Agarsafen >\n\n\"Agarsafen\" d awal uddis, yebḍa ɣef sin yeḥicen :\n\nGer + Isaffen, ( Ger-Issafen )\n\nDi sin wawalen-agi i d-yeffeɣ yissem n taddart < Agarsafen >.\n\nTuddar is d-yezzin\n\nAgarsafen, zzint-as-d sdis (06) n tudrin am umeqlas. \nSi tama usamar-anẓul : tella taddart n At Ɛica ak d taddart n Yeɣṛayen.\nSeg umalu : tella taddart n Tifrit At Umalek ak d taddart n Buɛwan.\nSi tama n wenẓul : tella taddart n Yiɣil n Bukyasa.\nSeg ugafa-asamar : tella taddart n Mḥagga.\n\nIdarma ak d twaculin n taddart\n\nTaddart n wagarsafen ( Agarsafen ), ɣur-s 37 n yismawen n twacult, tebḍa ɣaf semmus (05) idarma : Imaṛjanen, At Urabaḥ, Ibaxucen, Iqessuyen, Iẓeniɛen, yal adrum ad naf deg-s ugar n ukuẓ (04) n yisemawen n twacult :\n\nAdrum n Imaṛjanen\n\nDeg-s, At wakli, Ibessa, At bubuḥ, At Wuccen, At muḥend, At imuhub.\n\nAt wakli ; s tefransist (Akli, Aklil, Akmoun)\n\nIbessa ; s tefransist (Bessas, Hemmache, Farhah)\n\nAt bubuḥ ; s tefransist (Bouabba)\n\nAt Wuccen ; s tefransist (Ouchène)\n\nAt muḥend ; s tefransist (Amimer)\n\nAt imuhub ; s tefransist (Saïchi)\n\nAt qasi wesɛid ; s tefransist (Sahed, Kanès)\n\nAdrum n at Urabaḥ\n\nDeg-s, At urabaḥ, At uqasi d At ucelhab, iẓenniɛen ufella.\n\nAt urabaḥ ; s tefransist (Raâb, Hemrani)\n\nAt uqasi ; s tefransist (M'hennache)\n\nAt ucelhab ; s tefransist (Chellah)\n\nIẓenniɛen n ufella, s tefransist (Zenine)\n\nAdrum n Ibaxucen\n\nDeg-s, At lmesɛud, At uyaḥya, Iḥedducen, Iḥeddaden, At mraḥ d At mḥend.\n\nAt lmesɛud ; s tefransist (Messaoudène, Messaoudi)\n\nIḥedducen ; s tefransist (Heddauche, Haddou)\n\nIḥeddaden ; s tefransist (Heddad)\n\nAt mṛaḥ ; s tefransist (Amrane)\n\nAt mḥend ; s tefransist (Mane, Mohelbi)\n\nAt uyaḥya ; s tefransist (Bakour, Bakouche)\n\nAdrum n Iqessuyen\n\nAdrum n Iqessuyen, deg-s, Iqesuyen. \nIqessuyen ; s tefṛansist (Kessouar, Kassouri, Kessous)\n\nAdrum n Iẓeniɛen\n\nDeg-s, Iẓerriwen, At umeẓyan, At qasi, At Aḥmidan.\n\nIẓerriwen ; s tefransist (Zerioul, Zérifi)\n\nAt umeẓyan ; s tefransist (Mezine, Mezini)\n\nAt qasi ; s tefransist (Kessal, Kaïs)\n\nAt bṛahem ; s tefransist (Brahmi)\n\nAt Lḥusin ; s tefransist (Lahouazi)\n\nAt aḥmidan ; s tefransist (Hammidi)\n\nAmezruy n taddart\n\n1.Send tagrawla n 54\n\nSi zik ar ass-a taddart tebna s isuḍaf, ad d-naf tesqamut n taddart d nettat i yettḍebbiren, deg-s ad d-naf Lamin d ṭṭemman, yal adrum ad yesɛu ṭṭamen-ines, d nutni i iferrun timsal gar imezdaɣ, tasqamut n taddart neɣ akken i as-neqqar ass-a « imɣaren n taddart », d nettat i d-ajgu n waɛrur n taddart.\n\nZik imezdaɣ n taddart mmugren lhif n ddunit s lxedma n tmurt, tibḥirin d lmal, imezdaɣ n taddart ddukulen akken ad tifsus teɛkemt fell-asen, am win yesɛan am win ur nesɛi, imezdaɣ yettili-d leqder gar-asen, ttilin isuḍaf iten-yesɛedlen akken llan.\n\nDi tlata n tɣemmar n taddart ad d-naf mazal ar ass-a iɛessasen bedden d inigan n yal tallit, d ssellaḥ i iɛussen taddart, mazal ar ass-a lɣaci ttqadaren imukan-agi, di tama ufella n taddart ad d-naf aɛessas n Txerrubt, di tlemmast n taddart aɛessas n Teẓrut, di ṭṭerf n taddart Sidi Ḥendris.\n\nSi zik imezdaɣ n taddart tteklen kan ɣef yiman-nsen, d wayen yexdem ufus-nsen, mazal lǧarra n tesyar n waman tiden s wayess ẓẓaden irden, d tisyer xedmen imezdaɣ n yimern-nni s ifassen-nsen, ad d-naf deɣaen lǧarra n lemɛansrat n zzit, tiden xedmen imezdaɣ n yimiren-nni s ifassen-nsen, tell aula d lǧarra n l’fur anda i d xedmen lqarmud, iqermud s-wayess qqarmeden akk yixxamen n taddart.\n\nTulawin n taddart ula d nunti ttikint di lebni n yixxam-nsent ɣer yidis n yirgaz, ttikint di lebni n taddart ɣer yidis n yirgazen.\n\nTaddart si zik tebges i kullec, imezdaɣ-is zgan dduklen iwayen akk i as-nilaqen, Asmi d-yeffeɣ ad bnun aɣarbaz di taddart, win id sbedden d amray akken ad t-yebnu, yugi, imi abrid ur yewwiḍ ara ɣer taddart, yenna-asen : aɣarbaz-agi ur txeddemɣ ara anda ur tettaweḍ ara sselɛa-w, ddmen imezdaɣ n taddart ṭṭfen di yiwen n rray, ad ad-ssiwḍen sselɛa-nni d nutni ɣer umkan, syinna Arumi-nni yeqbel akken ad t-yebnu.\n\n2.Di tegrawla n 54 \/ 62\n\nTaddart n Wagarsafen d taddart yekren mgal Afransis di ssaɛa tamenzut asmi tekker tegrawla. Ḥekkun-d ɣef Bukeffus d yiwen umezdaɣ yefɣen ɣer umadaɣ mgal Afransis deg useggas n 1928, asmi yettwaṭṭef wwint ɣer lḥebs n Kayan, dinna i yemmut.\n\nAsmi tendeh tegrawla n 54 imezdaɣ n taddart terra i teɣri n Lmuǧahidin, tekker mgal lemḥella n Ufransis, tugi ad as-teknu i uzeglu-ines, ḍeffren atmaten-nsen yefɣen s adrar, amur ameqran deg-sen ur ɛeddan ara 30 n yiseggasen.\n \nTaddart tuɣal d axxam n Yimjuhad, syinna i yettɛedday kullec, tagulla, isallen, d ayfi lemḥella n Ufransis tessers-d lḥers d lɛessa meqren ɣef taddart-a.\n\nLqayed d laḥkum Afransis yeḥres imezdaɣ id yeqqimen akken ad alsen, ad ddun yid-s, maca xas akken alsan, alsan i lfayda n Lmuǧahidin, imi Imjuhad d widen d ikeččmen sya ɣer da ar taddat xas akken tella Lka sdaxel n taddart, maca widen akken yelsan ttɛassan ɣef widen yeffɣen d Imjuhad. Asmi agad-nni yelsan ugaden ad ttewkecfen, nnan-asen Yimjuhad ad ddum yid-sen uqbel ad asen-ifiq Ufransis. Fɣen taddart qqimen-d deg-s ala imɣaren , tilawin akk d igardan. Azekka-nni Afransis yejjemɛ-d imezdaɣ d-yeqqimen, ttxemmimen amek ara asen-xedmen.\n\nAmennuɣ n qennic d win yefkan tiɣrit i lmeḥella n Ufransis, ayen yeḍran ass-nni mačči akken id as-yenwa ad as-teḍru, yefhem akken imezdaɣ n taddert-agi ffɣen-as afus ddan d Yimjuhad, Afransis yejmeɛ lɣaci n taddart ɣer umkan iwumi qqaren ALMA, ggren-ten ɣer sdaɣel n uɣarbaz akken ad ten-ssarɣen, iḥun Rebbi aya ur d-yeḍri ara, dɣa wwin 65 n yergazen d imeḥbas, di lḥebs n wa ɣer wa, alarmi d sebḥen di Barwagiya. Widen d-yeqqimen amur ameqran deg-sen d tilawin d igerdan, yessufeɣ-iten Ufransis si taddart dɣa sserɣen-tt, aya yeḍra ass n 4 décembre 1957. \n\nDeg usefru-yagi n Tedaḥmant, d tamezdeɣ n taddart-a, ad nwali deg-s amek lemḥella n Ufransis yessreɣ Taddart :\n\n.Asefru n Nna Wenisa Tadaḥmant :\n\nNekk ul-iw yugi ad yettu\n\nLbaṭel iyi-tga Fransa\n\nTeqqes-iyi tuqqsa n uzrem\n\nDeg wul-iw teǧǧa ccama\n\nAsirekyi amezwaru\n\nXdmen-aɣ-id lqewwa\n\nNeffeɣ-d ɣef lxemsa n ssbaḥ\n\nLqahwa ur neswi ara\n\nNeffeɣ-d s iɣil urẓu\n\nIhedreɣ-d lyuṭna\n\nIhedder-aɣ-d ur nefhim ara\n\nAɛlaxater ur neɣri ara\n\nYessfehm-aɣ-d Uqbayli\n\nYenna-d ad ttɛeddim s Alma\n\nNruḥ neqqim deg yifeǧǧi\n\nFell-aɣ tekkat lahwwa\n\nIrgazen ruḥen d lesdur\n\nLxalat deg ttnasfa\n\nTekker laṭak i Qennic\n\nNɣan-asen-id lyuṭna\n\nTrefd-it-id likupṭir\n\nSsersent i tala n wadda\n\nWwin-d lgaz d uceṭṭub\n\nAd aɣ-sserɣen d tama\n\nAt Rebbi zzin-d ɣef rrif\n\nXas caɛlen-tt nettat tensa\n\nMi d-yeɣra Muḥend Ulḥaǧ\n\nMuḥend Ulḥaǧ Ibessa\n\nYeɣra-as-id i tḥaǧet\n\nA yemma awiten d tama\n\nA setti ddaklemt s axxam\n\nRuḥemt ur farqemt ara\n\nṬṭlam yaɣli-d fell-aɣ yiḍ\n\nLɣaci ur yettwali ara\n\nNewweḍ s iɣil urẓu\n\nNufa lɛeskar yeqwa\n\nYella Taher Iqessuyen\n\nD amusebbel ɣef tewra\n\nIhder-asen s trumit\n\nYegga-d abrid nɛedda\n\nHudden taxxamt n txarrubt\n\nNetta yettbabba-d ijga\n\nNruḥ mi newweḍ s axxam\n\nNufa tawaɣit teḍra\n\nXeḍlen rreẓq d leɣber\n\nTadyant i aɣ-tegga Fransa\n\nTtnaɣen ɣef Lzzayer\n\nLzzayer ur tt-wwin ara\n\nLzzayer wwin-tt yemjuhad\n\nS idammen n ccuhada\n\n.Wenisa Tadaḥmant\n\nUr nezmir ara ad d-nini s imeslayen, tiɣrit yessers Ufransis deg yimezdaɣ n taddart-a, akk d taɛkemt ɛebbant tlawin-is, dayen ur d ttfakan imeslayen, mazal ar ass-a cwami n uɛekkaz Afransis, akk d cwami n tegrawla, lɣaci n taddart ruḥen tt-nemḍaren si taddart ar tayeḍ, akken alarmi d asmi tefra tegrawla. Asmi tefra imezdeɣ n taddart uɣalen-d ɣer taddart-nsen akken s leǧruh n tegrawla, ufan-d taddart yečča-tt uhicur d inijjel, ixxamen-is uɣalen d ixarban, aɣlin, yessaɣlin lemḥella n Ufransis, cwami n aressas d dduxan n tegrawla yessebrek izenqan-is, timest tessraɣ tizemrin d tneqlin d yal d aseklu yellan deg-s, kra deg-sen qquren beden d isɣaren.\n\nXas ma ufan-d taddart tuɣal d amadaɣ, xas ma ixxamen-nsen ur d banen ara deg yinijjil d uhicur, xas ma leǧruḥ n tegrawla mazal qqazen deg wulawen-nsen, xas ma tagrawla tessegra-d degsen tuǧǧal d igujilen maca imezdaɣ n taddart begsen afus deg ufus, argaz, tameṭṭut s-bedden taddart-nsen, bnan ixxamen-nsen, uɣalen zedɣen-tt.\n\nTegrawla teǧǧa-d imeṭṭawen d leḥzen, teǧǧa-d tuǧǧal d igujilen, teǧǧa-d cwami deg yimecṭaḥ d imeqranen. Imezdaɣ ttnadin ansi ara asen-d-yekk kra, ulac, uɣalen begsen afus deg ufus cemmren iɣallen-nsen, ssulin ixxamen-nsen. Di lawan-nni imezdaɣ n taddart bnan timeqbert d azamul n leqder i ccuhada yeɣlin ɣef timunnent n tmurt n Lzzayer .\n\nAd naf deg yisefra-agi n tlawin n taddart, lḥif iɛeddan ɣef imezdaɣ n taddart sumata : \n\n.Iyi-iɣaḍen d mmi\n\n.Iruḥ yeǧǧa-d abernus-is\n\n.Ḥewwes-aɣ-d axxam n “refuge”\n\n.Ur d-ufi tamtilt-is\n\n.A yemma yelha “le courage”\n\n.Yeǧǧa-am-d ttarix-is\n \n\n.Iɣaḍ-iyi mmi ameɛzuz\n\n.Iruḥ yeǧǧa-id lbista\n\n.Ḥewwes-aɣ-d axxam n “refuge”\n\n.Ulac iwumi d-zga\n\n.A yemma yelha “le courage”\n\n.Tag-i d lgirra\n\n.Taɛejjuṭ\n\n \n.A wi ḥedren i « l’attaque »\n\n.Ddaw at Tewwurt\n\n.Yeṭaki Rabaḥ at Urabaḥ\n\n.D netta i yesnen tamurt\n\n.Saḥḥit i Wagarsafen\n\n.Fɣen-d argaz tameṭṭut\n \n\n.A tamɣart mmi-m yemmut\n\n.Idammen-is ur mḍilen ara\n\n.Mmeḍlen-t lǧunud deg yiḍ\n\n.Deg uzal ugaden Fransa\n\n.Ma ẓriɣ-t-id ar d mxelleɣ\n\n.Ma qqimeɣ d mmi n tasa\n \n\n.A tamɣart mmi-m yemmut\n\n.Idammen-is ur mḍilen\n\n.Mmeḍlen-t lǧunud deg yiḍ\n\n.Deg uzal ugaden Irumyen\n\n.Ma ẓriɣ-t-id ar d mxelleɣ\n\n.Ma qqimeɣ d mmi aɛzizen\n \n\n.Lɛeslama-nsen i yimjuhad\n\n.I d-yekkan Tigerwin\n\n.S ufella alsan-d ibrenyas\n\n.Ar sdaxel dlen-d tiḥzamin\n\n.Lgirra ad tefru am ass-a\n\n.Ad nawi tiɛellamin\n\n.Lɛeslama-nsen i yimjuhad\n\n.I d-yekkan Tala ufella\n\n.S ufella alsan-d ibrenyas\n\n.Ar sdaxel dlen-d lbumba\n\n.Lgirra ad tefru am ass-a\n\n.Ad nawi drapu s lahna\n\n..Nna Faḍama\n \n\n.Lɛeslama i yimjuhad\n\n.Anda llan Wagarsafen\n\n.Iceggeɛ-asen-d Aɛmiruc\n\n.Di seɛɛa ad mlilen\n\n.Xedmen lumbiskad\n\n.Ɣeḍlen lkumba Irumyen\n\n.Aɛmiruc yezga-d yefraḥ\n\n.Di taddert n yimjahden\n \n\n.Lɛeslama i yimjuhad\n\n.Imi d Agarsafen merra\n\n.Iceggeɛ-asen-d Aɛmiruc\n\n.Ad mlilen di ssaɛa\n\n.Wwḍen xedmen lumbiskad\n\n.Ɣeḍlen lkumba Fransa\n\n.Aɛmiruc yezga yefraḥ\n\n.Di taddert n zzuɛama\n \n.Wer neḥdir wellah ar yertaḥ\n\n.I laṭak n tenɛimin\n\n.Yeṭṭaki Cellaḥ Muḥend\n\n.Bu laɛyun tiberkanin\n\n.Yeɣḍel lkumba alarmi tfuk\n\n.Yegga lkuraj I tudrin\n \n.Yeɣli Muḥend Ucelhab\n\n.Anwa ara iqelben ikumya\n\n.Tarbaɛt-is ḥeznen irkel\n\n.Ugin ad ččen lmakla\n\n.Iɣaḍ-iyi umkan-is\n\n.Imi ur yesɛi ddarya\n\n...Nna saḥra\n\n3.Seg wasmi tefra ar ass-a\n\nImezdaɣ n taddart lḥif ɣef lḥif, xas akken tefra mazal laɛtab yeskarkiriten, maca ẓran ala tadukli akk d tegmat ara ten-yessufɣen d lḥif ttidiren, begsen argaz tameṭṭut, yal wa s wayen yezmer, yal wa akken yessen. Taddart ssulin-tt warraw-is , ciṭuḥ, ciṭuḥ, tettali taddart tettuɣal am zik-is, s tdukli n yimezdaɣ tebda tettifsus taɛkemt. Deg useggas n 86 tecɛel trisiti.\n\nDi tallit-nni n rrebreb imezdaɣ n taddart ɛussen ɣef lḥerma-nsen, kkren mgal n rebrab, dduklen am yiwen. Deg useggas n 98 taddart tessekcem aman s ixxamen, tessenqes taɛkemt i tmeṭṭut. Imezdaɣ n taddart ur arǧin ara adabu akken ad ssalin taddart, imi isurifen akk i gren, d asaḥnunef d uzuɣer, urǧin id qqḍan taɣewsa-nsen, begsen am akken uɣen tannumi, wa s udrim-is, wa s yiɣil-is wa s tektiwin-is, xedmen « un musée » d tajmilt i ccuhada, d yemjuhad, d tuǧǧalt, akken yal tasuta ad t-id aff , akken tasuta i tayed ad teẓẓer laɛtab sɛeddan imezdaɣ n taddart di tallit-nni n tegrawla n Ufransis, d win ara d yeqqimen d inig n yal tallit i yal tasuta. Arnan bnan timeqbart anda ara meṭṭlen akk imezdaɣ n taddart. Deg useggas n 2001 arnan uzlen skecmen-d tilifun ɣer taddart.\n\nLeqdic mačči d win iḥebsen, di yal tallit, iɛeggalen n tesqamut n taddart tqeddec deg usnerni d usegmu d ucebbaḥ n taddart, ad dnaf tasqamut n taddart, tuzzel akken ad d-ssekcem Lgaz, tufa-d ttawil i yiḍumman n taddart, texdem « une place public » di tlemmast n taddart, tseggem iberdan-is.\n\nLeqdic mazal yettkemmil, s laɛnaya n tesqamut n taddart d imezdeɣ-is. Ugar n 50 n yiseggasen-aya seg wasmi tefra tegrawla, mazal taddart tbedd, tuɣal am aḥriq ijeǧǧigen, aya s laḥmala i ttḥemlen warraw-is, fkan-d tazmert-nsen, adrim-nsen, akud-nsen, tiktiwin-nsen akken ad tt-bedd taddart lebda, xas ma tegrawla tesnegrit, maca aḥyan-tt-id warraw-is.\n\nAraz n temzizelt n Rabaḥ Ɛisat \n\nTaddart n WAGARSAFEN tewwi amkan amezwaru n temzizelt n Rabaḥ Ɛisat n tɣiwant akked snat n tuddar zeddigen deg useggas n 2014 s ugemmuḍ n 97\/100 deffir-s terna-d taddart n Tizi-Umalu ( Abi Yusef ) deg umkan wis sin s ugemmud 87\/100, taddart n Swamaɛ deg umkan wis kraḍ ma yella deg umkan wis ukkuẓ d taddart n at Waɛban. D timzizelt i d-ihegga wegraw aɣerfan n twilayat n Tizi-wazzu, anda ukan-t deg-s 12 n tɣiwanin akked 62 n tuddar.\n\nTaddart tecbeḥ s warraw-is, s tdukli n yimezdeɣ-is, s tayri i ten-icudden ɣer ɣur-s, yal wa s wayen i umi yezmer, yal wa swayen yessen. Wa yefka-d kra si texriṭ-is, wa yewwet s yiɣil-is, yefka-d tazmert-is, wa yefka-d tikti-s, wa yefka-d rray-is… Iɛeggalen n tesqamut iqeddcen ɣef taddart d wid yettazzalen sbaḥ tameddit fell-as, d wid iqeddcen ɣef taddart war iḍes, war asgunfu, bedden, sbedden ccan n taddart. Ɣer yidis n yirgazen, ad naf daɣen tulawin n taddart iqeddcen ɣer tama n wargaz, tt-id yeggaren afud akked tebɣest i yirgazen akked yilmeẓyen. Imezdaɣ n taddart sumata akken, si tqernit n ufella arma d taqenit n wadda, aladra ilmeẓyen, warǧin smeɛẓegen i teɣri d ggaren iɛeggalen n tesqamut n taddart, ɣur-sen tabɣest am tyuga igerzen, yal ass wejden ad d-fken iɣallen-nsen d wayen akk iwumi zemren i taddart. Warǧin qqimen ur ḥdiren ara i lejmaɛ n taddart. Ula d igerdan imecṭaḥ ggaren iman-nsen akken ad xedmen ɣef taddart, ḥemmlen ad tt-ikin deg lxedma d-yettilin, aladra ayen akk fsusen fell-asen, ttawin-d amedya seg yimeqranen iqedcen, acku azekka d nnuba-nsen ula d nutni ad qeddcen ɣef taddart.\n\nƔer waya akk, ad naf tiddukla tadelsant ALMA n taddart, tqeddec deg waḥric n yidles s umata, tt-in d-yettheggin timliliyin di taddart ɣef teɣzi n useggas, war ma nettu tiddukla ALMA-VERT, tt-in iqeddcen ɣef useḥbiber ɣef twennaḍt, d ugama, tt-in iqeddcen war ɛeggu ɣef tezdeg n taddart. War ma nettu aḥric n waddal, ad naf ilmeẓyen tt-heggin-d timzizelt n ddabex n uḍar yal anebdu, d timliliyin n tegmat akked tdukli ger yilmeẓyen n taddart. Taddart tesɛa asmel deg ugernet i widen yebɣan ad d-walin leqdic d cbaḥa-s s umata ( http:\/\/agarsafen.canalblog.com )\n\nLeqqdic akken ma yella yettili-d s wafus n yimezdaɣ merra, irgazen, tilawin, s inaẓuren-is, s icennayen-is, s wid yiɣran akked widen ur neɣri. Iɛeggalen tesqamut n taddart d nutni id ajgu n waɛrur n taddart, syissen i tbedd taddart, d nutni i yettjerriden isuḍaf yesdukklen akk imezdaɣ n taddart, akken imezdaɣ merra ad idiren deg yiwen uswir, s ddaw n yiwen uzref, am wid yesɛan, am wid ur nesɛi, d nutni i yesseḥbibiren ɣef tuddsa ( organisation ) n taddart akked lḥerma-as akked yimezdaɣ-is, d nutni i iferrun timsal gar imezdaɣ, d nutni i yessexsayen times n ccwal gar imezdaɣ. Timsal ferrun-tent s wawal, s izɣer n tugdut, war ma wwḍent imezdaɣ ɣer teɣdemt, ad naf taddart tebna am tegduda.\n\nAya ur d yebdi ara ass-a, send tagrawla n 54 yal tasuta yezrin teqdec ɣef taddart, yal ta akken tessen. Si zik imezdaɣ ṭṭfen di tuddsa n taddart akken ur tettruḥ ara, imi ẓran ala tuddsa id yettawin taddukli akked tegmat. Ad naf iɛeggalen yezrin deg useggas n 1974, jerden ɣef lkaɣeḍ isuḍaf s wayes ara telḥu taddart, uran umuɣ ( liste ) n yismawen n yiɛeggalen n tasqamut n taddart d widen i ten-yettallen, ad naf lamin akked ṭṭemman, ad naf imɣaren akked d ilmeẓyen yeɣan, bnan lsas n taddart am tmendawt, ayen uran deg useggas n 1974 mazal-it yella d inigi, mazal-it yeqqim-d ar ass-a, tasuta ar tayeḍ tesnernay-it akken ad tt-sseḥbiber ɣef tuddsa n taddart.\n\nLeqdic mačči d win iḥebsen, di yal tallit, iɛeggalen n tesqamut n taddart tqeddec deg usnerni d usegmu d ucebbaḥ n taddart, ad naf tasqamut n taddart, tuzzel akken ad d-ssekcem Lgaz, tufa-d ttawil i yiḍumman n taddart, bdan afran n yiḍumman n plastic, lkaɣeḍ akked wuzzal. Iswi n taddart ad kksen aḍummu ( la décharge ), ad tuɣal taddart war iḍumman.\n\nLeqdic mazal yettkemmil, s laɛnaya n yiɛeggalen n tesqamut n taddart d imezdeɣ-is. Ugar n 50 n yiseggasen-aya seg wasmi tefra tegrawla, mazal taddart tbedd, tuɣal am aḥriq n yijeǧǧigen, aya s laḥmala i ttḥemlen warraw-is, fkan-d tazmert-nsen, adrim-nsen, akud-nsen, tiktiwin-nsen akken ad tt-bedd taddart lebda, xas ma tegrawla tesnegrit, maca aḥyan-tt-id warraw-is. S warraw-is taddart tuɣal d tacemmaɛt yeftin, s wunnuɣen di yal tiɣmert, s cbaḥa n lebni n tliwa-s, s tezdeg n yizenqan-is, aya akk s lebɣi n warraw-is iqedcen war ɛeggu, yesseḥbibren fell-as yal ass. Ayen akk yessefraḥen d tadukli n yimezdaɣ, d tadukli ɣef yiwen yiswi, d iswi d igennin icerrigen gar imezdeɣ n taddart, d iswi d iẓeṭṭen tagmat gar lɣaci, d iswi izerɛen tayri deg wulawen n yimezdaɣ, d iswi d-yesslalayen afray n telsawit di tmetti n wass-a, sarameɣ d amedya ar ḍeffrent waṭas n tuddar.\n\nAyen nniḍen\n Maziɣ\n Tarbaɛt n Afṛuẓaf.\n\nTamselyut\n\n, Agarsafen.dz\n\nAseggas n 2012 \n, Tameɣra n 5 di yulyu 2012.\n, Timzizelt n ddabex uḍaṛ, 2012, Tajmilt i Ḥasen d Ziyan.\n, Tajmilt i Dda Reẓki welḥaǧ, 2012.\n, Ussan n tḥeccact n tuga, 2012.\n, Ussan n wedfel, Fuṛaṛ 2012.\n\nAseggas n 2011 \n, Timzizelt n ddabex uḍaṛ ak d waggur n Ṛemḍan, 2011, Tajmilt i Ɛadel.\n, Tajmilt i tefsut imaziɣen.\n, Amenzu n wenbir.\n, Tajmilt i tmeṭṭut. \n, Timecṛeṭ.\n, Tarbaɛt n Afṛuẓaf.\n, Maziɣ, Tajmilt iwnaẓuṛ.\n\nTuddar","num_words":4133,"character_repetition_ratio":0.06,"word_repetition_ratio":0.045,"special_characters_ratio":0.237,"stopwords_ratio":0.038,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":15040.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Lwennas%20%E1%B9%A2abi","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Lwennas Ṣabi, d yiwen ucennay n tmurt n Leqbayel, tamaṭ n Ɛeṭṭuc, taɣiwant n Makuda id yezga deg-wugafa-amalu n Tizi Wezzu, ilul di 29 tubeṛ 1981.\n\nTameddurt n Lwennas ṢABI\n\nTemẓi-s\nAsmi yesɛa ṭṭam (tesɛa ) iseggasen di lɛemṛ-is, yebda isurifen-is imezwura yettaru tamedyazt, isefra ara yecnu ttizlatin akken kra iseggasen ; Deg-yiwen n tallit, yebda ilemmed yetturar snitra.\n\nAbrid n cna\nAm icennayen ak n tmurt Leqbayel, yebda yettufrar-ed di tmaɣṛiwin n zwaǧ id yettilin di tudrin, imi dinna ttagnitt is id yettilin, imi yettemlil-id inaẓuṛen nniḍen, anda id ilemmed ugar n wayen yessen deg-waḥric-agi uẓawan d lfen s umata.\n\nDeg-wuseggas 2005 i yebda umecwaṛ-is deg-webrid n cna, imi yessaweḍ yeskles tasfift-is tamezwarut, anda is yeqqaṛ : « Semḥ-iyi », ttasfift yettujarden deg-wansayen n tezlitt taqbaylit, llant deg-s sedis (setta) n yizewlen ; ttasfift id yessuf-eɣ di tullizin n tefsut.\n\nAẓawan n tezlatin-is yettagemit-id si <Caɛbi>, aẓawan aɣaṛfan, d <Lfulkluṛ n Leqbayel>, yewwi abrid id wwin icennayen n Leqbayel iqbuṛen, am : Ccix Lḥasnawi, Lwennas Meɛṭub, Yidir d Lewnis at Mengellat.\n\nAkken sin iseggasen, di 2007, yarna yessekles tasfift-is tis snat anda s yeqqaṛ : « Muqlent wallen », anda id yesbeggen asaɣ it icudden ar ṭṭabaɛ uẓawan-is, d unadi lqayen deg-waḥric n tezlitt taqbaylit s umata. \n\nLebda deg-wubrid n wesnulfu, Lwennas ṢABI yessewjed aḍebsi-s wis kṛaḍ (tlata), deg-wusaggas n 2010, anda is yeqqaṛ : « Tajmilt iy fennanen », llant deg-s mraw (ɛecṛa) n tezlatin ; Yessufeɣit-id di 16 fuṛaṛ 2010.\n\nTimzizelt n « Prix Carlo Doualia »\n\nDeg-wuseggas n 2008, yewwi-d araz, ilmend n temzizelt « Prix Carlo Doualia » id yellan di Maṣaṛ, (Timzizelt n can iycennayen n agrakal, (concours de chant destiné aux artistes de la Méditerranée)), id yesewjed umaṭaf n « Monté Carlo Doualiya » di 15 ar 16 tubeṛ 2008, yecna di temkaṛḍit Aleksandri (la Bibliothèque d’Alexandrie), zdat n waṭas n lɣaci, yecna deg-wudem n sin yemyezwaren : Nawal Ben Kraym (id yusan si tmurt n Tunes) d Ayham Abu Ammar (id yussan si tmurt n Sirya), (Nawal Ben Kraïm (Tunisienne) et Ayham Abou Ammar (Syrien)).\n\nTimzizelt-agi ttagnitt is yarnan afud ameqṛan, ttagnitt is yefkan tamuɣli lqayen d waṭas n tektiwin ɣaf tezlitt taqbaylit, ttagnitt is yellin akken iwata tiwwura akken ad yarnu ad yessekles amaynut.\n\nLeqdic nniḍen\n\nXas ma ḥarcawet tegnitt, Lwennas ṢABI mazal iqeddec s idis n tezlitt taqbaylit, deg-wusekfel n wansayen, aɛlaxaṭaṛ yeẓṛa d akken idles-is, yuḥwaǧ arraw-is ad ilin yides s idisan-is, d agarruj ǧǧant-id imezwura-nneɣ inekni, nufat-id, u nekni at id neǧǧ iy neggura-nneɣ akken at id afen zeddig lsas-is.\n\nAss-a, Lwennas ṢABI, yeswejd-aɣ-id yiwen uḍebsi <Le Clip> (DVD d VCD), azewl-ines : < Can d wansayen>, yesɛa semmus (xemsa) n tezlatin Klip :\n\n1.Muqlent Wallen.\n\n2.Tamacahutt.\n\n3.Tewwi-yi Lmuja.\n\n4.Fellam cennuɣ.\n\n5.Wissen ?.\n\nD aḍebsi ara ad yefɣen deg-wuseggas-a n 2011, di tullizin n Mɛatqa Aẓawan (éditions Maâtkas Music).\n\nTisfifin ak d iḍebsiyen n Lwennas ṢABI\n Deg-wuseggas n 2005, yessekles tasfift-is tamenzut, anda is yeqqaṛ : \"Semmeḥ-iyi\".\n Deg-wuseggas n 2007, yessekles tasfift-is tis Snat, anda is yeqqaṛ : \"Muqlent wallen\".\n Deg-wuseggas n 2010, yessekles tasfift-is tis kṛaḍ, anda is yeqqaṛ : \"Tajmilt iy fennanen\".\n\nTamselyut\n, Adlis amecṭuḥ id ijemɛen isefra n tezlatin n ucennay Lwennas Ṣabi, yellan deg-wuḍebsi : <Tajmilt iyfennanen>, Yurat Mesɛuden Fahim netta d ucennay Lwennas Ṣabi.\n\nAcennay\nTameddurt\nAt Ṣabi","num_words":767,"character_repetition_ratio":0.07,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.246,"stopwords_ratio":0.035,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":25449.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/A%E1%B8%A5nif","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Aḥnif ( Fr: Ahnif) d taɣiwant n twilayt n Tubiret di Tmurt n Leqbayel.\n\nTudrin\n\nAqsim Ccix Lleft\nAḥemmam\nAḥnif\nBurrmel\nDuba\/Dduba\nIɣil n At Reyyu\nIɣil n At Ɛmer\nIɣrem\nIɣzer Umezyab\nTamellaḥt\nTamezyabt\nTikremṭat\nTiqsray\n\nMuqel Daɣen\n\n Tiɣiwanin n twilayt n Bgayet\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu\n Tiɣiwanin n twilayt n Tubiret\n\nAḥnif\nAḥnif\nTaɣiwant n Tubiret","num_words":92,"character_repetition_ratio":0.158,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.201,"stopwords_ratio":0.022,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.989,"perplexity_score":31279.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Urigami","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Urigami d awal i d-yekkan seg tutlayt tajapunit. Yesdukel amyag [oru] = Ḍfes akked yisem [kami] = Akaɣeḍ. Zik, deg tmurt n Japun, ttinin-as i kra yellan d aḍfas : [Urikata neɣ Urigata ] = Taɣara n uḍfas. S tmaziɣt, nesmizeɣ awal ama deg tira ama deg ususru. Nerra [u] deg webdil n [o] acku asekkil ‘’o’’ ur yedda ara akked yilugan n tjerrumt n tutlayt-nneɣ mačči am usekkil ‘’P’’ yufa amḍiq-is . Asekkil ‘’o’’ ur d yemmezg ara akked usekkil ‘’u’’, yettḥaraf-it. Rnu i waya s, yessefk fell-aɣ ad ad nxemmem i usuddem n wawalen nniḍen ara neḥwiǧ sya ɣer sdat. \n\nAkka ihi i as-d-nessumer isem n tẓuri-a s tmaziɣt : Urigami. D isem asuf ur yesɛa asegget. Ma nsers-it deg waddad amaruz, ad t-naru akka : wurigami. Asmizzeɣ n yisem n tẓuri isashel-d aslugen-is. Seg neslugen isem n tẓuri, yeldi-d ubrid s asuddem n twacult n wawalen i neḥwaǧ, i yessefken ad ilin deg tutlayt-nneɣ.\n\nD acu i d Urigami ?\n\n\tMa neɛreḍ ad nesbadu taẓuri-a s yiwet n tefyirt, ad nini : Urigami d taẓuri n uḍfas n ukaɣeḍ. Maca ma nebɣa ad negzi d acu i d anamek n tefyirt-a, ad naf Urigami d taẓuri, tesɛa ilugan, amezruy akked tewsatin am akk tiẓuryin yellan deg umaḍal. Tin ɣer-s, d taẓuri ur nesbik ara, tmehhez seg useggas ɣer wayeḍ, aṭas n tɣawsiwin i d-yettnulfun. Ihi, ad neɛreḍ ad nsuk tiṭ ɣer wanda tessaweḍ tmuɣli-nneɣ. S uḍfas n ukaɣeḍ, kra ttinin-as daɣen abeṭṭen (awal-a yekka-d seg teɛrabt), nezmer ad d-nesnulfu tiɣawsiwin icebḥen aṭas. Mačči d yiwen n umedya i nezmer ad nawi. Nezmer ad nesnulfu amdan n ukaɣeḍ, aɣersiw, tasafagt, imɣan… tiɣawsiwin akk yesɛan talɣa. Mi ara neḍfes kra, yekfa, taɣawsa-nni, akken tebɣu tili talɣa-as isem-is tamudemt. Deg wansayen n tẓuri, afurk Ajapuni, ladɣa deg wurigami aqbur umi ttinin Urikata, ssemrasen agzam akked tnaṭṭaḍt. Ma d imir-a, deg wurigami atrar, ulac deg-s agzam n ukaɣeḍ neɣ asemlili s tnaṭṭaḍt. Mi ara yili d tamudemt n wurigami azegriran, ggten deg-s yiferdisen i umi nettini : izegriren (azegrir), yessefk fell-aɣ ad nsemlil sin, kraḍ neɣ ugar, nessemlalay-iten s usmikcem neɣ s yiḍefsen. Ma d tanga nessemras d tiferkit n ukaɣeḍ tamkuẓt. Ad greɣ tamawt ɣef talɣa tamkuẓt n tferkit, Seg ufuk Amaziɣ-aspenyuli i d wwin alugen-a akked d kra nniḍen... (Walim ixf III). Akka akka ad naf tamudemt yettwaḍefsen s tferkit yesɛan talɣa tusrimt neɣ talɣa takerdisant, aya yeffeɣ seg yilugan n wurigami Aklasikan.\n\nUrigami, d taẓuri i d-yuɣen qrib akk timura n umḍal, ur tessin tilisa n wakal neɣ tid n \nusnulfu. Yal amdan, yeɣra neɣ ur yeɣri, d ilemẓi neɣ d amɣar, d argaz neɣ d tameṭṭut, akken yebɣu yili yezmer ad yelmed taẓuri akken ad yuɣal d ameḍfas neɣ d amurigam. Aḍfas n ukaɣeḍ, d taẓuri i wallaɣ akked yiḍudan, ad ak-d-teldi tiwwura ɣer tiẓeḍt akked lferḥ n usnulfu. Urigami mačči d taẓuri kan, d turart i usteɛfu, ad yennecṛaḥ yes-s yal yiwen deg-neɣ. D addal i yesleɣmayen allaɣ i wakken ad yelmed amek ara yerr takti d taɣawsa ger ifassen-nneɣ. \n\nUrigami ur yeḥwaǧ ara amḍiq n uḍfas am tẓuryin nniḍen, anda teddiḍ tzemreḍ ad tḍefseḍ tiferkit-ik. Maca yelha ma neɛzel-as tiɣmert deg uxxam akken ad neǧǧ deg-s akaɣeḍ akked tmudmin yekfan neɣ ahat tid yellan d asenfar i nettheggi akken ad tent-neḍfes.\n\nAmezruy awezlan n tẓuri\n\nAnekcum\n\nAḍfas n ukaɣeḍ yennulfa-d deg tmurt n Ccin, ttinin-as : Jiǎnzhǐ (akaɣeḍ ugzim). Awal-a yessegrew aḍfas akked ugzam n ukaɣeḍ. Taẓuri-a, ad yili teḍfer-d anulfu n ukaɣeḍ. Maca iban-aɣ-d tura, amhaz n tẓuri, anda ma ulac, yefka-d sin yifurkan, afurk Ajapuni akked ufurk Amuran neɣ ayen i umi nezmer ad as-nsemmi tura, afurk Amaziɣ-aspenyuli. Armi d lqern iɛeddan, deg iseggasen n 30 i demlalen yifurkan-nni, sakin dduklen, fkan-d Urigami atrar nessen tura s tewsatin-is. Ɣas akken llan yinmezrayen n wurigami, uran ddeqs n yidlisen ɣef umezruy n tẓuri, maca mazal d-tban akk tiwin d-yewwi ufurk Amaziɣ-aspenyuli. Yessefk ad ilin yinadiyen ilqayanen acku, ma yella Ispanyuliyen yufrar-d uttekki-nsen deg umhaz n tẓuri, ass-a, uɣalen d aɣerbaz am nitni am Yijapuniyen, aḥric d-wwin Yimaziɣen mazal-it yedreg. Mazal aṭas n tuttriwin i yeḥwaǧen tiririt. Ur yella ara deg yiswi-nneɣ, deg wedlis-a, ad nerr s telqey i yiseqsiyen akk yellan, maca ad neɛreḍ ad nefk kra n tektiwin ara inefɛen inadiyen i d-iteddun. Acku seg tama, wa d adlis n tectelt, seg tama nniḍen, xuṣṣen aṭas n yisallen deg taɣult-a. Yessefk daɣen ad nini, aseɣnew n tewsatin n wurigami yebḍa ɣef kraḍ (3). Tella tiwin d-yewwi ufurk Ajapuni, tella tin d-yewwi ufurk Amaziɣ-aspanyuli akked d wayen d-tewwi tallit tartar ideg ttekkan aṭas iɣerfan amedya n yimarikaniyen, ifransisen… Afurk Ajapuni seg-s i d-newwin Urikata (urigami ansayan), Sukudama (Urigami akuran), Urigami azegriran. Riɣ ad greɣ yiwet n tamawt ɣef wurigami azegriran, ɣas akken ilul-d deg tmurt n Japun, maca asetrer-is yeḍra-d deg tallit tatrar ideg kkin aṭas iɣerfan. Tiwin d-wwin yimaziɣen akked yispanyuliyen, d tawsit ideg ara naf cwiṭ seg tewsit tamadwan akked cwiṭ seg tewsit taddayan asmi llan deg tandalust, Spanya n wass-a. Tiwin n tallit tatrat tebḍa ɣef sin yeḥricen. Asetrer n tewsatin tiqburin amedya n wurigami amadwan, urigami azegriran… akked useɣnew n tewsatin timaynutin amedya n wurigami temsafga, urigami n tusnakt, urigami aẓuran…\n\nAfurk Ajapuni\n\nDeg useggas 610 i yekcem ukaɣeḍ ɣer tmurt n Japun. Imir-nni ahat i tedda turart n uḍfas n ukaɣeḍ, deg tallit-nni mazal tuɣal d taẓuri. D ineḍfaren n Tbudit i yewwin akaɣeḍ akked uḍfas-is seg tmurt n Ccin, yedda-d akked unekcum n Tbudit ɣer tmurt n Japun. D ijapuniyen i yefkan isem i tẓuri n wurigami. Kkin deg uslugen n tẓuri armi tuɣal turart n uḍfas i yes-s dehhun d taẓuri. Seg yewweḍ ukaɣeḍ ɣer tmurt i tebda turart tettak aẓar, llan ttinin-as Urikata. D acu kan deg tallit-nni ɣlay ukaɣeḍ, mačči menwala yezmer ad t-yekseb. Acku akaɣeḍ d taɣawsa ɣlayen, ḍefsen yes-s ibudiyen kra n tmudmin, ttafken-tent d asefk i Yuc-nsen Buda. Ttafken daɣen yemdanen tamudemt d asefk deg umenzu n useggas neɣ deg tmeɣriwin, i yesli akked teslit.\n\nZik, aselmed yella s wawal kan, tettafk-it yemma-s i yelli-s. D imi kan i d allal n tẓuri, ur yelli wacu yuran deg ukaɣeḍ. Aḍris amezwaru deg umḍal i d yemmeslayen ɣef tẓuri n uḍfas d asefru awezlan seg wammud n yisefra n Ihara Saikaku i d-iẓergen deg useggas 1680. Deg usefru-nni ad naf iglem-d umedyaz yiwet n targit yeččuren d iferṭeṭṭa n ukaɣeḍ. Adlis-a d abdar kan i d-yebder taẓuri n Wurikata (urigami ansayan n yijapuniyen). Armi d aseggas n 1764 i d-yeẓreg udlis nniḍen, tikkelt-a asentel-is yettmeslayed ɣef uḍfas n ukaɣeḍ, azwel-is: Ijellilen d tkerrusin «Hoketsuk».\n\nD adlis n Wurikata, deg tallit-nni akka i d as-ttinin i turart n uḍfas. Sakin ɣenwen-d isem n wurigami. Isem-a ur yelli d aqbur, iɣnew-d deg yiseggasen n 1880. Ijellilen d tkerrusin «Hoketsuki», d adlis yura Ise Sadataki, ad naf deg-s timudmin amedya n ujellil i yes-s ttɣummun tiɛenjayin, isefken… Tikwal ḍefsen akaɣeḍ amellal ideg yella usefru neɣ izen yuran akken ad t-cegɛen am tebrat… Muqlem tawlaft n udlis, uṭṭun sin (2). Deg tallit-nni Urikata (aḍfas ansayan) yella ssemrasen-t s tin n leḥdaqa mi ara budden neɣ ttqadaren amdan. Ssemrasen-t daɣen i udlag n tɣawsiwin. Taẓuri n Urikata ur ḍefsen ara timudmin am tid n tura, s umata, ala ajellil n usefk neɣ n leqlul amedya n teqrat n Ṣaki. Sakin, yeffeɣ-d \n\nudlis nniḍen yura Rokoan Gido deg useggas 1797, azwel-is: Lbaḍna n uḍfas n ugim (1000) n yiɣernuqen «Senbazuru Orikata». Muqlem Tiwlifin uṭṭun Kraḍ (3). Nezmer ad nini d wa i d adlis amezwaru n tidet n tẓuri n wurigami imi seg tama asentel-is akk yettmeslay-d ḥala ɣef tẓuri n wurigami. Seg tama nniḍen, llan deg-s uzenziɣ n wamek ara neḍfes tamudemt n uɣernuq n ukaɣeḍ. izenziɣen-nni i d-yeddan deg udlis, nezmer ad nini fell-asen d nitni i d ababat n umeskan. \n\nTerna teffeɣ-d deg useggas n 1845 yiwet n tsanayt i d-yesgerwen ansayen akked tẓuryin n Japun. Ddan-d deg-s akk timudmin tiqburin i d-yegran deg yidles Ajapuni. Llan deg-s azal n 40 tmudmin s wunuɣen-nsent. Azwel n tsanayt-a d wa : Tamusni rqiqen am tafat i d-ikecmen seg ṭṭaq deg tegrest «Ken no mado».\n\nGer wurigami atrar d wurikata, taẓuri n ujellil neɣ tansayant n Japun, mačči kifkif-iten. Zik, llan ssemrasen yiwen n ukaɣeḍ yettwaxeddmen s ufus, sawalen-as waci (washi) Mi ara ḍefsen yimeḍfasen n tallit-nni akaɣeḍ, ur yewzin ara uḍefs-nsen am win n wid n tura. Acku seg tama, akaɣeḍ ala winna i yellan yerna ur qeṭben ara yiḍefsen-is. Seg tama nniḍen, ur tellugen ara tẓuri am wakka tellugen tura. Rnu i waya, llan gezmen akaɣeḍ, ssenṭaḍen-t s usenṭaḍ. Armi d-yekcem lqern wis 20 i tellugen tẓuri s ilugan iɣef msefhamen akk yimurigamen n umḍal s tɣara tunṣibt, ilul-d wurigami atrar s tewsatin-is yemmeẓlen.\n\nAɣernuq n Japun, d azamul n telwit\nAɣernuq yesɛa azal ameqqran deg yidles Ajapuni. D agḍiḍ imqeddes di tmuɣli n uɣref Ajapuni. Ttalsen-d yiwet n tenfust i d-yettinin aya : Win ara iḍefsen agim (1000) n yiɣernuqen n ukaɣeḍ ad yaweḍ s ayen yessarem. Ma yuḍen umdan ad yejji, ma iḥemmel ad yaweḍ lebɣi-is… D azamul n telwit ɣur yimurigamen n umḍal i lmend n yiwet n tedyant yeḍran di tmurt n Japun. Ta d tadyant n Sadako Sasaki. D yiwet n tegrudt tajapunit d ilulen ass n 7 yennayer 1943, temmut deg wass n 25 Tuber 1955 nettat di leɛmer-is mraw sin (12) yiseggasen. Yenɣa-tt waṭan d-yekkan seg uṭerḍeq n lbumba n ubelkin deg temdint n Hiroshima, Japun. Tella tezdeɣ Sadako di twennaḍt n wemḍiq ideg teḍra taluft-nni, azal n sin yigima (2000) n yimitren, d aya. Deg tallit-nni, tesɛa deg leɛmer-is sin iseggasen. Imir-nni tezgel-itt tmettant. Tedder Sadako ur d-iban fell-as waccemma armi d aseggas n 1954, tuḍen, tekcem ɣer sbiṭar. D tameddakelt-is i as-yemlan tanfust n uḍfas n wagim n yiɣernuq n ukaɣeḍ. Dɣa tebda aḍfas n yiɣernuqen n ukaɣeḍ, tɣil mi ara tessiweḍ agim (1000), ad tt-ɛawnen iyucen akken ad tejji. Teḍfes 644 n yiɣernuqen temmut. Tɣaḍ akk imeddukal-is n uɣerbaz, kren kemlen aḍfas n yiɣernuqen-nni armi ssawḍen agim (1000). Sakin jemɛen-as-d idrimen s ɣur yibalmuden n yiɣerbazen akk n tmurt n Japun. Bnan-as asebdad. Sreqten-tt-id nettat teṭṭef aɣernuq n ureɣ. Walim tawlaft uṭṭun Ukuẓ (4), semmus (5) akked seddis (6). S azadur n usebdad, ad naf urant tefyirin-a:\n\nTa d tiɣwist-nneɣ\nTa d taẓallit-nneɣ\nAkken ad nebnu talwit deg umḍal.\n\nYal aseggas, igurdan akk n umḍal ḍefsen iɣernuqen, ttaznen-ten ɣer temdint n Hiroshima. iɣernuqen n ukaɣeḍ yettawḍen ɣer din, srusun-ten akk sdat n usebdad. Akka i yuɣal uɣernuq n \nukaɣeḍ, ɣur yimurigamen n umḍal, d azamul agraɣlan n telwit. Walim tawlaft uṭṭun Sa (7) akked Tam(8), aɣernuq amuddur akked win n ukaɣeḍ.\n\nAfurk Amuran neɣ Amaziɣ-aspenyuli\n\nTabadut n wawal amuran\n \nAmuran, s tutlayt tafransist ttarun-t akk Mauresque, d arbib yesɛan amalay akked wunti. Nettaru amalay-is akka : Amuran (imuranen). Ma nsers-it deg waddad amaruz, ad t-naru akka : Umuran, yimuranen. Ma d unti-s nettaru-t akka : Tamurant (timuranin). Ma nsers-it deg waddad amaruz, ad t-naru akka : Tmurant (tmuranin). Amuran d awal i d-yekkan seg yisem Amuri yesɛan ula d netta amalay akked wunti. Asegget-is nettaru-t akka : imuriyen. Mi ara ten-sers deg waddad amaruz, ad ten-naru akka : Umuri (yimuriyen). Ma d unti-s nettaru-t akka : Tamurit (Timuriwin). D awal i d-yekkan seg yisem Amur.\n\nAmur, anamek-is d akal, d ayla, d aḥric… Nettini : Wa d amur-iw, d ayla-w, d aḥric-iw…” Mi ara ad as-nernu ‘’t’’ n wunti yettuɣal akka : t + amur + t = tamurt” . Zik timetti-nneɣ, am akk timttiwin n yiɣerfan n umḍal, tella tebḍa ɣef sin. Llan wid i umi nettini Imuriyen (at Umur, wid yesɛan amur n wakal), d imdanen yedren deg yiwen n umḍiq. Ttidiren yimuriyen deg tiɣremt, bennun ixxamen-nsen s weẓru, xedmen tafellaḥt… ‘’Kkan-d seg teqbilt n Yibranissen, d taqbilt tameqrant” . Llan daɣen wid i umi ttinin Imaziɣen, d imdanen ilelliyen yedren deg ugar n yiwen umḍiq, leḥḥun seg temnaḍt ɣer tayeḍ. S umata, Imuriyen dren deg ugafa n tmazɣa, ma d Imaziɣen deg unẓul. Igelliden amedya n Gaya, Masensen, Sifaks, Yuba amezwaru, Yuba wis sin… d Imuriyen. Takfarinas… d Amaziɣ. Tura d isem Amaziɣ i newwi d isem-nneɣ, ad yili ahat imi anamek-is d tilelli… Akka i d amdan, yezga yettnadi ɣef wayen i t-ixuṣṣen.\n\nAnekcum\n\nAm waken xedmen Ijapuniyen i xedmen lejdud-nneɣ imuriyen (imaziɣen ass-a), wwin-d taẓuri n uḍfas n ukaɣeḍ s ɣur Iciniyen. Tedda-d tẓuri-a akked unekcum n ukaɣeḍ ɣer tmazɣa ahat deg lqern wis X. Mačči s ɣur ijapuniyen i tt-id-newwi, acku ur nufa ara deg umezruy yella wassaɣ ger Imuriyen akked Yijapuniyen. Sakin, deg lqern wis XI, nessekcem akaɣeḍ ɣer Yurup. Ad yili deg tallit-nni i negla ula s tẓuri n uḍfas n ukaɣeḍ. Tawsit i d-snulfan imuriyen deg-s cwiṭ n wayen i umi nettini tura deg tallit tatrat urigami amadwan akked cwiṭ seg wurigami addayan. S umata d timudmin tinzegganin, acku deg tallit-nni yella yettwagdel usgudem n wemdan neɣ aɣersiw. D wa i umi nettini : Urigami ansayan n yimuriyen neɣ urigami amuran. Ttbut n waya d tamudemt n ugḍiḍ i umi nettini ‘’awaqqur n ukaɣeḍ’’ yesɛan deg leɛmer-is anda ma ulac VII leqrun. Tamudemt-a, d ttbut n tilin n wemhaz n tẓuri yemmeẓlen d wwin n yijapuniyen. Llan kra ssawḍen armi d-nnan, ula d aseɣnew n tẓuri n uḍfas mačči deg Ccin i d-teḍra maca deg sin imeḍqan, Tandalust (Spanya) akked Japun. Ma nwala s “Awaqqur n ukaɣeḍ”, ad naf seg-s i d-wwin ilugan i ɣef yebna tura wurigami atrar. Nezmer ad nini, war ma ikukra umdan, amhaz n tẓuri n wurigami, anda ma ulac, yeḍfer sin iberdan. Agḍiḍ-a taferkit-is d tamkuẓt, ulac deg-s agzam n ukaɣeḍ, ulac deg-s asenṭeḍ s usenṭaḍ am waken yella deg wurigami ansayan n yijapuniyen. D imenzayen n wurigami ansayan n yimuriyen neɣ afurk Amaziɣ-aspanyuli, i yewwi ass-a wurigami atrar. Awaqqur n ukaɣeḍ d tamudemt tatrart ɣas akken leɛmer-is, am waken i d-nenna usawen, azal n VII leqrun aya seg wasmi tt-d-snulfan. Aṭas n tɣemmar seg tmeddurt n tẓuri n wurigami iɣer mazal tewwiḍ tafat n umezruy akken yiwen wass ad iban wayen idergen.\n\nAwaqqur n ukaɣeḍ\n\nAnwa i d amesnulfu n uwaqqur n ukaɣeḍ ? Ulac adlis i d yemmeslayen fell-as, ulac ttbut ala netta s timmad-is. Ayen i tebten, snulfan-t-id deg Tandalust, Spanya n wass-a, ahat ger lqern wis XI akked wis XIII. Tamudemt-a isem-is s tespenyulit ’’Pajirita’’ (agḍiḍ ameẓyan). Ifransisen ttinin-as ‘’la cocotte’’ (tayaziḍt). Ma d nekni nettini-as : Awaqqur n ukaɣeḍ. Deg kra imeḍqan n tmurt n yiqbayliyen yemmeẓli ususru-s n yisem n uwaqqur, kra ttinin-as : Aqqur neɣ aqqer. \n\nMa neɛreḍ ad neṣleḍ tamudemt-a, ad naf deg-s kra iberdan i izemren ad aɣ-ssiwḍen ɣer bab-is neɣ amesnulfu-s. Amurigam i d yesnulfan awaqqur n ukaɣeḍ mačči kan d amdan iḥemmlen aḍfas, nezmer ad nini fell-as d anazbay. Acku deg tallit-nni, anaẓur-a yella yesɛa nnig uqerruy-is ugdilen n tesɣent (Ddin). Asgudem n uɣersiw neɣ n umdan s uẓru, s usɣar, s urekti n taleɣt neɣ s ukaɣeḍ yettwagdel deg tallit-nni. Ɣas akken, yeṭṭef taɣennant, ur yebra ara i uḍfas n ukaɣeḍ. Ɣef waya i nezmer ad nini deg tazwara, amesnulfu n tmudemt-a d ineslem mačči d aɛebri, mačči d amasiḥi. Tin ɣer-s, d ineslem menwala, lemmer yella d uẓmik ur yettili d anaẓur. D mmis n uɣref acku wid i ḥekmen ur d-lhin ara d uḍfas, ssemrasen akaɣeḍ i tɣawsiwin nniḍen. Walim ukessar-a tawlaft uṭṭun Tza (9), d wa i umi nettini awaqqur n ukaɣeḍ.\n\nAbrid nniḍen, ad aɣ-yawi s imuriyen acku ulac later n tira. Aɣref amaẓiɣ deg tallit-nni, s umata d atlay. Win d-yesnulfan Awaqqur-a, lemmer d amdan ur nelli d amaziɣ, talli ahat ad naf idlisen ɣef wurigami yuran s tutlayt taɛrabt neɣ ahat s tutlayt taspanyulit. Ulac din ccek lemmer ad yili unadi deg umezruy n tẓuri-a, aṭas n tɣawsiwin ara naf zemrent ad aɣ-swehment. Tura, rran Awaqqur n ukaɣeḍ d azamul n yimurigamen n Yurup. Maca ɣur-neɣ, d azamul i yekkan nnig tẓuri s timmad-is, d azamul n tlelli akked uzbu.\n\nTura ad neɛreḍ ad wali acuɣer i yuɣal uwaqqur d azamul. Ɣur Iyurupiyen yuɣal d azamul n yimurigamen-nsen acku d tamudemt i d-ilulen deg tmurt n Spanya yellan am wakken teẓram akk deg Yurup. Azamul-a (Awaqqur), nettalas deg-s ula d nekni, maca yemmeẓli unamek i as-nefka. Tamezwarut, ilul-d s yiwet n tmuɣli neɣ deg yiwet n tallit n uzbu mgal n wugdilen n tesɣent am wakken i t-id-nenna usawen. Ɣas akken deg tallit-nni ideg yedder unaẓur, lihala tella teẓmek, maca yufa-d abrid anseg yekka. Seg tama, yessemneɛ aqerruy-is seg tmettant imi awaqqur yeḍfes ur yesɛa ara udem n ugḍiḍ, qrib ur iban d acu-t, ad as-tiniḍ d udem anzeggan, d aya. Seg tama nniḍen, ur yeḥbis ara aḍfas akked usnulfu n tmudmin. Yezger i tlilisa am tmilla, yekka nnig n tmuɣli n yemdanen n tallit-nni, d amdan bu tektiwin tilelliyin.\n\nTamudemt-a isem-is awaqqur acku d tajmil i nerra i unaẓu i tt-id-isnulfan. Am waken teẓram, awaqqur amuddur d azamul n tlelli acku ur iqebbel ara tameddurt deg lqebṣ. Akken ara yeqqim, ur itečč ur ites alamma yemmut. Isenyaf tamettant wala tameddurt deg lqebṣ am unamek i nefka i umaziɣ. Rnu i waya, Awaqqur d anaẓur n uẓawan, d amẓawen ameqran, mačči yiwet n taɣect i yesɛa. Mi ara as-tesleḍ, ad as-tiniḍ d tasanfunit n Bethoven. D azamul n uzbu i lmend n tmeddurt yedder unaẓur i t-id-yesnulfan. Rnu i waya, Awaqqur, s umata icennu s umata deg yiḍ. Amzun akken yebɣa ad yini, ɣas akken tebrek n yiḍ, nezmer ad nesnulfu, ad nesseɣnew tiɣawsiwin icebḥen aṭas, yesɛan azal...\n\nAwaqqur amuddur\nAwaqqur amuddur d agḍiḍ yettinigen seg tmurt ɣer tayeḍ. Ulac tamurt ideg yettɣim akk aseggas. Yettaweḍ-d ɣer tmurt n Lezzayer deg tefsut, yettuɣal deg taggara n unebdu. Učči n uwaqqur amuddur d ibeɛɛac amedya n tweḍfin. Ibennu lɛec-is qrib s aswir n tqaɛet tikwal srid ɣef dqaɛet deg yimeḍqan idergen i tmuɣli. Yettarew s umata azal n wukuẓ (4) neɣ semmus (5) n tmellalin. Yesɛa deg lqed-is azal n 16 isantimitren. Ma nket iferrawen-is deg sin (2) mi ara ldin, nettaf-iten sɛan ger 22 ar 24 isantimitren. Taẓeyt : 18 ar 27 n yigramen. Ma d tameddurt-nsen tettaweḍ ɣer 6 iseggasen.\n\nAwaqqur deg tsekla s umata yettban-d amzun akken d agḍiḍ iḥeznen. Wissen ahat imi s umata icennu deg yiḍ. Deg tmetti, ttaken-t d amedya. Ttinin-as i win neɣ tin yesɛan taɣect ilhan, yesɛa taɣect n uwaqqur.\n\nUrigami atrar neɣ taleslalit n tẓuri\nDeg yiseggasen-nni n 1930 akked 1940 i bdan yettemlili ufurk Ajapuni akked ufurk Amaziɣ-aspanyuli. Sakin tqelleɛ tleslalit n tẓuri n Wurigami deg umḍal, niqal tesbek am akken i tt-id-ǧǧan d leqrun aya i teqqim. D amurigam Uchiyama Koko i d ababat n wurigami atrar. Deg iseggasen 1930 i d-ḍran inadiyen imezwura ɣef yizaduren. Yesnulfa-d daɣen timudmin timaynuten, iḍfes-d tijeǧǧigin. D netta daɣen i d amezwaru i isetnen izerfan-is n umeskar, yefka azal i wayen d-yesnulfa, yestenya-t. Acku zik ur ttestenyin ara tamudemt mi ara tt-id-snulfun, tettɣimi akken war isem. Sakin ḍefren-t-id tsutwin n yinaẓuren nniḍen, yal wa d acu i d-yewwi d amaynut i tẓuri n wurigami. Amedya n Yoshizawa Akira i d-iẓergen 18 yidlisen ideg ara naf akk timudmin-nni d timaynutin. Walim tawlaft uṭṭun mraw kraḍ (13), Mass Akira akked tmudmin i d-yesnulfa netta s timmad-is. Deg useggas 1950, d Akira Yoshizawa (Ajapuni) akked Sam Randlett (Amarikani) i d-yesnulfan izamulen n tɣuri ssemrasen tura akk yimurigamen n umḍal. Slugnen ameskan, yuɣal yeshel uglam akked tɣuri n yiḍefsen n tmudmin. Anagraw-a ttinin-as tura : Anagraw Yoshizawa-Randlett.\n\nTameẓla yellan ger urigami ansayan d utrar mmalen-ten-id kra tɣawsiwin. Amedya amezwaru d aslugen n tẓuri. Yiwen umenzay seg yimenzayen n uzadur n urigami atrar yettini-d : Timudmin akk ara d-yesnulfu umurigam yessefk ad ilint seg tferkit tamkuẓt. Ad tettwaḍfes tferkit war agzam neɣ asenṭeḍ n ukaɣeḍ s usenṭaḍ. Asnulfu n umeskan yessegrawel taẓuri. Acku asemres n umeskan yettalel amurigam akken ad yales i tmudemt akken tella mačči s ugacu. Yettḍafar umurigam n wassa ameskan ideg ara yaf akk isallen i yes-s ara yeḍfes tamudemt. Asnulfu n tmudmin timaynutin teldi tawwurt i useɣnew n tewsatin nniḍen amedya n wurigami aẓuran, urigami addayan, urigami n tusnakt… Assa, urigami yefrek d tiwsatin. Taẓuri, tura tesɛa ilugan ibanen, yettwasnen. Di tazwara d tiziknin tigraɣlanin kan i yessawḍen taẓuri n wurigami ad tt-issinen ugar n yemdanen. Tura rnan-d wallalen nniḍen amedya n Anternet, idlisen, tiliẓri akked yisalalen nniḍen, ssawḍen taẓuri ɣer qrib akk timura n umaḍal.\n\nUrigami deg tmurt n Lezzayer\n\nTallit taqburt\n\nDa ɣur-neɣ nessen seg wacḥal aya d acu i d Aḍfas n ukaɣeḍ. Anwa deg-neɣ ur neḍfes tasafagt, tasebbaḥrut neɣ ahat aɣerrabu ? Anwa ur neḍfis tacacit s ukaɣeḍ n uɣmis deg uzal akken ad yesdari aqerruy-is seg ḥamu n yiṭij?… Aya akk d taẓuri n wurigami, aya akk yesɛa amezruy.\n\nTaswiɛt-a ulac inadiyen ara aɣ-d-yemmel amek teḍra, amek temhez tẓuri seg tallit-nni tandalusant ɣer tallit i deg d-tekcem Fransa ɣer tmurt n lezzayer. D tallit taberkant yeḥwaǧen tafat. Deg taggara n lqern wis XIX, asmi d-yewweḍ uɣerbaz agdudan ɣer tmurt n Lezzayer i d-yegla s tẓuri n wurigami. D tisutwin n yigurdan i yellan ḍefsen akaɣeḍ. Grant-d kra n tmudmin mazal cfan fell-asent medden amedya n uɣerrabu, tasafagt, aqerru n umcic…\n\nTallit tatrart\n\nSeg tewwi tmurt n Lezzayer timmunent-is, tebda tẓuri n wurigami la d-tettefeɣ seg uɣerbaz cwiṭ cwiṭ armi truḥ tenger. Grant-d kra n tmudmin tiqburin d cfaya ɣur wid yeɣran yakan deg uɣerbaz afransis. Maca, ɣer taggara-a, s Anternet, anekcum n kra n yedlisen n tẓuri, s tutlayt tafransist, ɣer tnedlisin n tmurt-nneɣ akked uẓrag n yedlisen s tutlayt tamaziɣt, nezmer ad nini tqelleɛ tleslalit n tẓuri n wurigami.","num_words":4589,"character_repetition_ratio":0.047,"word_repetition_ratio":0.001,"special_characters_ratio":0.225,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":31059.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Amafag%20n%20Dong%20Hoi","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tikubaniyin n tufga \n\nTikubaniyin i tsawin-tserran ar unafag n Dong Hoi:\n Vietnam Airlines\n\nTamehla \n Hanoi\n Ho Chi Minh City\n<\/div class>\n\nVietnam","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.043,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.231,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.594,"perplexity_score":45072.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Amafag%20n%20Tan%20Son%20Nhat","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tikubaniyin n tufga \n\nTikubaniyin i tsawin-tserran ar unafag n Ho Chi Minh City:\n Air France\n Vietnam Airlines\n China Southern Airlines\n Japan Airlines\n\nTamehla \n Hanoi\n Paris\n London\n Frankfurt\n Moscow\n Bangkok\n Hong Kong\n<\/div class>\n\nVietnam","num_words":67,"character_repetition_ratio":0.055,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.221,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.188,"perplexity_score":81149.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tafukt%20%28itri%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ṯafuyṯ niɣ Tafukt niɣ Iṭij niɣ Ṯfucṯ (azamul-is: ) ḏ-yiwen yitri iy dd-yezgan ḏey ṯlemmasṯ en unagraw afuyan, temmug amzun d tawinest (tadewṛant), tegber seg plasma iẓeɣlen, yerna tesmunned (temcubbak) yakk d yiger adekran.Akdu-ines ila (yesɛa) azal n 1,392,684 km, ayen yegdan 109 n tikkal n ukdu n tegnit, ma d takura-ines 2×1030 kg, ayen yegdan 330,000 n tikkal n tkura n tegnit neɣ ayen i d-issiliɣen 99.86% n tkura n unagraw anafuk s timmad-is.\n\nTafukt d yiwet seg yitran n umazellaw n wasif n igenwan igebren seg wugar 200 n imelyaṛen n yitran\nDɣa amazellaw-a s iman-is yeṭṭafar tagrawt n imazellawen niḍen yettusemman s tagrawt tadigant, anda tajumma tanamdalt i teṭṭef tegrawt-a d tawinest azgen n ukdu-ines yettawaṭ ar 10 n imelyan n ifawatayen (iseggasen inafaten).\nMa deg wayen yezzin ɣef tekrura, ad naf ahidṛujin d win i d-issiliɣen kṛad n imkuẓen (¾) n isegra n tkura tanafukt. Ma d ayen i d-yegran, amur ameqqran deg-s d ahilium yakk d wazal n 1,69% n iferdisen iẓayanen am weksujin d usinuksid n ukaṛbun d neyon d wuzzal d iferdisen niḍen.Tafukt teṭṭafar taggayt n igezlanen iwraɣen s unect n usesmel atraw isennden ɣef tissiwin tiggwanin. S udday, s unect n usesmel atraw, azmul G2 yemmal-d taẓɣelt n tiggi yettawṭen ɣer 5778° C, ma d azamul V d akken tafukt d itri n welkem agejdan. Dɣa imesnallunen ttmeggizent d akken tafuwt d itri meẓẓiyen s wassaɣ, akken i ttɣilen d akken (tafukt) d tin yettfeǧǧijen ugar n 85% n yitran n wasif n igenwan igan deg tuget n tegnatin d igezlanen izeggaɣen. Azal amagdez n tfukt d win issawaṭen ɣer 4.83, dɣa d tafukt i d tafekka tagnnant yettfeǧǧijen yakk s waṭas deg tegnawt n tegnit s wazal amaskad issawṭen ɣer −26.74.Tamrest n tfukt tetteẓẓel s teɣlel deg tallunt, ayen i d-issiliɣen aṭu anafuk igan d tizelɣiwin tuzdimin yeẓẓlen seg yiri n uhiliusfir ɣer wazal n 100 tiggtin tisnullanin, ahilyusfur-a yessiliɣ-d tamuski tamanṭaṭ i meqqren yakk deg unagraw anafuk.dɣa ammas agratraw yeččaray s waṭu anafuk.\n\nTafukt tettnwiwil (tettḥerrik) deg usigna agratraw adigan i d-izgan deg tama n tlilect tadigant ɣef yiri agensuy n yiɣil n umanar igan d yiwen seg yiɣallen atliwen n umazellaw n wasif n igenwan.\n\nTafukt tezga-d deg wedras wis 4 deg wayen yezzin ɣef tkura n 50 n yitran yudsen ɣer tegnit (itran i d-izgan deg usutem n 17 n ifawatayen ɣef tegnit), anda itri yudsen yakk ɣer tegnit seld n tfukt iga d procima Centauri yaggugin (ibeɛden) s 4,2 n ifawatayen.\nTimezzit tamazallawt n tfukt taggug (tebɛed) ɣef wammas amazallaw s kra n 24,000 ar 26.000 n yifawatayen yerna tsemmed (tettkemmil) yiwen n useggas amazallaw (akken i d-ittbin deg yimsidag n umazallaw) azal n 225 ɣer 250 n imelyan n iseggasen.\nAmussu d unwiwel n tfukt s tazzla n 370 km\/t ɣer tnila n tezdemt n weyrad neɣ ɣer tezdemt n tenhawt d win i d-yettilin mya amazallaw yettnwiwel s talɣa tamazgayt yakk d wammar n tudfirt amikṛuwan s tazzla n 550 kmt.Isig n westum gar n tfukt d tegnit d win igan azal n 149.6 n imelyan km. Imusnawen ttɣilen d akken astum-a yettbeddil s unwiwel n tegnit seg uceffalu ɣer ufafuk, Tafat d tin i d-ittfakkan tikli n usutem-a deg 8 n tesdatin d 9 n tsinin, Tafasa n uzenzar anafat n tfukt d tin i d-ittaken tudert s temhalt n tugnaddast,, akken daɣen i d-tgellu s unezwu d tignewt, Tigelsin n tfukt d tid yettwassnen deg tegnit seg tallit n uzarmezruy anda aṭas n iɣerfan d wadlisen meggzen tafukt d yellu.\n\nTiskanin timuta \n \n\nTafukt d itri yeṭṭafaren talmest n welkam agejdan G, Takura-ines tessiliɣ-d azal n 99.8632% seg tkura n wudus anafuk ma d talɣa-ines cki-tt d tuzza (meḥsub d tamduṛant) anda akdu deg tizgelt d win yemgaraden ɣef ukdu deg usebges s 10 km kan. Mya tafukt tga deg waddad n plasma anecta yennumk d akken-it tetezzi s urured deg usebges ugar n wayen i d-ttezzi deg tzeglin, dɣa tikeli ayi tettwassen s tuzzya tamgirdant, anecta igellu-d s tseddimt d unwiwel n tkura s usrag n wuẓeẓ meqqren deg teẓɣelt seg weɣyay ɣer beṛṛa. Takura ayi tettaddam kra seg yimir amussay.\n\nTallit tufrint n tuzzya n tfukt tettaṭṭaf 25,6 n wussan deg usebges-is d 33,5 n wussan deg tzeglin-is. Ma d tallit n tuzzya tamaskadt deg usebges teṭṭafaf 28 n wussa.Asemdu n tdusi tuẓẓlammast n tuzzya ayi talwayant tga 18 n imelyan n tikkal ddaw n tdusi n teldayt tajummant deg usebges. Yerna tadusi n tndeffert n yimtiwgen d tis ur nli ara (ur nesɛi ar) asemdu meqqren, ɣef wanect-a ur ssemduyen ara ɣef tfukt.\n\nTafat n tfukt \n \n\nTafat n tfukt d aɣbalu agejdan n tfasa deg tegnit ma d iɣbula niden gan d tinegwa tisinsinin deg wuln tegnit, dɣa tinegwa ayi tisinsinin gant d aɣbalu tarakaẓɣalt n tegnit i d-ittilin s tsedmirin tiɣisanin.\nTimezgit tanafukt d tasmekta n tfasa i d-ttak tfukt i wfimidi n tigget n tjumma yettwafsaren srid i tafat n tfukt., Timezgit tanafukt n tjumma ɣef wuggug n tigget tasnullant yegda uggug n tegnit ɣef tfukt (azal n 1368 wat\/m)2\nTignut n tegnit d tin yettekkayen deg usifes n tafat n tfukt s wakka ad tili tfasa i d-ittawaṭen seg tfukt tudes ɣer 1000 wat\/m2 deg tegnatin tigamanin neɣ mi ara ad tili tfukt deg tdeɣra n umeddu.\n\nAsemres n tfasa tanafukt d ayen izemren ad yili s waṭas n tarrayin timguranin d tgamanin. Amedya, tamhalt n tugnaddast d tin i d-igerrun tafasa seg tfult w ad tt-iterr d tafasa takrurant. Ihi tamhelt-a d yiwet seg temhalin i d-ittilin s tarrayt tagamant deg tegnit. Akken i yezmer ad yili usemres n tafat n tfukt i wfares n tfasa tazrurant s useẓɣel usrid neɣ s turrit n tafat ɣer tzarurt (trisiti) s usemres n tekwafukin.\n\nIsegran \n\nTafukt tegber seg uhidṛjin d uhilium. Deg tallit-a seg tudert-is sgensisen-d 74,9% d 23,8% seg tkura n tfukt deg tegnignut. ma d iferdisen iẓayanen yakk ittwasemman imɣuzen sgensisen-d ddaw n 2% seg takura-ines yakk d weksujin s wazal n 1% d ukaṛbun 0,3% d Neon 0,2% d wuzzal 0,2%.\n\nTasuddest takrurant taẓaṛant n tfukt d tin i d-immugen deg wammas agratraw, anda deg tazwara tella tegber seg 71.1% n uhidṛujin, 27.4% n uhilium d 1.5% seg yimɣuzen niden. Dɣa ahidṛujin d wamur ameqran seg uhilium yellan di tfukt ttwafarsen-d s temhalt n tseddɣisant deg 20 n tesdatin timenza n usedday, iferdisen iẓayanen llan ttwafarsen-d sɣur tisutiwin yezrin n yitran send n tlallit n tfukt sin akin nfufden deg wammas agratraw deg talliyin tineggura n tudert tatrawt yakk d inelfuyen (ineḍruyen) am supernuva.\n\nSeg wass mi i d-tennulfa tfukt, tamhelt n wezday tagejdant tegber ɣef urway n uhidṛujin yakked uhilium ɣef teɣzi n 4,6 n imelyaṛen n iseggasen yezrin, takur-a d tansa n uhilium s agensu n tfukt d tid yenbeddalen kra kra. S agensu n weɣyay, yuli ufimidi n uhilium seg 24% ɣer 60% s usrag n wefsay. Ma d kra niden n uhilium d iferdisen iẓayanen rekdrn deg tegnignut ɣer tnila n wul n tfukt s usrag n teldayt. Ma yella d ifimidiyen n yimɣuzen ur nbeddalen ara.\n\nYettili-d usembiwel n teẓɣelt ɣer uzɣar (beṛṛa) n wul n tfukt s uzenzar deg wadeg n usseẓɣel, s wakka ur d-ittili ara usali n wefsay ɣer wezɣar s weẓɣal maca ad yeqqim deg weɣyay, Aɣyay agensaw n uhilium yebda yettmag-d kra kra yerna azday-is mači d ayen izemren ad yili acku ul n tfukt imir-a ur yeẓɣil ur yelli d aneẓẓaw s tesmekta ara ad yezdin ahilium. Ma deg tugnignut n tura yettili-d usedres deg uhilium (d yiferdisen iẓayanen) anda i d-issiliɣ 84% seg wayen yella deg tallit tamezwarut send ma ad tebdu temhelt n wezday aɣisan deg wul.\nDeg yimal, ahilium ad ismed (ad ikemmel) asemnenni deg wul n tfukt, asemnenni ayi d tmerniwt-a ad teglu s tuffɣa n tfukt seg welkam agejdan i wakken ad tuɣal d acafcal azeggaɣ, anecta seld n 5 n imelyaṛen n iseggasen.\n\nTasuddest takrurant n tugnignut deg tuget n tegnatin d tin yemmerwasen i wsileɣ n wudus anafuk amenzu. Akat n tyawant n iferdisen iẓayanen n tfasa tanafukt s usemres n tesledt taylalant i tugnignut n tfukt yakk d wakat n tyawant deg iseffuden ur yettwaseẓɣlen ara ula deg teẓɣelt n usefsi. Imusnawen ttɣilem d akken iseffuden ttagẓen s usileɣ n yitrazwar ɣef wanect-a ur tettwasemdu ara s usbeddi n iferdisen iẓayanen. Akken illant snat n tarrayin mtawan fell-asent deg wayen yezzin ɣef usileɣ anafuk:\n\n Tagrawt tasemdant n iferdisen n wuzzal ittwa-ion-in:\nDeg useggas n 1970, kkrent-d waṭas n tegmayin yessezdyen ɣef tegmi ɣef isezdiyen n tegrawin n wuzzal deg tfukt. ɣas akken tigmayin-a wwint-d igemmuden igerrzen maca aguccel n isezdiyen n kra n iferdisen n tegrawt n wuzzal (Akubalt d umegnisyum) qqimen mrayen (weɛṛen) s usrag n tmuski-nsen tanegt n tseddi, alammi d aseggas n 1978.\nDeg useggas n 1962 tennulfa-d tegmi tummidt tamezwarut i tezrawt n tdisiwin n umcalay ɣef yiferdisen n tegrawt tasemdant n wuzzal ittwa-ion-in, ttwasidnen-t deg useggas n 1976. ma deg useggas n 1978 ttwasuddmen-d isezdiyen n yiferdisen n tegrawt n wuzzal ittwa-ion-in.\n\n Assaɣ ger n tfukt d yimtiwgen deg wayen yezzin ɣef ucellex n tkura:\nAṭas n imusnawen qellden ɣef tilin n wassaɣ deg userẓu akuran gar tsuddisin n yinyaten inafuken d yigazen inagrazen, amedya amyaqqan ver n yinyaten imtiwganen d Neon d usinun deg tfukt d yimtiwgen. \n\nAɣili d akken tafukt tla (tesɛa) yiwet n tsuddest i d-tla tugnignut tanafukt d win yersan alammi d aseggas n 1983\nDeg useggas n 1983 yettwadma d akken yella userẓu deg tfukt s usrag n wassaɣ aseẓran gar n tsuddisin n yinyaten n yimtiwgen d wezwu anafuk i cekkṭen igazen inagrazen., ma yella send n useggasa, yella yettuɣil d akken tafukt s timmad-is tla yiwet n tsuddest n tzugnut tanafukt.\n\nTamuski d tɣessa\n\nIger adekran\n\nTimezziyin tinafukin\n\nAllus n tudert n tfukt\n\nAsileɣ \n\nTafukt tettwasileɣ-d send n 4,57 n imelyaṛen n iseggasen s usrag n uɣelluy n wamur n yiwen n usignew axeclawan acafcal yellan yegber - deg tuget-is - seg uhidṛujin d uhilyum, yerna yezmer ad yili usignew-a ittwasileɣ-d seg yitran niḍen. Dɣa addar-a yettwasteg s usenned ɣer usmudem s usemres n uselkim i westag n takkayt tatrawt. Tizrawin ɣef yiseffuden imziken snarment-d idrizen n yiɣwawen irekden seg yinyaten meẓẓiyen deg waddar am wuzzal-60 i d-yettmagen deg yiderḍqen meẓẓiyen n yitran. Anecta yemmal-d d akken yessefk ad yeṭṭerḍeq yiwen n Supernova neɣ sin zdat n wadeg anda i d-tettwasileɣ tfukt. D amedwal d akken tamdeswelt n tneggest i d-yemmugen seg uṭerḍeq n Supernova d nettat i yeǧǧan tafukt ad tettwasileɣ s wadad n igazen yellan deg usignew axeclawan, s akin tegla-d s yiwen n uɣelluy s agensu n usignew deg kra n tama s ddaw n usemdu-ines. \nAmur yennebran seg usignew yeɣlin yebda itezzi s usrag n taggaẓt n yimir uɣmir, sin akin terna teẓɣelt-is tettali yakked d walluy n wadad-is, anecta yakk yegla-d s umsegrew n tuget n tkura deg wammas-is, deg wakud anda i yufeg wayen i d-yezgan s azɣar (ɣer beṛṛa) n wagra, ayen i d-issalɣen imtiwgen d tfekkiwin yemgaraden n unagraw anafuk. Addad d teẓɣelt deg weɣyay n usignew yennebran urwen-d takrura meqqren seg teẓɣelt, akken i d-yuffes wugar n igazen deg waẓi n wegra. Di taggara, anecta yegla-d s beddu n tsedmirin tiɣisanin i d-iglan s tlalit n tfukt.\n\nAnwiwel n tfukt d tmersiwt-ines deg umazellaw\n\nImniren \n\nTasnallunt","num_words":2361,"character_repetition_ratio":0.045,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.223,"stopwords_ratio":0.022,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":53492.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Addad%20amaruz","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Addad amaruz d isem (mačči d tanzeɣt, mačči d amyag) i yettbeddilen talɣa; s ubeddel umagrad neɣ n teɣri tamenzut (A>U. A> WE…) neɣ s uɣelluy-ines (“A”).\nAddad ilelli: amaziɣ. Addad amaruz: umaziɣ. “ A>U”.\nAddad ilelli: tamziɣt. Addad amaruz: tmaziɣt. “A> .\nAddad ilelli: axxam. Addad amaruz: wexxam. “A>We”.\nAddad ilelli: taxxamt. Addad amaruz: texxamt “A>e”.\n…\nAmek i yettbeddil?\nMi ara yili deffir:\nWemyag: Yečča wuccen;\nTenzeɣt: Deg wexxam;\n Wemḍan: Yiyet temɣart.\nWemqim udmawan (wagi nerna-t-id kan, wamag d amyag i t-id-yessḍefren): Yuzen-it umazan.\n\nAkk ismawen ibeddun s umagrad neɣ s teɣri « u » ( d asuf neɣ d asget) a sen-nernu kan « w »( azgen aɣri neɣ azgen n teɣri « w »).\nImedyaten :\n\nUccen>wuccen. Uccanen>wuccanen. Ugel>wugel.Uglan>wuglan. Udi>wudi. Ungal>wungalen.Ungalen>wungalen. Ulmu>wulmu…\nYečča-t wuccen. Teḥreci n wuccanen. Yeɣli-yas-d wugel-nni. Ffɣen-d wuglan-nsent. Mellul wudi. Yelha wungal-is. Aṭas wungalen i yura. Ɣezzif wulmu. Llum yellan ɣef wuccen.. Teẓgi zedɣen wuccanen.\nTamawt:\nUnti-nsen ur yettbeddi ara talɣa: Tarwa n tuccent; tarwa n tuccanin…\nAddad ilelli: “tuccent”; addad amaruz: “tuccent”.\n\nAkk ismawen ibeddun s umagrad neɣ s teɣri « a » deg umalay asuf d wesget; a sen-nernu kan « w »( azgen aɣri neɣ azgen n teɣri « w »).\nImedyaten :\nAdal (leḥcic n waman)>wadal; Adalen>wadalen; Addal (sport)>waddal; Addalen>waddalen; Azal*(ssuma\/Lqima, mačči akud)>wazal. Azalen>wazalen; Allal>wallal; Allalen>wallalen; Ammas>wammas; Ammasen>wammasen; Affar>waffar; Affaren> waffaren; Arraz>warraz; Arrazen>warrazen; Addad>waddad; Addaden>waddaden; Akli>wakli; Aklan>waklan…\nTamda yuli-tt wadal. S wazal-is. S wallalen-is. Yeẓwer deg waddal. Yettleɣwi wammas-ines si ccḍeḥ. Yessa-tt waffar. Acḥal warrazen i s-d-yeḍren? – Yiwen warraz kan. Ur igerrez waddad ideg yella. Amek llan waddaden-nsen? Yemlal d wakli. Ɣur-neɣ ur ttilin waklan…\nTamawt: Akk ismawen n wesget i ibeddun s umagrad neɣ s teɣri « a » a sen-nernu kan « w »( azgen aɣri neɣ azgen n teɣri « w »).\nImedyaten :\nAllen>wallen; Aman>waman… “cedhaɣ tukksa n lexrif d waman isemmaḍen”. “Kecmeɣ di lḥebs n wallen-im”.\n\n Ur yessefk ara ad nezdi ger wazal (lqima) d uzal (n wakud) deg wasuf neɣ deg wesget-nsen acku mačči yiwen-is deg waddad amaruz:\n1) “Azal-is meqqer> meqqer wazal-is. Azalen-nsen meqqrit> meqqrit wazalen-nsen”.\n2) „Azal qerriḥ>qerriḥ uzal (akli uzal)>Izilan qerriḥit>qerriḥit izilan.\nDda Lmulud At Mɛemmer meqqer wazal-is. D bab n wazalen.\nDeg uzal qayli. Deg izilan d ideflawen.\n\nAkk ismawen ibeddun s umagrad neɣ s teɣri « a » deg umalay asuf ; ma teḍfer-it-id yiwet tergalt kan, “ a“ –nni ad yuɣal d “ u“ (“ a“ >“u“ ) deg waddad amaruz.\nImedyaten :\n\nAddad ilelli> “a“; addad amaruz>“u“)\nAmaziɣ> umaziɣ; mmi-s umaziɣ.\nAmergu>umergu; yerqem umergu-nni.\nAmezruy>umezru; isem-is yura deg umezruy.\nAmadaɣ>umadaɣ; yerɣa umadaɣ.\nTamawt:\nAsget-nsen yettɣimi akken ur yettbeddil ara talɣa “I”>”I”:\nImaziɣen, imerga, imezruyen, imudaɣ.\nAddad ilelli : “imerga”; addad amaruz: “lferg imerga”.\nUnti-nsen yettili-d s uɣelluy n teɣri “I”:\nAddad ilelli: “tamaziɣt”, addad amaruz: “tira n tmaziɣt”.\n\nAkk ismawen ibeddun s umagrad neɣ s teɣri « a » deg umalay asuf ; ma ḍefrent-t-id snat tergalin, “ a“ –nni ad yuɣal d “ we“ (“ a“ >“we“ ) deg waddad amaruz.\nImedyaten :\nAmɣar>wemɣar; yiwen wemɣar.\nAxxam>wexxam; wessiɛ wexxam.\nArgaz>wergaz; yeḥrec weragz.\nAdlis>wedlis; meqqer wedlis-nni.\nAwren*>wewren; yenɣed wewren.\nTamawt:\nAsget-nsen, „i“-nni yettuɣal akka“ye“:\nImɣaren>yemɣaren; ixxamen>yexxamen; irgazen>yergazen; idlisen>yedlisen…\nUnti-nsen, yettili-d akka:\nTaxxamt>texxamt; tamɣart>temɣart… tixxamin>texxamin; timɣarin>temɣarin\n asget n wewren yettuɣal seg waggay-nniḍen, acku yettuɣal s yiwet tergalt kan deffir umagrad: iwernan>iwernan.\n\nAkk ismawen ibeddun s umagrad neɣ s teɣri « i » deg umalay asuf ; ma teḍfer-it-id yiwet tergalt kan; “ i“ –nni a sen-nernu kan « y »( azgen aɣri neɣ azgen n teɣri « y »).\nImedyaten :\nIzi> yizi; itezzi am yizi.\nIɣil>yiɣil; d bab n yiɣil.\nIri>yiri; s yiri-s kan.\nIɣi>yiɣi; udi yettwakkas-d seg yiɣi.\nIlef>yilef; yedderɣel am yilef.\nTamawt:\nAsget-nsen yettili-d akka:\nIzan> yizan “zzin-as yizan”.\nMa d unti-nsen yettili-d akka “i>i”, amedya:\nTileft>tileft “tejhed am tileft”.\n\nAkk ismawen ibeddun s umagrad neɣ s teɣri « i » deg umalay asuf ; ma ḍefrent-t-id snat tergalin « i » ad yuɣal d “ ye“ (“ a“ >“ye“ ) deg waddad amaruz.\nImedyaten :\nItbir>yetbir; d urqim am yetbir.\nItri>yetri; ireqq am yetri.\nIbki>yebki; yettǧellib am yebki.\nIgmir>yegmir; isax yegmir.\nIrẓi>yerẓi; yejuǧǧeg yerẓi s izemran-is.\nTamawt:\nUla d asget-nsen kif kif-iten:\nItbiren> yetbiren “sin yetbiren”.\n\nMa d unti-nsen yettili-d akka “i>ye”, amedya:\nTitbirin>tetbirin “cebḥent tetbirin”.\n\nTASUREFT:\nIsmawen ibeddun s umagrad neɣ s teɣri « i » deg umalay asuf ; ma myugdant tergalin akk d teɣra, ladɣa ma llant ugar n kraḍet teɣra « i » ad yeqqim akken d\n“ i“ (“ i“ >“i“ ) deg waddad amaruz.\nIlili>ilili; rẓag ilili.\nInisi>inisi; d bu usennan inisi-nni.\nIkerri>ikerri; Ɣur-s acciwen ikerri\nIniɣem>ineɣ; Iḥumm iniɣem.\nInijel>inijel; yeṭṭef-it inijel.\nTamawt: I wakken a d-neṭṭef amaruz-nsen wigi, ur aɣ-iɛerreq ara, ad nesseqdec tanzeɣt “ddaw” (ɣas deg iqerray-nneɣ kan):\nDdaw inijel (d awezɣi neqqar: ddaw yinijel!).\n\nTamawt:\nUla d asget-nsen kif kif-iten:\nImaziɣen> imaziɣen “tafsut imaziɣen.\nMa d unti-nsen yettili s uɣelluy n “i”, amedya: Timaziɣin>tmaziɣin.\n\nAsmekti:\n1) Ismawen ibeddun s “u” deg umalay, a sen-nernu kan “wa” deg wasuf d wesget-nsen: Udi>wudi; uglan>wuglan…\nUnti-nsen: tuglacin>tuglacin; tungalt>tungalin…\n\n2) Ismawen ibeddun s “a” deg umalay asuf d wesget, a sen-nernu kan “w” : addad>waddad; addaden>waddaden…\nUnti-nsen: taklit>taklit; taklatin>taklatin…\nWalit dagi daɣen asget n wigi: Arrac>warrac; aman>waman; allen>wallen\n\n3) Ismawen imalayen ibeddun s “a” deffir-s yiwet tergalt “a>u”:\nAmaziɣ>umaziɣ. Asget-nsen (“i” –nsen) yettɣimi akken:\nImaziɣen>imaziɣen..\nUnti-nsen yettli-d s uɣelluy n teɣri: Tamaziɣt>tmaziɣt; tamergut>tmergut.Timaziɣin>tmaziɣin; timerga>tmerga.\n\n4) Ismawen imalayen ibeddun s “a” deffir-s snat tergalin “a>we”:\nAmrabeḍ>wemrabeḍ; afrux>wefrux…\nAsget-nsen “i>”ye”: Imrabḍen>yemrabḍen; ifrax>yefrax…\nUnti-nsen, yettili-d akka : Tamrabeṭ>temrabeṭ; tafruxt>tefruxt…\n5) Ismawen ibeddun s tergalin, wigi ttɣimin akken ur ttbeddilen ara, acku d tiɣra i yettbeddilen mačči d tirgalin:\nSeksu>seksu; cilmum>cilmum; ččina>ččina; medden>medden; Seɛdiya>Seɛdiya….\n\nTamawt:\nWid iran ad arun tamaziɣt s yiwet talɣa, ulac deg-s tisuraf am tutlayin akk nniḍen, ahat ad afen da tisuraf i wumi ur zmiren a tent-kksen:\nImi amaziɣ>umaziɣ; axxam>uxxam; ungal>ungal…\nAcuɣer ttarun ihi: Arrac>warrac? Tamziɣt>tmaziɣt? Taxxamt>texxamt?.. acimi ur ten-ttarun ara akk s yiwet talɣa?!\nI wigi amek ara sen-neg ihi?Acimi ur beddlen ara talɣa, ttwaɛqalen kan deg weḍris : tala>tala; taddart>taddart; tuddar>tuddar…\n\nYelha dɣa ma nessegra-d kra n tefyir umedyaz Ḥmed Leḥlu:\n“Wigi d isefra (dagi d iwellihen)\nMačči d timsirin\nNeɣ d lewṣayat\nYezmer ahat d tuffɣa n leɛqel\nMaca, mačči d tuffɣa i webrid”\n\nẒeṛ daɣen \n Amergu","num_words":1638,"character_repetition_ratio":0.084,"word_repetition_ratio":0.067,"special_characters_ratio":0.255,"stopwords_ratio":0.034,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":4267.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tazel%C9%A3a%20n%20tnila%20%22Ad%22","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"TAZELƔA N YIMAL “AD” + URMIR AḤERFI = IMAL\n“Urmir aḥerfi” d amyag mi ara yettwasefti s talɣa taḥerfit. Deg wakud yemmal-d tigawt ara yeḍrun “imira”, maca, talɣa-yagi ur telli neɣ ur tt-nesseqdac kan akka iman-is di teqbaylit n tura; anagar kan di drus tikkal neɣ deffir wemyag yettwaseftan yakan deg yimal, amedya di tezlit-a n Ferḥat Imaziɣen Imula: “Ma bɣan a yi-yenɣen, NƔEN-i (iyi)”. “NƔEN” dagi d urmir aḥerfi, lemmer a s-nernu tazelɣa n yimal “AD” ad yuɣal d imal, amedya: ad nɣen.\nTAZELƔA N YIMAL “AD” , ɣas llant kra n talɣiwin-nniḍen i nezmer a tent-nesseqdec akken ad nezger yes-sent ɣer yimal, yecban: “ARA”, ladɣa di talɣiwin n wurmir ussid akk d umaɣun:\n- “ARA”+AMAƔUN AḤERFI: “ARA” YARUN” (akk udmawen). “ARA”+AMAƔUN USSID: “ ARA YETTARUN (akk udmawen)”.\n\nURMIR AḤERFI+TAZELƔA N YIMAL »AD »=IMAL\nImedyaten:\n-Amyag “aru” deg wurmir aḥerfi:\naruɣ\ntaruḍ\nyaru\ntaru\nnaru\ntarum\ntarumt\narun\ntarumt\n-Amyag “aru” deg yimal:\nad aruɣ\nad taruḍ\nad yaru\nad taru\nad naru\nad tarum\nad tarumt\nad arun\nad arunt\nTAMAWIN:\n1) Tazelɣa n yimal d “AD” +amyag (“ad taruḍ”), tinna n “A” kan iman-is di kra n wudmawen ( “a naru”) tekfa, dayen!\nImedyaten:\n(akka i yessefk)\nad urareɣ\nad turareḍ (mačči “a turareḍ)\nad yurar\nad turar (mačči “a turar”)\nad nurar (mačči “a nurar”)\nad turarem (mačči “a turarem”)\nad turaremt (mačči “a turaremt”)\nad uraren\nad urarent.\nImedyaten: Azekka ad kecmeɣ ɣer wesmel, ad afeɣ dinna dda Muḥend.\n Tazelɣa n yimal di teqbaylit tasaḥlit “AWEQQAS neɣ AWQAS” d “DI” mačči d “AD”: DI SSƔEƔ= AD AƔEƔ.\n\nTAZELƔA N YIMAL+TAZELƔA N TNILA+URMIR AḤERFI.\n“TAZELƔA N TNILA” llant snat “ D” d “N”. « D » temmal-d tanila neɣ tama n win\/wid d-yettmeslayen ; « N » temmal-d tanila neɣ tama n win\/wid i wumi nettmeslay (tikkal ula d adeg iɣef nemmeslay yakan). Imedyaten deg yezri : « yusa-d (ɣur-i neɣ ɣur-neɣ)\nYusa-n (ɣur-k ne�� ɣur-wen) . Tazelɣa n tnila « D » d « N » teṭṭafar amyag neɣ yesseḍfar-itt wemyag ; deg yezri yessegray-itt wemyag : « yura-d, yura-n » . Deg yimal neɣ di kra n tenzaɣ, yezwaray-itt wemyag : Mi d-yuzen, mi n-yuzen ; ur d-nniɣ, ur n-nniɣ..\nMi ara temlil tzelɣa n yimal akk d tzelɣa n tnila, tamezwarut a s-nekkes « D » a d-yegri kan « A »:\n\na d-afeɣ\/ a n-afeɣ\na d-tafeḍ\/a n-tafeḍ\na d-yaf\/a n-yaf\na d-taf\/a n-taf\na d-naf\/ a n-naf\na d-tafem\/ a n-tafem\na d-tafemt\/ a n-tafemt\na d-afen\/a n-afen\na d-afent\/ a n-afent\n\nAkken yessefk:\n\na d-rewleɣ (mačči “ ad d-rewleɣ”)\na d-trewleḍ ( mačči “ad d-trewleḍ”)\na d-yerwel (mačči “ ad d-yerwel”)\na d-terwel (mačči “ ad d-terwel”)\na d-nerwel (mačči “ad d-nerwel”)\na d-trewlem (mačči “ ad d-trewlem)\na d-trewlemt ( mačči “ ad d-trewlemt”)\na d-rewlen (mačči “ad d-rewlen”)\na d-rewlent (mačči “ ad d-rewlent”)\nAkk wid yettarun “ ad d-yuɣal” acimi ur ttarun ara daɣen “ ad n-yuɣal”?!\nƔurket tamsertit ( mi ara yemlil “D” aggaɣ n tzelɣa n tnila itett “T” n wudmawen n tseftit):\nDeg wawal, neqqar: “ a d-rewleḍ, a d-rwel, a d-rewlem,a d-rewlemt” (iruḥen-asen yakk “T”-nni n wudem n tseftit), maca deg tira, yessefk akka: “ a d-trewleḍ, a d-terwel, a d-trewlem, a d-trewlemt”.\nTamawin: “D” n tzelɣa n yimal nessawal-it-id (di teqbaylit) d azenzaɣ “am “d”-nni yesɛan taneqqiṭ sufella di taɛrabt), ma d “D” n tzelɣa n tnila d aggaɣ ( am “D”-nni ur nesɛi taneqqiṭ di taɛrabt).\nA d-yeddu neɣ a d-yefk isem-is!\nTAMAWT: Tazelɣa n tnila “N” ulac-itt deg waṭas n temnaḍin n leqbayel: Bgayet, Sṭif, Lberǧ..; ulac-itt ula di yakk timeslayin-nniḍen n tmaziɣt.\nUr yessefk ad neɛreq ger waya:\n“Ruḥ-n” (nnemgal n ruḥ-d) d “ruḥen”!\n\nTAZELƔA N YIMAL+AMQIM UDMAWAN+URMIR AḤERFI.\nAsemmad usrid:\na yi-yekkes neɣ ad iyi-yekkes (mačči “ad yi-yekkes)\na k-yekkes neɣ ad ak-yekkes (mačči ad k-yekkes)\na kem-yekkes neɣ ad akem-yekkes (mačči ad kem-yekkes)\na t-yekkes neɣ ad at-yekkes (mačči ad t-yekkes)\na tt-yekkes neɣ ad att-yekkes (mačči ad tt-yekkes)\na ɣ-yekkes neɣ ad aɣ-yekkes (mačči ad ɣ-yekkes)\na ken-yekkes neɣ ad aken-yekkes (mačči ad ken-yekkes)\na kent-yekkes neɣ ad akent-yekkes (mačči ad kent-yekkes)\na ten-yekkes neɣ ad aten-yekkes (mačči ad ten-yekkes)\na tent-yekkes neɣ ad atent-yekkes (mačči ad tent-yekkes).\n\nAsemmad arusrid:\na yi-yekkes neɣ ad iyi-yekkes (mačči “ad yi-yekkes)\na k-yekkes neɣ ad ak-yekkes (mačči ad k-yekkes)\na m-yekkes neɣ ad am-yekkes (mačči ad m-yekkes)\na s-yekkes neɣ ad as-yekkes (mačči ad s-yekkes)\na s-yekkes neɣ ad as-yekkes (mačči ad s-yekkes)\na ɣ-yekkes neɣ ad aɣ-yekkes (mačči ad ɣ-yekkes)\na wen-yekkes neɣ ad awen-yekkes (mačči ad wen-yekkes)\na went*-yekkes neɣ ad awent*-yekkes (mačči ad went*-yekkes)\na sen-yekkes neɣ ad asen-yekkes (mačči ad sen-yekkes)\na sent-yekkes neɣ ad asent-yekkes (mačči ad sent-yekkes).\n\nAnda-nniḍen qqaren:\nA kent*-yekkes neɣ ad akent*-yekkes (mačči ad kent*-yekkes)\n\nDi kra n tuddar di Lberǧ n Buɛrariǧ, amqim di kra n wudmawen izeggir, yettegray:\nA t-teččeṭ-it= a t-teččeḍ.\n\nTAZELƔA N YIMAL+AMQIM UDMAWAN+TAZELƔA N TNILA+URMIR AḤERFI.\nAsemmad usrid:\na yi-d-yaf neɣ ad iyi-d-yaf (mačči “ad yi-d-yaf)\na k-id-yaf neɣ ad ak-id-yaf (mačči ad k-id-yaf)\na kem-id-yaf neɣ ad akem-id-yaf (mačči ad kem-id-yaf)\na t-id-yaf neɣ ad at-id-yaf (mačči ad t-id-yaf)\na tt-id-yaf neɣ ad att-id-yaf (mačči ad tt-id-yaf)\na ɣ-d-yaf neɣ ad aɣ-d-yaf (mačči ad ɣ-d-yaf)\na ken-id-yaf neɣ ad aken-id-yaf (mačči ad ken-id-yaf)\na kent-id-yaf neɣ ad akent-id-yaf (mačči ad kent-id-yaf)\na ten-id-yaf neɣ ad aten-id-yaf (mačči ad ten-id-yaf)\na tent-id-yaf neɣ ad atent-id-yaf (mačči ad tent-id-yaf).\n\nAsemmad arusrid:\na yi-d-yaf neɣ ad iyi-d-yaf (mačči “ad yi-d-yaf)\na k-d-yaf neɣ ad ak-d-yaf (mačči ad k-d-yaf)\na m-d-yaf neɣ ad am-d-yaf (mačči ad m-d-yaf)\na s-d-yaf neɣ ad as-d-yaf (mačči ad s-d-yaf)\na s-d-yaf neɣ ad as-d-yaf (mačči ad s-d-yaf)\na ɣ-d-yaf neɣ ad aɣ-d-yaf (mačči ad ɣ-d-yaf)\na wen-d-yaf neɣ ad awen-d-yaf (mačči ad wen-d-yaf)\na went*-id-yaf neɣ ad awent*-id-yaf (mačči ad went*-id-yaf)\nA sen-d-yaf neɣ ad asen-d-yaf (mačči ad sen-d-yaf)\nA sent-id-yaf neɣ ad asent-id-yaf (mačči ad sent-id-yaf).\n\nAnda –nniḍen qqaren:\nA kent*-id-yaf neɣ ad akent*-id-yaf (mačči ad kent*-id-yaf)\n\nWigi d kra iwellihen kan (ɣef tzelɣa n yimal d wanda\/wamek ara tt-nesseqdec), wamag taseftit ɣezzif webrid-is… Maca, akken tenna tteryel\/teryel i Ḥmed Ccqa\/Ḥmed Ben ṣṣelṭan\/Mqidec Bu lehmum: “ Ma ur k-id-yesseɣli waḍu n tegrest, a k-id-yesseɣli waḍu n wemwan (lexrif); ma ur k-id-yesseɣli…","num_words":1662,"character_repetition_ratio":0.146,"word_repetition_ratio":0.082,"special_characters_ratio":0.283,"stopwords_ratio":0.052,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":3651.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Amafag%20n%20Da%20Nang","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tikubaniyin n tufga \n\nTikubaniyin i tsawin-tserran ar unafag n Da Nang:\n Vietnam Airlines\n Jetstar Pacific Airlines\n China Southern Airlines\n Silk Air\n\nTamehla \n Hanoi\n Ho Chi Minh City\n Da Lat\n Buon Me Thuot\n Pleiku\n Nha Trang\n Hai Phong\n Seoul\n Singapore\n<\/div class>\n\nVietnam","num_words":78,"character_repetition_ratio":0.045,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.23,"stopwords_ratio":0.013,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.207,"perplexity_score":107613.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Amafag%20n%20Ca%20Mau","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tikubaniyin n tufga \n\nTikubaniyin i tsawin-tserran ar unafag n Ca Mau:\nVietnam Air Services Company\n Silk Air\n\nTamehla \nHo Chi Minh City\n\n<\/div class>\n\nVietnam","num_words":41,"character_repetition_ratio":0.04,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.226,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.604,"perplexity_score":51783.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Amafag%20n%20Cam%20Ranh","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tikubaniyin n tufga \n\nTikubaniyin i tsawin-tserran ar unafag n Cam Ranh:\n Vietnam Airlines\n Jetstar Pacific Airlines\n Vladivostok Air\n\nTamehla \n Hanoi\n Ho Chi Minh City\n Da Nang\n Vladivostok\n Singapore\n<\/div class>\n\nVietnam","num_words":61,"character_repetition_ratio":0.084,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.215,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.091,"perplexity_score":80242.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Buqider%20Sliman","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ameɣras Buqider Sliman: Imḍebber Aserdas Asertan deg Lwilaya tis-tlata\nCcaf i yettɛassan ɣef iǧundiyen-is\nTalalit n umeɣras: Ilul-d umeɣras Ssi Sliman n Tiwal, isem i yefka i yiman-is deg tegrawla, ass n 06 Yennayer 1929 deg taddart n Tiwal, taɣiwant n tamnaṭ yettwagedlen, Tawilayt n Bgayet. D mmi-s n Ɛellawa akked Ɛabid Rqiya. Yetturebba-d deg yiwet n twacult iḥemmlen tamurt-is, d taẓawalit, tettawi-d aɣrum-is seg lxedma n wakal. Ssi Sliman yezweǧ deg useggas 1953 d Massa Crifa Dalil. Rnan-d ɣer-s sin n lwacul: Ɛellawa d Ǧamal.\n\nAlmad-is \n\nAm deg yakk tuddar n Tmurt n Yeqbayliyen, mi d-yelha weqcic, yessekcem-it baba-s ɣer lǧameɛ akken ad d-yelmed tira akked kra n tsurtin seg leqran. Dacu kan Ssi Sliman iruḥ deg useggas n 1946 ad ikemmel taɣur-ines deg tmeɛemmert n Yeḥya Aɛidli; i d-yezgan deg Tmuqra. Akken d-ttɛawaden fell-as, Ssi Sliman yewwi-d iman-is deg tɣuri yerna yettqadar leqwanen n temɛemmert.\nDɣa, deg lawan-nni i yebda leqdic deg yiwet n tejmaɛt n umussu aɣelnaw, yeṭṭafaren timɛemmert taɛidliwt. \nDeg useggas n 1948, yekcem ɣer tesdawit n Zzeytuna deg Tunes tamaneɣt. Dɣa dinna, yettekka deg lagriv i xedmen inelmaden n Zzeytuna ɣef tɣuri, asmi qqimen 48 n timar (swayeɛ) ur ččin, i wakken ad seggmen anagraw (système) n uselmed.\n\nSsi Sliman ameɣnas: Yebda leqdic ɣef zik deg wannar asertan. Asmi yella yakan deg temɛemmert n Yeḥya Aɛidli, deg useggas n 1946, yekcem ɣer yiwet n tejmaɛt tabaḍnit yeṭṭafaren Akabbar n Weɣref Azzayri (PPA). Ssi Sliman yeqdec deg-s s wul-is, yesban-d iman-is d argaz bu tissas, yesɛan iseɣ (nnif). \nAsmi kfan taɣuri deg temɛemmert, netta akked yemdukal-is rzan ɣer Tunes i wakken ad snernin tamusni-nsen, dacu kan ur ttun ara daɣen amennuɣ asertan deg Ukabbar n Weɣref Azzayri.\n\nSsi Sliman aselmad \n\nAsmi d-yuɣal seg Tunes, yebda axeddim deg taddart-is. Ixeddem d ccix n lǧameɛ yerna yesselmad lwacul. Akken daɣen i yesɣaray at Taddart deg ddin akked tsertit, yessefham-asen-d timsal. Dacu kan, lḥif n twacult-is d lqella ideg tettidir tmurt demmren-t akken ad yinig ɣer tmurt n Fransa. Meɛna, sseba n rrwaḥ-is ahat mačči d annect-a. Tidet yiwen ur tt-yeẓri.\nAgrawli (amǧahed) Ɛabid Ɛumar, win iwumi ssawalen Muḥend Ameẓyan, yesɛan legrad n Sirǧan, yenna-d aya: “Ssi Sliman ssulin-t srid deg legrad, wer (mebla) ma iɛedda-d ɣef tseddarin nniḍen, acku yella yakan d ameɣnas i iqeddcen ngum (uqbel) tagrawla. \n\nSsi Sliman yuli ɣer wedrar deg useggas n 1956, aseggas ideg d-nuɣal si Fransa, nekk, netta akked Malek Ɛabid. Nekcem-d kan, nemlal d Lkumundu Ssi Ḥmimi deg taddart n At Xyar. Imi liḥala n wedrar tuɛer cwiṭ, Ssi Ḥmimi yeqbel imir-nni yakan ad yeṭṭef yid-s Ssi Sliman, yufa-t d bab n tmusni, yessen i tsertit. Ma d nekk, yeǧǧa-yi i wass nniḍen. Seg wass-nni, Ssi Sliman yuɣal d imḍebber asertan deg Tama tis-rebɛa n temnaṭ tamezwarut, i d-yeṭṭfen seg At Wertiran ar Xerraṭa. Yeqqim deg-s sin iseggasen, seg 1956, aseggas n walluy-is ar wedrar, ar 1958 aseggas ideg yuɣal d imḍebber deg Tama tis-rebɛa, s legrad Ddaw-Lyuṭna, seddaw Ɛumer Aḥafṭi, i mazal yeddren akka tura. \n\nDeg useggas 1958, ibeddel ɣer tama tis-tlata anda yuɣal d aqerruy ɣef iǧundiyen yakk n Tama tis-tlata akked tis-rebɛa. D netta i ten-yettawin ɣer imukan yelhan i ṭṭrad”. Ikemmel ugrawli deg awal-is ɣef ssi Sliman, yenna: “Cfiɣ mlaleɣ-t-id yiwet tikkelt deg taddart n At Jɛad, yessuter-d deg-i ad t-sɛafeɣ, nniɣ-as ulamek, acku fkan-iyi-d lxedma, yessefk ad tt-kemmleɣ. Netta yenna-yi-d belli ɣur-s lamer ad d-yejmeɛ yakk iǧundiyen akken ad ten-yessufeɣ seg Tama tis-tlata, imi sya d asawen ad tiwɛir nezzeh tegnit fell-aɣ. Syinna yesteqsa-yi-d anda i tedduɣ i wakken ad yi-d-yaru ttesriḥ. Imi s-nniɣ anda, yefka-yi-d lkaɣeḍ n uɛeddi”.\nMa d Dduktur Yeḥya Buɛziz deg udlis-is “Lɛerc n At Ǧeɛfer, Amezruy akked Tɣerma”, deg usebter wis 231, iwekked-d belli Ssi Sliman rran-t ccifan n Twilayt tis-tlata d imḍebber n Temnaṭ, yeṭṭef tlata n Tamiwin: tis-tlata, tis-rebɛa akked tis-xemsa. Aya ilmend n termi-ines (tteǧruba) deg wannar, tiḥirci-ines akked leḥmala-ines i lxedma. Wameg, mačči menwala kan ad yeṭṭef Tamiwin-a, aladɣa deg tallit-nni ideg qerriḥet teswiɛt.\nK\nra seg ṭṭradat n Ssi Sliman: Yeḍra yiwen n ṭṭrad deg useggas 1959, deg leḥriṣ-nni n Jiniral Cal. Tella terbaɛt n Ssi Sliman deg Butwab, ma d tin n Seddiq n At Ɛli deg taddart n Tensawt. Deg yiwen n wakud (lweqt), kkren sin imenɣiyen, yiwen deg Tensawt, wayeḍ deg Butwab, seddaw tecḍaṭ n Ssi Sliman. Yeḥka-d Ssi Muḥend Ameẓyan aya: “Deg ṭṭraḍ-nni, Ssi Sliman yettwaǧreḥ nezzeh deg uḍar-is ayeffus. Ruḥeɣ wwiɣ-t-id seg Butwab ɣer taddart n Tuddar, ɣer ugrawli Lḥaǧ Meḥmud Dulbar, win i sen-tt-yessnen i lbumbat. Dɣa, yeqqim dinna Ssi Sliman ass d akemmali. Syinna, tewwi-t terbaɛt n Ɛemmi Rrabiɛ seg At Ɛebbas ar Umalu, i wakken ad idawi ɣer tegrawlit Yamina Umalu, tameṭṭut n Lbacir Celliq. \n\nYeqqim dinna almi d asmi yeḥla yakk. Syinna yuɣal-d ɣer terbaɛt-is i wakken ad ikemmel imenɣi d umnekcam arumi. Ssi Sliman yella ur yesserkad ara iman-is alma yekfa ṭṭrad akken yessefk. Yerna, d netta i yettɛassan ɣef iǧundiyen-is, mačči d iǧundiyen-is i yettɛassan fell-as. Akka i yeqqim almi i yemmut.\nAmeɣras iwumi d-iqebbel Rebbi ddeɛwat-is: Yeḥka-d ugrawli Lḥaǧ Muḥend Akli, n Udrar n Sidi Yidir, yiwet n temɛayt tameẓaynt meɛna s wazal meqqren, teḍra-yas i Ssi Sliman imi yella deg yiwen n ṭṭrad ideg ten-ɣelben irumiyen. Imi yeḥḥulfa s twaɣit ara yeḍrun i yiǧundiyen-is, yerfed ifassen-is ɣer igenni, yenna i Rebbi “ma yella d tidet aql-ik ɣer yidis n yigrawliyen, sken-aɣ-d lberhan-ik”. D lewhayem, ur ɛeddant ara kra n tmercin (ddqayeq), agut iɣumm-d yakk adrar. Syinna ṭṭfen-as-tt d tarewla, menɛen-d seg lmut ur nreḥḥem. Tadyant-a imir-nni tettwassen nezzeh s yisem n Timeɣrest d Yiseɣ. \n\nYenna-d daɣen ugrawli Ɛellawa Seɛdawi “Ssi Sliman yella deg Tama tis-xemsa aked tis-tlata anda i d-yessuget weɛdaw arumi tiyitiwin-is. I wakken ur ttwaṭṭafen ara netta d iǧundiyen-is, Ssi Sliman yesseqdec aṭas n leɛfayes n trewla i wakken yelḥu gar tamiwin-a.\nDɣa, sebba n temlilit-iw yid-s d lamer i ɣ-d-yettunefken i wakken ad d-ruḥeɣ seg Tama tis-tlata ar Tama tis-xemsa. Imi d-newweḍ ɣer Butwab, ssneɣ-d Lyuṭna Ssi Sliman. Cfiɣ yiwen wass, asmi nella deg taddart n Tuffirt, anda qqimen waṭas n yimḍebbren d iǧundiyen n Tama tis-tlata d tis-xemsa, deg-sen Ccix Yusef Ayeɛlawi, Seddiq Umeḥfi, Ssi Sliman, Yedris Axyari akked Ssi Lbacir. Neṭṭef deg rebɛa yid-neɣ taɛessast deg yiwet tiɣilt iwumi semman Tasra. Ɣef lewhi n rrebɛa n ssbeḥ, nesla i yimesli (ṣṣut) n licarat d ikamyunen n lɛesker, usan-d seg Ilmayen, teddun ɣer Tmuqra, Tuffirt akked Bicer. Imi msefhamen yimḍebbren amek ara xedmen, fkan-aɣ-d lamer ad nerr ɣer At Ǧeɛfer, imi amkan-nni ur isemmeḥ ara ad newwet deg-s arumi, aladɣa imi nutni deg waṭas yid-sen. Ass-nni, d lemziya iḥḥun-aɣ Rebbi kan, nexser anager (ala) rebɛa n yergazen. Kra n wussan kan akka ar deqqal, nekcem ɣer Butwab, neqqim deg-s tlata n wussan. Cfiɣ daɣen ɣef yiwet n tikelt, nekcem-d ɣer taddart n Butwab, yellan d tamnaṭ yettwagedlen (Zone interdite), ulac deg-s yakk imezdaɣ, nensa iḍ dinna. \nƔef lewhi n rebɛa neɣ lxemsa n ssbeḥ, ffɣen azal n 05 iǧundiyen akken ad sfeqden ma yella kra. Yiwen deg yiǧundiyen-nni nessawal-as Musṭac, n At Wertilan. Dɣa, tekker gar-asen d irumiyen. Imi nesla i uḥlalas yeṭṭerḍeq, nfaq belli yella wi ɣ-yessezen. Ṭṭrad imir-nni yuɣal meqqer. Amenzu i yeɣlin deg wannar n yiseɣ d ameɣras Ḥsen n Wasif Lmersa. \nAr deqqal, neẓra belli ula d Ssi Sliman, Seddiq Umeḥfi akked Ṭaher Cawec Ɛli, amaray n Ssi Sliman, wwḍen leɛfu n Rebbi. Amḍiq umqit ideg ɣlin isem-is Bufenzar. I usmekti, Ssi Sliman yenna-yaɣ-d ilaq ad nerwel ɣer tiɣilt ɛlayen yakk i wakken ad neslek seg twaɣit, meɛna Seddiq Umeḥfi yugi, tesseɣleḍ-it tignewt ixesren ass-nni. Yefka-yaɣ-d lamer i wakken ad nerr ɣer wedrar Umizar. Imi newweḍ ɣer dinna, aɣemɣum yessa-d ddunit, afus-ik ur ttɛeqqleḍ ara, yerna nesla i lheffa n lɛesker. Imi d-nuɣal ɣer Butwab akken ad sen-nini i yimḍebbren d acu i nesla, yerra-yaɣ-d Seddiq Umeḥfi belli ayen nesla mačči d lheffa n lɛesker meɛna d tin n yilfan. Imi d-yeflali yiṭij, nufa belli lɛesker yeṭṭef yakan tiɣaltin yakk i ɣ-d-yezzin. Cfiɣ ass-nni, nwala sdat-neɣ amek d-ṭṭfen s ufus Lexḍer Makur, imi akken yeffeɣ ad isebbel iman-is, dacu kan tameẓyant-is texdeɛ-it, tettwaɣ, ur tekkat ara. Imi nwala belli lɛesker yeḥreṣ-aɣ-d nezzeh s tɣaltin ufella, neɛreḍ ad nerwel ɣer tama nniḍen. Ssi Sliman yella yeddem rradyu Philips. Tezzi-d fell-aɣ llavyu, tessefqad. Yewwet-itt Seddiq Umeḥfi s rrṣaṣ, terwel. Umbɛed, teqqel-d i tikelt nniḍen, tewwet-d Seddiq Umeḥfi tḍegger-it, yemmut menṭeq. Ɛerḍeɣ ad d-jemɛeɣ tamekḥelt-is, tewwet-iyi-d, dɣa yeɣli-yi sslaḥ-iw ula d nekk. Taswiɛt ass-nni teḥreṣ nezzeh. Ɣliɣ-d gar sin idisan n lɛesker, sliɣ i tiyitiwin n Ssi Sliman s tmekḥelt-is tamarikanit. Imḍebber arumi, ifaq belli tiyitiwin-a kkant-d sɣur yiwen seg yimḍebbren igrawliyen, dɣa yenna-yasen i yiǧundiyen-is ad d-zzin tixenfiyac-nsen ɣer Ssi Sliman. Awah mačči d tiyitiwin n Ssi Sliman tili ur yi-d-tufim ara assa gar-awen. Aya yesbanay-d amek Ssi Sliman, imḍebber, yettɛassa ɣef iǧundiyen-is.”\n\nAmeɣras Ssi Sliman, asmi tefra tegrawla, semman ɣef yisem-is Tasnawit Buqider Sliman deg At Wemɛuc, Tawilayt n Bgayet. Akken daɣen i d-teffeɣ s yisem-is yiwet n terbaɛt n yinelmaden n uɣerbaz aserdas n Tici. Aya d drus kan n lxir i yuklal.\nAd yessers iɣessan-is deg talwit.\nTudert n lebda d yiseɣ i yakk imeɣrasen, yal yiwen s yisem-is.\n\n•\tTukkist seg weɣmis Al-Mustaqbal n wass 10 yulyu 2005, Un 634\n•\tYerra-t-id ɣer teqbaylit Berkus Tiwal\n\nTameddrt","num_words":2140,"character_repetition_ratio":0.055,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.224,"stopwords_ratio":0.047,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":18073.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Agerram%20Augustin%20%28Saint%20Augustin%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ilul ugurram Augustin (Aurelius Augustinus s tlatint, Saint Augustin s tefṛansist, di Taggast ass n 13 Wamber 354 (deffir n Ɛisa), yeǧǧa-yaɣ ass n 28 ɣuct 430 di temdint n Hippone (Ɛennaba). Yella d amesnagay, amaru, amasnakuc; baba-s d yemma-s d imaziɣen, maca baba-s yeṛṛummen (yuɣal d amdan aṛumi), ma d yemma-s ur teṛṛummen ara (teqqim d tamdant tamaziɣt) qqaṛen-as: sainte monique.\n\nYella d yiwen si kuz ibabaten n taknisa talatinit akked saint Amboise, saint Jérome Grégoire amezwaru I, daɣen d yiwen ger 33 n imejjayen (ṭebbat) n taknisa. Yettfuggul ass n 28 ɣuct n yal aseggas sɣur ikaṭulikiyen, ass n 15 yunyu sɣur urṭuduksiyen. Am umesnagay yugmed aṭas n tmussni sɣur Platon maca Augustin d amasiḥi daɣen, ayen i t-yeǧǧan ad yagwi kra n tmeḍriwin n Platon neɣ n Plotin am tin i d-yennan d-akken Akuc ur d-yesnulfa ara amḍal s umaɣzal, ayagi ur imsadan ara d wayen id-enna tisreḍt tamasiḥit akked tudayt.\n\nTinṭelt-is tezga-d di Pavie. Deffir Saint Paul; Saint Augustin d udem ameqqṛan n tisreḍt tamasiḥit, yettwannen (yettwaɣer) s waṭas di tallit nni n wemdur alemmas Moyen Age.\n\nAla netta deg babaten n taknisa i d-yeǧǧan anagraw n tesnezgimt i wumi neqqaṛ augustinisme. Tazrirt ines tḥuza ammur ameqqṛan n yimasnakucen n tallit n wemdur alemmas Moyen Age d wid n tura.\n\nTameddurt\n\nTemẓ-is \n\nAugustin i wennened (ḥkad) temẓ-is di tmelkitin ines confessions.\nMi d-ilul Augustin, tamdint n Tagast di Numidia (ass-agi Suq-Ahṛas, Ldzayer) tellad seg 300 iseggasen, maci d tahrest, maca d tamdint n tefriqt taṛumit yesɛan timanit seg azal n snat timiḍa (200 isegwasen), tettekka ɣer temnaṭ n Numidia. Tamdint n Tagast tezga-d ɣef 90 agimkat seg illel d 600 isarakaten n ajagal.\n\nBaba-s n Augustin, Amaziɣ aṛumi, d amdan aṛumi amgetyakuc umi qqaren Patrisius, ur yeɣri ara, tameṭṭut-is Monik d Tamaziɣt tamasiḥit, terra argaz-is daɣen d amasiḥi di tagara n tudert ines, yerna tezga tettnaḍaḥ iwakken Augustin ad yuɣal d amasiḥi.\n\nAugustin yesɛa sin watmaten, weltma-s d gma-s umi qqaren Navigius, tutlayt nsen tayemmatt d talatinit, ɣas akken Augustin isbuduy iman-is am akken d amaru aqaeṭaji. maca ur neẓri yara ma yella kra yemmeslay tutlayin nniḍen n tefriqt ugafa, idels ines d alatini, yella d anelmad izewren s waṭas, maca yewɛer daɣen yerna i ksen teneɣrit, ittagwad tafgert d umennuɣ n yiselmaden.\n\nTaɣara s wayes ad yali taserkemt d tin n tazrawt, baba-s ismun tadrimt iwakken ad ɣṛen warraw-is, Augustin ad yeffeɣ d abugaṭu, yeɣṛa di tazwara di Madaure (assagi M'dawruc, ldzayer) aked iselmaden amgetakucen, ɣuṛ-s 15 iseggasen mi bdant tezrawtin ɣef tkatut, etc\nayen fayeg i d-yewwet deg adlis ines Timelkitin:(Confessions).\n\nBaba-s ixuṣ tadrimt, Augustin yuɣal-d s axxam ar twacult-is, ɣur-s 16 iseggasen. Di tallit-nni yeddukel akked yiwet n tarbaɛt ur imaɛnen ara, ayen i t-yeǧǧan ad yaker tifiras yiwen yiḍ, yuker maci acku yella deg assar neɣ yelluẓ, maca s tadfi kan iwakken ad igned.\n\n« Arbor erat pirus in vicinia nostrae vineae pomis onusta nec forma nec sapore illecebrosis. Ad hanc excutiendam atque asportandam nequissimi adulescentuli perreximus nocte intempesta, quousque ludum de pestilentiae more in areis produxeramus, et abstulimus inde onera ingentia non ad nostras epulas, sed vel proicienda porcis, etiamsi aliquid inde comedimus, dum tamen fieret a nobis quod eo liberet, quo non liceret. »\n\n« Dans le voisinage de nos vignes était un poirier chargé de fruits qui n’avaient aucun attrait de saveur ou de beauté. Nous allâmes, une troupe de jeunes vauriens, secouer et dépouiller cet arbre, vers le milieu de la nuit, ayant prolongé nos jeux jusqu’à cette heure, selon notre détestable habitude, et nous en rapportâmes de grandes charges, non pour en faire régal, si toutefois nous y goûtâmes, mais ne fût-ce que pour les jeter aux pourceaux : simple plaisir de faire ce qui était défendu. »\n\n« Deg asijey n waḍil \"tẓurin\" tebḥirt-nneɣ, yella yiwen waddag n tfiras yeččuṛen d igumma ur yelhin ara, nṛuḥ, tarbaɛt n yilmeẓiyen ur yeswin tigert, nezwi-t-id, di tlemmast n yiḍ, neɛwez alammi d lawan-a, akken nuɣ yir tannumi, newwi sekra din maci iwakken ad t-nečč, ɣas akken naɛreḍ iten-t, maca iwakken at-ten ḍeggeṛ s yilfawen: i tadfi kan i nexdem ayen n dir »\n\nAugustin yella ttikli ad iṣṣaweḍ 17 isegwasen, m-is yessegfer baba-s ayen s wacu ad yeɣlel tizrawtin ines di temdint n Qarṭaj, yeḥka-d dakken anezwu n temdint agi n tefriqt ugafa d-aḥmayan s tidefyin n tayri d umezgun.\n\n« Veni Carthaginem, et circumstrepebat me undique sartago flagitiosorum amorum »\n\n« Traduction : Je vins à Carthage où j'entendais crépiter autour de moi la friture des amours infâmes. »\n\n« Tasuqilt : usiɣ-d ɣer Qarṭaj anida sellaɣ teskarwic zdati tujjut n tiyra yessekruruten. »\n\nAd nar tamawt kan, ɣef awalen icebḥen i yesseqdac Augustin deg uɣanib ḥemlen iṛumyen n tefriqt ugafa, yesseqdac-iten akken iwata, yerna yetturar yissen, amakken nezmer ad nwali deg tefyirt agi : « Nondum amabam sed amare amabam et secretiore indigentia oderam me minus indigentem. »\n\n« Tasuqilt: urɛad ḥemmleɣ, maca ttiḥmilaɣ ad ḥemlaɣ yerna s yiwen wassar yeffren, ɣuccaɣ iman-iw imi ur sɛiɣ ara azal n wassar ilaqen. »\n\nTimezri agi ɣef tmeddurt-is, tskanayed yiwen uzaraf aluɣan sɣur amdan amengaḍ ɣef tiklisent tanubit n wayeḍ.\n\nYessen di temẓ-is tameṭṭut ukud yidir 14 isegwasen, yesɛa yid-s aqcic (Adéodat 'Adiyudat'), ur neẓri acemma fell-as, ula d ismis, ahat tella tamasiḥit ma nwala isem n mmit-sen\n\nAdéodat 'Adiyudat' yesɛan anamek n Ayakuc.\n\nSi Ṛṛum ɣer Milan \nDi Ṛṛum, Augustin yesɣeṛ inelmaden Tasnukyest (La rhétorique).\naseggas n 384, iṛuḥ ɣer Milan, iceyyɛ-at Quintus Aurelius Symmaque i yellan yesseḥbibir fellas.\n\nDi Milan imirenni, llan ttḥuffun ɣef uselmad n tesnukyest, Symmaque yessen azal n Augustin, icegɛat. Dinna, Augustin ixuleḍ aṭas imedyazen, imesnagayen (wid izraren sɣur Platon). yemmas tḍedrit-id att idir yides. \nYemmugred Saint Amboise n Milan uɣur yelmed aṭas, izrar fellas ayen-din, acu it yeǧǧan ad yeǧǧ tamananit u ad yeḍfer Tamasiḥit akken iwata, dɣa yebɣa ad yezweǧ (tahel) d yiwet tqcict tamaṛkantit, maca ilaq-as ad yarǧu sin isegwasen acku mazal-itt mecṭuḥet, yeǧǧa tameṭṭut nni ukud yella yettidir azal n 15 isegwasen, m-ad netta skud urɛad yezwiǧ yebwid tayeḍ.\n\nAsekkud\n\nTiɣbula ines \nSiserun\/Cicéron ;\nAdlis n tmasiḥit \"Bible\", tasuqilt sɣur saint Cyprien n Carthage aked saint Ambroise n Milan ;\nTamennanit\/Manichéisme ;\nPlaton sɣur Siserun\/Cicéron ;\nNéoplatonisme n Plotin akked Porphyre.\n\ntimeḍranin timedran \nTasnegzimt n ugurrum Augustin tbed ɣef tmeḍranin timedran id iteddun:\n\nTaflest, liman.\nTayri, an ẓer d akken Augustin yebḍa ger tayri n timmad-it d win n akuc.\nAnefray illeli.\nTaɣszint\nTimektit\n\nSaint Augustin\nSaint Augustin\nSaint Augustin\nSaint Augustin","num_words":1754,"character_repetition_ratio":0.037,"word_repetition_ratio":0.006,"special_characters_ratio":0.212,"stopwords_ratio":0.03,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":17171.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Timdinin%20n%20Lalman","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Umuɣ, s amizwer agemmayan, n 2077 timdinin n Lalman, ar 12 mayyu 2007.\n\nAbeṭṭu s Land :\n\nI umuɣ s amizwer n amḍan n imezdaɣen af timdinin timeqqṛanin n Lalman, ẓeṛ umuɣ n timdinin timeqqṛanin n Lalman.\n\nA\n\nB\n\nC\n\nD\n\nE\n\nF\n\nG\n\nH\n\nI\n\nJ\n\nK\n\nL\n\nM\n\nN\n\nO\n\nP\n\nQ\n\nR\n\nS\n\nT\n\nU\n\nV\n\nW\n\nX\n\nZ\n\nLiens externes \n 360° Panoramas des villes d'Allemagne\n * Statistisches Bundesamt Deutschland mit amtlichen Ortsnamen und Daten (Stand: 31. Dezember 2005) für alle 12.302 selbstständigen Kommunen Deutschlands.\n\n*\n*","num_words":118,"character_repetition_ratio":0.095,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.331,"stopwords_ratio":0.042,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.832,"perplexity_score":15218.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Adobe%20After%20Effects","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"After Effects d aseɣẓan n usudes i d-yeẓreg Adobe. Yettaǧǧa aseqdac ad ismentel (créer) isemda imeẓliyen d imrayen udlifen i yal tannalt seg yal tawsit taɣbalut. Tẓa ileqman i d-yeffɣen seg-s ar assa, taneggarut seg-sent d Adobe After Effects CS5.5 v11.5.\n\nAmezruy \n\nAfter Effects d aseɣẓan n usudes d isemda uwali i yellan d amenzu seg imrayen udlifen deg uselkim n wemdan. Amecwaṛ yebda deg yiwet n tmetti tamecṭuḥt iwumi qqaṛen CoSA (The Company of Science and Art) id yuzgan di Providence addad n Rhode Island. seg asmi id sneflin aseɣẓan PACo (PICS Animation Compiler) Dave Herbstman, Dave Simmons d Dan Wilk bdan di tneflit n Egg i d-yefkan di taggara After Effects yennayer useggas 1993 i smahin di MacWorld (Boston).\n\niswi n useɣẓan agi d asmentel n imrayen i tiliẓṛi (tilivizyu) d ssinima deg uselkim n wemdan. Di tawala (lawan) nni tifrat n usekker umḍin n tugna deg umḍiq imusnawen, sseqdacen arrumen yettwaxedmen iwayagi kan, yarna d-wid ɣlayen s waṭas d wid yesɛan ferru usviḍ. COSA tebwid tifrat: aseɣẓan agetferru n usekker uvidyu, ileḥḥu ɣef Windows d Mac.\n\nTuggdiwin deg uswir n imusal twakecma d twafɣa llant ttwajemqent ala si tnezmart tmacint d tmeska n tkatut s waddaf agacuran: RAM (Random Access Memory). Aseɣẓan agi uɣent wa deffir wa Aldus Corporation, sinna Adobe Systems Inc. Tura After effects ittesdiwin yark aked wahilen n tseddart Adobe Creative Suite.\n\n1995 : lqem wis 3 - lqem tamenzut yewwḍen, i yettwasekren di ugduz (ssuq) ;\n1999 : lqem wis 4 - tikkelt tamenzut deg tella tasuqilt ɣer tutlayt tafṛansist ;\n2001 : lqem wis 5 - yebwid ta 3D d tinfaylin ;\n2003 : lqem wis 6 - askripti, asaraw n tira ;\n2005 : lqem wis 7 - agrudem amaynu d amarraz udlif d uqqin HDR 32 ibitten ;\n2007 : lqem wis 8 (CS3) - teskecmed isriwen n talɣiwin, d merru n tira s 3D, arnu afecku n usexweḍ ;\n2008 : lqem wis 9 (CS4) - tanezmart n umru s berraz imsidag xyz, asemdu n wunuɣ amray.\n2010 : lqem wis 10 (CS5) - asaka (aɛeddi) ɣer 64 ibitten, Plug-in tiferkit.\n\nTihawt \n\nAfter Effects yesseqdac asegraw n usemnenni n iswiren iwakken ad yessuffeɣ asudes amray si tugniwin timeẓliyin. Ad naf ayagi daɣen deg aṭas iseɣẓan yecban After Effects, amakken yella di Photoshop maca After Effects yefka i useqdac tazemert ad ibeddel iswiren deg akud, yerna s weskar ur nessengar. Neqqaṛ-as ur nessengar acku afaylu n usenfaṛ di After Effects yesɛa ala tilɣa n usekker aɣbalu. Iwakken ad isiḍen amray ttagara, ilaq ad nesɛu si tama asenfaṛ n After Effects, si tama nniḍen tiɣbula tizedganin (tugniwin tusbiḍin, avidyu). Nezmer daɣen ad nexdem imrayen srid si After Effects mebla tiɣbula di tazwara. Ayakken yebɣu yella, m'ad tseqdaceḍ aseɣẓan n After Effects iwakken ad txedmeḍ amray ilaq ad tɛeddiḍ seg umecwaṛ n usiḍen yesɛan tazdagt tamattayt ittdukulen aked uxnaz n usenfaṛ.\n\nIfecka Igejdayen \n\nIfecka igejdayen i d-isummer After Effects d:\n\nIfecka tgelmust, n tita, taklut tamawayt.\nAsfaylu neɣ ṭṭaq n uṛekkev n iswiren amakken yella di Photoshop, anda zemren ad mehzen iɣewwaren may mehhez wakud d ma yettbeddilen iswiren. Iwakken ad txedmeḍ ayagi ilaq s umata ad tseḥnuccdeḍ yiwen usemdu seg uḍella isemda ɣef uswir nevɣa arnu veddel asligen ines.\nAḍella isemda d win id iteddun di temkaṛdit isemda neɣ win rennun s ttawil n plugins.\nAsfaylu neɣ ṭṭaq usuddes t-ttaked awali n ugemmuḍ. Azaruskan n umray yettwaxdam di tagara n usiḍen n tkatut s waddaf agacuran RAM di teɣzunt n lxedma. Aseqdac yezmer daɣen ad yeldi isfuyla nniḍen iwakken ad isɛu tamuɣli nniḍen deg usenfaṛ n 3D. Ilaq daɣen aseqdac ad iṣubb ferru n ubeqqeḍ iwakken ad iɣiwel azaruskan n lxedma-is.\n\nTamselyut \n\nhttp:\/\/help.adobe.com\/fr_FR\/aftereffects\/cs\/using\/index.html \nhttp:\/\/tv.adobe.com\/fr\/show\/apprendre-after-effects-cs5\/\nhttp:\/\/www.after-effects.fr\/cosa-after-effects\/\n\nTasenselkimt","num_words":821,"character_repetition_ratio":0.057,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.224,"stopwords_ratio":0.015,"flagged_words_ratio":0.001,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":46200.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Anava%E1%B8%8D%20aqvayli%20u%C9%9B%E1%B8%8Dil","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"TALALIT N UNABAḌ AQBAYLI UƐḌIL\n\nTANAḌT N° GZM\/2010\/02\/ASAN\/05\nAselway n Unabaḍ aqbayli uɛḍil\nS usiked ɣer welɣu n Umussu adelsan amaziɣ - Agraw aɣelnaw n 5 yunyu 2001;\n S usiked ɣer tɣettisin n Weswir imseddes n umussu n Timanit i Tmurt n Yeqbayliyen (MAK) n 14\/08\/2007\n\nd yiḍrisen-is imenzayen yellan d Asenfar n Timanit n Tmurt n Yeqbayliyen (PAK) d Urkawal n Yizerfan n Wegdud Aqbayli d Tmurt n Yeqbayliyen (CDK);\n\n S usiked ɣer usbeddi n Unabaḍ Aqbayli Uɛḍil n 21\/04\/2010;\n S usiked ɣer tuzzeya n Useqqamu Aɣelnaw n Umussu n Timanit i Tmurt n Yeqbayliyen n 23\/05\/2010 yessersen M. Ferhat Mehenni, \ns uẓarisem-is Ferḥat At Sɛid, d aselway n Unabaḍ Aqbayli;\n\n S usiked ɣer tegrayin i n-rrant, deg 29\/05\/2010, tseqqamutt n uxemmem d tin n uciweṛ d usqerdec, yettwasbedden ass n 21\/04\/2010\n\nIGZEM ITT\n\nAmagrad I : Yettwasbedd-ed Unabaḍ Aqbayli Uɛḍil deg yinig, di Lpari.\n\nAmagrad II : Win i t-yessulin d Aselway n Unabaḍ.\n\nAmagrad III : Iswi-s d aslali n teɣsar tunṣibin n Tmurt n Yeqbayliyen d ugenses-nnsent ɣer udem n tejmaɛt tagraɣlant.\n\nAmagrad IV : Ad idum alamma yeḍṛa-d usteɛṛef unṣib yiss d usteɛṛef s Tmurt n Yiqbayliyen d agdud yakk d aɣlan sɣur n Uwanak azzayri.\n\nAmagrad V : Amḍan n yiɛeggalen-is ur yerkid ara. Taluft-a terza tamuɣli n uselway-is ara yeṭṭfen ṛṛay s uciweṛ n tseqquma tinselkamin n Umussu n Tmanit n Tmurt n Yeqbayliyen (MAK).\nAmagrad VI : Ɣef leḥsab n wakken yella umagrad V n tanaḍt-agi ya, yezmer uselway a d-yesseḍṛu ijeddilen iɣelfanen acemma icaweṛ tiseqquma tinselkamin n MAK.\n\nAmagrad VII : Seg wass-a d tsawent, tanaḍt-a tegga leɛnaya.\n\nAmagrad VIII : Tanaḍt-a a d-teffeɣ deg Weɣmis Unṣib n Unabaḍ.\n\nImugg ass n 31 Mayu 2010\n\nAselway n Unabaḍ, Ferḥat At Sɛid\n\nAɣmis Unṣib n Unabaḍ aqbayli uɛḍil \n\nIswi n weɣmis unṣib n Unabaḍ Aqbayli Uɛḍil d asufeɣ s webrid n tira n tgezmin tunṣibin yettaṭṭaf Unabaḍ.\nTigezmin-a rzant : \n\nAɛeggen n yineɣlafen d yemḍebbren imeqranen n unabaḍ (Imarayen imatuyen, imḍebbren n tedbelt n yeɣlifen, inemhalen iɣelfanen), ass m’ara d-bedden d wass m’ara ifak leqdic-nsen, \nAsnulfu n tuddsiwin, \nIsuḍaf n Unabaḍ.\n\nAɣmis unṣib n Unabaḍ iteffeɣ-d s tutlayt taqbaylit d tutlayt tafṛansist.\n\nTAKARḌA N TNEKKIT TAQBAYLIT (KNQ) \n\nSeld timlilit n Wegraw Amatu umussu n timanit di Fransa n wass 18\/01\/09, i deg d-yella umeslay ɣef wesnulfu n TKARḌA N TNEKKIT TAQBAYLIT. \n\nSeld asqerdec i d-iḍefren asarg n Mass Ferḥat At Sɛid, Aqerru umussu, ass n 12\/09\/2009 di Tmeɣra n Talsa di Lpari ɣef yismawen n Yeqbayliyen di tmurt-nsen.\n\nImi nefren a nerr tajmilt i yimezwura nneɣ u a nefk azal i yesmawen i deg ṭṭfen d igiman n iseggasen s yiwen uzamul yecvan takarda n tnekkit.\n\nTimselya","num_words":563,"character_repetition_ratio":0.085,"word_repetition_ratio":0.004,"special_characters_ratio":0.248,"stopwords_ratio":0.02,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":45673.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tamurt%20n%20Ibaskiyen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tamurt Ibaskiyen tuzga-d ger snat n tmura: Fransa akk d Spenyul (Spanya). Imezdaɣ-is isem-nnsen Ibaskiyen. Tamaneɣt-is Bilbao.\n\nAmezruy n tmurt n Ibaskiyen yella-d di tlisa n snat n temnaḍin :\n Tamurt n Ibaskiyen ugafa\n Tamurt n Ibaskiyen n wenẓul\n\nDI TMURT N YIBASKIYEN N UGAFA \n\nAnadi di tserkam n tmetti n leqrun wis 16, wis 17 d wis 18 yesskanay-d d akken tiserkam iḥekmen Tamurt n Yibaskiyen di tallit-nni llant tekksent-d rrbeḥ-nsent seg yiqeddicen ay llant xeddment i lmend n Ugellid n Fransa akk d Navarre n Wadda, dɣa ɣef wanect-a, kra n Yibirjwaziyen ibaskiyen llan ttṣaḥen-asen-d yimukan ɛlayen di leḥkem, yettxelliṣ-iten ugellid, seɛɛun tifesniwin deg yigen yernu tekksen-asen i wiyaḍ ixfawen-nsen ihaggaren (noblesse) akk d yimukan-nsen n leḥkem. Sponde, Bela, Belsance, Gramont, Etchauz akk d Meharin llan seg wid yeṭṭfen leḥkem u tuli yis-sen ddunit imi ay sennden ɣer tgeldit tafrensist akk d yimasiwen ay iqerben s agellid. Wwḍen alammi ay ten-tecrek nnesba yid-sen yernu sduklen ssɛaya-nsen akk d tin n wigi. D acu kan, anect-agi diɣ yessaweḍ-iten ad ssersen imal n Tmurt n Yibaskiyen ger n yifassen n Fransa, ur reglen- as abrid i uzureg (indépendance) n tmurt-nsen. Tawaddfa-yagi yessbanay-aɣ-tt-id mliḥ umezruy di tallit n Wemgaru n Tesreḍt [asmi ay nnuɣen Yikaṭuliyen d Yeprrutistanen di Fransa si 1562 ɣer 1598]. Imir-n, aṭas n yimasiwen ibaskiyen (am Luxe, Espelette, Garou, Etchauz akk d Domezain) ay d-ibedden i lmend n Ugellid n Fransa, akken ad t-ḥudden, dɣa rran timura-nsen s ddaw n leḥkem n tgeldit, ladɣa di tallit n Charles IX. Yernu nnernan wassaɣen n lemɛawna ugar di tallit n Henri IV (Henri III n Navarre), ay d-yeskecmen aṭas n yimasiwen Ibaskiyen ɣer leqṣer-ines u gar-asen nezmer ad d-nader Armendaritz, Laxague akk d Haramboure.\nTawaddfa-yagi n Tmurt n Yibaskiyen ɣer Fransa yesseɛjel-itt-id rrbeḥ n tgeldit mgal n Usemmeskel [abeddel n tesreḍt takaṭulit] akk d wesbeddi n tsertit n usselmes tafrensist.\n\n Mgal timerkanṭit\n« I tɣimit n tlella, n yesladen akk d yeglamen » d awal ay llan ttɛawaden-t-id si Palais alamma d Ustaritz, Yibaskiyen inesbuɣar (imerkantiyen) yeṭṭfen leḥkem di leqrun wis 17 d wis 18. Kra n yenmezrayen walan anect-a d asuter n Yibaskiyen akken ad awin tilelli u ad ḥekmen i yiman-nsen tisuda tibaskiyin, d acu kan, anect-a ur iṣehḥa ara imi d wid-n akken ay yellan qqaren-d awal-agi ay yellan tekksen-d lfayda meqqren si tedbelt (administration) n Tgeldit tafrensist. Ihi, \"tilelli\" ay llan ssuturen-tt-id wigi yezmer kan ahat ad ilin qeṣden-d yis-s lebɣi-nsen akken ad ten-id-tuɣal tlelli-nni n zik ay d asen-tespuḥ tsertit n usselmes n Fransa, am wakken ara yili usuter-agi-nsen yesskanay-d diɣ tugdi-nsen akken ad asen-truḥ tlelli d leḥkem sya ar sdat imi di tallit-nni tella a d-tettenka r tserkemt tamaynut n yemzenza d yimawlan n wakal akk d yimesbankiyen ilibirraliyen, ay yellan ttuɣalen d inesbuɣar (imerkantiyen) s lɛejlan yernu zgan-d mgal n uqader n yisuḍaf, akken ma llan. Nezmer dɣa ad d-nefk sin n yimedyaten i deg ara d-nesban aya :\nDi 1784, ssutren yimawlan n wakal inesbuɣar n Navarre seg unemzaɣ n Béarnais, Polverel, ad as-yaru asektay i Ugellid n Fransa i deg ara d as-yessefhem ayɣer ay ilaq ad qqiment \"tlella d yesladen\" n tgeldit n Navarre, dɣa asmi yexdem aya, fkan-as yimawlan n wakal Ibaskiyen amkan gar-asen, yuɣal ula d netta yesɛa akal u yerbeḥ-d ixef n tihhugra. D acu kan, lemmer ad nwali mliḥ s agbur n wayen d-issumer, ad nẓer d akken Polverel yessider-d takti n ussuter n tfulmant (autonomie) di lweqt i deg wiyaḍ akk ttun-tt [u a ttxemmimen amek ara kemmlen ad ttidiren deg yeglamen s ddaw n leɛnaya n Fransa], yernu yewwet-d Polverel deg usektay-is mgal n \"unedbal n wakalen\" ay yellan yekkat mgal n twaculin tinesbuɣar timaynutin n yemzenza akk d yimesbankiyen. Yuɣ lḥal, Polverel iger-d tivri, xas maci s ledjherr, akken ad asen-d-uɣalen i Yibaskiyen yizerfan-nsen ay sen-yefka umezruy, ad asen-d-tuval tmurt n lejdud-nsen i deg ttalasen, yernu ayen ara d-yesbegnen aya netta d akken Polverel yuv abrid-is i yiman-is asmi ay d-tekker Tegrawla tafrensist.\n\n Tagrawla tafrensist\nAtmaten n twacult n Garat n Ustaritz, ay ttwalin yenmazrayen seg wid yellan ttḥuddun \"tisuda tibaskiyin\", leɛben ddurr d ameqqran di lebni n Tegrawla tafrensist akk d wesbeddi n unagraw azerfan (système juridique) d tedbelt tamaynut n Fransa. D acu kan, asmi ay ttwakksen akk yeglamen imsugal deg yiḍ n 4 Ɣect 1789, ttwakksent ula d tisuda tibaskiyin, xas akken ifuk lḥif ɣef wegdud abaski, ay yeddren acḥal d leqrun s ddaw n lbaṭel n yimasiwen, ma d atmaten n twacult n Garat, rewlen s tuffra si tmurt.\nTagrawla tafrensist tefka azal, di tgara, i tutlayt tafrensist ay yuɣalen d tutlayt tawḥidt i yes tteddu tegduda, i yes ttdeddu tedbelt akk d yiɣerbazen.\nIbaskiyen n Ugafa (n Fransa) ay d-yuran ɣef tnettit tabaskit seg yimir-n d asawen, am Antoine d'Abbadie di \"Eskualtzaleen Biltzara\", ur d asen-iban ara webrid ara aɣen, wanag llan ttmalen tikwal ɣer tesnakta takarlit (carlisme), tikwal ɣer tesnakta tafrensist yerran tutlayin timedrusa n Fransa d aḥric kan seg ufulklurr n tmiwa n tmurt. D acu kan, llan-d kra n yemyura ay nezmer ad d-nini d akken d tisuraf (exceptions), am Chaho akk d Broussain.\n\nDi tmurt n y ibaskiyen n wenẓul, di spenyul \nDi lqern wis 18, talibirralit taspenyulit tella d nettat ay d tasnakta ay ḍefrent s umata tserkam ɛlayen n Yibaskiyen n Spenyul, wid yellan sɛan aṭas n wakal, akk d yiburjwaziyen n temdinin yebdan seɛɛun akal neɣ llan bɣan ad t-sɛun. Taɣdart (élite) n Yibaskiyen akk d tin n Yikatalanen llant d tirebbaɛ yesɛan aswir adelsan (niveau culturel) ɛlayen akk di tmetti taspenyulit, yernu llan dima d nitni ay d imezwura di tmurt ay d-ilemmden ayen d-yettnulfun d amaynut di tussna di tmura nniêen n Turruft . Aṭas deg-sen ay yellan ttaznen arraw-nsen akken ad ɣren di tesdawiyin n Fransa d Legliz neɣ di tesdawit n Bergara. D tarbaɛt-agi diɣ ay d-yesbedden Takebbanit n Caracas, d takebbanit n tnezzawtmeqqren ay ṭṭfen Yibaskiyen yernu tettekka mliḥ di tenneflit n Venezuela.\n\nTura-d tmesnalest (anthropulug) Marianne Heiberg :\n«Deg wayen yerzan tinettit, at tegrawt-agi llan ttwalin iman-nsen d akken ulac wi yellan d \"Ispenyuliyen\" ugar-nsen di Spenyul. Llan ḥesben iman-nsen ṣubben-d seg wid-n akken umi ur xliḍen ara yidammen akk d Yimurriyen neɣ Uwdayen, wid-n akken yessuffɣen ikefrriyen* yernu rran-d taɣerma akk d Tamasiḥit ɣer tmurt. Xas ulamma aṭas deg-sen llan ttmeslayen tabaskit, d taspenyulit ay llan smenyafayen ad tt-sqedcen ama deg wexxam neɣ di berra» \nU terna-d :\n«Dɣa amkan ay d as-fkan wigi i tbaskit d win kan n tutlayt n yimeksawen, d tutlayt n yimezdaɣen n tmurt ur d-neswi si tala n ṭṭbeɛ akk d tɣerma, di lweqt i deg taspenyulit tella d tutlayt n ṭṭbeɛ, n yedles, n leqraya akk d rrbeḥ n temdinin, yernu simmal yella yettali ccan n temdinin, simmal tella tettuɣal tbaskit di rrif, tettzad fell-as tḥeqranit».\n[*yuɣ lḥal, Ispenyuliyen yennuɣen mgal n Yinselmen di Spenyul, llan ttwalin Inselmen d Wuwdayen d ikefrriyen.]\nSi 1876 d asawen, beddlen wid yellan di tserkam yeṭṭfen leḥkem : anekcum n tmurt n Yibaskiyen s ulzuz (ssuq) akk d usaḍuf (lqanun) aspenyuli yewwi-d yid-s yiwet n tegrawt (tarbaɛt) tamaynut n yinesbuɣar iqeddcen di temguri (industrie) akk d tbankiwin (banques), yernu wigi wwḍen alammi ay ṭṭfen imukan ɛlayen deg udabu aspenyuli. Iburjwaziyen-agi yennerna leḥkem d timmerkantit-nsen asmi ay d-sbedden anagraw n \"Conciertos Economicos\" (Iburaz Udmisen), d ayen ay ten-yeddjan ad rren tiseqquma n temnaḍin ddaw n leḥkem-nsen u ad sneqsen tiwsi ɣef wayen llan xeddmen-t-id u znuzuyen-t, dɣa anect-a yegla-d s uxeṣṣar ameqqran ɣef tserkemt n yiqeddacen akk d wegdud s umata. Tamsedrast-agi tabaskit tuɣal d aḥric si tburjwazit taɣelnawt taspenyulit yernu aɣerya ad teqdec i lmend n lebni n tmurt timsihrit tatrart di Tmurt n Yibaskiyen, nettat teqdec i lebni n tmurt n Spenyul.\n\nTimsulya\n\nẒer daɣen \n\nTabaskit\nIbaskiyen\nSpanya\n\nTimura n Ddunit‏‎\nTimura n Turuft‏‎","num_words":1836,"character_repetition_ratio":0.046,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.212,"stopwords_ratio":0.027,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":24054.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Nuja%20n%20Tteryel","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tazwart\nTamacahut n Nuja, llan wid ay as-isawalen \" Lunǧa \", tettwassen deg Tmazɣa akk. Maca deg yal tamnaḍt amek ay tt-id-ssawalen. Ta d tamacahut n Nuja n Tteryel ay yura Hamid Oubagha, deg wedlis \" Tacemlit \".\n\nNuja n Tteryel \n\n \n... dɣa tuɣal-d Nuja am wakken tella : am wayyur n yigenni ! Yella deg wawal : Nuja u Tteryel. Azekka-nni, at wexxam, ay iwalan, wehmen. Ma d medden, ur tt-nwala ara, ugin ad amnen : nnan-as kan d taklit kan i yuɣ. Uɣalen kkren-d watmaten-is, s tismin, mkul wa anta ay yebɣa ad tt-yaɣ. Yiwen yenna-as i baba-s : « Ula d nekk ad aɣeɣ taklit ». Wis sin : « ihi nekk, a baba, ad aɣeɣ taqjunt ! ». Wayeḍ yini-as : « nekk ad aɣeɣ tamqerqurt »... Yenna-asen baba-tsen : \n\n-A tarwa xzut cciṭan ! gma-twen d Nuja n Tteryel ay yuɣ macci d taklit. Iɛetteb fell-as, yelḥa deg yidurar ed tẓegwa armi qrib t-tecci Tteryel. \nUla ay ken-yawin ! ...\n\nMacahu ! Ad telhu ! Ad tt-yeg Ṛebbi amzun d asaru !\n\nYella yiwen sselṭan, sselṭan ala Ṛebbi ! yesɛa sebɛa warraw-is. Yiwen deg-sen isemma-as Yusef. Ihi, ttagaden, seḥbibiren-fella-s. Ttaken-as taḥbult ur nesɛi imassen ed tɛembubt ur nesɛi iɣsan. Armi d ass-n deg wussan n Ṛebbi, qqimen yeɛdawen n baba-s la heddṛen deg tejmaɛt, nnan-as : « flan yesɛa aqcic ifaz, yerna ur d-iteffeɣ ɣer beṛṛa ». \n\nTenṭeq ɣer-sen Sstut, tenna-asen : \n\n-Ma tebɣam, ad awen-t-id ssiseɣ.\n \nNnan-as : -iiih ! mer ad aɣ-t-id-tessiseḍ, ad am-nefk tacacit n wedrim. \n\nTenna-asen : -ihi yirbeḥ. Tekker tṛuḥ ɣur-s.\n \nMi tewweḍ, tenna-as i yemma-s : -A yelli ɛzizi, tesɛiḍ aqcic isem-is Yusef, yella deg wawal, armi d deqqal : Ur t-neẓri ur t-nessin. \n\nTinna tettnawal askaf, tessenɛet-as-t anda yella. Tuli sakin Sstut ɣur Yusef, tenna-as :\n\n-Ahbuh a Yusef a mmi ! mer ay k-iḥemmel baba-k, ay k-tḥemmel yemma-k, ur ak-ttafken ara taḥbult ur nesɛi imassen ed tɛembubt ur nesɛi iɣsan : \n\nad yeḥzen win ur necci adif n tɛembubin ed teḥbult n weɣrum s yiqecran-is. Yenna-as :\n\n-Ihi amek ? Tenna-as : Ini-as i yemma-k ed baba-k !\n\nMi tṛuḥ Sstut, yeddem Yusef iṣubb-d ɣer yemma-s, yaf-itt-in la tmessel askaf, ttekkes-d ticuftin. Iḍegger taqeccaḍt n ukebri yesteɛmel d aḥucciw yini-as i yemma-s : « ha-t-an a yemma uḥucciw yeɣli-n ». \n\nMi temmeɣ ad t-id-tekkes : yebbeẓ-as afus-is s askaf yerɣan, yarez-as-t deg-in. Nettat tsuɣ, netta yeqqar-as : \n\n-Ɛahdeɣ Ṛebbi, ma kkseɣ-d afus-im seg-in siwa ma tɛuhdeḍ-iyi ar d iyi-d-tefkem kemm ed baba kra ad awen-iniɣ. Tenna-as :\n\n-Kkes-iyi-n kan seg tmes , ɛahdeɣ-k s Ṛebbi ar kra tebɣiḍ ad ak-t-nexdem nekk ed baba-k . Yenna-as : \n\n-Ihi ad iyi-tefkem taḥbult s yiqecran-is ad iyi-ternum taɛembubt s yeɣsan-is. Tenna-as : \n\n-Yirbeḥ. Armi d tameddit, tizi n yimensi, tseras-as-d yemma-s taḥbult s yiqecran-is terna-as taɛembubt s yeɣsan-is. Yecca-tent. Isumm-d adif i yellan deg tɛembubt. Icar sakin iɣes ɣer ṭṭaq, iḥuz jjaj-is, yeddegdeg. Iḍal-d seg ṭṭaq, iwala ddunnit beṛṛa amek i la tzehher teɛmeṛ : wa yettali wa yettṣubbu. Yenṭeq ɣer yemma-s yenna-as :\n\n-Yyah ! ziɣ akk-a ay tella ddunnit ! kenwi tkemnem-iyi deg wexxam ! Yuɣal ɣer baba-s yenna-as : \n\n-Ad iyi-tefkem tagmert ad ṛuḥeɣ ad ffɣeɣ. Yuɣ-as awal baba-as. Seg wakken yejhed, aɛawdiw ay ɣef yuli ad qesfen yiḍarren-is. Armi d wis sebɛa. Iṛuḥ baba-s s amɣar azemni, yeḥka-as : \n\n-A baba amɣar, tekcem-d ɣur-i Sstut, tɣerreq-iyi ! Yenna-as wemɣar azemni : \n\n-amek a mmi ? Yeḥka-as tadyant yeḍran yid-s, yuɣal ay segra-as-d : \n\n-tura, mmi-a la yeqqar awi-d aɛawdiw, win ay ɣef yuli ad t-yerẓ armi tṛuḥ tekfa tejlibt n yiɛawdiawen-iw. Tura amek ara xedmeɣ yid-s ? Yenna-as wemɣar azemni :\n\n-Ddem-as-d ameḍɛafu-nni akk deg-sen yellan d tizzya-s, efk-as-t d win. Yuɣal-d s axxam yexdem akken, yenna-as i Yusef :\n\n-ṛuḥ a mmi, ha-t-an uɛawdiw ay ak-ilaqen, d tizzya-ik ahat wa ur t-yettaɣ wara. Yuli Yusef aɛawdiw-nni, ad as-tiniḍ msefhamen, akken ay t-yerkeb yenceɛ yes-s, kkan tawwurt. \n\nIleḥḥu deg temdint, aɛawdiw yettṛabaɛ, aqcic yezzeɣzeɣ2 : yekker-asen akk i medden s teɣrit : wa yerẓa-t wa yesɛab-it, wa yerẓa-t wa yesɛab-it, wa yerẓa-t wa yesɛab-it… Armi uɣalen nnejmaɛen yelmeẓyen deg tejmaɛt, nnan-as : \n\n-Win ara d aɣ-yenfun Yusef seg taddart, ad t-neɣnu ma yeɣna-t Ṛebbi. Teflali-d Sstut, tini-asen : \n\n-D nekk ara t-yenfun ma tefkam-iyi tacacit n wedrim. Nnan-as : \n\n-ṛuḥ kan ihi, mi t-neẓra yenfa seg taddart, ad am-tt-nefk. Teddem, tgubeṛ-it, tqusem-as ɣer tala mi iṛuḥ ad yessew aɛawdiw-is. Yaf-itt-in tessendi tayeddidt n uɣerda s amizab ad tt-teccaṛ. Yekker izuff-itt-id seg-in i wakken ad isew uɛawdiw-is. Tenṭeq ɣur-s tenna-as : \n\n-ṛuḥ a nnger-ik, a tuqqad-ik, macci ɣur-i ara d-tḥeṛceḍ, ad tesserwateḍ arrac a aḥeqqar… ma tekkateḍ uzzal dɣa d tidet, aweḍ ɣer Nuja u Teryal, ma ulac seras-iman-ik. Yenna-as : \n\n-Mel-iyi-tt kan anida tella ! Tenna-as : \n\n-A mmi ur kucfeɣ ara, ṭṭef iberdan-ik ɣer teẓgi, nadi, nadi, nadi… ad tuɣaleḍ ad tt-tafeḍ. Yessew aɛawdiw-is, yeṭṭef iberdan-is ɣer teẓgi n lewḥuc. Mi ifel i teẓgi, iteddu yesteqsay, armi yufa wid ay as-yemlan abrid : « ha-tt-an deg wemkan n lmuḍeɛ flan ». \n\nIleḥḥu sebɛ yyam u sebɛ llyali. Tamurt i wumi ifel ɣas ta, tamurt i wumi ifel ɣas ta, tamurt i wumi ifel ɣas ta … Armi yewweḍ ɣer Nuja. Twala-t-id tenna-as : \n\n-A nnger-ik ! a nnger-ik ! yemma d Tteryel ad k-tecc ! Yenna-as : \n\n-ḍebbeṛ aqerru-im ! nekk usiɣ-d armi d deg-a, ɣef wudem-im i yebɣun yeḍru ! Teddem Nuja terr-it ddaw tesraft. Armi d tameddit, mi d-tekcem Tteryel, tesraḥ, tenna-as : \n\n-Mmh ! a Nuja yelli ! ifuḥ waḍu awerdali, leɛqel-iw iga abali : anwa ay d-ikecmen ? Terra-as-d Nuja : \n\n-A yemma d aɛeṭṭar kan ay d-yusan, uɣeɣ fell-as timceḍt. Tenna-as Tteryel : -i teṭṭfeḍ-iyi-t-id ad t-cceɣ ! Tenna-as Nuja : \n\n-Aha tura, ula d aɛeṭṭar amcum ad am-t-id-ṭṭfeɣ ad tecceḍ ? Nekk ur ẓriɣ ara tebɣiḍ-t. Yuɣal yenṭeq-d uyaziḍ : \n\n-Ququɛu ! yemma jida tunguft ! ma d Yusef s ddaw teṛbut ! Tenna-as Tteryel : \n\n-D acu d-yeqqar uyaziḍ-nni ? Terra-as-d Nuja : \n\n-La am-yeqqar : Nuja ad iyi-tezlu, ma d tinecwatin-iw ed tẓermucin-iw ad tent-tecc Yemma Jida ma d taksumt-iw ad tt-tecc Nuja. Tenna-as Tteryel: \n\n-Ddem-it-id a Nuja a yelli ! Tekker Nuja tezla ayaziḍ, tefka-as i yemma-s tinecwatin, tiẓermucin ed yidammen-is. Ma d taksumt teffer-itt ar azekka-nni ad tt-id-tesseww i Yusef. Azekka-nni tameddit, daɣen kifkif, akken kan d-tekcem Tteryel, tenṭeq ɣer Nuja tenna-as : \n\n-Mmh ! ifuḥ waḍu awerdali, leɛqel-iw iga abali, a Nuja yelli ! anwa akka ay d-ikecmen axxam-iw ? ? ? Tenna-as Nuja : \n\n-D aɛeṭṭar kan ay d-yusan, uɣeɣ fell-as lemri, simi d-d liɣ ad am-t-id-ṭṭfeɣ yerwel-iyi. Tenna-as Tteryel : \n\n-a Nuja yelli, amek ay am-yennser ? Yuɣal yenṭeq-d yikerri : -Baɛɛɛ ! yemma jida tunguft ! ma d Yusef seddaw teṛbut ! Tenṭeq Tteryel : \n\n-Nuja ! d acu d-yeqqar yikerri-nni ? Terra-as-d Nuja : -La am-yeqqar, zlu-iyi ! taḥedduft-iw, idammen-iw, iẓerman-iw ed uqerru-iw ad ten-tecc Yemma Jida ma d taksumt-iw ad tt-tecc nanna Nuja. Tenna-as Tteryel : \n\n-Ddem-it-id ihi, a Nuja a yelli ! Tekker nuja s ikerri, tezla-t, tuza-t. Teddem taḥedduft, s yidammen, iẓerman ed uqerru-nni, tḍegger-as-ten i yemma Jida ad ten-tecc. Ma d taksumt teffer-itt daɣen ar azekka-nni ad tt-yecc Yusef. Armi d wis telteyyam, tekcem-d tameddit Tteryel, tesraḥ daɣen abeṛṛani, tenṭeq ɣer Nuja tenna-as : -Ah ! a Nuja a yelli s acu tɛewwleḍ ad t-txedmeḍ ? Tenna-as Nuja : \n\n-A yemma, ur ttagad, d rriḥa-nni kan n yiḍelli ! Ur yelli win d-yusan ass-a ! Yenṭeq-d weɣyul, yesreɣruɣ deg udaynin, yeqqar-as : \n\n-Yemma Jida tunguft ! ma d Yusef s ddaw teṛbut ! Tenna-as Tteryel : \n\n-D acu d-yeqqar weɣyul-nni ? Terra-as-d Nuja : -La am-yeqqar, ini-as i Yemma Jida ad iyi-tezlu ! ad iyi-tecc ! nekk ɛyiɣ deg ddunnit ! Tenna-as Tteryel : \n\n-Awi-t-id akka a Nuja yelli ! Tezzuɣer-as-t-id Nuja i Yemma-s, tbezzer-it, tecca-t. Tejja-tt armi tekfa, tekker ad tṛuḥ ad tgen, tini-as : -Ihi a Yemma teṛwiḍ ? Tenna-as Yemma Jida : -Ahbuh ! a Nuja a yelli, macci d ayen tettfukuḍ : nṭel qejjiṛ yali-d qejjiṛ ! nṭel meẓẓuɣ yali-d meẓẓuɣ ! nṭel fettus yali-d fettus ! ur t-fukeɣ ara. Armi d ass wis ṛebɛa, tenna-as Nuja i yemma-s : \n\n-Nnaɣ a yemma, aqlaɣ nɛac deg teẓgi n lewḥuc, kemm d Tteryel, albaɛḍ ad am-d-iqasem … ur iyi-tenniḍ amek tegganeḍ, ad ɛasseɣ fell-am ! Tenna-as Tteryel : -iiih ! a Nuja a yelli, mel-iyi qbel kemmini, iḍes-im, amek iga ? Tenna-as Nuja : \n\n-Nekk yeshel, ad am-t-mleɣ : mi d-yemɣi mejjir deg yinyen ɣef yiri n lkanun, nekk imiren ay ṭṭseɣ ! Tekker Tteryel tɛawez, tɛuss Nuja ar teṭṭes : tequreɛ ar d-yemɣi mejjir deg yinyen ɣef yiri n lkanun… tɛuss, tɛuss, tɛuss… armi teɛya, teṭṭes. Tuɣal azekka-nni, tenna-as Nuja : \n\n-I kemm a yemma, amek ay iga yiḍes-im. Temla-as Tteryel iḍes-is, tenna-as : -Mi tesliḍ i yimeqreqyar la sawalen, i yeɣyal la sreɣruɣen, i tzermemmac la sfiricent deg uɛebbuḍ-iw, imiren ay ṭṭseɣ. Ma ulac mazal ṭṭiseɣ. Teddem Nuja tɛuss armi tesla i yimeqreqyar la sawalen, i yeɣyal la sreɣruɣen, i tzermemmac la sfiricent deg uɛebbuḍ n yemma-as, tefhem teṭṭes. Tekker tsers-d lḥenni, tsawel-asen i yijeqduṛen meṛṛa\n\nRsem-d a yijeqduṛen d tirni ! ad awen-tewwet Nuja lḥenni ! azekka ad tebdu tikli !\n\nTsers-d ijeqduṛen d tirni. Ala asduz ed uceqlal ay tettu. Tewwet-asen akk lḥenni. Tuɣal tsers tineqqiḍt n lḥenni ɣef yiri n lkanun, tayeḍ deg tlemmast n tqaɛet, tayeḍ ɣef teɛzalt, tayeḍ ɣef wemnaṛ n tewwurt u taneggarut deg tlemmast n wefrag. Mi tekfa, terfed iman-is ed Yusef, kkan tawwurt : jjan-as-d i Tteryel ala aḍu. Mi d-teɛɛenjaj (1) seg yiḍes deg tlemmast n yiḍ, ad tsawal : \n\n-Nuja ! … Nuja !… dɣa ad d-yenṭeq yiwen seg yijeqduṛen-nni ad as-d-yerr awal : « anɛam a yemma ! ». Dɣa ad tuɣal s iḍes. Kan akken armi d-rran akk awal yijeqduṛen. Tuɣal teɛɛenjjaj-d Tteryel, tsawel, yerr-as-d awal yiri lkanun : « anɛam a yemma ! ». Tuɣal tsawel, terr-as-d awal tlemmast n tqaɛet s tneqqiḍt n lḥenni. Akken, akken, akken… armi ay as-d-yerra awal wefrag. Armi d asiwel aneggaru, d asduz ed uceqlal ay as-d-yerran awal\n\n\" Qerbeb ! qerbeb ! qerbeb ! Yemma Jida tunguft ! Nanna Nuja tejja-kem ! \"\n\nTsawel, tsawel, tsawel… ulac. Tewwet agejdur, tsuɣ : -Ah ! a Nuja a yelli txedɛeḍ-iyi ad kem-yexdeɛ Ṛebbi.\n\nTnuda, tnuda, tnuda… : ulac. Tekker tetbeɛ-iten. Yuɣ lḥal, Nuja ed Yusef zeggnen abrid s tikli1. Mi wwḍen ɣer yiwet teẓgi2, afen ulansi ɛeddin. Tenṭeq Nuja ɣer teẓgi, tenna-as :\n\n-A tiẓgi n wudi ed tament, eg-iyi abrid ad ɛeddiɣ ! yemma Jida deffir-i, ma teṭṭef-iyi ad iyi-tneɣ ! Dɣa, tiẓgi, tserreḥ, tuɣal-d d tamazirt. Ɛeddan-d ur ten-yuɣ wara. Uɣalen wwḍen s asif, afen-t-in la yeskefkuf, ur yettunezgar. Tenṭeq Nuja, tenna-as : \n\n-A asif n wudi ed tament eg-iyi abrid ad ɛeddiɣ ! yemma Jida deffir-i, ma teqḍeɛ-i-d ad iyi-tneɣ ! dɣa asif yuɣal-d d iɣzer, zegren-t-d ur ten-yuɣ wara. Ma d Tteryel, mi d-tewweḍ ɣer teẓgi, taf-itt akken, tenṭeq, ḥaca udmawen-nwen, tenna-as : \n\n-A tiẓgi n yiẓẓan ed yibeccan eg-iyi abrid ad ɛeddiɣ, Nuja yelli tejja-iyi ! eg-iyi abrid ad ɛeddiɣ ! Tiẓgi, imiren ay temḍulles (2). Meṛṛa txezzeq-itt, terra-tt akk tettiẓrir d idammen. Tuɣal tewweḍ s asif taf-it-in icewwel ur yettunezgar. Ḥaca udmawen-nwen, tenna-as : \n\n-A asif n yiẓẓan ed yibeccan ! eg-iyi abrid ad ḍeddiɣ ! Asif, imir-n ay la yesṛebṛub, la yeskefkuf, yeggar gemmaḍ-in, gemmaḍ-a ! Teɛreḍ, teɛreḍ, teɛreḍ… ulamek ! macci d ayen ay wumi tezmer ad t-tezger. Tuyes. Tsawel-as i Nuja s lqedd n taɣect-is, tenna-as : \n\n-A Nuja ! a Nuja ! a Nuja ! ad am-n-jjeɣ leḥṛam d aseṭṭaf deg uqerru-im, ad n-yaf wergaz-im iṣeṭṭalen, ɣur-m anda yettseḍḍil ! ad n-yaf iqebqaben n wureɣ, ɣur-m anda ay ten-yettlusu ! ad n-yaf sin yigudar la ttnaɣen, ɣur-m anda ay ten-iferru !\n\nNuja d Yusef slan-as-d . Kemmlen ihi abrid-nsen armi d-mlalen iseḍḍalen, yekker ad iseḍḍel, tenna-as Nuja : \n\n-Ur tettseḍḍileḍ ara ! i wawal-nni ay d-tenna yemma ? Yuɣal ur iseḍḍel ara. Rnan, ddan armi ufan iqebqaben n wureɣ. Yekker Yusef ad ten-yels, tugi-as Nuja : \n\n-Ala, ur ten-tettlusuḍ ara, ɛni tettuḍ awal-nni ay d-tenna yemma ?\n\nYuɣ-as daɣen awal, ur ten-yelsi ara. Rnan lḥan, lḥan, lḥan… armi d-mlalen sin yigudar la ttnaɣen, la ttemxezzaqen, ttiẓriren d idammen. Iga akka, yemmeɣ ad ten-yefru. Tugi Nuja, tenna-as : -Ur ten-tferruḍ ara, i wawal-nni ay d-tenna yemma ? Yenna-as : \n\n-Anef-aɣ seg wawal ay d-tenna yemma-m, ɛni tuɣal-aɣ d Ṛebbi ! ad ten-fruɣ ammar ad msekfun.\n\nIṛuḥ ad ten-yefru s uɣanim. Iga akka, iger-it ddaw yifer-is yiwen seg yigudar-nni, yewwi-t. Tenna-as : \n\n-Nnaɣ a Yusef ! txedɛeḍ-iyi ! Yenna-as : \n\n-Ṛuḥ, ḍḍef deg tseḍḍa n uɛawdiw tedduḍ yid-s. Axxam ay ɣer yerra d win ay d axxam-nneɣ ! Ad tawḍeḍ ɣer ddaw tala, ad n-tafeḍ lɛinṣer, ad n-tafeḍ tibḥirt, ad n-tafeḍ taklit-nneɣ. Ddem ijekḍan-nni, ɛenni ɣer Ṛebbi, ad tekkes taklit taglimt-is, els-itt kemmini. Ddu ed tqeḍqiɛt s axxam-nneɣ.\n\nTexdem akken ay as-d-yenna. Taklit tekkes taglimt-is, nettat telsa-tt. Tedda-d ed lmal. Tuɣal d nettat ay d taklit. Mi d-ye��deṛ ad teqqen lmal, tini-as i lall n wexxam : \n\n-Sani ara ɛellqeɣ ayeddid a Lalla ? Lall n wexxam, tewhem d acu-t westeqsi am wa, terr-as-d : \n\n-Ad tecceḍ aqerru-im ed tezmert-im a taklit mm yiselfan ed yiḥelfan, d acu kem-yuɣen akk-a akk ass-a ? Ah ? Ur teẓriḍ ara sani ara terreḍ ayeddid ? Tṛuḥ Nuja yuɣalen d taklit, ɣer lmal ad teqqen, ur as-tessin ara. Wa teqqen-it seg yicekkaben, wa teqqen-it seg uqerru, wa teqqen-it seg wacciwen. Lall n wexxam-nni, teɣli fell-as s isuɣan ed wexmimeṛ : \n\n-Ah ! a taklit n wass-a ! wekkleɣ-am Ṛebbi.\n\nTuɣal Nuja, cwiṭ cwiṭ, armi tuɣ tanumi. Mi tekfa ass-is, ad teɛnu tameccuct-is ad tgen. Ma d Yusef, mi d-yeɣli yiḍ, ad t-id-yawi yigider nnig wexxam-nsen. Deg-in ay yettnusu. Dɣa ad yekker ad as-icennu i Nuja :\n\n\" D acu ay d usu-im a Nuja ! A Nuja ! D acu ay d taduli-im a Nuja ! A Nuja !\n\nSakin nettat ad as-d-terr daɣen s ccnawi :\n\nAsummet-inu d iniy ! D iniy ! Taduli-inu d igenni ! D igenni ! A Yusef, txedɛeḍ-iyi !\n\nKan akken kul ass armi qrib aseggas. Asmi yessaweḍ Ṛebbi lweqt, ass-n, tizi n lefjer, yekker-d Ccix n Ljameɛ ad d-yedden i tẓallit, yesla-asen. Yuɣal iṛuḥ s agellid-nni yenna-as : -A flan, axxam-ik yetteɛmeṛ ! Winna yenna-as : \n\n-Amek ? Yenna-as Ccix : ay yellan, ay yellan, ay yellan (3) … taklit-nni-inek macci d taklit ! Azekka-nni, yeddem sselṭan iɛawez, dɣa yesla-asen. Sakin yenṭeq ɣer Nuja, yenna-as : -Ṛuḥ ini-as « a aqerru n wemcum ! d acu ara k-id-yessuksen ? » Tenna-as akk-n Nuja. Yuɣal yerra-as-d : \n\n-Ini-as i baba, ma yebɣa ad iyi-n-yeg iberdan ad iyi-n-yessukes, ad yezlu tafunast-nni tamezgult (4) deg wexxam, yiwen ur tt-iɛerreḍ ɣef lemleḥ, ad gen sebɛa teṛbutin n seksu u ad tent-id-isers da. Ad d-rsen yigudar meṛṛa ad ccen. Ad yecc winna akken ay iyi-d-yewwin alamma yeṛwa, ur yezmir ara ad yelḥu. Mi yekker ad yafeg, ad tewtem kan akk-a s afriawen-is s uɣanim, netta ad yesrifeg, nekk ad n-ɣliɣ s axxam.\n\nYeddem ugellid yexdem akkenni. Tedda Nuja, wwin sebɛa teṛbutin n seksu. Rsen-d sakin yigudar meṛṛa ɣer tiɣilt-nni ad ccen. Win yeccan deg-sen, ad yesrifeg ad iṛuḥ… armi d-yeqqim uwessur-nni ay t-yewwin. Yecca armi yeqbeṛ, yeddem la iferres iman-is. Ur yezmir ara ad yekker seg taẓayt. Gan-as kan akk-a s uɣanim sin yiberdan (5), iserreḥ-d i Yusef, yeɣli-d . Rran-t-id s axxam. Kettṛen-as deg lerbaḥ armi yeḥla seg weḍɛaf-nni. Ula anida ad k-gen a lfeṛḥ ! Yeqqim armi d-yuɣal ɣer tezmert-is, yehdeṛ ed Nuja ad tt-yaɣ. Yenna-as sakin i baba-s :\n\n-Ihi, a baba, ad nefk iẓid i tesyar, aql-iyi ad aɣeɣ taklit. Baba-s yesteɛbeṛ imi ay as-d-tettban d taklit, yenna-as : \n\n-A mmi xzu cciṭan, d acu ara hedṛen medden fell-aɣ, ad as-inin « mmi-is n Sselṭan yuɣ taklit » ? Winna yeḍḍef kan deg wawal-nni, yenna-as : \n\n-Hdeṛ neɣ qim, nekk d taklit kan ara yaɣeɣ. Mi iwala baba-s iman-is yettwarna, yefka lemqud (6) ad tt-aɣen. Kkren gan tameɣra, yawi-d sakin Yusef taklit d tislit. Armi d-yeɣli yiḍ, iṛuḥ s ijekḍan-nni n tala yawi-ten-id. Yebda la tt-yekkat yes-sen, yeqqar-as :\n\n-Kkes lḥellasa, a weltennas, a taceɛlalt n yemma-s ! kkes lḥellasa, a weltennas, a taceɛlalt n yemma-s ! kkes lḥellasa, a weltennas, a taceɛlalt n yemma-s !\n\nArmi tlata yiberdan. Dɣa tuɣal-d Nuja am wakken tella : am wayyur n yigenni ! Yella deg wawal : Nuja u Tteryel. Azekka-nni, at wexxam, ay iwalan, wehmen. Ma d medden, ur tt-nwala ara, ugin ad amnen : nnan-as kan d taklit kan i yuɣ. Uɣalen kkren-d watmaten-is, s tismin, mkul wa anta ay yebɣa ad tt-yaɣ. Yiwen yenna-as i baba-s : « Ula d nekk ad aɣeɣ taklit ». Wis sin : « ihi nekk, a baba, ad aɣeɣ taqjunt ! ». Wayeḍ yini-as : « nekk ad aɣeɣ tamqerqurt »... Yenna-asen baba-tsen : -A tarwa xzut cciṭan ! gma-twen d Nuja n Tteryel ay yuɣ macci d taklit. Iɛetteb fell-as, yelḥa deg yidurar ed tẓegwa armi qrib t-tecci Tteryel. Ula ay ken-yawin !\n\nUgin ad aɣen awal i baba-tsen. Yekker umezwaru, yuɣ taklit. Armi d iḍ, yeddem ijekḍan, la tt-yekkat yis-sen, yeqqar-as : « kkes lḥellasa, a weltennas, a taceɛlalt n yemma-s ! ». Taklit meskint tettnezluluf, tettru, teqqar-as : \n\n-Yeqqur, a sidi, yeqqur am uɛeqqa n zzemmur ! Yekkat-itt armi teqqur am tqejmuṛt, temmut meskint. Yuɣal winna yebɣan ad yaɣ tamqerqurt, iga tameɣra, yawi-tt-id d tislit. Mi d-yeɣli yiḍ, yekkat-itt s yijekḍan, yeqqar-as : \n\n-Kkes lḥellasa, a weltennas a taceɛlalt n yemma-s. Tamqerqurt meskint tettru, tesmintiw (8), teqqar-as : \n\n-Yeqqur ! a sidi yeqqur ! am weglim n wemqerqur !\n\nDaɣen ula d winna yekkat-itt armi temmut. Yekker winna yebɣan ad yaɣ taqjunt, iga tameɣra, yawi-tt-id. Yekker ula d netta yekkat-itt s yijekḍan, yeqqar-as daɣen : « kkes lḥellasa a weltennas a taceɛlalt n yemma-s ! ». Taqjunt tamcumt teskeɛwiw, teskeɛwiw, teskeɛwiw… armi d yiwen webrid, yerwi-d ujenniw-is, tedda fell-as, tecca-d affad-is (9). Txezzeq-it, tecca-d seg-s armi tellexlex, sakkin tɛejjeṛ fell-as. Armi yuli wass, tenna-as yemma-s n yesli i taklit : -Ṛuḥ rzu ziɣ ɣef wemcum-nni, tawiḍ-asen leftuṛ.\n\nTuli taklit. Mazal tekka deg yimi n tewwurt, taf-it-in akk-n, tsuɣ-d seg-in : \n\n-Aaaa ! Lalla ! Sidi d aɣras... ! Lalla teskendeṛ fell-as !!!\n\nUɣalen deg yimeṭṭawen, ḥeznen fell-as. Ma d Yusef yejja akk medden hedṛen armi ɛyan… Assen, yenna-as i Nuja : \n\n-A Nuja, ass-a ad asen-kkseɣ akk asirem deg tejmaɛt. Tenna-as : \n\n-Amek ? Yenna-as : \n\n-Nekk ad zwireɣ ɣer tejmaɛt, kemm bru-n i uɛejmi, amzun yerwel, ttebɛeḍ-t-in. Tebra-d Nuja i uɛejmi. Mazal yewwiḍ Yusef ɣer tejmaɛt, telḥeq iɛejmi, terr-it-id s axxam. Tamurt meṛṛa sakkin yeffeɣ-itt leɛqel : anejjaṛ yenjeṛ afus-is ! agezzar yegzer afus !\n\naḥeddad yesserɣ afus-is ! Aɛdawen n Yusef caḍen akk seg tismin… Netta ed Nuja yegra-asen-d liser, ddren deg lehna am temẓi am tewser. Ha-tt-an tmacahut n Nuja ed Tteryel.\n\nTamacahut-iw lwad lwad !\n\nsawleɣ-tt-id i warraw n lejwad !\n\nUccanen ad ten-yeqdu Ṛebbi !\n\nma d nekni ad aɣ-yeɛfu Ṛebbi !\n\nad necc irden n ukufi !\n\nma d wid n teylewt ur ten-nufi !\n\nTimuslya","num_words":4999,"character_repetition_ratio":0.047,"word_repetition_ratio":0.103,"special_characters_ratio":0.27,"stopwords_ratio":0.038,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":10690.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Microsoft%20Windows","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Windows (s tseklant \"isfuyla\" s tutlayt taglizit) d yiwen n unagraw seg yinagrawen n wammud i d-tesuffeɣ Microsoft i yiselkimen imṣudan (PC). Yerna-d deffir MS DOS.\n\nSeg yiseggasen n 1990 (agim tẓa twines d tzat), d ttwafɣa n Windows 95, i d-yemmugren rbaḥ ameqqṛan, dɣa imi amaẓrag-ines yestenya amtawa d waṭas n yimesraken n yiselkimen iwakken ad sbeddayen deg yifuras-nsen ala Windows 95 neɣ muyaf-asen gen tafagwit n tedrimt, ayagi yeǧǧat ad yawi amḍiq ameqṛan deg ugduz.\n\ntaseddaṛt n Windows deg-s aṭas ifurkawen:\n Afurk amenzu, d win umi neqqar afurk 16 (mraw sed) ibitten, iɣum Windows si lqem 1 ar 3.11 (3.2 s tcinwatt), Yeffeɣ-d aseggas n 1985 (mraw tza twines d tamet sem), ileḥḥu (itedddu) kan deg selkimen imṣudan PC, uqqin 16 ibitten.\n Afurk wis sin, umi qqaren afurk Windows NT (Windows NT 3.1, NT 4.O, arnu Windows 2000), yeffeɣ-d di 1993. D taneflit i d-yalsen (iɛawden) seg ulac, yettwaxdem iy selkimen n yemdanen d iqeddacen d iselkimen imyagwan PC. Di tazwara llan seqdacent tmettiwin. \nDi 2001 Windows XP yeffeɣ-d, yuɣal ufurk agi sseqdacent yemdanen merra, ayen yeǧǧan Microdoft ad suffaɣ wa deffir wayeḍ Windows Vista d Windows 7.\n Afurk wis kraḍ, umi qqaren tikkal afurk Windows 9x, yeffeɣ-d aseggas n 1995, idder s umsaday d ufurk NT. Afurk agi yebda d Windows 95, yerna-d fell-as Windows 98 d Windows Me. Yettwassen aṭas seg imdanen, yerna yusa-d iwakken ad yeṭṭef amḍiq n ufurk amenzu, yella d afurk amezwaru s 32 ibitten.\n Afurk wis kuz, umi qqaren afurk Windows CE, yeffeɣ-d aseggas n 1996. Yusad akken ad yeddu deg inagrawen yettwabban d warrumen fssusen n ufus (tilifun (teleɣri) ufus). d netta id azadur n Windows Mobile d Pocket PC.\n\nIfurkawen itikniken n Windows\n\nAfurk n 16 ibitten \nIsmawen n tengalin yettwasnen ger wacciwen.\n\n Windows 1.0 : wanber 1985\n Windows 2 : duǧamber 1987\n Windows 2.10 i 286 : duǧamber 1987\n Windows 2.10 i 386 : duǧamber 1987\n Windows 2.11 …\n Windows 3.0 : mayu 1990\n Windows 3.1 \"Janus\" : yebrir 1992\n Windows i Workgroups 3.1 \"Kato\" : tuber 1992\n Windows i Workgroups 3.11 \"Snowball\" : wanber 1993\n Windows i Workgroups 3.2 (lqem acinwat n Windows i Workgroups 3.11) : …\n\nIleqmen imezwura n Windows ttwasekkaren si DOS, sseqdacen anagraw n ifuyla n DOS. Sinna Windows tsekcem-d kra n twura n unagraw n wammud, am umasal n uselkam n yimanis, asefrek n ukala multitaches, asefrek n tkatut tahlist d inuḍafen iw sefrek n ubeqqeḍ, asiggez, anasiw, imesli ... d wiyaḍ. Windows 2.10 i 386 yuǧwed ula d netta seg iketturen n Intel 80386, am usersi n yiɣes s uqqin imesten d uselkem n ahilen DOS di tmacinin tuhlisin s uqqin 8086.\n\nNezmer daɣen anesseqdac Windows di DOS wiyaḍ mači MS-DOS n Windows, am PC-DOS n IBM neɣ DR-DOS, maca ilaq ad neǧǧ di rrif yark inzan inezriyen i d-ittcegga uselkim deg usbeddi.\n\nsi Windows 95, agrudem udlif yuɣal susmenzi d-amadraw n MS-DOS. Dayen id yessekren ugur ger Caldera, ig llan d-amaẓrag n DR-DOS di lawan nni, yettaǧǧan daɣen Windows ad yelḥu, d Windows.\n\nSi Windows XP, nezmer ad nini dakken DOS dayen iruḥ yark seg inagrawen n wammud n Microsoft, maca talalt ines tezmer adili.\n\nAfurk 9x \n\nIsmawen n tengalin yettwasnen ger wacciwen.\n\n Windows 95 \"Cikago\" : ɣuct 1995\n Windows 95 OSR2 \"Detroit\" : ɣuct 1996\n Windows 98 \"Memphis\" : yunyu 1998\n Windows 98 Taẓrigt tissnat, neɣ daɣen « Windows 98 SE ») : mayu 1999\n Windows Me (neɣ Windows Millennium taẓrigt) : ctember 2000\n\nA laǧay n yiɣes n NT meẓẓiyen aṭas d ugar n useqdec n wahilen ddaw MS-DOS, Microsoft tẓerged yiwen unagraw n wammud iwakken ad yettwaseqdac sɣuṛ yemdanen maṛṛa, d win id yebwin tiɣerwan yelhan n Windows NT u yeqqim d-amṣadan d-ileqman imenza n Windows d MS-DOS.\n\nInagrawen Windows 95 d wid it idiḍefṛen d-inemhazen iregnawen 16\/32 ibitten n-ileqman Windows 3.0 d 3.1. Ttwasulin yark ɣef yiwet tmudemt inuḍafen: i VxD ten. Di 1995, Windows 95 yebwid aṭas tɣawsuwin timaynutin: tissi n uzeṭṭa id yesukkes si tin n Windows NT, agrudem udlif amaynut. Mači d anagraw n wammud amaynut, maca d tanemhazt n Windows 3.1. ɣuṛ Windows 95 tazmert iwakken ad yelḥu ɣef tiwilawin unekcum n tseddaṛt s wazal n 4 MO n tkatut tuddirt (RAM), lqem OSR2 n Windows 95 yebwid ttawil n tawadma n tezmart n USB d FAT32.\n\nLqem-agi amezwaru yettwasnen ussan-nni n tneflit-ines s yisem n \"Chicago\" u yeffeɣ-d s yisem n Windows 95, yemmuger-d tinemhazin timeqqṛanin, gar-asent Windows 98 d Windows Me (Millenium Edition), i yeǧǧan inagrawen n wammud n Microsoft ad ttwasnen xilla. \nIleqman agi yark sɛan yiwen wugur ameqqṛan ninfafaden, ayen yeǧǧan Microsoft ad tsuffeɣ afurk n Windows NT 5.1 neɣ win umi neqqaṛ Windows XP iwakken ad tqazem ugur agi.\n\nAfurk Windows NT \n\nIsmawen n tengalin yettwasnen ger wacciwen.\n\n Windows NT 3.1 : ɣuct 1993\n Windows NT 3.5 \"Daytona\" : ctember 1994\n Windows NT 3.51 : yunyu 1995\n Windows NT 4.0 : ɣuct 1996\n Windows 2000 (Cairo) : fuṛaṛ 2000\n Windows 2000 SP1 : ɣuct 2000\n Windows 2000 SP2 : mayu 2001\n Windows XP \"Whistler, iluled seg ufsay n usenfar Neptune d win n Odyssey\" : 25 tubaṛ 2001\n Windows 2000 SP3 : yulyu 2002\n Windows XP SP1 : ctember 2002\n Windows XP taẓrigt Media Center : 2002\n Windows Server 2003 : mayu 2003\n Windows 2000 SP4 : yulyu 2003\n Windows XP taẓrigt Starter : ɣuct 2004\n Windows XP SP2 : ɣuct 2004\n Windows XP taẓrigt axxam n \"Windows XP Édition familiale \/ Windows XP taẓrigt twacult\" : yebrir 2005\n Windows XP 64 : avril 2005\n Windows XP taẓrigt Media Center 2005 : ɣuct 2005\n Windows Vista \"Longhorn\" : nunber 2006 i taṛmisin ; 30 yennayer 2007 i yemdanen maṛṛa.\n Windows Server 2008 : fuṛaṛ 2008\n Windows XP SP3 : yebrir 2008\n Windows Vista SP1 \"Windows Fiji\" : id yefɣen di meɣṛes 2008\n Windows Vista SP2 : yefɣed yunyu 2009\n Windows 7 \"Windows Vienna\" : ifɣed ass n 22 tubaṛ 2009\n Windows Server 2008 R2, ifɣad yiwen wass netta d Windows 7 (ass n 22 tubaṛ 2009)\n Windows 7 SP1 : ifɣed fuṛaṛ 2011\n Windows 8 : i 2012\n Windows Home Server 2011 : uṛɛad i d-yeffeɣ acku ur yewjid ara.","num_words":1461,"character_repetition_ratio":0.076,"word_repetition_ratio":0.027,"special_characters_ratio":0.296,"stopwords_ratio":0.023,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.996,"perplexity_score":40272.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/3%20yebrir","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass n 3 yebrir d ass wis 93 n useggas n tafada n grigurian, wis 94 deg aseggas bisekstil. Qqimen 291 ussan uqbel taggara n useggas.\n 2 yebrir - 3 yebrir - 4 yebrir\n\nTidyanin\n\nTimiḍi wis 11 \n 1078 : Tuğğin n-Umenkad abizantan Micel VII Dukas.\n\nTimiḍi wis 12 \n 1127 : Tissulya n Matilda n Legliz s Ǧufrwa V n Anju.\n\nTimiḍi wis 14 \n\n 1367 : Amenri n Nájera tarennawt n Pidru Amcum d Ugeldun Aberkan ɣef Enrik n Trastamara\n\nTimiḍi wis 16 \n 1559 : Azmul n Uɣan n Ukatu-Kambrisis wis sin.\n\nTimiḍi wis 18 \n 1782 : Amenri wis sin i Gundelur.\n 1794 : Tibeddi tis snat n uẓmaẓ n Dantun d idantunen zdat Lemḥekma agrawal.\n\nTimiḍi wis 19 \n 1814 : Asina idɣer adegger Napuliun I.\n\nTimettanin\n\nTimiḍi wis 10 \n963 : Giyum III, (°C.910).\n\nTimiḍi wis 13 \n\n1287 : Honorius IV, pup (°C.1210).\n\nImagraden iqqenen \n\n03","num_words":212,"character_repetition_ratio":0.077,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.355,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.963,"perplexity_score":58196.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Roger%20Federer","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Roger Federer d amyurar n waddal n Tennis tmurt Taswist, ilul ass n 8 ɣuct 1981 di temdint n Bâle.\nYebda yetturar d trebbut (terbaɛt) tameqqṛant aseggas n 1998 , yewwi ideg amenzu n ubellez n ATP azal n 237 imalas yemsedfaren (285 alammi d 6 Yunyu 2010). Ass n 8 Yulyu 2012, yewwi tadwilt n Wimbledon i tikkelt tis sat (7), yeqḍa-d amyurar Pete Sampras deg umḍan n tedwilin n Wimbledon i yewwi akked imalas i yella di tqacucut n ubellez n ATP (Imalas wis 286).\n\nYewwi ar assa 77 izwilen, gar-asen 23 imeqqṛanen (17 n Grand Chelems d 6 teqbucin n Masters) d 20 n Masters 1000. Yewwi kuẓ (4) n telɣuɣa n Grand Chelem i yellan deg umaḍal, win n Melburn di Ustralya, win n RG di lpari tamurt n Fṛansa, win n Wimbledon di tmurt n Lengliz, win Flushing meadows di Timura Yedduklen n Marikan.\n\nDeg ubellez n Sports Illustrated n useggas 2010, Roger Federer yella-d d anadal wis sin yettxelliṣen aṭas n yedrimen deffir Tiger Woods imi yeṣṣaweḍ ar assa azal n 72 Ifeḍ n dullar deg izwilen yark i yurar.\n\nTameddurt \n\nIlul Roger Federer ass n 8 ɣuct 1981 di temdint n Bâle, yemma-s, Lynete n tefriqt n wenẓul, ma d baba-s d aswisit, Robert. Isin yid-sen xedmen di taɣult n tnesfarit. Roger d weltma-s tameqqṛant Diana idiren di temẓi-nsen di Münchenstein Taswist Talmanit. \nTura Roger yettidir di Wollerau, tama n Schwytz, netta d tmeṭṭut-is Mirka d yessi-s takniwin Myla Rose d Charlene Riva. Yesɛa tanaslit Taswisit d tin n tefriqt n Unẓul.\n\nDi temẓis Roger Federer yetturar daɣen ddabax uḍar, yella yezweṛ s waṭas, maca d addal n Tennis i yefren mi yella di Tam (8) iseggasen di lɛemṛis, ɣas akken mazal-it yeṭṭafaṛ ar assa u iḥemmel aṭas tarbaɛt n ddabax uḍar n FC Bâle.\n\nAmecwaṛ\n\nAmazray n unaddal \n\nRoger Federer yeḥrez-d ar assa 75 azwilen deg ufrari d 8 (Tam) deg uslig irgazen. Yewwi azwel-ines amenzu aseggas n 2001, di dduṛt n Milan (indoor). Seg imir-nni yewwi 17 n tdurtin n Grand Chelem di 5 (sam) n tesniwin yemgaraden (si Talɣuɣa n Wimbledon 2003 ḥalarmi Talɣuɣa n Wimbledon 2012. Ala netta i iḥerzen azal n 6 sed n teqbucin n Masters Cup (2003, 2004, 2006, 2007, 2010 d 2011) d wazal n 20 azwilen n Masters 1000. Aseggas n 2008 yewwi tazalɣi n uleɣ di talɣuɣa uslig n yargazen deg uraren ulampik n wezɣal 2008 di Pekin, akked umyurar Stanislas Wawrinka, asegwas n 2012 yewwi amḍiq wissin deg uraren ulampic n Londres mi yexṣer di tagara tedwilt aked Andy Murray.\n\nAmecwaṛ ines di Grand Chelem\n\nAmazray ines di Grand Chelem\n\nTirennawin (17)\n\nTagara (8)\n\nTamselyut \n\n Site officiel\n Asmel web unṣib n tdukli ines \n Vidéo : Roger Federer , akaram seg weɣbaṛen n Tele-iẓri Télévision suisse romande.\n http:\/\/www.lequipe.fr\/\n\nTaswist","num_words":634,"character_repetition_ratio":0.058,"word_repetition_ratio":0.003,"special_characters_ratio":0.269,"stopwords_ratio":0.024,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":62934.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Martina%20Hingis","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Maṛtina Hingis d tanaddalt n Tennis Taswisit ilulen ass n 30 Ctamber 1980 di Košice (tamurt n Sluvaki, zikenni čekusluvaki). D nettat i d tanaddalt meẓẓilen i yebḍen ad teḥrez talɣuɣa n Grand Chelem si zman n Lottie Dod aseggas 1887, d nettat daɣen i d tanaddalt tameẓlant i yebḍen ɣer tqacuct n wedras umaḍan deg umezruy n Tennis.\n\nTettmeslay rebɛa n tutlayin, Tačikit, Talmanit (taswist talmanit), tagyizit d tefṛansist.\nTella d tamdakult n unaddal n Golf Serǧiu Garsia, sin akkin tessen amyurar n Tennis Radek Stepanek asegwas n 2006. Tezweǧ akked umennay afṛansi Tibault Hutin aseggas n 2010.\n\nTemẓ-is\nTlul-d s yisem Martina Hingisová di tmurt n Sluvaki zik-nni čekusluvaki, seg mi tmenya isegwasen Maṛtina tettidir di tmurt Taswist acku yemma-s tɛiwed zzwaǧ. Deg useggas n 1999 tuɣ axxam deg temdint n Floride Marikan maca teqqim tettidir di teswist. D yemma-s i s-yefkan isem n Martina, imi tella tḥemmel tanadalt tameqqṛant n Tennis Martina Navratilova, nettat daɣen n tmurt n čekusluvaki. Yemma-s tella tetturar addal n Tennis, dɣa d ayen i tt-yeǧǧan ad tili d tasleɣmayt n Martina deg umecwaṛ ines meṛṛa.\n\nAmecwaṛ ines seg (1994-2002)\nMaṛtina telmed ad turar addal n Tennis si temẓ-is, ɣur-s 5 iseggasen di lɛemr-is mi tebda tetturar di tedwilin, tessaweḍ ad tuɣal d talɣuɣt n umaḍal n tullas aseggas n 1994. aseggas n 1996 turar akked Helena Suková deg uslig n Wimledon, dɣa tuɣal d tanadalt tameẓlant yessawḍen ad teḥrez talɣuɣa agi.\n\nAseggas n 1997 d win i iwalan urar n maṛtina ad yuɣal qessaḥ nezzah, terbeḥ 37 uraren wa deffir wayeḍ, iz d yewwin 6 telɣuɣa, tewwi Open n lustṛali mgal Mary pierce 6-2 6-2, tewweḍ ɣer tagara n Rolland Garros anda texṣer d Iva Majoli acku tuḍen cwiṭ di tagara, tewwi daɣen Wimbledon mgal Novotna akked US Open d Venus Williams 6-4 6-0; d ayen i tt-yeǧǧan ad tawi Clem amecṭuḥ.\n\nTewwi kṛad n telɣiwin n Grand Chelem yemgaraden, ala Rolland Garros it xṣen sin iberdan di tagara, aseggas n 1999 anda turar akked tanadalt tameqqṛant Steffi Graf i yellan di tagara n umecwaṛ-ines deg addal n Tennis, teqqim-d deg umezruy, acku Martina tɛac ass-nni yiwen wass ur tezmir ad tettu, tella terbeḥ urar deg weḥric amezwaru, sinna yella-d umgarad garas d unefray, ayen yeǧǧan ula d imfarǧen (imeshanayen) ad ddun d Steffi Graf, di tagara, Maṛtina texṣer talɣuɣa, teffeɣ seg urar s yimeṭṭawen, ayen werǧin n wala deg addal agi.\n\nSeg ass-nni Martina ur tewwi talɣuɣa n Grand chelem, teqqim deg umḍiq amezwaru deg ubellez umaḍal, acku terbeḥ aṭas n telɣuɣa it tturar, maca ur tewwi ara talɣuɣa tameqqṛant.\n\nAseggas n 2002 texṣer daɣen di tagara n Open n lustṛali mgal Jennifer Kapriati, deg urar daɣen id yeqqimen deg umezruy aladɣa Maṛtina tella teḥrez aḥric amezwaru 6-4, yarna deg wis-sin tella tezwar 4-0, sinna 5-1, ar-mi dezzi fellas Jennifer, tifesniwin di temdint n Melbourne bḍen-t ɣer 50°c, ayen yeǧǧan Maṛtina att xṣer zdat Jennifer.\nLxṣara y agi d tin yeǧǧan Maṛtina kra wagguren ar zdat ad tḥbes urar n Tennis di Frurar 2003, mbaɛd mi tesɛa kra iɣeblan deg uḍar-is.\n\nXas akken, Maṛtina teqimed d yiwet seg tnaddalin n Tennis tameqṛant, dɣa imi ur tesɛa y ara lǧahd amakken tella Monika Seles neɣ Serena d Venus Williams, maca tewweḍ ad deg amḍiq-is gar asen-t, u ad tiweḍ ɣer tqacuct n ubellez n Tennis azal n 275 imalas.\n\nasegwas n 1999 d 2000 tellad sɣur \"magazine FHM\" d yiwet ger 100 tilawin i icebḥen deg umaḍal, ma d aseggas 2005 ineɣmasen imarikaniyen n \"Tennis Magazine\" rran-tt d tis 22 gar 40 inadalen n Tennis imeqqranen di 40 iseggasen ineggura deffir Roy Emerson zdat Evonne Goolagong\n\nTuɣalin ines asegwas n 2006\n\nTella azal n 209 imalas d tamezwarut deg ubellez n WTA n Tennis deg umaḍal, ur turar deg tuber 2002 acku tella tesɛa uguren n ṣeḥḥa deg uḍar-is, asegwas n 2006, Maṛtina tuɣaled s-urar, di yennayer tebda urar di Anvers, tadwilt n Proximus Diamond Games, aggur sinna texṣer di Open n Ṭayland.\n\nDi Gold Coast, i lemhegga n Open n lustṛali, tin yewwin 5 n Grand Clem tarbaḥ timlilit ines tamezwarut zdat Maria Vento-Kabchi 6-2 6-1, tarna tarbaḥ snat n temlilin igarzen armi tebweḍ zdat n Flavia Pennetta, tanadalt tis 23 deg umaḍal dɣa texṣer timlilit acku tesɛa uguren deg wammas-is.\n\nDdurt i dyernan texṣer zdat Justine Henin 6-3 6-3.\n\nDi Open n lustṛali 2006, Grand Clem ines amezwaru segm-id uɣal s uran, Martina Hingis tesbegned d akken mazal-itt d tanaddalt tameqqṛant, imi dɣa tessaweḍ armi d dduṛt n wis 1\/4 si tagara, uqbel ad texṣer zdat n Kim Clijsters di 3 yeḥricen: 6-3 2-6 6-4, maca Maṛtina Hingis ur duɣal ara seg Melburn ifassen d-imawen, aladɣa tewwi Tabuqalt n uslig (irgazn\/tilawin) akked amyuran n tmurt Lhend Mahesh Bhupathi, tabuqalt tis 8 deg Open n lustṛali, 3 (kraḍ) deg Afras, 4 (kuz) deg uslig tilawin, 1 (yiwet) deg uslig irgazen\/tilawin.\n\nDi tedwilt n Ṭukyu, Maṛtina tessuffeɣ ta deffir tayeḍ, Naṭali Decy, Maria Kirilenku d Maria Caṛapuva di 1\/2 si tagara, tewweḍ ɣer tagara n tedwilt i tikkelt tamenzut segm-id uɣal, maca di tagara texṣer zdat tarusit Elena Dementieva sin yeḥricen s ulac (6-2 6-0). Ayagi yeǧǧa Maṛtina ad ali deg ubellez n WTA seg umḍiq n 117 ɣer wis 48, sin wagguren kan segm-id uɣal s-urar.\n\nTewweḍ ɣer dduṛt tis 1\/4 si tagara di Dubai, anda texṣer timlilit ines zdat Maria Caṛapuva, i d-yerran ttaṛ, ayagi maca yeǧǧa martina ad ali deg ubellez n WTA ɣer s-amḍiq wis 32. Tkemmel deg Indian Wells, anda terna Lindsay Davenport, maca texṣer di 1\/2 si tagara zdat Maria Caṛapuva i iḥersen tadwilt agi di tagara, di tagara n tedwlit tuli-d s amḍiq wis 26 deg umaḍan.\n\nTewḍel ɣer tedwilin n wakal, anda Maṛtina tennad d akken ala Rolland Garros i tt-ixuṣṣen deg tedwilin n Grand Clem, u d yiwet seg tɣawsiwin i tt-yeǧǧab tuɣal-d ɣer wurar, deg Vaṛṣuvi texṣer di dduṛt tis snat zdat Venus Williams s ugemmuḍ: 4-6 7-5 6-4. Di Berlin tebweḍ ɣer 1\/4 si tagara anda texṣer zdat Amili Muresmu:4-6 6-4 6-4.\n\nAss n Acur 21 Mayu 2006 Maṛtina tesbegned d akken tuɣal-d s wazal-is imi terbeḥ tadwilt n Ṛṛum di temlilit n tagara zdat tarusit Dinara Safina s ugemmuḍ 6-2 7-5, tagi d tarennawt ines tamenzut seg 2002, u d tis 41 deg umacwar ines; deg ubellez Maṛtina tulid ɣer s amḍiq wis 14.\n\nDi barra n wannar, Maṛtina tellad d « come-back n useggas » deg Laureus Award n Barcelone, i tuɣalin ines ifazen ɣer wurar.\nSinna mi terbeḥ tamarikanit Lisa Raymond, tačikit Zuzana Ondrášková, takṛuatit Ivana Lisjak, tizraelit Shahar Peer, texṣer deg 1\/4 n Roland Garros zdat tabeligit, tis nat deg umaḍan, Kim Clijsters.\n\nTuɣal ɣer Wimbledon 5 iseggasen si tikkelt taneggarut, tarbaḥ Olga Savchuk, Tathiana Garbin maca teɣli di ddurt tis kṛaḍ zdat tajapunit Ai Sugiyama.\n\nDi tedwilin n Marikan texṣer deg 1\/4 di San Diego zdat daɣen n Kim Clijsters. Tewweḍ ɣer tagara di Montreal, ayen i tt-yeǧǧan ad kcem ɣer 10 timezwura deg ubellez umaḍan.\n\nDeg US Open texṣer di ddurt tisnat zdat tafṛansit Razzano.\n\nDi tedwilin n Asia, tewwi tadwilt n Kalkuta zdat Pučkuva, tṛuḥ ssin ɣer seoul anda texṣer di dduṛt tisnat zdat Sania Mirza.\n\nMartina tessaweḍ ad tekki deg Msters n Madrid, acku tuɣalin ines d tin i igarzen s waṭas, maca tuzgad deg aggay awṛaɣ, anda tella Ameli Muresmo, Nadia Petṛuva d Justine Henin texṣer zdat Henin d Muresmo, maca tarbaḥ Nadia Petṛuva di temlilit tis kṛaḍ.\n\n2008 \nAss wis Kuz Yennayer 2008, tettwaḥbes seg urar azal n sin iseggasen sɣur amqun agraɣlan n Tennis, ɣas akken Martina teḥbes urar m'akken kan tesla ɣef wenɣad ines umdig, ITF tekssa-s arazen d tedrimt itebwi seg Wimbledon 2007. M-ad Maṛtina teḥbes urar n Tennis i tikelt taneggarut.\n\nAmacwaṛ\n\nDeg afras","num_words":1797,"character_repetition_ratio":0.048,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.237,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":36867.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Amafag%20n%20Lien%20Khuong","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tikubaniyin n tufga \n\nTikubaniyin i tsawin-tserran ar unafag n Lien Khuong:\n Vietnam Airlines\n\nTamehla \n Hanoi\n Ho Chi Minh City\n<\/div class>\n\nVietnam","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.043,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.227,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.601,"perplexity_score":53569.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Carl%20Friedrich%20Gauss","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Carl Friedrich Gauss neɣ (Yettwabdar: Kaɣl Fxedxic Gawss, Imesli: , ilul ass n 30 Yebrir aseggas n 1777 di Brunswick, yemmut ass n 23 di Fuṛaṛ useggas n 1855 di Guttingen. Yella d amusnak ameqqran, d amesnallum u d amussnagamaw. Ila (Yesɛa) tasmedna tameqqrant, yewwi-d tummutin yesɛan azal s waṭas di tusniwin agi i d-nebder (nuder) qqaren-as Ageldun n tusnakt, D yiwen seg imusnaken imeqqranen n yal akud.\n\nTaɣara n leqdic ines d tin yesɛan azal meqqren ger aziten-ines, seg useggas 1856, agellid n Hanovre yexdem iderimen s tugna n Gauss ɣef udem nsent, yura fellas Mathematicorum Principi : Ageldun n tusnakt s tlatinit. Gauss yessufɣed ala ammur amecṭuḥ n leqdic ines, alarmi d aseggas n 1898 nada i yufan yark ayen yura s umata, ayagi yeǧǧa-t ad yernu n wazal-is di tussna.\n\nImuhal ussnanen \n 1799 — Demonstratio nova theorematis omnem functionem algebraicam rationalem integram unius variabilis in factores reales primi vel secundi gradus resolvi posse\nC. G. Fleckeisen, Helmstadii (Helmstedt), 1799 ; aḍris deg internet : HU Berlin, Gauß: Werke. Band 3, p. 3–30, , , \nTasuqilt ɣer Talmanit :\n Eugen Netto (amaẓrag), Die vier Gauss’schen Beweise für die Zerlegung ganzer algebraischer Funktionen in reelle Factoren ersten oder zweiten Grades (1799–1849), Wilhelm Engelmann, Leipzig, 1890 ; aḍris deg internet : University of Michigan, IA, IA, IA\n Eugen Netto (amaẓrag), Sechs Beweise des Fundamentaltheorems über quadratische Reste von Carl Friedrich Gauss, Wilhelm Engelmann, Leipzig, 1901 ; aḍris deg internet : University of Michigan, IA, IA, IA, IA\n 1801 — Disquisitiones Arithmeticae\n(Recherches arithmétiques), Gerhard Fleischer jun., Lipsiae (Leipzig) 1801 ; aḍris alatini deg internet : GDZ, IA\nTasuqilt :\n s tfṛansist : A.-C.-M. Poullet-Delisle (tasuqilt.), Recherches Arithmétiques tagmiwin talugḍanin, ɣer Coursier, 1807 ; izizreg. A. Blanchard, 1953 ; reprint Jacques Gabay, 1989, .\n s talmanit : Hermann Maser (éditeur), Carl Friedrich Gauss’ Untersuchungen über höhere Arithmetik, Julius Springer, Berlin 1889 ; aḍris deg internet : GDZ, IA ; facsimile Reprint Verlag, Kessel, 2009, .\n 1809 — Theoria motus corporum cœlestium in sectionibus conicis solem ambientium\nF. Perthes und I. H. Besser, Hamburgi (Hamburg) 1809 ; aḍris alatini ɣef GDZ, p. 1–261.\ntasuqilt. par Edmond Dubois, éd. Arthus Bertrand, 1864 ; reprint, Jacques Gabay, 2008, ; <small>aḍris deg internet : Gallica\n s talmanit : Carl Haase (éditeur): Theorie der Bewegung der Himmelskörper welche in Kegelschnitten die Sonne umlaufen, Carl Meyer, Hannover, 1865 ; aḍris deg internet : Google Books ; Facsimile-Reprint Verlag Kessel, 2009, \n s tegyizit : Charles Henry Davis (tasuqilt.), Theory of the Motion of the Heavenly Bodies Moving about the Sun in Conic Sections, Little, Brown and Company, Boston 1857 ; aḍris deg internet : Google Books, Google Books ; IA, IA, IA\n 1813 — Disquisitiones generales circa seriem infinitam etc.\n(Recherches générales sur les séries infinies 1+… 1re partie, 30 yennayer 1812), Commentationes Societatis Regiae Scientiarum Gottingensis recentiores 2 (classis mathematicae), 1813, p. 3–46 ; aḍris deg internet : Gauß: Werke. Band 3, p. 123–162: , Pars I, , \nTasuqilt ɣer talmanit : \n Heinrich Simon (éditeur), Allgemeine Untersuchungen über die unendliche Reihe u.s.w., Julius Springer, Berlin, 1888 ; aḍris deg internet : IA\n 1823 — Theoria combinationis observationum erroribus minimis obnoxiae\nCommentationes Societatis Regiae Scientiarum Gottingensis recentiores 5 (classis mathematicae), 1823, und Dieterich, Gottingae (Göttingen), 1823.\nTasuqilt :\n s tfṛansist : Joseph Bertrand (tasuqilt.), Méthode des moindres carrés, théorie de la combinaison…, Mallet-Bachelier, Paris, 1855 ; reprint Jacques Gabay, 2009, ; aḍris deg internet : Gallica, comprend la première partie, présentée à la Société royale de Göttingen le 15 furar 1821, p. 1-35 et la seconde partie présentée le 2 furar 1823, p. 35-69. , \n s talmanit : Anton Börsch, Paul Simon (éditeurs): Abhandlungen zur Methode der kleinsten Quadrate von Carl Friedrich Gauss, P. Stankiewicz, Berlin, 1887 ; aḍris deg internet : IA\n 1828 — Supplementum theoriae combinationis observationum erroribus minimis obnoxiae\n(Supplément à la théorie de la combinaison des observations qui expose aux moindres erreurs) ; 16 ctember 1826, Commentationes Societatis Regiae Scientiarum Gottingensis recentiores 6 (classis mathematicae), 1828, p. 57–98 ; aḍris s tlatinit deg internet : GDZ ;\ntasuqilt ɣer tefṛansist : Joseph Bertrand (tasuqilt.), Méthode des moindres carrés, théorie de la combinaison…, Mallet-Bachelier; 1855 ; aḍris deg internet Gallica, p. 70-112.\n 1828 — Disquisitiones generales circa superficies curvas\n(Recherches générales sur les surfaces courbes) ; 8 tuber 1827, Commentationes Societatis Regiae Scientiarum Gottingensis recentiores 6 (classis mathematicae), 1828, p. 99–146, und Dieterich, Gottingae (Göttingen) 1828 ; aḍris deg internet : Google Books, Gauß: Werke. Band 4, p. 219–258.\nTasuqilt :\n s tfṛansist : M. A. (tasuqilt.), Recherches générales sur les surfaces courbes, Bachelier, Paris 1852 ; aḍris deg internet : Gallica.\n s talmanit : Albert Wangerin (éditeur): Allgemeine Flächentheorie, Wilhelm Engelmann, Leipzig 1889. aḍris deg internet : University of Michigan, IA, IA\n s tegyizit : General investigations of curved surfaces of 1827 and 1825, The Princeton University Library, 1902 ; aḍris deg internet : , IA, IA\n 1829 — Principia generalia theoriae figurae fluidorum in statu aequilibrii\n(Principes généraux d’une théorie des figures de fluides à l’état d’équilibre), 28 septembre 1829, Commentationes Societatis Regiae Scientiarum Gottingensis recentiores 7 (classis mathematicae), 1832, p. 39–88, und Dieterich, Gottingae (Göttingen) 1830, p. 31-77 ; aḍris deg internet : GDZ, p. 39-88 sur Google Books, Gauß: Werke. Band 5, p. 31-77 sur Google Books\nTasuqilt ɣer tegyizit : Heinrich Weber (éditeur), Allgemeine Grundlagen einer Theorie der Gestalt von Flüssigkeiten im Zustand des Gleichgewichts, Wilhelm Engelmann, Leipzig, 1903 ; aḍris deg internet : IA, IA\n 1837-1843 — Resultate aus den Beobachtungen des magnetischen Vereins im Jahre 1836–1841\n(Résultats des observations de l’association magnétique au cours des années 1836-1841), avec Wilhelm Weber (amaẓrag), Weidmannsche Buchhandlung, Leipzig, 1837–1843 ; aḍris di Google Books : 1836–1838, 1839–1841\n 1840 — Atlas des Erdmagnetismus. Nach den Elementen der Theorie entworfen\n(Atlas du magnétisme terrestre), avec Wilhelm Weber (éditeur) , Weidmann’sche Buchhandlung, Leipzig, 1840 ; aḍris deg internet : Google Books, Gauß: Werke. Band 12 sur GDZ, p. 335–408\n 1840 — Dioptrische Untersuchungen\n(Recherches de dioptrique), 10 décembre 1840, Abhandlungen der Mathematischen Classe der Königlichen Gesellschaft der Wissenschaften zu Göttingen 1, 1843, p. 1–34 ; aḍris deg internet : GDZ, Google Books), und Dieterich, Göttingen 1841 Gallica, Gauß: Werke. Band 5, p. 245–276 : \n 1843 — Untersuchungen über Gegenstände der höhern Geodaesie. Erste Abhandlung\n(Géodésie, premier mémoire), 23 octobre 1843, Abhandlungen der Mathematischen Classe der Königlichen Gesellschaft der Wissenschaften in Göttingen 2, 1845, p. 3–34 ; <small>aḍris deg internet : GDZ ; Gauß: Werke. Band 4, p. 261–290<\/small>\n 1846 — Untersuchungen über Gegenstände der höhern Geodäsie''. Zweite Abhandlung\n(Géodésie, deuxième mémoire), amezwaru n septembre 1846, Abhandlungen der Mathematischen Classe der Königlichen Gesellschaft der Wissenschaften in Göttingen 3, 1847, p. 3–35 ; aḍris deg internet : GDZ, Gauß: Werke. Band 4, p. 303–334\n\nTameddurtAmusnak","num_words":2152,"character_repetition_ratio":0.092,"word_repetition_ratio":0.214,"special_characters_ratio":0.276,"stopwords_ratio":0.017,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.095,"perplexity_score":10452.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tinariwen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tinariwen (s ttergit neɣ tmaceq : ⵜⵏⵔⵓⵏ) d yiwet n tarebbut icennayen i d-yusan seg tmurt n Tessalit di Azawad deg Adrar n Ifuɣas .\n\nCcna nsen, assuf, tewwi-d cbaha ɣer blues, d rock d ccna itargiyen tamensayt. D tin i wumi neqqaṛ tura blues tuareg, axaṭar am blues ccna yagi yekka-d seg assuf d aṭṭan yuɣen imaziɣen n kel tamaceq deg akal nsen.\n\nLlan sin iqaṛṛay deg tarbaɛt agi, yiwen Ibrahim ag Alhabib « Abraybone » wayeḍ d Alhousseini ag Abdoulahi « Abdallah », maca ilaq an wali tinariwen am akken d tawacult tameqṛant, d tiddukla tadelsant.\n \nLlan daɣen aṭas inaẓuren id yettasen ɣer tarbaɛt n tinariwen, am Mohamed ag Itlal i wumi qqaren «Ajapuni».\n\nTameddurmant \nTlul-d tarbaɛt agi aseggas n 1982, deg yiwet n tfaska i d-yellan di temdint n lezzayer, sɣur Ibrahim ag Alhabib, Alhassan ag Touhami d-Intayaden, Taɣreft Tinariwen, wigi llan d icennayen, maca daɣen d igrawliyen yennuɣen ɣef uzref n wegdud atergi amaziɣnsen iseggasen nni 1990, s ccna-nsen, arran-d asirem i watmaten nsen kel tamaceq.\n\nDi tezwara, kṛad agi n yemdukal llan tturaren s snitra tasfeldant, sinna mmugren-d inaẓuren n voix du Hoggar is yefkan i Ibrahim snitra y ines elektrik tamezwarut. Di temdint n Tamenṛaset, gan kra tfaskiwin yidsen Kṛad n tilawin, sinna di tmurt n Libya mmugren-d Mohamed ag Itlal, «Ajapuni» di lawan nni id bda tagrawla nni isegwasen n 1990.\n\nImasladen n tarbaɛt \n Ibrahim ag Alhabib, umi qqaren « Abraybone » (snitra, Ccna, tasudest)\n AlḤousseini ag Abdoulahi, umi qqaren « Abdallah », neɣ « Catastrophe », (snitra, Ccna, tasudest)\n AlḤassane ag Touhami, umi qqaren « Abin-Abin » neɣ \"Aharr\", umi qqaren « Le lion du désert » (snitra, Ccna, tasudest)\n Saïd ag Ayad (percussions, chœurs)\n Eyadou ag Lece (basse, snitra, chœurs, percussions, tasudest)\n Abdallah ag Lamida, dit « Intidao » (snitra, chœurs, tasudest)\n Wounou wallet Sidati (chœurs, claps)\n Kesa wallet Ḥamid (chœurs, claps)\n\nImasladen nniḍen \n Mohamed ag Itlal, umi qqaren « Japuni » (snitra, Ccna, tasudest), yella deg taklast The Radio Tisdas Sessions et Aman Iman.\n Kedhou ag Ossad, umi qqaren « Khiwaj » (snitra, Ccna, tasudest), yella deg taklast The Radio Tisdas Sessions.\n Mina wallet Oumar (chœurs, claps); tella d tarbaɛt armi d 2007; dek taklasin Amassakoul d Aman Iman.\n Elaga ag Hamid (snitra, chœurs), yella d tarbaɛt armi d 2007; dek taklasin Amassakoul d Aman Iman.\n Foy-Foy (snitra, Ccna), yella deg taklast The Radio Tisdas Sessions.\n Liya ag Ablil umi qqaren « Diarra » (snitra, Ccna, tasudest), yella deg taklast Imidiwan : Companions d win Ténéré d Bamako.\n Sanou ag Ahmed, yella deg taklast Imidiwan : Companions.\n Sweiloum\n\nAḍebsaru \n 1992 : Tenere\n 1993 : Bamako\n 2002 : The Radio Tisdas Sessions\n 2004 : Amassakoul Amasakul\n 2006 : The Soul Rebel of African Desert, DVD (deg-s asaru Jérémie Reichenbach, The Guitars of the Touareg Rebellion)\n 2007 : Aman Iman\n 2009 : Imidiwan : Companions\n 2011 : Tassili - araz n tkalast « musiques du monde » Ccna n-umaḍal , Grammy Awards 2011\n\nArazen \n 2012 : Araz n tkalast « Musiques du monde » Ccna n-umaḍal deg Grammy Awards wis 54 i tkalast Tassili.\n\nTamesluyt \n\n Asmel web unṣib\n Iḍrisen n tezlitin Tinariwen","num_words":727,"character_repetition_ratio":0.089,"word_repetition_ratio":0.04,"special_characters_ratio":0.255,"stopwords_ratio":0.021,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":53037.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Novak%20%C4%90okovi%C4%87","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Novak Đoković (Новак Ђоковић) d amyurar n waddal n Tennis tmurt Serbi, ilul ass n 22 mayyu 1987 di temdint n Belgrad.\nYebda yetturar d terbaɛt tameqqṛant aseggas n 2003, yeḥrez amḍiq amenzu n ubellez n ATP azal n 90 imalas yemseḍfaren. \n\nYeḥrez ar assa 45 izwilen, gar-asen 10 imeqqṛanen (7 n Grand Chelems d 3 teqbuct n Masters) d 19 n Masters 1000. Đoković yeḥrez azwel n Melbourne di Ustralya iseggasen (2008, 2011, 2012, 2013), win n Wimbledon di tmurt n Lengliz (2011, 2014), win n Flushing Meadows di Timura Yedduklen n Marikan (2011).\n\nTameddurt \n\nIlul Novak Đoković ass n 22 mayyu 1987 di temdint n Belgrad, yemma-s, Dijana , ma d baba-s, Srdjan. \nTura Novak yettidir di Monte Carlo, tama n Monaco, netta d tmeṭṭut-is Jelena.\n\nDi temẓi-s Novak Đoković yella yetturar daɣen ddabax uḍar, yella yeẓweṛ s waṭas, maca d addal n Tennis i yeffren mi yella di Tam (8) iseggasen di lɛemṛ-is, ɣas akken mazal-it yeṭṭafaṛ ar assa u yḥemmel aṭas tarbaɛt n ddabax uḍar n FK Crvena Zvezda.\n\nAmecwaṛ\n\nAmazray n unaddal \nNovak Đoković yeḥrez ar assa 45 azwilen deg ufrari d yiwen kan deg uslig irgazen. Yewwi azwel-ines amenzu aseggas n 2006, di dduṛt n Amersfort (indoor). Seg imir-nni yewwi 7 n t dduṛtin n Grand Slam. Yerna taqbuct n Masters Cup (2008, 2012, 2013) d wazal n 19 azwilen n Masters 1000.\n\nAmecwaṛ ines di Grand Chelem\n\nAmazray ines di Grand Chelem\n\nTirennawin (7)\n\nTagara (7)\n\nAmazray ines di Masters cup\n\nTirennawin (3)\n\nTamselyut \n Site officiel\n ATP profile Đoković\n\nSerbya\nAmyurar aserbi n tennis\nAlɣuɣ n tennis amernay n Grand Chelem (aḥerfi)\nAlɣuɣ n tennis amernay deg Open n lustṛali\nAlɣuɣ n tennis amernay deg Wimbledon\nAmyurar n tennis amernay deg Masters Series\nAlɣuɣ n tennis amernay deg Masters\nAmyurar n tennis amernay deg Coupe Davis\nTalalit n 1987\nTalalit di Belgrad\nAlɣuɣ n tennis amernay deg US Open\nAmyurar n tennis deg Urar ulimpi n unebdu n 2008\nAmyurar n tennis deg Urar ulimpi n unebdu n 2012\nTazalɣi n webṛenz ulimpi n Serbi\nArfed-takbabt ulimpi\nWikipedia:Afecku n tuqqla n imeɣriyen","num_words":484,"character_repetition_ratio":0.101,"word_repetition_ratio":0.013,"special_characters_ratio":0.266,"stopwords_ratio":0.019,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":58374.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Fa%E1%B8%8Dma%20At%20Men%E1%B9%A3ur","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Faḍma At Menṣur neɣ Faḍma At Menṣur Ɛemruc, Faḍma At Menṣur-Ɛemṛuc yal tamnaḍt taqbaylit akken id tessenṭaq d tameṭṭut taqbaylit tamenzut i yuran adlis s tfṛansist iwumi tsemma tamacahutt n tudert-iw Histoire de ma vie deg useggas 1946 di Ṛades i d-yeffɣen deg useggas 1968, aseggas mbeɛd tamettant-is. \n\nTazwert n udlis-agi yura-tt Vincent Monteil akked Kateb Yasin.\n\nD adlis ideg d-teḥka tudert-is, tin n yemma-s d tin n warraw-is, tudert-is seg wasmi tella di Tizi Hibel armi d asmi tedda d tislit ɣer Yiɣil Ɛli d yinig-is ɣer Rades di Tunes d yinig-is wis sin ɣer Bretagne (Breṭany]] di tmurt n Fṛansa. Faḍma d tayemmat n sin n yemyura, inaẓuren imeqqranen i d-yeğğan isem-nsen deg tsekla tafransist d yedles amaziɣ, Jean-lmuhub Ɛemruc d Marie Louiz Ṭawes Ɛemruc.\n\nTameddurt\n\nFaḍma At Mensur tlul deg useggas 1883 di Tizi Hibel, d taɣtest n wagul tga yemma-s mi qqaren Ɛayni acku tesɛa-tt-id mbaɛd mi teğğel s wacḥal yiseggasen mebla nnaɛ n zzwağ. Di taddart-is, tenḥaf aṭas, timetti n yimiren ur tt-tqal ara sawalen-as taqcict n lɛaṛ, ɣef waya wwint-tt temrabḍin Iṛumyen yellan xedment di sbiṭar n Micli sekrent-tt-id, seɣrent-tt, dɣa mi temmed, tewweḍ 16 yiseggasen, fkant-as amḍiq gar-asent, txeddem dinna ula d nettat di sbiṭar, di lawan-nni dɣa i tt-yessen Belqasem At Ɛemruc i d wi tezweğ deg useggas 1899.\n\nMbeɛd zzwağ-is, Faḍma tban-as-d tudert-nniḍen, tufa win i d wi tecrek lferḥ-is d lqerḥ-is. Belqasem yella-yas d ayen akk tt-ixuṣṣen di tudert-is, yefka-yas tayri, leḥnana, tagmat, yerra-yas-d taflest d laman deg yiman-is. Tedder kra yiseggasen gar yiɛeggalen n twacult n urgaz-is syen unagen ɣer Tunes. Dinna, dɣa i tesɛedda tugget n yiseggasen n tudert-is, tessekcem arraw-is ɣer uɣerbaz, tefka-yasen ayen akk ilaqen akken ad ilin gar wid ifazen, ufraren-d s tegzi-nsen, s tmusni-nsen kesben, ḥellan-d imeḍqan ɛlayen.\n\nFaḍma d Belqasem, d ddin amasiḥi i ḍefren. Ɣef waya ad naf yal yiwen deg tarwa-nsen fkan-as sin n yismawen, yiwen d isem amasiḥi, wayeḍ d isem amaziɣ acku Faḍma ɣas tebɛed ɣef wakal n lejdud-is maca teṭṭef deg yiẓuran-is, s wakka arraw-is ẓṛan ansi d-frurin. Dinna di Tunes, tezga tettcewwiq izlan n teqbaylit, tettawi-d timucuha n tgemmi n lejdud-is i dderya-s, tessaweḍ tefka-yasen idles-is, idles tuwret ula d nettat ɣef yemma-s. Faḍma iḥuza-tt aṭas yinig, ɣef waya tenna : zgiɣ sarameɣ, yiwen n wass ad iliɣ di tmurt-iw, di tlemmast n taddart-iw, gar lejdud-iw, d wid d wi ttmeslayeɣ s yiwet n tutlayt, wid d wi zdiɣ yiwet n tmuɣli, yiwen n yiman neɣ rruḥ n tlelli, n tdukli d tmunent, d rruḥ n Yugurten. Deg wakken tfud, neɣ tḥemmel taqbaylit-is, tessaweḍ armi tettali ɣer sufella n tɣurfett akken ad tessemḥas i yemsebriden yettɛeddayen zdat uxxam-is i d-yezgan deg ubrid ameqqran imi ara ttmeslayen s tcelḥit imi d tantala n tutlayt tmaziɣt yettcabin aṭas ɣer tantala taqbaylit.\nFaḍma d adrar n ssber acku zyada ɣef lḥif i tt-iḥuzan di temẓi-is, rnu lɣerba i tt-yesbeɛden ɣef wakal-is, terna-d tmettant yettawin arraw-is yiwen yiwen, d urgaz-is Belqasem, tewwet ssiɛqa di tudert-is imi tezwer akk tawacult-is, d ussan irẓaganen i tessegra ala Ṭawes i s-d-yegran, tin i d wi tezdi lqerḥ-is.\nFaḍma ur tunif ara i yir tudert tesɛedda d wussan i tedder di tmurt n Leqbayel ad ten-tɣum tatut. Ayen i d-teğğa d agerruj, ɣur-s aẓar n tmedyazt d tẓuri. Ass-a, teqqim-d d azamul n tmeṭṭut taqbaylit timinigt s tesreṭ tamasiḥit yefkan i warra-is ttrebga izaden, i ten-id-yessufɣen d aggagen n yal ukud di yal amkan.\nTemmut Faḍma di Sbiṭar n la Bretagne di tmurt n Fransa deg useggas 1967.\n\nTamesluyt\nhttp:\/\/iflisen2008.over-blog.com\/article-fadma-at-mensur-azamul-n-tmettut-taqbaylit-37378020.html\n\nAt Menṣur\nAt Menṣur","num_words":795,"character_repetition_ratio":0.045,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.224,"stopwords_ratio":0.057,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":18426.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Strassburg","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Strasbourg (susru ), (susru ) s Talsassit akked s talmanit, d tamdint tezga-d deg ugmuḍ n Franṣa af iri azelmaḍ n wasif n Rhein. D tamaneɣt n temnaḍt Elsass d département n Bas-Rhin. Strassburg d asutel n Aseqqamu n Turuft seg 1949, du Amni Urufi si 1992 d Tasenbert Turufit n Izerfan n Wemdan di Leqṣer n Inzerfan n Wemdan si 1998, semmen-as tamaneɣt turufit. \n\nS imezdaɣ-ines, Strassburg d tamdint tamezwarut n Franṣa Tanegmuḍt d tis sat s ugdud-ines. .\n\nTimdinin","num_words":109,"character_repetition_ratio":0.142,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.318,"stopwords_ratio":0.009,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":62080.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/At%20Yeznasen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"At Iznassen llan yiwen n teqbilin i yellan deg tama tanegmuḍant n Merruk tama n tilas n Dzayer di tama n Wejda. Xas At Iznassen laṣel-nsen d Amaziɣ, tigti deg-sen ur ittmeslayen ara tamaziɣt ass-a acuk mazal (ursul) llan imdanen i yimelsayen-itt mliḥ imir-a.\n\nUsunen (lɛerc)\n\nAt Xaled \n\nAt Xaled di tama n Weḥfir ar Fezwan. Di tmurt n At Xaled, At Mrin bnan leqṣer d ameẓyan, bnan yiwet (tict) \"teqṣebt\" ɣef ayed ad nezmer ad neẓra igulaz-is acku medden nfan-itt am yella akka. \n\nIderman\nAt Ddir \nAt Ɣazi : At Bali, Ait Bu Ɛemmala, At Tizi, Uccanen, Bu Alaïn, Mqaqra, At Sliman, At Duz.\nAit Mongan : Ixezzanen, Iḥemmamucen, At Kala\nAt Taɣejjirt : \nAt Zaɛim : \nAt Mumen : At Iccu, At Musa, At Ɛmara\nAt Bu Jemaɛ : At Ɛebdellah, At Bu Jemaɛ\nAt Gadi : Iɛallayen, At Hassain\nBu Helalem : At Nnaṣer, Bexala\nWedjajen : Cemmala, Mesabḥa, Iɣeyuyen\nAt Yeḥya : At Tallest, Braqiq, At Leḥsen\nTaɣerrabt : Mehada, Icixiyen, Ibutcicen, Ufriden, Imeddaḥen (Medadḥa) \nBu Ḥasan : Ixeften, Ibuseguren\nAt Aɣrem : Reḥamma, At Tamjut, Bergunen, Bcarir\nAt Udrar\nAt Lwad : At Leḥmam, Zrarga, Iazizain, Kezennaya, Aidan, At Sbu, At Tajer, Isqainen, Jefafna, Henadza, At Tanut, At Segmiman\nAt Ɛisa : Ṭṭaher, Cetaita, Ccraga, At Mimun, Zeraira, At Xlifa, At Meryem, Arara, Ḥemmu, Ɛmar, At Yub, At Sidi Sliman\nAt Ɛezza\n\nAt Menquc\n\n At Menquc llan si Reggada ar Labsara di wenẓul, si Fezwan ar asif n \"Caraɛa\" i yezgran tamdint n Aberkan. Akalen n At Menquc tella daɣen di temdint n Aberkan.\n\nIderman\nAt Wammas : \nIazizain : Iazizain, Tiberanin\nIfkren\nIbuyeḥyawen : Ibuyeḥyawen, At Ḥasayin\nAwengut : At Bu Ɣrem, Awen\nIsellanen : At Sman, Ibugenduzen, At Mudju\nAt Maḥfuḍ : At Aziman, Gehahda, Jefafla, Ibunuḥen, Ḥsaneyya\nIɛetmanen\nAt Mimun : At Ḥemmu U Weɛali, At Ṣɣir\nAt Antera\nAt Herru\nAt Tarnart\nAt Awggut\nAt Yemilet\nIcixiyen\nIjdayen : At Ɛli U Leḥsen, At Bu Taba, Sifen, Urala, At Belqasem\nAt Kellad U Weḥfir\nAt Ɛebdallah : Tamzirt, At Bu Zabel, Igedfan, Tigrurin, Bu Twar, Jradat\nAt Waklan : Agdal, Ihubain, Ajdir, Imejniwen, Imelluken\nMrabin : Iɛecuben, At Ṭṭaher\nAt Ɣazi\nAt Menquc d Angad : \nAt Marisen : Bsara, At Mimun, At Sefru\nAt Xelluf : At Bali, ibutcicen, At Ḥaǧ, At Ɛisa, At Bu Ferra\n\nAt Aḥṭiq \n\n At Aḥṭiq i d-yezgan gar Iɣzer n Caraɛa ar Rislan d Tafuɣalt d Zegzel (Zeyzel s tmaziɣt-nsen).\n\nIderman\nAt Ɛaṭiq Ddexala \nTaɣasrut : At Tanut, Tizi Uzemmur, Tazaɣin, Taqerbust, At Mulay Mḥammed, At Sidi Ɛli Bexxay, Ɣerarfa, Hewwara, At Lḥaǧ\nAt Amir : At Ɛli U Yasin, Tizi Ḥemmad, At Amir, Ccerfa n Zegzel, Hwafi\nAt Ɛaṭiq Berranin \nJebala : At Mimun, At Bu Yaɛla\nAt Musi : At Musi Lɛatac, At Musi Rwa\n\nAt Urimmec\n\n At Urimmec, wigi d Iznassen i yellan qrib n tamwyaya n At Bu Yeḥyi d temwaya n At Seṭṭut n temnaṭ n Nnaḍur. Tamaneɣt n At Bu Yeḥyi d \"Lḥasi Berkan\" daɣ \"Lɛarwi\" af webrid gar Nnaḍur d Tewrirt, tamaneɣt n At Seṭṭut d Zayyu. \n\nIderman \n\nAt Abbu : \nAt Tittest\/Tiṭṭest : At Ɛmar, At Yeḥya, At Aḥmed U Weɛli, At Ḥabja, At Yaɛqub, At Yemyam, Zaɛra, At Bu Miya\nBerdil\nḤarakat\nRislan\nAt Bu Xris\nKizennaya\/Qieznnaya\nAt Ɛli Tafliwent\nAt Tayma\/Tahma : Mrabṭin, At Awnut, At Maɛbura, Jrarda, Icerqiyen, At Ɛebdṣadeq\nAt Bu Ɛbd Ssid : Herarad, At Ɛmar, At Kerdad\/Qerdad, Maḥjuba, At Fasir, At Ɛeṭiya\nAt Ɛli Cbab : At Tanzart, At Yeɛqub, At Yusef, At Brahim, At Ssaɛid, At Ɛli Nsaba, At Awenzaxt, At Wal\nAt Nuya\/Nuga : At Barudi, At Ɛetman, At Bu Dawed, Qannin, Legreb\nAt Mahiw\/Maḥiwṭ\n\nImaziɣen\nMerruk","num_words":977,"character_repetition_ratio":0.036,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.251,"stopwords_ratio":0.009,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":25730.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ime%C9%A3rawen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Imeɣrawen d Imaziɣen i yekkan-d seg temwaya n Iznaten (Zénètes s tefransist).\n\nIẓuran\n\nImeɣrawen kkan-d si wefrak n Medɣas\/Madɣis (Imedɣasen), d atmaten n At Yefren d Irnayen acku ɣef wayen U Xeldun, Imeɣrawen d Ifren d Irnayen d atmaten n Meɣra (Ameɣra\/Ameɣraw).\n\nTadinastit n Yimeqranen n Yemeɣrawen\n\nMuḥend Welxir 970.\nƐeṭya 986 - 988.\nZiri Weɛṭeyya 989 - 1001.\nLmuɛezz Weɛṭeyya 1001 - 1026.\nḤemmama U Lmuɛezz 1026 - 1033 yerna 1038 - 1040.\nBa Ɛeṭṭaf Dunas U Ḥemmama 1040 - 1059.\nFuṭeḥ U Dunas 1059 - 1062.\nAjisa U Dunas 1059 - 1061.\n Muannṣer 1065.\n Temmin seg 1067 - 1068.\n\nImaziɣen\nTaqbilt\nAmezruy","num_words":152,"character_repetition_ratio":0.078,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.37,"stopwords_ratio":0.013,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.995,"perplexity_score":29658.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Lla%20%E1%B8%A4nifa","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Lla Ḥnifa, isem-ines unṣib d Iɣil Larbɛa Zubida. Semman-as ar Ḥnifa, weltma-s n Lla Lǧida Tamuqrant, iy ccnan cwiṭ deg iseggassen n 40.\n\nTuderrt-is \n\nTluled deg tama n Yiɣil Mhenni ( Aẓeffun) deg usegwas n 1924. Tawacult-is truḥ ar Lzzayer am waṭṭas n twacculin tiqbayliyen n yimiren iwakken ad affen aɣrum d uxedim.\n\nAsmi yebda traḍ urumi d uliman (2WW), tawaccult Iɣil Larbɛa tuɣaled ar Tmurt n Leqbayel.\n\nDeg usegwas n 1957, lla Ḥnifa tunag ar Fransa am waṭṭas n Inaẓuren di lawan nni. Mid tewwed ar Paris, tebda tamɛccit waɛen macci drus, tamɛccit n waccu id yefka wass yeccat yid. \n\nDeg usegwas n 1957, lla Ḥnifa temllal d Kamal Ḥemadi, yettnadin ɣaf ṣṣut n tmeṭṭut ara yeccnun yides taɣect \"Yidem yidem\". Dɣa yuffa Ḥnifa. \n\nAsmi yekfa traḍ n timunent, tuɣaled Lla Ḥnifa ar wakal n tmurt. Teccna cwit di Lezzayer, tetteki deg tmeɣriwin, teccna di \"Nnuba Lxalat\". \n\nDeg usegwas n 1973, lla Ḥnifa tuɣal tuɣalin taneggarut ar Fransa, anda temmut deg usegwas n 81.\n\nAbrid-is di ccna \n\nAbrid-is di ccna yebda deg temzi-s asmi tella di taddart. Ulac tameɣra anda ur tettɣni ara, anda ur teɛmir-ara urar. \n\nAsmi id uɣal ar Lzzayer deg usegwas n 1951, temllal ak d Lla Yamina, d nettat i-tt yewwin alami d radyu, anda tetteki di tedwilt \" Urar lxalat\" ar tama n Lla Zina, Lla Cṛifa, Lla Yamina, Lla Lǧida Tamuqrant. \n\nImiren daɣen i tebda ccna akw d l'orchestre n Ccix Nurdin, ukud teccna kra n tezlatin am tinna \" Lḥeǧla Ilili\".\n\nTizlatin-is \n\n- A gma texdaɛdiyi\n\n- Siwla-s i Wrida\n\n- A zhar-iw anda tenzid\n\n- A rebbi farreǧ\n\n- Ayen ɛcra snin\n\n- Ay aqcic sers tabalizt\n\n- Ay amitru\n\n- d ṛṛay-iw\n\n- A sidi Aberḥeman\n\n- Aytma lfiraq yuɛar\n\n- Lukkan macci d keccini\n\n- Aḥya Mali\n\n- Debber tura\n\n- Iffuk Laman\n\n- Tawerdett\n\n- Ccaḥ deg ṛṛay-iw amccum\n\n- Yestma\n\n- Ay Afrux\n\n- A yelli a yelli\n\n- A Talimantt\n\n- Wuffan zḥar-is d saɛa\n\n- A zhar-iw a bu tsuqas\n\n- Aḥku-yid\n\n- Agma aḥmam\n\n- Ay Adrar\n\n- A tibratin\n\n- Akka macci akka\n\nTameddurt\nAcennay\n\nTizlit \n\nAlala, alala, \n\nTura d nnuba n lxalat, \n\nAlala, alala, \n\nTura d urar n lxalat, \n\nAy abrid n Sidi Ɛic, \n\nYelha i rrekba ukamyun, \n\nA taqareɛtt n ṛṛiḥa, \n\nId yeddan daxel n uqelmum, \n\nSaḥit a bab n tmeɣra, \n\nIweqmen urar i wedrum, \n\nAy abrid n Sidi Ɛic, \n\nYelha i rrekba u taxi, \n\nA taqereɛtt n ṛṛiḥa, \n\nId yeddan daxel Ibidi, \n\nSaḥit a bab n tmeɣra, \n\nIweqmen urar i lɣacci, \n\nAy abrid iɛzzugen, \n\nYelha i rrekba iɛudiwen, \n\nAy abrid iɛzzugen, \n\nYelha i rrekba iɛudiwen, \n\nSsahit a bab n tmeɣra, \n\nTameɣra s ideballen,","num_words":527,"character_repetition_ratio":0.066,"word_repetition_ratio":0.004,"special_characters_ratio":0.276,"stopwords_ratio":0.019,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":40399.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Yasin%20Ama%C9%9Buc","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Yasin Amaɛuc d amarir aqbayli n ddabex. Illul deg wass n 26 yunyu 1979 di Amizur (Bgayet). Yurar tura am umenṭag i weklub n USO Amizur, am uṭṭun 11 (mraw-d-yiwen). Iket 171 cm deg lqedd d 67 kg deg teẓeyt.\n\nIkluben-ines \n\nyulyu 1999-yunyu 2002 : Tarbaɛt n ilemẓiyen n Bgayet (JSM Bgayet)\nyulyu 2002-yunyu 2003 : Ilmezyen inaddalen iqbayliyen (JSK) \nyulyu 2003-yunyu 2004 : Tarbaɛt n ilemẓiyen n Bgayet (JSM Bgayet)\nyulyu 2004-yunyu 2005 : GC Mɛaskar\nyulyu 2006- yunyu 2007 : CA Batnet \nyulyu 2007-yunyu 2009 : Ilmezyen inaddalen iqbayliyen (JSK) \nyulyu 2009-yunyu 2011 : MSP Batnet \nyulyu 2011-? : USO Amizur \n\nAddalAmarir n Ddabex","num_words":148,"character_repetition_ratio":0.085,"word_repetition_ratio":0.245,"special_characters_ratio":0.358,"stopwords_ratio":0.007,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":50839.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%C6%90ellawa%20Ze%E1%B9%9B%E1%B9%9Buqi","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ɛellawa Zeṛṛuqi (ilul-d deg 5 yulyu 1915- yemmut deg 17 wamber 1968) d acennay aqbayli mechuren n timiḍi wis 20.\n\nTuddert-is \nilul-d deg 5 Yulylu 1915 (05 Juillet 1915) di taddart Ukerma id izgan di tɣiwant umalu laɛrec n at ɛidel, baba-s Sɣir zeṛṛuqi id yussan si taddart Izeṛṛuqen (Leflay) di laɛrec n At Weɣlis, ar taddart ukerma akken ad iccix fella-sen, yemma-s ɛezzug weṛdiya (yelli-s n Ukerma).\n\nZik imawlan tgamin ad gren arraw-nsen ar iɣerbazen ifransisen qqaren makken tɛawalen ad sefḍen isem azzayri akk d ineslem.\n\nBaba-s n ɛellawa ur ixulef ara f wiyaḍ, netta daɣen yugi ad igger mmi-s ar dinna, i-gger-it ar timɛemert umalu (zzaweya n aḥmed u yaḥya umalu) akken ad ilmed leqran akk d tutlayt taɛrabt. \n\nCwiṭ kan akka yemut bab-s yegra-d Ɛellawa d agujil netta akk d gma-s Malek d yemma-s ig refden asawad, t-rebba- d arraw-is di lḥif d lmaḥna,\nƐellawa yewweḍ tura 15 n yiseggasen di lɛemer is netta lxedma n tfelaḥt ur s tehwi ara, it ḥibi cnna, akk d tgitart is dayma deg uḍan unebdu itruḥu ar yiwen n weẓru di ṭerf n taddart akken ad icnnu akk ad ikes f ul is netta d yimdukal-is [azru a d win i-seman azru n lejnun id yezgan gar taddart Ukerma akk d taddart n Tizi Weqdem (Amalu)]\n\nSina iruḥ ar tamdint n Weqbu,sin akkin ar Bgayet akken ad inadi aɣrum-is, dina ig xdem d aḥefaf g yiwet n tezniqt iqqaren \"Azniq Faṭima\" dina daɣen ig sɛa ccix Sadeq Abǧawi lqahwa, Ɛellawa illa ma ad it ḥefif i yemdanen ad icennu, asmi is -d -sla sadeq abeǧawi iɛejb as sut is ḥlawen ihi ifka -y-as afud igerzen akken ad ikcem ar ubrid a n cnna. \nSeg imi ɛellawa icennu di tmeɣriwen di bgayet, g ǧiǧel, deg uqbu icnna ulla deg Umalu (di tameɣra n wemdakil-is)\n\nCwiṭ kan iɣli-d llaẓ f tmurt, lqaɛa ur d tak ara, lxedma ulac, medden akk luẓen, gma-s n ɛellawa t-nfat fransa ar kayan, netta ilaq ad yawi aɣrum i yemma-s, ihi iruḥ netta akk d wemdakul-is ar Fransa anida ig xdem di lmina g Marseille, lxemda n lmina teɛteb t-semsax Ɛellwa innumen it beday ar iman-is yarna ur innumen ara leɛab amuqran, ur yewwi ara iwanect-a dina ig ǧǧa lxedma nni iruḥ ar Paris, ixdem dinna d aḥefaf, neɣ di leqhawi. Sina iruḥ ar Lyon anda ig xdem barman, dina issen yiwet n trumit it iɛawnen aṭas.\n\nDeg useggas n 1951 Ɛellawa yuɣal-d ar tmurt akken ad ixṭeb yelli-s xali-s newara illan tecbaḥ teɣra yarna d yelli-s umerkanti, acu kan baba-s n taḥbibt-is yugit acku netta d acennay cnna di lweq nni d lɛib amuqran, yarna Ɛellawa iznez akk taferka is-d iǧǧa baba-s, ihi ar at twacult is ur isɛi ara ṛṛay.\nƐellawa ur iqdiɛ ara layas yuɣal ixeteb -d newara acḥal d abrid, akken baba-s n tina yeguma ad iḥnin fella-s iruḥ ar lqayed ben ɛli crif, icetka y-as dina id iceyeɛ ar bab as n Newwara inna-yas as tefkeḍ yelli-k mulac ak nfuɣ ar kayan. Ɛellawa yuɣ Newwara, cwiṭ kan sɛan-d mitsen amezwaru \nsina akkin iwwi tawacult is ar Fransa, dina itwala Newwara tarumit-nni, ur t-qbil ara s liḥala-nni ur s yehwi ara at freq argaz is akk d tayeḍ, tuɣal-d ar tmurt tegguma at uɣal ar Fransa, Ɛellawa yuɣal ar Fransa akk d mmi-s, ma d Newwara -sɛa-d yelli-s di tmurt argaz-is ur ihdir ara \nnewara truḥ ar trad n lezdayer temmut d tameɣrast. \n\nƐellawa netta daɣen it ikki di trad dina di Fransa, iznez akk ayen yesɛa akken aten imud i yemjuhad.\nDeg 17 wember 1968(17 novembre 1968) yemmut yemṭel di tmeqbert n Thiais di Fransa.\n\nAbrid n cnna\n\nƔas akken ɛellawa illa iḥemmel cnna, yerna icennu di tmeɣriwin akk d leqhawi maca ur -d yessufeɣ ara aḍebṣ ines amezwaru armi d 1948 dina id icenna snat n tezlatin yiwet s teqbaylit \"telifon ṣoni ṣoni\" anida id yeḥka taḥkayt is wezilin akk di lxedma n lmina, ti snat s taɛrabt \"laḥbab lyum\" \nsina issufeɣ d acḥal tasfift\n1954 : tabrat n taɛzizt, lbabur bu laḥwaci, yugi ad yuɣal, yeɛceq di lbal..\n1956 : a ṛebbi lfedl ik muqer, ayafrux a mmi-s n lḥer,\n1959 : lwajeb n wassen a rebb laḥnin, a yagelid mulana\n1963 : tasekurt, leɛlam n lezzayer yet refrif \n.......\nicnna deg seggas n 1964 di television maca ulac later is ass-a \n\n-tizlatin is akk d netta i-ten --id ittarun d netta diɣ isen-t id ixedmen aẓawan nsent\n\n-di tizlatin is iḥeku-d ayen akk isɛeda di tudert-is, tigujelt-is, lɣerba s, tayri-s, lfiraq akk d tmeṭṭut-is, tamurt is, ....\n-di tuder is akk icnna alla yiwen n duo netta akk d bahiya faraḥ di tizlit yugi ad yuɣal \n-ixdem aṭas akk d ɛemrawi missum \n-imlal acḥal d acennay d t-cennayin: Akli Yeḥyaten, Kamal Ḥamadi, kedouǧa,........\n\nAcennayTameddurt","num_words":1115,"character_repetition_ratio":0.035,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.248,"stopwords_ratio":0.055,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":31449.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Izlan","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Izli ( izlan ma llan aṭas), d yiwent n ṣṣenf deg tzuri taqbaylit ( tamaziɣt s umata). \n\nAwal agi ssexdament i ccnawi id ttawwint tulawin deg tmeɣriwin ilmend n lḥenni. \n\nDeg kra n tamawin n Tmurt n Leqbayel, izlan sawalen-asen Asbuɣar, Tibuɣarin.\n\nIzlan n At Yellilten \n\nAd selliɣ f nnbi, \nYissek ay nbedu,\n\nAccṛif Muḥemmed, \nYeɣran lḥemdu, \n\nAyyagi d lfarḥ, \nS rebbi ad as-neccfu,\n\nAd selliɣ f nnbi, \nNetta ig zdin lsas, \n\nSidna Muḥammed, \nIccbeḥen lahdur fella-s, \n\nKemmlaɣ deg lfarḥ, \nAy Agellid Aɛsas,\n\nArriɣed tiregwa, la siridaɣ lḥara, \n\nAd kksaɣ laḥzen, yellan deg wacḥal ayya, \n\nTaǧmilt i rebbi, taǧnant tegred tara, \n\nArriɣed tiregwa, la siridaɣ iseqfan, \n\nAd ksaɣ leḥzen, yellan deg wacḥal n zzman, \n\nTaǧmit i rebbi, leǧnan yewwted s iẓuran,\n\nArriyed tiregwa, la siridaɣ imnaren,\n\nAd ksaɣ laḥzen, yellan deg yexxamen, \n\nTaǧmilt i rebbi, leǧnan yegred ixfawen, \n\nArriɣed tiregwa, la siriday ixxamen,\n\nAd ksaɣ leḥzen, yellan deg ulawen, \n\nTaǧmilt i rebbi, taǧnant tegred afriwen\n\n(...)\n\nIzlan n Tfilkut (At Yellilten)\n\nWi llan lḥara yaggi, \n\nYessan s lebyad, \n\nI-tt-id ikcmen d irgazen, \n\nAy At ṣṣebaḍ, \n\nKeccini a bab n tmeɣra, \n\nA lbaz acmamar, \n\nWi llan lḥara yaggi, \n\nYessan s uɛequc, \n\nI-tt izdɣen d ilmezyen, \n\nAy At Ukartuc, \n\nKeccini a bab n tmeɣra, \n\nTissas n Aɛmiruc, \n\nWi llan lḥara yaggi, \n\nSeqfen s lqarmud, \n\nNnan-i n bab n tmeɣra, \n\nD ttefaḥ amgud, \n\nTaqbaylit tezwar-asen, \n\nTezwar i leǧdud,\n\nIzlan n At Yettura \n\nIzlan n Mniɛ (At Yettura) sɣur Nna Ṭawes Idinaren\n\nTasusmi, \n\nTasusmi ay at wurar,\n\nMa yekkat wegris,\n\nUyama yekkat wegris, \n\nTikyi-nnaɣ s yqis, \n\nFellawen ig yeccbah wurar, \n\nAy At Ttaryis,\n\nTasusmi, \n\nTasusmi ay At Wurar, \n\nMa tekkat yehwa, \n\nUyama tekkat yehwa, \n\nTikyi-nnaɣ s lyanna, \n\nFellawen ig yecbaḥ wurar, \n\nAy At yḥara, \n\nTasusmi, \n\nTasusmi ay At Wurar,\n\nMa yekkat wedfey,\n\nUyama yekkat wedfey, \n\nTikyi-nnaɣ s yeɛqey, \n\nFallawen ig yeccbaḥ wurar, \n\nAy At Yemkaḥey,\n\nIzlan n At Yessɛed \n\nSbaḥlxir a tislit, ay udem n rrbaḥ, \n\nḤekkun ɣef wergaz tuɣed, \n\nAmzun d lemsbaḥ, \n\nLexbar ad yawwed yemma-m, \n\nAd teɛyu tferaḥ, \n\nSbaḥlxir a tislit, aqadum n lehu, \n\nḤekkun ɣef wergaz tuɣed, \n\nAmzun d asaru, \n\nLexbar ad yawwed yemma-m, \n\nAd teɛyu zzehu.\n\nIzlan n At ɣubri \n\nLehna yiswen, \n\nA lechur id illulen, \n\nBab n tmeɣra, \n\nAy azrar ɣef yefzimen, \n\nWaggi d urar, \n\nS lehna n taddart-nwen, \n\nLehna yiswen, \n\nA lechur wid n tefsut, \n\nǦuǧgen lenwar, \n\nLeǧnan icbḥen tamurt, \n\nAqliyi usiɣed (ad) ak ferḥaɣ, \n\nAy afaruǧ n tsekkurt, \n\nLehna yiswen, \n\nA lechur deg ccetwa, \n\nZewǧen lenwar, \n\n(D) Leǧnan icbḥen lḥara, \n\nAqliyi ussiɣed (ad) ak ferḥaɣ, \n\nAy afaruǧ n Tnina, \n\nNek mi ttɣeniɣ, \n\nSiɣertemted ar lkanun,\n\nAxxam yeccur, \n\nD imcebḥen ak d At laɛyun, \n\nAqliyin ussiɣed (ad) ak ferḥaɣ, \n\nA win si yezha wedrum, \n\nNek mi ttɣeniɣ, \n\nYeseɣret weǧgu alemmas, \n\nAxxam yeccur, \n\nD imcebḥen ak d ibrenyas, \n\nAqli ussiɣed (ad) ak ferḥaɣ, \n\nA win si tezha yemma-s, \n\n(...)\n\nArriɣed isafen\n\nUr siridaɣ ixxamen, \n\nAd ksaɣ leḥzan, \n\nI wul-iw bezaf yuḍen,\n\nTaǧmilt a rebbi,\n\nLeǧnan grand afriwen,\n\nArriɣed isafen,\n\nUr siridaɣ lḥara, \n\nAd ksaɣ laḥzan,\n\nI wul-iw bezaf aya,\n\nTaǧmilt a rebbi,\n\nLeǧnan yegrad tara\n\n(...)\n\nIcewwiqen n At Frawsen \n\nA tazanet yerructan,\n \nAr yiri n wassif,\n\nYerra-s bab-is tisulla,\n\nTelluga s lexrif, \n\nAd ccekraɣ Sidi ...\n\nA lwiz n ttsarid, \n\nA tazanet yerructan, \n\nAr yiri n yeɣzar,\n\nYerra-s bab-is tisulla, \n\nTelluga s ttmar, \n\nAd ccekraɣ sidi...\n\nA lmesk w lɛmbar, \n\nA tazanet yerructan, \n\nAr yiri b umdun, \n\nYerra-s bab-is tisulla, \n\nTelluga s lqlum, \n\nKeccini a Sidi..\n\nA lwiz uqelmun, \n\nA tazanet yerructan, \n\nAr yiri n tala, \n\nYerra-s bab-is tisulla, \n\nTelluga s tara, \n\nAd ccekraɣ Sidi .... , \n\nAy izem lḥara, \n\nA tazanet yerructan, \n\nAr yiri ugelmim,\n\nYerra-s bab-is tisulla, \n\nTelluga s wedmim, \n\nAd ccekraɣ Sidi, \n\nAy izem ay umɛin..\n\n(....)\"\n\nWexreḍ da a yat Wurar,\n\nNussad ad nezḥu,\n\nUssan-d Yemnayen n Ḥemza,\n\nYenumen lhu,\n\nAqlaɣ newwid zariɛa,\n\nRebbi ad yeselhu, \n\nWexreḍ da a yat Wurar, \n\nNussa-d ad nɣenni,\n\nUssan-d Yemnayen n Ḥemza,\n\nYenumen acali, \n\nAqlaɣ newwid zariɛa, \n\nRebbi ad yesemɣi,\n\nWexreḍ da a yat Wurar\n\nNussa-d ad necdeḥ,\n\nUssan-d Yemnayen n Ḥemza,\n\nYenumen ameṛṛeḥ, \n\nAqlaɣ newwid zariɛa, \n\nRebbi ad yeserbaḥ, \n\nWexreḍ da a yat Wurar, \n\nNussa-d ad ncewwaq, \n\nUssan-d Yemnayen n Ḥemza,\n\nIteddun d lbraq, \n\nAqlaɣ newwi-d zariɛa,\n\nI lbaz aṛemmaq, \n\nWexreḍ da a yat Wurar, \n\nNussa-d ad nfreḥ, \n\nUssan-d Yemnayen n Ḥemza, \n\nYenumen ameddaḥ, \n\nAqlaɣ newwi-d zariɛa, \n\nI lqed n rwayaḥ, \n\nWexreḍ da ay at Wurar, \n\nNussa-d ad necnu, \n\nUssan-d Yemnayen n Ḥemza, \n\nYenumen anebdu, \n\nAqlaɣ newwi-d zariɛa, \n\nI mmis ufalku, \n\n(...)\n\nIzlan n Igerssafen \n\nḤeǧbaɣed yḥenni, cced-is warɛad yeffsi, \n\nZziɣed i lhara, Gi yella sbaɛa uremyi, \n\nKeccini ay isli, tisas n yizem aweḥci, \n\nḤeǧbayed lḥenni, qbey ad bezgen waman, \n\nZziɣed i yhara, gi yella sbɛa yḥemam, \n\nKeccini ay isyi, tisas n yizem amezyan, \n\nAd selliɣ f nnbi, ad yers lḥenni, \n\nBwint ymuyuk, di tmura yhenni, \n\nAd yeqqen yesyi, ay izem aweḥci, \n\nAd selliɣ f nnbi, ad yers ymetred, \n\nBwint ymuyuk deg wanda yebɛed, \n\nAd yeqqen weqcic ay azrar n dheb, \n\nKeccini a baba-s, d-tiɣmart ɣef i-d yarna lsas, \n\nAy itri imcaɛcaɛ, id yullin taggara n wass, \n\nAdrum igi tellid, ur yettgwad lweswas,\n\nKeccini a baba-s ay aɣanim uẓetta, \n\nAy aǧgu n dheb, yegren iǧga lfeṭṭa, \n\nAdrum gi tellid, ur yettgawad mi(k) yesɛa, \n\nAwi-d afus-ik, awi-d aḍad ayeffus, \n\nBrud i tqendurt, timgerrezt ar aggus, \n\nkeccini ay isyi, tisas n yizem amekyus, \n\nAwi-d afus-ik, awid aḍad aziymad, \n\nBrud i tqendurt, timgerzet n lekmam, \n\nKeccini ay isli, tisas n yizem amezyan\n\n(...)\n\nAd ccekraɣ, \n\nTiduyan, \n\nTilmeẓyin, Timeqranin, \n\nArniɣed i teslit, m laɛyun tiberkanin, \n\nArniɣed i yemma-s taderɛett seddaw uɣanim, \n\nArniɣed i baba-s fella-s iteddu wedrim,\n\nIzlan n Timezrit \n\nAy aɛsas n lḥara, \n\nNekcem-i-id s nnya, \n\nNdelb-ik, nedleb rebbi, \n\nMuda-s arrac d-tayuga\n\nAy isli-nneɣ, ay ameɛdur, \n\nAk neqqen lḥenni uqendur, \n\nAy isli-nneɣ, ay amekyus, \n\nAk neqqen lhenni iw yeffus, \n\nA tayugga tacerqit, \n\nIkerzen ddaw timezrit, \n\nTefka-d ssba almi tmal, \n\nlḥeb yuggar tizitt\n\nAzaɣar n Sumam \n\nA tizizwit, \n\nIyyad nek yidem ad meṛṛeḥ, \n\nAd nekkes lenwaṛ, \n\nUjeǧǧig mara ad yeftaḥ, \n\nAy ameẓẓyan, \n\nKecc d lmesk nek d rwayeḥ, \n\nA tizizwit, \n\nIyyad nek yidem ad nccali, \n\nAd nekkes lenwaṛ, \n\nUjeǧǧig mara ad yeɣli, \n\nAy ameẓẓyan, \n\nKecc d lmesk nek d lǧawi, \n\nA tizizwit, \n\nIyyad nek yidem ad nḥewwes, \n\nAd nekkes lenwaṛ, \n\nUjeǧǧig mara ad yenkes, \n\nAy ameẓẓyan, \n\nKecc d lefnaṛ n Tunes\n\nAsbuɣar deg Iwaqquren \n\nAd nselli f nnbi, \n\nFella-s i nebdu, \n\nAd nebdu ccekran, \n\nAd nccekar kra dda, \n\nAd ncekar At wexxam, \n\nAd nernu At berra, \n\nAy At Iderma, \n\nBuddaɣ-wen lehnna,\n\nAssa d asaɛdi, \n\nCekrent yemrabḍen, \n\nAwi-d aɣerbal,\n\nI seksu n yirden, \n\nA bab n tamɣera, \n\nAy izem ireɛden, \n\nTtfaɣ lmesbaḥ, \n\nS uyuffus ayeffus, \n\nZziɣed i lḥara, \n\nǦuǧgen leɣrus, \n\nA bab n tmeɣra, \n\nA lbaz amekyus,\n\nA lal n tmeɣra, \n\nA teǧra n lyasmin, \n\nA teǧra n lim,\n\nYenqec ugarzim, \n\nTeswid mitayen, \n\nLgelba d adrim, \n\nWin ik mi nusben, \n\nWallaḥ war yendim, \n\nKemmini a tislit,\n\nLmakla-m yecbaḥ,\n\nLaɛyun n tnnina,\n\nTefɣed (ad) tmerreḥ,\n\nWin ik (m) yuɣen, \n\nAla lxir d rrebaḥ,\n\n(...)\n\nAẓawanTamedyazt","num_words":1763,"character_repetition_ratio":0.057,"word_repetition_ratio":0.006,"special_characters_ratio":0.292,"stopwords_ratio":0.035,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":13573.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Agemmay%20amazi%C9%A3%20alatin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Agemmay amaziɣ alatin yefsa ɣef ugemmay alatini. I umaziɣ n ugafa (Merruk d Lezzayer d Libya), agemmay Amaziɣ Alatin isseqdac 23 isekkilen Ilaṭiniyen imɣulen d 10 isekkilen-nniḍen n ugemmay Alatin.\n\nAgemmay-agi d agmud n uzdal n agemmay Alatin i tirawt n tileqmant timaziɣint am Taqbaylit d Tarifit, seg iseggwasen 1840. I ɛedda s aṭas isseɣwelen, uqbel ad yaweḍ ar lqem amiran.\n\nIqbayliyen semman-as Tamɛemmrit, tajmilt i Mulud Mɛemmri, amesnilsi i t-yersan deg udɣaɣ aseggas n 1973.\n\nAgemmay Amaziɣ Alatin isseqdec abaɛda i tirawt n amzun akk tileqmant n tutlayt Tamaziɣt. Yezmer daɣen ad yeseqdic i tutlayin n Merruk (tid i seqdacen Tifinaɣ).\n\nNB: Zik nesseqdec, \"ţ\", \"z̧\", maca mači tura (Kamal Naït-Zerrad, Tajerrumt Tatrart n Teqbaylit).\n\nUnicode\n\nA 0190 (latin capital letter open E = latin capital letter epsilon)\na 025B (latin small letter open e = latin small letter epsilon)\n African\n lower-mid front unrounded vowel\nTc 010C (latin capital letter C with caron)\ntc 010D (latin small letter c with caron)\n Czech, Slovak, Slovenian, and many other languages\nDh 1E0C (latin capital letter D with dot below)\ndh 1E0D (latin small letter d with dot below)\n Indic transliteration\nDj 01E6 (latin capital letter G with caron)\ndj 01E7 (latin small letter g with caron)\n Skolt Sámi\nH' 1E24 [latin capital letter H with dot below]\nh' 1E25 [latin small letter h with dot below]\n Indic transliteration\nGh 0194 (latin capital letter gamma)\ngh 0263 (latin small letter gamma)\n African\n voiced velar fricative\nSz 1E62 [latin capital letter S with dot below] \nsz 1E63 [latin small letter s with dot below] \n Indic transliteration \nDt 1E6C [latin capital letter T with dot below] \ndt 1E6D [latin small letter t with dot below] \n Indic transliteration \nZs 1E92 [latin capital letter Z with dot below] \nzs 1E93 [latin small letter z with dot below] \n Indic transliteration\n\nIsekkilen imɣulen\nTira: I ubeqqeḍ n isekkilen s Tifinaɣ, zdem afaylu agi : ircam.ma , dɣa ḥrez it ddaw \"C:\\windows\\fonts\" (beddel \"C\" s usekkil n uẓar ma Windows ur yeserkeb ara deg uḍebsi C).\n\nNniḍen\n\n(*) Agraw Imaziɣen\n\nIsekkilen-nniḍen\n\ntt=ts\nzz=dz\n\nAdelsumuɣ\n\n Grammaire moderne du kabyle, Tajerrumt tatrart n Teqbaylit. Éditions Karthala, 2001,\n\nẒer daɣen\n Tifinaɣ\n\nagemmay","num_words":491,"character_repetition_ratio":0.156,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.27,"stopwords_ratio":0.018,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.982,"perplexity_score":38856.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Si%20Ma%E1%B8%A5mud%20Wazza","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Si Maḥmud Wazza d yiwen unaẓur ameqqran n tẓuri taqbaylit. D yiwet seg tgeǧda n uẓawan Aqbayli.\n\nTameddurt-is \n\nSi Maḥmud Wazza illul deg tama n Yeɣbuliyen deg At Wartiran, deg usegwas n 1924.\n\nDeg usegwas n 1938 iṛṛuḥed ar Lzzayer tamanaɣt f uḍar. Yeṭṭef lexdma deg Ben Ɛaknun. Di la Qasba n Lzzayer yemlal d inaẓuren am Ḥmed Meǧǧdul, Mulud Lbaḥri, Ḥaǧ Racid, Ḥaǧ Zerruq. \n\nDeg useggwas n 1944 alami 1955 yella di Fransa.\n\nAbrid-is di tẓuri \n\nYeccna deg Umaṭṭaf n teqbaylit deg usegwas n 1940 s lemɛawna n Ccix Nurdin. \n\nYeccna kra n tezlatin am : Aguǧil, Jet-iyi ad ɣenniɣ (1958), Lɛiq Tamuqrant, d waṭṭas n tezlatin n ddin (Ameddaḥ) akw d Lla Cṛifa, Lla Yamina, Lla Zina, Ccix Nurdin. Yesɛa nnig 100 n tuɣac. Imeslayen n tuɣac-is n Ccix Nurdin akw d Aɛmar Uḥadda. \n\nDeg 1955 yesɛedda timzizelt (le concours), irrebaḥ-i-tt. Dɣa yekccem ar Rradyu n Teqbaylit. Di rradyu yekkat taǧewaqt, lefḥel, lɣida i marra inaẓuren n Rradyu n Teqbaylit.\n\nYettiki di tedwilt \"La Muḥamadya\" deg fus n Ccix Lɛenqa akw d Aɛmar U Yaɛqub, Muḥ Akli (n At Wartilan), Aɛmar Ujelwaḥ. Deg tedwilt aggi n \"La Muḥamadya\" ulac tullawin yettikin deg-s. Nutenti sɛant tadwilt n ccna n ddin waḥden-sent. \n\nYexxdem akw d Ccix Leḥsnawi deg Fransa (deg usegwas n 1944), Akli Yahyaten, Daḥman Lḥarraci, Cṛif Xeddam, Ṭaleb Rabaḥ, Maɛṭub Lwennas, Lla Cṛifa, Lla Yamina, Lla Zina. Yessen daɣen wiyyad am Zerruqi Ɛellawa.\n\nAnaẓurTameddurtAcennay","num_words":335,"character_repetition_ratio":0.064,"word_repetition_ratio":0.012,"special_characters_ratio":0.251,"stopwords_ratio":0.024,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":43162.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/George%20Orwell","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Eric Arthur Blair (d isem-ines s tidett) d amyaru Agglizi, ilul-d deg 25 yunyu 1903, immut deg 21 yennayer 1950.\nYiwen seg yedlisen-is yettwasnen aṭas d winna i wumi yeqqar : 1984.\n\nTira-s\n\nBurmese Days (1934) \nKeep the Aspidistra Flying (1936)\nAnimal Farm (1945) \nDown and Out in Paris and London (1933) \nHomage to Catalonia (1938)\nA Nice Cup of Tea (1946)\nShooting an Elephant (1936)\nBoys' Weeklies (1940)\nThe Art of Donald McGill (1941)\nW. B. Yeats (1943) \nArthur Koestler (1944) \nHow the Poor Die (1946) \nPolitics and the English Language (1946)\n\nTimedyazin\n\nRomance\nA Little Poem\nAwake! Young Men of England\nKitchener\nOur Minds are Married, But we are Too Young\nThe Pagan\nThe Lesser Evil\nPoem From Burma\n\nAmaruTameddurt","num_words":203,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.334,"stopwords_ratio":0.034,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.699,"perplexity_score":27198.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Blaise%20Pascal","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Blaise Pascal ilul deg 19 yunyu 1623 deg Clairmont (Clermont-Ferrand n wass-a) deg Fransa, immut deg 19 ɣuct 1662 deg Paris. Yella d afelsuf, amsnulfu, d amaru afrensis.\n\nAyen yura Blaise Pascal\n\nEssai pour les coniques (1640)\nExpériences nouvelles touchant le vide (1647)\nRécit de la grande expérience de l’équilibre des liqueurs (1648)\nTraité du triangle arithmétique (1654)\nLes Provinciales (Correspondances 1656-1657)\nÉlément de géométrie (1657)\nDe l’Esprit géométrique et de l’Art de persuader (1657)\nHistoire de la roulette (1658)\nL’Art de persuader (1660)\nPensées (1669, posthume)\n\nTameddurt\nAmsnuflu\nAfelsuf","num_words":138,"character_repetition_ratio":0.053,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.298,"stopwords_ratio":0.007,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.483,"perplexity_score":19308.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%C6%90eb%E1%B8%8Della%20%E1%B8%A4aman","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ɛebḍella Ḥaman d Amaru Aqbayli ilulen deg useggas n 1936 di taddart n At Dawed deg Iɛeṭṭafen, lwilaya n Tizi Wezzu.\n\nTameddurt-is\n\nTemẓi-s\nIlul-d deg useggas n 1936 di taddart n At Dawed deg iɛeṭṭafen. D agujil n ubabat ɣer 9 iseggasen di leɛmeṛ-is. Yetturebba-d , am netta am atmaten-is, di twacult n Ddada-s deg Ihran (Wehran). Taɣuri-s yebda-tt deg uɣerbaz n Tmesgida deg At Aaqil. Abḍella amecṭuḥ, yella d uẓwiṛ, d uḥric, ilemmed s lemɣawla. Ger yiḍ d wass yufa-d iman-is di Lmadrasa El falaḥ di temdint-agi n Ihran (Wehran), ikemmel deg-s taɣuri. Abḍla yuki ɣef yiman-is, yefti wallaɣ-is ɣef tnekkit-is (identité) ɣef ayen meṛṛa icudden ɣer tutlayt-is. Di temdint-agi n Wehran iḥus belli yella kra it-yessemgaraden netta d wid is-d-izzin, ama di tutlayt neɣ di kra n leɛwayed. Lxilaf-agi iḥus-as am timmist di lǧetta, labaɛda ass-nni deg is-yugi Ccix-is deg uɣerbaz ad yemmeslay s teqbaylit “Tutlayt n lkuffar” (Luɣat El kuffar), rnu ɣer waya yewwet-it acḥal n tikelt ɣef teqbaylit yessexdem daxel n uɣerbaz-agi. Tadyant-agi teqqim-as i Abḍella Ḥaman d cama deg wallaɣ-is.\n\nUssan n tegrawla\n\nAss mi meqqar, yefhem ddunit ugar, yessen d acu d azref, d acu d tidett, yessen daɣen iberdan yettawin ɣer tmusni, yuɣal d win yeffuden tafat. Di tallit-nni yettwali atmaten-is nḥafen, agdud s lekmal-is yenneɛtab, yettwafareṣ sɣur ucengu afransis, dɣa yuɣal yefratt di rray-is akken ad yali s adrar, akken ad iḥareb aṛumi. Kra n isegwasen akken iserdasen n Fransa ḥebsent deg wedrar n Sidi Ali Benyub di tama n umalu n tmurt. Ḥekmen fell-as s 20 isegwasen n lḥebs. Isegwasen imezwura yesɛeddaten-id di lḥebs n Sidi Belaabas, syen akkin uɣalen wwin-t ɣer lḥebs n Lambèze, (Timḍelt n nnig tmurt akken is-isemma Muḥend Uharun). Dɣa di lḥebs-agi id-yerra Dda Abḍella Tira ger wallen-is. Xas akken yessen taɛrabt, yessen tafransist, maca netta yefren tira s teqbaylit. Yura aṭṭas n isefra, yura aṭṭas n wungalen, yessuql-d aṭṭas n yedlisen ɣer teqbaylit am : Ṛubaɛiyat n Omar Xayyam. Abḍella Ḥaman yeḥka-d ɣef ass mi yella di lḥebs yenna : Yiwet n tikelt, seg waken iyi-fukent tewriqin, ifuk-iyi daɣen wemru, dmeɣ-d tacekkart n Ssima, ferqeɣ-tt, xaḍeɣ-tt am ukayit, rniɣ dmeɣ-d abruy n lbarud (tirgin), uriɣ yis isefra-w…(…)Aṭṭas iyi-sarɣen isardasen n Fransa seg wayen uriɣ.\n\nSegmi tefra tegrawla\n\nAkken tefra tegrawla, di 1962, Abḍella Haman yeffeɣ-d si lḥebs. Yemlal d Dda Lmulud At Maamar, yemmeslay yides ɣef teqbaylit, ɣef uguren id-tt-magaren iqbayliyen di Lezzayer. Abḍella Ḥaman yesteqsa Dda lmulud ɣef ssebba it-yeǧǧan ad yaru idlisen-is ḥaca s tefransist, acuɣer ur ten-yuri ara qebbel s teqbaylit? Dda Lmulud yerra-y-as-d, yennaya-s belli yuraten akken ad ten-fehmen merra leǧnas. Abḍella Ḥaman s wurrif d imeṭṭi, yeḥka-y-as tadyant yeḍran yides di Wehran, amek it-ttlaqaben ɣef teqbaylit-is, amek is-ugin ad yemmeslay s tutlayt-is, yenna-y-as daɣen belli ilaq yal amusnaw aqbayli ad yaru s teqbaylit-is, mači ḥaca s tefransist kan neɣ s taɛrabt. Lmulud Maamri iɛuhed seg wass-nni Abḍella Ḥaman dakken tira-s ad d-tili ḥaca s teqbaylit, ma d ayen iɛnan tira s tefransist ad d-tili ḥaca i lmend n teqbaylit.\n\nAssa\n\nAss-agi Dda Abḍella yettidir di Wehran, yesɛa 76 iseggasen di tudert-is. Ayen merra yura yefka-t i Useqqamu Unnig n Timmuzɣa (H.C.A) akken ad t-id-sizergen. Dda Abḍella d ameɣnas di tili, d win ur yettzuxxun s wayen yefka i tmaziɣt, d win yefkan melba ceḥḥa i tutlayt, i tsekla akwed yidles amaziɣ.\n\nGer yedlisen yura Ḥaman Abḍella\n\nRomeo akwed Juliette (tasuqilt).\nNnehta tamezwarut\nTismin n tayri\nMerwas deg lbarj n yiṭij\nYeḍra wayen ur nḍerru\naɣuct n usirem\nTasuqilt Rubaɛiyat n Umar Xayyam\nTayri yerran amɣar d ilemẓi\nImeɣnasen\nTagrawla d leḥbas…\n\nAmedya ger wayen yura\n\nTamselyut \nhttp:\/\/www.kabyle.com\/tmz\/articles\/%E1%B8%A5aman-ab%E1%B8%8Della-ame%C9%A3nas-di-tili-21054-05112012.html\nhttp:\/\/www.depechedekabylie.com\/index.php?news=55000&output_type=rss\nhttp:\/\/amaynu.net\/2011\/03\/3870\/\n\nḤaman\nḤaman\nḤaman","num_words":857,"character_repetition_ratio":0.045,"word_repetition_ratio":0.007,"special_characters_ratio":0.231,"stopwords_ratio":0.042,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":13887.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/A%C9%9Bmer%20Imac","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Aɛmer Imac (s tlatinit : Imache Amar), d argaz n tesertit Aqbayli, ilul ass n 7 Yulyu 1895 deg taddart n At Meṣbaḥ Tamurt n Iqbayliyen deg tɣiwant n At Dwala, yemmut ass n 7 Fuṛaṛ deg useggas 1960.\n\nTameddurt-is\n\nTemẓi-s deg At Dwala\n\nDeg yiwet n taddart, isem-is At Mesbaḥ n tɣiwant n At-Dwala, ass 07 n yulyu n useggas n 1895, ilul-d yiwen n llufan semman-as Aɛmer Imac. Tawacult-is d tin i ixeddmen tafellaḥt seg zik, am twaculin meṛṛa n temurt n Leqbayel.\n\nAɛmer, yekcem ɣer uɣerbaz, asmi yesɛa tmenya iseggasen deg leɛmeṛ-is, aɣerbaz i d-yusan deg taddart n Tegemmunt Ukerruc. Yeffɣ-d seg-s deg useggas 1908. D yiwen i yezemren, sin iseggasen kan mi i d-yeffeɣ yebda leqdic deg useggas 1910, armi qrib ad yewweḍ ṭṭrad agraɣlan amezwaru n 1914, yekker yunag ɣer Fransa.\n\nDeg Fṛansa\nYufa-d dinna axeddim, deg yiwet n teḥanut. Aɛmer yessen axeddim-is akken iwata. Ur yelli ara d aɣrib yeqqimen deg yiwen wemkan, ɣas ulama ixuṣṣ din kra n ttawilat, yessen ad iɣer, am wakken daɣen yessen ad yaru akken iwata tafransist. Armi d aseggas n 1926 i d-yufa amkan i t-iɛejben. Sutren-as ad tessalin d aqerru n yixeddamen.\n\nɣas ulama deg wuṭṭun wis ɛecra n weɣmis El Umma n wayyur n yebrir 1933, i d-iban i tikkelt tamezwarut yisem n Aɛmer Imac d amyaru aɣella. Aɛmer yettaru si zik, maca s yisem nniḍen. Yeqqim deg weɣmis El Umma armi d aseggas 1937, d aɣmis i s-yerran azal, i s-yefkan udem ama di tmurt ama di berra.\n\nTmenya n yiseggasen n lxedma, armi d aseggas 1933, anida d-yufrar deg wegraw n 28 mayu 1933 d amaray amatu n Yetri n Ugafa n Tferka. D aɣelnazri ɣef Lezzayer Tazzayrit, di tmurt n yeɛdawen, i lmend n umennuɣ-is s tuffra, yettwattef ɣer lḥebs ass n 5 deg unbir 1934, yerna ixelleṣ 200 frank n lexṭiyya. Mi i iɛedda di ccreɛ ttren-t, tirririt-is : « nefraḥ aṭas aṭas, mi d-tewweḍ tegnit am tagi, i tikkelt tamezwarut, i tikkelt tamezwarut, 101 iseggasen ayagi, ad d-nssuɣ lmeḥna-nneɣ zdat n teɣdemt tafransist, ad teslem awal-nneɣ s yimeɣnasen n ugafa n tfarka ». Setta n wayyuren i yeqqim, yeffeɣ-d deg wayyur n mayu 1935.\n\nUr yuɣal ara ɣer wemkan-is n lxedma, sebba ɣef umennuɣ aserti, yelha-d d Yetri ENA. D bab n tidet, yessawaḍ awal-is. Degmi i d-yufrar deg useggas 1935 ɣer tama n uselway n Yetri ENA Meṣṣali Lḥağ. Ma d aselaway amezwaru, seg useggas 1924 ar 1926, isem-is Ğeffal Muḥamed i d-ilullen deg useggas n 1885 di taddart At Ḥag n tɣiwant Irğen.\n\nSeg asmi i iruḥ, Messali ɣer umdakkel-is Cekkib Arslan ɣer Genève, deg wayyur n wunbir 1935 ar yunyu 1936, d Imac, Yaḥyawi, Nwira d Rağef i iheddren s yisem ukabar n Yetri, armi d-yuɣal Meṣṣali di tallit n Tirni Taɣerfant1. yessaweḍ lḥal sin imddukkal-a, i tikkelt tamezwarut, ur msefhamen ara, anwa i d abrid ara awin deg unebdu 1936, ay-a sebba-ines d tamuɣli ukabar ɣef tkebaniyin n lɛesker agraɣlan2, anida Aɛmer Imac yugi ad yili ɣer tama n leḥkem n Tirni taɣerfant n Spanyul, acku aneggaru-ya yugi ad yeqbel timunent i wid yellan seddaw n laɛnaya-ines, ladɣa tamnaḍt n Rrif. Tugin-agi n uttekki n Yetri ENA ur yelli wemsefhem d Ukabar Azduklan Aṛumi (PCF) di tallit n Tirni taɣerfant.\n\nImac ur yessusum ara, yezga yeqqar-d ayen i t-iceɣben, di lweqt anida tamuɣli n Ukabar Azdukklan Aṛumi ɣef Blum Violet ur telhi ara. Deg tirririt n Aɛmer Imac i wid yellan deg-s, yenna: ṭṭfen amkan n yir rraṣa, ay imdukkal n yeɛdawen. Ma d tamuɣli-ines ɣef Blum yenna : ur yelli d ayen yelhan, d akellex kan fell-aɣ.\n\nSeg tallit-nni, amennuɣ ger Aɛmer Imac d Messali yettnerni. Mi d-yehder wegraw n Yetri n Ugafa n Tfarka, i d-yeḍran ass n 27 di yebrir 1936, di temdint n Grande aux Belles, zdat n 500 n yimeɣnasen, Aɛmer yerfed awal, yesmekta-d deg-s amezruy n ukabar n Yetri, yenna: d nek i yellan s deffir n tlalit n Yetri ENA, seg tama nniḍen yenna, amek Messali ur yettwaṭṭef ara ɣer lḥebs deg useggas 1935, d acu i d sebba? Mi yesla ttɛeggiḍen kra n yimeɣnasen s uselway Messali, yerra-yasen : tiddukla ilaq ad teddu d wahil-ines mačči ddaw n ufus n yiwen wergaz.\n\nƔas akken yeḍra yid-s wannect-nni, Aɛmer yeqqim, yettkemmil amennuɣ deg ukabar n Yetri, d imenɣi mgal ukabar n Tirni Taɣerfant, acku d akabar-agi i d-yeglan s uselyen n Yetri n Ugafa n Tferka. Deg awal-is, d amaray amatu yenna : d akabar n Tirni Taɣerfant i d sebba n uselyen n ukabar-nneɣ. Amgirred ger Aɛmer d Messali irennu ula di lweqt n lḥeṛs mgal Fransa, messali yesuffeɣ-d yiwet n tikti ɣef tlalit n Umnir 1Azzayri. Si tama tayeḍ, Imac yessuter timunent i tmurt n Lezzayer. Ɣas ulama yella ger-asen wugur aserti, sawḍen ad mlilen, Aɛmer yesɛa kan deffir-s imeɣnasen d Lqbayel, ma d Messali yesɛa ula d netta wid n temnaḍt-is. Di temlilit-agi Aɛmer yerfed awal, yefka-d amedya n tmurt n Leqbayel yellan si zik, tessen amek tetteddu s tlalit n useqamu agdudan, d amgdul, ula d fransa neɣ timura nniḍen mazal ur ssinent walen-agi. Ugur aserti yellan si zik, maca iban-d aya-a kan, ger imeɣnasen, amek ara tili Lezzayer ɣer zdat, d taɛrabt d tineslemt neɣ d tin n yedles d tutlayt n tmaziɣt.\n\nUssan n ṭrad agraɣlan wissin\nMi yebda ṭṭrad agraɣlan wis sin, yal yiwen yesmuqul d acu ad d-yawi, d acu ad d-yaker neɣ ad d-terbaḥ, ma d Aɛmer ur d-yelhi d yiman-is, d win yettzidin di leqdic. Taggara n useggas 1938, yeḍra-d di Fransa wegraw aɣelnaw2 i d-yettwaheggan s tiktiwin n Imac d wemdakkel-is Yaḥyawi. Deg temlilit-agi, Imac, yewwet-d deg Fransa d tmura nniḍen i tt-yettɛawanen, tid yettwalin timura n Tefriqt Ugafa i nnfeɛ-nsent kan, yenna : « Ifriqiyen, yessaweḍ lḥal fell-asen, ad walin nnfeɛ-nsen di tmurt-nsen, ilaq ad ḍefren abrid n umennuɣ i wakken ad ḥarben ɣef tmura-nsen ». Mi d-yella uselyen n Ukabar n Uɣref Azzayri (PPA), Aɛmer yettwaṭṭef ɣer lḥebs, acku yella zik d amaray amatu n Yetri, ay-a yella-d deg useggas n 1940, yemlal dinna d yemdukkal-is n ukabar n weɣref, acku yugi ad yeqbel timlilit d leḥkem Vichy.\n\nAxeddim aneggaru n Aɛmer Imac yella-d deg useggas 1942. Iruh ɣer Lalman, ulac win yeẓran d acu n sebba, yuɣal-d ɣer Fransa ur yettu tasertit. Ṭtrad wis sin mačči d ayen yelhan i d-yewwi ama i netta ama i Tmurt-is.\n\nTuɣalin ɣer Lezzayer d tegrawla n Tuber 54\nAyyur n yennayer n useggas 1947, ikcem-d ɣer Lezzayer, ikemmel axeddim di Lezzayer Tamanaɣt. Deg waggur n fuṛar, yura tabrat n lefraq i yemdukkal-is yettidiren di Fransa. Yessefhem-d sebba n tuɣalin-is ɣer tmurt d temsalt yellan gar-as d Messali. D ayen yelhan i yexdem, yenna-d daɣen deg-s: « Ma tella tɣawsa, ilaq imenɣi fell-as, d wa i d abrid i weɣref akken ad yaweḍ ɣer lebɣi-s. D aya i d awen-ḍelbeɣ ! Ur yelli d acu ad aɣ-yebḍun. Ur ilaq ad tewwetem deg wayen yelhan, talla tɣawsa ur ilaq weɣref ad tt-yeğğ, ad tettwabeddel neɣ ad tettwaker,… »\n\nAɛmer Imac, yessuter talalit n Ukabar n Tdukli Tazzayrit1 (PUA). Iswi-s nniḍen, yebɣa ad yessizdeg tineslemt, yerna ad tt-id-yekkes seg yir ifassen.\n\nMa d ikabaren, Aɣref Azzayri d Umussu MTLD, iɣaḍ-iten lḥal ɣaf wayen d-yenna Aɛmer. Messali iɛedda-d di tudrin n tmurt n Leqbayel, yeqqar : « Aɛmer mačči d ayen yelhan iwumi d-yessawel ». Tiktiwin n Aɛmer Imac ttzidint, ttkemmilent, uɣent amkan deg ukabar n MTLD, kecment deg wallaɣen n yimeɣnasen seg useggas n 1949 ar 1951 akk d 1954 ar 1955. Ayen akk yexdem Aɛmer d iseggasen, d wayen yeḍran yid-s deg umussu-ines, ur yessawed ara ɣer lebɣi-s akken yebɣa, yuɣal yekcem ɣer ukabar UDMA n Ferḥat Ɛebbas.\n\nDeg useggas 1950, i d-yuɣal ɣer taddart-is At-Meṣbaḥ, seg wasmi tebda tegrawla tazzayrit, aṭas i d-yettasen ɣer-s, seg yemdukkal-is neɣ d imjuhad i wakken ad awin kra n tiktiwin d tmuɣli-ines ɣef tallit-agi, d usuter n tesɣunin d yeḍrisen ɣef umennuɣ ad awin.\n\nUssan-is ineggura\n\nAɛmer Imac yemmut ass n 17 fuṛar 1960, di taddart-is, At-Meṣbaḥ, taɣiwant n At-Dwala. Dda Aɛmer ilul-d d agrawliw, yedda s tiktiwin-is, yefka tudert-is i umennuɣ ɣef Lazzayer Tazzayrit, ayen nebɣu nini-t-id fell-as, ur nessawad ad d-neḥku ayen yexdem d iseggasen. Awal-is aneggaru i d-yenna di tebrat-is : « tanemmirt i kunwi, a ken-ctiqeɣ, kemmelt deg webrid n tegmat. Myeḥmalet akken iwata am tarwa n yiwet n twacult. Tanemmirt i kunwi ssarameɣ-awen tudert, ur yelli ad yid-wen yedru ad tɛicem deg tmurt-nneɣ Lezzayer…»\n\nIdlisen-is\nYura Aɛmer Imac iḍrisen :\n\nL’Algérie au carrefour \nL’angoisse de l’Afrique \nLe cyclone sur le monde \nLe procès de mes aïeux\n\nIdlisen yuran fella-s\n\nIdlisen ɣaf Aɛmer Mezdad :\nOmar Carlier: le cri du révolté «Imache Amar, Un itinéraire militant» ENAL, Alger, 1986.\n\nTamesluyt\nhttp:\/\/www.tameddurt.com\/spip.php?rubrique15 \nhttp:\/\/fr.wikipedia.org\/wiki\/Amar_Imache\n\nTameddurt","num_words":1896,"character_repetition_ratio":0.043,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.244,"stopwords_ratio":0.038,"flagged_words_ratio":0.001,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":25433.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Orhan%20Pamuk","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Isem-ines n tidett Ferit Orhan Pamuk, d yiwen n umaru aterki. Ilul deg ass n 7 deg wayyur n yunyu deg useggas n 1952 deg temdint n Stanbul. \n\nIdlisen-ines ṭṭfen taqacuct n yedlisen deqs n lweqt. Nzan azal n 12 imelyan n yedlisen-is, ubayen, mucaɛ aṭas aṭas. S waya yuɣal d Amyarru aturki yettwasnen aṭas deg umaḍal.\n\nIdlisen-is ttwaṭerǧment (ttwasuqlen-d) ar ugar n 60 n tutlayin, gar-asent tarumit, talimant, tanglizit, tatelyanit, taspenyulit...\n\nAmyaru yagi yerbaḥ tlata n warrazen, gar-asent win n France Culture (1995), win n uɣmis n New York Times deg useggas n 2004, win n Medicis deg useggas n 2005. \n\nYella daɣen yesselmad deg tesdawit n Culumbia \"Littérature comparée\". \n\nDeg useggas n 2006, yerbaḥ araz n \"prix de la littérature\", d amyarru aterki amezwaru i irebḥen arras aggi.\n\nTameddurt-is \n\nAmyarru Orhan Pamuk illul di Stanbul deg useggas n 1952, deg yiwet n twaccult yesɛan adrim, yettekan, yesnen tarumit.\n\nAsmi yewweḍ ar Tesdawit, yeɣra \"architecture\" maca cwiṭ n lweqt kan yeǧǧa leqraya-yagi, yuɣal yetbaɛa leqraya iwakken ad yuɣal d aneɣmas (journaliste). Asmi yesuli leqraya-s, yennum yettɣima deg wexxam-is ass marra, mebla ma yeffeɣ. Dɣa yebda isurifen imenza deg tira n yedlisen.\n\nIdlisen-is \nIsem-iw azzegwaɣ (Mon nom est rouge)\nTameddurt tamaynut ( la vie nouvelle )\nAxxam n tsusmi ( la maison du silence)\nAdlis aberkan ( le livre noir)\nLbarǧ acebḥan (le château blanc)\n\nS tmeslayt n tarkit: \n\nCevdet Bey ve Oğulları, roman, İstanbul, Can Yayınları, 1982\nSessiz Ev, roman, İstanbul, Can Yayınları, 1983\nBeyaz Kale, roman, roman, İstanbul, Can Yayınları, 1985\nKara Kitap, roman, İstanbul, Can Yayınları, 1990\nGizli Yüz, scénario, İstanbul, Can Yayınları, 1992\nYeni Hayat, roman, İstanbul, İletişim Yayınları, 1995\nBenim Adım Kırmızı, roman, İstanbul, İletişim Yayınları, 1998\nÖteki Renkler, yazılarından ve söyleşilerinden seçmeler, 1999\nKar, roman, İstanbul, İletişim Yayınları, 2002\nIstanbul: Hatıralar ve Şehir, essai, İstanbul, Yapı Kredi Yayınları (YKY), 2003\nMasumiyet Müzesi, roman, İstanbul, İletişim Yayınları, 2008\n\nAmaru aṭerki\nAnelmad n tasdawit n Istambul\nAselmad deg tasdawit Columbia\nDocteur honoris causa\nLauréat n arraz Nobel n tasekla\nLauréat n arraz Médicis abeṛṛani\nTalalit n yunyu 1952\nTalalit di Istambul\n\nTameddurt\nAmaru","num_words":539,"character_repetition_ratio":0.115,"word_repetition_ratio":0.045,"special_characters_ratio":0.26,"stopwords_ratio":0.02,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":22787.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Washington","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Washington, D.C d tamanaɣt n Yiwunak Yedduklen. Isem-ines ameqqran d Washington, District of Columbia. \nDeg Washington yella Axxam Amellal, izdeɣ deg-s aselway n Yiwunak Yedduklen.\n\nTamdint i qqaren-as Washington ansi aselway amezwaru n Yiwunal Yedduklen, George Washington.\n\nTimdininTarakaltIwunak Yeddukklen","num_words":63,"character_repetition_ratio":0.137,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.172,"stopwords_ratio":0.016,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.995,"perplexity_score":22165.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tamazi%C9%A3t%20n%20%C7%A6erba","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Chelha n Iqellalen neɣ Chelha (Chelha : Tamaziɣt neɣ ddwi jjerbi) d tantala tamaziɣt i ttmeslayen deg Iqellalen\n\nTameslayt Chelha tettwameslay dɣa deg kra n tuddar n tegzirt-aggi (tama n wadda akw tama talemast n tegzirt-aggi am Iqellalen). Deg tuddar n ufella n tegzirt-aggi, ulac aṭas n medden yesnen chelha.\n\nIdlisen af Chelha n Iqellalen\n\nRené Basset, \"Notes de lexicographie berbère, 1re série. - II. Dialecte de Djerbah\", Journal Asiatique Avril-mai-juin 1883, pp. 304-314.\nVermondo Brugnatelli, \"Il berbero di Jerba: rapporto preliminare\", Incontri Linguistici 21 (1998), pp. 115-128.\nVermondo Brugnatelli, \"Il berbero di Jerba: secondo rapporto preliminare\", Incontri Linguistici 23 (2001), pp. 169-182.\nVermondo Brugnatelli, \"Arabe et berbère à Jerba\", in: A. Youssi, F. Benjelloun, M. Dahbi, Z. Iraqui-Sinaceur (eds.), Aspects of the Dialects of Arabic Today. *Proceedings of the 4th Conference of the International Arabic Dialectology Association (AIDA). Marrakesh, Apr. 1-4.2000. In Honour of Professor David Cohen, Rabat, Amapatril, 2002, pp. 169-178.\nVermondo Brugnatelli, \"Notes d'onomastique jerbienne et mozabite\", in K. Naït-Zerrad, R. Voßen, D. Ibriszimow (éds), Nouvelles études berbères. Le verbe et autres articles. Actes du \"2. Bayreuth-Frankfurter Kolloquium zur Berberologie 2002\", Köln, Köppe Verlag, 2004, pp. 29-39.\nVermondo Brugnatelli, \"Un nuovo poemetto berbero ibadita\", Studi Magrebini vol. 3 n.s., 2005 [2006], pp. 131-142 [\"Studi berberi e mediterranei. Miscellanea offerta in onore di Luigi Serra\", a cura di A.M. Di Tolla, vol. I].\nVermondo Brugnatelli, \"Littérature religieuse à Jerba. Textes oraux et écrits\", in: M. Lafkioui & D. Merolla (éds), Oralité et nouvelles dimensions de l’oralité. Intersections théoriques et comparaisons des matériaux dans les études africaines, Paris: Publications Langues’O, pp. 191-203.\nRidwan Collins, \"Un microcosme berbère. Système verbal et satellites dans trois parlers tunisiens\", I.B.L.A. 148 (1981\/2), pp. 287-303; 149 (1982\/1), pp. 113-129.\nA. de Calassanti Motylinski, \"Chanson berbère de Djerba\", Bulletin de Correspondance africaine tome III (1885), pp. 461-464.\nA. de Calassanti Motylinski, \"Dialogue et textes en berbère de Djerba\", Journal Asiatique 1897, pp. 377-401.\nLucienne Saada, \"Vocabulaire berbère de l’île de Djerba (Gellala)\", Orbis 14.2 (1965), pp. 496-500.\nWerner Vycichl, \"Begadkefat im Berberischen\", in: James et Thea Bynon (eds.), Hamito-Semitica, London 1975, pp. 315-317.\n\nTutlayin timaziɣin","num_words":592,"character_repetition_ratio":0.07,"word_repetition_ratio":0.063,"special_characters_ratio":0.295,"stopwords_ratio":0.012,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.155,"perplexity_score":23905.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tutlayt%20ta%E1%BA%93nagt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Taẓnagt (isem aẓaṛan: Taẓẓungiyya) d tutlayt Tamaziɣt tutrimin ay tt-ttmeslayen deg wenẓul-utaram n Muritanya, Taznagt d yiwet n tutlayt yettwaggzen s ungar acku amdan n ifganen yettmeslayen yis ur yugar ara 3000 n ifganen. Dɣa zik tmurt n Muriṭanya tella tettmeslay yakk s tutlayt-a send n unekcum n iserɣinen (aɛraben) n Banu Dlim deg umsenɣa n Car Buba deg useggas n 1644.\n\nImsiwelan n Teẓnagt\nTacumce (\"Tasemmusa\"): 4600 \nD-abu-djhes (Tacelḥit.: Id-aw-Laḥṣen): 5000 \nGumǧeǧen (Tacelḥit: Ikumlilen): 700 \nTandɣa: 3000\n\nAss-agi ttmeslayen ala 1.900 imdanen s Teẓnagt.\n\nTantaliwin di Teẓnagt\n\nDeg Kamal n At Ẓerrad (2004: 15) ad nmuqel i yellan aṭas gar tentaliwin n Teẓnagt. Deg umedya ad naf :\n\nAyen yuran af Teẓnagt\n\nAl-Chennafi M. & Norris H. T., \"How the Hassaniyya vernacular of Mauritania supplanted Zenaga\" - The Maghreb-Review 76 (5-6), 1981. pp : 77-78.\nBasset, André. 1933b. 'Note sur les parlers zenaga'. In Bull. Com. et. hist. sc. A.O.F., 319-32.\nBasset, René. 1909. Mission au Senegal. Bulletin de correspondance africaine 39. Paris: Leroux.\nCohen, David & Catherine Taine-Cheikh. 2000. \"À propos du zénaga. Vocalisme et morphologie verbale en berbère\". Bulletin de la Société de linguistique de Paris XCV\/1, pp. 267-319.\nDubié, P. (1940). \"L'îlot berbérophone de Mauritanie\", Bull. IFAN, 2, 315-325.\nFaidherbe, Louis L. 1877. Le Zénaga des tribus Senegalaises. Paris. Testo in pdf (sito BNF di Parigi)\nKossmann, Maarten. 2001. \"L’origine du vocalisme en zénaga de Mauritanie\", in: Ibriszimow, Dymitr & Rainer Vossen (eds.). Etudes berbères. Actes du « 1. *Bayreuth-Frankfurter Kolloquium zur Berberologie » (Frankfurter Afrikanistische Blätter, 13.), Köln : Rüdiger Köppe, pp. 83-95\nKossmann, Maarten. 2001. \"The Origin of the Glottal Stop in Zenaga and its Reflexes in the other Berber Languages\". Afrika und Übersee 84, pp. 61-100.\nMasqueray, Emile. 1879. \"Comparaison d’un vocabulaire des Zenaga avec les vocabulaires correspondants des dialectes Chawia et des Beni Mzab\". Archives des missions scientifiques et litteraires 3\/5: 473-533.\nNaït-Zerrad, Kamal. 2004. Linguistique berbère et applications, Paris, L'Harmattan. (ISBN 2-7475-7263-3)\nNicholas, Francis. 1953. La langue berbère de Mauritanie, Dakar, mémoire de l'IFAN, n° 33.\nTaine-Cheikh, Catherine. 1999. \"Le zénaga de Mauritanie à la lumière du berbère commun\", in: Lamberti, Marcello & Livia Tonelli (éds.). Afroasiatica Tergestina. Papers from the 9th Italian Meeting of Afro-Asiatic (Hamito-Semitic) Linguistics, Trieste, April 23-24, 1998 - Contributi presentati al 9º Incontro di Linguistica Afroasiatica (Camito-Semitica), Trieste, 23-24 aprile 1998. Padova: UNIPRESS, pp. 299-324 (ISBN 88-8098-107-2).\nTaine-Cheikh, Catherine. 2002. \"Morphologie et morphogenèse des diminutifs en zénaga (berbère de Mauritanie)\", in: Nait-Zerrad, Kamal (éd.). Articles de linguistique berbère. Mémorial Werner Vycichl. Paris : L'Harmattan, pp. 427-454 (ISBN 2-7475-2706-9)\nTaine-Cheikh, Catherine. 2003. \"L'adjectif et la conjugation suffixale en berbère\", in: Lentin, Jérôme & Antoine Lonnet (eds.), Mélanges David Cohen. Études sur le langage, les langues, les dialectes, les littératures, offertes par ses élèves, ses collègues, ses amis. Paris : Maisonneuve & Larose, pp. 661-674 (ISBN 2-7068-1674-0)\nTaine-Cheikh, Catherine. 2004. \"Les verbes à finale laryngale en zénaga\", in: Nait-Zerrad, Kamal, Rainer Vossen & Dymitr Ibriszimow (eds.). Nouvelles études berbères. Le verbe et autres articles. Actes du “2. Bayreuth-Frankfurter Kolloquium zur Berberologie”. Köln: Rüdiger Köppe Verlag, pp. 171-190 (ISBN 3-89645-387-4)\nTaine-Cheikh, Catherine. 2008. Dictionnaire zénaga-français Köln: Rüdiger Köppe Verlag (ISBN 978-3-89645-399-0)\nTaine-Cheikh, Catherine. 2009. \"L'aoriste en zénaga\", in: Chaker, S., A. Mettouchi & G. Philippson (eds.). Études de phonétique et linguistique berbères. Hommage à Naïma Louali (1961-2005), Louvain: Peeters, pp. 243-261 (ISBN 978-90-429-2246-4)\n\nTutlayin timaziɣin","num_words":979,"character_repetition_ratio":0.064,"word_repetition_ratio":0.041,"special_characters_ratio":0.307,"stopwords_ratio":0.015,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.379,"perplexity_score":18597.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tasendit","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tasendit (qqaren-as Tamaziɣt kan), d tantala i ttmeslayen zik deg wenẓul n tmurt n Tunes, ladɣa deg taddart n Sened armi issegwassen 1970\/1980. Zik ttmesalyen daɣen tamaziɣt di Bu-Amram, Sakkat, Tmagurt ed Lɛeyyaca (Djebel Orbata) ula di Um el Aleg d Zannuc (Djebel Majourah).\n\nAmawal\n\nAnzar (Ageffur) \nU g-unnej (Rebbi)\nu g-eday (Cciḍan)\n\nAḍris s Tsendit\n\nTizezert d wuccen\n\nTikelt yeffud iğen izerzer.\nYugser isess g tanut yexsa a yali wer yezmer-c\nYezra-t uccen ɣal-ennej yumm-as:\n\"Ay uma, cek d abehlul tugsert g tanut u tessinet-c maka talit!\"\n\n\"Tarewla n Bni Hilal ar Tunes\"\n\nIdlisen af Tamaziɣt n Sened\n\nAndré Basset, \"Les parlers berbères\", in Initiation à la Tunisie, Paris, Adrien-Maisonneuve, 1950, pp. 220–226\nRené Basset, \"Notice sur les dialectes berbères des harakta et du Djerid tunisien\", Woking, Oriental University Institute, 1892 (Publications du 9ème Congrès International des Orientalistes, Londres 1891)\nPaul Provotelle, Etude sur la tamazir't ou zénatia de Qalaât es-Sened (Tunisie), Paris, Leroux, 1911\nRidwan Collins, 1981: \" Un microcosme berbère. Système verbal et satellites dans trois parlers tunisiens \", IBLA n. 148 (1981) pp. 287–303; n. 149 (1982) pp. 113–129\nT.G. Penchoen, \"La langue berbère en Tunisie et la scolarisation des enfants berbérophones \", Revue Tunisienne des Sciences Sociales 1968, pp. 173–186\nAli Safi, \"Sened, village berbère\", IBLA 1989, 81-94\n\nTutlayin timaziɣin","num_words":337,"character_repetition_ratio":0.007,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.282,"stopwords_ratio":0.012,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.932,"perplexity_score":17934.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Musa%20Ag%20Amastan","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Musa Ag Amastan (S tfinaɣ ⵎⵓⵙⴰ ⴰⴳ ⴰⵎⵙⵜⴰⵏ) ilul deg useggas n 1867 s aseggas amaziɣ 2817, immut deg 23 Dujanbir 1920 s aseggas amaziɣ 10 Dujanbir 2870. D yiwen n wergaz amaziɣ Amanukal n teqbilt n Kel Ɣela n Uhaggar seg 1905 ar 1920.\n\nTameddurt","num_words":56,"character_repetition_ratio":0.085,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.325,"stopwords_ratio":0.018,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.964,"perplexity_score":90860.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Gabriele%20D%27Annunzio","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Gabriele D'Annunzio ilul deg 12 meɣres 1863, yemmut deg 1 meɣres 1938. D amaru iṭalyani.\n\nAyen Yura\n\nTimaynutin\n Terra Vergine, (1882)\n\nUngalen\n L'Enfant de volupté (1889)\n L’innocente (L'Innocent, 1892)\n Il trionfo della morte (Le Triomphe de la mort, 1894)\n Le vergini delle rocce (Les Vierges aux rochers, 1899)\n Il fuoco (Le Feu, 1900)\n Forse che si, forse che no (1910)\n Nocturne (1916)\n\nAmezgun\n La città morta (La Ville morte, 1898)\n La Gioconda (La Joconde, 1899)\n Francesca de Rimini (1902)\n L'Éthiopie en flammes (1904)\n La figlia di Iorio (La Fille de Jorio, 1904)\n Fedra (Phèdre, 1909)\n Le Martyre de Saint-Sébastien (1911)\n La Pisanelle (écrit en français, 1913)\n\nTamedyazt\n Canto novo (1882)\n Intermezzo di rime (1883)Isaotta Guttadàuro ed altre poesie (1886)L’Isotteo-La Chimera (1889)\n Elegie romane (1892)\n Poema paradisiaco (1893)\n Sonnets cisalpins (1896)\n Maia (Laudi del cielo, del mare, della terra e degli eroi) 1903\n Elettra (Laudi venuti dal cielo, dal mare, dalla terra e dagli eroi) 1903\n Alcyone (Laudi del cielo, del mare, della terra e degli eroi) 1903\n Merope (Laudi del cielo, del mare, della terra e degli eroi ; premier titre : Canzoni delle gesta d’oltremare) 1912\n Canti della guerra latina - Asterope (Laudi del cielo, del mare, della terra e degli eroi) 1918\n\nTira af Tasertit\n L’Armata d’Italia (1888)\n Per la più grande Italia (1915)\n Orazione per la sagra dei Mille (1915)\n La riscossa (1917)\n Lettera ai dalmati (1919)\n Carta del Carnaro. Disegno di un nuovo ordinamento dello Stato libero di Fiume (1920)\n Teneo te, Africa (1936)\n Le dit du sourd et du muet qui fut miraculé en l’an de grâce 1266, de Gabriele d’Annunzio qu’on nommoit Guerra de Dampnes'' (écrit en français, 1936)\n\nAmaruAnaẓurTameddurt","num_words":421,"character_repetition_ratio":0.093,"word_repetition_ratio":0.044,"special_characters_ratio":0.34,"stopwords_ratio":0.007,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.345,"perplexity_score":37165.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Pink%20Floyd","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Pink Floyd d icennayen ingliziyen n rock. Zenzen ugar si 200 imelayn n yidisken.\n\nIdisken-nsen\n\nThe Piper at the Gates of Dawn (Ɣuct 5, 1967)\nA Saucerful of Secrets (Yunyu 29, 1968)\nMusic from the Film More (Yulyu 27, 1969)\nUmmagumma (October 25, 1969) (azgen live, azgen studio)\nAtom Heart Mother (Ktuber 10, 1970)\nMeddle (Ktuber 30, 1971)\nObscured by Clouds (Yunyu 3, 1972)\nThe Dark Side of the Moon (Meɣres 24, 1973)\nWish You Were Here (album)|Wish You Were Here (Ctamber 15, 1975)\nAnimals (Yennayer 23, 1977)\nThe Wall (Wamber 30, 1979)\nThe Final Cut (album)|The Final Cut (Meɣres 23, 1983)\nA Momentary Lapse of Reason (Ctamber 7, 1987)\nThe Division Bell (Meɣres 30, 1994)\nUmmagumma (Ktuber 25, 1969) (half live, half studio)\nDelicate Sound of Thunder (Wamber 22, 1988)\nP•U•L•S•E (Maggu 29, 1995)\nIs There Anybody Out There? The Wall Live 1980-81 (Meɣres 23, 2000)\n\nAẓawanAggay n Rock","num_words":254,"character_repetition_ratio":0.067,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.384,"stopwords_ratio":0.02,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.495,"perplexity_score":20473.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%C6%90li%20Bel%E1%B8%A5a%C7%A7","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ɛli Belḥaǧ (ilul deg 1956 deg temdint n Tunes), d argaz n tsertit adzayri, yettekka akked Ɛebbasi Madani deg ussebded n Terni Tislamit n Ussukkes (FIS).\n\nTemẓi-s d laṣel-is\n\nImawlan n Belḥaǧ rewlen seg Dzayer ɣer Tunes, yerna laṣel-nsen seg Muriṭanya. Belḥaǧ yezdeɣ deg Tqubbet (deg temdint n Ldzayer).\n\nTakcemt deg tsertit\n\nDeg yiseggasen n 1980, yella yeqren ɣer Mustafa Buyali, yerna d aya ay t-yessawḍen ad yettwaṭṭef ɣer lḥebs i tikkelt tamezwarut deg 1984. \nDeg 1989, yessebded-d akked Ɛebbasi Madani akabar isenneslem (islamiste) n Terni Tislamit n Ussukkes (FIS), yerna yella yeqqar-d lxeḍbat deg yiwet n tmesgida deg Bab Lwad.\n\nTirni Tislamit n Ussukkes af Uqecuc-is\n\nDeg 1991, iger-d tiɣri i lɣaci akken ad d-snekren imenɣi imselleḥ mgal udabu, am wakken ay yettekka akked Ɛebbasi Madani deg ussenker n ccwal deg tmurt. D aya ay yejjan anabaḍ (lḥukuma) adzayri ad ten-yeḥbes deg sin, yerna akabar-nsen yettwafsex deg tezwara n 1992.\n\nSakkin ṭrad\n\nDeg 2006, Ɛebdelɛaziz Butefliqa yeɛfa fell-as yerna yebra-as-d seg lḥebs. Llan aṭas n medden ay t-yettwalin d yiwen seg wid ay yezzuɣren tamurt ɣer tallit-nni taberkant n yimenɣi imselleḥ ay d-yellan gar udabu ed tegrawin timsellḥin ay d-yefrurxen seg Terni Tislamit n Ussukkes. Seg wasmi ay d-yeffeɣ seg lḥebs, Ɛli Belḥaǧ yettwaṭṭef yerna yettwaḥbes acḥal d tikkelt ɣef wawal-nnes ayyes ay iɛerreḍ ad d-yessenker ccwal tikkelt nniḍen.\n\nTasertitAremmaɣ","num_words":302,"character_repetition_ratio":0.082,"word_repetition_ratio":0.007,"special_characters_ratio":0.222,"stopwords_ratio":0.05,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":38254.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Paul%20Verlaine","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Paul Verlaine ilul deg 30 meɣres 1844 deg Metz (Fransa), immut deg Paris di 8 yennayer 1896. D amedyaz afransis ameqqran.\n\nAyen Yura\n\nTamedyazt\n Poèmes saturniens (1866)\n Les Amies (1867)\n Fêtes galantes (1869)\n La Bonne Chanson (1872)\n Romances sans paroles (1874)\n Sagesse (1880)\n Jadis et naguère (1884)\n Amour (1888)\n Parallèlement (1889). \n Dédicaces (1890)\n Femmes (1890)\n Hombres (1891)\n Bonheur (1891)\n Chansons pour elle (1891)\n Liturgies intimes (1892)\n Élégies (1893)\n Odes en son honneur (1893)\n Dans les limbes (1894)\n Épigrammes (1894)\n Chair (1896)\n Invectives (1896)\n Biblio-sonnets (1913)\n Œuvres oubliées (1926-1929)\n Cellulairement\nProse\n Les Poètes maudits (1884)\n Louise Leclercq (1886)\n Les Mémoires d'un veuf (1886)\n Mes Hôpitaux (1891)\n Mes Prisons (1893)\n Quinze jours en Hollande (1893)\n Vingt-sept biographies de poètes et littérateurs (parues dans Les Hommes d'aujourd'hui)\n Confessions (1895)\n\nTameddurt\nAmaru\nVerlaine, Paul","num_words":214,"character_repetition_ratio":0.011,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.393,"stopwords_ratio":0.005,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.606,"perplexity_score":34581.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Alessandro%20Manzoni","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Alessandro Manzoni ilul deg 7 meɣres 1785, yemmut deg 23 mayyu 1873 (ar 88 iseggasen). D amaru aṭelyani.\n\nAyen Yura\n\nUngalen\n I promessi sposi (1840)\n\nAmezgun\n Il conte di Carmagnola (1820)\n Adelchi (1820-1822)\n Spartaco (1823)\n\nTamedyazt\n Del trionfo della libertà (1801)\n A Francesco Lomonaco (1802)\n Alla Musa (1802)\n Alla sua donna (1802)\n Adda (1803)\n In morte di Carlo Imbonati (1805-1806)\n Urania (1809)\n Inni sacri (1812-1822)\n Aprile 1814 (1814)\n Il proclama di Rimini (1815)\n Marzo 1821 (1815)\n Il cinque maggio (1821)\n Merope (Laudi del cielo, del mare, della terra e degli eroi ; premier titre : Canzoni delle gesta d’oltremare) 1912\n Canti della guerra latina - Asterope (Laudi del cielo, del mare, della terra e degli eroi) 1918\n\nTira af Tasertit\n Osservazioni sulla morale cattolica (1819)\n Lettre à monsieur Chauvet sur l'unité de temps et de lieu dans la tragédie (1820)\n Lettera sul Romanticismo (1823)\n Lettera a Victor Cousin (1828-1830)\n Sentir messa (1835)\n Storia della colonna infame (1840)\n Sulla lingua italiana (1846)\n Dell'invenzione (1850)\n Dell'unità della lingua e dei mezzi di diffonderla (1868)\n\nAmaru\nTameddurt","num_words":254,"character_repetition_ratio":0.057,"word_repetition_ratio":0.041,"special_characters_ratio":0.372,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.419,"perplexity_score":54777.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Salem%20Chaker","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Salem Caker neɣ Salem Ijlili (ilul deg 1950 deg Yiɛezzuzen, deg tɣiwant n Larebɛa n At Yiraten, Tizi Wezzu) d amesniles Aqbayli, d aselmad n tmaziɣt, d apṛufisur n tesdawiyin deg tesdawit deg Paris d Aix-en Provence. \n\t\nYeqdec Chaker deg Tsuddut Taɣelnawt n Tutlayin d Tɣermiwin Tisemranin (INALCO) i d-yezgan deg Paris seg useggas n 1989, yeṭṭef amkan n yimassanen imeqqṛanen André Basset d Lionel Galand.\n\nTameddurt Tasdawant\n\nDeg 1973, yewwi tafesna n duktuṛa deg tesnilest Tamatut. Sakkin, seg 1973 ɣer 1981, yexdem d aselmad deg tesdawit n temdint n Lezzayer. Deg 1978 yewwi-d duktuṛa-nniḍen deg tsekla d [ Tussniwin talsanin]]. Gar 1981 e 1989 yeqdec d aselmad deg temdint n Aix-en-Provence (deg tesdawit n Provence akked Wammas Aɣelnaw n Unadi Ussnan [CNRS]). \nSakkin, deg 1990 yessebded-d Ammas n Unadi Amaziɣ \"André Basset\" deg usudu n INALCO. Ma deg 2008 yebda iqeddec deg Usudu n Unadi ɣef Yimaḍalen Aserɣin d Yineslem n Aix-Provence. Salem Caker yura-d aṭas n yedlisen d tezrawin ɣef tesnilsit tamaziɣt. Daɣen, d netta ay d-yelhan s Tsedkalt Tamaziɣt (Encyclopédie Berbère) i d-itteffɣen g Fṛansa\n\nIgerdasen i d-yewwi\n\n 1973, Tasdawit n Paris V : Ddukṭuṛa deg Tesnilest Tamatut (S teqbaylit)\n1973, Université Paris V : Doctorat de 3e cycle en Linguistique Générale (S tefṛansist)\n1978, Tasdawit n Paris V : Ddukṭuṛa deg Tsekliwin d Tesnalesiwin (S teqbaylit)\n1978, Université Paris V : Doctorat d'État ès Lettres et Sciences Humaines (S tefṛansist)\n\nIdlisen ay d-yessuffeɣ\n\n Imaziɣen Ass-a deg 1989\nManuel de linguistique berbère I. deg 1991\nManuel de linguistique berbère II. Études de syntaxe et de diachronie, deg1995\nHommes et femmes de Kabylie deg 2000\n\nIseɣwan d yiɣbula beṛṛa n Wiki \n\n \n\nTameddurtAqbayliAmesniles","num_words":373,"character_repetition_ratio":0.055,"word_repetition_ratio":0.022,"special_characters_ratio":0.25,"stopwords_ratio":0.024,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":51549.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Taggargrent","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Taggargrent neɣ Taggengusit s tifinaɣ: ⵜⴰⴳⴳⴰⵔⴳⵔⵏⵜ) d yiwet n tutlayt tamaziɣt i ttmeslayen yimezdaɣ n tama n Warglen (Wargren) d Ingusa deg Lezzayer. \nDeg useggas n 1987, ɣur-s azal 20,000 imsiwlen. \nLlan kra n tmeẓlawin gar tantalawin n Warglen (Taggargrent) d tin n Ingusa (Taggengusit). Daɣen gar At Warglen llan kra n tmeẓlawin timecṭuḥin gar iderman n At Brahim, At Sisin d At Waggin.\n\nImsiwelen si Warglen ẓran Tamaziɣt n Ingusa, Timasin d Tumẓabt kif-kif itent, i wumi qqaren Twargrit dɣa ɣef wayen Jean Delheure (1987:355), \"at Wargren fehemen d aweḥdi tawsint, \"At Warglen fhimen At Tmasin mliḥ\".\n\nIḍrisen af Teggargrent\n\nRené Basset, Etude sur la zénatia du Mzab, de Ouargla et de l'Oued-Rir''', Paris, Leroux, 1893\nSamuel Biarnay, Etude sur le dialecte berbère de Ouargla, Alger, Leroux, 1908\nJean Delheure, Dictionnaire Ouargli-Français (Index Ricapitulatif Français-Ouargli), Paris, SELAF, 1987 - ISBN 2-85297-197-6\nJean Delheure, \"Id akkaz ini id ahaji. Devinettes et énigmes de Ouargla (Sud Algérien)\", Etudes et Documents Berbères 3 (1987), pp. 76–83 - \nJean Delheure, Vivre et mourir à Ouargla \/ Tameddurt t-tmettant wargren, Paris, SELAF, 1988 - ISBN 2-85297-196-8\nJean Delheure, \"Baghdidis et l'Ogre. Saynète dans le parler de Ouargla\", Etudes et Documents Berbères 4 (1988), pp. 103–115 - \nJean Delheure, Contes et légendes berbères de Ouargla, Paris, La Boîte à Documents, 1989 - ISBN 2-906164-05-4\nJean Delheure, \"Izlan d id aghanni. Poésie et chants de Ouargla\", Etudes et Documents Berbères 5 (1989), pp. 85–104 - \nAlain Romey, histoire, mémoire et sociétés, L'exemple de N'goussa: oasis berbérophone du Sahara (Ouargla)'', Paris-Alger, L'Harmattan-Awal, 1992 ISBN 2-7384-1579-2\n\nTutlayin\nTutlayin n Lezzayer\nTutlayin timaziɣin","num_words":412,"character_repetition_ratio":0.083,"word_repetition_ratio":0.069,"special_characters_ratio":0.291,"stopwords_ratio":0.017,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.953,"perplexity_score":28657.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Octave%20Mirbeau","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Octave Mirbeau ilul ass n 16 di furar 1848 deg Trévières (Fransa), immut deg Paris g 16 di furar 1917. D amaru afransis.\n\nOctave Mirbeau d aneɣmas d umyaru afransis igan aggag meqquren. Aneggal, yaru aṭas n idlisen amm : L'Abbé Jules (1888), Le Jardin des supplices(1899) d Le Journal d'une femme de chambre (1900). Yaru awed tisiway n umezgun ẓund Les affaires sont les affaires ityassnen s waṭas.\n\nAfernan n tẓuri, ikka iga ameddakkel d Claude Monet d Auguste Rodin. Isten awed Alfred Dreyfus g tedyant-nnes.\n\nAyen yura Octave Mirbeau\n\nUngalen\n\n Le Calvaire (1886)\n L'Abbé Jules (1888).\n Sébastien Roch (1890).\n Dans le ciel (1892-1893)\n Le Jardin des supplices (1899).\n Le Journal d'une femme de chambre (1900).\n Les 21 jours d'un neurasthénique (1901).\n La 628-E8 (1907).\n Dingo (1913).\n Un gentilhomme (1920).\n\nAmezgun\n\n Les Mauvais bergers (1897).\n Les affaires sont les affaires (1903).\n Farces et moralités (1904).\n Le Foyer (1908).\n\nTira af Tasertit\n Lettres de l'Inde (1991).\n Combats esthétiques (1993).\n Combats littéraires (2006).\n Correspondance générale'' (2003-2006-2009).\n\nTamselyut \n\n Société Octave Mirbeau.\n Dictionnaire Octave Mirbeau.\n\nMirbeau, Octave\nMirbeau, Octave","num_words":259,"character_repetition_ratio":0.073,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.346,"stopwords_ratio":0.008,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.585,"perplexity_score":54216.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Alan%20Stivell","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ilul Alan Stivell ass n yennayer 1944 di Rium (Riom) deg Auvergne, d anaẓur, acennay, aẓawan afṛansi yettnaɣen iwakken idles abriṭani d tmurt tabriṭanit ad sɛun azref deg akal-nsen. Yetturar s waṭas n tawilat uẓawan garasen: bombarde, biniou kozh, cornemuse écossaise, tin whistle d harpe celtique.\n\nAḍebsaru\n\nIseɣraz inezliyen \n24 Iseɣraz :\n\n 1964: Telenn geltiek (Harpe Aseltik) (astidiu #01 \/ s wallalen #1)\n 1970: Reflets (Reflections) (astidiu #02)\n 1971: talalit nniḍen i Harpe Aseltik (Renaissance of the Celtic Harp) (astidiu #03 \/ s wallalen #2)\n 1972: deg Olympia (iseɣrez n Alan Stivell) (Olympia Concert) (srid #1)\n 1973: ibardan n wakal (From Celtic Roots \/ Celtic Rock) (astidiu #04)\n 1974: E Langonned (astidiu #05)\n 1975: E Dulenn (Stivell srid seg Dublin \/ Live in Dublin) (srid #2)\n 1976: Trema'n Inis (ɣer tegzirt) (astidiu #06)\n 1977: Before landing (Raok Dilestra \/ uqbel ad arsaɣ) (astidiu #07)\n 1978: Un dewezh 'barzh 'gêr (ass deg uxxam \/ A home coming) (astidiu #08)\n 1979: International Tour - Tro Ar Bed (srid #3)\n 1979: Tír Na N-Óg (Celtic Symphony) (astidiu #09)\n 1981: Akal n wid yedren (Bed an dud) (astidiu #10)\n 1983: Tamacahutt (Legend \/ Mojenn) (astidiu #11)\n 1985: Harpe n tura (Harpes of The New Age \/ Telenn a' Skuilh-dour) (astidiu #12 \/ s wallalen #3)\n 1991: The Mist of Avalon (astidiu #13)\n 1993: Daɣen Again <\/small> (astidiu #14, tizlitin ig sekles d wayeḍ)\n 1995: Brian Boru (astidiu #15)\n 1998: Yiwen umaḍal (One Earth) (astidiu #16)\n 2000: Tuɣalin ɣer Brezh Back to Brezh (astidiu #17)\n 2002: Nnig wawalen (En tu-hont d'ar c'homzoù - Beyond words) (astidiu #18 \/ s wallalen #4)\n 2006: Explore (astidiu #19)\n 2009: Emerald (astidiu #20)\n 2015: AMzer (astidiu #21)\n 2018: Human~Kelt (astidiu #22)\n\nTiẓrigin yettwasnen \n 1997: 70\/95 Zoom (sin n CD, 35 n tezlatin)\n 1997: Routes iberdan (kuz 4 n CD + tadlist 32 p., 73 tezlatin 1970-95)\n 1999: Ɣer tegzirt (coffret Long Box 3 CD + tadlist, 40 n tezlatin, 19...)\n 2001: CD Story (CD 20 n tezlatin + tadlist de 40 p.)\n 2007: Master Serie (CD 16 n tezlatin 1970 + tadlist)\n 2012: Ar Pep Gwellañ (CD Best of 16 n tezlatin 1971-2006 et CD + iseɣrez srid n usegwas 1972)\n\nAcennayTameddurt","num_words":562,"character_repetition_ratio":0.08,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.385,"stopwords_ratio":0.021,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.875,"perplexity_score":40878.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Sa%C9%A3ru%20Band","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Saɣru Band d tarbaɛt seg wanẓul-wegmuḍ n Umerruk. Saɣru Band xelqen-tt atmaten Mbarek d Xalid Ulɛrbi tsmun inaẓuren Mbarek Ulɛrbi, Xalid Ulɛrbi, Ɛmar, Fuad d Ɛli.\n\nInaẓuren n Saɣru Band\n\nMbarek Uleɛrbi neɣ Nba. Nba yemmut ass n 9 yennayer 2011 deg tmurt-ines Mellɛb, sbab n tameṭṭant-ines tgat yat tmudint iceqqan ur tgi ur tli isafaren.\n\nXalid Uleɛrbi\nƐmar Sggawi\nFuad Ulmahjub\nƐmar Essail\nƐli Zahir\nUmar Zanifi, asefrek n wegraw.\n\nIzlan n Saɣru Band\n\nMuḥa (2007)\nTilelli (2008)\nAwes I Tala (2009)\nNo Borderline (2010)\nImttinen : Atig n Tudert (2011)\n\nTimdeyazin n tasfift wis krad: Awes i tala\n\nIeɣf n Uzger !\n\nUr nudir ula n-dder\n\nUr ngin ula n-kker\n\nUr neɣri, ur n-semder\n\nUr ɣurneɣ mayed n-ffer !\n\nNekkni nugi ad nɣer\n\nIɣef-inu am win uzger\n\nUr nekriz mayed n-megger\n\nIs tram ad n-g Lbeṛbeṛ ?\n\nUr nɛeqqal yad i bučfer\n\nTin Baddu ula Bugafer\n\nTirrugza d mas tessfer\n\nUr nsul dat-t n-bedder\n\nTamara tegna-ɣ g iɣmeṛ\n\nUr nɛeẓẓi ad as nɣer\n\nIs tram ad n ttetter ?\n\nG wakal g d nenker ?\n\nTabrat i Wbama.\n\nUbama nkk d ameẓyan\n\nYemmi ɛzizen tenna-yi\n\nMimmi wigan ka yafi.\n\nNekkni nuɣal d-ameqṛan\n\nNeɣṛa nuli s ifadden\n\nAwinit-t ayt idrimen\n\nSawleɣ dat Lbeṛlaman\n\nUwin-i-d ayt iɛekzan\n\nBeddan ɣifi rad-i nɣen.\n\nAwyati-nn s Marikan\n\nAd idireɣ amm imdanen\n\nSsufɣati-nn g ixeṛṛiqen.\n\nḤellu issergigin akal\n\nAbujadi Aṛeḥḥal\n\nAydas-n yenna Ɛellal.\n\nAmeɣnas g ubniq iɣemel\n\nTarwa nneɣ mmuten s wetfel\n\nTidit n wi tdderɣel.\n\nNger aɣuyyi ar Agdal\n\nAd asin aqeṛyan ungal\n\nYaɣi uya seg Listiqlal.\n\nNegr-ak aɛeban amellal\n\nAsey ɣifi bu tḥellal\n\nHat sbiddiɣ acenyal.\n\nUbama nekk d Amaziɣ\n\nS tmagit d yiles inw stiɣ\n\nRan wi ad digsen fsiɣ !.\n\nAd geɣ Aɛrab ur rtiɣ\n\nUridd Lyaman agd ddiɣ\n\nGraɣ cigan d asettiɣ\n\nMimmi wanna-d ssegmiɣ\n\nAd as geɣ isem nna riɣ\n\nMeqqar-d s idammen ɣiɣ\n\nAd ẓẓalleɣ i wanna riɣ\n\nUr ṛeẓẓaɣ nkk ula kweniɣ\n\nQqa-d qqimeɣ d Amaziɣ\n\nLalla Mimuna\n\nG ubrid iǧan aɣezzaf\n\nG ubrid nǧa akabaṛ\n\nTawrirt ad-t naley zik\n\nUr neǧǧid i fad d laẓ\n\nTawant tella yaɣ g wul\n\nUr neǧǧid i fad d laẓ\n\nMimuna lalla Mimuna !!\n\nG uǧraw abadir nga-t\n\nDiǧes asafar i kwu yan\n\nIqbilen urem-n akw ttečan\n\nS uryaz ula tameṭṭut\n\nS wunǧal ula amellal\n\nS taymat nččar akw lxiṛ\n\nMimuna lalla Mimuna !!\n\nNtter i Mulana neɣra-s\n\nGin aɣ tisura xf uyeffas\n\nRaren ul inw d afessas\n\nAferaḥ ufan aytmas\n\nMaṛs iẓil ayaseggwas\n\nTizzwa xf uldjiǧ arras\n\nMimuna lalla Mimuna !!\n\nTayri tella yaɣ ǧ wul\n\nTayri n wa-nn d ta-nn d wa-nn\n\nTudmawin ur akw ḥlint\n\nWin-nek a Rebbi ayd nǧa\n\nNemyaɣ ifassen ad neddu\n\nNemyiri akw afella\n\nMimuna lalla Mimuna !!\n\nAbrid-inu !\n\nAgeḍṛuṛ iney-i-id aqmu,\n\nIssencef-i uẓru n leɛlu,\n\nUr yad yaṭfut umalu,\n\nIɣef inker ir'ad iddu.\n\nGgulliɣ ttbeddaleɣ ansa,\n\nAd nzel laṭer-inu i tmara;\n\nSbelyun neɣ d Fransa,\n\nNekkin yad giɣ ubeṛṛa.\n\nAmalu, tga-yi tmara\n\nTaɣect asiɣ tissufra\n\nAd nadaɣ nekk anfara\n\nNeɣ d-zaydeɣ tayeḍ tmara.\n\nKa nɣan-t s rrṣaṣ d ssif,\n\nKa nɣan-t waman bessif;\n\nTiɛurrma yugin lḥif\n\nTemmut g Laṭlas d rrif.\n\nUmẓen-aɣ ayt tmezyin\n\nReglen ɣifneɣ tifelwin,\n\nUkern-aɣ tiwargiwin,\n\nUr aɣ-isul ɣas aẓey-inn.\n\nImmut meskin g waman,\n\nImmut tcan-t iselman;\n\nUr tekkul lḥhukuma,\n\nUr ibriy lberlaman.\n\nKker a mmis Umaziɣ !\n\nKker a mmis Umaziɣ !\n\nTafuyt nneɣ tuli-d,\n\nCigan aya wer tt-ẓriɣ,\n\nTawala nneɣ a gma tetti-d,\n\nAzzel in'as i Masinissa :\n\nTamazɣa tuki-d ass-a,\n\nArraw-is mlalen dduklen,\n\nG isenḍal n lejdud feṛḥen.\n\nKker a mmis Umaziɣ !\n\nTafuyt nneɣ tuli-d,\n\nCigan aya wer tt-ẓriɣ,\n\nTawala nneɣ a gma tetti-d,\n\nIn'as in'as i Yugerten\n\nArraw-is s annar ffɣen,\n\nIdammen-is hat at-tni raren\n\nIsem-is at-t-id-sskeflen,\n\nKker a mmis Umaziɣ !\n\nTafuyt nneɣ tuli-d,\n\nCigan aya wer tt-ẓriɣ,\n\nTawala nneɣ a gma tetti-d,\n\nƔiwel in'as i Takfarinas :\n\nTilelli, a-nemmet fellas,\n\nTamurt nneɣ d tmust nneɣ\n\nAyd igan tudert nneɣ.\n\nKker a mmis Umaziɣ !\n\nTafuyt nneɣ tuli-d,\n\nCigan aya wer tt-ẓriɣ,\n\nTawala nneɣ a gma tetti-d,\n\nS tutlayt nneɣ a-nili,\n\nasekk' ad yaf iḍelli,\n\nTimmuzɣa at-tegm at-ternu,\n\nD itri dda s akw ntteddu.\n\nKker a mmis Umaziɣ !\n\nTafuyt nneɣ tuli-d,\n\nCigan aya wer tt-ẓriɣ,\n\nTawala nneɣ a gma tetti,\n\nAẓawanTamaziɣt","num_words":1147,"character_repetition_ratio":0.077,"word_repetition_ratio":0.065,"special_characters_ratio":0.261,"stopwords_ratio":0.053,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.991,"perplexity_score":7053.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Eminem","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Eminem neɣ Slim Shady isem aḥeqqani Marshall Bruce Mathers III, ilul ass n 17 Tuber 1972 di Kansas City deg ugezdu n Missouri di tmurt n Marikan. D anaẓur deg uɣanib n rap.\n\nTisfifin \n 1996 : Infinite\n 1999 : The Slim Shady LP\n 2000 : The Marshall Mathers LP\n 2002 : The Eminem Show\n 2004 : Encore\n 2009 : Relapse\n 2010 : Recovery\n 2013 : The Marshall Mathers LP 2\n\nTizlatin \n My Name Is\n The Real Slim Shady\n Stan\n Without me\n Cleanin' Out My Closet\n Lose Yourself\n My Band\n Just Lose It\n Like Toy Soldiers\n When I'm Gone\n Crack a Bottle\n We Made You\n Beautiful\n Not Afraid\n Love the Way You Lie\n Lighters\n Berzerk\n The Monster\n\nTameddurt\nAẓawan","num_words":198,"character_repetition_ratio":0.068,"word_repetition_ratio":0.011,"special_characters_ratio":0.31,"stopwords_ratio":0.015,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.519,"perplexity_score":121687.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%E1%B9%A2%E1%B9%A3wame%C9%9B%20%28Tizi%20Wezzu%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ṣṣwameɛ d taɣiwant n twilayt n Tizi Wezzu, zedɣen-tt 10.932 n yimezdaɣen.\n\nAsideg (timella)\n\nIdurar \nAt Seḥnun \nAt Sidi Ɛmar \nAt Zellal \nBelɣezli\nBuɛetba\nIger n Yedmimen \nIɣallen\nUmadden\nṢṣwameɛ \nTajjelt\n\nẒeṛ daɣen \n Tawilayt n Tizi Uzzu\n Tidayṛiwin n twilayt n Tizi Uzzu\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu\n\nTira d timselɣa \n\nTaɣiwant n twilayt n Tizi Wezzu","num_words":81,"character_repetition_ratio":0.173,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.237,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":40756.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Lbuni","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Lbuni (s tefrensist: El Bouni), d taɣiwant n Ɛennaba, zedɣen-tt 111.956 n yimezdaɣen.\n\nTaɣiwant n Ɛennaba","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.167,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.286,"stopwords_ratio":0.045,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":23059.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Agadir","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Agadir (neɣ Agadir n yiɣil neɣ Agadir n yiɣiṛ) d tadmint tamuqrant tezga-d deg utaram n Merruk di tasga n Sus. Imezdaɣen-ines ttmeslayen aṭas s tmaziɣt tacelḥit ar wass-a. \n\nTella Agadir g 508 km g unẓul n Anfa ( Tigemmi tumlilt ) , d 173 km i Mugadur , d 235 km i Amurakuc . \n\nUgar n 421 844 n medden zedɣen g Agadir , d ugar n 600 599 n medden zedɣen g Agadir - Ida utanan . Kṛaḍ n tutlayin ad sawalen imezdaɣen n Agadir : Tamaziɣt ( tacelḥit ) , Taɛrabt ( Darija ) , Tafrasist\n\nAr neqqar imezdaɣen n Agadir \" Agadiriyin \" s teɛrabt , d \" Ait Ugadir \" s tamaziɣt .\n\nTarakalt\n\nAnezwi\n\nAẓar n wawal\n\nAwal-agi ugadir yella zik di teqbaylit, maca ass-a, uɣalen Leqbayel ur t-ssexdamen ara aṭas, d acu kan, mazal yella yiwen n wemḍiq di Tmurt n Leqbayel qqaren-as \"Agadir\", yernu amḍiq-agi d lexla. \nDɣa \"agadir\" anamek-is deg Yiwaḍiyen \"amkan ibedden, ur neqɛid ara\" (pente assez raide mais par où on peut passer), meḥsub, mi ara yili ufellaḥ la ikerrez, mi yewweḍ s agadir, ad yuɣal, acku dinna ur yeqɛid ara lḥal, akal maci d agdis i wakken ad tɛeddi deg-s tgersa. D acu kan, anamek aqdim n wawal-a netta d \"aɣrab\" (lḥiḍ), dɣa ɣef leḥsab n Salem Caker (Lybica), \"agadir\" ad yili yekka-d seg wawal afniq (phenicien), u nezmer diɣ ad t-nesseqreb s awal n taɛrabt \"ǧidar\" (= aɣrab, lḥiḍ). Dɣa, yezmer lḥal ad tili temdint-agi n Ugadir, di Merruk, semman-as ɣef leḥsab n wakal-nni yellan dinna, uqbel ma tettwabna, neɣ diɣ, yezmer lḥal ad tili tesɛa zik-nni iɣerban (leḥyuḍ) i d-yezzin fell-as, dɣa semman-as fell-asen.\n\nAgadir Ufella \nAgadir Ufella (s taɛrabt : القصبة , Al-Qasbah ) d yiwen agmam iqburen g tamdint n Agadir .\n\nG adrar n Agadir ufella iturra g-is s taɛrabt : الله الوطن الملك (Allah, al-watan, al-malik), « Akuc, Amur, Agellid ».\n\nIgmamen \n Tuẓumt n lmdint\n Ɣur ilel\n Amsernat\n Talborjt tamaynut\n Yacec\n Butcakkat\n Swisse\n Funty\n Caraf\nDaxla\n Al-Huda\n Ḥay Muḥammadi\n Adrar\n Tikiwin\n Massira\n Tilila\n Ben Sergaw\n Islan\n Anza\n Taddart ...\nMerrukSusTimdinin","num_words":457,"character_repetition_ratio":0.045,"word_repetition_ratio":0.004,"special_characters_ratio":0.267,"stopwords_ratio":0.018,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":43102.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Johann%20Wolfgang%20von%20Goethe","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Johann Wolfgang von Goethe (ilul deg 28 ɣuct 1749 deg Frankfurt – yemmut deg 22 meɣres 1832 deg Weimar) d amaru yerna d amassan almani, yura tamedyazt ed tmezgunin, am wakken ay yura ɣef temsal yeqqnen ɣer tfelsuft, tasekla ed tussna.\n\nTameddurt-ines\n\nGoethe yura-d yiwen n usefru umi isemma Faust, yerna llan wid ay t-yettwalin d netta ay d asefru aɣezfan igerrzen akk deg tsekla turufit. Goethe yesɛa daɣen aṭas n yisefra igerrzen, am wakken ay yettwassen s wungalen-nnes Wilhelm Meisters Lehrjahre (Iseggasen n welmad n Wilhelm Meister) akked Die Leiden des jungen Werthers (Tidyanin yesseḥzanen n Werthers Ameẓyan). Goethe d yiwen seg yimura ay yuraren dduṛ d ameqran deg tsekla talmanit takelsakt (classique) n tgara n lqern wis 18 ed tezwara n lqern wis 19. Tallit-nnes teɣli-d ed tallit n Lqern n Teftilin akked tallit n trumantit. Goethe yura-d daɣen idṛisen deg tussna, am Tiẓri n Yiniten (La Théorie des Couleurs) akked yeḍrisen yerzan talɣa (forme) n yiɣersiwen ed yemɣan, yerna ayen ay d-yura deg wenrar-a iɛawen aṭas imassanen n ugama n lqern wis 19 (am Charles Darwin) akken ad kemmlen inadiyen-nsen. Goethe yeqdec daɣen d aneṣṣaḥ aɛlayan n yemḍebbren n uduci (duché) n Sachsen-Weimar.\n\nGoethe d Tsertit\nSeg yidis n tsertit, Goethe yella d amagaẓ (conservateur). Asmi ay tenker Tegrawla Tafrensist, Goethe yella yettwali agdud ur izemmer ad yeḥkem iman-nnes i yiman-nnes. Iqeddicen n Goethe deg yedles ed tussna zerɛen deg wakk timura n Turuft, yerna ttekkan deg wesnerni n tmedyazt, n umezgun akked tfelsuft.\n\nAyen yura\n\n1771: \"Heidenröslein\" (\"Heath Rosebud\"), Tamedyazt\n1773: \"Prometheus\", Tamedyazt\n1773: Götz von Berlichingen, drama\n1774: Die Leiden des jungen Werthers (The Sorrows of Young Werther), novel\n1774: \"Der König in Thule\", Tamedyazt\n1775: Stella, tragedy in five acts\n1782: \"Der Erlkönig\" (\"The Alder King\"), Tamedyazt\n1787: Iphigenie auf Tauris (Iphigenia in Tauris), drama\n1786: Novella, novella\n1788: Egmont, drama\n1790: Versuch die Metamorphose der Pflanzen zu erklären (The Metamorphosis of Plants), scientific text\n1790: Torquato Tasso, drama\n1790: Römische Elegien (Roman Elegies), poetry collection\n1793: Die Belagerung von Mainz, (The Siege of Mainz), non-fiction\n1794: Reineke Fuchs, fable\n1795: Das Märchen (The Green Snake and the Beautiful Lily), fairy-tale\n1794–95: Unterhaltungen deutscher Ausgewanderten, novella, which also includes the fairy tale Das Märchen\n1795–96 (in collaboration with Friedrich Schiller): Die Xenien (The Xenia), collection of epigrams\n1796: Wilhelm Meisters Lehrjahre (Wilhelm Meister's Apprenticeship), novel\n1797: \"Der Zauberlehrling\" (The Sorcerer's Apprentice), Tamedyazt (which was later animated by Disney in Fantasia)\n1797: \"Die Braut von Korinth\"[1] (\"The Bride of Corinth\"), Tamedyazt\n1798: Hermann und Dorothea (Hermann and Dorothea), epic poem\n1798: Die Weissagungen des Bakis (The Soothsayings of Bakis)\n1798\/01: Propyläen, periodical\n1803: Die Natürliche Tochter (The Natural Daughter), play originally intended as the first part of a trilogy on the French revolution\n1805: \"Winckelmann und sein Jahrhundert\" (\"Winckelmann and His Century\")\n1808: Faust Part One, closet drama\n1809: Die Wahlverwandtschaften (Elective Affinities), novel\n1810: Zur Farbenlehre (Theory of Colours), scientific text\n1811–1830: Aus Meinem Leben: Dichtung und Wahrheit (From my Life: Poetry and Truth) autobiographical work in 4 volumes\n1813: \"Gefunden\" (\"ttufin\"), Tamedyazt\n1817: Italienische Reise (Italian Journey), journals\n1819: Westöstlicher Diwan, variously translated as The West-Eastern Divan, The Parliament of East and West, or otherwise; collection of poems in imitation of Sufi and other Muslim poetry, including that of Hafez.\n1821: Wilhelm Meisters Wanderjahre, oder Die Entsagenden (Wilhelm Meister's Journeyman Years, or the Renunciants\/Wilhelm Meister's Travels), Ungal\n1823: \"Marienbad Elegy\", Tamedyazt\n1832: Faust Part Two, closet drama\n1836: Gespräche mit Goethe (Timeslayin akked Goethe)\n\nAmaruTameddurt","num_words":925,"character_repetition_ratio":0.052,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.248,"stopwords_ratio":0.022,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.863,"perplexity_score":33346.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Bni%20%E1%B9%A2af","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Bni Ṣaf (s tefrensist: Beni Saf), d taɣiwant n Ɛin Timucent, zedɣen-tt 39.668 n yimezdaɣen.\n\nTaɣiwant n Ɛin Timucent","num_words":28,"character_repetition_ratio":0.168,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.276,"stopwords_ratio":0.071,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":29308.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Anfa%20%28Tigemmi%20Tamellalt%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Anfa neɣ Taddart Tumlilt (s Tefṛansist d tulayin tiyaḍ: \"Casablanca\", s tutlayt Taɛṛabt: \"الدار البيضاء\") d tamdint tameqqrant akk di tmurt n Lmerruk. Zeddɣen deg-s 5 melyun n yimdanen. Anfa d tamdint tameqqrant akk deg Tmazɣa akked Lezzayer Tamanaɣt.\n\nTella deg Anfa yiwet tmezgida tameqqṛant isem ines Timezgida Ḥasan Wis 2.\n\nTarakalt \nanfa yella deg tesga n Anfa-Ẓeṭṭaṭ di tmurt n Lmerruk.\n\nAbeṭṭo adeblan \n\nIɣṛem n Anfa yebḍa ɣef mennawt en tebḍotin (arrondissements): \n\n Ɛin Eccoqq \n Ɛin Essbeɛ Tuddurt Tamuḥemmadit \n Anfa Ameẓẓyan (Iɣṛem aqbur \/ aqdim n Anfa)\n Ben Msik \n Massinu Abernoṣ (Sidi Elbernoṣi)\n Elfida Mers Eṣselṭan \n Tuddurt Taḥasanit (Elḥeyy Elḥasani)\n Babinu Ṛcid (Mulay Ṛcid)\n\nTamt a n tebḍotin bḍant ɣef mennawt n tegrawin i yellan: \n Ɛin Eccoqq \n Ɛin Essbeɛ Tuddurt Tamuḥemmadit \n Anfa Ameẓẓyan\n Ayet Msik \n Massinu Abernoṣ \n Elfida Mers Eṣselṭan \n Tuddurt Taḥasanit\n Babinu Ṛcid (Mulay Ṛcid)\n Imeɛṛofen (Lemɛarif)\n Amecwar\n Mers Eṣselṭan\n Izṛa Iberkanen (Les Roches Noires)\n Isebtawen (Sbata)\n Massinu Belyoṭ (Sidi Belyoṭ)\n Massinu Mumen (Sidi Mumen)\n Massinu Ɛetman (Sidi Ɛetman).\n\nTiwlafin \n\nTimdininMerruk","num_words":277,"character_repetition_ratio":0.065,"word_repetition_ratio":0.075,"special_characters_ratio":0.223,"stopwords_ratio":0.022,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":61227.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Allus%20n%20wazzun%20n%20te%C9%A3riwin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Deg yitilifunen n ufus n GSM\/3GSM (UMTS), talugent n GSM tesbaday-d ingalen n wallus n wazzun n teɣriwin ara d-yettwabedren swadda-a. Tilugan-a d ETSI ay ten-id-igan, ttwabnan ɣef yengalen uṛufiyen izɣen n wallus n wazzun n teɣriwin yerna cuban ingalen ay yettwasseqdacen deg umur ameqran n yizirigen n utilifun urkid deg Tdukli Tuṛufit.\n\nDeg yitilifunen n ufus, tawuri-a tezmer ad tili d aḥric seg asefran n yemsektayen.\n\nMa yella azwir n tenzaḍt n wallus n wazzun netta d \"**\" (deg wemkan n \"*\" ay d-yettilin s umata), uṭṭun n utilifun ad yettwakles deg uẓeṭṭa. Lemmer, sdeffir waya, imseqdec ad yessens allus n wazzun s tenzaḍt s yiwen n \"#\", ad yezmer yemseqdec, sakkin, ad yales ad yessermed allus n wazzun-a s tenzaḍt n \"*\" war ma yella deg-s wuṭṭun n utilifun. Allus n wazzun ad yales ad yettwassermed deg wuṭṭun ay yettwakelsen deg uẓeṭṭa. Ɣef umedya, lemmer yiwen ad yesseqdec angal n beṛṛa n yiger deg tenzaḍt n wallus n wazzun: \n\n**62*7035551212#\n\nsakkin ad yessens allus n wazzun: \n\n#62#\n\nsakkin, ad yezmer ad yales ad yessermed allus n wazzun n beṛṛa n yiger war ma yura uṭṭun n utilifun: \n\n*62#\n\nMi ara tettweg tenzaḍt-a ay d-yettwabedren sufella, akk tiɣriwin ara yettwawehhin ɣer utilifun mi ara yili beṛṛa i yiger ad ttwasɛeddint ɣer 7035551212. Yezmer yemseqdec ad yessermed tawuri ɣer kra n wuṭṭun ay yemgerraden ɣef wuṭṭun-nni ay yettwakelsen deg wakud aydeg ara yeǧǧ uṭṭun-nni ay yettwakelsen akken ad t-yesseqdec sakkin. Ɣef umedya, lemmer ad yeg tanzaḍt-a: \n\n*62*7185551212#\n\ntiɣriwin ad ttwasɛeddint ɣer 7185551212 (yerna maci ɣer wuṭṭun ay yettwakelsen 7035551212). D acu kan, lemmer ad yeg tanzaḍt niḍen: \n\n*62#\n\ntiɣriwin ad qqlent ad ttwasɛeddayent ɣer wuṭṭun ay yettwakelsen 7035551212 (yerna maci ɣer wuṭṭun-nni n tenzaḍt n wallus n wazzun ay yettwasqedcen yagi 7185551212).\n\nNnig waya, deg yiẓeḍwan n GSM, am wid n T-Mobile d AT&T Mobility deg Yiwunak Yeddukklen d wakk iẓeḍwan n utilifun n ufus deg Tdukli Tuṛufit, yezmer yemseqdec ad d-yesbadu amḍan n tsinin aydeg atilifun ad yesserser uqbel ma yesɛedda tiɣri. Imseqdec yezmer ad d-yesbadu aya s tira n \"*SC*XX\" uqbel \"#\" aneggaru mi ara yaru tanzaḍt n wallus n wazzun, aydeg \"SC\" d angal n tewsit n umeẓlu (11 i taɣect, 25 i yisefka, 13 i ufaks), yerna \"XX\" d amḍan n tsinin ay yettwaḥsaben s 5 n tsinin. Ma yella ad yettwakkes \"SC\" (yerna ad yili kan \"**XX\"), dɣa akk tiwsatin n yimeẓla ad ttwasɛeddint. Ɣef umedya, allus n wazzun n teɣri lemmer ur tettili tririt yezmer ad d-yili s: \n\n*61*[uṭṭun n utilifun]**[tasinin]#\n\nDeg kra n yiẓeḍwan, tezmer ad tili talast n 30 n tsinin ma aṭas uqbel allus n wazzun (anamek-nnes \"XX\" yezmer kan ad yili 5, 10, 15, 20, 25 neɣ 30; azalen imeqranen ugar am 45 neɣ 60 d wid ara yessiwḍen tanzaḍt-nni n wallus n wazzun ad tettwagi yerna ad d-yettwazen yizen n tuccḍa).\n\nTeknoloji","num_words":562,"character_repetition_ratio":0.099,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.266,"stopwords_ratio":0.014,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":60138.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Le%C9%A3rus","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Leɣrus (s tefrensist: El Ghrous) d taɣiwant n Tbeskert, zedɣen-tt 12.846 n yimezdaɣen.\n\nTaɣiwant n Tbeskert","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.184,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.262,"stopwords_ratio":0.045,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":23872.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%E1%B9%ACaher%20%C7%A6a%C9%9But","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ṭaher Ǧaɛut d amyaru ilul ass 11 yennayer 1954 di Ulxu (Iɣil Ibaḥriyen) zdat n Uẓeffun.\n\nIwwetet rebreb ass 26 mayu 1993, sin yemmut ass n 2 yunyu 1993, di Zzayer.\n\nTameddurt \nilul Ṭahaṛ Ǧaɛut ass n 11 yennayer 1954 di ulxu (Iɣil ibahriyen) id yussan zdat uzeffun di tizi wezzu , yeɣra deg uɣerbaz amenzu n taddart_is alemi d aseggas 1964 ,syin ad yaneg uqcic_nni tezdaɣ tusna aqqaru deg tazwara n iseggasen 1965\/1966 ɣer tamdint n lezzayer ,imi y_uɣal yezdaɣ di lqasba and yekmmel leqray_as di tesddawit n lezzayer deg uhric n tusnakt (mathématique). Maca aqcic id yeldin allen_is di taddart n ulxu di lḥif d lemizirya ,wina akken ugin tikelt tamenzut a taqblen deg uɣerbaz akken ad iɣer ,maca ṭahar ɣas ma mezziy laɛmer_is yettwali di tmusni tafat i tudert i deg yettidir ama tawacult_is ama timeti i deg id yekker ,imi yessaxdem lmara n uqcic yebɣan tamusni ,imir yekcem ɣer uɣerbaz ger y_imedukal_is bla lebɣi n imedabren n uɣerbaz ,lhsab akken id inna weltm_as tasaɛdit.\n\n\"ma tebɣid a bnadem ad timeɣureḍ w ad yali ccan_ik ɣur medden merra ili_k qbel d amezyan\". Ṭahaṛ Ǧaɛut yafhem meliḥ lmaɛns imeslayen agi simal irennu di tmusni akk d lefhama ,akken yettmuqul ɣer deffir akken ur itettu anesi id yekka ,ɣures d akken bnadm bla lasel ur nessin tajeddit ,yarxes ccan_is am ttmar id yeɣlin si tjeṛṛa qbel ad yaweḍ lwaqt_i.\n\nṬahar Ǧaɛut yewwi_d agerdis n lisens di tusnakt maca yeḥmmel tamedyazt,imi yebda isefra seg mi yella d amectuḥ,id yefɣen di tazwara n y_iseggasen n 70 di kra n tkarniyin n temdyazt \"les revues de poesie\" yecban \"promesse\" id yattefɣen di lezzayer akk d \"Alif\" di tmurtn tunes, \" le souffle \" di lmaṛṛuk,ara a y yaɛajben atas i y_imedanen ama d imeyura neɣ d inaɣriyen gar_asen MASS \"ṬAHAR benjellum\" ,ula d netta d ameyaru d aɛeggal di l'academie Goucourt , idi yennan d akken ise Ǧaɛut isefra ixaddem neɣ ayen yura deg ayen nniḍen y_ttabaned deg_s lɣid izadɣen amedyaz,yellan am yal tikelt i rakbit lɣiḍ seg ayen yettwali.\n\nƔas deg iseggasen n 70 tibbura n usuffaɣ n y_ idlisen llant ɣalqent deg udem n ilmezyen yeḥmmlen tira ,d wid yesɛan awal amaynutt a t_ id inin ,maca Ṭahaṛ Ǧaɛut yessen ad yeṛṛeẓ leqyud yufa_d iman_is yettuḥtem fell_as ad ad y_ssufeɣ adlis_is amezwaru n isefra di tmurt n canada sɣur tizrigin n \"Naɛman\"deg useggas n 1975 \"le solstice barbelé\", d azru n lsas di lbenyan n Ṭahaṛ ǦAƐUT deg ayen yeɛnan tira,segi sefra ɣer tullisin imi yewwi araz di temzizlt tasklant s tullist imi yefka azwel \" les insummets\".syin afus n Ǧaɛut yeɛda ɣer uḥric niḍen di tira tiklta tira deg jernan \" El Moudjahid\" imi y_ ttaf aḥric n idles syin yuɣel ɣer tsertit.akken ad yuɣel ad ibedel ɣer ujernan \"l'actualité\" yellan di tallit_nni y tabaɛ ajernan n EL MOUDJAIHD ,w ad yeqqim ixdem din alemi d aseggas n 1992.\n\ntamedyazt ,taɣamest, tira tullisin qnent s laḥmala n tira d ufus n Ṭahaṛ Ǧaɛut ,syin ad y ssufeɣ adlis wiss sin wagi d \" L'arche a vau-l'eau\" ɣur tizrigin n saint-Germain id y_ffɣen deg useggas n 1978. w ad yernu ad y_aru timucuha s tiktiwin kan yellan deg alleɣ_is id y_snulfuy netta s lxeyal_is, inig MASS \" Ben Muḥmed\"yenna_d akken Ṭaḥaṛ Ǧaɛut yella ur yetaǧǧir ara s tikti ,imi yella yettamen s w ayen yura.imi argaz izadɣent tiktiwin ur iḥebbe ar t tira akka ad ilal w ungal_is amenzu \"l'exproprié\".ar tmuɣli n MASS\"Amin zaoui\" d akken ungal agi yecuba ɣer\" le polygone étoilé\" n Kateb Yacine deg ayen yeɛnan tira\n\nImi isem_is mucaɛ s tira di tlemast useggas n 80 isem_is ad yaneg ɣer tmura tibaraniyn asemi iger aḍar ɣer w uxxam id y_ssufuɣen idlisen \" le seuil\" di tmurt n fransa ,imi tazrigt agi tattunḥsab ger tezrigin mucɛen yakk di ddunit anda id sufɣen yakan aṭas n imeyura idlisen_nsen am Mulud Farɛun,Kateb Yassin,muḥmed Dib .akka ad y_ssaweḍ deg useggas n 1986 ad y_ssufeɣ ungal_is wiss sin imi yefka azwel \"Les chercheurs d'os\" ar tezrigin n \"seuil\" ,syin ɣer w aṭas n w ungalen nniḍen am \" l'invention du désir \".\n\nTAMETTANT_IS:\n\nlmut_is tella_d assn 26 di magu 1993 imi y__ttwawwet s ṛṣaṣ s aqqṛuy s ifassen n imeṭṭrfen fis zadt uxxam_is,akken ad y_ffaɣ ṛṛuḥ_is ass n 02 Yunyu 1993.\n\nTIJMILIN:\n\numbaɛd lmut n Ṭahar Ǧaɛut ilul_d w agraw n tsaklanin taɣessa i w saḥbiber ɣef yimeyurs anda syin tuɣal_as tajemilt n usemkti sɣur BBC i d y_ssufeɣen yiwen documentaire shooting the writer. ar tama tejmilin niḍen ad iḍafren am tizlitt lwennes maɛtub deg useggas 1994. a \"kenza a yelli \" andatru i s yeqqarara i yellis n ǦAƐUT \" Ur ttruy ara xarṣum d yiwen ad yegri ad i ɣ d semkti azekka\".\n\nImi ad neqqim n semktayit_id ar assa zeddk mulud ula d netta yerray_as tajemilt s tezlity inid id y_Ffɣen deg useggas 2021 anda id y ssuqel kra imeslayen id yenna tutlayt tfernasit \" Ma tssusmed a tamted,ma tenniḍed a tamteḍ,inid ayen i k _ iqarḥen tamteḍ.\n\nMAKEDHI SIHEM\n\nyura\n Solstice barbelé (isefra 1973-1974), couverture et 3 dessins de Denis Martinez, Éditions Naaman, Sherbrooke, Kebek, Kanada, 1975. \n L’Arche à vau-l’eau (isefra 1971-1973), Éditions Saint-Germain-des-Prés, Paris, 1978. \n Insulaire & Cie (isefra 1975-1979), couverture de Denis Martinez, Éditions de l'Orycte, Sigean, 1980. \n L’Exproprié (ungal, 1974-1976), Société Nationale d’Édition et de Diffusion, Alger, 1981. \n L’Oiseau minéral (isefra 1979-1981), couverture et dessins de Mohammed Khadda, Éditions de l'Orycte, Alger, 1982. \n L’Étreinte du sablier (isefra 1975-1982), \"Écrivains Algériens au présent\" n° 6, Centre de Documentation des Sciences Humaines, Université d’Oran, 1983. \n Les Rets de l'oiseleur (nouvelles, 1973-1981), couverture et dessins de Slama, Entreprise Nationale du Livre, Alger, 1984.\n Les Chercheurs d'os (ungal), Éditions du Seuil, Paris, 1984, . Réédition dans la Collection \"Points', n° 824, Éditions du Seuil, 2001 .\n Les Mots migrateurs, Une anthologie poétique algérienne, présentée par Tahar Djaout, (Youcef Sebti, Rabah Belamri, Habib Tengour, Abdelmadjid Kaouah, Hamid Tibouchi, Mohamed Sehaba, Hamid Nacer-Khodja, Tahar Djaout, Amine Khan, Daouia Choualhi), Office des Publications Universitaires, Alger, 1984. \n Mouloud Mammeri, entretien avec Tahar Djaout, suivi de \"La Cité du soleil\", Éditions Laphomic, Alger, 1987.\n L'Invention du désert (ungal), Éditions du Seuil, Paris, 1987 .\n L’Exproprié (ungal, version définitive), Éditions François Majault, Paris, 1991 .\n Les Vigiles (ungal), Éditions du Seuil, Paris, 1991 , Prix Méditerranée. Réédition dans la Collection Points, Éditions du Seuil, n° 171, 1995. \n Pérennes (isefra 1975-1993), précédé de \"Pour saluer Tahar Djaout\" par Jacques Gaucheron, couverture et encres de Tibouchi, \"Europe\/Poésie, Le Temps des Cerises\", Paris, 1996 . \n Le Dernier Été de la raison (ungal), Éditions du Seuil, Paris, 1999 .\nFragments d'itinéraire journalistique, Éditions Dar El Gharb, Wehran, 2004.\n\nTamselyut \n\nhttp:\/\/fr.wikipedia.org\/wiki\/Tahar_Djaout\n\nǦaɛut\nǦaɛut\nǦaɛut\nǦaɛut","num_words":1808,"character_repetition_ratio":0.053,"word_repetition_ratio":0.004,"special_characters_ratio":0.255,"stopwords_ratio":0.031,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":19142.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ljazya","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ljazya (s tefrensist: El Djazia), d taɣiwant n Um Lebwaqi, zedɣen-tt 3.318 n yimezdaɣen.\n\nTaɣiwant n Um Lebwaqi","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.176,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.27,"stopwords_ratio":0.04,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":31270.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/50%20Cent","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"50 Cent neɣ Fifty Cent Isem-is unṣib Curtis James Jackson, illu ass n 6 yulyu 1975 di temdint n New York, d anaẓur deg uɣanib n Rap.\n\nTisfifin \n 2003 : Get Rich or Die Tryin'\n 2005 : The Massacre\n 2007 : Curtis\n 2009 : Before I Self Destruct\n\nTizlatin \n In Da Club\n Many Men\n Wanksta\n P.I.M.P.\n Just A Lil Bit\n Piggy Bank\n Disco Inferno\n Hustler's Ambition\n Candy Shop\n Window Shopper\n Ill Still Kill\n Straight To The Bank\n I Get Money\n Amusement Park\n Ayo Technology\n Get Up\n Ok, All Right\n Baby By Me\n Do You Think About Me\n Flight 187\n Outlaw\n I'm On It\n New Day\n My Life\n We Up\n\nTameddurt","num_words":175,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.314,"stopwords_ratio":0.034,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.622,"perplexity_score":75019.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Paramore","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Paramore d tarbaɛt tamarikanit n rock seg Franklin, Tennessee, tettwaxleq deg useggas n 2004.\n\nIdisken-nsen\n 2005: All We Know Is Falling\n 2007: Riot!\n 2009: Brand New Eyes\n 2013: Paramore\n\nAẓawan","num_words":46,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.327,"stopwords_ratio":0.022,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.778,"perplexity_score":28645.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Benedicta%20Boccoli","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Benedicta Boccoli, taktrist taṭelyanit tlul ass n 11 wember 1966 g Milan.\n\nAseqqan aberrani\n Personal Site de Benedicta Boccoli \n Fiche IMDb de Benedicta Boccoli","num_words":39,"character_repetition_ratio":0.197,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.217,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.707,"perplexity_score":99362.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/3%20du%C7%A7ember","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 3 dujamber d ass wis 337 n useggas (wis 338 deg iseggasen bisekstil). Llan 28 wussan deffir-Ɣs ar taggara n useggas.\n2 wamber - 3 dujamber - 4 dujamber\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n dujamber","num_words":39,"character_repetition_ratio":0.044,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.293,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.994,"perplexity_score":152414.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/11%20du%C7%A7ember","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 11 dujamber d ass wis 345 n useggas (wis 346 deg iseggasen bisekstil). Llan 20 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n10 dujamber - 11 dujamber - 12 dujamber\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n dujamber","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.091,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.306,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.988,"perplexity_score":134741.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/12%20du%C7%A7ember","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 12 dujamber d ass wis 346 n useggas (wis 347 deg iseggasen bisekstil). Llan 19 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n11 wamber - 12 dujamber - 13 dujamber\n\nTidyanin\n\nTimiḍi wis 21 \n 2009 : Tafrent n uselway deg Abxazya tezṛa tafrent, tikelt nniḍen, n Sergey Bagapc.\n\nTilaliyin\n\nTimiḍi wis 20 \n 1903 : Yasujiro Ozu, ameskar n usaru ajapuni (∩ 12 dujamber 1963).\n 1909 : Karen Morley, tasegbart tamarikant (∩ 8 meɣres 2003).\n 1913 : Clint Smith, amyurar n uhuki asadri akanadyan. (∩ 19 mayyu 2009).\n 1915 : Frank Sinatra, acennay amarikan (∩ 14 mayyu 1998).\n 1918 : Joe Williams, acennay amarikan n blues d jazz (∩ 29 meɣres 1999).\n 1922 : Christian Dotremont, amekla, amedyaz n Belǧik (∩ 20 ɣuct 1979).\n 1923 : Bob Barker, amekfaḍu, anfaras n tiliẓri amarikan.\n 1925 : Ted Kennedy, amyurar n uhuki asadri akanadyan. (∩ 14 ɣuct 2009).\n 1927 : Robert Noyce, ajenyuṛ amarikan, ameslal (s-wayeḍ nniḍen) n takwebbanit Intel (∩ 3 yunyu 1990).\n 1932 : Bob Pettit, amyurar n ddabex n tqecwalt amarikan.\n 1933 : Manu Dibango, acennay akamruni.\n 1934 : Miguel de la Madrid Hurtado, aselway n Mexik seg 1982 ar 1988 (∩ 1ru yebrir 2012).\n 1935 : Denise Boucher, tamedyazt, tameskart n tisawiyin n umezgun n Kibik.\n 1937 : Roberto Benzi, aɣella n orkestr aṛumi.\n 1938 : Connie Francis, tacennayt tamarikant.\n 1940 : Dionne Warwick, tacennayt tamarikant.\n 1943 : \n Dickey Betts, amyurar n snitra, acennay, ameskar amarikan (The Allman Brothers Band)\n Grover Washington Jr., amyurar usaksufun n jazz amarikan (∩ 17 dujamber 1999).\n Patrick Zabé, acennay n Kibik.\n 1944 : Jean Doré, asertay n Kibik.\n 1945 : Patrice Duhamel, aneɣmas aṛumi.\n 1946 : \n Serge de Beketch, aneɣmas, ameskar n izawagen n wunuɣen aṛumi (∩ 6 tuber 2007).\n Emerson Fittipaldi, amsafeg n Timsizzelt n takeṛṛust abrazilyan.\n 1948 : \n Françoise de Panafieu, tasertayt taṛumit.\n Tom Wilkinson, asegbar angliz.\n 1949 : Marc Ravalomanana, aselway n Madagaskar seg 2002 ar 2009.\n 1950 : \n Daniel Bouchard, amḍif n iswi n ahuki ɣef ugris n Kibik.\n Jocelyne Cazin, taneɣmast, tamekfaḍut n tiliẓri n Kibik.\n Richard Galliano, amyurar n akoryun aṛumi\/aṭalyan.\n Billy Smith, amḍif n iswi n ahuki ɣef ugris akanadyan.\n 1951 : \n Steven A. Hawley, amsallun amarikan.\n 1989 : Tal, tacennayt, taceṭṭaḥt taṛumit\/tasrayilit.\n\nTimettanin\n\nTimiḍi wis 21 \n 2001 : Jean Richard, azeffan, argaz n ssirk (° 18 yebrir 1921).\n 2002 :\n Dee Brown, aneggal, amezray amarikan (° 28 fuṛaṛ 1908).\n Brad Dexter asegbar amarikan (° 9 yebrir 1917).\n 2003 : Heydar Aliyev, aselway aqbur n Azerbayǧan (° 10 mayyu 1923).\n 2005 : \n Thérèse Renaud, tamedyazt, taneggalt n Kibik (° 3 yulyu 1927).\n Gébrane Tuéni, aneɣmas, asertay n Liban, amazan agrigi-urtudux n Beyrouth (° 15 ctamber 1957).\n Annette Vadim, tasegbart n danmark (° 7 dujamber 1936).\n 2006 : Peter Boyle, asegbar amarikan (° 18 tuber 1935).\n 2007 :\n Alfons Maria Stickler, awudem n taglizt (Kardinal) n Utric (° 23 ɣuct 1910).\n Ike Turner, acennay amarikan (° 5 wamber 1931).\n 2008 : Van Johnson, asegbar amarikan (° 25 ɣuct 1916).\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n dujamber","num_words":688,"character_repetition_ratio":0.063,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.351,"stopwords_ratio":0.006,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.93,"perplexity_score":56794.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/13%20du%C7%A7ember","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 13 dujamber d ass wis 347 n useggas (wis 348 deg iseggasen bisekstil). Llan 18 wussan deffir-es ar taggara n useggas.\n12 wamber - 13 dujamber - 14 dujamber\n\nTidyanin\n\nTimiḍi wis 11 \n 1084 : Süleyman I Shah yaker Antakya.\n\nTimiḍi wis 16 \n 1560 : Michel de L'Hospital yenṭeqed inaw n ulday n Addaden imuta.\n\nTimiḍi wis 18 \n 1718 : Guillaume Dubois yesiɣrey axnurz n Cellamare.\n 1758 : azdar n Duke William\n\nTimiḍi wis 19 \n 1808 : tanerzawt n Madrid zdat igen n Napoléon.\n\nTimiḍi wis 21 \n 2003 : abbaz n Sdam Ḥusin.\n 2004 : George W. Bush yufrin aselway nMarikan.\n 2007 : azmul n ugdel n Lisbun.\n\nTilaliyin\n\nTimiḍi wis 20 \n 1901 : Paolo Dezza, tugna n taglizt, jizwit, kardinal aṭalyan (∩ 17 dujamber 1999).\n 1903 : Carlos Montoya, amyurar n snitra aspenyul n flamenko (∩ 3 meɣres 1993).\n 1910 : Van Heflin, asegbar amarikan (∩ 23 yulyu 1971).\n 1913 : Archie Moore, aleggam amarikan (∩ 9 dujamber 1998).\n 1915 : \n Vincent-F. Chagnon, anawar, asertay n Kibik (∩ 15 yennayer 1999).\n Curd Jürgens, asegbar almani-aṛumi (∩ 18 yunyu1982).\n Ross Macdonald, aneggal amarikan (∩ 11 yulyu 1983).\n 1920 : \n Kaysone Phomvihane, aselway n Lawus (∩ 21 wamber 1992).\n George P. Shultz, asertay amarikan.\n 1923 : \n Edward Bede Clancy, tugna n taglizt, kardinal n Ustṛalya, arcevek n Sydney.\n Larry Doby, amyurar n baseball amarikan (∩ 18 yunyu 2003).\n 1925 : Dick Van Dyke, asegbar, anfaras, amyaru n ssinima, ameskar amarikan.\n 1927 : Geneviève Page, tasegbart taṛumit.\n 1929 : Christopher Plummer, asegbar n Kanada.\n 1934 : Richard D. Zanuck, anfaras amarikan.\n 1938 : Ronald Corey, aselway n usrir n uhuki \"le Canadien de Montréal\" (1982-1999).\n 1941 : Catherine Tasca, tasertayt taṛumit.\n 1942 : Ferguson Jenkins, amyurar n baseball n Kanada.\n 1944 : Meḥmud Tunsi, amyaru, amekla atunsi (∩ 12 yebrir 2001).\n 1945 : Lise Bissonnette, taneɣmast, tamyarut, tanedbalt n Kibik.\n 1948 : \n Jeff Baxter, amyurar n snitra amarikan (Steely Dan – The Doobie Brothers).\n Ted Nugent, anaẓuṛ amarikan (The Amboy Dukes – Damn Yankees).\n 1951 : Anne-Marie Alonzo, tamuggayt, taneggalt, tamaẓṛagt, timsuqqelt, tazaɣant n taẓuri, tamedyazt n Kibik s lasel n Maṣaṛ (∩ 11 yunyu 2005).\n 1952 : Jean Rouaud, amyaru aṛumi, arraz Goncourt di 1990 i ungal Les Champs d'honneur.\n 1953 : Bob Gainey, amyurar, aslaɣmay n uhuki ɣef ugris n Kanada.\n 1956 : \n Magida Lrumi, supranu n Liban.\n Marie Forså, tasegbart n Sweden.\n 1957 : Steve Buscemi, asegbar, ameskar amarikan.\n 1961 : Philippe Francq, imsuneɣ n izawagen n wunuɣen n Belǧik.\n 1962 : Vincent Descoeur, asertay aṛumi.\n 1964 : hide, anaẓuṛ ajapuni (∩ 2 mayyu 1998).\n 1967 : \n Stéphane Buriez, acennay, amyurar n snitra aṛumi n igrawen iṛumiyen Loudblast d Clearcut. Anfaras, ajenyuṛ n imesli.\n Jamie Foxx, asegbar, anaẓuṛ amarikan.\n Tom Schacht, aknar, asegbar, acennay n Swedden.\n 1969 : Sergueï Fiodorov, amyurar n uhuki n Rrus.\n 1974 : Richard Dourthe, amyurar aqbur n rugby s XV aṛumi.\n 1975 :\n Tom Delonge, anaẓuṛ amarikan.\n James Kyson Lee, asegbar amarikan.\n 1976 : Rama Yade, tasertayt taṛumit.\n 1981 : Amy Lee, tacennayt, tanaẓuṛt tamarikant.\n 1985 : Laurence Leboeuf, tasegbart n Kibik.\n 1989 : Taylor Swift, tacennayt tamarikant.\n 1991 : Gastón Soffriti, asegbar n Arǧentina.\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n dujamber","num_words":763,"character_repetition_ratio":0.067,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.338,"stopwords_ratio":0.005,"flagged_words_ratio":0.001,"lang_id_score":0.897,"perplexity_score":47625.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Charles%20Dickens","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Charles John Huffam Dickens (ilul deg 7 Furar 1812 – 9 Yunyu 1870), d netta ay d aneggal (romancier) mechuren akk deg Langliz deg tallit tavictoriant (tallit n Tgellidt Victoria). Aṭas seg wungalen-nnes llan ssawalen-d, ladɣa, ɣef lḥif ay terwa tmetti tanglizit deg tallit-nnes, yerna yella yessuffuɣ-iten-id deg tesɣunin. Tiḥkayin n Dickens ssawalent-d ɣef tɣawsiwin n tmeddurt swaswa kan akken llant deg tilawt, dɣa d aya ay yejjan kra n yimura d imeqranen n tallit-nnes ad t-id-cekren, am George Gissing, Leo Tolstoy ed G. K. Chesterton.\n\nAyen yura\n\nDickens yettwassen, ladɣa, s sin n wungalen d imeqranen, Oliver Twist akked David Copperfield.\n\nThe Pickwick Papers\t\nThe Adventures of Oliver Twist\t\t\nThe Life and Adventures of Nicholas Nickleby\t\nThe Old Curiosity Shop\t\nBarnaby Rudge: A Tale of the Riots of 'Eighty'\t\nA Christmas Carol\t1843\t\nThe Life and Adventures of Martin Chuzzlewit\t\t\nThe Chimes\t1844\t\nThe Cricket on the Hearth\t1845\t\nThe Battle of Life\t1846\t\nDombey and Son\t\t\nThe Haunted Man and the Ghost's Bargain\t\nDavid Copperfield\t\t\nBleak House\t\nHard Times: For These Times\t\t\nLittle Dorrit\t\t\nA Tale of Two Cities\t\nGreat Expectations\t\nOur Mutual Friend\t\t\nThe Mystery of Edwin Drood\n\nTameddurtAmaru","num_words":318,"character_repetition_ratio":0.06,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.235,"stopwords_ratio":0.019,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.854,"perplexity_score":29413.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/14%20du%C7%A7ember","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 14 dujamber d ass wis 348 n useggas (wis 349 deg iseggasen bisekstil). Llan 17 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n13 dujamber - 14 dujamber - 15 dujamber\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n dujamber","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.091,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.306,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.98,"perplexity_score":134741.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/15%20du%C7%A7ember","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 15 dujamber d ass wis 349 n useggas (wis 350 deg iseggasen bisekstil). Llan 16 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n14 dujamber - 15 dujamber - 16 dujamber\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n dujamber","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.091,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.306,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.979,"perplexity_score":134741.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/16%20du%C7%A7ember","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 16 dujamber d ass wis 350 n useggas (wis 351 deg iseggasen bisekstil). Llan 15 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n15 dujamber - 16 dujamber - 17 dujamber\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n dujamber","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.091,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.306,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.985,"perplexity_score":134741.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/18%20du%C7%A7ember","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 18 dujamber d ass wis 352 n useggas (wis 353 deg iseggasen bisekstil). Llan 13 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n17 wamber - 18 dujamber - 19 dujamber\n\nTidyanin\n\nTimiḍi wis 20 \n 1923 : agatu ɣef Ṭanja yezmel gar Fransa, Tagelda Yeddukklen d Spenyul.\n 1925 : Mi yella Aswir wis XIV n Ukabar Asduklan n Tadukli Tasubyatit, Stalin yesserbeḥ agemmir n \"tanemla deg yiwet tamurt tawḥidt\" ɣef tin n tagrawla tmaḍlant i iḥudd Leon Trotski.\n 1945 : Urugway yekcem deg TIY.\n 1956 : Japun yekcem deg TIY.\n 1976 : anmeglay Vladimir Boukovsky yesderfi sɣur Musku, mgal tasellullit n usduklan Luis Corvalán sɣur anabaḍ n Cili.\n 1978 : Duminik tekcem deg TIY.\n 1986 : talalit n ugraw n Riu, tiddukla yebɣan ad tesselhu tanmiregt gar timura n Tamrikt talatinit.\n\nTimiḍi wis 21 \n 2003 : Iran tezmel aneggaf nniḍen i Umtawa ɣef tagayt n urnay n imrigen iɣas.\n 2005 : tarennawt n Evo Morales deg tifernin timuta n Bulibia n 2005.\n\nTilalliyin\n\nTasut tis 20 \n 1904 : George Stevens, ameskar n usaru, amessiyes d anfaras amarikani (∩ 8 meɣres 1975).\n 1911 : Jules Dassin, ameskar n usaru amarikani (∩ 31 meɣres 2008).\n 1913 :\n Alfred Bester, amaru amarikani (∩ 30 ctamber 1987).\n Willy Brandt, argaz n Uwanak almani (∩ 8 tuber 1992).\n 1916 : Betty Grable, tasegbart, taceṭṭaḥt, tacennayt d taknart tamarikanit (∩ 2 yulyu 1973).\n 1917 : Ossie Davis, asegbar, ameskar n usaru, amessiyes d anfaras amarikani (∩ 4 fuṛaṛ 2005).\n 1918 : Pierre Desgraupes, aneɣmas d udem n tiliẓri aṛumi (∩ 16 ɣuct 1993).\n 1920 : Eddy Marnay, ameskar aṛumi (∩ 3 yennayer 2003).\n 1921 : Youri Nikouline, Agwennactal d asegbar arusi (∩ 21 ɣuct 1997).\n 1923 : Lotti van der Gaag, tameklayt d tasreqqat tahulandit (∩ 20 fuṛaṛ 1999).\n 1925 : John Szarkowski, imseknew amarikani (∩ 7 yulyu 2007).\n 1927 : Roméo LeBlanc, aneɣmas d asertay akanadi, 25e Anebbaḍ amatu n Kanada (∩ 24 yunyu 2009).\n 1928 : Galt MacDermot, amyurar n upyanu d amsuddes n Kibik.\n 1929 : Józef Glemp, udem n taglizt (Kardinal) apuluni, arcebik n Warsaw.\n 1931 : Gatien Lapointe, amaru d amedyaz akanadi (∩ 15 ctamber 1983).\n 1932 : Nicolaï Roukavichnikov, amskuṣmuṣ asuvyati (∩ 19 tuber 2002).\n 1934 : Boris Volynov, amskuṣmuṣ asuvyati.\n 1938 : Chas Chandler, amyurar n snitra adda anglizi (The Animals) (∩ 17 yulyu 1996).\n 1939 : Michael Moorcock, amaru anglizi.\n 1943 : \n Keith Richards, anaẓuṛ anglizi, amyurar n snitra n ugraw The Rolling Stones.\n Alan Rudolph, ameskar n usaru, amessiyes d anfaras amarikani.\n 1945 : \n Thierry Desmarest, argaz n tiɣawsiwin aṛumi.\n Jean Pronovost, amyurar n uhuki asadar n Kibik.\n 1946 :\n Steven Spielberg, ameskar n usaru amarikani.\n Steve Biko, ameɣnas mgal-apartheid di Tafriqt n Wenẓul (∩ 12 ctamber 1977).\n 1948 : \n Mimmo Paladino, ameklay d asreqqat aṭalyan.\n Laurent Voulzy, acennay aṛumi.\n 1951 : \n Andy Thomas, amsallun amarikani.\n Pape Diouf, aneɣmas anaddal d imḍebber n usrir n takurt n uḍar aṛumi-asinigali.\n 1952 : Bettina Rheims, timseknewt taṛumit.\n 1953 : Daniel Poliquin, aneggal d imsuqqel akanadi.\n 1954 : Ray Liotta, asegbar amarikani.\n 1955 : André Geerts, ameskar uzawag n wunuɣen abiljiki (∩ 27 yulyu 2010).\n 1956 : Reinhold Ewald, amsallun almani.\n 1961 : \n A.M. Homes, tamarut tamarikanit.\n Bernard Sévigny, asertay n Kibik.\n 1963 :\n Pierre Nkurunziza, aselway n Burundi.\n Brad Pitt, asegbar amarikani.\n 1968 : Casper Van Dien, asegbar amarikani.\n 1970 : \n Miles Marshall Lewis, amaru amarikani.\n Earl \"DMX\" Simmons, acennay amarikani.\n 1971 : Arantxa Sánchez Vicario, tamyurart n tennis taspenyult.\n 1974 : Mazarine Pingeot, tamarut taṛumit.\n 1978 : Katie Holmes, tasegbart tamarikanit.\n 1979 : Murphy Lee, acennay amarikani.\n 1980 : Christina Aguilera, tacennayt tamarikanit.\n 1987 :\n Miguel Palanca, amyurar n takurt n uḍar aspenyul.\n 1992 : Bridgit Mendler, tasegbart d tacennayt tamarikanit.\n\nTimakkasin\n\nTasut tis 19 \n 1829: Jean-Baptiste Lamarck, Asnudran d usardas Afrensaw\n\nTasut tis 21 \n 2001 : \n Gilbert Bécaud (François Silly), acennay, amsuddes d asegbar aṛumi (° 24 tuber 1927).\n Marcel Mule, amyurar n usaksufun aṛumi (° 24 yunyu 1901)\n 2002 : Ray Hnatyshyn, asertay akanadi, anebbaḍ amatu n Kanada seg 1990 ar 1995 (° 16 meɣres 1934).\n 2003 : \n Charles Berlitz, amesnilsi d amaru amarkani (° 20 wamber 1914).\n Pierre Daigneault, asegbar d amaru n Kebek (° 25 meɣres 1925).\n 2004 : Anthony Sampson, amaru anglizi (° 3 ɣuct 1926).\n 2006 : Joseph Barbera, anfaras d ameskar n unuɣ yettewliwilen amarkani (° 24 meɣres 1911).\n 2008 : W. Mark Felt, ameggi amarkani n FBI (° 17 ɣuct 1913).\n 2009 : Renée Lebas, tacennayt d tanfarast n uẓawan taṛumit (° 23 yebrir 1917).\n 2012 : Camil Samson, asertay n Kibik (° 3 yennayer 1935).\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n dujamber","num_words":1123,"character_repetition_ratio":0.061,"word_repetition_ratio":0.004,"special_characters_ratio":0.336,"stopwords_ratio":0.012,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.952,"perplexity_score":34711.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Dra%C9%9B%20Lmizan","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tacentirt d yiwet taɣiwant n twilayt n Tizi Uzzu di Tmurt Taqbaylit, tella ar deg unẓul-amalu Tizi Uzzu dɣa ar deg unẓul-agmuḍ n Zzayer.\n\nAsideg (timella) \nTaɣiwant n Tacentirt tella deg unẓul-amalu n twilayt n Tizi Uzzu.\n\nIdurar \nTaɣiwant n Tacentirt tesɛa 19 tudrin :\n\n Belwadi\n Bezazwa Lqudia\n Tala Ufhima (Bufhima)\n Heǧar Bulahya\n Buzwar\n Draɛ Sacem \n Tacentirt \n Hennia\n Icukren\n Maɛmar\n Neǧar\n Wled Aɛisa\n At Iḥeddaden\n Rwacda\n Sanana\n Taẓrut Awawḍa\n Taẓrut Talemmast\nIherdiwen\nAt Umɣar.\n\nẒeṛ daɣen \n Tawilayt n Tizi Uzzu\n Tidayṛiwin n twilayt n Tizi Uzzu\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu\n\nTira d timselɣa \n\nTaɣiwant n twilayt n Tizi-Uzzu","num_words":150,"character_repetition_ratio":0.155,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.229,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":74601.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/20%20du%C7%A7ember","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 20 dujamber d ass wis 354 n useggas (wis 355 deg iseggasen bisekstil). Llan 11 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n19 dujamber - 20 dujamber - 21 dujamber\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n dujamber","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.091,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.306,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.985,"perplexity_score":134741.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/21%20du%C7%A7ember","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 21 dujamber d ass wis 355 n useggas (wis 356 deg iseggasen bisekstil). Llan 10 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n20 dujamber - 21 dujamber - 22 dujamber\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n dujamber","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.091,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.306,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.989,"perplexity_score":134741.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/22%20du%C7%A7ember","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 22 dujamber d ass wis 356 n useggas (wis 357 deg iseggasen bisekstil). Llan 9 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n21 dujamber - 22 dujamber - 23 dujamber\n\nTimettanin\n\nTimiḍi wis XXI \n 2014 : Joe Cocker, acennay n rock d blues anglizi (° 1944).\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n dujamber","num_words":60,"character_repetition_ratio":0.062,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.326,"stopwords_ratio":0.017,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.992,"perplexity_score":119457.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/23%20du%C7%A7ember","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 23 dujamber d ass wis 357 n useggas (wis 358 deg iseggasen bisekstil). Llan 8 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n22 dujamber - 23 dujamber - 24 dujamber\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n dujamber","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.091,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.303,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.987,"perplexity_score":134741.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/24%20du%C7%A7ember","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 24 dujamber d ass wis 358 n useggas (wis 359 deg iseggasen bisekstil). Llan 7 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n23 dujamber - 24 dujamber - 25 dujamber\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n dujamber","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.091,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.303,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.988,"perplexity_score":134741.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/25%20du%C7%A7ember","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 25 dujamber d ass wis 359 n useggas (wis 360 deg iseggasen bisekstil). Llan 6 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n24 dujamber - 25 dujamber - 26 dujamber\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n dujamber","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.091,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.303,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.987,"perplexity_score":134741.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/26%20du%C7%A7ember","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 26 dujamber d ass wis 360 n useggas (wis 361 deg iseggasen bisekstil). Llan 5 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n25 dujamber - 26 dujamber - 27 dujamber\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n dujamber","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.091,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.303,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.987,"perplexity_score":134741.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/29%20du%C7%A7ember","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 29 dujamber d ass wis 363 n useggas (wis 364 deg iseggasen bisekstil). Llan 2 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n28 dujamber - 29 dujamber - 30 dujamber\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n dujamber","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.081,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.303,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.986,"perplexity_score":134741.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/31%20du%C7%A7ember","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 31 dujamber d ass wis 365 n useggas (wis 366 deg iseggasen bisekstil). D ass aneggaru n useggas.\n30 wamber - 31 dujamber - 1 yennayer\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n dujamber","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.061,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.306,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":186315.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Michael%20Ballack","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Michael Ballack (ilul ass 26 Cuṭember 1976 deg Görlitz, Lalman) d amarir agreɣlan alalmani n tkurt n uḍar, yurar di teɣlamin:\n\n1995-1997: Chemnitzer FC\n1997-1999: FC Kaiserslautern\n1999-2002: Bayer Leverkusen \n2002-2006: Bayern Munich \n2006-2010: Chelsea\n2010-2012: Bayer Leverkusen\n\nAddal\nTameddurt","num_words":64,"character_repetition_ratio":0.069,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.381,"stopwords_ratio":0.016,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.796,"perplexity_score":42703.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Torsten%20Frings","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Torsten Frings (ilul ass 22 Wamber 1976 deg Würselen, Lalman) d amarir agreɣlan alalmani n tkurt n uḍar, yurar di teɣlamin n (Alemania 1994-1997), (Werder Bremen 1997-2002), (Borussia Dortmund 2002-2004), (Bayern Munich 2002-2005), (Werder Bremen 2005-2011),(Toronto FC 2011-2013). \n\nTalalit deg wamber 1976\nAmarir n tkurt n uḍar agraɣlan almani\nAmarir n Alemannia Aachen\nAmarir n Werder Brême\nAmarir n Borussia Dortmund\nAmarir n Bayern n Munich\nAmarir n Toronto FC\nAddal\nTameddurt","num_words":120,"character_repetition_ratio":0.097,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.331,"stopwords_ratio":0.017,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.856,"perplexity_score":67970.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Wad%20Nn%C7%A7a","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Wad Nnja d taɣiwant n twilayt n Mila, zedɣen-tt 16.802 n yimezdaɣen.\n\nTaɣiwant n twilayt n Mila","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.186,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.274,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":45256.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%C6%90rib","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ɛrib (s tefrensist: Arib), d taɣiwant n Ɛin Ddefla, zedɣen-tt 20.782 n yimezdaɣen.\n\nTaɣiwant n Ɛin Ddefla","num_words":27,"character_repetition_ratio":0.188,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.286,"stopwords_ratio":0.037,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":25409.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tagwaranit","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tagwaranit d tutlayt i sawalen di kuẓ n tmura timarikaniyin am Paraguay, Tarjentint, Bulibya, Brazil, daɣ d tutlayt tunṣibt n yiwen n uwanak n Temrikt n unẓul.\nD tutlayt n takat Tatupit-tagwaranit, ilan ddeqs n tantaliwin maca llant tegziwin gar-asent. \nAmḍan uɣrid : ad ilin azal n 5.114.000. n yemsawalen.\n\nTutlayt tunṣibt\n\nTagwaranit d tutlayt tunṣibt di tmurt n Paragway, ɣer tama n Tespenyult seg useggas n 1992. Seg waggur n nwamber 2006 tuɣal d tutlayt tunṣibt n Merkusur, ɣer tama n tespenyult d Tpurtugit.\nDi tmurt n Bulibya ur telli tutlayt tunṣibt, maca Taspenyult tufrar (d tutlayt n tedbelt, n wannan d wallalen n usiweḍ).\nDi tmurt n Brazil tutlayt tunṣibt d Tapurtugit. Yella yiwen n usaḍuf ɣef tutlayin tiḍnin yerzan annan d uɣerbaz amenzu d amsinwal d agerdelsan (ger iderma yellan d iserwan n tmurt), di tilawt drus n iselmaden i yellan d imsinwalen yerna ffɣen-d deg iɣerbazen.\nDi tmurt n Terjentint ur telli tutlayt tunṣibt, maca tutlayt Taspenyult tufrar-d ger tiyaḍ (d tutlayt n tedbelt d wannan d wallalen n usiweḍ). Seg useggas 1993 tamurt-a tesuddes-d ahil n wannan d amsinwal (s snat n tutlayin) i yegduden iserwan n tmurt, maca iswi n wahil-a ur yelli d tasmelt n tutlayt tasrewt n tmurt, iswi ines d asidef n yegduden di tmetti (neɣ deg idles aɣelnaw) s ugmey d useɣri s tutlayt n tyemmat.\n\nFont\nMELIÀ, B. (1992) La lengua guaraní del Paraguay. Historia, sociedad y literatura, Mapfre, Madrid.\nMELIÀ, B. (2002) «Usos y normas en el guaraní paraguayo», Congreso Mundial sobre Políticas Lingüísticas, Institut Linguapax, Barcelona, 16-20 ḍabril de 2002. Pàgina web de Linguapax.\nSILVA, R. i ZARRATEA, T. (2006) Intervenció al «IV Fòrum de les Llengües Ameríndies. Llengües ḍAmèrica: ús i normalització», Casa Amèrica, Barcelona, 23-24 de novembre de 2006.\n\nTantaliwin\n\nDi taggayt n tantaliwin n Tegwaranit llant :\n\nTambayt : mesalyen-tt di tmurt n Brazil azal n 5.000 n yemdanen. Di tmurt n Paraguay meslayen-tt azal n 8.000 n yemdanen. Di tmurt n Tarjentint mesalyen-tt azal n 2.500 n yemdanen.\n\nTanyandibat\/Taciript : meslayen-tt di tmurt n Paraguay azal n 3.000 ar 4.000 n yemdanen. Di tmurt n Brazil meslayen-tt azal n 2.500 n yemdanen.\n\nTapayt tabaytira\/kaywa : meslayen-tt di tmurt n Brazil azal n 15.000 n yemdanen. Di tmurt n Paragway azal n 11.000 n yemdanen. Di tmurt n Arjantina azal n 500 n yemdanen.\n\nTagwaranit-taparagwayt : meslayen-tt di tmurt n Paraguay azal n 5 n imelyunen n yemdanen. Di tmurt n Brazil azal n 5.000 n yemdanen. Di tmurt n Arjantina azal n umelyun n yemdanen.\n\nTacirigwant : d tutlayt meslayen di tmurt n Bolivya azal n 50.000 n yemdanen. Di tmurt n Tarjentint azal n 15.000 n yemdanen. Di tmurt n Paraguay azal n 300 n yemdanen.\n\nTacita : llan 3 n yemsawalen deg udrum n 100 ar 250 n yemdanen di tmurt n Brazil (d tutlayt yellan ɣef tizi n nnger). Kra n yimeskaren rran tutlayt-a deg taggayt yellan deg yiwet di tseḍwa n Tegwaranit.\n\nTacit\/tagwayakit : llan ger 600 ar 900 n yemsawalen di tmurt n Paraguay. Kra n yimeskaren rran tutlayt-a deg taggayt yellan deg yiwet di tseḍwa n Tegwaranit.\n\nAmezruy n tutlayt\n\nDeg useggas n 1992, Tagduda n Paragway tessers tutlayt Tagwaranit d tutlayt tunṣibt n Uwanak ɣer tama n Tespenyult di tmendawt, amagrad 140. Anagar tutlayt-a ger tutlayin tihendiyin-timarikaniyin i ilan aẓayer unṣib. Ɣas akken tutlayt Tagwaranit teqqim d tutlayt n ger yemdanen neɣ d tutlayt n ubrid, d ayen i d-ibeggnen tutlayt Taspenyult d tutlayt n usiweḍ d tunṣibt. Tagwaranit ɣur-s azal d adday zdat Tespenyult d tutlayt n tmetti yufraren di yal tamurt n Marikan n unẓul. Paragway d tamurt mm-idelsan d tamsinwalt, maca Taspenyult tufrar-d ɣef tutlayin nniḍen.\n\nDi tmurt n Paragway 88% n yemdanen sawalen Tagwaranit : 39,2% gar-asen sawalen anagar Tagwaranit, 48,9% gar-asen d imsinwalen, sawalen Tagwaranit d Tespenyulit, 6% deg ugdud sawalen anagar Taspenyult. Di tilawt imsawalen n Tegwaranit ad awḍen ɣer 95% yerna udduden ur d-sedduyen deg umḍan imsinwalen yessawalen tutlayt tis snat nnig Tespenyult. Asaka n tutlayt-a d asaka ur nelli di tmura n Marikan s timmad-is.\nTigti n yemsawalen n tutlayt Tagwaranit di tmurt n Paragway d imellalen neɣ d iɣewwalen (métis). Igduden iserwanen yessawalen tutlayt Tagwaranit n Paragway - ɣef isalan n Udduden ɣef Ugdud d Tmezduɣin n 1992 – tutlayin yellan : Tapayt-tabytera : 8.026, Tambyat : 4.744, taba-katut : 6.918, tagwarayt : 1.254, Tapyitit : 1.827; Tacit : 639.\nTutlayt Tagwaranit ass-a ttwalin-tt d tutlayt tagmaḍant iwmi fkan imawlan-is ugar n 35 n yismawen : s tespenyulit Yupara (tarwayt), Tripara (Tagwaranit-taspenyulit-tapurtugit), Tagwaranit tamagnut, Tagwaranit n tisreṭ, Tagwaranit n uɣerbaz, Tagwaranit teeti, Tagwaranit ymagwari, gwaranyiti, gwarani-gwarani, nyee indyu, gwaranyul, atg…\nTella Tegwaranit tamagnut n yal ass i d-yufraren ɣef Tespenyult ama di tmawalt ama di temṣukt maca tella deg-s terwayt n wawalen n snat tutlayin-a. Ɣef ayen i d-yenna Melia, tutlayt Tagwaranit imira tettuɣal d tapijint neɣ d takriyult di tmurt n Paragway.\nDeg useggas n 1994, tekcem tutlayt Tagwaranit s aɣerbaz, maca aselmed di tigwti yeqqim s Tespenyult. Tagwaranit tusa-d d tallalt i ulmad n Tespenyult imi d tutlayt n uselmed n kraḍ iseggasen imezwura deg uɣerbaz amenzu. Taspenyult teqqim d tutlayt n uselmed n tɣuri d tira. Ɣer taggara anagar 55% n inelmaden ssawaḍen ɣer taggara n ulmad amenzu.\nTutlayt Tagwaranit d tutlayt yellan di rradyu n tmurt n Paragway ddeqs n iseggasen aya akken tella di kra n wahilen n Tilibizyu. Ugar n tmida ur tli Tegwaranit iɣmisen ar almi d yebrir n 2006 i d-yeffeɣ uɣmis amenzu 'Ara' (ad d-iteffeɣ s waggur di tazwara…).\nIɣlifen n yidles n Merkusur qeblen ass n 23 di nwamber n useggas 2006, asuter n tmurt n Paragway i usidef n tutlayt Tagwaranit d tutlayt tunṣibt ɣer tama n tutlayin Taspenyult d Tpurtugit. \nDi tmura nniḍen anida sawalen Tagwaranit am tmurt n Arjantina, tamurt n Bulibya, d tmurt n Brazil, tutlayt-a ur tli aẓayer unṣib. Di tmurt n Arjantina tella deg wallalen n usiweḍ : llan wahilen s Tegwaranit di rradyu d tilibizyu.\n\nTutlayin","num_words":1401,"character_repetition_ratio":0.116,"word_repetition_ratio":0.042,"special_characters_ratio":0.239,"stopwords_ratio":0.02,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":24491.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Pyrenees","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Pyrenees d azrar n idurar i d-yezgan gar Fransa ed Spanya. Isek yeflalin yakk deg idurar ayyi n d Adrar n Aneto (3404 m).\n\nIzurar n idurar n Fṛansa\nazrar n idurar\nIzurar n idurar n Spanya","num_words":47,"character_repetition_ratio":0.174,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.246,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":98486.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Anden","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Idurar n Anden neɣ Andes (s Tespanyult: Cordillera de los Andes) d azrar n idurar ɣeziffen, Yeččuṛen d ifarnuyen, yezga-d deg umalu n Temrikt n Wenẓul, azal n teɣezi-ynes yessaweṭ ar 8000 n yikilumtren seg Venezuela arma d tigzirt n Wakal n Tmes. D tehri n 500 km, Akken daɣen illan-t tqacucin ugarent 5000 m di teflel\n\nAdrar iflalen (iɛlayen) akk deg wezrar n Anden d taqacuct n Aconcagua s teflel n 6.959 n imitren\n\nImezdaɣ \nAzal ameqran n wid yettidiren deg idurar n Anden d Imezdaɣ iẓaṛanen n Marikan, ddren deg yegnan iflalen ay d-yezgan gar idurar-nni seg tkerrazt (tfellaḥt) yerna ssajjawen kra seg yifarisen-nsen am Tneɣlust, am akken ay ddren daɣen seg tkessawt.\n\nAkal d iylan \n\nAkal n idurar-a n Anden ur ylullesn ara, Maca yeččuṛ d imɣuzen yerna llan waṭas n telmas n yemɣuzen am iɣir, uzzal akk d Afitṛul\n\nTiwlafin d tugnin \n\nTizrarin timsedrarin\nTizrarin timsedrarin n Peru\nTizrarin timsedrarin n Čili\nTizrarin timsedrarin n Arjentin\nTizrarin timsedrarin n Colombia\nTizrarin timsedrarin n Venezuela\nTizrarin timsedrarin n Bolivia\nTizrarin timsedrarin n Ecuador\nTizrarin timsedrarin n Temrikt n unẓul","num_words":247,"character_repetition_ratio":0.152,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.208,"stopwords_ratio":0.016,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.994,"perplexity_score":69074.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Marine%20Le%20Pen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Marine Le Pen (tlul s yisem n Marion Anne Perrine Le Pen deg wass n 5 Ɣuct 1968 deg Neuilly-sur-Seine), d tameṭṭut n tsertit tafrensist yerna d tabugaṭut. D yelli-s n Jean-Marie Le Pen, aselway aqbur n ukabar n afrensis n Front National (FN - Tirni Taɣelnawt) yerna d nettat ay d-ixelfen baba-s deg wemkan-a deg Yennayer n 2011. \n\nMarine Le Pen tekcem ɣer ukabar n Front National deg 1986. Deg 2000, teqqel d tamaslaḍt (membre) deg Useqqamu n Usselkem (Conseil exécutif) n ukabar-a, sakkin, gar 2003 ed 2011, teqqel d tanmazult n uselway (vice-présidente) n ukabar. Marine Le Pen teqdec daɣen d tamaslaḍt deg yegrawen n tmiwa n Fransa: gar 1998 ed 2004, tettekka deg Useqqamu Awaẓi (Conseil régional) n Nord-Pas-de-Calais, gar 2004 ed 2010, tettekka deg Useqqamu Awaẓi n Île-de-France, sakkin, deg 2010, tɛawed tettwafren d tamaslaḍt deg Useqqamu n Nord-Pas-de-Calais. Le Pen tettekka daɣen deg useqqamu n tɣiwant n Hénin-Beaumont (deg agezdu n Pas-de-Calais) gar 2008 ed 2011.\n\nTameddurt\nLe Pen, Marine","num_words":237,"character_repetition_ratio":0.089,"word_repetition_ratio":0.009,"special_characters_ratio":0.274,"stopwords_ratio":0.017,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":20631.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Mesut%20%C3%96zil","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Mesut Özil (ilul ass 15 tuber 1988 di Gelsenkirchen, Lalman) d amarir agreɣlan alalmani yurar di teɣlamin:\n2006-2008 : Schalke 04\n2008-2010 : Werder Brême\n2010-2013 : Real Madrid\n2013-?: Arsenal\n\nAddalTameddurt","num_words":45,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.386,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.495,"perplexity_score":48917.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Akon","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Akon isem-is unṣib Alaune Thiam, ilul ass n 16 yebrir 1973 di Saint-Louis deg uwanek n Missouri di Marikan , d anaẓur deg uɣanib R&B.\n\nTisfifin \n 2004 : Trouble\n 2006 : Konvicted\n 2008 : Freedom\n\nTizlatin \n Locked Up\n Ghetto\n Lonely\n Belly Dancer(Bananza)\n Pot of Gold\n Smack That\n I Wanna Love You\n Don't Matter\n Mama Africa\n Sorry, Blame It On Me\n Right now (na na na)\n I'm So Paid\n Beautiful\n\nTameddurt\nAẓawan","num_words":118,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.303,"stopwords_ratio":0.017,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.292,"perplexity_score":33721.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Booba","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Booba isem-is unṣib Élie Yaffa, ilul ass n 9 Buǧember 1976 deg Sèvres di tmurt n Fransa (maca yesɛa aẓar ɣer tmurt n Senegal), D yiwen unaẓur deg uɣanib n Rap Afransis mucaɛen nezzeh di tmurt n Fransa.\n\nTisfifin \n 2002 : Temps Mort\n 2004 : Panthéon\n 2006 : Ouest Side\n 2008 : 0.9\n 2010 : Lunatic\n 2012 : Futur\n\nTizlatin \n Repose en paix\n Strass et paillettes\n Destinée\n N°10\n Mon son\n Baby\n Avant de partir\n Ouest Side\n Garde la pêche\n Boulbi\n Au bout des rêves\n Pitbull\n Le D.U.C.\n Garcimore\n B2Oba\n Illégal\n Fœtus\n Caesar Palace\n Ma couleur\n Paradis\n Scarface\n Caramel\n Tombé pour elle\n A.C. Milan\n T.L.T\n Turfu\n\nTameddurt\nAẓawan","num_words":162,"character_repetition_ratio":0.042,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.314,"stopwords_ratio":0.006,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.868,"perplexity_score":66574.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Injil%20s%20Tmazi%C9%A3t","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ttwagent aṭas n tsuqilin n Yinjil (adlis uɣris n Tmasiḥit) s tutlayt Tamaziɣt, s tintaliwin am Tamaziɣt Tarifit, Tamaziɣt Tacelḥit, d Tamaziɣt Taqbaylit.\n\nTasuqilt n Yinjil s Tmaziɣt Taqbaylit tella da:\n\nInjil s Tefṛansist - Tamaziɣt Taqbaylit.\n\nLlant tsuqilin Timaziɣin n:\n\n- Arkawal Azayku (Ancien Testament).\n\n- Arkawal Amaynu (Nouveau Testament).\n\n- Izlan n Dawud (Psalms)...\n\nUmuɣ n tsuqilin Timaziɣin n Yinjil: Arkawal Amziki d Warkawal Amaynut\n\n Arkawal Amaynu (Nouveau Testament) s Tmaziɣt Taqbaylit\n\n Arkawal Azayku (Ancien Testament) s Tmaziɣt Tarifit, neɣ da \n\n Arkawal Amaynu (Nouveau Testament), s usekkil Alatin neɣ da , d s usekkil n Tifinaɣ , d s usekkil Aɛrab\n\n Arkawal Amaynu (Nouveau Testament) s Tmaziɣt Tacelḥit s usekkil Alatin neɣ da, d s usekkil n Tifinaɣ, d s usekkil Aɛrab\n\n Injil n Lukas s Tmaziɣt n Waṭlas Alemmas - Murakuc \/ Meṛṛuk \n\n Arkawal Amaynu (Nouveau Testament) S Tmaziɣt Tamajaq n Itargiyen n Ayer di Agadez, Ennijer\n\nAjjed","num_words":190,"character_repetition_ratio":0.146,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.225,"stopwords_ratio":0.032,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":91837.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Moli%C3%A8re","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Jean-Baptiste Poquelin yettwassnen s yisem-nnes n unaẓur n Molière (ilul deg 15 Yennayer 1622 deg Paris - yemmut deg 17 Furar 1673 deg temdint-nni), d amaru n tmezgunin yerna d asegbar (acteur) n umezgun, d yiwen seg wuẓwiren imeqranen n tmellaɣt (comédie) deg tmura tutrimin.\n\nTimzegunin\n\nGar tmezgunin yettwassnen n Molière llant: \n\nLe Misanthrope (Win ikeṛhen medden) \nL'École des femmes (Aɣerbaz n tsednan) \nTartuffe ou L'Imposteur (Tartuffe neɣ Axeddaɛ) \nL'Avare ou L'École du mensonge (Amecḥaḥ neɣ Aɣerbaz n Tkerkas)\nLe Malade imaginaire (Amuḍin asugnan) \nLe Bourgeois Gentilhomme (Agentleman aburjwa)\n\nTameddurt\n\nMoilère yenker-d deg yiwet n twacult d tamerkantit yerna d aya ay as-igan ifadden akken ad yekcem ɣer umezgun. Yeqdec 13 n yiseggasen d asegbar (acteur) ay itteddun seg wemkan ɣer wayeḍ akken ad yurar timezgunin, yerna aya iɛawen-it akken ad igerrez tamussni-nnes deg usseḍsi n medden asmi ay yebda yettaru.\n\nImi ay yella yessen kra n warisṭuqraṭen, iṣaḥ-it-id ad d-yurar timezgunin sdat ugellid n Fransa, Louis wis 14 deg leqṣer n Louvre. D aya ay yejjan agellid ad as-yefk yiwet n tzeɣɣa deg Louvre akken ad yetturar deg-s timezgunin. Sakkin, agellid iɛemmed-as i Molière ad yurar timezgunin ula deg Leqṣer Ageldan (Palais-Royal), dɣa d aya ay yejjan Molière ad yeqqel mechur mliḥ gar yimezdaɣen n Paris s tmezgunin-nnes yesseḍsayen, yerna tagrawt n Molière qqlen ɣɣaren-as \"Tagrawt n Ugellid [Troupe du Roi]\". \nMaca, ɣas ma yella Molière yella yesseḍsay, llan kra ay yebdan kkaten-d deg tmezgunin-nnes yerna ttwalin-tent xulfent imenzayen akked ddin (gar-asen imḍebbren n Taklizt Takaṭulikt). \nTamezgunt n Tartuffe ou L'Imposteur (Tartuffe Axeddaɛ) iga-tt Molière akken ad d-iwet deg yergazen n wesɣan (ddin) ay ixeddɛen medden, dɣa d aya ay yesserfan taklizt. Seg tama niḍen, Molière yella iqeddec aṭas yerna aya yesseɛya tazmert-nnes, dɣa ɣef waya ay yeḥbes leqdic deg 1667 akken ad yesgunfu. Deg wass aydeg ara yemmet, deg 1671, Molière yella yetturar-d tamezgunt-nnes taneggarut, Le Malade Imaginaire (Amuḍin asugnan), dɣa teṭṭef-it yiwet n tusut d tameqrant (imi ay yella yuḍen tideggirt (tuberculose). Ɣas ma yella ikemmel urar arma ay tfuk tmezgunt-nni, Molière yemmut kra kan n tsaɛtin sakkin.\n\nTameddurtAnaẓur","num_words":482,"character_repetition_ratio":0.056,"word_repetition_ratio":0.004,"special_characters_ratio":0.214,"stopwords_ratio":0.01,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":37176.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/The%20Doors","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"The Doors d icennayen Iwunak Yedduklen n rock. Zenzen ugar si 100 imelayn n yidisken.\n\nIdisken-nsen\nThe Doors (1967)\nStrange Days (1967)\nWaiting for the Sun (1968)\nThe Soft Parade (1969)\nMorrison Hotel (1970)\nL.A. Woman (1971)\nOther Voices (1971)\nFull Circle (1972)\nAn American Prayer (1978)\n\nAẓawan","num_words":70,"character_repetition_ratio":0.007,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.371,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.297,"perplexity_score":23154.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Sung%20Jae-gi","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Sung Jae-gi(Takurit:성재기, Ccinwa:成在基, ilul di 11 ctamber 1967 deg Daegu, g tmurt n Tutrict – yemmut di 26 yulyu 2013 deg Mapo, Seoul) yella d Human right activists ay afilusuf, aselway n Kurya n Wenẓul. Yeḥkem s ukabar i t-ixelqen deg 2008, d Association of Korean male(남성연대 男性連帶).\n\nTamselyut \n Suicide performance and journalist ethics News Dongah (English)\n Body of Sung Jae-gi found in Han River Koreaherald 2013.07.29 (English)\n Police continue search for missing men's rights activist yonhapnews 2013.07.27 (English)\n Activist's 'suicide' causes huge stir Koreatimes 2013.07.26 (English)\n Gender Equality Is Equality For Whom? Hanyangcom 2013.09.30 (English) \n Seoul ‘Bridge of Life’ Attracts More Suicide Attempts korearealtime 2013.11.08 (English)\n South Korean channel films suicide (English)\n In memoriam 2013:Sung Jae-ki (France)\n\nSung Jae-gi\nSung Jae-gi","num_words":230,"character_repetition_ratio":0.042,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.288,"stopwords_ratio":0.022,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.311,"perplexity_score":30312.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Amuran","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tabadut n wawal amuran \n\nAmuran, s tutlayt tafransist ttarunt akka: Mauresque, d arbib yesɛan amalay akked wunti. Nettaru amalay-is akka : Amuran (imuranen). Ma nsers-it deg waddad amaruz, ad t-naru akka : Umuran, yimuranen. Ma d unti-s nettaru-t akka : Tamurant (timuranin). Ma nsers-it deg waddad amaruz, ad t-naru akka : Tmurant (tmuranin). Amuran d awal i d-yekkan seg yisem Amuri yesɛan ula d netta amalay akked wunti. Asegget-is nettaru-t akka : imuriyen. Mi ara ten-sers deg waddad amaruz, ad ten-naru akka : Umuri (yimuriyen). Ma d unti-s nettaru-t akka : Tamurit (Timuriwin). D awal i d-yekkan seg yisem Amur.\nAmur, anamek-is d akal, d ayla, d aḥric… Nettini : Wa d amur-iw, d ayla-w, d aḥric-iw…” Mi ara ad as-nernu ‘’t’’ n wunti yettuɣal akka : t + amur + t = tamurt” . Zik timetti-nneɣ, am akk timttiwin n yiɣerfan n umḍal, tella tebḍa ɣef sin. Llan wid i umi nettini Imuriyen (at Umur, wid yesɛan amur n wakal), d imdanen yedren deg yiwen n umḍiq. Ttidiren yimuriyen deg tiɣremt, bennun ixxamen-nsen s weẓru, xedmen tafellaḥt… Llan daɣen wid i umi ttinin Imaziɣen, d imdanen ilelliyen yedren deg ugar n yiwen umḍiq, leḥḥun seg temnaḍt ɣer tayeḍ. S umata, Imuriyen dren deg ugafa n tmazɣa, ma d Imaziɣen deg unẓul. Igelliden amedya n Gaya, Masensen, Sifaks, Yuba amezwaru, Yuba wis sin… d Imuriyen. Takfarinas… d Amaziɣ. Tura d isem Amaziɣ i newwi d isem-nneɣ, ad yili ahat imi anamek-is d tilelli… Akka i d amdan, yezga yettnadi ɣef wayen i t-ixuṣṣen.","num_words":308,"character_repetition_ratio":0.069,"word_repetition_ratio":0.013,"special_characters_ratio":0.247,"stopwords_ratio":0.019,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":30005.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Amurigam","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Amurigam neɣ Ameḍfas n yiferki, d isem n unaẓur n tẓuri n wurigami. D amalay n wawal Tamurigamt. Asegget-is nettaru-t akka : Imurigamen. Mi ara ten-sers deg waddad amaruz, nettaru-ten akka : Umurigam \/ yimurigamen.\n\nTamurigamt\nTamurigamt neɣ Tameḍfast n yiferki, d isem n tnaẓurt n tẓuri n wurigami. D unti n wawal Amurigam. Asegget-is nettaru-t akka : Timurigamin. Mi ara ten-sers deg waddad amaruz, nettaru-ten akka : Tmurigamt \/ tmurigamin.","num_words":89,"character_repetition_ratio":0.09,"word_repetition_ratio":0.05,"special_characters_ratio":0.219,"stopwords_ratio":0.022,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":35013.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Bu%C9%9Bziz%20At%20Cebbib","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Buɛziz At Cebbib ilul-d ass n 23 fuṛaṛ 1973 di At Saɛda deg tɣiwant n Iɛeṭṭafen . D aselway n Umussu n Timanit i Tmurt n Iqbayliyen seg wass n 9 dujamber 2011 . \n\nAss n 3 ɣuct 2013, Buɛziz At Cebbib yessuddes, s imeɣnasen iqbayliyen nniḍen, imekli azayez (mgal l'inquisition islamiste en Kabylie) ass n uremḍan ayen werjin yella di Lezzayer.\n\nTimselɣa\n\nIzdayen uffiɣen \nRompt du jeun pendant le Ramadan par les militants laïcs kabyles\nManifestation de braver l'interdit de manger pendant le Ramadan\nInformations sur la Kabylie \nArrestation du président du MAK Bouaziz Ait Chebib en mars 2013\nArrestation de Bouaziz Ait Chebib, en mars 2013, lors de l'anniversaire du début du \"Printemps amazigh\",\nArrestation de plusieurs responsables politiques kabyles dont Bouaziz Ait Chebib, en septembre 2013\nDéclaration de Bouaziz Ait Chebib lors d'un meeting pour l'autodétermination de la Kabylie \nLe DRS dessaisi de la surveillance du Mouvement pour l’autonomie de la Kabylie au profit des Renseignements généraux (RG) de la Direction générale de la sûreté nationale (DGSN)\n \nUdem aqbayli","num_words":267,"character_repetition_ratio":0.087,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.217,"stopwords_ratio":0.019,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.502,"perplexity_score":51134.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Iqbayliyen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Iqbayliyen neɣ Igawawen, Izwawen (llan daɣen leqbayel aked Igelsisen) d agdud amaziɣ yettidir deg Tmawya i d-yezgan degʷugafa-asammer n Lezzayer.\n\nAnsa i d yekka wawal n \"Leqbayel\" \nIsem amziki n izwawen d \"Amaziɣ\", awal-agi yekka-d seg uẓar MZƔ azaraw-is (lmaɛna-s) d iseɣ, d inzer, illi-d argaz n tidett ur yekna ara, illi-d tameṭṭut n tidett ur tettkerkis ara. Amaziɣ ur-id akli. \n\nQqaren-asen daɣen i leqbayel \"izwawen\", ɣer Ibn Xeldun, azaraw-is d aneflas (laɛskar), ɣur-nnaɣ Azwaw d aneflas yeḍfer tasuli (laɛda) n zik, ila (isɛa) azal n imezwura, yekkat wuzzal war kukru, yezmer i wiyyaḍ. Yella aẓar ZW, azaraw-is d win yetsuɣu g umennuɣ. \n\nAẓar n wawal \"Amawti\/Imawtiyen\" yekka-d seg tangaṭ (tamaziɣt taqurant n leqbayel), yera (yebɣa) ad-yini \"win n tawsit\", acku zik isem n tmurt leqbayel d \"Tamawya\", yera ad-yini s tarumit \"les familles, les tribus\" g tangaṭ qqaren ayt zik i \"la famille\" : Tawya. \n\nAẓaṛ n wawal \"aqbayli\" yekka-d seg teɛṛabt قبائل anamek-is s Teqbaylit «tiwsitin». Iṛumanen ssawalen-asen d Quinquegentanei (semmus [5] n Iderman), (wid izedɣen neɣ yettidiren Mons Ferratus, \"Adrar n ğerğer\"), wissen isem n tura ma yekka-d seg win n zik neɣ ala. \n\nS umata ur llin ara aɣbalu ameqqʷran ɣef umezruy n yisem-agi, maca nezmer a nefk yiwet n turda yelan assaɣ s tawtilt n Tamurt n Iqbayliyen deg ukud-nni (tallit-nni) imi medden ddren seddaw n tezmert n tiddukla n iderman.\n\nAẓaṛ n wawal izdayen\n\nAgdud Aqbayli\n\nAmezruy n wegdud aqbayli, d amezruy ameqqʷran akk-d yewwin i g issewhamen, zran igiman n iseggasen, azal 10 000 iseggasen send talalit n Ɛisa ; d imezdaɣ imezwura n Tefriqt ugafa send n tlalit n umezruy amaynut, agdud aqbayli d yiwen wegdud gar yegduden imzikiyen i yeğğan later deg umezruy n yemdanen. \n\nAgdud aqbayli yedder, yerna yexlef Irrumanen, yiwen amenkud i yestaɛmren ddunit irkul, yexlef Ifniqen, ladɣa Yugurten yemmut s tidet agdud-is yedder, yexlaf Maryus; tura arraw-is kren ţlaɛin i wid ur numin ara; adgud aqbayli atan dagi andaţ Rum ? Dihya temmut, s tidet, yessi-is krent tura ttnadin; anda-t Ɛuqba Ibn Nafiɛ? I wid mazal ur numin ara agdud aqbayli atan mazal dagi! Tidet amezruy n wegdud aqbayli yessewham acku d yiwen n umezruy yeţwebnan ɣef taɣert, tuccda, akk-d iseflan n imawlan-is. \n\nUssan agi Iqbayliyen ttidiren g wakud (lweqt) n la renaissance n-sen, sennig aɣebbar n wakud akk-d d leqhar n iɛdawen, tteddun ɣer zdat, aqlaɣ nettwali tallit n aɣlan (ljens), Aɣlan aqbayli. \n\nIqbayliyen g zik semman iman-sen Imaziɣen , Agdud Amaziɣ, win ur neqbil ara lbatel neɣ akerwa.\n\nAmezruy Atrar\nDeg Amezruy Atrar, Iqbayliyen mači d inumidyen inumdiyen d icawiyen d icenwiyen lqbayel nutni des maures pas numides]], llan iɣerfan n yewen uwanek, yeddren azal n 100 n iseggasen (seg azal 206 UL* di lweqt n tageldit n Masnsen, agellid di facto n Numidya, armi lexsara n Yugurten g 104 UL) awanek agi yettusema Numidya.\n\nNumidya tella azal n Dzayer akk-d Tamurt n Yiqbayliyen lwahid.\n\nNumidya tbedd meyya iseggasen, llan wid qqaren dakken meyya n isegwassen d wacemma, maɛna timura n ddunit merra ur sɛant ara akter n 30 iseggassen di laɛmer-nsent, amek yezmer yewin ad inni belli Numidya d ulac i tella? Numidya i gɛacen akter n meyya n iseggasen, ugar n Dzayer akk-d timura n Tefriqt merra, akter n uhric ameqran n timura n Turuft Tagmuḍant, mi teɣli Numidya tsɛa azal n laɛmer n Kanada.\n\nAmnekcam arumani\nLestaɛmar arumani yenzeg akter n 525 isegassen, seg lexsara n Yugurtan zdat irumaniyen g 104 UL armi uɣelluy n inugura agi s iffassen n Geiseric Aɛiban (agellid n Ivandaliyen) akk-d inelmaden-is mi g kecmen ɣer Tafriqt ugafa g 429.\n\nImnekcamen Ivandalen\nGeiseric yebnad tageldit tamezwarut n Ivandaliyen g Tafriqt ugafa s Saldae (Bgayet) am tamaneɣt-is; yestaɛmered Sicillia, Sardenya, Kursika, akk-ed tegzirin n Baleares, yernad yekcem ɣef Rum yewid yides mi i gefeɣ, azal n yewen n ddurt g 455, atas n igerrujen akk-ed iseflawen n lğameɛ n Lquds (iseflawen i yefkan Udayen i lğameɛ-nsen) i d yewi Titus ɣef Roma melmi igstaɛmered Lquds.\n\nAmnekcam Abyzanti\nIvandaliyen ţwakssent di Tafriqt ugafa s iɛsekriyen n Justinianus I, agellid n umekad Abyzanti; amenkad n ivandaliyen ydum-d 105 isegassen (429-534).\n\nYiwen lamer yesɛan atas n wazal di lwegt-nni; ahric ameqran n imaziɣen rebhen telelli-nsen, mi yal aggay yetsnaɣ mgal wayid.\n\nAmenkad Abyzanti ydumed g Tafriqt ugafa s 534 armi i gxser amgaru mgal Iɛraben wid bdan Ttrad n Lesteɛmar n Tefriqt g lqern wis tmanya (azal n 642 -705).\n\nAmnekcam Aɛrab\nIɛraben qetɛen lebher, staɛmren Maser g 642, kemlen alhu-nsen, zedmen ɣef tamurt n yimaziɣen, tamurt n leqbayel. \n\nListiɛmar Aɛrab, am lbers, di tamuggit ɣef Iqbayliyen i yella; imi Imaziɣen rebhen kkra n lehna, akk-d tallalit, seqsefen azaglu akk-d alehu n amenkud abyzanti ɣer usamer n tilisa-nsen. \n\nIqbayliyen nnuɣen-d mgal Iɛraben s wayen akk yellan, s tezmart, s tdusi (lğehd), s tudert-nsen, imi ţwallan simmal iţeddu aɛdaw simmal yexreb, yenɣa, yehreq, yeqher ayen yellan d amaziɣ, ayen yesɛan rruh n umaziɣ. Mbeɛd akter n sebɛa meyya n isegassen n tagrawla, Imaziɣen ɛyan, cban izem nni ur sɛin ara azuren merra imi tazzla n idammen-is texla ayen yeqimen di lğehd-is, ayen yeqimmen di tmanegt-is, ur yezmir ad yeker; izem aqbayli yeɣli-d ur yekkir ara, Iɛraben hesben d lmut i g yemut. \n\nMbeɛd amerni aqher; ilulufen n imaziɣen, tilawen xesrent lherma-nsent akk-d asehru-nsent, ilulufen n warrac n Iqbayliyen imelsiyen ufan lmut si ifassen n iɛsekriyen Iɛraben, ilulufen nnidden zzenzen-ten aklan g leswaq n Mekka. \n\nImi tfuk Taslekt ni Iɛraben, Tafriqt ugafa tuɣaled d amɣiz ni iklan ɣef leswaq n Wegmuḍ Alemmas.\n\nIqbayliyen am akken ad menɛen tudert n tarwa-nesn, akk-d ayen i geqimen di lherma n tilawen-nsen qeblen, ijenwiyen g ullawen nsen, ddin amaynut n iɛraben; iɛraben wwden anda yewin n lğens ur yewwi-d, zzuɣren telelli n yimaziɣen.\n\nSyenna d asawen, tutlayt n yimaziɣen akk-d ismawen-nsen uɣallen d lehram. \n\nG 705 anbaz Aɛrab i-bereh belli tamurt n yiqbayliyen d yiwet n tamnatt tamenzut n umnkad aɛrab ara tilli; Tafriqt ugafa tɛeda g yiwen n ukala ig bedlen idles-is, tamuɣli-is, akk-d imal-is. \n\nAmnekcam Aɛrab yeqqim armi yetwabdal s lestiɛmar n Iɛetmaniyen seddaw n timelwi n Xayreddin d ayetma-s Ɛeruj, i d-xelqen atrar ussamer n Dzayer, bdan asseɣwel n tama agi am asutel n iflisen n ddunit merra. Taflist-nsen ternu, temɣid ɣef lqrun 1600; taflist mgal lbaburat n Iwunak Yedduklen g Ilel agrakal sebba n Ttrad n Taflist Tamezwarut, akk-d Ttrad n Taflist Tis Snat, anda mutten atas n imddanen imelsiyen.\n\nAmnekcam arumi (Fransa)\nDeg 1830, s sebba belli Lbay n Dzayer yewwet amalway n tamahelt-is, Fransa tenbez Dzayer; lameɛna, azbu i g qquren n Yiqbayliyen, Amɣar Ameqran (El-Mokrani) akk-d Faḍma n Sumer, stɛetlen taslekt agi almi Agud aqbayli yeţwaxdɛen s ageldun n Yiɛraben yettuseman Ɛebedlqader imi d-yefka takbabt-is ɣef Wemtawa n Tefna wahid Fransa.\n\nAmtawa n Tafna, 30 mayyu 1837, yeswejd abrid ɣef wanger n Tamurt n Yiqbayliyen ihi kan teqled agezdir n Fransa. Fransa, isegassen kkra mbeɛd, tefka-d Aguldun Ɛebdelqader amidag n la Légion d'honneur akk-d tajɛelt n 4000 Louis (idrimen n Fransa) mkul aggur armi yemut g 26 mayyu 1883.\n\nWagi d adris n Amtawa n Tafna:\n\nMelmi amgaru mgal tamurt n Iqbayliyen ifuk, Fransa tezdem ɣef leğwahi nidden n Tafriqt ugafa terna texleq Ldzayer n tura; Tamurt n Yiqbayliyen, Timura n uguldun ɛabd Qader, akk-d d Uneẓruf Ameqran (timura n Twareg\/Imuhaɣ). \n\nG 1954, Igen n Taslullit Taɣelnawt (ALN) tebda ţţrad n taslullit; mbaɛd n sebɛa isegassen n imenɣi, Fransa teğğa Dzayer g 19962. Aḥric ameqran n 1,025,000 Iḍaren Iberkanen akk-d 91,000 iḥerkiyyen, azal n 10% n imezdaɣ n Ledzayer g 1962, rewlen ɣef Fransa g useggwas-nni.\n\nẒeṛ daɣen \nQ\niɣerfan\nIɣerfan iẓaranen n tferka n ugafa","num_words":1778,"character_repetition_ratio":0.043,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.227,"stopwords_ratio":0.044,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":26619.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/12%20tuber","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 12 tuber d ass wis 285 n useggas (wis 286 deg iseggasen bisekstil). Llan 80 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n11 tuber - 12 tuber - 13 tuber\n\nTidyanin\n\nTimiḍi wis 21 \n 2014\n Evo Morales yettwafren (tikkelt nniḍen) deg tuzzya tamezwarut aselway n Bolivie ;\n deg tifernin timuta tibusnyanin, Bakir Izetbegović yettwafren (tikkelt nniḍen) agensas n tamɣiwent tabusniakt, Dragan Čović yettwafren agensas n tamɣiwent takṛuwat dɣa Mladen Ivanić yettwafren agensas n tamɣiwent taserbit. Akkw kraḍ ad qqimen deg taselwit n ismattar aselwayan n Busnya ed Hirziguvina.\n tanmegla tameẓrammast n Tigawt tamegdayt timziregt n uneɣlaf amezwaru aqbur Patrice Trovoada terbeḥ tifernin timsuḍaf di São Tomé ed Príncipe dɣa teḍḍfeḍ tigti tamagdezt.\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n tuber","num_words":149,"character_repetition_ratio":0.097,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.214,"stopwords_ratio":0.007,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.988,"perplexity_score":131141.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/27%20yunyu","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass n 27 yunyu d ass wis 178 n useggas (wis 179 deg iseggasen bisekstil). Llan 187 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n26 yunyu - 27 yunyu - 28 yunyu\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n yunyu","num_words":39,"character_repetition_ratio":0.034,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.337,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":137573.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/14%20tuber","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 14 tuber d ass wis 287 n useggas (wis 288 deg iseggasen bisekstil). Llan 78 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n13 tuber - 14 tuber - 15 tuber\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n tuber","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.035,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.331,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":134741.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/16%20tuber","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 16 tuber d ass wis 289 n useggas (wis 290 deg iseggasen bisekstil). Llan 76 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n15 tuber - 16 tuber - 17 tuber\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n tuber","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.035,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.331,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":134741.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/18%20tuber","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 18 tuber d ass wis 291 n useggas (wis 292 deg iseggasen bisekstil). Llan 74 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n17 tuber - 18 tuber - 19 tuber\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n tuber","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.035,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.331,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":134741.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/20%20tuber","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 20 tuber d ass wis 293 n useggas (wis 294 deg iseggasen bisekstil). Llan 72 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n19 tuber - 20 tuber - 21 tuber\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n tuber","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.035,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.331,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":134741.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/21%20tuber","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 21 tuber d ass wis 294 n useggas (wis 295 deg iseggasen bisekstil). Llan 71 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n20 tuber - 21 tuber - 22 tuber\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n tuber","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.035,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.331,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":134741.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/22%20tuber","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 22 tuber d ass wis 295 n useggas (wis 296 deg iseggasen bisekstil). Llan 70 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n21 tuber - 22 tuber - 23 tuber\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n tuber","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.035,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.331,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":134741.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/23%20tuber","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 23 tuber d ass wis 296 n useggas (wis 297 deg iseggasen bisekstil). Llan 69 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n22 tuber - 23 tuber - 24 tuber\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n tuber","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.035,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.331,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":134741.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/24%20tuber","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 24 tuber d ass wis 297 n useggas (wis 298 deg iseggasen bisekstil). Llan 68 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n23 tuber - 24 tuber - 25 tuber\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n tuber","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.035,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.331,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":134741.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/26%20tuber","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 26 tuber d ass wis 299 n useggas (wis 300 deg iseggasen bisekstil). Llan 66 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n25 tuber - 26 tuber - 27 tuber\n\nTidyanin\n\nTimiḍi wis 21 \n 2014\ntifernin timsuḍaf di Tunes ;\ntifernin timsuḍaf tukṛaniyin ;\ntifernin timuta di Urugway ;\ntifernin timsuḍaf di Haiti.\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n tuber","num_words":70,"character_repetition_ratio":0.15,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.294,"stopwords_ratio":0.014,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":109551.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/28%20tuber","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 28 tuber d ass wis 301 n useggas (wis 302 deg iseggasen bisekstil). Llan 64 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n27 tuber - 28 tuber - 29 tuber\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n tuber","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.035,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.331,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":134741.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/29%20tuber","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 29 tuber d ass wis 302 n useggas (wis 303 deg iseggasen bisekstil). Llan 63 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n28 tuber - 29 tuber - 30 tuber\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n tuber","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.023,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.331,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":134741.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tuber%202014","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tidyanin \n 1 tuber: \n Taneɣlaft tamezwarut n Groenland Aleqa Hammond tɛelleq sɣur Amni (d nettat id ssuteren aɛellaq agi) acku tɛeḍḍel ad teɣerm idanmaṛkiyen (ugar n ), id ttasen seg isendyaq izuyaz dɣa ttwaṣerrifen i issiklen usligen. Tettubeddel sɣur aneɣlaf n tawennaḍt {Kim Kielsen i ttwawekkelen af Imedzi ;\n Anuṛwiji Jens Stoltenberg yuɣal amaru amata n l'OTAN wis 13 deg unfel n udanmaṛki Anders Fogh Rasmussen ;\n Gianfranco Terenzi d Guerrino Zanotti kecmen deg tawuri am iqebṭanen-imeksawen n Saint-Marin.\n 3 tuber : \n assileɣ n unabaḍ Löfven di Sswid ;\n amsifgan abriṭani Alan Henning yettwakkesen di Surya deg waggur dujamber 2013 dɣa yettwaḍḍfen sɣur iǧihadiyen n Uwanak islami yettweneɣ s aksaqeṛṛu.\n 4 tuber : akabar n tanmegla pro-Poutine n irusiswalen iliṭṭuniyen Saskaņa n umɣiwan n Riga Nils Ušakovs yuwḍeḍ d amezwaru s aqeṛṛu amecṭuḥ ar tifernin timsuḍaf di Liṭṭunya. Ɣas akken yerrbeḥ, tamsisit tanaffaɣt n alemmas-ayeffus n Taneɣlaf tamezwarut Laimdota Straujuma, yessuddesen s akabar Tigget, s Tamsisit taɣelnawt, s Tadukli n izegzawen d ifellaḥen, ad teqqim deg udabu. Yuɣ lḥal, tejmaɛeḍ 61 n 100 ikersiyen. \n 4 ar 19 tuber : Amaḍlan n takeṛṛust n Paris.\n 5 tuber :\n anehhaṛ aṛumi n Formula 1 Jules Bianchi yesɛa-d asehwu deg Arraz Ameqran takeṛṛust n Japun di Suzuka ;\ntifernin timuta d tafrent taselwayant di Brizil. Taselwayt id yeffɣen Dilma Rousseff tuwḍeḍ aṭas deg uqeṛṛu n tuzzya agi tamezwarut s 41% n tuɣac dɣa tettwefren i tuzzya tis snat ad yillin ass n 26 tuber. Attilli zdat amazwar n Akabar n timettit-tugdut tabrizilit (PSDB), Aecio Neves, id snulfan awham imid yegwi 33% (n tuɣac) ayen yafes amezduɣwalzer Marina Silva ;\ntifernin timsuḍaf tibulgaṛiyin. Akabar GERB n uneɣlaf amezwaru aqbur n alemmas-ayeffus Boïko Borissov yuwḍeḍ deg uqeṛṛu maca mebɛid n tigti tamagdezt n 121 ikersiyen, ayen d amiru i ilɣiten ay d-yetteddun i ussileɣ n unabaḍ amaynu ;\npape François yeldi synode n évêques ɣef tawacult.\n 6 tuber : John O'Keefe, May-Britt Moser d Edvard Moser ḍḍfen-d arraz Nobel n physiologie neɣ tasnajya.\n 7 tuber : Isamu Akasaki, Hiroshi Amano d Shuji Nakamura ḍḍfen-d arraz Nobel n tasengama.\n 8 tuber : \n afsax agguuran ummid ;\nEric Betzig, Stefan Hell d William Moerner ḍḍfen-d arraz Nobel n takrura.\n 9 tuber : Patrick Modiano yeḍḍfed arraz Nobel n tasekla.\n 10 tuber : Kailash Satyarthi d Malala Yousafzai ḍḍfen-d arraz Nobel n talwit.\n 11 tuber : aserkeb n unabaḍ n Charles Michel di Biljik.\n 12 tuber :\n Evo Morales yettwafren (tikkelt nniḍen) deg tuzzya tamezwarut aselway n Bolivie ;\n deg tifernin timuta tibusnyanin, Bakir Izetbegović yettwafren (tikkelt nniḍen) agensas n tamɣiwent tabusniakt, Dragan Čović yettwafren agensas n tamɣiwent takṛuwat dɣa Mladen Ivanić yettwafren agensas n tamɣiwent taserbit. Akkw kraḍ ad qqimen deg taselwit n ismattar aselwayan n Busnya ed Hirziguvina.\n tanmegla tameẓrammast n Tigawt tamegdayt timziregt n uneɣlaf amezwaru aqbur Patrice Trovoada terbeḥ tifernin timsuḍaf di São Tomé ed Príncipe dɣa teḍḍfeḍ tigti tamagdezt.\n 13 tuber : Jean Tirole yeḍḍfed arraz n Tabanka n Sswid deg tussniwin tudmisin deg umektay n Alfred Nobel.\n 15 tuber : tafrent taselwayant d timsuḍaf di Muzambik.\n 19 tuber : \naɣlaq n synode n évêques ɣef tawacult ;\nbeatification n pape Paul VI sɣur pape François.\n 24 tuber : tifernin timsuḍaf di\t Botswana.\n 26 tuber :\ntifernin timsuḍaf di Tunes ;\ntifernin timsuḍaf tukṛaniyin ;\ntifernin timuta di Uruguay ;\ntifernin timsuḍaf di Haïti. \n 27 tuber : tifernin n tɣiwant deg tamnaḍt takanadit n Ontario.\n\nTiɣbula","num_words":747,"character_repetition_ratio":0.074,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.213,"stopwords_ratio":0.009,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.995,"perplexity_score":121478.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/1%20wamber","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass n 1 wamber d ass wis 305 n useggas (wis 306 deg iseggasen bisekstil). Llan 60 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n31 tuber - 1 wamber - 2 wamber\n\nTilalliyin \n 1880: Alfred Wegener\n\nTimekkasin \n 1930: Alfred Wegener\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n wamber","num_words":57,"character_repetition_ratio":0.098,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.323,"stopwords_ratio":0.018,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.992,"perplexity_score":105714.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/14%20wamber","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass 14 wamber d ass wis 318 n useggas (wis 319 deg iseggasen bisekstil). Llan 47 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n13 wamber - 14 wamber - 15 wamber\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n wamber","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.056,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.323,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":134741.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/29%20fu%E1%B9%9Ba%E1%B9%9B","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass n 29 fuṛaṛ d ass amyermud igan d ass wis 60 deg taswast tagrigurt d taswasttayulyant deg waddas n useggas amanaẓ. Llan 306 wussan deffir-s ar taggara n useggas.\n\nYella ass n 29 fuṛaṛ deg iseggasen n 2000, 2004, 2008, 2012, 2016 s akin ad yili deg useggas 2020, dɣa deg useggas 2024 ... Atg\n\nAss n 29 fuṛaṛ yettili yal kuẓ iseggasen\n\n28 fuṛaṛ - 29 fuṛaṛ - 1 meɣres\n\ninelfuyen\n\nDeg tẓuri d yidles\n\nTilalleyyin\n\nAsfugel\n\nẒeṛ daɣen \n\nussan n useggas\nussan n fuṛaṛ","num_words":97,"character_repetition_ratio":0.086,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.33,"stopwords_ratio":0.021,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":85169.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Agni%20n%20Ye%C9%A3ran","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Agni n Yeɣran (Abdar: Agʷni Ggeɣran) d taɣiwant n Tmurt Taqbaylit tezga-d deg ugezdu n Tizi Wezzu di Tmurt Taqbaylit.\n\nAsideg (timella) \nTaɣiwant n Agwni Ggeɣran tella deg unẓul n twilayt n Tizi Uzzu.\n\nTudrin n Taɣiwant \nTaɣiwant n Agwni Ggeɣran tesɛa 14 tudrin :\n\n Agni n Yeɣran\n At Ɛmer\n At Aɛmara\n At Ɛli U Qasi\n At Lqayed\n At Yiɣil\n At Sliman\n Iɛzunen\n Tafsa n Wumad\n Tagemmunt\n Tawrirt\n Tazeqqa\n Tiɣeẓẓa\n Tigri\n\nTadamsa \nTaɣiwant tesɛa taneɣraft tameqrant n tilebbiḍin n waman. Agraw Cevital yeldi aqbrib taɣbalut agi zdat taddart n Agwni Ggeɣran taneɣraft n 23 000 m² id ttaken 2,5 imelyunen n tilebbiḍin deg wass n ticreḍt de la marque Lalla Xediǧa (ticreḍt).\n\nẒeṛ daɣen \n Tadayṛa n Iwaḍiyen\n Tiɣiwanin n Tadayṛa n Iwaḍiyen\n Tawilayt n Tizi Uzzu\n Tidayṛiwin n twilayt n Tizi Uzzu\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu\n\nTira d timselɣa \n\nTaɣiwant n twilayt n Tizi-Uzzu\nTaɣiwant n tadayṛa n Iwaḍiyen\nTiɣiwanin n tadayṛa n Iwaḍiyen","num_words":200,"character_repetition_ratio":0.122,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.227,"stopwords_ratio":0.01,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":129390.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%C6%90umar%20Ze%C9%A3dud","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ɛumar Zeɣdud (ilul deg 14 Yebrir 1952 deg twilayt n Tizi Wezzu), d amarir azzayri n tkurt n uḍar, yurar d alemmas deg teɣlamt n Yilemẓiyen Inaddalen n Leqbayel gar 1971 d 1973.\n\nAmarir n Yilemẓiyen Inaddalen n Leqbayel","num_words":43,"character_repetition_ratio":0.124,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.266,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":145373.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tiday%E1%B9%9Biwin%20n%20Tmurt%20Taqbaylit","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tadayṛa (s taɛrabt : دائرة = taẓayert (asun); asget tidayṛiwin) d adutaẓunt n twilayt deg tadbelt tansakalant. \n\nTetssegrew aṭas n tɣiwanin. Tettaked ipaspuṛen igraɣlanen, issirgen n unheṛ d tikarḍiwin tiɣelnawin n tmagit i iɣermanen izedɣen ��ef akal is, daɣen aswaḍ n imuhal yettwexedmen sɣur imeẓla ideblanen am tɣiwanin, imeẓla itekniyen, etc.\n\nLlant deg aɣrud 102 tidayṛiwin.\n\nAmḍan d umuɣ n tidayṛiwin s twilayt \n\n 01 - Tidayṛiwin n twilayt n Bgayet aɣrud 19 tidayṛiwin\n 02 - Tidayṛiwin n twilayt n Borǧ Bu Aṛṛeriǧ aɣrud 10 tidayṛiwin\n 03 - Tidayṛiwin n twilayt n Bumerdas aɣrud 9 tidayṛiwin\n 04 - Tidayṛiwin n twilayt n Jijel aɣrud 11 tidayṛiwin\n 05 - Tidayṛiwin n twilayt n Sṭif aɣrud 20 tidayṛiwin\n 06 - Tidayṛiwin n twilayt n Tizi Uzzu aɣrud 21 tidayṛiwin\n 07 - Tidayṛiwin n twilayt n Tubiret aɣrud 12 tidayṛiwin\n\nTira d timselɣa\n\nẒeṛ daɣen\n\nImagraden yeqqnen \n Amezruy n timazdayin tinsakalanin tiqbayliyin\n Umuɣ n twilayin n Tmurt Taqbaylit\n Umuɣ n tɣiwanin n Tmurt Taqbaylit\n\nIzdayen uffiɣen \n \n \n\nTadayṛa","num_words":185,"character_repetition_ratio":0.174,"word_repetition_ratio":0.011,"special_characters_ratio":0.239,"stopwords_ratio":0.005,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.91,"perplexity_score":151783.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tiday%E1%B9%9Biwin%20n%20twilayt%20n%20Tizi%20Wezzu","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tawilayt n Tizi Wezzu di Tamurt Taqbaylit ɣer-s snat n tmerwin d yiwet tidayṛiwin, yal yiwet ɣer-s aṭas n tiɣiwanin, i uɣrud n sḍiset n tmerwin d sat n tiɣiwanin.\n\nTidayṛiwin n twilayt n Tizi Wezzu \n\nTafelwit ddaw agi tettaked umuɣ n tidayṛiwin n twilayt n Tizi Wezzu akked tiɣiwanin ines.\n\nẒer daɣen\n\nImagraden yeqqnen \nTawilayt n Tizi Uzzu\nTiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu\n\nIzdayen uffiɣen \n \n\nTawilayt n Tizi Uzzu","num_words":81,"character_repetition_ratio":0.17,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.212,"stopwords_ratio":0.025,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":108922.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ayyur%20%28amtiweg%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ayyur (azamul-is: ) d ayyur agaman amyiwen n tegnit akken iga daɣen d ayyur ameqqran wis 5 deg unagraw anafuk. Anda yettumeggez d ayyur agaman ameqqran yakk deg unagraw anafuk deg wayen yerzan ableɣ-is s wassaɣ ɣer wemtiweg i yeṭṭafar, anda akdu-ines yettawaṭ ar ukuẓ (¼) n wekdu n tegnit, ma d takura-ines tga 1 ɣef 81 (1\/81) n tkura n tegnit, yerna yettumeggez d ayyur wis 2 deg tneẓẓi seld n wayyur n Io. Ayyur n tegnit yettwassen s tuzzya-ines tamtawant d umtiweg-is (tagnit) anda i d-isbanay yiwen n wudem deg yal tikkelt, dɣa udem yettwaskaden seg wayyur yifrir s tama n ibuṛkanen yudren, yemmullsen. Tama ayi tezga-d gar n isawnen n yiclem akalan amzik yettfejjijen yakk d tikucin timackaṭin yeflalen. Akken i tella tamawt d akken ayyur n tegnit iga d tafekka yettfejjijen yakk s waṭas deg igenni n tegnit seld n tfukt ɣas akken tajumma-ines d tamsullest s waṭas, anda ila (isɛa) uɣul am tiregt.\n\nAyyur d tafekka tagennawt tamyiwent ɣef wacu yedda wemdan s yiṭarren-is, anda ɣas akken ahil n Luna n tiddukla n Suvyit illa d amenzu i wakken ad ismures deg tuwwṭa ɣer wayyur s temseddut tamalunt ur neddim ara imsallunen deg useggas n 1959, maca d ahil n Apollo n Nasa iy ssawṭen ad yessedru inig s tuɣdadin tilsanin yebdan s tuɣdadt talsant tamezwarut tamezzayt ɣef wayyur (tuɣdadt n Apollo 8 deg useggas n 1968), sin akin ṭefrent 6 n yinigen ilsanen ɣer wayyur gar n iseggasen n 1969 d 1972 - anda inig amezwaru deg-sen d Apollo 11 deg useggas n 1969 -. Inigen-nni wwin-d deg tuɣalin-nsen azal n 380 kg n yiẓra n wayyur yettusxedmen i tigzi temhazt asnaklan i yiẓuran d unulfu n wayyur, yakk d tigzi n temsukt tagensant n wayyur d tesnakalt n wayyur. Maca seld n usmures n wahil n Apollo 17 deg useggas n 1972, ur d-llin ara yinigen ɣer wayyur anagar s temseddutin war imsallunen, tuget n yinigen-a llan-tt-d s tmesdullunin yeṭṭafaren Nasa (Marikan) neɣ n Lunuxud 1 (tiddukla n Suvyit). Ma seg 2004, Marikan, Lhend, Yapan, Ccinwa yakk d tnegga tamalunt n Uruppa uznent timseddutin timallunin ɣer tmezzit n wayyur anda i ttekkant yakk deg usentem n tilin n waman deg wayyur deg imedwan utliyen.\n\nAsileɣ d unulfu n wayyur \n\nAṭas n teẓra i d-ittwassumren i ussegzi n usileɣ d unulfu n wayyur send n 4.527 ± 0.010 n imelyaren n iseggasen, yiwet seg turdiwin ayi teqqar-d d akken ayyur yennebra-d seg yiclem n tegnit s usrag n tdusi tamerwelmast ɣef tallit n 30 alamma d 50 n imelyan n iseggasen n usileɣ n unagraw anafuk i d-issuturen asebrin asiman meqqren i tegnit. Dɣa taldayt tessaweṭ ad tessers ayyur i d-innulfan deg ukala ara ad issutren asehri meqqren deg wadad agennaw n tegnit i wsencef n tfasa i d-immugen s usrag n wuggug n wayyur d tukkit-is, i wakken ad ittwasileɣ wayyur d tegnit deg wegra akunnran agejdan. D acu kan necta ur d-issegzay ara asniẓẓer n wuzzal seg wayyur. Yerna turda ayi ur tezmir ara ad tessegzu imir uɣmir meqqren n unagraw n wayyur-tagnit.\n\nAyyur deg yidles \nAfrari n wayyur deg tegnawt n yiṭ tamallast d wallus-is alugan n talliyin iga-y-as s teɣzi n wakud d talliyin asemdu adelsan s wazal-is ama deg tutlayin, deg teswaswt tanayyurt, deg tẓuri yakk d yimyayen n zik i d-ittwasgensen deg ikucen n wayyur am Xunsu deg tɣerma n Miẓra d Čang deg tɣerma n icinwiyen yakk d Mama quilla deg tɣerma n Inka\n\nMedden d wayyur\n\nAyyur sseqdacen-t seg zik medden akken ad ḥesben ayyuren n useggas n wayyur (am Yinselmen d Yicinwaten). Arma i d asmi i d-yennulfa utiliskup, deg lqern wis 17, i bdan yemdanen ttwalin ṣṣifa n tidet n wakal n wayyur. Deg Yulyu n 1969, imdanen rsen i tikkelt tamezwarut ɣef Wayyur, yerna kemmlen rezzun fell-as arma d 1972. \n\n\"D acerkiḍ amezzyan i umdan, d acerkiḍ ameqqran i talsa!\"\n\nTussna","num_words":765,"character_repetition_ratio":0.049,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.228,"stopwords_ratio":0.021,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":76288.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Aswir%20amsaylal%20agra%C9%A3lan","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Iswiren isnifrax igraɣlanen llan d timyagrin gar imesnifrax tiqburin akkw d tigraɣlanin ugaren tiyaḍ nniḍen. Ttwassuddsen sɣur Aseqqamu asnafrux agraɣlan, tagrawt tesɛa azal n 200 imesnifrax. Aswir amezwaru yettwassuddes deg useggwas 1884. Arma 1926, assides nsen yella d arlugan armi ɛzemen ad ssuddesen yal kuẓ iseggwasen (tasureft deg tallit n Umgaru amaḍlan wis sin).\n\nUmuɣ n iswiren \n 1884 : Wien (Tutrict-Majaṛ)\n 1891 : Budapest (Tutrict-Majaṛ)\n 1900 : Paris (Fransa)\n 1905 : London (Tagelda Yeddukklen)\n 1910 : Berlin (Lalman)\n 1926 : Kopenhagen (Danmaṛk)\n 1930 : Amsterdam (Timura n Wadda)\n 1934 : Oxford (Tagelda Yeddukklen)\n 1938 : Rouen (Fransa)\n 1950 : Uppsala (Sswid)\n 1954 : Bâle (Sswis)\n 1958 : Helsinki (Finland)\n 1962 : Ithaca (Iwunak Yeddukklen)\n 1966 : Oxford (Tagelda Yeddukklen)\n 1970 : Den Haag (Timura n Wadda)\n 1974 : Canberra (Ustṛalya)\n 1978 : Berlin (Lalman n Umalu)\n 1982 : Musku (Tadukli Tasuvyatit)\n 1986 : Ottawa (Kanada)\n 1990 : Christchurch (Ziland Tamaynut)\n 1994 : Wien (Tutrict)\n 1998 : Durban (Tafriqt n Wenẓul)\n 2002 : Pekin (Ccinwa)\n 2006 : Hamburg (Lalman)\n 2010 : Campos do Jordão (Brizil)\n 2014 : Tokyo (Japun) (mazal ad yass)\n\nImir (2014) COI yessumer aseggi s lqem 4.2 :\n Aseggi 4.2 (immizewren)\n Aseggi 4.2 (immizewren d tiwaculin)\n Aseggi 4 .2 (immizewren, tiwaculin d leṣnaf)\n\nIzdayen uffiɣen \n\n Asmel unṣib n Uswir asnafrux agraɣlan \n www.worldbirdnames.org - Umuɣ n twaculin n IOC \n www.worldbirdnames.org - Umuɣ agettutlayt n isemawen n ifrax n IOC \n\nAswir asnafrux agraɣlan,","num_words":349,"character_repetition_ratio":0.073,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.336,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.982,"perplexity_score":50371.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ti%C9%A3iwanin%20n%20twilayt%20n%20Jijel","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tawilayt n Jijel deg Dzayer tesɛa 28 tiɣiwanin.\n\nTiɣiwanin n twilayt n Jijel \n\nTafelwit agi, tettaked umuɣ n tiɣiwanin n twilayt n Jijel, tettaked i yal taɣiwant : angal ONS ines, isem is, amezdaɣ ines d tajumma-s.\n\nTiɣbula d timselɣa\n\nZeṛ daɣen\n\nImagraden iqqenen \n Tidayrayin n twilayt n Jijel\n Tawilayt n Jijel\n\nTawilayt n Jijel\nTaɣiwant n Tmurt Leqbayel","num_words":78,"character_repetition_ratio":0.181,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.218,"stopwords_ratio":0.013,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.989,"perplexity_score":84917.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/C%C3%A9sar%20yessefk%20ad%20yemmet%20%28C%C3%A9sar%20doit%20mourir%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Cesar ilaq ad yemmet () d asaru aṭalyan yettwasseḍrun sɣur Paolo d Vittorio Taviani, yeffɣed deg useggwas 2012. Yetwebren am afetasugna, yettwassefru sɣur inekrufen ddaw tisunḍiwin n umssebded ɣer asayes Fabio Cavalli, dɣa yetwexdem s umur s aberkan d umellal.\n\nAgzul \nassebded ɣer asayes Yulyu Qiṣer, n William Shakespeare, sɣur inekrufen n agmam taɣellist taɛlayant n takurmut n Rebibbia, di Roma.\n\nTanazalt tateknit \n Azwel : Cesar ilaq ad yemmet\n Azwel aneṣli : \n Asseḍru : Paolo d Vittorio Taviani\n Asayas : Aytmaten Taviani, s Fabio Cavalli, amehrug sɣur Yulyu Qiṣer n W. Shakespeare\n Asseknew : Simone Zampagni\n Assaley : Roberto Perpignani\n Aẓawan : Giuliano Taviani d Carmelo Travia\n Afares : Grazia Volpi d Kaos Cinematografica\n Tamurt taneṣlit : \n Tanzagt : 76 tisdidin\n Amasal : Aberkan d umellal d Ini - 1,85 : 1\n Tuffɣa : 2 meɣres 2012 di Ṭṭalyan\/ 17 tuber 2012 di Fransa\n\nAfraq \n Cosimo Rega : Cassius\n Salvatore Striano : Brutus\n Giovanni Arcuri : Qiṣer\n Antonio Frasca : Marco Antonio\n Juan Dario Bonetti : Decius\n Vincenzo Gallo : Lucius\n Rosario Majorana : Metellus\n Francesco De Masi : Trebonius\n Gennaro Solito : Cinna\n Vittorio Parrella : Casca\n Fabio Rizzuto : Stratone\n\nAsaru aṭalyani","num_words":316,"character_repetition_ratio":0.056,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.238,"stopwords_ratio":0.003,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.937,"perplexity_score":97288.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%C6%90in%20Benxlil","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ɛin Benxlil d yiwet tɣiwant n twilayt n Nnɛama. Tesɛa 3.720 km2 deg tjumma-s, yerna deg 2008 ɣur-es azal n 12.632 imezdaɣ. \n\nTaɣiwant n twilayt n Nnɛama","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.154,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.322,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":55598.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%E1%B8%A4emmamat","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ḥemmamat d yiwet tɣiwant n twilayt n Tbessa, tesɛa deg 2008 azal n 20.148 imezdaɣ. \n\nTaɣiwant n twilayt n Tebbest","num_words":24,"character_repetition_ratio":0.173,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.292,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":105954.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Hashima","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Hashima yezmer ad yilli :\n , tamdint n Japon n tanebdadt n Gifu ;\n , a district n Japon n tanebdadt n Gifu ;\n , tigzirt n Japon n tanebdadt n Nagasaki, tettwasem daɣen .\n\nTaynisemt n tatupunimit","num_words":56,"character_repetition_ratio":0.195,"word_repetition_ratio":0.085,"special_characters_ratio":0.253,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":80107.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tasdawit%20%C6%90ebderra%E1%B8%A5man%20Mira%20n%20Bgayet","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tasdawit Abderreḥman Mira n Bgayet (taɛrabt : جامعة بجاية neɣ جامعة عبد الرحمان ميرة) d yiwet tasdawit taqbaylit yellan deg temdint n Bgayet di Tmurt Taqbaylit. \n\nTeṭṭfed isem-is seg isem n uknaner aqdim n ALN Abderreḥman Mira.\n\nAsnulfu \nTettwexleq deg useggwas 1983 am ammas asdawan, tesɛa 205 inelmaden d 40 isselmad deg useggwas amezwaru.\nDeg useggwas 2006, t-uley ar inelmaden d 698 isselmad. I tuqqla 2012, teḥseb aqrib inelmaden, deg-sen 600 ibeṛṛaniyen, d isselmad, s 208 issumren n issilɣen. Tasdawit tettweẓẓel ass-agi ɣef sin ideggen : Targa Uzemmur d Abudaw. Teṭṭfed isem-is seg uknaner Abderreḥman Mira\n\nAwurti n tasdawit \nTasdawit n Bgayet tesɛa sin iwurta : Targa Uzemmur d Abudaw.\nAwurti Targa Uzemmur : yesɛa kraḍt tiɣinawtin tiɣinawtin : taɣinawt n taknussna, taɣinawt n tussniwin tusdidin, taɣinawt n ugama d tameddurt.\nAwurti Abudaw : yettwaldeyin deg useggwas 2003, awurti agi, yellan ɣef ubrid n Tici-Bgayet, yesɛa semmuset tiɣinawtin : taɣinawt n uzref, taɣinawt n tussniwin tudmisin, d tussniwin n ussefrek dɣa d tussniwin timsenziyin, taɣinawt n isekkilen dɣa n tutlayin, taɣinawt n tussniwin tilsanin d timettiyin, taɣinawt n imsujji.\n\nTameddurt tanelmadt\n\ntiɣinawtin \nTasdawit Abderreḥman Mira n Bgayet tesɛa tamet tiɣinawtin :\n Taɣinawt n Tussniwin Tusdidin\n Taɣinawt n Taknussna\n Taɣinawt n Tussniwin n Ugama d Tameddurt\n Taɣinawt n Uzref dɣa n Tussniwin Tisertiyin\n Taɣinawt n Isekkilen d Tutlayin\n Taɣinawt n Tussniwin Tudmisin, Tussniwin n Ussefrek d Tussniwin Timsenziyin \n Taɣinawt n Imsujji\n Taɣinawt n Tussniwin Tilsanin\n\nAnadi ussnan \nTamhazt n unadi ussnan deg tasdawit n Bgayet tella deg usfari ameɣlal, tettwegenses tura sɣur 20 inegmiyen n unadi, yetwanesgerzen sɣur Uɣlif n Usselmed imineg d Unadi Ussnan. Asselhu n tafarest tussnant (am ɣef uɣawas n tasmekta am ɣef uɣawas n taɣara) d yiwen n iswan igejdanen i tebɣa ad ttawey tasdawit deg ukatar n ussisen ines i tallalt n unadi ussnan. Tafarest tussnant n tasdawit n Bgayet tetwesbuɣer deg useggwas 2008 s 76 tisufaɣ tigraɣlanin d 231 tiɣwalin tigraɣlanin.\n\nUmuɣ n Inegmiyen n unadi n tasdawit n Bgayet :\n\nInegmi n taknussna n tinegwa dɣa n tasmedna n tisetwal\nInegmi n tinegwa tigemnawin\nInegmi n tasmedna dɣa n tawennaḍt\nInegmi n timeswi dɣa n tawennaḍt\nInegmi n tasmedna n trisiti\nInegmi n taseɣreft d usekkey n inagrawen (LAMOS)\nInegmi n tasengama taẓrayant (LPT)\nInegmi tasnudermẓit yettwasensen\nInegmi n azduɣwal d tawennaḍt\nInegmi n tuder-tusnakt, tudertasengama tudertakrura\nInegmi n unadi deg inagrawen azduɣwalanen dɣa awlal d amankriz\nInegmi azduɣwal n imẓudren\nInegmi tudertaknussna timɣawiyin d titniethno-taḥcict\nInegmi n tadamsa d taneflit\nInegmi n ussileɣ deg tutlayin yettwasensen d tijjenyeṛt n tutlayin deg tawennaḍt agetutlayt\nInegmi n tasmedna n lbenyan d tasegda\nInegmi Agertugrint Tadawsa d Amezdaɣ\n\nAmyalel agraɣlan\nTasdawit n Bgayet tella deg timezziraz namyalel ussnan agraɣlan ameqran. Deg axleq ines, tasdawit tezmel imtawayen n imyallen ager-isdawanen am s tisdawiyin tiṛumiyin, tispenyuliyin, tikanadiyin d timarikaniyin. Tasdawit n Bgayet d amaslaḍ n aṭas iẓeḍwan igraɣlanen isdawanen : Averoès Erasmus mundus, TEMPUS, CMEP, DEF\/CNRS, PCIM.\n\nMuqel Daɣen\nTasdawit n Mulud Mɛemmri\n\nIzdayen uffiɣen\n Asmel unṣib\n\nTira d timselɣa \n\nBgayet\nIdles aqbayli\nBgayet","num_words":640,"character_repetition_ratio":0.093,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.195,"stopwords_ratio":0.008,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":68248.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/18%20yebrir","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass n 18 yebrir d ass wis 108 n useggas n tafada n grigurian, wis 109 deg aseggas bisekstil. Qqimen 257 ussan uqbel taggara n useggas.\n 17 yebrir - 18 yebrir - 19 yebrir\n\nImagraden iqqenen \n\nAss n yebrir","num_words":41,"character_repetition_ratio":0.052,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.315,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":157676.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Akra","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Akra d tamaneɣt n Ɣana. Zedɣen-tt 1.963.264 n yimezdaɣen (3.835.304 n yimezdaɣen mi ara d-nernu igmamen ay d-yezzin fell-as).\n\nTimdinin","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.095,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.341,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":13677.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ti%C9%A3iwanin%20n%20twilayt%20n%20S%E1%B9%ADif","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tawilayt n Sṭif deg Tmurt Leqbayel tesɛa 60 tiɣiwanin.\n\nTiɣiwanin n twilayt n Sṭif \n\nTafelwit agi, tettaked umuɣ n tiɣiwanin n twilayt n Sṭif, tettaked i yal taɣiwant : angal ONS ines, isem is, amezdaɣ ines d tajumma-s.\n\nTiɣbula d timselɣa\n\nZeṛ daɣen\n\nImagraden iqqenen \n Tidayrayin n twilayt n Sṭif\n Tawilayt n Sṭif\n\nIzdayen uffiɣen \n Afraq Udbil n Twilayt n Sṭif\n\nTawilayt n Sṭif\nTaɣiwant n Tmurt Leqbayel","num_words":88,"character_repetition_ratio":0.166,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.221,"stopwords_ratio":0.011,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.992,"perplexity_score":92867.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/At%20Le%C9%9Bziz","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"At Leɛziz d yiwet taɣiwant n ugafa (nord) n twilayt n Tubiret di Tmurt n Leqbayel. Deg 2008, zeden-tt azal n 14,430 imezdaɣen.\n\nTarakalt\n\nTuddar\nAt Fuda\nAman Grur\nIzekkaren\nAt Buɣerdan\n\nMuqel Daɣen\n\n Tiɣiwanin n twilayt n Bgayet\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu\n Tiɣiwanin n twilayt n Tubiret\n\nBeclul","num_words":64,"character_repetition_ratio":0.168,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.247,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":41783.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Aselway%20n%20tegduda%20tatunsit","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Aselway n tegduda tatunsit d aɣella n Uwanak n Tagduda tatunsit seg assebded n tawuri ass n 25 yulyu 1957. Deg uzwel agi, yeḍebber adabu aselkam s unabaḍ yetsselwayen sɣur aɣella n unabaḍ. Ɣef leḥsab n umagrad 77 n Tamenḍawt tagdudant n wass n 10 fuṛaṛ 2014, yeḍebber daɣen anzaḍ aɛlayan n tidusiyin yettwassemregen.\n\nƔef leḥsab n Tamenḍawt, yetwafren s afran ameɣradi srid i anna n semmus iseggasen, ayzmaynu yiwet tikkelt kan. Seg assebded n tawuri, aten-id wid yeṭṭfen amkan nni :\n Ḥabib Burgiba, armi i tid stixeren ass n 7 wamber 1987 sakkin kraḍt n tmerwin n udabu (ɣef ljal n uddad ines n tadawsa, aseqqamu n imsujjiyen yenna-d, ur yezmer ara ad yekemmel deg tiwura ines) ;\n Zin Lɛabidin Ben Ɛli, Aneɣlaf amezwaru aneggaru n Uselway Burgiba yeṭṭfen amahil agi am amekki alma d tifernin tinsiadin n 1989 dɣa yettwafren s umgerrad ameqran ;\n Fuɛad Mebazɛa, aselway n taxxamt n imazanen, yetwasseɣret aselway deg imedzi sɣur Aseqqamu amenḍawan ass n 15 yennayer 2011 sakkin tagrawla ;\n Munsef Marzuqi, yettwafren aselway sɣur Agraw ismatteran, i tallit n tukkit yettaweyn ar asaselgam n Tamenḍawt tamaynut.\n Bejji Lqayed Ssebṣi, aselway amezwaru yettwafrenen s umagdayar afran ameɣradi deg umezruy n Tunes, sakkin tafrent n 2014.\n\nBurgiba dɣa Ben Ɛli sselwayen daɣen akabar deg udabu, yettwasemman Amay-Dustuṛ, Akabar anemlay adustuṛi dɣa Amsegraw amenḍawan amagday, seg azarug deg useggas 1956 ar tagrawla n 2011.\n\nTaneṣlit \nAkabar amezwaru aɣelnaẓri, Dustuṛ, yettwassebdeden deg useggas 1920 yebɣa yakan asaselgam n yiwet tamenḍawt id tḍwelen ar tanaya timeẓwit dɣa imenzayen n udabu amagday war ad ḍḍesen ar umenzay n tagelda. Akkw am Amay-Dustuṛ yexeddmen agzam deg useggas 1934 ddaw tamehla n Ḥabib Burgiba, yettkemmel ad yessenfali tabbanit ines i unhil yellan deg tawuri. Aswir n Umay-Dustuṛ yellan di Sfax seg 15 ar 18 wamber 1955 yesnezgem : \n\nƔef afermes n unhil sɣur amezdaɣ, Muḥsen Tumi yura : \n \nIhi, imi id yettwakmer kan id yezmel Lamine Bey ass n 29 dujamber 1955 tanaḍt id yesawelen ar tafrent n Ugraw ismatteran. Mɣar sakkin azarug d tafrent n Ugraw, tanarit tasertayt n Amay-Dustuṛ yessegrew ass n 10 yebrir 1956 yeḥettem agellid ad as yinni i Burgiba ad yessileɣ anabaḍ amezwaru n Tunes tazarugt. Ihi Burgiba yeddem amazrar n isuḍaf am taggara n iglamen n tawacult taḥusinit (tanaḍt n 31 mayyu 1956) neɣ tadbelt n taɣult tusligt n umuɣ aɣarim n bey (amarud amseggas id ttwafken i akkw imaslaḍen n tawacult tabeylikalt (taɛetmanit)) daɣen taɣult n uqacuc sɣur yiwen anedbal yetxeddmen deg aɣlif n teẓraf. Charles Debbasch yura ɣef waya: \n\nI lmend n umulli wis sin n tuqqla ines ar Tunes, ass n 1 yunyu 1957, Ḥabib Burgiba yebɣa ad yesseɣret Tagduda, maca tazɣint n assaɣen iṛumiyen-itunsiyen id yussan seg uḥbas n tallalt n teẓraf n Fransa, yetwexxer tadyant. Ass n {22 yulyu]], tanarit tasertayt n Amay-Dustuṛ tesseɣret taseɣra n imazanen n Agraw ismatteran ar tiɣimit tafeɣnamit yettwassuddsen ass n 25 yulyu. Tiɣimit tebedda af 9 h 23 deg tazeɣɣa n usgeld n leqṣer n Bardo ddaw taselwit n Ǧelluli Fares d tihawt n tafekka tadiplumatit. Aneɣlaf amezwaru Ḥabib Burgiba d imaslaḍen n unabaḍ ines, slid Becir Ben Yahmed ur llan ara d awamni, qqimen ɣef uɣalad n imaslaḍen. Imi-d yeldi tiɣimit, Fares yederrer belli imaslaḍen ilaq ad innin anta talɣa is ilaqen i unhil. Ahmed Ben Salah, anmazul n uselway n Ugraw, yenna-d tidmi ines akagi : Awalen agi ttwasergegen sɣur tigermanin tidfirin. Af 15 h 30, Burgiba yebeḍḍa aẓmaẓ anarray n umnakel n beys, yerduten af ddell d taxendallast. Yeffuk deg tagara s taseɣrut n Tagduda: Deg taggara, afran s unemzel yeser anhil ageldan aqdim 252 iseggasen dɣa yessebded anhil agdudan yersan ɣef Amay-Dustuṛ kan. Aylaten n bey ttwakksen-as dɣa ṣleḥen i urẓam n umerwas n Uwanak. Burgiba yekcem srid deg tiwura-s n uselway deg timeṛjiwt n tirawt n Tamenḍawt id effken sin iseggasen sakkin tumast taselwayant n unhil amaynu.\n\nAmezruy Afranan \n\nAss n 8 wamber 1959 llant tifernin timezwura tiselwayin d timsuḍaf. Sakkin, sin isniɣesen agi ttwadrun deg unsay deg yiwen wass kan, ass n acer (lḥedd).\n\nSeg isniɣes amezwaru, Burgiba yesɛa-d abeḥri n umalway amszarug, netta kan i d-amazwar anwarmirm. Ad yeqqim akken armi d 1974, agmuḍ ines ur yeḥbes ara ad yerni seg 91 % deg 1959 ar 99,85 % deg 1974. Armi kan ass n 10 ctamber 1974 yella wayeḍ amazwar nniḍen i ɛerden ad yesssissen mgal aselway. Cadli Zwiten, aselway n Taxxamt tilemẓit tudmist n Tunes, yesseɣret aɣtas ines deg asseɣret ar taɣemsa yili yettwaḍfer sɣur alɣu n yiwen umaslaḍ n tiddukla nni yetssumelen aɣtas n uselway ines. Am yettwarǧu, tirtit ur tettwaḍḍef ara sɣur tasmilt ad hoc. Isniɣes agi ad yilli d aneggaru acku yettwaḍfer aseggas aḍfar sɣur taseɣrut n Burgiba am « aselway ar tudert ».\n\nIlaq an arǧu snat n tmerwin iwakken an ẓer aneɛruḍ wis sin n Munsef Marzuqi, aselway anaffaɣ n Tamɣunt tatunsit n izerfan n wemdan, yebɣan ad yessissen mgal Ben Ɛli deg useggas 1994. Yili, ur yezmer ara ad yessegrew amḍan n izmalen yelaqen iwakken ad yettekki ar tafrent dɣa sakkin yettwaḥbes daɣen yettwagdel n upaspuṛ. Zdat isedrigen agi, ilaq ad rǧun isuḍaf imenḍawanen yetwadɣeren « s uzwel asɣasan », dɣa yeksalugen ar umagrad 40 n Tamenḍawt, i tifernin n 1999, 2004 d 2009, iwakken imazwaren nniḍen ad zemren ad ssissnen iman-nsen ar tinneflest tanafellat.\n\nSakkin tagrawla id gweyn ar tagellawt n Ben Ɛli, Agraw ismatteran yefren aselway n Tagduda s taqiḍuft tuffirt, ass n 12 dujamber 2011, s tigti tamagdezt n imaslaḍen ines. Mraw imazwaren ssissnen-d maca, tam ur d ssegrewen ara mraw semmus izmalen yelaqen dɣa yiwen umazwar ur yesɛa ara leɛmeṛ yelaqen, yiwen kan yesɛan tiwtilin yelaqen i tirtit. Munsef Marzuqi yettwafren s 153 tuɣac, kraḍt mgal, snat taggalin d 44 idɣaren imellalen, yesmezri aken i Fuɛad Mebazɛa yellan deg tawuri am imedzi.\n\nSakkin tuddma n Tamenḍawt tamaynut, adɣar yettwahel ass n 23 wamber 2014 i tafrent n uselway amaynu n Tagduda. Ass n 21 dujamber, sakkin tuzzya tis snat, Bejji Lqayed Ssebṣi, aneɣlaf aqdim ddaw Burgiba dɣa aselway n Taxxamt n imazanen ddaw Ben Ɛli, yettwafren deg tuzzya tis snat s 55,68 % n tuɣac, aselway Marzuqi yegweyd 44,32 %. D aselway amezwaru yettwafrenen s umagday deg tamurt.\n\nTira d timselɣa\n\nAdriraw \n\n Michel Camau d Vincent Geisser, Aṭṭan amdabu. Tasertit di Tunes seg Burgiba ar Ben Ɛli, éd. Presses de Science Po, Paris, 2003\n\nIzdayen uffiɣen \n\n Asmel unṣib n taselwit n Tagduda tatunsit","num_words":1448,"character_repetition_ratio":0.046,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.224,"stopwords_ratio":0.02,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":53325.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Timidelt%20n%20At%20%E1%B8%A4emmad","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Taqliɛt n At Ḥemmad d yiwet n tmidelt temdint taqbuṛt i d-yezgan deg tama n Temsilt, deg tlemmast n tmurt n dzayer. Ar ass-a werɛad yezmer wemdan ad iwali izaduren n kra n yexxamen, ɣas akken kra yellan deg-s yessusem tura, am akken werjin yettwazdeɣ wemkan-nni. D acu kan, Taqliɛt n At Ḥemmad, tella, zik-is, seg temdinin mechuṛen akk deg Tmazɣa. D tamaneɣt meqqren, yesɛan tasɣent s wazal-is deg umezruy n Yimaziɣen.\n\nAlluy n twacult n At Ḥemmad ed waṣuk n teqliɛt\n\nD tamdint n Teqliɛt, yellan d tamaneɣt n temnaḍt-nsen, zik-nni, ay rran d tamaneɣt n uwanek-nsen. Ḥemmad yefka-as azal meqqren i tmaneɣt-is. Yebna-as isensa igerrzen ay deg sgunfuyen yemzenza ay d-yettasen seg tmiwa ibeɛden. Teqqel Teqliɛt d tamdint mechuṛen deg tnezzawt, d d ulzuz ameqqran ay ɣer d-ttasen medden seg yal tama.\n\nTamesgida n Teqliɛt\n\nḤemmad Ubuluɣin icebbeḥ-as diɣ timesgidiwin i Teqliɛt, ay yerra d tamdint n tmussni ay ɣer d-ttasen s waṭas yimassanen akken ad lemden u ad slemden deg-s. Maca, ayen icebḥen akk deg temdint n Teqliɛt, netta, d tamesgida-yines tameqqrant yakk ed xemsa leqṣur-nni ay yebna deg-s. Tamesgida tebna s yeẓra imeqqranen ay iselɣen s ljir, cebbḥen-tt s uɣanib n tmesgidiwin n Tmazɣa, bnan-as ṣṣumɛa d taɛlayant. Ma leqṣur-nni, gar-asen Leqṣer n Lumaṛa ed win n Lmanaṛ, d wid ay d-yesskanen alameɣ ay deg tella tettidir temdint-nni. Asmi teqqel Teqliɛt d tamaneɣt, teqqel d tamdint tanesbaɣurt yeddren acḥal n yiseggasen deg lehna ed liser.\n\nAnbaz n Banu Hilal ed taggara n Teqliɛt n At Ḥemmad\n\nTamazɣa yezga yegguni-tt ccwal. Tagnit ay deg tella tettidir ur terkid ara s tidet. Yuɣ lḥal, deg tallit-nni, timura n Tmazɣa, imi ur jhident ara, zgant ttidirent ddaw leɛnaya n tgeldiyin timeqqranin n Wegmuḍ. Tageldit n Yibadisen, yellan naqal s ddaw n tmaɣda n Yifaṭimiyen n Maṣer, qqlen s ddaw tin n Yiɛebbasiyen n Beɣdad. D ayen ay yesserfan aṭas axlif n Yifaṭimiyen n Taqahirt. Akken ad iɛaqeb Ibadisen, yuzen-asen-d tiqbilin taɛṛabin n Banu Hilal akken ad asen-d-kecmen tamurt, ad asen-tt-rwin. Ma d Iḥemmadiyen, imi qqimen ddaw tmaɣda tafaṭimit, menɛen, taswiɛt-nni, seg yixeṣṣaren n Banu Hilal. D acu kan, tamurt-nsen kecmen-tt-id waṭas n medden ay d-srewlen Yihilaliyen seg Tunes. Aṭas seg yimerwalen-a ay iṛuḥen ad zedɣen deg Teqliɛt, tamaneɣt taḥemmadit. Asmi yemmut Ḥemmad deg 1028, d mmi-s, Lqayed, ay yulin s amkan-is. Yemɛawan ed ugellid n Tunes akken ad nnaɣen mgal n Yihilaliyen. Asmi yemmut Lqayed deg useggas n 1054, yexlef-it-id mmi-s, Muḥsen. D acu kan, imi aṭas ay t-ikeṛhen, ur d-zzin ara fell-as ttesɛa wagguren, yenɣa-t mmi-s n ɛemmi-s, Buluɣin Umḥemmed. Bdan sakin Yihilaliyen, ay d-yettwaznen deg tazwara ɣer Tunes, ad d-ttaẓen cwiṭ, cwiṭ s ataram armi ay d-kecmen tamurt n Yiḥemmadiyen. I wakken ad ten-yerr Buluɣin Uḥemmad, yesdukel iɣallen-is ed Yimaziɣen Iznatiyen n utaram, yessaweḍ ad ten-yernu deg 1059. Yuɣ lḥal, xas ma yella Buluɣin Umḥemmed d argaz yesɛan tabɣest, yezmer i yiman-is, ur yettuɣal ara deg wawal, maca yewɛeṛ aṭas yernu ur yesɛi ara ṛṛeḥma, alammi ay qqlen ula d wigad-is keṛhen-t, ttagaden-t. Yiwwas, asmi yemmut gma-s, icikk d Tanemmirt, d tameṭṭut n gma-s-nni yernu d yelli-s n ɛemmi-s, ay t-yenɣan. Dɣa, ula d netta yenɣa-tt. Gma-s n tagi, Naṣer Walennas, xas iɣaḍ-it lḥal, ur d-yessebgen ara cceḥna-is imir-n kan i Buluɣin Umḥemmed ay yenɣan weltma-s. Deg useggas n 1062, iṛuḥ Buluɣin Umḥemmad ad yennaɣ ed Yemrabḍen n Merruk. Mi d-yuɣal seg yimenɣi, yeqqim-as-d, Naṣer Walennas, deg Tesala, deg tlemmast n Lezzayer, yenɣa-t.\n\nYuɣal sakin deg wemkan-is d agellid n Yiḥemmadiyen. Seg wass-n, ur tufi tmurt-nsen talwit ed werkad am zik-nni. Yefreq Naṣer adabu n tmurt ed watmaten-is : yal yiwen yefka-as tama ara yeḥkem. Yerra igen s ddaw n udabu n gma-s, Lqasem. Naṣer yella yesɛa daɣen yiwen umatu iẓewren, isem-is Xaled. D netta ay d-iḥeṛṛen idurar n Zab ɣer tmurt n Yiḥemmadiyen. D acu kan, ur iɛeṭṭel ara Naṣer : yenɣa-t. Acuɣer ? Acku zzenzen-t-id icaweṛ kra ma yella ad kksen Naṣer i wakken ad d-rren Mɛemmeṛ, gma-s n Buluɣin Umḥemmed, deg wemkan-is.\n\nYekker yimenɣi, deg useggas n 1065, ger teqbilin tihilaliyin. Naṣer yedda ed teqbilt n Atbaj, deg lweqt ay deg mmi-s n ɛemmi-s, agellid n Tunes, Temmin Umuɛezz, yedda ed teqbilt n Riyaḥ. Yeffeɣ Naṣer Walennas ad yennaɣ mgal n mmi-s ɛemmi-s deg tmurt n uneggaru-yagi deg 1084. Yewwi yid-s imsisan : kra d aɛṛaben, kra d Imaziɣen iznagen, wiyaḍ d Iznatiyen. Yennuɣ Naṣer yiwen yimenɣi meqqren deg Sbiba, sdat n Qayrawan, maca yettwarna imi t-xedɛen Yeznatiyen-nni yeddan yid-s. Yemmut-as-d din, i Naṣer Walennas, gma-s Lqasem, yernu din ay n-yejja diɣ igerrujen-is. ḍefren-t yexṣimen-is alammi d tama n ḥuḍna, syin ula ɣer tmaneɣt-is, Taqliɛt. Dɣa zzin-as-d i temdint : ur qbilen ad as-ttixren alammi ay yeqbel Naṣer ad asen-yefk imuren imeqqranen seg wakal n tmurt-is. Yegra-d Naṣer, yesṛuḥen amur ameqqran seg yiɣallen-is, ed yiserdasen ay as-d-yeqqimen. Widen, ɛyan, werɛad sgunfan seg wayen akk ay d-yeḍran yid-sen, i wakken ad qablen acengu nniḍen. Dinna ay ifuṛes tagnit Lmuntaṣir Uxezrun, yiwen Umaziɣ aznati (n utaram) akken ad d-yekcem s akal n Yiḥemmadiyen. Yeṭṭef tamdint n Msila, idurar n Zab ed tama n Riɣa. Naṣer Walennas, terra-t tmara yeqbel ad isemmeḥ deg tmiwa-yagi akken ad d-ters lehna deg tmurt. Ma d Lmuntaṣir Uxezrun, ur tent-iɣellet ara : akken kan yekcem ɣer Msila, yenɣa-t Ɛaṛus Usindi, yellan d amesnabaḍ n temdint-nni, d ameddakel n Naṣer.\n\nAsmi ay iwala Naṣer Walennas tageldit-is tezga tettidir deg tugdi ed umihi inuda ad yesserwel tamaneɣt-is. S wakka ay yefren Bgayet deg useggas n 1067 neɣ 68. Yuzen ɣer din iserdasen-is, yessebded dinna yiwet n temdint umi isemma ɣef yisem-is, Nnaṣiriyya. D acu kan, medden meṛṛa kemmlen ssawalen-as Bgayet. Ma d Taqliɛt, xas terna teqqim acḥal d iseggasen teɛmeṛ, mazal llan widak iḍemɛen ad d-teɣli ger yifassen-nsen. Ɣur Yiḥemmadiyen, Taqliɛt-nni yellan d agerruj ɣlayen, yeɣli imir-n wazal-is, d Bgayet ay cebbḥen deg umur-ines.\n\nIgelliden Iḥemmadiyen n Bgayet mgarraden deg tikli ay d-wwin. Llan wid yessawḍen ad as-d-rnun akal i tgeldit-nsen, ḥerzen ayen sɛan zik, rnan swesɛen-t. Llan wiyaḍ, ttwarnan, aṭas n wakal ay jjan i yexṣimen-nsen. Deg yiseggasen iqerben 1130, yennuɣ ugellid At Ḥemmad, Yeḥya Uɛebdelɛaziz ed ugellid n Tunes, Mulay Ḥasan. Teḍra-d twaɣit ed ugellid aḥemmadi. Yerẓa Mulay ḥasan iɣallen iḥemmadiyen, ihudd-asen tizemmar akken ur ttankaren. Ixeṣṣaren imeqqranen ay asen-yefka d tiɣrit ur nzeggel. Amek ? Asmi ifuk wemgaru, Uɛbedleɛziz yezder deg ṭṭlaba ar iri. Tadrimt ulac, awi-d ayen a yerr, yebra-d i waṭas n yiserdasen-is seg yigen : acku ur yesɛi ara s wayes ara ten-ixelleṣ. Yuɣal simmal ɣer deffir. Aɣerya ad d-yelhu ed uɛiwed n lebni n tmurt-is, netta yefka-tt i jjiḥ. Akessar d akessar... d agrireb ay isehlen. D agus-a yefsin ay d-igan abrid i teqbilin n Banu Hilal ad d-kecment s izuɣar n Lbuṛj Buɛṛiṛij, Mejjana ed Ɛin Taɣruḍt. Yewweḍ Uɛebdelɛaziz alammi ay isemmeḥ, deg useggas n 1148, ula deg Teqliɛt, mbeɛd mi d-yesserwel seg-s igerrujen n Yiḥemmadiyen ay d-yeqqimen din.\n\nṚebɛa yiseggasen sdeffir waya, deg 1152, kecmen-d Yimaziɣen Imweḥḥden n utaram ɣer uwanek aḥemmadi. ṭṭfen deg-s aṭas n wakal. Igen n Yiḥemmadiyen, yefcel seg yemgura iɛeddan, ur yessaweḍ ara ad yeṭṭef tuṭṭift sdat yiɣallen ijehden n Yemweḥḥden. Dɣa deg useggas-nni s timmad-is ay wwḍen Yemweḥḥden ɣer Bgayet. Teɣli tmaneɣt-a ay deg yifassen-nsen. Ma d tawacult n Yiḥemmadiyen terwel ɣer tmaneɣt-is taqbuṛt : Taqliɛt. Dɣa d win kan ay d amḍiq aneggaru ay deg zemren ad ffren, ad kemmlen ad qablen acengu. Akken ad ḥudden iman-nsen seg Yemweḥḥden, dduklen ed teqbilt tahilalit n Atbaj. D acu kan, d tadukli ur ten-nessemneɛ. Din din : yettwanɣa uɣella n teqbilt-a, Dahas, ttwarnan Yiḥemmadiyen. Teɣli temdint n Teqliɛt ger yifassen n Yemweḥḥden. Rewlen-d akk wid ay tt-izedɣen. Kecmen yiserdasen imweḥḥden : tamdint rwin-tt, ayen ufan wwin-t. Seg wass-nni ay teqqel Teqliɛt d tamdint yexlan. Ur yeɛriḍ ḥedd ad tt-yebnu s wadda tikkelt nniḍen. Ayen ur ihudd ara ufus n wemdan, ihudd-it zzman, kemmlen-as waman. Ass-a, ala kan d ṣṣumɛa ɛlayen n tmesgida tameqqrant n temdint ay d-mazal tebded. Deg 1980, qqlen yexriben n Teqliɛt n At Ḥemmad, ttuneḥsaben seg yisekta iqburen n umaḍal ay teḥrez tuddsa n Unesco. Isekta n Teqliɛt n At Ḥemmad seg yigerrujen n Tmazɣa. D inagan ara asen-yemmalen amezruy-nsen i warraw n Tmazɣa, tasuta deffir tayeḍ.\n\nTugniwin\n\nAmezruy","num_words":1869,"character_repetition_ratio":0.049,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.221,"stopwords_ratio":0.04,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":20915.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Hollywood%20Hillbillies","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Hollywood Hillbillies (s tanglizit : Hollywood Hillbillies) sulfen-t-id imarikaniyen aseggas n 2014 sɣur Mike Pack. Tɛedda deg telenẓar i tikkelt tamenzut ass n 2014.\n\nTaẓuri","num_words":39,"character_repetition_ratio":0.145,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.23,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.958,"perplexity_score":26012.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Pertti%20Kurikan%20Nimip%C3%A4iv%C3%A4t","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Pertti Kurikan Nimipäivät, neɣ s yisem ameẓyan PKN d tarbaɛt n ccna punk seg tafinland iwumi imcarken sɛan aṭṭan n leɛqel.\n\nG 28 n furar 2015, rebḥen la final nasional n tafinland Uuden Musiikin Kilpailu 2015, ttreprizentin tafinland di l'Autriche s ccnu Aina mun pitää (mkull ass ilaq).\n\npatisipin g nnefṣ n dmi-final, di 19 Mayyu 2015.\n\nTadiskugrafit \nKompil\n2012 Kuus kuppia kahvia ja yks kokis, CD (Airiston Punk-levyt)\n2012 Sikakovapaketti, Box set (not on label)\n2013 Coffee Not Tea, MC (Constant Flux)\n2015 The Best of Greatest Hits (Epic Records)\nSingles & EP\n2010 Ei yhteiskunta yhtä miestä kaipaa, split w\/ Kakka-hätä 77, 7\" (Airiston Punk-levyt\/Red Lounge Records)\n2011 Osaa eläimetkin pieree, 7\" (Mauski Records\/Punk & Pillu)\n2011 Päättäjä on pettäjä, MC (Hikinauhat Records)\n2012 Asuntolaelämää, 7\" (Airiston Punk-levyt)\n2013 Jarmo, 7\" (Airiston Punk-levyt\/Punk & Pillu), 2014 UK issue (JT Classics)\n2014 Mongoloidi, MC (Hikinauhat Records)\n2014 Me ollaan runkkareita, split w\/ Hard Skin, 7\" (JT Classics)\n2015 Aina mun pitää, Digital download\/7\" (Sony Music)\n2015 Mies haisee, split w\/ Karanteeni, 7\" (Mauski Records\/Punk & Pillu)''\n\nAẓawan","num_words":323,"character_repetition_ratio":0.091,"word_repetition_ratio":0.013,"special_characters_ratio":0.298,"stopwords_ratio":0.009,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.917,"perplexity_score":18755.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Gurbanguly%20Berdimuhamedow","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Gurbanguly Mälikgulyýewiç Berdimuhamedow (s trusit : Гурбангулы Мяликгулыевич Бердымухамедов, yettwaru aka Gourbangouly Mialikgoulyïevitch Berdymoukhamedov, d talɣa timeẓwit. Ilul ass n 29 yunyu 1957) d aselway n Turkministan. Yeṭṭfed afrisem n Arkadag (amɛellem amastan) dɣa yebna aɛbad ines n tugna.\n\nTizmilin d timselɣa \n\nTasertit","num_words":98,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.189,"stopwords_ratio":0.02,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.881,"perplexity_score":4557.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ta%C7%A7nant%20%28Bumerdas%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Taǧnant (Djinet s tṛumit seg tasehrest taṛumit, s taɛrabt, ) d tamdint n twilayt n Bumerdas, deg Tadayra n Lburǧ n Yemnayen.\n\nTarakalt \n\nTaǧnant d tamdint tamecṭuḥt yellan deg tafsirt n tadayra n Lburǧ n Yemnayen, tettwafreg sɣur entourée par Lburǧ n Yemnayen, Sidi Dawed d Ilegwaḍen. Tella ar 15 km deg Ugafa-Agmuḍ n Lburǧ n Yemnayen, tamdint tameqrant ugaren tiyaḍ nniḍen deg umkan nni, dɣa ar 25 km n udeg-aɣella n twilayt.\n\nAsideg (timella) \n\nTamdint tesɛa 21 966 imezdaɣen seg uddun n umezdaɣ aneggaru (2008).\n\nTira d timselyutin\n\nIzdayen uffiɣen \n Assideg agensay n Taǧnant ɣef \"Wikimapia\"\n Assideg agensay n Taǧnant ɣef \"Google Maps\"\n Assideg agensay n Taǧnant ɣef \"Bing\"\n Assideg agensay n Taǧnant ɣef \"Here\" \n Assideg n iberdan n umesni ar Taǧnant ɣef \"OpenStreetMap (OSM)\"\n Adeg \"www.thenia.net\" s unmager d tiwlifin n Taǧnant\n Adeg amezwaru \"http:\/\/menerville.free.fr\" ɣef \"Ménerville et Djinet\" avant 1962\n Adeg wis sin \"http:\/\/menerville2.free.fr\" ɣef \"Ménerville et Djinet\" avant 1962\n\nTiɣiwanin n Bumerdas","num_words":227,"character_repetition_ratio":0.118,"word_repetition_ratio":0.055,"special_characters_ratio":0.245,"stopwords_ratio":0.004,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.996,"perplexity_score":35024.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ccerfa%20%28%C6%90ennaba%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ccerfa (s tefrensist: Cheurfa), d taɣiwant n Ɛennaba. Zedɣen-tt 9.875 n yimezdaɣen. \n\nTaɣiwant n Ɛennaba","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.168,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.269,"stopwords_ratio":0.048,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":26581.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Kalitus","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Eucalyptus globulus\nIsem-is s tefransist: Eucalyptus\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.142,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.197,"stopwords_ratio":0.171,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6197.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tiznit","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tiznit (s taɛrabt : تزنيت ) d tamdint tamaziɣt tezga deg wenẓul n tamurt n Ameṛṛuk , g tasga n Sus-Massa .\n\nImezdaɣen n Tiznit ttmeslayen s tmaziɣt tacelḥit. Ugar n 74 699 n medden zeddɣen deg temdint n Tiznit .\n\nImezdaɣen qqaren-asen n Tiznit \" Ait Tznit \" s tamaziɣt .\n\nTarakalt \nTiznit tezga-d 15 km seg Agaraw Aṭlasi , g 81 km i anẓul n Agadir , g 203 km i anẓul n Mugadur, g 271 km i anẓul utrim n Amurakuc d g 553 km i anẓul n Rbaṭ .\n\nS abrid, Tiznit tella g 99 km i Agadir, g 271 km i Mugadur, g 320 km i Amurakuc d g 620 km i Rbaṭ .\n\nTiwlafin \n\nTimdininMerruk","num_words":150,"character_repetition_ratio":0.089,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.318,"stopwords_ratio":0.027,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":120986.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%C6%90in%20Zzitun","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ɛin Zzitun (s tefrensist: Aïn Zitoun), d taɣiwant n Um Lebwaqi, zedɣen-tt 5,948 n yimezdaɣen.\n\nTaɣiwant n Um Lebwaqi","num_words":28,"character_repetition_ratio":0.168,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.267,"stopwords_ratio":0.036,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":32337.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tamalus","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tamalus (s tefrensist: Tamalous), d taɣiwant n Skikda, zedɣen-tt 51.262 n yimzadaɣen. \n\nTaɣiwant n Skikda","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.146,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.276,"stopwords_ratio":0.053,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":24400.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Qenwa%C9%9B","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Qenwaɛ (s tefrensist: Kanoua), d taɣiwant n Skikda, zedɣen-tt 6.995 n yimzadaɣen. \n\nTaɣiwant n Skikda","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.152,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.277,"stopwords_ratio":0.053,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":27297.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Um%20%E1%B9%AC%E1%B9%ADub","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Um Ṭṭub (s taɛrabt: أم الطوب), d taɣiwant n Skikda, zedɣen-tt 34.458 n yimzadaɣen. \n\nTaɣiwant n Skikda","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.151,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.304,"stopwords_ratio":0.05,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":30441.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%C6%90in%20Zwit","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ɛin Zwit (s taɛrabt: عين زويت), d taɣiwant n Skikda, zedɣen-tt 1,977 n yimzadaɣen. \n\nTaɣiwant n Skikda","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.151,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.294,"stopwords_ratio":0.048,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":32425.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%C6%90in%20Qecra","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ɛin Qecra (s taɛrabt: \"عين قشرة\"), d taɣiwant n Skikda, zedɣen-tt 24,572 n yimzadaɣen. \n\nTaɣiwant n Skikda","num_words":23,"character_repetition_ratio":0.144,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.311,"stopwords_ratio":0.043,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":31100.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%C6%90in%20Cercar","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ɛin Cercar (s taɛrabt: عين شرشار), d taɣiwant n Skikda, zedɣen-tt 15,725 n yimzadaɣen. \n\nTaɣiwant n Skikda","num_words":24,"character_repetition_ratio":0.144,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.292,"stopwords_ratio":0.042,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":20714.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ccraye%C9%9B","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ccrayeɛ (s taɛrabt: الشرائع), d taɣiwant n Skikda, zedɣen-tt 18,759 n yimzadaɣen. \n\nTaɣiwant n Skikda","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.152,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.287,"stopwords_ratio":0.048,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":15952.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Bin%20Lwidan","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Bin Lwidan (s taɛrabt: بين الويدان), d taɣiwant n Skikda, zedɣen-tt 21.629 n yimzadaɣen. \n\nTaɣiwant n Skikda","num_words":23,"character_repetition_ratio":0.141,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.287,"stopwords_ratio":0.043,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":18651.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Le%C9%A3dir","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Leɣdir (s taɛrabt: الغدير), d taɣiwant n Skikda, zedɣen-tt 6,458 n yimzadaɣen. \n\nTaɣiwant n Skikda","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.157,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.286,"stopwords_ratio":0.056,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":26774.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Zrizer","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Zrizer (s tefrensist: Zerizer), d taɣiwant n Ṭṭaref, zedɣen-tt 11.064 n yimezdaɣen. \n\nTaɣiwant n Ṭṭaref","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.149,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.282,"stopwords_ratio":0.048,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":25607.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%E1%B9%A2fi%E1%B9%A3ifa","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ṣfiṣifa (s tefrensist : Sfissifa, s taɛrabt : سفيسيفة) d yiwet tɣiwant n twilayt n Nnɛama. Tesɛa 2 347.5 km2 deg tjumma-s, yerna deg 2008 ɣur-s azal n 7,210 imezdaɣen. \n\nTaɣiwant n twilayt n Nnɛama","num_words":46,"character_repetition_ratio":0.138,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.315,"stopwords_ratio":0.065,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":36273.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Sidi%20Uryac","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Sidi Uryac (s tefrensist: Sidi Ouriache), d taɣiwant n Ɛin Timucent, zedɣen-tt 6.082 n yimezdaɣen.\n\nTaɣiwant n Ɛin Timucent","num_words":28,"character_repetition_ratio":0.175,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.252,"stopwords_ratio":0.036,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":24236.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Lekwif","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Lekwif (s tefrensist: El Kouif), d taɣiwant n twilayt n Tbessa, zedɣen-tt 17,319 n yimezdaɣen.\n\nTaɣiwant n twilayt n Tebbest","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.174,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.266,"stopwords_ratio":0.038,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":37468.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Bni%20Zid","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Bni Zid (s tefrensist: Beni Zid), d taɣiwant n Skikda, zedɣen-tt 20,697 n yimzadaɣen.\n\nTaɣiwant n Skikda","num_words":23,"character_repetition_ratio":0.147,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.288,"stopwords_ratio":0.087,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":27156.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Wad%20Fra%C9%A3a","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Wad Fraɣa (s tefrensist: Oued Fragha), d taɣiwant n twilayt n Galma. Zedɣen-tt 7,152 n yimezdaɣen.\n\nTaɣiwant n twilayt n Galma","num_words":30,"character_repetition_ratio":0.171,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.262,"stopwords_ratio":0.033,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":29346.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ras%20L%C9%9Begba","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ras Lɛegba (s taɛrabt : راس العقبة), d taɣiwant n twilayt n Galma. Zedɣen-tt 2,699 n yimezdaɣen. \n\nTaɣiwant n twilayt n Galma","num_words":32,"character_repetition_ratio":0.172,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.28,"stopwords_ratio":0.031,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":33908.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Wlad%20Ki%E1%B8%A5al","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Wlad Kiḥal (s tefrensist: Ouled Kihal), d taɣiwant n Ɛin Timucent, zedɣen-tt 3,601 n yimezdaɣen. \n\nTaɣiwant n Ɛin Timucent","num_words":32,"character_repetition_ratio":0.177,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.262,"stopwords_ratio":0.062,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":33181.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Wlad%20Dris","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Wlad Dris (s taɛrabt: أولاد ادريس ), d taɣiwant n twilayt n Suq Ahras, zedɣen-tt 11,303 n yimezdaɣen. \n\nTaɣiwant n twilayt n Suq Ahras","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.16,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.284,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":38549.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Wlad%20Mumen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Wlad Mumen (s taɛrabt: أولاد مؤمن ), d taɣiwant n twilayt n Suq Ahras, zedɣen-tt 4,682 n yimezdaɣen. \n\nTaɣiwant n twilayt n Suq Ahras","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.161,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.278,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":48174.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Sig","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Sig (s tefrensist: Sig), d taɣiwant n twilayt n Mɛesker, zedɣen-tt 70,499 n yimezdaɣen. \n\nTaɣiwant n twilayt n Mɛesker","num_words":27,"character_repetition_ratio":0.165,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.28,"stopwords_ratio":0.037,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":38292.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%C6%90uf","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ɛuf (s tefrensist: Aouf), d taɣiwant n twilayt n Mɛesker, zedɣen-tt 7,887 n yimezdaɣen. \n\nTaɣiwant n twilayt n Mɛesker","num_words":27,"character_repetition_ratio":0.165,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.271,"stopwords_ratio":0.037,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":36586.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tizi%20%28M%C9%9Besker%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tizi (s tefrensist: Tizi), d taɣiwant n twilayt n Mɛesker, zedɣen-tt 12,923 n yimezdaɣen. \n\nTaɣiwant n twilayt n Mɛesker","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.162,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.275,"stopwords_ratio":0.04,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":38292.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tasnilest%20tamatut","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Amata ɣef umeslay d tutlayin\n\nAmeslay, Tutlayt, Timetti \nIwakken ad negzu amkan n tutlayt d wazal-is deg tudert n umdan, ilaq ad nwali assaɣen yellan gar tinikti-ya (tutlayt) akked snat n tniktiwin-nniḍen : ameslay d tmetti.\n\nAmeslay \nAmeslay, yemgarad ɣef tutlayt. Imesnilsen (Ferdinand de Saussure, Noam Chomsky), ttwalin ameslay am wakken d tazmert tabyulujit i d-yettawi yal amdan deg wallaɣ-is mi ara d-ilal. Tazmert-a, terza anagar amdan, ur tt-nettaf ara ɣer yimuduren-nniḍen. Talɣiwin n teywalt ara naf ɣer kra n yimuduren, am tzizwa neɣ ibkan, mgaradent aṭas ɣef tulmisin n umeslay n umdan. Daɣ, ameslay d tagrumma n yilugan imadwanen s wacu i yezmer umdan ad yelmed tutlayin, ama d tin n tyemmat neɣ tid-nniḍen.\n\nTutlayt \nAm wakken i nwala, d tazmert n umeslay (ilugan imadwanen) i d-yettaken tutlayt neɣ tutlayin (ilugan ikmamen). Ihi, ameslay yezdi akk imdanen yerna yiwen i yellan. Ma d tultayin, gtent, mgaradent akken mgaradent tmettiyin d yimdanen i tent-yessawalen deg umaḍal. Tutlayt d allal n teywalt gar yimdanen n yiwet n temɣiwent tutlayant.\n\nTimetti \nAmdan ɣas yettawi-d yid-s tazmert n umeslay mi ara d-ilal, ur issawaḍ ara ad yelmed tutlayt ma ur d-yekkir ara gar yemdanen. Ɣef wakka ur tezmir ad tili tutlayt war ma tella tmetti. Am wakken daɣ tudert tanmettit teqqen ɣer tutlayt acku s tutlayt i ttmsefhamen medden, s yes-s i d-senfalayen assaɣen yettilin gar-asen. Yal aɣref, meẓẓi neɣ meqqer, ila tutlayt i yessemras d allal n teywalt.\n\nTutlayin deg umaḍal\/tutlayin n umaḍal \nGtent tutlayin deg umaḍal akken gten yiɣerfan d temɣiwanin i tent-yessawalen. Ɣas azal-nsent yiwen, ur telli tin i d-yekkan nnig tayeḍ. Tutlayin-a mgaradent deg waṭas n tulmisin, gar-asent : amḍan n yimsiwal, tugnatin n usemres d twuriwin ay sɛant, aẓayer-nsent, atg.\n\nAmḍan n tutlayin deg umaḍal \nSeg uɣbalu ɣer wayeḍ, amḍan i d-ttaken yimnadiyen ɣef umḍan n tutlayin yellan deg umaḍal yettemgirid. Llan gar-asen wid i d-yefkan amḍan n 5.000 n tutlayin, wiyyaḍ ssulin-t armi 7.000. Tamgard-ya tekka-d seg wugur i d-nettmagar mi ara nebɣu ad neg tilisa gar tutlayin neɣ gar tentaliwin. Deg wanida kra n yimesnilsen ttwalin snat neɣ tlata n tentaliwin icudden ɣer yiwet n tutlayt, wiyyaḍ zemren ad walin snat neɣ tlata n tutlayin yemgaraden.\n\nAmḍan n yimsiwlen \nNezmer ad nebḍu tutlayin n umaḍal ilmend n umḍan n yimsiwlen-nsent. Llant tid i ssawalen nnig n mya n yimelyan n yimdanen : tamandarint, taglizit, taspenyulit, tahendit, atg. Akken llant tid i ssawalen kra n 1000 neɣ ddaw n 1000 (kra seg tutlayin n Wamaẓun d Tefriqt). Gar sin n yixfawen-a, ad naf tutlayin-nniḍen : talmanit (95.000.000), taṭelyanit (80. 000.000), takatalunit (10. 000. 000), tabaskit (800.000), atg. Ma d tutlayin ur nli wid i tent-yessawalen, ttusemmant d tutlayin yemmuten.\n\nTutlayin yuran\/tutlayin timawin \nDeg tadra-nsent, tutlayin akk d timawin. Almend n yinmezrayen, tira d tamaynut deg umezruy n talsa; tennulfa-d i tikkelt tamezwarut deg Sumer (Asamer Alelmmas) azal n 5.000 n yiseggasen aya. ɣas akken tira tettak afud i tutlayt, d allal n tneflit n yidles d tɣerma, drus n yiɣerfan i tt-yessemrasen. Dɣa amur ameqqran n tutlayin qqiment ar assa d timawin. Gar yigduden yessemrasen tira, llan wid i tt-isekcmen deg yal taɣult (tasekla, tasreḍt, tussna, taywalt, atg.). ɣur wiyaḍ, ad tt-naf anagar deg kra n taɣulin kan.\n\nIḥricen d taɣulin tigejdanin n Tesnilest \nTamsislit : D tussna, tzerrew imesla i d-yettefɣen seg taɣect n umdan ;\nTasnimeslit : Tzerrew tawuri i lan yimesla d yimeslicen n yiwet n tutlayt ;\nTasnalɣa : D tussna , tzerrew talɣiwin n wawalen Alɣac\/Awalec ;\nTaseddast : Tzerrew amek i ddsent tefyar akked d wawalen i yellan deg-sent ;\nTasnamka : Tzerrew anamek n wawal ;\n\nUmuɣ n yidlisen \n\nTussna\nTussniwin","num_words":712,"character_repetition_ratio":0.051,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.228,"stopwords_ratio":0.011,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":45437.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%E1%B9%A2adad","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ṣadad (s taɛrabt: صدد‎ , taramit :ܣܕܕ‎ ) d tamdint n wammas n Surya, tezga-d ɣef yiri n Uneẓruf Asuri, zedɣen-tt 15,000 n yimezdaɣen di 2004, d imasiḥiyen.\n\nTimdinin\nSurya","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.302,"stopwords_ratio":0.132,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":23109.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%E1%B9%A2ub%E1%B8%A5a","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ṣubḥa (s tefṛensist: Sobha), d taɣiwant n twilayt n Cclef, zedɣen-tt 34,455 n yimezdaɣen. \n\nTaɣiwant n twilayt n Cclef","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.165,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.28,"stopwords_ratio":0.038,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":38292.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tasala%20%28Sidi%20Bel%C9%9Bebbas%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tasala (s tefrensist: Tessala), d taɣiwant n Sidi Belɛebbas, zedɣen-tt 7,499 n yimezdaɣen. \n\nTaɣiwant n twilayt n Sidi Belɛebbas","num_words":27,"character_repetition_ratio":0.168,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.25,"stopwords_ratio":0.037,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":38209.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tnira","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tnira (s tefrensist: Tenira), d taɣiwant n Sidi Belɛebbas, zedɣen-tt 10.049 n yimezdaɣen. \n\nTaɣiwant n twilayt n Sidi Belɛebbas","num_words":27,"character_repetition_ratio":0.169,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.26,"stopwords_ratio":0.037,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":35983.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Mrin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Mrin (s tefrensist: Merine), d taɣiwant n Sidi Belɛebbas, zedɣen-tt 7,705 n yimezdaɣen. \n\nTaɣiwant n twilayt n Sidi Belɛebbas","num_words":27,"character_repetition_ratio":0.172,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.256,"stopwords_ratio":0.037,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":38209.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ttla%C9%A3","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ttlaɣ (s tefrensist: Telagh), d taɣiwant n Sidi Belɛebbas, zedɣen-tt 44.000 n yimezdaɣen. \n\nTaɣiwant n twilayt n Sidi Belɛebbas","num_words":27,"character_repetition_ratio":0.169,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.26,"stopwords_ratio":0.037,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":36559.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Sidi%20%E1%B8%A4med","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Sidi Ḥmed (s tefrensist: Sidi Ahmed), d taɣiwant n twilayt n Ssɛida. Zedɣen-tt 14,592 n yimezdaɣen. \n\nTaɣiwant n twilayt n Ssɛida","num_words":26,"character_repetition_ratio":0.167,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.271,"stopwords_ratio":0.038,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":44914.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Padre%20padrone","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Padre padrone d asaru aṭalyani yettwasseḍrun sɣur Paolo d Vittorio Taviani, yeffɣed deg useggas 1977.\n\nTanazalt tateknit \n Azwel : Cesar ilaq ad yemmet\n Azwel aneṣli : \n Asseḍru : Paolo d Vittorio Taviani\n Asayas : Aytmaten Taviani,\n Asseknew : Mario Masini\n Assaley : Roberto Perpignani\n Aẓawan :\n Afares : \n Tamurt taneṣlit : \n Tanzagt :\n Amasal : Aberkan d umellal d Ini - 1,66 : 1\n Tuffɣa : 2 meɣres 2012 di Ṭṭalyan\/ 17 tuber 2012 di Fransa\n\nAfraq \nOmero Antonutti: Efisio Ledda\nSaverio Marconi: Gavino Ledda\nMarcella Michelangeli:\nFabrizio Forte: \nStanko Molnar: Sebastiano\nNanni Moretti: Cesare\nGavino Ledda: \n\nAsaru aṭalyani","num_words":158,"character_repetition_ratio":0.074,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.261,"stopwords_ratio":0.019,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.537,"perplexity_score":69655.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Taday%E1%B9%9Ba%20n%20Yiwa%E1%B8%8Diyen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tadayṛa n Iwaḍiyen tezga ḍi Tawilayt n Tizi Uzzu deg nufa di Tamurt Taqbaylit n Lezzayer. \n\nYerna adeg aɣella ines (chef-lieu) yezga deg Taɣiwant n Iwaḍiyen\n\nTadayra \nTiɣiwanin Tadayṛa n Iwaḍiyen :\n Agwni Ggeɣran ; \n At Buɛadu ;\n Tizi n Tlata ;\n Iwaḍiyen .\nAmezdaɣ : 55 377 medden di ².\n\nTaɣiwant n tmurt leqbayel. Tezga deg twilayt n Tizi-wezzu.\n\nAsideg (timella)\n\nTadayra \n\nDaïra : OUADHIAS\n\nTjumma : 139,5400 km²\n\nAmezdaɣ : 55 377 hab\n\nDensité : 397 hab\/km²\n\nTiɣiwanin\n\nTaɣiwant : Iwaḍiyen \nTjumma : 32,8300 km²Amezdaɣ : 15 771 medDensité : 480 med\/km²Isem : Awadhi ,Tawadhith .Iwaḍiyen s ujemmal tuweḍ ɣer 3283 hectares neɣ 32,83 km²(yikilumitren imkuẓen)Tella ḍi tenat sfa N Tizi n Tlata, At Douala atuk Agwni Ggeɣran, \nTaleqqayt tafellayt ar 425 mitra\nsexagésimales\n Latitude: 36° 33' Agafa \n Longitude: 4° 4' 60'' Agmud.décimales\n Latitude: 36.55° \n Longitude: 4.08333°\n\nAdeg aɣella \nAdeg aɣella : El Hed Iwaḍiyen\n\nEl Hed Iwaḍiyen machi tadarth iwaḍiyen. Ziɣ ḍeg souk ḍaya.\n\nTudrin n Taɣiwant \n Tudrin N Iwaḍiyen \n Adɣaɣ Amellal \n At Ɛebdelkrim \n At Berjal \n At Claɛla \n At Hlal \n Iɣil Igelmimen\n Tiqiwect \n Tawrirt abdellah \n Tudrin N Taɣiwant ullach ḍi tudrin iwaḍiyen\n Tagmunt Lejdid\n\nTaɣiwant : At Buɛadu \nTjumma : 39,3000 km²\n\nAmezdaɣ : 14 435 hab\n\nDensité : 367 hab\/km²\n\nTaɣiwant : Tizi n Tlata \nTjumma : 26,9000 km²\n\nAmezdaɣ : 15 479 hab\n\nDensité : 575 hab\/km²\n\nTaɣiwant : Agwni Ggeɣran \nTjumma : 40,5100 km²\n\nAmezdaɣ : 9 692 hab\n\nDensité : 239 hab\/km²\n\nẒeṛ daɣen \n Tiɣiwanin n Tadaiṛa n Iwaḍiyen\n Tawilayt n Tizi Uzzu\n Tidayṛiwin n twilayt n Tizi Uzzu\n Tiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu\n\nTira d timselɣa\n\nIzdayen uffiɣen \n Afraq Udbil n Twilayt n Tizi Uzzu\n\nTadaiṛa n Tawilayt n Tizi Wezzu\nTawilayt n Tizi Wezzu","num_words":383,"character_repetition_ratio":0.153,"word_repetition_ratio":0.083,"special_characters_ratio":0.368,"stopwords_ratio":0.008,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.994,"perplexity_score":50670.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ti%C9%A3iwanin%20n%20taday%E1%B9%9Ba%20n%20Iwa%E1%B8%8Diyen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tadayṛa n Iwaḍiyen ḍi Tawilayt n Tizi Uzzu deg Tmurt Leqbayel tesɛa 4 tiɣiwanin.\n\nTiɣiwanin n twilayt n Tizi Uzzu \n\nTafelwit agi, tettaked umuɣ n tiɣiwanin n tadayṛa n Iwaḍiyen, tettaked i yal taɣiwant : angal ONS ines, isem is, amezdaɣ ines d tajumma-s.\n\nTiɣbula d timselɣa\n\nZeṛ daɣen\n\nImagraden iqqenen \n Tidayrayin n twilayt n Tizi Uzzu\n Tawilayt n Tizi Uzzu\n Umuɣ n tiɣiwanin n Tmurt Leqbayel\n\nIzdayen uffiɣen \n Afraq Udbil n Twilayt n Tizi Uzzu\n\nTiɣiwanin n tadayṛa n Iwaḍiyen\nTiɣiwanin n Tawilayt n Tizi Uzzu\nTawilayt n Tizi Uzzu\nTaɣiwant n Tmurt Leqbayel","num_words":117,"character_repetition_ratio":0.188,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.209,"stopwords_ratio":0.009,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":122440.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/At%20Yiran","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"At Yiran d taddart n temdint n At Buɛadu.\n\nNotes and references \n\nTadarṭh n Taɣiwant n At Buɛadu\nTaɣiwant n At Buɛadu\nTadarṭh n Tadayṛa n Iwaḍiyen\nTadayṛa n Iwaḍiyen\nTadarṭh n twilayt n Tizi-Uzzu","num_words":47,"character_repetition_ratio":0.167,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.2,"stopwords_ratio":0.021,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":121972.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/1918","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"S tazzla \n 8 yennayer : « Mraw kuẓet tinqiḍin n Wilson ».\n 3 meɣres : amtawa n Brest-Litovsk.\n 21 meɣres-18 yulyu : agir n tefsut.\n 8 ɣuct-11 wamber : agir n Meyya-Ussan.\n 30 tuber : talwit n Moudros.\n 3 wamber : talwit n Villa Giusti.\n 9 wamber : tazwara n Tagrawla talmanit.\n 11 wamber : talwit n Rethondes ; taggara n Wumgaru Amaḍlan Amezwaru.","num_words":80,"character_repetition_ratio":0.107,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.318,"stopwords_ratio":0.013,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":75107.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Iwunak%20Yeddukklen%20n%20Temrikt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Iwunak Yedduklen n Temrikt d isem unṣib n tmurt n Marikan. Tamanaɣt ines d Washington.\n\nIwunak\n\nAlabama\nAlaska\nArizona\nArkansas\nKalifurnya\nKarulina n Ugafa\nKarulina n Wenẓul\nColorado\nConnecticut\nDakota n Ugafa\nDakota n Wenẓul\nDelaware\nFlorida\nGeorgia\nHawaii\nIdaho\nIllinois \nIndiana\nIowa\nKansas\nKentucky\nLouisiana\nMaine \nMaryland\nMassachusetts\nMichigan\nMiksik Amaynut \nMinnesota\nMississippi\nMissouri\nMontana\nNebraska\nNevada\nNew Hampshire\nNew Jersey\nNew York (Awanak)\nOhio\nOregon\nOklahoma\nPennsylvania\nRhode Island\nTennessee\nTexas\nUtah\nVermont\nVirginia \nVirgnia Tutrimt\nWashington\nWisconsin \nWyoming\n\nTimura","num_words":171,"character_repetition_ratio":0.03,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.154,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.137,"perplexity_score":19067.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ned%20Stark","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Eddard \"Ned\" Stark d awudem n talalest deg adlis amezwaru n George R. R. Martin. Yettwassidef deg uṛuman A Game of Thrones (\"Tirart n usgeld\" s teqbaylit) n useggwas 1996, Ned d lord n Winterfell, agadir aqbur deg the North (Agafa) n umenẓaw alalas n Westeros. Ɣas d awudem axatar n uṛuman d assezgi amazrar, tuttya n lḥala n Martin yerzan Ned t-uɣaled d amyewwat i imeɣriyen n uṛuman akkw d imeshanayen n umazrar n tliẓri.\n\nNed yettwurar sɣur Sean Bean deg tasemhuyt tamezwarut n ussezgi HBO n umazrar, Game of Thrones, dɣa imi d ameẓyan dɣa ilemẓi sɣur Sebastian Croft d Robert Aramayo deg tasemhuyt tis sḍis. Bean yettwafren i tafrayt n Saturn Award i Asegbar n tiliẓri i yifen wiyaḍ nniḍen dɣa i Scream Award i Asegbar n Fantasy i yifen wiyaḍ nniḍen i tamlilt is. Netta d isegbaren nniḍen n umazrar ttwafranen i tafrayt n Screen Actors Guild Awards i amlazmar agermaw sɣur taɣlamt deg amazrar n Drama deg useggwas 2011.\n\nAwudem\n\nAglam \nDeg A Game of Thrones (1996), Ned Stark d aɣella amaẓul Wuxxam Stark dɣa d ababat n sḍis igerdan. Tabuṣult n taɣɣadt deg taḥkayt, lebɣi ines : ad yeqqim mebɛid n tiddas tuḥdiqin daɣen d aralwiwaḍ deg ṛṛay-is n takdit akkw d iseɣ. Anamek n isem n twacult ines, Stark, d azbu mgal asurdu n taɣɣadt, maca tilisa ines simal ttwaweḍent deg uṛuman. Yufa-d iman-is d asegbar axatar deg usenfuffed n tiddest tasertayt n King's Landing, imenɣiyen n Ned am anamek ines n iseɣ jebden-t ar igiten imeggufsa n tanefrut. Deg lxiḍ n taḥkayt, yebedda ad i ẓer tixxutert n taɣɣadt d amsefham iẓrilew iwakken ad iḥaz tuffɣa yelhan, dɣa di taggara iḥettem ad yexter gar taɣellist n twacult-is d waxeddim n ayen yellan d azref.\n\nSean Bean yenna-d ɣef awudem ines, \"d argaz yelhan yetɛerḍen ayen igerrzen deg wulemmas n usgufsu, d aḥutiw beṛṛa n waman, innum yella deg ugafa di Winterfell anda imezdaɣen llan d iḥerfiyen akkw d isekrawanen, dɣa yufa-d iman-is deg wumkan anda imezdaɣen ttleLeɛben timlilin d tixdeɛin … d argaz n imenzayen yetɛerḍen ad yeḍḍef tadukli. D assikel id yexdem alama takdit ttawey-t-id ar uɣelluy ines di taggara.\"\n\nTamhazt d tadlayt \nPublishers Weekly yegred tamawt deg useggwas 1996 af, ɣas tagermant taṣeḥḥit n Ned Stark deg tasenbert tasertayt, \"ula d kra n tasḍa neɣ nneyyat yelhan ur yezmer ad yeḍḍef tagelda ddaw aḥkam.\" Seg aflali ines amezwaru, Ned yettwaglem am asaḍ ahaggar dɣa yettwassidef iwakken ad yilli d wul n taḥkayt. S mraw semmus n iɣfawen yettwarun i ṛṛay-is, ugar n yal awudem deg uṛuman nni, yettwassissen am awudem agejdan deg umazrar, dɣa asinaṛyu agejdan n A Game of Thrones, tamuggit di King's Landing, yettwaḥka seg iẓri-s. Deg London Review of Books, John Lanchester yura-d belli ayen yellan ɣef Ned yettwaxdem i usserbeḥ n tibeddit i tamella, seg anamek ines ujhid n iseɣ. Tettawin imeɣriyen iwakken ad amnen belli Ned ad yilli d awudem agejdan n umazrar, maca di taggara netta yella, seg amnad aseklan, asaḍ ukellax akelsak. Sakin yeḥaṛeb iwakken ad qqimen netta d tagelda deg ubrid n tuzzma alama d asebter aneggaru n uṛuman, afran ayiwen kan yesɛa iwakken ad yessukkes tawacult ines ilaq ad yeǧǧ iseɣ ines ɣef tama; d ayen yexdem, maca yettwaxdeɛ ɣas akken. The New York Times, isemma-d asselkem n Ned d \"amyewwat\", deg useggwas 2011 yenna-d belli aṛuman yella \"mechuṛ iwakken ad yefk awudem imgerrez aṭas armi imeɣriyen ttwaɛqilen deg-es.\" Deg yiwet tadiwennit i Entertainment Weekly, ameskar George R. R. Martin yenna-d ɣef taɣda agi tucciḍt :\n\nDavid Benioff, anfaras aslekman d amaru n ussezgi HBO, yenna-d i Entertainment Weekly belli imi-d yeɣra aṛuman nni :\n\nDeg yiwen azɣan n \"Baelor\" n aḥric n umazrar Game of Thrones, James Poniewozik yura-d deg Time belli \"asselkem n Eddard Stark d anzeryan i taḥkayt akkw d isental ines dɣa akkw ayen iḍeffeen, maca d meta-izen daɣen i umeɣri : Ur teddem ara kra am aken d ulkin d agi.\" James Hibberd n Entertainment Weekly yessekned belli akellex n umeshanay aken ad yesnezgem belli Ned d asaḍ dɣa nɣant, d waya id yerran taḥkayt n umazrar agi d amaway. Yura-d belli \"aɣayan ameqran macci d lmut n Ned Stark, maca anwi i d asaḍen n tidett n Game of Thrones,\" Hibberd i ssekned belli amazrar yeslummes ar \"tasuta tamaynut\" n iɣellaten, deg umaẓlay tarwa n Stark maca daɣen Daenerys dɣa ahat Tyrion. Yenna-d:\n\nAsinaṛyu\n\nAttal \nAken yeɣser deg A Game of Thrones, Eddard \"Ned\" Stark d mmis wis sin n Rickard Stark, Lord n Winterfell. Iseggwasen uqbel n uṛuman nni, asusam d imsetḥi Ned ilemẓi yettummager di Iɣzer n Arryn sɣur Jon Arryn. Deg tallit nni Ned yuɣal d ameddakel aqrib n Robert Baratheon, amekkasu ar Stormlands d yiwen ward nniḍen n Arryn. Robert yettuṛeggmen agaran i Lyanna weltma-s n Ned, maca uqbel ad yezmer ad yezwej yid-es, Ageldun amekkasu Rhaegar Targaryen (izewjen yagi dɣa yesɛa sin igerdan ilemẓiyen) yerwel s Lyanna. Baba-s n Ned akkw d Brandon, gma-s ameqran ṛuḥen ad ẓren Agellid Aerys II Targaryen dɣa ssuteren as ad yeslelli i Lyanna ; win i semman medden \"Agellid Aderwec\" yesselkem Rickard d Brandon, acku yettwaqenneɛ belli Stark tettnadin ad atakren. Ned, Robert d Arryn ssenkren tanekra, s tallalt n Axxam Tully s zzwaj n Ned d Catelyn Tully. Ned i ṛuḥ ar umgaru azekka nni n zzwaj ines.\n\nDeg imenɣi aferray n Trident, Robert yessiweḍ ad yeneɣ Ageldun Rhaegar dɣa yemewziwez igen n Targaryen. Robert yettwajreḥ deg imenɣi, ihi Ned yeddem anzaḍ dɣa yekemmel tikli ɣef tamaneɣt. Deg King's Landing, Ned yufa-d belli Axxam Lannister — seg taxeddɛit — yesswaɣ tamdint nni, dɣa yenɣa Aerys d akkw tawacult tageldant. Yegehem sɣur tanegzart timseɣlit, Ned yeṛuḥ ad yekkes asutel n Storm's End, agadir n Baratheon, dɣa sakkin, yeɛred ad yessukkes Lyanna maca yufa-ttid tettemtatt ; awalen is ineggura d \"Ṛeggem-iyid Ned.\" Ned yuɣal ar Winterfell s mmi-s afɣul Jon Snow ; deg taswiɛt nni, Catelyn ttarwed i mmi-s d amekkasu n Ned, Robb.\n\nSḍis iseggwasen sakkin taggara n uɣewwiɣ n Robert, Balon Greyjoy, Lord n Tigzirin n Wuzzal, yesseɣret azarug seg Asgeld n wuzzal. Ned yeɛiwned Agellid Robert ad i ssens \"Aɣewwiɣ n Greyjoy\". Balon yessers imrigen, dɣa amekkasu ines ayiwenand, Theon, yettwawey ar Winterfell am amummu d ameṛhun n Stark. Ned yeḍebbe Agafa i tẓa iseggwasen nniḍen uqbel tidyanin n tawezlant.\n\nA Game of Thrones \nImi id yebdda A Game of Thrones, Catelyn tesselɣu Ned belli aselmad (mentor) ines Jon Arryn yemmut, dɣa belli Agellid Robert yebɣa ad as yefk i Ned axeddim aqbur n Jon : Afus n Ugellid. Yeɛjeb imi-d yella mebɛid seg tiddas n tanefrut, Ned ikukra ar aqbal i usefk agi arma id yeḍḍef tabṛat n taǧǧalt n Arryn, tecikk belli d Axxam Lannister i s yefkan acecci i argaz ines. Umbeɛd Ned yeqbel axeddim i ammesten n Robert. Dɣa yessikel deg Wanẓul ar King's Landing s yessi-s Sansa d Arya. Catelyn ticki t-ussad ar tamaneɣt s uffir, ddaw leɛnaya n umeddakel is n tagerda Petyr \"Aḍad Amecṭuḥ\" Baelish, iwakken ad-as-t-ini i Ned belli yella aneɛruḍ n timenɣiwt mgal mmi-s ameẓyan Bran. Aḍad Amecṭuḥ yessaki-d ahareb aqdim n Ned mgal Axxam Lannister imi id as yenna belli d Tyrion Lannister i d amli n tafrut yettusseqdecen sɣur aneḍlib ameckuk. Simal yenneɣjaf si tiddas tisertayin di tibeddit, agaran Ned yettixer seg axeddim ines imi Robert yesseḥṛes iwakken, agrud aneggaru n Aerys i tteddren mazal, tilemẓit Daenerys Targaryen, ad tettwenɣ di lɣurba. Gar waya d wayen niḍen, Catelyn ttawey ameṛhun Tyrion ar Eyrie, dɣa i tiɣawyin Jaime Lannister yenṭeg ɣef Ned dɣa yejarḥ-it s tewɛaṛt deg yiwen wubriḍ uqbel netta d yessi-s kkren ad ṛuḥen ar King's Landing. Imi Robert i ṛuḥ ad i ẓer Ned yettwajerḥen, yerr-as axeddim n Afus.\n\nAgaran Ned yefhem belli akkw imekkusa n Robert s Cersei d iklucen, d agmuḍ n assaɣ amegdul gar nettat d gma-s iken Jaime. Ticki, Ned yecikk belli Arryn yettwacecci iwakken ad tffer tidett. Ned yesseqqabel Cersei s ayen id yufa dɣa yefka-yas-d talemmiẓt ad terwel di lɣurba s igerdan is. Uqbel Ned ad as yini i Ugellid, Robert yettwajraḥ asmi d-i-ṛuḥ ar agmar dɣa uqbel ad yemmet yesemma-d Ned am amastan n Tagelda, deg waxeddim n ameksaw alma \"mmi-s\" Joffrey ad yaweḍ ar leɛmeṛ ad yuɣal d agellid. Ned yebeddel tiɣest n Robert, yebeddel isem n Joffrey s \"amekkasu uzrif inu\" iwakken axlaf nni ad yilli d amenzar. S leqṣer deg tawernaḍt, Ned yegguma aṭas n issumren iwakken ad yemmerni adabu ines, wala ad yefren ad as yefk aqacuc i gma-s n Robert, Stannis Baratheon, iwakken ad yilli d agellid. Cersei, imil, tessiɣreyed Ned, dɣa Aḍad Amecṭuḥ aḥṛaymi yessuter i imḍiren n uɣaram ad sseḥbsen Ned wala Cersei. S akkw tawacult is tettwenɣ, Sansa d tameṛhunt d Arya di tarewla iman-is, Ned yettwatthem s tixeddaɛt. Ufan-d anmekni ayyes Ned ad yemneɛ dɣa ad yettuceggaɛ ar lɣurba ma yeqbel ad yesseɣret d agellid uzrif. Imi yugad i yissi-s, Ned yexddemed taseɣrut tanagdudt n \"tixeddaɛt\" ines. Amunner Joffrey, imil, yenɣat ɣas.\n\nAseklu n timmarewt n Uxxam Stark \n Ẓer: Aseklu n timmarewt n Uxxam Stark awesɛan\n\nAssezgi i tiliẓri \n\nDeg waggur n Yennayer 2007 targa HBO t-uɣa-d izerfan iwakken ad tessezg amazrar n Martin i tiliẓri. Imi timekkest tettuceggaɛ ar afares deg useggwas 2009, taseɣrut n casting tis tamezwarut tella af Sean Bean deg dduṛ n Eddard Stark. Tagensest tamezwarut tettwassihel deg useggwas 2011, Los Angeles Times yesemmi Ned n Sean Bean \"the strong and brooding headliner of the series\" (itri ujhid d abuḍḍlam n umazrar).\n\nAm deg tawezlant, Ned yetwaɣemmeḍ deg \"Baelor\", aḥric wis tẓa n tasemhuyt 1. Ula d angar n awudem is yettuhenna i tazrirt ines deg taɣerfa n taḥkayt nni, James Hibberd n Entertainment Weekly yenna-d ticki belli\n\nHibberd yessared taseɣrut n unfaras n amazrar belli \"tadyant agi tesbeḍ amedya amuggi i umazrar : ula d yiwen yesdari.\" Ye semmi waya d igi \"amenci\" iban ad yesɛerreq imeshanayen id ḍefren amazrar i Bean, maca ad yejbed widak i wehmen sɣur takayist n waya. Anfaras aslekman d ameskar D. B. Weiss yenna-d i Entertainment Weekly deg useggwas 2011 belli imi netta d Benioff xedmen pitch n umazrar i HBO, tadyant belli \"awudem agejdan\" Ned yessefray ad yemmet \"d afakul amsenzi i nitni.\" Mi i wala targa nni tenɣa iwudam igejdanen deg imazraren nniḍen yesɛan lerbaḥ, yenna-d belli tanila nsen n umihi \"yessuli aswir s waṭas ma yiwen awudem yella deg addad yeqenḍen ma teẓriḍ awudem nniḍen deg addad am winna, ur d-yettidir ara.\" Aselway n ussihel n HBO Sue Naegle teqbel, tenna-d belli lmut n Ned yerra-d amazrar ameɛjab ugar uqbel, t-erna-d belli \"Aṛuman yeččur s iɣayanen d takunin. Hemmleɣ-d takti agi nebɣa ad nessegrew iwudam, dɣa ict n twala t-umneḍ iwudam n asaḍen, tekkseḍ tuga ddaw iḍarren nsen.\"\n\nAsinaṛyu\nDeg tasemhuyt 1, Agellid Robert Baratheon yessutred i ameddakel is aqbur Eddard \"Ned\" Stark, Lord n Winterfell dɣa Amḍif n Ugafa, ad yeqbel axeddim n Afus n Ugellid sakkin yemmut aselmad nsen, Jon Arryn. Ur yekna ara ɣer tasertit neɣ tiddas n tinefra, Ned yeqbel mgal tiɣest ines, yeqbel daɣen iwakken ad yaf amek yemmut Arryn. Robert yettweneɣ seg mi Ned yefhem belli kraḍ igerdan id yesɛa s Cersei ababat nsen d gma-s iken n tagellidt, Jaime. Uqbel Ned ad yezmer ad yesseḥbes Cersei dɣa ad yers gma-s n Robert, Stannis, ɣef asgeld ; yettwaxdeɛ sɣur Aḍad Amecṭuh, dɣa tagellidt tessḥebsit i tixeddaɛt. Ned yexeddmed taseɣrut tanagdudt iwakken ad yessukkes yissi-s seg urfan n Cersei, maca Joffrey yeɣemmeḍ-it ɣas.\n\nDeg aḥric \"Axxam\" n tasemhuyt 6, Bran yewala timeẓriwt n Ned (Sebastian Croft) imi d agrud s weltma-s akkw d gma-s, Lyanna d Benjen. Deg aḥric agi, \"Amerẓaw n Tagallit\", Bran d anagi n imenɣi gar Ned ilemẓi (Robert Aramayo) d amnay Ser Arthur Dayne di Taneḍḍaft n Lfeṛḥ. Di taggara, deg aḥric aneggaru \"Ibeḥriyen n Tagrest\" n tasemhuyt, Bran yewala Ned yettwassemlil s Lyanna (Aisling Franciosi) yettmettaten deg taneḍḍaft. Tessgall-as ad yeḥudd mmis (n nettat)—Jon Snow.\n\nAsteɛṛef d tarrazin\nBean yetwasemmad i Saturn Award i Best Actor on Television dɣa Scream Award for Best Fantasy Actor i dduṛ ines. Netta d imaslaḍen nniḍen n taɣlamt twasemman i Screen Actors Guild Award i Outstanding Performance by an Ensemble in a Drama Series deg useggwas 2011.\n\nTiwelhiwin \n\nAwudem n A Song of Ice and Fire\nAwudem asugnan yettwassidfen deg useggwas 1996\nAwudem deg iṛumanen imarikaniyen deg timiḍi tis20\nLord d ladies n uneɣlan","num_words":3051,"character_repetition_ratio":0.043,"word_repetition_ratio":0.003,"special_characters_ratio":0.209,"stopwords_ratio":0.028,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":39949.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/A%20Game%20of%20Thrones","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"A Game of Thrones (s teqbaylit Tirart n isgelden) d adlis amezwaru n tamɛayt A Song of Ice and Fire yettwarun sɣur George R. R. Martin. Adlis, s iswaɣ n tallit talemmast, yeffeɣ-d deg lqem aneṣli deg useggas 1996, dɣa deg lqem taṛumit gar useggas 1998 d 1999. Yerbeḥ arraz Locus n uṛuman amaway n fantasy deg useggas 1997.\n\nTasufiɣt taṛumit \nAdlis yettwagzem s sin imuren sɣur umaẓrag Pygmalion :\n Asuneḍ 1 : Le Trône de fer (Asgeld n Uzzal), mayyu 1998 \n Asuneḍ 2 : Le Donjon rouge (Takurmut Tazegwaɣt), yennayer 1999 \n\nSin isunaḍ agi twassuffɣen-d deg tiddi tamecṭuḥt sɣur umaẓrag J'ai lu :\n Asuneḍ 1 : Le Trône de fer (Asgeld n Uzzal), yennayer 2001 \n Asuneḍ 2 : Le Donjon rouge (Takurmut Tazegwaɣt), ctember 2001 \n\nSin isunaḍ nni ttwamlilen deg yiwen ableɣ yettwasemman Le Trône de fer, l'intégrale 1 iwakken ad yecbu ar uṛuman aneṣli :\n Pygmalion, ctember 2008 ; taẓrigt nniḍɛn deg wayyur ctember 2012 \n J'ai lu, yennayer 2010","num_words":209,"character_repetition_ratio":0.076,"word_repetition_ratio":0.11,"special_characters_ratio":0.283,"stopwords_ratio":0.014,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":99674.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Murasaki%20Shikibu","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Murasaki Shikibu ilul deg 973, yemmut deg 1031, d amedyaz, amyaru n japun. Murasaki Shikibu Iɣra di Heiankyo d tamaneɣt n tmurt n japun.\n\nTalalit deg 973\nLmut deg 1031\nMurasaki Shikibu","num_words":43,"character_repetition_ratio":0.166,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.277,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":63070.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Taferfra","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Acanthus mollis\nIsem-is s tefransist: L'acanthe à feuilles molles \nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.137,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.201,"stopwords_ratio":0.176,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9036.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tazeggart","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Agummu d ifsan\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Zizyphus lotus\nIsem-is s tefransist: Jujubier lotus\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac \nazzaren-is lhan i lmakla\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":44,"character_repetition_ratio":0.128,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.212,"stopwords_ratio":0.159,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":11087.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Imidek","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Pistacia lentiscus\nIsem-is s tefransist: Lentisque\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Amadaɣ\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan\nimɣan isnazduɣen","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.131,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.188,"stopwords_ratio":0.167,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8811.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Affar","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Dactylis glomerata, Elytrigia repens \nIsem-is s tefransist: Dactyle aggloméré ou Pied de poule, Chiendent\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":52,"character_repetition_ratio":0.131,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.197,"stopwords_ratio":0.096,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":10381.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Bibras","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Allium triquetrum\nIsem-is s tefransist: Ail à trois angles \nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.145,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.211,"stopwords_ratio":0.176,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":11379.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tidqacest","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Acanthus mollis\nIsem-is s tefransist: L'acanthe à feuilles molles \nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \nIsem s teqbaylit yekka-d si \nImɣan","num_words":41,"character_repetition_ratio":0.123,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.209,"stopwords_ratio":0.171,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":11307.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tibin%E1%B9%A3a%E1%B9%9Bt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Althaea officinalis\nIsem-is s tefransist: L'acanthe à feuilles molles \nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Ameǧǧiǧ, Binṣaṛ\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.128,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.203,"stopwords_ratio":0.15,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":11009.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Blittu","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Amaranthus blitum\nIsem-is s tefransist: Amarante blette\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Annifes\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.133,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.196,"stopwords_ratio":0.175,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8653.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/As%C9%A3e%E1%B9%9Bsif%20n%20we%E1%BA%93%E1%B9%9Bu","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nTiwlafin\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Amelanchier ovalis\nIsem-is s tefransist: Amélanchier\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":39,"character_repetition_ratio":0.134,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.197,"stopwords_ratio":0.179,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7812.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Idles%20%28im%C9%A3i%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tiwlafin\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Ampelodesmos mauritanicus\nIsem-is s tefransist: Dis\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Adles\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.136,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.195,"stopwords_ratio":0.194,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7225.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tigentest","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Anacyclus pyrethrum\nIsem-is s tefransist: Pyrèthre d'Afrique\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Agunṭas\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":43,"character_repetition_ratio":0.136,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.194,"stopwords_ratio":0.14,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":5869.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Me%C9%A3lis","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Meɣlis neɣ Taṭṭucin n tṛumit\n\nTiwlafin\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Anagallis foemina\nIsem-is s tefransist: Mouron bleu\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Tiṭṭucin n trumit, Tiṭṭucin u rumi\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":57,"character_repetition_ratio":0.119,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.201,"stopwords_ratio":0.123,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":14328.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ufni","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas \n Ufennin n taɣaṭ (Anagyris foetida)\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Anagyris foetida\nIsem-is s tefransist: Anagyre fétide ou Bois-puant\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Ufnin n taɣaṭ, inutun, axarrub n wuccen\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":55,"character_repetition_ratio":0.115,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.211,"stopwords_ratio":0.109,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":12749.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tadu%E1%B9%AD%20n%20wulli","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Andryala integrifolia\nIsem-is s tefransist: Andryale à feuilles entières\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.132,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.194,"stopwords_ratio":0.125,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6965.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tawnuct","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Aquilegia vulgaris\t\nIsem-is s tefransist: Ancolie commune\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Aqilia \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \nTiwsitin n yimɣan\nTizeɣlilin\nImɣan","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.129,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.19,"stopwords_ratio":0.125,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":11540.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Sisnu","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Arbutus unedo\nIsem-is s tefransist: Arbousier\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Asisnu, Isisnu\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.142,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.202,"stopwords_ratio":0.167,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9719.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ayerni","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ayerni neɣ Abeqquq neɣ Abgug.\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Arum italicum\nIsem-is s tefransist: Gouet d'Italie\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Abeqquq\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":46,"character_repetition_ratio":0.131,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.208,"stopwords_ratio":0.152,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9521.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Aj%E1%B9%9Ba%E1%B9%9Bxi","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ajṛaṛxi neɣ Afeqqus weɣyul.\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Aristolochia fontanesii\nIsem-is s tefransist: Aristoloche longue\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":45,"character_repetition_ratio":0.128,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.193,"stopwords_ratio":0.133,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7900.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/A%E1%BA%93ekkun","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Arrhenatherum elatius, Avena fatua , Avena sativa, avena sterilis, \nIsem-is s tefransist: Avoine élevée, Folle-avoine, Avoine cultivée, Avoine sauvage\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":59,"character_repetition_ratio":0.112,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.209,"stopwords_ratio":0.119,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.994,"perplexity_score":8473.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Izri%20amellal","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Izri amellal (yettwasnen s Cciḥ), (isem usnan: Artemisa herba alba)\n\nTilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Artemisia herba-alba\nIsem-is s tefransist: Armoise de l'Atlas\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Ifsi, Izri\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":59,"character_repetition_ratio":0.116,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.221,"stopwords_ratio":0.119,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":9143.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tase%E1%B9%AD%E1%B9%ADa%20n%20meryem","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Artemisia arborescens, Atemisia absinthium\nIsem-is s tefransist: Armoise arborescente, Absinthe\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Ceǧret meryem\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":44,"character_repetition_ratio":0.128,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.184,"stopwords_ratio":0.136,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":8116.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Asikun","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Atriplex patula\nIsem-is s tefransist: Arroche étalée\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nIzdayen Iberraniyen\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.136,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.2,"stopwords_ratio":0.158,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9378.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Taferzizt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Taferzizt neɣ Tiẓurin n wuccen neɣ Blideɣ\n\nTilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Atropa bella-donna\nIsem-is s tefransist: Belladone\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Bla iduɣ\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":54,"character_repetition_ratio":0.127,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.205,"stopwords_ratio":0.13,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7730.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tikilmut","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Biarum bovei blume\nIsem-is s tefransist: \nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":32,"character_repetition_ratio":0.138,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.225,"stopwords_ratio":0.156,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7967.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Arbib%20n%20mernuyet","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Ballota nigra\nIsem-is s tefransist: Ballote fétide\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.149,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.212,"stopwords_ratio":0.161,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9267.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Umellal","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Bellis annua\nIsem-is s tefransist: Pâquerette annuelle\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Ibemut\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.134,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.202,"stopwords_ratio":0.211,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8579.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Atizar","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Berberis hispanica\nIsem-is s tefransist: Berbéris\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Usmic, Tasgart\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.132,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.204,"stopwords_ratio":0.167,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7712.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Time%E1%BA%93wanin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Briza maxima\nIsem-is s tefransist: Grande Brize, Grande amourette\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\tǧohor n twinɛa\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":41,"character_repetition_ratio":0.138,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.202,"stopwords_ratio":0.146,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":10946.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Irden%20n%20tsekkurt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Briza media \nIsem-is s tefransist: Amourette commune \nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Timeẓwanin\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.132,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.209,"stopwords_ratio":0.171,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":13038.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ccer%20n%20yilef","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Bromus\nIsem-is s tefransist: Brome\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Ccer n weɣyul\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.145,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.213,"stopwords_ratio":0.194,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8522.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/A%E1%B8%8Dil%20n%20wuccen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Bryonia dioïca\nIsem-is s tefransist: Bryone dioïque\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Telmimum, Tara n wuccen, Tiferdud, Telmumi \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":46,"character_repetition_ratio":0.132,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.208,"stopwords_ratio":0.13,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":10516.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tasennant%20n%20teksayent","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Bupleurum spinosum\nIsem-is s tefransist: Buplèvre épineux\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Tafa \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":39,"character_repetition_ratio":0.133,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.201,"stopwords_ratio":0.154,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8071.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%C5%A0iprage","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Šiprage (Шипраге) d tamaneɣt n Busnya ed Hirziguvina, d tamurt n wenẓul (sud) n Turuft, tezga-d deg Tzunegzirt n Balqan. Zedɣen-tt 788 n yimezdaɣen (2013).\n\nTamdint-a tenḍerr aṭas seg wemgaru-nni (ṭṭrad) ay inekren deg Busnya ed Hirziguvina gar 1992 ed 1995.\nLatitudo: 44°27′56″\nLongitudo: 17°33′36″\nAltitudo: 507-520\n\nReference\n\nWeblink \n\n http:\/\/opstinakotorvaros.com\/ \nhttp:\/\/www.maplandia.com\/bosnia-and-herzegovina\/republika-srpska\/siprage\/ Maplandia\nhttp:\/\/www.satellitecitymaps.com\/europe-map\/bosnia-and-herzegovina-map\/federation-of-bosnia-and-herzegovina-map\/%C5%A1iprage-map\/\nhttp:\/\/www.distancesfrom.com\/distance-from-Siprage-to-Banja-Luka-Bosna-i-Hercegovina\/DistanceHistory\/5243320.aspx\nhttp:\/\/www.maplandia.com\/bosnia-and-herzegovina\/republika-srpska\/siprage\/ Maplandia\nhttp:\/\/www.satellitecitymaps.com\/europe-map\/bosnia-and-herzegovina-map\/federation-of-bosnia-and-herzegovina-map\/%C5%A1iprage-map\/\nhttp:\/\/www.distancesfrom.com\/distance-from-Siprage-to-Banja-Luka-Bosna-i-Hercegovina\/DistanceHistory\/5243320.aspx\nhttp:\/\/www.udaljenosti.com\/bosna\/- Distances in B&H\n\nBusnya ed Hirzigubina","num_words":217,"character_repetition_ratio":0.123,"word_repetition_ratio":0.481,"special_characters_ratio":0.242,"stopwords_ratio":0.014,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.316,"perplexity_score":144.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Taqsult%20u%20gazir","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Calendula suffruticosa\nIsem-is s tefransist: Souci\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":32,"character_repetition_ratio":0.144,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.199,"stopwords_ratio":0.188,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6528.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tagargart","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Tetraclinis articulata, Callitris articulata\nIsem-is s tefransist: Cyprè de l'Atlas, Thuya de Barbarie\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":48,"character_repetition_ratio":0.127,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.201,"stopwords_ratio":0.125,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":10792.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Azzu","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Calicotome spinosa\nIsem-is s tefransist: Cytise ou Calicotome épineux\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Azezzu\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.13,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.191,"stopwords_ratio":0.158,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":10185.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tamezrurt%20n%20%E1%B9%ADa%C9%A3a%E1%B9%AD","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Campanula rapunculus\nIsem-is s tefransist: Campanule raiponce\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":39,"character_repetition_ratio":0.134,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.197,"stopwords_ratio":0.154,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9379.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/ISO%203166-1","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"ISO 3166-1 d yiwen seg yeḥricen n tizeɣt ISO 3166. \n\nTessuffeɣ-it-id ISO, i tikelt tamenzult deg 1974, tikelt tis snat deg 2006, tikelt tis kraḍ deg 2013, tettmuddu 3 n tengalin i tumra n umaḍal :\n ISO 3166-1 alpha-2 : tingalin n sin n isekkilen yettwasemrasen deg deqs n imeḍqan, notamment les domaines de premier niveau pour chaque pays, ou les codes des unités monétaires ISO 4217.\n ISO 3166-1 alpha-3 : codes à trois lettres.\n ISO 3166-1 numeric : codes à trois chiffres, identiques à ceux définis par la Division statistique des Nations unies, dans la spécification UN M.49.","num_words":126,"character_repetition_ratio":0.091,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.302,"stopwords_ratio":0.008,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.983,"perplexity_score":74556.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%C6%90umar%20Xaleq","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ɛumar Xaleq (s trumit : Omar Khaleq (Izem)), ilul-d ass n 28 ɣuct 1990 g iɣrem n Ikniwn g Ṣaɣṛu anẓul ugmiḍ n tmazɣa tutrimt. Issnta taɣuṛi nnes g tgrumma tanmlant Bugafer dffir as iddu s usinan n usmuttg Ɛssu Ubaslam illan g Ikniwn (ⵉⴽⵏⵉⵡⵏ). Ismd Yizem tiɣṛi nnes g usinan n usmdi Bu-mal n Dads allig yumẓ Bakaluṛya nnes g tskla d tussniwin tinafganin g usggwas n 2011. Izem am netta am qaḥ imezrawn n usammer wenna d yiwin Bakaluṛya nnes iqqn t inn ad immuddu afad ad ifukku taɣuṛi nnes g tsdawit, Izem netta idda s Amur n wakuc (Marrakech ). Istey Ɛumar Xaleq asaka n umezruy d tɣerma allig digs yumẓ turagt nnes asggwas n 2015. Yamu Yizem g mayd igan tirsal irar d iman i Umussu Adelsan Amaziɣ g wayaw n Umur n wakuc isbdd as aḥmmaṛ, iddeɣ ntta d yan sg imeɣnasen ixatarn n Umussu adelsan amaziɣ sg temẓi nnes (ikka g umussu n inelmadn d tweɣni n Ayt Ɣiɣuc). Aya ayd yudjan Izem ad ittnaɣ af tmaziɣt s idammen nnes.\n\nTadggwat n wass n usiḍyas 23\/01\/2016 ittut Yizem d imeddukkal nnes dat n tsdawit s ifassen n icenga n tmaziɣt (winna ittinin i iɣfawen nnsen gan imezrawn n tgdudt taɛrabt taṣḥrawit\/ Ljumhuriya Lɛarabiyya Ṣṣaḥṛawiya). Zrin kan wussan idrusn ffɣen yiman tafgga n Yizem acku ittunbar s ijenwiyn d tkuba d mayd akw igan amrig n wuzzal ass n 27\/01\/2016.\n\nAss n 28\/01\/2016 yuder Yizem g iɣrem nnes Ikniwn gr idurar n Ṣaɣṛu g wakal n imarawn nnes d ayt mas iẓẓeln iṛumiyn g isggwasn n 1933 1934.\n\nass n 5\/03\/2016 ittuga usmmekti n wass wiss 40 n tmettant n Yizem g Ikniwn manen nn akw imeɣnasn n Umussu Adelsan Amaziɣ ad sefsisn xf tawja n imeqqzi. Iffeɣ d yan udlis igan amud n tmdyazin assaɣ nnes IⵣM ismun kullu timedyazin ittyarun af Ɛumar s tmaziɣt d tfranṣiṣt d teɛrabt.\n\nass n 5\/02\/2017 tettuga tfugla n umulli n usggwas amezwaru n tmettant n Yizem g iɣrem n Ikniwn.","num_words":437,"character_repetition_ratio":0.047,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.246,"stopwords_ratio":0.025,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.817,"perplexity_score":99397.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Na%C7%A7ib%20Me%E1%B8%A5fu%E1%B8%8D","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Naǧib Meḥfuḍ (s teɛrabt : نجيب محفوظ) d amyaru amaṣri, ilul di Lqahira ass n 11\/12\/1911, yemmut daɣ din ass n 20\/08\/2006. Yella d anaggal maca yura daɣen imagraden yemxallafen, ladɣa deg tfelseft, ɣer tama n wugar n 40 wungalen d wammuden n tullisin. Deg useggas 1988 yewwi arraz Nobel n tsekla ɣef lǧal n tlata wunagalen-is icudden gar-asen iwumi qqaren tamakuẓt n Lqahira(1- Gar snat n ssṛayat- 2- Ssṛaya n lxiq- 3- Lḥuma n Ssukkariya ) anda d-yewwi ɣef tudert di Lqahira, tamanaɣt n Maṣer. Ar tura d netta kan i yewwin arraz-a gar wid yettarun s teɛrabt, yerna ula deg Tefriqt d yiwen seg imezwura ur neggit.\n\nNaǧib Meḥfuḍ deg tuget n yedlisen-is yettawi-d s umata ɣef tmetti tamaṣrit i yesleḍ s telqey akked d umezruy n tmurt-is, ladɣa deg tallit n Iferɛunen. Maca yettwassen daɣ ɣef tira-s icebḥen, tebna ɣas in’as ɣef ubrid n teẓrilewt (réalisme), maca tegget deg-s tesnalfa (poétique) d teɣmi tarumansit.\n\nDeg useggas n 1995 wten-t sin irebraben islamẓriyen i iɛerḍen ad t-nɣen s lmus ɣef lǧal n yiwen wungal mucaɛen i yura di 1959 nni : Arraw n taddart-nneɣ ; imi tuɣ llan lecyax i d-yeftan belli ameskar yestehza deg-s ɣef Rebbi, ihi sskfren-t rnan sḥellen idamen-is, maca yemneɛ, yejreḥ kan, ma d irebraben-nni ttuɛedmen s tmettant sɣur udabu n Maṣer.\n\nAyen yura \n\n Astewtew n tisselbi, tullisin 1938\n Urar n lmektub (Ɛabat al-aqdâr), ungal 1939 \n Radubis, roman 1943 \n Amennuɣ n Tibas (Kifâḥ Tîba) ungal 1944 \n Al-Qâhira al-jadîda, roman 1945 \n Xan Al Xilili, ungal 1946 \n Zuqâq al-midaqq, ungal 1947\n Amarur (as-sarâb), ungal 1948\n Tazwara akked tagara (bidaya wa nihaya), 1949\n Gar snat n ssṛayat (Bayn al qaṣrayn), ungal 1956\n Ssṛaya n lxiq (Qaṣr al cawq), ungal, 1957\n Lḥuma n Ssukariya, (Al Sukariya), ungal 1957\n Arraw n taddart-nneɣ (Awlad ḥaratna), ungal 1959\n Amakar d yiḍan (al-lliṣṣ wa lkilab), ungal 1961\n Lexrif d yetbar, (Al samman w lxarif), ungal 1962\n Abrid (aṭ ṭariq), ungal 1964\n Amattar (ac caḥḥad), 1965\n Asqulhet sennig Nnil (tartara fawq Nnill), ungal 1966\n Miramar, ungal 1967\n Arraw n taddart-nneɣ (Awlad ḥaratina), 1968\n\nMeḥfuḍ","num_words":469,"character_repetition_ratio":0.06,"word_repetition_ratio":0.004,"special_characters_ratio":0.294,"stopwords_ratio":0.023,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":35443.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Don%20Kicu%E1%B9%AD","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Don Kicuṭ n Manca d ungal i yura umyaru aspenyuli Miguel de Cervantes deg sin yeḥricen (amenzu yeffeɣ-d deg useggas 1606, wis sin deg useggas 1616). Ungal-a yettuneḥsab d win i d amezwru yakk deg tsekla tatrart ɣef leḥsab n tɣara n tira-s d wudem iss i d-yedda deg-s wullis. Yewwi-d deg-s umeskar ɣef yiwen wergaz akken bu-nneyya, iwumi qqaren Don Kicuṭ n Manca , asmi iɛewwl ad yeg am yemnayen iqbuṛen, imi d isaṭṭen iɣef yeɣra deg tektabin. Ameskar yenna-d dɣa seg tazwara : Don Kicuṭ yeɣra yeɣra deg teqsiḍin-nni armi icuf iqerru-s, meḥsub yemxell, ihi iɛedda ad yeḍfer abrid-nsen, ulamma tuɣ tɛedda tallit n yicaliyen am widak.\n\nTaddist\nAkken ad yefhem yiwen taqsiṭ n Don Kicuṭ ilaq ad iẓer acu d ungalen n « temneyt taḥewwast », anda teffɣen imnayen akken ad d-fdun wid akk yettwaḥeqren ɣas ma ur ten-ssinen, iwakken kan ad sbedden lḥeqq u ad d-beyynen tabɣest-nsen. Azgen deg-sen ttawin-ten-id kan d timucuha deg tallit-nni tanammast, maca Don Kicuṭ i iselben si tɣuri-s, yerra-tt d tidet, iɛewwel ad yeg am nutni, ad d-yerr taɣdemt i lɣaci. Yessufeɣ-d ihi aɛudiw-is ihezlen akk iwumi isemma Rusinant (Rocinante s tspenyult), yekkes-d asekkin d waɣer i yellan din deg uxxam tuli-ten tɣebbart seg wissen anwa zzman, takurazt d wayen akk yettiḥwiǧ umgara deg lawan-nni ; syin yessawel-d i yiwen n lǧar-is yeččuren d nneyya daɣ am netta ɣas ma di leɛqel-is yella, qqaren-as Sancu Panza, iḥemmel inzan aṭas, d win i yextar ad yili d amɛiwen-is deg icaliyen-is, imi akken i ten-sɛan yemnayen iqburen, yerna winna ɣef uɣyul i yeṭṭafar deffir.\nYuɣ lḥal imnayen iqburen i yettḥaka, yal wa tettili tin i iḥemmel, iɣef yettxemmim m’ara yili deg imennuɣen d unadi n lexlawi ; ihi ula d Don Kicuṭ yextar yiwet kan akka n tfellaḥt tameɣbunt din deg taddart, yerra-tt d tin d « tarfiqt ixemmimen-is », isem-is Dulsinya (Duclinea s tspenyult). Syin ata yebda ihi acali deg lexla, yettnadi w’ara d-isellek ; netta s nneyya-s yetthummu kan, ur yeẓri ma s tidet i yeḍra kra, ma ilaq ad d-iger iman-is neɣ ala, maca itemmeɣ ; dɣa yal tikelt yettaf yeɣleḍ deg leḥsab-is, yeggar iman-is deg wayen ur t-nerzi armi yeṛwa tiytiwin. Di tilawt, kra din yettenbeddal gar wallen-is seg wakken yuḍen, am tikelt mi yekcem deg yiwen usensu n wedrar, yufa din timesdurar yenwa-tent d yessi-s n sslaṭen ukud i ilaq ad yissin amek ara yelḥu, ihi ula d din ixelleṣ-itt. Daymi taqsiṭ-is tessaḍsay nezzeh, tugart imi aɣanib n Cervantes yebna ɣef usaran , ahat ulac lemtel-is deg tira. Ɣas in’as d ayen i t-yeǧǧan mucaɛ, maca yeččur daɣen d tamusni lqayen n wawal, inzan d tengalin i d-yettuɣalen daxel n wullis agejdan, ladɣa deg idewenniyen n Don Kicuṭ d Sancu Panza i yettekttiren deg wawal, acku ula d netta yettekka deg tedyanin akk i d-mmugren.\n\nAzal-is\nAnnect-a yakk yerra ungal-a yeṭṭef amkan meqqren deg tgemmi taseklant tamḍlant, imi ula d kra n yismawen izeddiɣen kecmen deg tutlayin tuṛufiyin uɣalen d awalen n menwala, amedya deg tefransist : dulcinée (taḥbibt, taxḍibt), rocinante (aɛudiw). Llant daɣ tenfaliyin i d-yekkan syin qqiment d lemtul, am m’ara s-tiniḍ yettnaɣ ḥedd d tessirin n waḍu, meḥsub yekkat deg wulac, acku teḍra-yas i Don Kicuṭ asmi d-yemmuger tissirin n waḍu s yiɣallen-nsent meqqren, iɣil d ḥedd igehguhen , ihi iɛedda ad yennaɣ yid-sen. Syin i d-tekka tenfalin mucaɛen : anuɣ d tessirin (se battre avec des moulin.\n\nYerna ahat izen amezwar n wungal d wa ; imi ulamma imeɣriyen n lqern wis 17 ḥesben-t tagnit kan i taḍsa d tukksa n lxiq, wid i d-iḍefren, tugart deg tallit-nni n tegrawla tafransist ; walan-t d amedya i umdan izemren ad yesɛu lḥeqq weḥd-s mgal timetti s lekmal-is. Lḥasun, ayen i d-yewwi d ayen icerken talsa merra ; ahat ad yili ḥedd ssya d asawen ara t-id-yerren ɣer teqbaylit am akken yella deg tuget n tutlayin umaḍal, maca aya d asenfaṛ meqqren, ma yefka-yas ḥedd akud yessefk ad ad ilin imeɣriyen ara t-id-yafen\n\n..................................\nTaɣbalut : ablug n Samir Tighzert Timuɣliwin","num_words":844,"character_repetition_ratio":0.041,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.228,"stopwords_ratio":0.033,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":36519.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Nizar%20Qebbani","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Nizar Qebbani (s taɛrabt نـزار قـبـّانـي ) d amedyaz asuri, laṣel-is d aṭerki.. Ilul assn n 21 deg meɣres 1923 di Ssaɣur i d-yezgan di Dimacq, yemmut ass n 30 yebri 1998, di London, tamanaɣt tabriṭanit. D yiwen seg imedyazen iziten imeqqranen n tutlayt taɛrabt. Deg tudert-is yeɣra deg izerfan, maca yexdem d anmahal di tmura yemgaraden armi yeṭṭaxer deg useggas 1966. Yettwassen s tutlayt-is tasehlant i ifehhem yal yiwen ulamma s taɛrabt taseklant i yettaru ; maca ɣas akken, ccbaḥa n wawal-is d tugniwin yesseqdac d ayen ifazen akk ar assa, ladɣa m’ara ten-tiɣer yiwen s taɛrabt neɣ ad sen-tisel yettini-tent-id. Yebda yettaru seg wasmi yesɛa 16 isaggasen di leɛmer-is, syin mi yesɛa 21, deg useggas 1944, yessufeɣ-d ammud-is amezwaru iwumi isemma : Tenna-yi-d txemrit. Syin yerna-d aṭas n wammuden-iḍen d yedlisen n tesrit. Yuɣ lḥal aṭas icennayen i yeddmen isefra-s cnan-ten ama zik, am Ɛebd Lḥalim Ḥafeḍ deg taɣect “qari’at alf-finǧan” ; am d wid n tura am Majda Rrumi deg taɣect Kalimat( awalen).\n\nIsental n Nizar Qebbani tezzin ugar ɣef tayri ideg yessen ad ifeṣṣel, maca iwet daɣen ɣef izerfan n tmeṭṭut segmi temmut uletma-s i yenɣan iman-is ; am akken yura ɣef tsertit d kra isental imestanen, dɣa yella yiwen usefru mucaɛen iwumi qqaren : Aɣrum d usebsi d wayyur i s-d-yessusen iɣeblan. « Asefru-ya di tilawt aṭas i t-yerran ɣer tutlayin-nsen seg wakken ameskar iwet-d deg-s s leqseḥ deg yir tikli i d-wwin Waɛraben d yimslelmen s umata i yeṭṭfen ala deg wansayen iqburen akken bɣun ilin, rnan zzin s uɛrur i tɣerma mi d-lhan ala d ddin. Asmi t-yura ssawḍen armi t-sbedden ɣer teɣdemt, yuɣ lḥal amedyaz-a yella icaɛ belli d arnaflas i yella ; ma deg uparlman n tmurt-is kkren-d ula d wid i d-yessutren ad s-kksen tiɣelnit tasurit (nationalité), maca ur teffiɣ ara akken. »\nYenna :\n\nAyen yura \nAmmuden\n Tenna-yi-d txemrit, 1944\n Temẓi n yif, 1948\n Samba, 1949\n Kemm inu,1950\n Isefra, 1956\n Taḥbibt-iw, 1961\n Unuɣ s wawalen, 1999\n Ussan n tmeṭṭut ur d-necliɛ di kra, 1968\n Isefra iweḥciyen, 1970\n Adlis n tayri, 1970\n Meyya tbratin n tayri, 1970\n Isefra yeffɣen i usaḍuf, 1972\n Ḥemmleɣ-kem, ḥemmleɣ-kem, ayen nniḍen ad d-yas, 1978\n I Beyrut tawtemt akked tayri-w, 1978\n Yal aseggas tezgiḍ d taḥbibt-iw, 1978\n Ad d-cehhdɣ belli ula d tameṭṭut, 1979\n Ussan uffiren n Baheyya tamaṣrit,1979 \n Akka i ttaruɣ amezruy n tlawin, 1981\n Sin imawalen i imeɛcaq, 1981\n Asefru n Belqis, 1982\n Asefru ur iḥebbes ara ɣer tafat tazeggaɣt, 1985\n Tamedyezt yemxellen,1985\n Isefra iɣef feqɛen,198\n Ad d-tegri tayri a mass, 1987\n Tamkuẓt n warrac n yedɣaɣen, 1988\n Tiwriqin tuffirin n umeɛcuq aqermiṭi, 1988\n Temeddurt n yiwen useyyaf aɛrab, 1988\n Zwǧeɣ yid-m a tilelli, 19888\n Zzalamiḍ deg ufus-is, iwunak-nwen d lkaɣḍ, 1989\n Ala tayri i iɣelben, 1991\n Wiss ma tesliḍ-d i usṭeḥṭeḥ n lehmum-iw, 1991\n Lṭruf deg leṭruf, 1991\n Nekk d yiwen wrgaz, kemm d lɛerc n tlawin, 1994 \n Xemsin snen d acekkeṛ deg tlawin, 1994\n Tid n Nizar ɣef ssḍa n tayri, 1995\n Agemmay n lyasmin, 1998\n\nTaɣbalut Ablug n Samir Tighzert\/Timuɣliwin\n\nQebbani","num_words":661,"character_repetition_ratio":0.037,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.283,"stopwords_ratio":0.035,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":31869.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Guy%20de%20Maupassant","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ilul Henry – René – Albert – Guy DE MAUPASSANT ass n 05 ɣuct 1850 di teɣremt n Miromesnil di Tourville-sur-Arques, ɣer tama n Dieppe, deg Ugafa n Fransa. Imawlan-is msebḍan mi yesɛa 12 n yiseggasen. Yesɛedda temẓi ines taseɛdit d yemma-s deg ugama n La Normandie, anda ixuleḍ at taddart uɣur i d-yessen tameddurt n yifellaḥen d yinsayen nsen.\n\nYekker-d ger lecḍuḍ d lberr, tesḥer-it tugna n waman. Mi meẓẓi, iteddu d yiṣeggaden ɣer ceṭṭ i tegmert, d ilemẓi inehher taflukt deg wasif n La Seine, yessikil deg Ugrakal.\n\nMi yekfa almud-is, ssawlen-as, yelsa d aɛsekri di tallit n umgaru ger Fransa d Lalman. Acḥal d tikelt i d-yebder tirmi-s n tallit-a di tullisin-is anda i d-isugen lfetna ; d lɛada taweḥcit, imenɣan ger yiɣerfan d tifrat n tkerkas ur nettwaqbal.\n\nMi yekfa wemgaru, yexdem deg Weɣlif n tegriwa (la marine), sakkin deg Welmud azayzan (publique) anda yettwali tudert tabiruqratit iɣef iqejjem di lehmum d lɛeqliyyat n yimdanen i yudes di tirawin-is tiseklanin. Ɣas akka, yeqqim d axeddam amedyan ; iquder iman-is, qudren-t yiɣellaten-is. \n\nSegmi d-tufrar tullist-is : Takurt n Tassemt (Boule de Suif), MAUPASSANT yebda tira deg yeɣmisen iɣer t-iwelleh Gustave Flaubert i yas-iseknen iɛewwajen n tsekla, yeḥbes seg uxeddim-is akken ad yidir d imserreḥ aḥrur. Bdan-as wuguren n tezmert. Imagraden i yettaru di tɣamsa, uɣalen-as d asluɣmu d tannant i t-yullen ɣef tira.\n\nDi temrawt 1880-1890, yura setta wungalen : Une Vie deg 1883 ; Bel-Ami deg 1885 ; Mont-Oriol deg 1887 ; Pierre et Jean deg 1887-1888 ; Fort comme la Mort deg 1889 ; Notre cœur deg 1890 akked 305 ger tullisin d tmucuha. \n\nIweddeb-it waṭan n nnaqsa (névralgie) i yas-isewlellsen allen-is, yerna yesnulfa-yas-d amerɛun, ikemmel-as Syphilis, armi yuɣal yezzer di lweswas, yezga yettwali tamettant-is ; dɣa yeɛreḍ ad ineɣ iman-is weqbel ad t-tekcem tselbi d wekraf armi yemmut ass 06 Yulyu 1893. Yettwamḍel di tenḍelt n Montparnasse s tilin n yimeddukal-is, gar-asen Émile Zola.\n\nTimmadit-is (personnalité)\n\nMAUPASSANT, isebgen-d tidmi-s ; yebɣa ad yili d ilelli ibeɛden ɣef yikabaren isertanen, ibeɛden ɣef yiɣerbazen iseklanen d yiculen inuẓar (courants artistiques). Ɣas yettunebgat sɣur timetti tunnigt n tallit-is, iḥemmel agama, iḥemmel taywennit (solitude), iɣucc axaleḍ d wuḍan n zzhu n yinesbaɣuren. Yenna deg yiwet si tebṛatin-is :\n\nKra n wemdan yebɣan ad yeḥrez iman-is, ama d tilelli n tekti, taɣawsa, tudert, talsa akked umaḍal s tiṭ n umannay ilelli, ilaq-as ad yebɛed maḍi ɣef yenna-tenna. Ad yebɛed ɣef teflas d tesraḍ yettwawṛaten. Ad yebɛed ɣef uxaleḍ d wassaɣen n tmetti, ayen ?\n\nImi tuccḍa akked leḥmeq, neṭṭḍen amdan s zzerban bla ma ifaq ; ad yaɣ abrid nsen, ad yelḥu deg-s tikli-nsen, ad yettxemmim s ttxamim nsen.\n\nYenneɛtab seg yilem i yas-d-yezzin d wulac n tudert, MAUPASSANT, izdeɣ-it lweswas, hban-t wumran ; d ayen i yas-yekksen asirem n ḥellu. Yenna ɣef waya :\n\n« Ẓriɣ gwriɣ-d iman-iw, sserhaben-iyi wuḍan iɣezfanen n tusaft.\n\nYettuneḥsab ɣur-s uḥulfu n teywennit d lmektub, di tedmi-s ur yumin tella leḥmala ger yemdanen ; wa ur ikeccem deg wul n wayeḍ, amsefhem gar-asen d awezɣi. Ayagi, yettban-d di tirawin-is s tmuɣli n layas alqayan ɣef tudert akked tmetti.\n\nTaẓuri ines(art):\n\nMAUPASSANT, yeɛǧeb-as aṭas Gustave Flaubert, ababat-is aseklan uɣur yelmed asekfel n tilawt s ttfaṣil, yeskad amaḍal i yaɣ-d-yezzin s tmeẓra-s, _ tucmitin d tucbiḥin _ yesɛa tamuɣli tuzzigt (spécifique) ɣef teẓrilawt (réalisme) akked teẓrigama (naturalisme), d win yettxemmimen s tekdit ɣef ugama ideg yettidir, ideg d-yekker, tid i wumi ur ifaq yiwen weqbel-is. Yella d amdan yettḥussun mačči d win yettḥulfun. Yeqqar :\n\n« Ɣur-i asugen asemmaḍ ilaw. Ḥemmleɣ ayen ẓerreɣ… ur sɛiɣ ara iman aḥulfan.’’\n\nTaẓuri ines, tezdeɣ asugen ilaw n tɣawsa d tekli n wemdan akked tmetti. Ur yeḥbis ara deg usugen n yal amkan i yudef : agama d yinsayen n yimezdaɣ-is, timetti n Lpari d leɛceq ines, lgirra d lfejɛat-is…\n\nMa d isental-is i d-yettuɣalen s ṭaqqa deg wayen yura, ggten, gar-asen : Tayri d wassaɣen-is, igen d wemgaru, takdit d lexdeɛ, tigullelt d wayla, tamgerḍt d ttaṛ, tagmert d usgunfu, jjiḥ d tlawin, aman d yillel, tamettant d tselbi, atg. Maca, deg waya akk, MAUPASSANT, yemmug am unaẓur ; ur yebɣi ara ad aɣ-d-yesken tugna n tudert, maca ad aɣ-d-ifek tamuɣli-s lqayen yemmden, tin iqerben yettqerriben ɣer tilawt.\n\nI wakken ad yaweḍ iswan-is, MAUPASSANT, iseqdec aɣanib asehlan d uweɛran. Tafyirt-is d tafessast tefses d leqniɛa n tudert n yidgan igellem. Maca, isental-is qqnen s initen d yinsayen n Fransa n tallit-is, ladɣa wid n temnaḍt n La Normandie, tikwal yuɛer, neɣ ahat d awezɣi ad yenfali wemdan ɣef tefses yellan akk di tutlayt-a s tutlayt-niḍen.\n\nAyen yura\n1850: Talalit n Guy De Maupassant di teɣremt Miromesnil ɣer tama n Dieppe.\n1860-1862: Amsefreq n yimawlan n Guy.\n1863-1868: D anelmad di tsuddut n yimrabḍen n tmezgida n Yvetot.\n1868: Guy, yekcem ɣer tesnawit n Rouen. Yemlal d Louis Bouilhet akked Gustave Flaubert.\n1869: Yewwi-d agerdas n baccalauréat di Caen.\n1870-1871: Yella deg yigen.\n1872: Yekcem s Aɣlif n Tegriwa.\n1875: Isuffeɣ-d Afus n Umeslux La Main d’écorché, d tamacahut.\n1878: Yekcem s Aɣlif n Uselmed Azayzan.\n1880: Yessazreg Takurt n tassemt Boule de Suif akked yisefra. Ɣur-s uguren n tezmert, Yessakel ɣer la corse.\n1881: Axxam Tellier La maison Tellier, d amud-is amezwaru n tullisin. Yessakel ɣer Lezzayer. Yebɣa ad ineɣ iman-is segmi wlellsent wallen-is.\n1882: Tamsiwt Fifi Mademoiselle Fifi.\n1883: Tameddurt Une Vie’’, timucuha n Uɣbub Contes de la Bécasse. Talalit n mmi-s amenzu.\n1884: Asizreg n Tamsiwt Harriet Mademoiselle Harriet ; Tiyessetmatin Rondoli Les sœurs Rondoli ; I Yiṭij Au Soleil, d aɣmis ; Tiziri Claire de Lune; talalit n yelli-s.\n1885: Timucuha n wass akked yiḍ Contes du jour et de la nuit ; Bel-Ami. Yessakel daɣen ɣer la Corse.\n1886: Mass Parent Monsieur Parent; Tasegdalt Tamecṭuḥt La Petite Roque; Mont-Oriol (ungal s yeḥricen). Yessakel ɣer tmurt n Legliz.\n1887: Le Horla ; ungal Pierre et Jean. Talalit n yelli-s tis-snat.\n1888: Amgud n Ujeǧǧig n Massa Husson ‘‘Le Rosier de Madame Husson’’, Ɣef Waman ‘‘Sur l’Eau ; d iɣmisen n usikel.\n1889: Afus azelmaḍ La Main gauche ; ungal Tuɛer am tmettant Fort comme la Mort.\n1890: Ul nneɣ Notre cœur; Tameddurt taglawant La Vie errante; Tafulki tarumɛint L’Inutile Beauté.\n1891: Yeɣli d amuḍin.\n1892: Yebɣa ad ineɣ iman-is.\n1893: Talwit n twacult La paix du ménage, d tamezgunt ; Tamettant-is ass n 16 Yulyu.\n1945: Tamezgunt tawdiɛt (posthume) Ɣer yifer n ujeǧǧig, axxam aṭurki À la feuille de rose, maison turque, yura-tt deg useggas 1875.\n\nMaupassant","num_words":1557,"character_repetition_ratio":0.031,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.249,"stopwords_ratio":0.04,"flagged_words_ratio":0.001,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":18042.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tamhazt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tamhazt Di tesnudert, d ayen yelfan di tulsa (yeḍran deg ineddel) i d-yettilin deg telmas d tfekkiwin n imuddiren ɣef teɣzi n wakud, d yiwen umazrar id yeṭṭfen seg talɣiwin timezwura maḍi armi d imuddar n tura. Amezruy n temhazt n tudert yezmer ad yettwiglem s yiwen waddag meqqren neɣ aṭas n waddagen n tgetjinit (poygénie).\n\nTamhazt tqqen ɣer usnulfu n telmas, maca seg-s daɣen i d-itekk ungar-nsent. Dɣa d turda n wefran agaman id yessumer Charles Darwin i yettilin deffir inbeddalen-a, ulamma aṭas ineḍruyen i itekkin Send n tuffɣa ɣer tsemlilt taneggarut i d-ijemmlen tiẓri n temhazt. D acu tura aṭas isnudranen i yettagin ula d awal-a n « tiẓri » imi ɣur-sen d ayen yessurfen amecwar-nni s wayen i d-tufa tussna tineggura-ya s wallalen atraren, ladɣa s igmaḍ n tesnudert talayant (biologique moléculaire) i d-yufan s tseddi, d amedya, amek yecrek w ADN n wemdan d yibki. Maca si tama nniḍen, d udem-a n lqerban gar umdan d uɣersiw i yeǧǧan aṭas n leṣwat ad ilin mgal tikti n temhazt ; llan gar-asen ula d imusnawen i iɛerḍen ad gen tizrawin-nsen s webrid-iḍen iɣef teɣleb tezrirt n teflest d tektiwin timasɣannin (n ddin). Amedya, qqaren belli d tidet, amdan yezmer ad yili iɛedda-d ɣef waṭas n tsurifin uqbel ad yaweḍ akka d amdan, maca yella kan w’i iwellhen inbeddalen i d-yeḍran si tazwara, meḥsub d Rebbi-nni iss i ttamnen ; aya d ayen iwumi semman « asɣiwes amegzu » ( le dessein intelligent).\n\nAdasil n Charles Darwin \n\nM’akken i d-yesnulfa tussan-yi tamaynut ara yuɣalen d taxatart maḍi syin d afella, Darwin yella d amnadi kan amecṭuḥ ifukken leqraya-s deg uɣiwen n Ṭṭebba n tesdawit n Edambourg, ihi yedda deg uɣarrabu Beagle i yeffɣen deg tuɣḍaṭ unadi i tikelt tis snat, ɣer tnila n Temrikt n Wenẓul, iruḥ s yisem-is d amesnakal kan imi d wayen i d-yelha imir. Maca ayen i t-iwellhen tikelt tamezwarut, d ayen iɣer yerra tamawt deg tgzirin n Galápagos ɣef kra n telmas n yiwen wefrux. Afrux-a llant kra n tlemas-is ɣur-neɣ ; deg tama n usammar n Bgayet qqaren-as abulkettan, deg Ǧerǧer abuferriw neɣ amenferriw (pinson). Ihi mi imuqel yaf sin ispisimanen i d-yekkan si snat tegzirin yemqaraben, ttemcabin deg kullec ala deg uqamum : yiwen zur, wayeḍ rqiq. Syin iwala yal afrux ggtent telmas-is deg yiwet n tewsit (genre), dɣa yesteqsa iman-is : ma d win iwumi qqaren Axellaq i igan akka annect-a, amek yeɛni ara s-yini wayi ad s-geɣ aqamum akka, wayeḍ akken nniḍen, neɣ ad ten-ssemxlafeɣ kan deg teɣmi n rric ? Yerna mačči kan ɣur yefrax i llant lewhayem, ula si tama n iɣersiwen imeqqranen : amek yiwen deg leḥcic i ikess wayeḍ yettseyyiḍ iɣersiwen-nni at leḥcic s yiman-nsen ? Yuɣ lḥal tamella ur telli deg teẓgi neɣ daxel n yillel, ayen izemren i kra-iḍen yečč-it !\n\nAkka, Darwin mi yekfa tazrawt-is deg imenfarrawen i d-igemmer, yufa belli ayen i ten-yessemgarden d abrid kan i d-wwin deg tudert-nsen d twennaṭ ideg ɛacen ; dɣa win i d-yekkren deg tegzrit anda yeqwa lḥebb n yemɣan, iṛebba aqamum zuren iǧehden swayes ara yerẓ tuččit-is, ma d win nniḍen iɛacen anda akken txuṣṣ, itetten kan ibɛac, ayla-s netta iruḥ s teɣzi, yemmug i tseddi amek ara d-yeṭṭef ayen meẓẓiyen. Wa d amedya kan amecṭuḥ, maca Darwin ssya i iṣadd armi yessegrawel tussna n imudar s lekmal-is. Yufa ziɣ d agama i d-yelhan s kra din ; yella wanda ḍerrun lumuṛ s usamma kan d wamek i d-yewwi lḥal, maca dima d talmest iǧehden deg iɣersiwen, meḥsub tin iḥerzen tigemmi tajinit (patrimoine gnétique) yelhan i d-igerrin tettidir. Daymi aṭas i inegren segmi d-tebda tudert ar assa. Ma d tigemmi-a tajinit i yeṭṭfen amkan deg tsilunin n wudus , neɣ amek tettɛeddi gar tsitiwin, Darwin netta ur tt-yefhim ara di tallit-is, d taɣnwt-is (instinct) kan tamassnant d termit-is deg uḥekker d ufraẓ n lumuṛ i t-yeǧǧan ad yaru fell-as ; d acu ur ssawḍen ad tt-fehmen armi d talemmast n lqern wis XX, ad d-nuɣal ɣur-s.\n\nImenzayen imuta \nDi tilawt, ur d-yeḍḥa yewɛer i waṭas n medden akken ad gren tikti n temhazt di lbal-nsen, armi d-tettbin tumelt -is akka sufella d ayen ur iqqebbel wallaɣ, ladɣa ɣer wid i d-yekkren s tikti tamensayt n wexlaq imudar. Imi deg tidet-is, tamhazt tettarra laṣel n wemdan d wayen akk yeddren ɣef akal, ama d aɣersiw neɣ d imɣi, akken yebɣu yili meqqer neɣ mecṭuḥ, alamma d yiwet kan n tsilunt si ṣṣenf abaktiri ideg i d-tebda tudert deg waman ahat ma drus 3,5 imelyaren iseggasen. Ayen i d-yettxebbiren ɣef waya d imikrudusen (microrganismes) i ttafen ar tura deg ifuṣilen, yerna tikwal irennu yettibɛid later-nsen deg wakud.\nLḥaṣun ɣef akken d-teqqar tussna tatrart, d tabaktirit-a tamikruskupit i yebdan tettimɣur mi d-tufa iman-is deg waman ur nmelleḥ armi tuɣal s talɣa n twekka tusbiṭ yettbinen ; syin mi tkemmel deg unegmu teṭṭef ṣṣifa n yislem. Ifuṣilen n « iselman-a » ttafen-ten dɣa s waṭas ɣer tamiwin igarawen (océans) ; ihi d kra seg-sen i d-yeffɣen, seg wid yesɛan tiferrawin tičaranin, zgan tteḥnunufen-d armi d-gran deg wakal aquran, dɣa d tifarriwen-nni i yuɣalen d iḍarren syin d afella. Yiwen uspisiman seg iqburen i ufan deg usammar n Groenland ahat wwḍen 460 imelyan iseggasen segmi iɛac.\n\nD widak i d-yeǧǧan igḍad, iḥraraden , ikalmanen yecban imqerqar, akked isaṭṭaḍen ; syin akk i d-kkan. Deg tallit-nni tamezwarut d idinusuṛen i igman s tɣawla, yerna tuɣ llan am yegḍad kan, ma d wiyaḍ merra wwin-d acḥal di ṣṣifa n uɣersiw-nni i iṛebban tiḍartin yuɣal ileḥḥu ɣef rebɛa, yella d ameɣẓaz icuban s aɣerda, d netta i d ajaddi n isaṭṭaḍen merra ideg nella nekni. Ur yebda gemmu-s d inbeddalen-is ɣer waṭas n telmas armi negren idinusuṛen si 66 imelyan iseggasen-aya. Dɣa ɣef teɣzi n imelyan n lesnin, yebḍa ɣef waṭas n twaculin tiɣersanin, gar tid yettseyyiḍen d tid itetten leḥcic, d wiyaḍ ukud llan iprimaten, asellun yesdukklen amdan d waṭas n yibkan. Maca iprimaten mgaraden, llan imecṭaḥ, llan imeqqranen, ihi seg imeqqranen-nni i d-yeqqers umdan.\n\nTamhazt n wemdan\n\nYella da lɣilaḍ mucaɛen ideg ilaq ad d-nebdu. Tuget n medden seg wid ur nwala tussna si lqerb, deg tmettiyin akk n ddunit, qqaren ma seg yibki i d-nekka s tidet, amek armi ibkan n wassa ur ttuɣalen ara d imdanen ? Netta da llant snat n tlufa i ilaqen ad ttusegzint. Tazwara, anbeddal-a mačči d ayen i d-yettilin deg teswiɛt kan akka, d inig ameqqran deg imyaten n luluf n lesnin, ur iẓerr yiwen s wallen-is ma ur inuda ara deg ifuṣilen, imi yettili-d s leɛqel maḍi. Tin ɣer-s, mačči seg ibki-a n tura s yiman-is i d-iruḥ umdan. Ma d tura akka aɣersiw i ittemcabin maḍi ɣer umdan si tama tansudrant, d acampanzi (chimpanzé) i yettidiren deg Tefriqt, acku send ayen ara yilin gar 6 d 8 imelyan n lesnin, yella ujaddi-nneɣ yiwen. Meḥsub kra seg telmest-a i ɣ-icerkan yella wayen i d-yeḍran deg udus-nsen ; ladɣa taḍermist (mutation) i yerzan allaɣ, d tin i yellan deffir n tilin n wemdan, ulamma amdan-nni amezwaru yettemcabi ugar ɣer yibki.\nD acu, mi d-yeffeɣ si twacult tasnudrant iwumi qqaren homonidae, amdan yebda yettenkar ɣef sin iḍarren, yessemras allaɣ-is, ikemmel tamhazt-is deg waṭas imecwaren, segmi yuɣal d tawsit (genre) iwumi qqaren homo : dɣa yella : homo-habilis, uqbel azal n 2 imelyan n lesnin deg Tefriqt usammar d wenẓul (i isqedcen yakan times, yenjer ablaḍ d amrig yerna yeffeɣ si Tefriqt) ; homo-eretcus uqebel 1,8 imelyan, d netta i ikecmen Turuft ; ma ɣer tagara d homo-sapiens i d-yellan si 300 000 iseggasen, i yuɣalen yettxemmim s tidet, d nekni dɣa akken nella tura ; yella neanderthal ɣer tama-nneɣ deg tewsit homo, iɛac ula deg Turuft, maca winna yenger.\n\nTisura n tesnudert talayant deg tussna n temhazt\n\nIban, akken ad ɛeddint ṣṣifat si tsuta ɣer tayeḍ gar imudar, ilaq kan ad tili tanga ara tt-yawin. Aya ifhem-it Darwin, maca win i d-yeldin tifrat ɣer tmukrist-a i tikelt tamezwarut, d Uṭrici Mendel (1822 - 1884) i yellan d aqessis (prêtre), d acu yelha-d daɣen d inadiyen-a i iḥemmel, imi tuɣ yeɣra deg tfellaḥt . Dɣa d netta i igan llsas i tussna tamynut ara d-ilalen syin d asawen, iwumi neqqar tajinitit, ulamma imahilen-is ruḥen ttwattun acḥal iseggasen d wamek ɛawden gan-asen ccan. Lḥaṣun, d netta i d-yufan isuḍaf iwumi qqaren ara assa Isuḍaf n mendel, d ayen yerzan abrid n umcabi gar umudar d baba-s, neɣ jeddi-s, neɣ gma-s (deg yiwet n tsuta) atg. (ad d-nawi fell-as deg umagrad-iḍen). Yerna netta ɣef yimɣan i iga tirmitin-is, meḥsub d ajilban i yebda iteẓẓu-t ɣef waṭas n tikwal armi d-yessufeɣ igmaḍ ineggura.\nMaca wid i d-yesfehmen tajitinit s tidet, d Watson akked Crick deg useggas n 1953, asmi d-ufan amek yemmug w ADN s tseddi. ADN d alay asnudran aɣezfan, n uɣurmi (nayau) n tsilunin akked kra ivirusen, deg-s i yettwaxan yisalli ajini s wudem akimyan. Ihi ma zik imusnwen tuɣ zerrfen s tmuɣli kan d ufraẓ n termitin, seg yimir uɣalen sɛan tanga yettwallasen iɣer tcudd kra yellan d ṣṣifa yesɛa umudar, izemren ad ssrewsen seg telmest ɣer tayeḍ ; dɣa tura mačči kan d iusḍaf n Mendel i yuɣalen ttwazrawen s wudem ufrin, ssawḍen yimnuda fehmen yess ula d anda zedɣen kra n waṭṭanen yettɛeddin si tsuta ɣer tayeḍ, ayen ara iɛiwnen i uɛqal-nsen ɣas qbel talalit ; dɣa kka i ssulin ijinumen (génomes) n kra imudar. Ajinum d ayen i d-ijemmlen isallen ijiniyen icudden ɣer kra n telmest, win n wemdan fkan-t-id di 2003. Asmi t-srewsen ɣer win n yibki acampanzi ufan ttamcabin alamma d 99%, ayen yesswehmen lɛamma tamassnant, imi tilawt n temhazt tuɣal tban-d s wanzaten ufrinen, ur d-teqqim ara tettwaḍfar s ifuṣilen kan d tɣessiwin tiqburin, ladaɣa ma neẓra belli widak yettili lexṣas deg-sen ɣas akken ttaken-d isalli iqumen m’ara ilin.\nYerna am akken yenna Richard Dawkins , win yebɣan kan ad s-d-yessukes kra i tidet-a, ad iruḥ ad d-inadi taɣessa n wemdan ara yesɛun ugar n 8 imelyan di leɛmer ; d lmuḥal, imi amdan tuɣ ur yewwiḍ ara talɣa i nesɛa tura. Kifkif ula i iɣersiwen akk i nessen, aqjun neɣ awtul, ur ttafen iɣsan-nsen ala seg tilla-nni kan mi qqlen s tumelt-nsen n tura.\n\nTaɣbalut\nAblug n Samir Tighzert Timuɣliwin","num_words":2241,"character_repetition_ratio":0.026,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.221,"stopwords_ratio":0.025,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":34379.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tarka%20taberkant","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tarka taberkant d yiwet n tzitmurt n tarka meqqren iy nfufden deg Uruppa gar n iseggasen n 1347 d 1352 yenɣa azal n ⅓ neɣ ugar n 30% n imezdaɣ-is., dɣa tizitmura yecban tarka taberkant nfufdent deg yiwen n wakud ula di Asya d usamer adday ayen id yettaken amenni (lewhi) d akken tasakrart-a neɣ tazitmurt-a n Uruppa tella d amur seg tzitmurt tamadlant \n\nTarka taberkant d isekna-ynes ssisrigen-d (ttsrbbiben-d) Tyersinya tarkant igan d tabiktirt yettidiren deg tfekkiwin n temseɣẓaẓ\n\nAmezruy n tarka taberkant \nAnfufed n tsakrart-a yebda-d deg Asya talemmast maca inzan (ttbut) ɣef wanect-a ur banen ara ma d imdettiyen\n\nIsragen-is d tilmas-is\n\nIgemmuden-is\n\nẒeṛ daɣen \n Taserka\n Aṭṭan amanṭaṭ\n\nImniren \n\nAṭṭanen\nIsragen n tmekkest (ssebbat n lmut)\nIrwasen\nTarka\nTamrawt n 1340 di Uruppa\nTamrawt n 1340 di Asya\ntamrawt n 1350 di Uruppa\nTamrawt n 1350 di Asya\nTisekrarin tidawsanin n tsut tis 14","num_words":193,"character_repetition_ratio":0.085,"word_repetition_ratio":0.033,"special_characters_ratio":0.235,"stopwords_ratio":0.052,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":47433.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Amyag","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Kra n tɣawsiwin ɣef wemyag\n\n« Amyag d awal ifettin i lmend n wudem ». Dda Lmulud\n\nAmyag yesskan tigawt nexdem, taɣara neɣ addad n kra tɣawsa. Akka, amyag di tmaziɣt yebḍa ɣef sin isufar:\n\n amyag amagnu, yemmal dacu yexdem (neɣ ara yexdem) umeggay, am: yeffeɣ weqcic ; ssiwel i gma-k ; a d-yawi lɛar...\n amyag n tɣara, yemmal-d amek iga umeggay, neɣ addad-is, am: yugar ucerrig tafawet ; yettiwriɣ wudem-is ; ɣezzifit aṭas...\n\nAmyag ifetti s:\n\n talɣa tilawt: yella wayen i ɣef d-nettmeslay;\n neɣ talɣa tibawt: tigawt neɣ taɣara i ɣef d-nettmeslay ur telli wara, neɣ ur tt-temmed ara.\n\nLlan sin n yesmilen n yemyagen, mxallafen kan di tseftit:\n\n amyag alugan (anezmar), taseftit n yezri am tin n wurmir, kecmeɣ (izri), ad kecmeɣ (imal)...\n amyag arlugan (anammum), taseftit n yezri temxallaf ɣef tin n wurmir, nniɣ (izri), ad iniɣ (imal)...\n\nTalɣa taḥerfit, d tin n wemyag ur nefti wara, ur tesɛi wara imattren udmawanen, amedya: kcem, ali, ddu...\n\nTimeẓri, temmal-d amek teḍra tigawt, ma wezzilet, ma ɣezzifet, ma teḍra yiwet n tikkelt neɣ tettuɣal-d, ma temmed neɣ ala...\n\nAkud yemmal-d melmi teḍra tigawt.\nakuden n tseftit\n\nurmir ur yettuseqdac ara aṭas weḥd-s, di tigti s tzelɣa n yimal ad i ifetti. A t-naf kan di kra n isuka am: win yebɣan ad yečč, yečč ; qqimet ar azekka, truḥem...\n\nurmir (anaḍ) nesseqdac-it akken ad nmudd tasunḍa neɣ lewṣaya, amedya: awi-t yid-k! ; xdem tid lɛali a tent-tafeḍ...\n\nurmir (imal) nesseqdac-it akken a d-nessken ayen ara yilin ɣer zdat, tigawt mazal ur teḍri neɣ ahat ur tḍerru wara (imal = ad\/a + urmir), amedya: tameddit-a ad jbuɣ ɣur-s...\n\nizri nesseftay amayag deg yezri akken a d-nessken kra n tigawt neɣ n waddad iɛeddan, yemmden, amedya: yuli ; tusa-d ; werriɣit...\n\nizri ibaw, talɣa tibawt n wemyag deg yezri, amedya: ur yuki wara ; ur ẓriɣ s anda yerra...\n\nanaḍ ussid, talɣa tussidt n wemyag, amedya: ttali (ali) ; keččem (kcem)...\n\nurmir ussid nesseftay amyag deg wurmir ussid akken a d-nessken s umata tigawt i d-yettuɣalen, yettkemmilen, ur nemmid ara. Amedya:\n\n tigawt neɣ addad yellan imira, atan yettmeslay d gma-s.\n tigawt i d-yettuɣalen dima, s tasift i d-itekk yal ass.\n ṣṣifa yellan di kra n tɣawsa, anners yettɣar belxef.\n\nimattaren udmawanen\n\nAmyag, yeftin di kra n wakud, yeddes s umatar udmawan akk d ufeggag, tuddsa-yagi neqqar-as talɣa tamyagant. Amatar udmawan, yesskan-d anwa udem wuɣur yefti wemyag.\n\nTalɣa tamyagant turgamt = t + urga + mt, t - mt, imattaren udmawanen\nurga, afeggag n wemyag argu deg yezri\n\nImattaren udmawanen n yemyagen n tɣara am wid n yemyagen imugna, anagar deg yezri i mgarraden.\n\nAd tafem imattaren n yakk udmawen n tseftit deg imedyaten i d-nebder di taggara.\namaɣun\n\nAmaɣun d yiwet n talɣa n wemyag i nesseqdac mti yella umeggay d amassaɣ, amedya: d argaz-nni i d-yusan ; tusa-d tmeṭṭut-nni yettun mmi-s...\n\nAmaɣun d armeskil, ur ifetti wara, ur yettbeddil ara s ubeddel n tewsit neɣ n wemḍan. Yezmer ad yili d ilaw: inudan (izri), ara inadin (imal). Neɣ d ibaw: ur nezmir (izri), ur nzemmer ara (imal).\ntazelɣa n tnila\n\nNesseqdac tazelɣa n tnila d\/n i wakken a d-nmel s anda neɣ ansa i d-tekka tigawt.\n\nTazelɣa d tettweǧǧih tigawt ɣer win i d-yettmeslayen, amedya: iruḥ-d iḍelli (iruḥ ɣer win i d-yettmeslayen).\n\nTazelɣa n tesskanay-d belli tigawt terra ɣer win i d-isellen, neɣ terra ɣer wemkan nniḍen, amedya: iruḥ-n (iruḥ ɣer tama n win i d-isellen neɣ s amkan nniḍen).\nImyagen izelman\n\nImyagen izellumen ttwasilɣen seg yemyagen iḥerfiyen ama d imugna neɣ n tɣara. Ilugan n tseftit-nsen am yemyagen nniḍen.\n\namyag aswaɣ yettwasileɣ s wezwar n s neɣ yiwet seg talɣiwin-is sse, ssu... amedya: ssekcem (kcem), sluɣ (luɣ), ssider (ader)...\n\namyag amyaɣ yeskanayen amyebdal n tigawt: myuzzamen = mbadalen tuzzma (wa yezzem wayeḍ). Yettwasileɣ s wezwar n m neɣ yiwet seg talɣiwin-is: mye, myu... amedya: mbeddal (beddel), myezwir (zwir), myuṭṭaf (ṭṭef)...\n\namyag attwaɣ yeskanay d akken tigawt tettrusu-d ɣef umeggay. Yettwasileɣ s wezwar n ttu, ttwa, neɣ daɣen tt, mm, n, nn. Amedya: ttwakrez (krez), ttucudd (cudd), nnẓem (ẓem), mmečč (ečč)...\n\nNezmer ad nessileɣ azellum seg wemyag yellan yakan di talɣa n uzellum, d aya umi neqqar izelman izelman, amedya: ttunefk < nnefk < efk, ttuzenz < zzenz < enz\nKra imedyaten\n\nAmyag amagnu kcem\n\tanaḍ\tizri\tizri ibaw\turmir imal\turmir ussid\nnekk\t\tkecmeɣ\tur kcimeɣ ara\tad kecmeɣ\tkeččmeɣ\nkečč, kemm\tkcem\ttkecmeḍ\tur tekcimeḍ ara\tad tkecmeḍ\ttkeččmeḍ\nnetta, nettan\t\tyekcem\tur yekcim ara\tad yekcem\tikeččem\nnettat\t\ttekcem\tur tekcim ara\tad tekcem\ttkeččem\n\t\t\t\t\t\nnekni\t\tnekcem\tur nekcim ara\tad nekcem\tnkeččem\nkunwi\tkecmet\ttkecmem\tur tekcimem ara\tad tkecmem\ttkeččmem\nkunnemti\tkecmemt\ttkecmemt\tur tekcimemt ara\tad tkecmemt\ttkeččmemt\nnutni\t\tkecmen\tur kcimen ara\tad kecmen\tkeččmen\nnutenti\t\tkecment\tur kciment ara\tad kecment\tkeččment\n\n wali tafelwit n tseftit n wemyag kcem\n\n \n\n \n\nAmyag n tɣara imlul\n\tanaḍ\tizri\tizri ibaw\turmir imal\turmir ussid\nnekk\t\tmelluleɣ\tur melluleɣ ara\tad imluleɣ\tttimluleɣ\nkečč, kemm\timlul\tmelluleḍ\tur melluleḍ ara\tad timluleḍ\ttettimluleḍ\nnetta, nettan\t\tmellul\tur mellul ara\tad yimlul\tyettimlul\nnettat\t\tmellulet\tur mellulet ara\tad timlul\ttettimlul\n\t\t\t\t\t\nnekni\t\tmellulit\tur mellulit ara\tad nimlul\tnettimlul\nkunwi\timlulet\tmellulit\tur mellulit ara\tad timlulem\ttettimlulem\nkunnemti\timlulemt\tmellulit\tur mellulit ara\tad timlulemt\ttettimlulemt\nnutni\t\tmellulit\tur mellulit ara\tad imlulen\tttimlulen\nnutenti\t\tmellulit\tur mellulit ara\tad imlulent\tttimlulent\nAwal ɣef umyag n teqvaylit: \nAmyag d yiwet n taggayt tanejṛumt tagejdant i ɣef tvedd tefyirt. Di teqvaylit (tamaziɣt s umata), talɣa taḥerfit n umyag d anaḍ, deg udem wis sin asuf. Yis-s i d-tettili tekcimt deg usegzawal. Ad neṭṭef amedya n umyag aru:\n\nUdem wis sin asuf:\n\nImeqqimen udmawanen: \nDi teqvaylit imeqqimen udmawanen ilelliyen d wigi: \n\n-Asuf Amalay : nekk - keč - netta \n\n-Asuf Unti: nekk - kem - nettat \n\n-Aseget Amalay: nekwni - kunwi - nitni \n\n-Aseget Unti: nekwenti - kunemti - nitenti\n\nTaseftit n imyagen s teqvaylit: \nAder:\n\nAf:\n\nEḍs:","num_words":1462,"character_repetition_ratio":0.053,"word_repetition_ratio":0.007,"special_characters_ratio":0.257,"stopwords_ratio":0.031,"flagged_words_ratio":0.004,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":16892.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Abuneqqa%E1%B9%9B","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Centaurea calcitrapa et Carlina recemosa\nIsem-is s tefransist: Centaurée chausse-trape et Carline laineuse\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Ḥsek, Negar\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":49,"character_repetition_ratio":0.039,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.186,"stopwords_ratio":0.122,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":12610.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ce%E1%B9%9B%E1%B9%9Beg%E1%B8%8Di%E1%B8%8D","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Capsella bursa-pastoris\nIsem-is s tefransist: Bourse à pasteur ou capselle\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Imɣi ur n ttmačča \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":47,"character_repetition_ratio":0.124,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.205,"stopwords_ratio":0.128,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":12065.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tife%C9%A3wa%20n%20we%C9%A3yul","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Carlina acaulis\nIsem-is s tefransist: Carline acaule\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.141,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.207,"stopwords_ratio":0.167,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9354.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/A%E1%B8%A5eddad%20n%20lqalus","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Taddart n Lqalus tura trab. Qqaren ass-mi itt-mazal tebded, yella deg-s yiwen uḥeddad yesɛa cci, yerna ɣur-s tameṭṭut teẓiḍ di ṣṣifa.Yiwen n wass qqimen kra n lɣaci la heddṛen di tejmaɛt, inṭeq-d yiwen yenna-as :\n\n-Lemmer ad iyi-tcehdem, ad kkseɣ i uḥeddad tameṭṭut-is.\n\nNnan-as: \n\n– I kečč s lɛaqel-ik?\n\nYenna-asen: \n\n- Reggmet-iyi kan ar ad iyi-tcehdem. \n\nLɣaci reggmen-as( weɛden-as).\nIruḥ ar tejmaɛt n ccraɛ,yenna-asen:\n\n-Sliɣ i uḥeddad yebra i tmeṭṭut-is s tlata-fi-tlata. Ihi yekkes-as-tt ccraɛ. Aql-i nekk bɣiɣ ad tt-aɣeɣ.\n\nNnan-as : \n\n– D lmuḥal !\n\nYenna-asen belli ẓran medden.\n\nNnan-as : \n-Awi-d ihi inagan .\n\nIruḥ yewwi-d inagan-nni i as-ireggmen di tejmaɛt. Cehden-as. Tajmaɛt teḥkem belli tennebra tmeṭṭut n uḥeddad lqalus. Truḥ. Imir yuɣ-itt urgaz-nni. ɣer taggara uɣalen armi kksen i uḥeddad ula d tiferkiwin-is.\n\nTella di taddart n Lqalus yiwet n temɣart tegra-d weḥd-s, ur tesɛi ḥedd. Tewweḍ-d tefsut; bdan medden la teffɣen ɣer tferkiwin-nnsen. Ala tamɣart-nni acku ulac win ara teğğ deg uxxam-is . Ass-nni truḥ s aḥeddad tru-as. Yenna-as :\n\n-Ma tebɣiḍ ad am-ggeɣ ttawil?\n\nTenna-as :\n\n- D acu yebɣa uderɣal, a mmi? Yak d tafat…\n\nYenna-as :\n\n- Ad am-xedmeɣ tasekkart ara yetteskkiren axxam-im si beṛṛa.\n\nDi lweqt-nni tiwwura ttsekkirent kan si sdaxel. At taddart, akken walan tamɣart, mi tsekker tawwurt-is ad truḥ ar lexla mebla akukru. Imir bdan ad d-ttazzalen ɣer uḥeddad iwakken ad asen-ixdem tisekkarin si beṛṛa ula d nutni.\n\nyexdem-itent, maca mkul yiwet yuqem-as snat n tsura, yiwet yeğğa-tt ɣur-s, tayeḍ yefka-tt i bab-is.\nYiwen n wass amesbaṭli-nni d tmeṭṭut-is txuṣṣ-iten tmes,yenna-as i tmeṭṭut:\n-Ruḥ awi-aɣ-d cwiṭ n tmes sɣur uḥeddad .\nTenna-as :- Annaɣ! Anwa udem iyes ara t-qableɣ?\nYenna-as :- Nniɣ-am ddem aceqquf truḥeḍ.\nTruḥ. Mi tewweḍ tbedd, tegguma ad tqerreb. Aḥeddad iwala-d tili-s,yenna-as :\n-Qerreb-d.\nTenna-as : d nekk!\nYenna-as :- Nniɣ am qerreb-d.\nTenna-as :-Nniɣ-ak d nekk.Ur iyi-d-teɛqileḍ ara?\nYenna-as :- Ẓriɣ d kemm, qerreb-d.\nTekcem, tenna-as:\n-Acu la txeddmeḍ a bunnkuz ?\nYerra-as s tmeɣrut agi:(-uz-).\n\nXeddmeɣ i medden akk lxir\nnekk d aḥeddad si Lqalus\n\nUl-iw Yettagem ineqqel\nha-t-an di lhemm ur ixuṣṣ\n\nAd kwen-ttreɣ a lawliya\nAt Mraw akk d wat Ɛrus\n\nAqli la neğğṛeɣ azduz\nAy at Ṛebbi get-as afus\n\nTuɣal tmeṭṭut s axxam. Yenna-as urgaz-is:\n-Acu i m-id-yenna?\nTeḥka-as, tules-as-d ifyar i as-d-yenna uḥeddad. Dɣa yenna-as:\n-Tettakeḍ awal i butirgin! yeččur kan d awal...\nDi tama n Lqalus tella yiwet n taddart temsaɛdaw yid-s; wwḍen armi qrib i tt-xlan. Iruḥ yiwen n wass uḥeddad ɣer yimḍebbren n taddart-nni, Yenna-asen:\n-Ayen iḍran yidi teẓram-t.Tura ma tebɣam ad awen-zenzeɣ taddart, ad tt-texlum.\n\nNnan-as :\n \n-Amek?\n\nYenna-as : \n\n-Ilaq taɛessast-nwen mkul iḍ ad n-tqaraɛ s-axxam-iw; Mi d-twalam ɣer ṭṭaq ajajiḥ n tmes azzelt-d.\nYiwen n yiḍ aḍu la issafag iqremyad. Medden akk ṭṭsen. Aḥeddad yekker, yebda-d i taddart si ṭṭerf. Axxam iɣef iɛedda isekker-as tawwurt si beṛṛa.Yuli ɣer taɛrict n uxxam-is, yeddem tadla n yiɣlel, yessaɣ- itt, yessɛedda-tt-id si tṭaq. Aɛdawen walan-d ajajiḥ mebɛid, uzzlen-d s sslaḥ. Zzin i taddart si mkul idis, mekknen-as times. Tendeh, tleḥḥu armi d-yewweḍ s ixxamen imezwura n taddart.Laɛyaḍ yekker.Win yemmɣen ɣef timegḥelt, ad iruḥ ad d-yeldi tawwurt, ad tt-yaf tsekkeṛ si beṛṛa.\n\nAḥeddad n lqalus yerra-d ttar n wayen texdem deg-s taddart-is.\n\nAkka i tenger taddart-a n Lqalus.","num_words":750,"character_repetition_ratio":0.046,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.252,"stopwords_ratio":0.056,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6667.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tifert","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Cannabis sativa\nIsem-is s tefransist: Chanvre cultivé\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.14,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.206,"stopwords_ratio":0.176,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":10180.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ibiqes","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Celtis australis\nIsem-is s tefransist: Micocoulier\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.143,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.203,"stopwords_ratio":0.2,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6380.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Arjaknu","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Centaurea acaulis\nIsem-is s tefransist: Centaurée sans tige\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Arjaken, Uzag\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":42,"character_repetition_ratio":0.137,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.201,"stopwords_ratio":0.167,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9310.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Azemmun%20%28im%C9%A3i%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Centaurea diluta subsp. algeriensis\nIsem-is s tefransist: Centaurée d'Algérie\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Azemmun, Tazemmunt \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":45,"character_repetition_ratio":0.131,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.197,"stopwords_ratio":0.156,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6711.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ittim","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Centaurea melitensis\nIsem-is s tefransist: Centaurée de Malte, Croix de Malte\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: ithim\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt: Akatkat (Tergi)\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":52,"character_repetition_ratio":0.13,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.204,"stopwords_ratio":0.135,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":10993.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/TypeScript","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"TypeScript d tutlayt n usihel sufella n JavaScript i tt-yesnulfan Anders Hejlsberg (Microsoft). Beɛd la compilation TypeScript yettuɣal Javascript deg yiminig.\n\nTypeScript vs Javascript\n\nTtipaj\nDeg JavaScript ulac Ttipaj, seddaw egzampl anda la tawuri addition tqebbel kulci (number, string...etc.) :\n\n function addition(x, y) {\n return x + y;\n }\n\naddition(3, 2) ad yefk 5, addition(3, 'toto') ad yefk '3toto'.\n\nS TypeScrit, nezmer ad nerna les Types akken ur nezmir ad nɛeddi ala number :\n\n function addition(x : number, y : number) : number {\n return x + y;\n }\n\nWin yesseqdacen addition s Typscript ur yezmir ara ad yessawel addition(3, 'toto').\n\nTutlayt n usihel","num_words":152,"character_repetition_ratio":0.082,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.289,"stopwords_ratio":0.02,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.937,"perplexity_score":37942.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Salesforce.com","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Salesforce.com d tarmist n software ixelq-itt Mark beniof g 1999, nettat mechur s CRM ines.\n\nSservisat \n\nSalesforce d CRM g lCloud. \nForce.com d platform n usihel g lCloud, tesseqdac Apex i lBackend, VisualForce i lFront. \nAppExchange d ssuq n plugins i CRM Salesforce neɣ Force.com.\n\nTasenselkimtTarmist","num_words":83,"character_repetition_ratio":0.03,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.22,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.772,"perplexity_score":26018.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tafra","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Centaurea Pubescens\nIsem-is s tefransist: Centaurée saharienne\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Tafrat, Timerid \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":39,"character_repetition_ratio":0.133,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.195,"stopwords_ratio":0.154,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9015.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tafrat","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Centaurea seridis, Centaurea pubescens\nIsem-is s tefransist: Centaurée à feuilles de laiteron\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Tafra\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":44,"character_repetition_ratio":0.13,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.191,"stopwords_ratio":0.136,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":12488.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%C6%94lilu","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Centaurium erythraea\nIsem-is s tefransist: Petite centaurée\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Marzagu\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":42,"character_repetition_ratio":0.141,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.192,"stopwords_ratio":0.167,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7511.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ayefki%20n%20te%C9%A3yult","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Cerinthe Major\nIsem-is s tefransist: Grand mélinet\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Tiddi n weɣyul\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.131,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.208,"stopwords_ratio":0.184,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":10685.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tisfuccatin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Asplenium ceterach\nIsem-is s tefransist: Doradille d'Espagne\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan\n\nLeṣnaf nniḍen\n\nIsseqdac","num_words":43,"character_repetition_ratio":0.128,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.203,"stopwords_ratio":0.14,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8935.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Mka%C9%9Bka%C9%9B","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Chaerophyllum temulum\nIsem-is s tefransist: Cerfeuil penché\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.136,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.195,"stopwords_ratio":0.167,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7084.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tibbi","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Chenopodium murale\nIsem-is s tefransist: Chénopode des murs - Senille\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Waktun\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":41,"character_repetition_ratio":0.135,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.199,"stopwords_ratio":0.171,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9837.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tibidas","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Chenopodium bonnus-henricus\nIsem-is s tefransist: Chénopode du bon Henri, Epinard sauvage\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: ibides \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":46,"character_repetition_ratio":0.131,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.197,"stopwords_ratio":0.13,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8133.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Nuriya%20Ben%C9%A3ebri%E1%B9%AD-Rem%C9%9Bun","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Nuriya Benɣebriṭ-Remɛun d tasertayt tadzayrit tlul g 5 Meɣres 1952, seg 5 Mayu 2014 ar 1 yebrir 2019 nettat tella d taneɣlaft n ussegmi n Lezzayer.\n\nSend ad d-tuɣal taneɣlaft, tella ttetwellih CRASC (Centre national de recherche en anthropologie sociale et culturelle).\n\nGma-s n jeddi-s, Si Qeddur Benɣebriṭ, yella yiwen seg imdanen i d-yesnulfan Tamezgida n Paris.\n\nIgerdasen \n 1973 : Lisans g Tasenmettit (Wehran).\n 1977 : DEA (neɣ Master 2 n tura) g Tasenmettit n ussegmi (Wehran). \n 1982 : Doktora g Tasenmettit n ussegmi (Pari 5).\n\nIsnugden \n\n L'avenir des sciences sociales dans le monde arabe, édité et présenté par: Sari Hanafi, Nouria Benghabrit-Remaoun et Mustapha Mejahdi, Centre d'études de l'union arabe, Centre national de recherche en anthropologie sociale et culturelle et l'Association arabe de sociologie, 2015, 493 p.\n L’École: enjeux institutionnels et sociaux, Crasc, 2013\nLa difficile articulation formation professionnelle\/emploi, p. 361, éd. Karthala, 2010 \n Le système LMD (Licence-Master-Doctorat) en Algérie: de l’illusion de la nécessité au choix de l’opportunité, JHEA\/RESA Vol. 7, 2009\n L’Algérie 50 ans après. État des savoirs en Sciences Sociales 1954-2004, dir. Mustapha Haddab, Oran, éd. CRASC, 2008, \n Enfance et socialisation, Revue algérienne d'Anthropologie et de Sciences sociales, p. 11-133, 2008\n Le préscolaire en Algérie: état des lieux et perspectives, p. 270, 2005, \nOù va l'Algérie, ch. 13, École et religion, p. 289-302, éd. Karthala, 2001, \n L’école algérienne: transformations et effets sociaux, Casbah, 1998\n Rapports à l’institution scolaire chez les lycéens de terminale, Revue Insaniyat, p. 39-52, n°6, 1998\n Enseignement pré-scolaire: histoire d'un statut, Urasc, 1992\n\nTameddurt\nTasertit","num_words":386,"character_repetition_ratio":0.054,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.287,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.863,"perplexity_score":21334.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Abyannu","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ač yiɣef n usuggas, seg wuduf n Muḥeṛṛem ar ass fayd (wis) mṛaw di uyur, tiddar n At Mẓab tteggent tfaska n \"Abyannu\" niɣ \"Αbyahannu\": d igget tfaska tus‑aneɣ‑d seg zik n zik, tteggen-asen-tt midden i tarwa tazdadt. Mi wannan (nekḍen) ass seg wussan deg yigget si teddar, ad aznen i at ɣer‑sen d at weɣlad: \" Iwat int-asen i tarwa-nwem ad d‑asen ass n wayflani ad ggen yid‑neɣ Abyannu!\" Ihi, mi yiweḍ wass‑nni ad d-asen imar‑a ayen tarwa ssya d ssya, ad gerwen ay ulun (akk) di teddart-nni, ad d-bbin ayen at teddart ad ssun cra s ddaw yimi n itran (cebbak), asen‑wcen i yicidwan (irbaten), ač yigg si‑sen, bessi (imik) n ibawen, bessi n kawkaw niɣ n tcicet (lluz), bessi n temziḍin n wejḍiḍ (leḥlawi n ubuɛud) niɣ ucin‑as d lgaṭu, bessi dex n ikeṛṛayen ma llan, bessi n ssukker, ač yiggen d wayen i yexs ad yegg.. Asen‑ccaṛen d aweḥdi (mliḥ) uṛan‑nsen d yixemmalen n tcebrin‑nsen d iɛebban‑nsen, ač arraw yqas ad ycemmeṛ ujar n aytma-s... Ihi, ad alin imar‑a ay ulun ɣer nneǧ‑wadday (aswir unniǧ n wexxam) as‑nneḍen i weyder n lsas (cebbak) ad ntan ssenǧuǧuyen uṛan‑nsen d wayen i d-cemmṛen, cennun qqaren: \"Aaabyaaa haaa nnuuu.. lalla-nnu, ṣadaq-ḷḷaaah wa tɛallaaa... Haay!\" (awal‑a ɣer At Izǧen, maca ač yiɣrem d way i qqaren midden‑s). Ihi, tarwa ad qqimen cennun iwalen-nni ttɛawaden‑ten, rennin ujar d ujar aẓagga,... aaar mi nnan \"Haay\" taneǧǧarut, timirt-nni kan, ad d‑klin (ad d‑ggren) akk ay i gerwen deg fassen‑nsen! Ad at‑cetteḍen ɣer uǧenna ad d‑yuḍa ɣer wadday seg yimi n itran am wenẓar. Ttwannan akan s tiṭṭawin‑nsen, ur yettessen bab‑s melmi ɣ ad klin m'ur yelli yid‑nsen. Mi klin, ad zzelen mzawren tisunan ɣer wadday, ɣer wassu (taferracit) i asen‑ssun ddaw yitran, ad wḍan ɣef wayen ifsan di‑s gerrwen‑t, d netnin ttferɛenen ḍessen, taneǧǧarut, ad wcen akk ayen i gerwen i At teddart‑nni, asen‑t-ẓunen (bḍan) d tizgibin d timeẓyanin ač iggen yaɣ tunt‑nnes (tnuba) yeẓwa ɣer‑sen d netta yesba yettgeẓgeẓ... yettjur yeqqar deg wul‑nnes : Awissen mani ɣ ad yili Abyannu n uzečča ?\n\nUlsen At zik ɣef tenfust n Abyannu, yella wa iqqaren : tedwel ɣer yimar n Baba-nneɣ Νuḥ Aser, seg mi yersu uɣerrabu‑nnes tamurt teqqur, yegrew bnudam d imudar i d‑usin yid‑s akk, yebbi‑d yenta yekli‑asen‑d si uǧenna n uɣerrabu ayetli d wuccu i d‑iwin yid‑nsen,... ilin ttezzlen, ttnaqqan, ač umexluq yettebbi tunt i yili.., ilin icidwan deɣ netnin ttbibizen ɣef‑s ar as‑ttinin s yiles‑nsen ukrid: \"Abi a Nu, Abi a Nu, Abi a Nu, ...\" (Awi-d a Nuḥ). Ur nessin n tidet niɣ uhu.\n\nAmezwar n Muḥeṛṛem, qqaren midden twatra n yiɣef n usuggas. Mi tudef Taɛacurt (ass n mṛaw di uyur), ad d‑kkren midden zik s yiḍes, ad ssirden s waman n Tzuggart (ssedret) i tewwet tafuyt, ad ɣren ibedduren n Uyuc ɣbecca‑nni, ggen twatra, wcen Slam jar‑asen d wi mlilen akk deg wass‑nni, ẓwan ɣer tenḍal d tiǧrarawin, irǧazen - tisednan - tarwa, bac ad mmektin imriwen‑nsen d ilmeɣriwen illan ass‑a ddaw ucal... mmektin i yella zeddiɣ (mazal) ad ten‑ḍefren tarzeft ula muqqel mennect i zedɣen di Tdunnit.\n\nAbyannu amimun. Ar yimal, ters‑d tnemmirt.\n\nBanuḥ Nat Ḥemmi Nuḥ, \n\nTiniri n Warglen, Dujambir 2012.","num_words":767,"character_repetition_ratio":0.036,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.249,"stopwords_ratio":0.022,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":22587.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Asqamu%20Unnig%20n%20Timmuz%C9%A3a","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Asqamu Unnig n Timmuzɣa ( s tfransit: le haut commissariat à l'amazighité ) d timrslt takadimit tunṣibt nna iswurin g yigr n tdelsa tamaziɣt deg tmurt n lezzayer; ittuskr ass n 27 mayyu 1995. d timrslt tunṣibt tamzwarut yusin anzgum n tmaziɣt. teṭṭfat i uslway n dzayr nna tt isskrn dffir asalag n uqrab, tfransist ( la grève du cartable), nna gan inlmadn iqbayliyn. aslway nns amzwaru d muḥḥnd u yidir ayt ɛmṛan sg 1995 ar 2004. dɣi illa ɣifs yusf miraḥi.\n\nilla g tmaẓunt n dzayer. tawuri nnes assider n tutlayt, tamagit, taɣrma tamaziɣt. D netta i iṭṭfurn asslmd n tutlayt tamaziɣt di lezzayer. da issufuɣ awd kra n idlisn ɣef tmaziɣt d idels amaziɣ s umata.","num_words":151,"character_repetition_ratio":0.025,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.231,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.677,"perplexity_score":68242.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Wazedduz","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Coleostephus myconis et Glebionis coronaria\nIsem-is s tefransist: Chrysanthème de mykonos et Chrysanthème des jardins\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":48,"character_repetition_ratio":0.119,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.184,"stopwords_ratio":0.104,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":15409.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Rezayna","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Coleostephus myconis \nIsem-is s tefransist: Chrysanthème de mykonos \nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Wazedduz\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nLeṣnaf nniḍen\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.125,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.194,"stopwords_ratio":0.15,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":13021.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Timer%E1%BA%93uga","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Cichorium Intybus\nIsem-is s tefransist: Chicorée sauvage\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Tiffaf\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.134,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.191,"stopwords_ratio":0.175,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6491.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/A%C9%A3eddu%20n%20we%C9%A3yul","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Cirsium arvense\nIsem-is s tefransist: Chardon des champs\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.139,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.203,"stopwords_ratio":0.162,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8087.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tuzzalt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Cistus monspeliensis\nIsem-is s tefransist: Ciste de Montpellier\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.14,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.188,"stopwords_ratio":0.189,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7957.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tam%C7%A7eradin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Clematis cirrhosa ou Clematis flamula\nIsem-is s tefransist: Clématite à vrille ou Clématite brûlante\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Tuẓẓimt, Azanzu\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":54,"character_repetition_ratio":0.12,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.19,"stopwords_ratio":0.13,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":14251.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ame%E1%BA%93%E1%BA%93u%C9%A3%20n%20weqjun","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Cynoglossum creticum\nIsem-is s tefransist: Cynoglosse de Crête\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":42,"character_repetition_ratio":0.134,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.197,"stopwords_ratio":0.167,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9246.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tamurt%20umazi%C9%A3","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Amezruy : ayen ur gan lejdud i tmaziɣt\n\nAbrid i d-wwin Imaziɣen deg umezruy d yiwen seg wid yeččuren d tasḍiwin, maca tikwal yessewham s kra n lexṣas i nezmer ad d-nessukkes, ladɣa deg wayen yerzan tutlayt d tsertit.\n\nDi tilawt, ulac Amaziɣ yefkan azal s tidet i tutlayt-is uqbel lqern wis 20, ula deg talliyin mi ḥekmen nutni s yiman-nsen. M’ara nẓer kan belli tamaziɣt (s tantaliwin-is yemgaraden) ur tuɣal d tunṣibt di kra n tmennaṭ deg wakal-is segmi d-tella armi d aseggas n 2011 deg Lmerruk syin teḍfer-d Lezzayer, yewwi-d ad nefk tuttra tabɣast i iman-nnneɣ u ad d-nqirr anda « ḍelmen » lejdud-nneɣ.\n\nTallit n teglest\n\nYuɣ lḥal, am akken i ten-mazal ar tura, Imaziɣen si zik ttwassnen s tsefkt i sɛan ɣer tutlayin seg wasmi ttwassnen deg umezruy (ladɣa gar Iṛuamniyen d Igrigiyen), meḥsub isehel-asen ulemmud n tutlayin n lǧiran-nsen. Meslayen tafiniqit n Qerṭaj iwumi qqaren tafuniqt, talaṭinit, tagrigit, taɛrabt, tafransist, d tiyaḍ di kra n talliyin am tsepenyult. D acu, aya d ayen i ten-yeǧǧan, ma nenna-d akka, ad rren ayla-nsen ɣer ṭṭerf. Yuɣ lḥal gar yegduden imezwura iɛucren Imzaiɣen, d Iqerṭajiyen i ten-id-iqerben ugar di tmennaṭ n tmanaɣt Tunes n tura. Ihi s Masensen s Sifaqs llan d imdukal-nsen, deg yiwet akken n tallit. Cerken yid-sen kullec, mɛucaren deg twaculin, uqmen assaɣen ara d-nini assa d isertanen ; dɣa yiwen am Masensen i yesseḥbabren ɣef tgelda-s amek ara twenneɛ, yeddem aṭas seg termit Iqerṭajiyen i d-wwin nutni sɣur lejdud-nsen Ifiniqen, ladɣa ayen yerzan tafellaḥt d tnezzut, maca yesseqdec ula d tutlayt-nsen tafuniqt i yuɣalen d tin i d tunṣibt ama deg uɣrem-is neɣ di tmanaɣt-is Cirta s umata, tugart ma llan ibeṛṛaniyen, ulamma tezga tmaziɣt deg ugdud.\n\nD tidet, uran s tfinaɣ imiren, maca mačči d iḍrisen, d ismawen kan akka d wwalen ifriḍen i ttarran yess tikwal ɣef yeɣraben ifakanen, ixxamen unṣiben, iɣran ttawin yemnayen, d wayen nniḍen ; yerna dima tettili ɣer tama-s tfuniqt neɣ talaṭinit syin ɣer da. Lejdud-nneɣ deg leqrun-nni lemden tutlayin i d-nenna, uran yes-sent idlisen am Ḥiemfsal wis sin i yuran s tfuniqt, agellid Yuba wis sin i yuran s tlaṭinit, d wiyaḍ i d-iḍefren syin d asawen am Ufulay (lqern II ), d ugerram Ugustius (lqern wis IV), maca widak banen, imi llan seddaw tecḍaṭ n Ruma.\n\nAkken i kemmlen deg tallit Iwandalen d tin Ibizanṭiyen, ma d tawaɣit tasnilsant tameqqrant teḍran-d mi d-wwḍen Waɛraben. D acu aɣbel mačči deg ukeččum n imhersanen i yella kan, acku dayi ilaq ad d-nesmekti yiwet n tidet tamazrayt i ntettu nekni s Imaziɣen, yerna llan wid ur tt-nessin.\n\nTallit tanammst d ukeččum n Waɛraben\n\nIhi mi d-wwḍen Waɛraben akal n Tmazɣa seg unṭag amezwaru n useggas 647, yuqeɛ-itt imenɣi, qqlen ṭṭfen tamurt. Maca yewweḍ-d lweqt anda ɛawden Imaziɣen refden-d iman-nsen, ladɣa deg tama umalu, ɛewwlen ad kksen azaglu n ddula Tamawit (Omeyyades) d uqerru-s deg Dimecq, yerna ssawḍen rnan Aɛraben imawiyen, tugart segmi tt-gezmen di rray ad sen-lḥun s tin n ddin i ḍefren segmi sen-teffeɣ afus, meḥsub win n tneslemet, maca deg terkent Ixerriǧiyen i d-yerran azalen n teɣdemt yettwaɛfsen si tazwara ; yuɣ lḥal asɣan n tneslemt ur d-yeqqar ara belli d Aɛrab kan i ilaqen ad yeḥkem, ihi s wakka i sellmen Yimawiyen imi si tama-iḍen ur d-grin ara ǧehden am zik.1\n\nDɣa din i tella tuzzma deg Imaziɣen, acku deg wayen ara nadin ad reṣṣin ayla-nsen s tidet, tamagit-nsen i yebnan ɣef tutlayt uqbel ayen nniḍen, kemmlen ɣlin deg texfet n ddin i tikelt-iḍen. Nenna-d si tagara n lqern wis VIII, amur ameqqran n Tmazɣa yegra-d ɣer yimawlan-is, ternuḍ ula d Landalus i ṭṭfen i ṭṭfen yemslemn di Spanya, ala deg Tunes de Libya i qqimen cudden ɣer Usammar aɛrab imi aṭas i istqerren din n Waɛraben i d-yekkan si teqbilt n Ɛuqba ben Nafeɛ. Ihi ɣas akken, wid i d-yerran timunent-nsen, mi kkren sbedden iwunak imezwura, d ibeṛṛaniyen i rran d Iqerra ! Akka, wid yellan deg tama n Merruk n tura d Idris amezwaru i d-irewlen si n tmurt taɛrabt i sbedden m’akken i sen-yenna yeqqers-d si twacult n nnbi Muḥemmed, Ibaḍiyen n Tihert ssulin Ibn Rustom afarsi, imi t-tuɣ deg ubrid-nsen amasɣan i yella. Dɣa kullec ikemmel ileḥḥu s tutlayt n Leqran ; am widak n teglest, Imaziɣen n tallit tanammast werǧin i meyyzen ad arun s tutayt-nsen, d tutlayt-iḍen tabeṛṛanit i d-yernan teṭṭef-d agnes. Ulamek ara nini d lbaṭel i yeḍran fell-aɣ, imi lawan-nni d Imaziɣen i iḥekmen ; ula d ddulat i d-iḍefren : Ifaṭmiyen, Iziriyen, Iḥemmadiyen (di Bgayet !), Imweḥḥden, Imurabḍen, Izeyyanen, Iḥefṣiyen ; neɣ di tama n Merruk daɣ : Iminiren d i Iseɛdyen d Iwaṭṭasen, uqbel ad tt-ṭṭfen Yeɛlawiyen si 1631 ar tura… kemmlen ttarun arraten-nsen d tebratin s taɛrabt.Yerna mačči d ayen kan ; ula m’ara yili d Amaziɣ i d sselṭan neɣ i d ageldun, yettɛerrib isem-is am akken uɣen tannumi wid yessezwirin tineslemt deg ukersi-nsen ; amedya seg wid yettwassnen, d aḥemmadi Nnasir ibn Al-anas ibn Ḥammad (1062-1088) i yerran Bgayet d tamanaɣt-is, imi di tilawt isem-is Anzir. Maca ur ilaq ara nenker, ulamma drus, llan kra i yeǧǧan isem-nsen am Yeɣmurasen di Tlemsan (1206 – 1283), ɣas akken yerna-yas « Ibn Zeyyan » nni. Nnan-d belli Utumert n waṭlas amerruki (- 1130), imsebded n ddula n Imweḥḥden, i isemman i iman-s Ibn tumert, yura sin yedlisen-is \"Lɛaqida\", d “Lmurcid” s tmaziɣt, uqbel ad ten-yessuqel ɣer taɛrabt.\n\nLimaṛa i d-yeǧǧa ddin deg Tmazɣa d taẓegzagt; imi ɣas akken tantaliyin timaziɣin ssawḍent ddrent deg ugdud akken ilaq, deg timawit kan i qqiment. Nnig wakken, imeyyazen n lweqt-nni mačči kan uran s taɛrabt, wten ula fell-as akken ad tt-ssjehden, am Ibn Jerrum i d-yeǧǧan tajerrumt taɛrabt i yesɛan azal ar assa ɣur ikadimyen aɛraben, si lqern wis XIV.\n\nSeg Iṭerkiyen ɣer Ifransisen\n\nMa segmi d-kecmen Iṭerkiyen, kra din yensa deg tmazɣa talemmast, imi Lmerruk n tura ur tt-wwiḍen ara. Deg idurar ur tesɛiḍ w’i yessnen ad yaru ala kra n lecyax iteṭṭfen ɣer yiman-nsen, ladɣa imṛabḍen i d-ikecmen tuɣ tamurt taqbaylit, imi di lawan-nni win yessnen acemma taɛrabt yerna yeḥfeḍ kra n tsurtin, d win kan i d amusnaw, nnig-s ulac. Yuɣ lḥal widak ur ttjerriden ula d asefru ma yella-d, ɣas d adekker i yettdekkir bab-is. Akka i zedrent tmeslayin timaziɣin seddaw uzaglu n taɛrabt i d-ssusen wat tmurt s yiman-nsen. Armi d-tekcem Fransa i bdan mehhzen lumuṛ ulamma deg snat tamiwin tinemgalin. Imi si tama tamharsa tafransist tɛewwel-d ad tɛerreb akk Tafriqt Ugafa, aya d ayen ibanen, s yismawen i tbeddel d tnariyin taɛrabin i tesbedd di yal amkan, dɣa ula d inmezrayen-nsen imeqqranen am Stéphane Gsel cehhden-d ɣef akka. D acu si tama nniḍen, si tallit-is i d-tebda tira n tmaziɣt. Ɣas deg tazwara d ayen ikecmen kan iswi-nsen astaritiji, imi akken ad ẓẓlen aḍar akken ilaq yewwi-d fell-asen ad ssnen tutlayin akk n tmurt, ama di Lezzayer neɣ di Lmerruk. Maca tuɣḍadin n unadi deg tutlayt-nneɣ d usekcem-is deg tira, d tid i s-yerẓan asalu i tikelt tamezwarut sɣur ifransisen, gar ibabaten imellalen, iserdasiyen, d wiyaḍ.\n\nDɣa Adolphe Hanoteau (1814- 1897), ajiniral i yuran s teqbaylit gar imezwura maḍi tagara n lqern wis XIX, yetewhhem asmi inuda deg tmurt n Leqbayel ad s-d-mlen ma yella kra n wedlis yuran si zik deg tmennaṭ-a, ur yufi ula d tajridt ufus ! Yerna ula mi yesteqsay imdanen, ur yefhim ara amek armi ur d-yegri wayen ara s-d-ḥkun ɣef kra n taluft ibeɛden deg wkud ; meḥsub taktawt-nneɣ tanbazt ɣas in’as teqqim d tilemt. « Werǧin ẓriɣ aɣref ur d-necliɛ deg umezruy-is am Leqbayel. » i yenna deg tezwart n wedlis-is anda i d-iḥawec isefra d ccnawi. Dɣa ma yenna akka, mačči d astehzi, d lewhayem kan i yewhem. Imi di tilawt, Leqbayel neɣ Imaziɣen nniḍen, mačči d tasmuḍi i semmeḍ wul-nsen ɣef wayla-nsen maca d tira i ten-ixuṣṣen. Tidet kan, ɣef igiman n lesnin, cehhden-d fell-aɣ ibeṛṛaniyen amek i nfaz deg waṭas n taɣulin, am tid n nnif, tabɣest deg umennuɣ d wazal nettak i wakal ajaddi, atg. Maca deg wayen yerzan idles, tafawet meqqret, yerna ssebba mačči dima sɣur imhersanen i d-tekka.\n\nImaziɣen ass-a\n\nCcwi kan seg Iṛumiyen-nni imezwura, deg tmennaṭ taqbaylit uɣalen kkren-d Leqbayel s yiman-nsen mi ifat ufan ttawil n tmusni, si Bulifa ɣer Mɛemmri armi d wid n tura. Assa taqbaylit teɣrem-d acḥal seg wayen i tesɛa d lexṣas. Segmi s-bedden imeɣnasen imezwura i iḥebbren ladɣa i tmawalt tatrart i sbuɣren acemma, tuɣal treffed iman-is kra kra. Yerna mačči d lmuḥal ad nqaḍeɛ wiyaḍ deg yal taɣult. Amedya meqqren deg tutlayin yellan am ayla-nneɣ deg tgellelt, i ilaq ad nmuqel, d win n tɛebrit n Isryil. Imawlan-is skeflen-tt-d si tillas n wakud, anda tella ur tettwaseqdec ala deg ddin d wayen icudden ɣur-s, tura uɣalen sɣarayen yess ula d tusniwin ɛlayen. Awi-d kan lebɣi ad yezdeɣ ulawen u ad ggten imeɣnasen icuban wid yellan yakan, ara d-iɛiwnen yal wa deg uḥric-is, dɣa ayen i ɣ-iruḥen ɣef tizi n leqrun nezmer ad t-id-nerr di kra n tnemrawin iseggasen kan.\n\nYerna tura yettuḥettem fell-aɣ ma nebɣa ad tidir tutlayt-nneɣ ula deg umeslay kan. Amedya deg tutlayt taqbaylit, ma zik lejdud ur uran ara, iles-nsen yezga d amaziɣ, tugart deg idurar, seg wakken ur yelli wayeḍ ara s-yekksen amkan… tura d tuggza-iḍen i ɣ-yeggunin. Si tmunent ɣer da, taɛrabt tekcem iɣerbazen deg tudrin, wid yettmeslayen ala s tmaziɣt, am tyemmatin i tt-iḥerzen zik si tsuta ɣer tayeḍ, uɣalen heddren daɣ s tefransist d taɛrabt ; yeshel ihi maḍi ad ruḥen wawalen ma ulac ajerred-nsen deg idlisen. Acku ɣas yebda uselmed n tmaziɣt yettaɣ tagnit, ma ur tewwiḍ ara d tutlayt tamezwarut n tɣuri anda i tella d tutlayt tayemmat, yewɛer akken ad teḥrez tallunt i s-tekksent tiyaḍ si yal tama. Wa d addad n teqbaylit kan, maca d ayen yerzan tutlayin nniḍen akk timaziɣin, am tcelḥit (Merruk) d tcawit i yettwaḥersen deg temdinin armi uɣalen kra imeḍqan tenger maḍi tmaziɣt deg-sen.\n\nSamir Tiɣzert","num_words":2111,"character_repetition_ratio":0.027,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.219,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":32865.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/A%C9%A3lan","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Wa d tukkist seg usarag i d-yefka Ernest Renan ass n 11 meɣres 1882 deg tesdawit taparizyanit n La Sorbonne.\n\nAɣlan d iman, d tigejdit taruḥanit. Snat n tɣawsiwin, deg tidet, i d-ibennun iman-a, tigejdit-a taruḥanit.\n\nYiwet attan deg zik, tayeḍ tezdeɣ tura. Yiwet tessezdi imdanen s waṭas n yismektiyen i yesɛan, tayeḍ d lebɣi n tura, d lḥir n tudert akken jmiɛ, d lebɣi n ukemmel n werfad s igenni ayen i ɣ-d-ǧǧan imezwura yessezdi-aɣ. Amdan, ay imdanen, ur d-yesnulfu ara. Aɣlan am wemdan, d leqrar n waṭas n leqrun n leɛtab,n yiseflan, n tayri. Taẓẓalit i yimezwura d azref ur nezmir ad t-yekkes yiwen; d lejdud i ɣ-d-ifeṣṣlen akken nella akka tura. Amezruy, irgazen, iseɣ is-s ara nzuxx, d wi i d sɛaya n yemdanen akken ad snernin tikti n weɣlan-nsen. Amezruy i ɣ-yessizwiɣen udmawen-nneɣ i ɣ-yezdin seg zik, lebɣi i ɣ-icerken akka tura, asbeddi n temsal timeqranin s tiwizi, lebɣi n ukemmel seg webrid-a, atan d acu ilaqen i waken ad nili d aɣref. Nettzuxxu s leɛtab i neɛteb, s ideddicen i ɣ-iqerḥen. Nḥemmel axxam i d-nebna, win ara-d-neǧǧ i yineggura. Ccna n Sparte: “Aql-aɣ d ayen tellim, ad nili d ayen tellam”, ɣas akken d afessas, d netta i d imseɣret n yal tamurt.\n\nZik, d ttrika n zzux d ndamat i ɣ-yezdin, azekka d yiwen n webrid ara nawi, lqerḥ, taḍsa, tirga i ɣ-yesdukkulen, atan wayen yifen assezdi n ladwan d tlisa i sbeddent tikta tistratijiyin; atan wayen nfehhem ɣas nemxallaf deg ccetla d tmeslayt. Nniɣ-d seglinna: “lqerḥ i ɣ-yesdukklen”; ih, lqerḥ yesdukkul ugar n lferḥ. Ladɣa ismektiyen n tmura, leɣbayen ifen nezzeh lerbaḥ, axaṭer ttḥettimen-aɣ ad nili ɣer yidis n tmurt, slalayen-d tadukli gar-aneɣ.\n\nAɣlan, ihi, d tiwizi meqqren, i d-yettlalen seg yiseflan i nefka d wid daɣen ara nefk sya d asawen. Aɣlan yeḥwaǧ iḍelli, dacu kan assa yeḥwaǧ yiwet n tɣawsa s wazal-is: aqbal d lebɣi n tidet n ukemmel n tudert jmiɛ. Amdan yessefk ad iwekked tudert-is yal ass, akken daɣen aɣlan, tudert-is d tifranin n yal ass. Deg usettef n tekta i wen-d-mliɣ, aɣlan ur yugar agellid deg wezref ad s-yinin i taddart “Kemm d ayl-aw, ad kem-awiɣ”. Ɣer-nneɣ, taddart d imezdaɣ n weɣlan, axaṭer ma yella win yessefk ad ncawer deg taluft-a d amezdaɣ, d netta i ilan azref. Aɣlan weǧin deg lfayda-s assezdi neɣ tuṭtfa n tmurt sennig wul-is. Lebɣi n tmura, ulac akk ayen nniḍen, d netta kan i d llsas, d netta kan iɣer yessefk ad d-nettuɣal yal tikelt.\n\n(…)\n\nAd siwezleɣ awal, ay atma. Amdan ur yelli d akli n ccetla-s, n tutlayt-is, neɣ n ddin-is, n wamek ttazalen isaffen neɣ amek i bedden idurar. Tirect n yemdanen, s wallaɣ-is iṣeḥḥan d wul-is yeḥman, txelleq-d yiwen rruḥ umɛin, nefka-as isem n weɣlan. Skud rruḥ-a umɛin yesbanay-d afud-is s yiseflan i yettḥettimen i wemdan ad yeknu i tirect, dɣa ɣer-s azref ad yili, ad ibedd. Ma yella cekk ɣef tlisa-s, ciwret imezdaɣ iɣef tettnaɣem. Ɣers-sen azref ad d-inin awal-nsen deg taluft. Atan d acu ara d-yesseḍsen imeqranen-a n tsertit, wid akken ur nɣelleḍ ara ɣas akken tudert-nsen yakk d tuccḍa, s tinzert-nsen seglalzen akal-nneɣ deg lqaɛa. “Ad tciwrem imezdaɣ, aha ziɣ! Atenta daɣen tikta-nni tiḍeɛfanin n Fransa i yebɣan ad ibeddlen ssyasa d lgirra s ttawilat iḥerfiyen am irellucen n warrac imecṭaḥ.” Rǧut, ay atma, anfet-as i leḥkem-a n isertiyen i ɣ-d-yettwalin akka sufella; eyyaw ad nissinet ad nqabel tamḥeqranit n wid iǧehden. Ahat sdeffir mi ara nessalay nesṭaray mebla ma newweḍ ɣer kra imeɛnen, ad d-nuɣal ɣer tfessassin-nni i nessen zik. Abrid is-s ara nesɛu lḥeqq azekka, deg kra n tsaɛtin, yessefk ad nissin ad nuɣal ɣer teqdimin. »\n\nAssuqel: Berkus Tiwal.","num_words":778,"character_repetition_ratio":0.036,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.23,"stopwords_ratio":0.035,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":26075.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Montesquieu","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tamuɣli n Montesquieu ɣef udabu\n\nDeg tmuɣli n Montesqiueu, isaḍufen neɣ leqwanen d nutni i yesselḥawen tilufa gar yemdanen, zgan-d sufella n kra yellan. I wakken ad nefhem isaḍufen i d-sersen yemdanen, ilaq ad nerzu ɣer teɣdemt axaṭer dinna i yettbedday lḥedd.\n\nIsaḍufen n yemdanen mgaraden ɣef wid n ugama, ur d-ttnulfan kan akka. Leqwanen i d-sbedden yemdanen, ɣas ur ttemcabin, resen ɣef yiwen n llsas. Wa icudd ɣer gma-s. Asaḍuf yettḍebbir, d netta i d assaɣ gar wid yesmendiwen (wid d-yesnulfayen lqanun) d yineḥkamen. Asaḍuf d aseɣwen i d-yefrurin seg temsal d wamek d-ḍrant, am win yeqqnen Rebbi d yemdanen neɣ win n yemdanen deg aygar-nsen.\n\nMontesqiueu yettwali isaḍufen s wudem n tussna; ur ten-yettmuqul ara mfaraqen, yeqqar iseɣwan i ten-icudden wa ɣer wa. Yettaddam-d lmul ussnan, ad t-yessers syinnakin ɣef yemdanen. Iseɣwan yakk yellan ger leqwanen d nutni i d iman, i d rruḥ n yisaḍufen. Asaḍuf i ten-id-jemmlen yakk d ṣṣwab n wemdan, imi d netta i yettḍebbiren ɣef yemdanen yakk n lqaɛa.\n\nS ttexmam-a, Motesqiueu yeɛreḍ ad d-yesbeggen ṣwab n tmettiyin n medden d yisaḍufen. Timsal n tsertit d taluft n umusnaw; tussna n tsertit ur yezmir yiwen ad tt-iɣer alma yekkes-as lhiba i tidet n ddin.\n\nAsenqed n yinhilen (iduba)\n\nMontesqiueu ur yebni ara ttexmam-is s tsertiyin tiqdimin, dacu kan yugem-d s waṭas seg tfelsafit tasertant n zik imi yeɣra 03 n leṣnaf imeqranen n udabu :\n\n Adabu agdudan :\n\nDeg udabu-a, d agdud neɣ cwiṭ deg-s i iḥekkmen. Deg-s, ad naf sin n leṣnaf: arisṭukraṭ ( adabu n kra) d tugdut (adabu n yakk);\n\nDeg tegduda tagdudant, leḥkem d ayla n wegdud, d acu kan ikennu deg taggara i leqwanen i d-sersen iɛeggalen d-yesbedd. Ɣer Montesquieu yella wemgirred gar tugdut tusridt d tin n yiɛeggalen. Netta yettwali agdud yessefk-as ad iḍebber ɣef kra i yellan gar ifassen-is, ayen i d-yegran d tamsalt n yineɣlafen-is. Tigejdit iɣef yebna udabu-a d ṣwab, lmeɛna-s d sivizm i yettarran amdan yessizwir nnfeɛ n medden yakk d tmurt ɣef nnfeɛ-is netta. Tayri n sɛaya d ayen ur nettumekken deg udabu yecban wa imi d tezdeg i t-yesseddawen. Dacu kan, adabu-a ur yezmir ad d-yili ala deg tmura timecṭuḥin.\n\nDeg tegduda tarisṭukraṭ, anager drus i yeṭṭfen leḥkem. Ṣwab, ɣas d tigejdit daɣen deg ṣenf udabu-a, ur yeǧhid ara imi deg drus n tlufa kan i ikennu i lebɣi n wegdud.\n\n Adabu ageldan :\n\nYiwen i yettrayin, i ilan leḥkem, d netta kan i yesselḥawen tilufa s lemqadra n leqwanen ibedden. Agellid ur yezmir ara ad yexdem ayen akk i yebɣa, imi tazmert-is tesɛa tilisa. Tilist-is teqqen ɣer tezmert yergazen yesɛan ccan deg tgelda-s, am: Lqaḍi, At ddin d yimeqqranen nniḍen. Tigejdit n udabu-a d iseɣ d wayen i iḥemmlen lɣaci n tgelda. Ageldun ur yezmir ad yessuter deg yemdanen ad xedmen ayen iwumi ur zmiren i wakken ur itekkes ara fell-asen sser.\n\n Adabu n udebbuz :\n\nYiwen i yettrayin, meɛna mebla tilisa. Yettḍebbir kan akken yebɣa, akken s-d-ddnen uqerruy-is d wul-is. Deg udabu-a, win iḥekmen ur yesɛi d acu ara t-id-iḥebsen neɣ ad s-iḥettmen xerṣum d ayen i iṛeggem neɣ yewɛed. Yezmer ad yefk yak tazmert-is i yineɣlafen-is. Tigejdit n ṣṣenf udabu-a d tegdi, d lxuf.\n\nYal ṣṣenf n udabu yebna ɣef wedɣaɣ n lmul-tigejdit : d ayen i yessezdayen isaḍufen n kra n udabu. Tijɛelt n udabu tbeddu deg tazwara s tmesɣiwt n tgejdit iɣef yuli udabu-a (amedya : deg tegduda tagdudant, imdanen yeffeɣ-asen ṣwab)\n\nMontesquieu yezzem nezzeh adabu n udebbuz, yewṣef-it am wexxam mebla tiɛerstin. Adabu-a ur yesɛi ara taɣessa tasertant-taɣademt (la lqanun, la aseɣwen ger uneḥkam d yisaḍufen, imi imdanen knan kan ar nnefḥa n uqerruy i ten-iḥekmen). I t-yeččuren d tasusmi kan d tigugemt ideg yeṭṭenṭun lebɣi n yimḍebber, ulac yakk deg-s ayen iwumi qqaren taɣessa timettit. Deg udabu n udebbuz, wid yellan yakk swadda kifkif-iten deg wazal. ɣer Montesqiueu, d aseɛdel ger yemdanen i yesseččayen adabu-a. Acku mi ara ɛedlen yakk yemdanen, tettruḥu-asen tazmert i wakken ad qablen win yuɣalen d Rebbi fell-asen.\n\nDɣa seddaw n Udabu Aqdim, igelliden ttaɛraḍen ad d-sersen leqwanen wer ma fkan azal i tseddarin n yemdanen (tisegluyin), aya i wakken ad sefḍen icelqem yellan gar medden, ɣilen d ayen fessusen. Montesqiueu iwala-d aseɛdel-a ger medden yettawi ɣer leḥkem udebbuz.\n\nTifrat ɣer-s d aleggen n lǧehd i yesɛan yemdanen: yessefk lmizan ara yesserkden timetti d wefraq n tzemmar n ddula.\n\nAfraq n tzemmar \n\nƔer Montesqiueu, tilelli mačči d timunnent, iswi mačči d tazmert ad yexdem yiwen akken i s-yehwa. Tilelli i nettnadi d tin ara yefken tazmert i wemdan ad yexdem ayen akk i s-yessuref lqanun. D lqanun ihi i d-yessrusun tilisa n tlelli.\n\nAserrus n yisaḍufen iṛessan ur yettaǧǧa ara adabu i yebnan ɣef tgejdit n tegdi ad d-ilal. Win yettḍebbiren ilaq ad yeknu i yisaḍufen.\n\nMontesqiueu yettwali deg wefraq n tzemmar n ddula yesnernay deg tlelli n yemdanen. S tmuɣli-a, ad naf belli llan sin n leṣnaf n yiduba: adabu ireẓnen (am tugdut d trisṭukraṭit) d win ur nerẓin ara. Anager adabu ireẓnen i izemren ad yeḍmen tilelli n wemdan. Ala s tmendawt iweznen d yisaḍufen i iḍemmnen laman i terwiḥin n yemdanen i s-izemren ad d-ḥellin tilelli-nsen. Ɣer Montsequieu, ilaq tifin n ttawil ara igen tilisa i tezmert n ddula.\n\nDɣa ɣef wannect-a i d-yettmeslay ɣef wefraq n tzemmar i d-yebder uqbel-is yakan Locke. Aya yekkat i wakken ur tettemttuttul ara tezmert ger ifassen n yiwen n wemdan kan. “Tazmert tḥebbes-d tazmert nniḍen”. Dacu kan, tezmer tmurt ad t-tfeṣṣel aya akken s-yehwa, tezmer ad tesdukkel ger snat n tzemmar deg umedya, neɣ ad tger azeṭṭa ger tzemmar.\n\nMontesquieu yettwali deg Yiman n yisaḍufen 03 tɣawsiwin i yessefken i wefraq n tzemmar. Yeddem-d amedya n Tmendawt taglizit:\n\n Aberlaman: tazmert n usnagal, tira d useɣti n yisaḍufen.\n Aselway n Unabaḍ: ixeddem s yisaḍufen i d-tessers tezmert tasnagalt. Yecqa-d d tlufa n wezref n yemdanen (tadiplumasit)\n Taɣdemt: tettḥasab, tḥekkem, tferru iɣeblan d yimenɣiwen ger yemdanen. Telha-d d tlufa yeɛnan azref aɣarim.\n\nWid d-yusan deg leqrun wis-19 d 20 (Durgit, Carré de Malberg, ..) fehmen s leɣlaḍ afraq n tzemmar i d-yemla Montesquieu. Ɣilen afraq-a n tzemmar yessefk ad yili d ugzim, netta dɣa aya d awezɣi ad d-yili deg tilawt, axaṭer aya ad d-yeglu s uẓerreb, yal tazmert deg tama-s. Ulamek yal tama n ddula ad tesɛu tazmert-is i yiman-is, neɣ ad tili d tilellit s wudem igezmen (yiwet ur tettɛawan tayeḍnin). Aẓerreb-a yeslalay-d yiwen udabu d aɛeẓẓug , d tisselwit d tejmaɛt-is kan i yettrayin (ala adebbuz i izemren ad d-yessufɣen tamurt seg tnexxart-a) neɣ adabu ara yesselḥaw wegraw kan (tisselwit d lexyal ubeɛli kan).\n\nUr yessefk ara ihi usemnenni n snat n tzemmar ger ifassen n yiwen n wemdan. Asemnenni yezmer ad d-yawi dder, aladɣa mi ara yiwen ad yejmeɛ 03 n lxedmat ɣef tikelt. Meɛna, yelha mi ara yiwen ad d-yeṭṭef cwiṭ deg-sent: amedya, azref n Veto. Aya yessuruf i yal tazmert ad teḥbes tayeḍnin, ad teslek seg lbaṭel-is.\n\n Afran n udabu\n\n Deg tmuɣli n Montesquieu, ulamek yakk ad d-tbedd tugdut tusridt deg tmettiyin-nneɣ tatrarin seddaw n Unabaḍ ageldan, acku wessiɛit nezzeh. Tagduda daɣen ulamek ad d-tili deg ṣṣenf n tmettiyin-a. Yerna, tigejdit iɣef tebna tugdut d ṣṣwab; ṣṣwab deg tmetti tartart ulac-it. Yessefk ihi ad yesseḥseb yiwen i tudert tajdiṭ d-wwin yemdanen n tura ( idrimen rran-ten yal yiwen yettxemmim i yiman-is, awi-d kan ad d-ddren wer ma cqan-d ma telha tudert-nsen neɣ xaṭi). Lmeɛna n zik truḥ, yeǧǧa-tt zman.\n\nS tiṭ n wemdan atrar, Montesquieu yettwali tilelli ur d-tettas ara s uttekki deg udabu d tsertit. Amdan atrar yettwali tilelli mi ara yerwel seg tsertit d mi ara yeɛzel iman-is deg lehmum n wexxam-is.\n\nDeg udabu n udebbuz, imdanen kennun imir-nni. Deg tgelda, kennun s ṭṭul. Tegdi tettili-d deg udabu ideg ur d-tettbin ansi ara d-tas tiyita. Yessefk ihi usbeddi n leqwanen iṣeḥḥan ara isefḍen tegdi, ad d-yawin talwit.\n\nUdem n tsertit yettban-d amek ttqadaren medden isaḍufen ibedden. Ɣer Montesqiueu, ur nkennu ara i lqanun, meɛna nxeddem ayen yessuruf lqanun. Afraq ger tzemmar yezmer ad d-yawi tadukli, i waken wa ur yettali ɣef wa. Deg taggara, lqanun yella-d i waken ad yesḥirbeb amdan, ad t-yesserked.\n\nMa ɣef yedrimen, Montesquieu yettwali belli d ttawil yelhan i userked d useggem n lemxalṭat ger yemdanen, yettarra-ten wa yettnadi ɣef wayeḍ. S tmuɣli-a, Montesqiueu yesnulfa-d ajdid deg tussna tasertit, imi yessuẓa ar sdat “lmeɛna”.\n\n Smaɛil Abid","num_words":1928,"character_repetition_ratio":0.046,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.218,"stopwords_ratio":0.03,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":22808.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Amezzu%C9%A3%20n%20yilef","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Isem-is s latinit: Pulicaria odora\nIsem-is s tefransist: Inule odorante\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: mejji n yilef\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nLeṣnaf nniḍen\n\nIsseqdac","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.149,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.194,"stopwords_ratio":0.176,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":10596.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Messasat","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Alisma plantago-aquatica\nIsem-is s tefransist: Plantain d'eau\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \nMassasat","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.14,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.193,"stopwords_ratio":0.167,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":5408.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Bucuf","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Tripodion tetraphyllum\nIsem-is s tefransist: Anthyllide à quatre feuilles\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":41,"character_repetition_ratio":0.136,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.195,"stopwords_ratio":0.146,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7591.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Merz%20buqal","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Calystegia sepium\nIsem-is s tefransist: Liseron des haies\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Ezzenṭar\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":39,"character_repetition_ratio":0.137,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.196,"stopwords_ratio":0.128,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9031.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Lagwanc","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Lagwanc d urar n lkarṭa. 2 ad qablen 2.\n\nAlugen \n\nLlant 32 lkarṭat bḍan af 4 n li couleurs : \n\n Coeur : seg trumit Coeur anamek ines s teqbaylit ul,\n Karo : seg trumit Carreau anamek ines s teqbaylit amrebɛi, \n Tréfl : seg trumit trefle anamek ines s teqbaylit ikeffis, , \n Pik : seg trumit Pique anamek ines s teqbaylit tameqruṭ\n \nMkull couleur tesɛa 8 lkarṭat : \n\n Llaẓ : seg trumit As, Yiwen\n Rrwa : seg trumit Roi, agellid\n Ddam : seg trumit Dame, tagellit\n Lvali : seg trumit Vallet, \n 7,8,9 d 10.\n\nAzal n mkull lkarṭa yettbeddil ɛla ḥsab n l'atout i ttwaxtaren deffir leɣna, \n\nAtu : Lvali (20), 9 (14), Llaẓ (11), 10 (10), Rrwa (4), Ddam (3), 8 (0), 7 (0)\n\nMâci latu : Llaẓ (11), 10 (10), Rrwa (4), Ddam (3), Lvali (2), 9 (0), 8 (0), 7 (0)\n\nDi mkull lleɛb, tella yiwet n la couleur atu akk d 3 mači atu, azal lǧemɛ nsen 152 n tneqqiṭin, ma d-nernu dix-de-der ad yuɣal 162 n tneqqiṭin.\n\nLeɣna \n\nKull yiwen ad yini acḥal tneqqiṭin ad yerbeḥ, azal n tneqqiṭin minimum swacu ad yebdu 80, ma yella win deffir-s yefka-d azal ketr-is, wid d-i-ttabaɛen ilaq ad fkan kter nsen.\n\nAneggaru nsen ilaq ad yawi azal nni i d-yefka tazwara mulac ad yexṣer.\n\nAmedya \n\nllan 4 n imyuraren : Akli akk d Muḥend ad qablen Ameqqran akk d Azwaw.\n\nAmezwaru ad ileɛben d Akli, wis sin d Ameqqran, wis tlata Muḥend, aneggaaru d azwaw. \n\n Akli yefka-d : 80 ♣\n Ameqqran yefka-d : 90 ♥\n Muḥend ad iɛeddi bla ma yefka-d tineqqiṭin.\n Azwaw ad yefk : 120 ♥\n\nUmbeɛd ula d yiwen ur d-irennu. Taswiḥt nni, tarbaɛt n ameqqran akk d azwaw ilaq ad rebḥen lqima i d-fkan (120), u latu ad yili d ♥.\n\nMa yella tarbaɛt n Ameqqran d azwaw rebḥen azal nni i d-fkan neɣ kter ad awin azal nni i-d-rebḥen + azal nni i d-fkan tazwara.\nMa xeṣren, tarbaɛt n Akli d Muḥend ad rebḥen azal nni i d fka tarbaɛt Ameqqran d azwaw (120) akk d 160 = (azal lǧemɛ n akk lkarṭat).\n\nTirbuyaɛ ad rnunt ad urarent alemmi terbeḥ yiwet 3000 tineqqiṭin.","num_words":440,"character_repetition_ratio":0.087,"word_repetition_ratio":0.009,"special_characters_ratio":0.321,"stopwords_ratio":0.023,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":56978.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Buzeru","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nTugna \nhttp:\/\/www.proyectoforestaliberico.es\/galeria\/slides\/Cotoneaster%20granatensis.JPG\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Cotoneaster granatensis\nIsem-is s tefransist: Cotonéaster\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":61,"character_repetition_ratio":0.113,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.189,"stopwords_ratio":0.082,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.995,"perplexity_score":993.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Idmim%20azegga%C9%A3","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Crataegus monogyna\nIsem-is s tefransist: Aubépine épineux\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Aydmim\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.133,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.195,"stopwords_ratio":0.189,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9573.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tisennanin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Crupina vulgaris\nIsem-is s tefransist: Crupine commune\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.141,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.196,"stopwords_ratio":0.194,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6498.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tarut","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tarut (Assaɣ ussnan: Cupressus dupreziana) d talmest n tizumbiyin yeṭṭafaren tawsit n tiddi.\n\nTilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Cupressus dupreziana\nIsem-is s tefransist: Cyprès du Tassili\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \nTiddi\nTaggayt:Tiddiwin\nImɣan","num_words":58,"character_repetition_ratio":0.11,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.186,"stopwords_ratio":0.121,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":8946.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tiddi%20tagraklant%20%28im%C9%A3i%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Isem-is s latinit: Cupressus sempervirens\nIsem-is s tefransist: Cyprès commun\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nLeṣnaf nniḍen\n\nIsseqdac \nimɣan\n[[Taggayt:Tiddi]\nTiddiwin","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.14,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.195,"stopwords_ratio":0.15,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":3897.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tagelda%20n%20kuku","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tagelda n Kuku tella d tagelda g tmurt n Izwawien.\n\nGar tasut tis 14 d tasut tis 15, tallit ideg bdant tigeldiwin timeqqranin n Tefriqt : Iḥefsiyen deg usammer, Imirinidiyen deg umalu, ttenququlent, tetteftutus tezmert-nsent. Deg Tmurt n Leqbayel, banen-d yigelliden d tgeldiwin nniḍen i d-yufraren ugar deg tallit-nni : tagelda n Kuku d tagelda n At Ɛebbas.\n\nAẓar n twacult n At Lqaḍi \nDrus n yisallen i nesɛa ɣef tgelda-a d waẓar n twacult «At Lqaḍi», maca ɣef wakken i d-yenna Boulifa deg udlis-is, Jedd-nsen amezwaru qqaren-as Abu Lɛebbas Lɣubrini, d amrabeḍ, seg lɛerc n At Ɣebri. Yella d amusnaw ameqqran n uzref, yedder deg Bgayet deg tasut tis 14 . D ayen i yeǧǧan ad isel yis-s ugellid Aḥefsi, dɣa yesseqreb-it-id ɣur-s u yefka-as tiwuriwin tunnigin deg tedbelt almi yessaweḍ ad yili d ameqqran n yinezzurfa n tgelda taḥefsit. Seg yimir-nni, i d-yeqqim yisem-a «At Lqaḍi», meḥsub «At uzref».\n\nAsmi i yettwanɣa s leɣḍer s ufus n wid yettasmen fell-as, yeǧǧa-d deffir-s tameṭṭut d mmi-s, dɣa rewen ɣer Tunes, dinna ddren ddaw leɛnaya n yigelliden. Iḥefsiyen bedden ɣur-sen, xedmen-asen lxir i wudem n Lɣubrini, acku yemmut ɣef tgelda taḥefsit. Maca seg tedyant-a, ulac kra n ugellid i d-yettwabedren deg umezruy almi d asmi i d-iban Sidi Ḥmed u Lqaḍi, win i yesbedden tagelda n Kuku deg useggas n 1516.\n\nTalalit n tgelda n Kuku \n\nDeg tasut tis 16, imi yeqwa yimerẓi d umbiwel ama deg Tefriqt ama deg Landalus, dɣa Ispenyuliyen fursen tagnit akken ad d-kecmen ɣer tmurt. Ula d Iṭerkiyen, akken kan i d-kecmen bdan ttaṭṭafen isugan: asgen n Delles d usgen n Bgayet.\n\nAsmi i teɣli temdint n Bgayet gar yifassen n Spenyul deg useggas n 1510, yuɣ lḥal imir-nni tella teṭṭafar tagelda taḥefsit. Ḥmed u Lqaḍi yella d anembaḍ (lḥakem) ɣef temdint n Ɛennaba. Ihi iceyyeɛ-it-id ugellid aḥefsi ɣer Bgayet akken ad yefk afus n tallelt i watmaten Iṭerkiyen Barbarus akken ad ssuffɣen Ispenyuliyen. Akka i d-yekcem Ḥmed u Lqaḍi ɣer tmurt n lejdud-is, anida yeḥsa ad yesɛu azal d leqder meqqren.\n\nXas ulamma ur ssawḍen ara ad slellin tamdint n Bgayet, maca, annect-a yefka-as tagnit akken ad iẓeḍ assaɣen n tegmat d tdukli gar-as d Yiṭerkiyen. Ula d asmi ẓedmen watmaten Barbarus ɣef temdint n Lezzayer akken ad tt-ṭṭfen deg useggas n 1516, Ḥmed u Lqaḍi yefka-asen afus n tallelt. Asmi i ressan iman-nsen deg temdint-a (Lezzayer), Ɛerruj yebḍa akal i ṭṭfen ɣef sin yimuren. Akken ad as-yerr lxir i Ḥmed u Lqaḍi, yefka-as tama n usammer, dɣa yerza-d ɣer tmurt n Leqbayel anida i yesbedd tagelda n Kuku deg tama n At Yeḥya i yellan deg Tala Lḥemmam n wass-a, d acu kan tilisa-s d tid i d-iḥewsen akk Tamurt n Leqbayel, teṭṭef ula d Clef, Blida d cwiṭ seg temnaḍt n Lezzayer. S wakka, ad negzu dakken tamentilt n tlalit n tgelda n Kuku d tawaṭṭfa n Yispenyuliyen i temdint n Bgayet .\n\nTagelda n Kuku mgal Iṭerkiyen \n\nDeg useggas n 1518, yekker yimenɣi gar Yiṭerkiyen d Yispenyuliyen deg tama n Tlemsan, dinna i yettwanɣa Ɛerruǧ. Dɣa Iṭerkiyen sbabben-as taluft-a i Ḥmed u Lqaḍi, amzun akken yefka afus fell-asen. Deg useggas n 1520, yekker-d Xeyr Ddin Barbarus akken ad d-yerr ttar n gma-s, dɣa yesker ṭṭrad mgal Ḥmed u Lqaḍi deg tama n Yesser, maca rrbeḥ yella-d ɣer yidis n ugellid n Kuku, ma d Xeyr Ddin yerwel ɣer Tunes .\n\nAsmi i iḥulfa Ḥmed u Lqaḍi s tgelda-s teǧhed, dɣa yebda yessihriw deg tlisa-s almi yuweḍ yezger seg Tizi n At Ɛica ɣer Mtiǧa, syin ikemmel abrid-is almi yuweḍ ɣer temdint n Lezzayer, yeṭṭef-itt deg useggas n 1520 almi d 1527.\n\nAdabu n Ḥmed u Lqaḍi ur iɛeṭṭel ara aṭas, acku yuɣal-d Xeyr Ddin, ikcem-d s tuffra akken ad d-yerr ttar-is, maca yesla yes-s Ḥmed u Lqaḍi, dɣa ihegga-d iserdasen-is u yemmuger-it ɣer tama n Tizi n At Ɛica, iɛuss-it dinna. D acu kan, deg yiḍ-nni, yettwanɣa daxel n uqiḍun-is, s ufus n yiwen seg yiserdasen-is. Annect-a yessenɣes deg lǧehd n yiserdasen-is, d ayen i ten-yeǧǧan ad xesren deg ṭṭrad-a .\n\nSeg yimir-nni, tamdint n Lezzayer, ṭṭfen-tt Yiṭerkiyen ma d tagelda n Kuku, yeṭṭef-itt Sidi Lḥusin, gma-s n Ḥmed u Lqaḍi. Ula d Iṭerkiyen seṭɛerfen yes-s d aqerru ɣef tgelda n Kuku, dɣa stenyan yiwen umtawa n talwit gar-asen, d acu kan ilaq ad yettxellis tabzert yal aseggas.","num_words":924,"character_repetition_ratio":0.07,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.23,"stopwords_ratio":0.03,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":29972.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Taga","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Cynara Cardunculus\nIsem-is s tefransist: Cardon sauvage\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.14,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.194,"stopwords_ratio":0.189,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":5750.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ileggi","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Cytisus arboreus ou Cytisus triflorus \nIsem-is s tefransist: Cytise arborescent ou Cytise à longues grappes\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:Tiluggit\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":55,"character_repetition_ratio":0.121,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.183,"stopwords_ratio":0.127,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":12515.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Aslen%20n%20yiddawen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Daphne laureola\nIsem-is s tefransist: Laurier des bois\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.14,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.206,"stopwords_ratio":0.194,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8318.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Bunerjuf","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Datura Stramonium ou Datura Metel\nIsem-is s tefransist: Herbe aux fous ou Herbe diable\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":45,"character_repetition_ratio":0.133,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.201,"stopwords_ratio":0.133,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":10826.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Abellau","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Daucus aureus\nIsem-is s tefransist: Carotte dorée\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.144,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.21,"stopwords_ratio":0.171,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9405.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tazdalt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas \n Tifesnext\n\nIsmawen \n\nIsem-is s latinit: Daucus carota\n\nIsem-is s tefransist: Carotte sauvage\n\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \n\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.145,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.224,"stopwords_ratio":0.176,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7785.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Wazdel","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Daucus muricatus\nIsem-is s tefransist: Carotte épineuse\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Haska\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.141,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.196,"stopwords_ratio":0.171,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":10043.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Afeqqus%20n%20we%C9%A3yul","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Isem-is s latinit: Ecballium elaterium\nIsem-is s tefransist: Concombre ou cornichon d'âne\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nLeṣnaf nniḍen\n\nIsseqdac","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.145,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.19,"stopwords_ratio":0.158,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7668.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Axlen%C7%A7","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Erica arborea\nIsem-is s tefransist: Bruyère arborescente\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Ixninej, Kabylie region des Babors, \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":43,"character_repetition_ratio":0.124,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.201,"stopwords_ratio":0.14,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9928.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Timcet%20n%20tegmart","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Erodium malacoides\nIsem-is s tefransist: Bec-de-cigogne, Fausse mauve \nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Swayeɛ n lexla\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":44,"character_repetition_ratio":0.129,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.209,"stopwords_ratio":0.136,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":5956.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Keskur","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Eryngium tricuspidatum\nIsem-is s tefransist: Panicaut à trois épines \nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin","num_words":39,"character_repetition_ratio":0.136,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.194,"stopwords_ratio":0.128,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7878.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Axar","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Eryngium triquetrum\nIsem-is s tefransist: Panicault\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Tagruf, Tagrufelt\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":41,"character_repetition_ratio":0.14,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.195,"stopwords_ratio":0.171,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8180.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tafuri","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Euphorbia helioscopia\nIsem-is s tefransist: Euphorbe réveil-matin\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":39,"character_repetition_ratio":0.132,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.194,"stopwords_ratio":0.154,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":4273.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Bahya%20Fara%E1%B8%A5","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Bahya Faraḥ (1917-1984), s yisem-is awaryan Bunwaṛ Faṭima-Zuhra d yiwet gar tnaẓurin tiqbayliyin i yecnan s teqbaylit. Tlul deg Tubiret deg useggas 1917. Imi d tagujilt, d ɛemmi-s i tt-irebban, yewwi-tt yid-s ɣer Tunes. Dinna dɣa, deg yiwen n uɣsur n usileɣ n tẓuri (centre de formation artistique), i telmed cḍeḥ.\n\nDeg useggas 1931, deg leɛmer-is 14 n yiseggasen, tunag ɣer Lpari, anda i tufa iɣriben i tt-iɛawnen s wayen i zemren akken ur tettmenṭar ara deg yiberdan. Syin akkin, tettekka deg la troupe artistique maghrébine i yessedda unaẓur atunsi Muḥamed Lǧamussi seg 1910 ar 1988. Ɣas akken d cḍeḥ i tḥemmel, testufa-d daɣen i ccna. Tuɣac timezwura i tecna, s teɛrabt, d tid n unaẓur Muḥamed Lkamel (1919-1935) : \"Sɣira mesrara\", \"Bent ammi\", \"Eddunya\" d \"Zman EL youm\". Deg 1937, temlal d win ara yuɣalen d argaz-is, anaẓur Muḥamed Temmam (1915-1988), tuɣ-t imir-nni d anelmad deg l’école supérieur des arts décoratifs de Paris. Deg useggas 1949 sawlen-as-d deg teẓrigin Pathé Marconi ad tsekles iḍebsiyen-is imezwura, s teɛrabt : \"Rayeḥ maɛdum, Ya umri lik\" d \"Yali qeleqtu\".\n\nƔas akken, tebḍa la troupe artistique maghrébine, azekka-nni n ṭtrad, ur teḥbis ara Bahya Faraḥ. Twala dakken di tallit-nni i tt-ḥwaǧen mliḥ yiɣriben, i tt-teḥwaǧ Lezzayer. Aṭas dɣa n yinaẓuren yeddren di Lpari i iwufqen ṛray n Bahya. Dɣa tesnulfa-d \"La troupe artistique du FLN\". Di lawan-nni i d-temlal d Slimane Azem. D timlilit-nni i tt-yerran tettwassen ugar, ladɣa ɣer Leqbayel. Tecna d Slimane Azem tizlit yufraren \"kemm d nekk\" akked \"aṭas ay ṣebreɣ\".\n\nDeg useggas 1965, tuɣal-d ar Tmurt. Din din, terra ɣer RTA, texdem d Ccix Nureddin deg ṛradyu tis-snat. Tecna daɣen kra n tuɣac i as-yura Crif Xeddam d Ccix Nureddin. Tsekles di tilibizyu snat n tuɣac, maca ar ass-a ur nwala ara isura-nni. Deg useggas n 1967, uqebl ad tebru i RTA, tsekles tizlit \"Tfuk lɣerba, tfuk\", d taɣect-is taneggarut. Seg wass-nni, yekkfa wawal ɣef Bahya Faraḥ: imḍebbren ur as-fkin ara azal d ccan i tuklal. Ma d nettat yejreḥ wul-is : mačči akken i tɣil ad tidir di Lezzayer i d-ḥerren yirgazen d tlawin i tt-yecban. Tesɛedda taggara n tudert-is deg tatut, ɛeggu d waṭṭan i d-yeɣlin fell-as, ssexsayen-tt cwiṭ cwiṭ almi d asmi i tewweḍ s anda ara naweḍ ass amenzu n yibrir 1984.\n\nacennay","num_words":495,"character_repetition_ratio":0.053,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.256,"stopwords_ratio":0.032,"flagged_words_ratio":0.002,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":31355.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%E1%B8%A4usin%20Luni","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ḥusin Luni ilul 11\/02\/1983 deg taddart n At Ɛṭella, taɣiwant n At Yeḥya Musa n Draɛ Lmizan dug yiɣir n Tizi Wezzu. D amedyaz-amaru, imsuqel n waṭas n yiḍrisen ɣer teqbaylit. Iḥemmel taẓuri d yidles s umata. D ameɣnas n tutlayt tamaziɣt-taqbaylit.\n\nAsurif amenzu ɣer tira \nYebda yessemlalay awalen n teqbaylit d ifyar (ur d-neqqar ara d tira !) ɣef leɛmer n 10 yiseggasen, ibennu-ten d tamedyezt s uẓawan (tizlatin), i icennu gar-as d yimdukal-is asmi yeqqar deg uɣerbaz amenzu. Akken yura daɣen di tallit-nni timucuha s tutlayt n taɛrabt, imi d tinna i d tutlayt swayes sɣarayen deg uɣerbaz. Syin yuɣal daɣen yettaru tamedyezt s tutlayt n taɛrabt seg wasmi i yeqqar deg uɣerbaz alemmas d asawen, akken daɣen i yerna yettaru tamedyezt akked kra n yiḍrisen s tutlayt n tefrensist di tallit mi yeqqar di tesnawit. S teqbaylit daɣen ur yeḥbis ara tira n tmedyezt, acu kan tagi ixeddem-as aẓawan, icennu-tt, imi di tallit-nni daɣen yelmed-d urar n snitra.\n\nTasebba n unekcum-is ɣer unnar n tira \nNetta, ɣef wakken i d-yeqqar, ur yeḥsib ara iman-is yettaru tamedyezt s teqbaylit, xas ma yura tizlatin, armi d aseggas n 2004. Ssebba-s d adlis « Les Isefra de Si Mohand » n Mulud Mɛemmri i yeɣra deg useggas-nni n 2003, dɣa amzun akken yella kra i t-id-inebcen di tmedyezt-nni, yuɣal ula d netta yettaru-d isefra am widin n ssi Muḥend, xas ma ar sdat yuɣal ibeddel akk talɣa i tmedyezt, yesnulfuy-d talɣiwin n yiman-is.\n\nTiwsatin i deg yura \nDɣa d ta i d tawsit swayes yebda, d ta i d tawsit akk i wumi yefka azal gar tewsatin-niḍen i deg yettaru.Dɣa deg yiwet n tdiwennit i d-yeddan deg uɣmis La Dépêche de Kabylie, ass n 02 ctember 2013, di tririt i yiwen n usteqsi, yenna : « ... tamedyezt ɣur-i d asemres (pratique) am tẓallit ɣer win itebɛen kra n usɣan (religion), anda, ma zemreɣ ad d-iniɣ, d tasekla i d asɣan. Tiwsatin-nniḍen di tsekla d tigawin akk am wuẓam d tikci. S tmuɣli-nniḍen, ma nebɣa ad nessemden (personnifier) tamedyezt, ad tili ahat d amdakel-nni i d-yeddan yid-i acḥal d aseggas, i d-ilulen asmi d-ilul ugrud-nni i d nekk, uraren lwaḥid deg uɣebbar di tzenqatin, imɣuren-d akkenni, mɣunzan uɣalen acḥal d tikkelt, mazal-iten ar ass-a ttemserfuyen sya ɣer da, maca zgan d imdukal. »\n\nAyen i t-yeǧǧan iga aṭas n wussisen i unadi deg taɣult-a, d inadiyen i yerra d ahil swayes yeqdec mi yella d imḍebber n usakwu (atelier) n tmedyezt deg uxxam n yidles n Tizi Wezzu, seg useggas 2011 armi 2014. Ayen daɣen i d-yuwin lɣella-s deg usnerni n uswir n wayen yettaru, imi seg useggas n 2009, mi yebda yettekkay di tfaskiwin n tmedyezt i d-iḍerrun di yal tama di tmurt, yewwi arrazen ḥseb di yal tafaska i deg yettekka.\n\nArrazen \n\n Arraz amezwaru (arraz Matoub Lounes) di temsizzelt n tmedyezt Matoub Lounes, deg At Dwala, T. W. (2011).\n\n Arraz amezwaru di temsizzelt n tmedyezt i d-thegga Tdukla N Useḥbiber ɣef Tgemmi, taddart Tizi N Berber, Bgayet (2012).\n Arraz amezwaru di temlilit n tmedyezt n Weqbu i tettheggi tdukla Itri Adelsan n Weqbu (2012).\n Arraz wis sin di tfaska taɣelnawt n tmeyezt tamaziɣt, i tettheggi tdukla Adrar N Fad, deg At Smaɛel, Bgayet (2010)\n Arraz wis sin deg wussann tmedyezt Youcef Oukaci Si Mohand Ou M’Hand, di Tmizar, T. W (2010).\n Arraz wis tlata deg wussan n tmedyezt Youcef Oukaci Si Mohand Ou M’Hand,di Tmizar, T. W. (2011).\n Arraz wis sin di temsizzelt n tmedyezt d tajmilt i Farid Ferragui, (TRT Kateb Yacine, MCMMTO Mouloud Mammeri) T. W (2012).\n\nAkken daɣen i yura tullisin, armi yessaweḍ yuwi :\n\nArraz amezwaru (arraz n Belɛid At Ɛli)di temsizzelt taseklant n tullisinArraz Belɛid At Ɛlidi Montreal, Canada (2014).\n\nUngal daɣen yefka-yas azal-is gar tewsatin akk i deg yura. Dɣa adlis akk amenzu i d-yessiẓreg, d ungal « Tfuk ur tfuk ara ! » deg 2013. Akken daɣen i yerna yessiẓreg-d ungal wis sin s uzwel « Asebbaɣ » deg 2017.\n\nDɣa ɣef waya, yenna Ḥusin deg wawal-is : « Tikti n wungal neɣ d tullizt ɣur-i, ur telli ara n wass-a imi ɣef 10 yiseggasen uriɣ tullizt tamezwarut, sey-in akkin ɣas ma ssugteɣ di tmedyezt, yiwet n tallit akkenni yella kra iyi-qerḥen deg yismektiyen n yisefra-w, kkreɣ sseṛɣeɣ akk ittafttaren-iw. Qqimeɣ aṭas ur uriɣ ara, asmi iyi-d-tuɣal tehregt tewwi-d yid-s “Tfuk ur tfuk ara !” i zemmreɣ ad d-iniɣ d nettat iyi-d-yerran ɣer tira. Si tama-nniḍen walaɣ mačči aṭas n medden i yesɛan anekcum ushil ɣer tmedyezt imi ẓẓayet tussna-s, meẓẓiyet talɣa-s, rnu ar waya mačči aṭas aya mi d-llan yimeɣriyen n tutlayt-a nneɣ i yeǧǧan amured n timawit melmi kan, akken kan i d-teqɛed iman-is i tikli. Nniɣ ilaq-aɣ ad d-nrebbi imeɣri ass n was-a, akken i d-nettrebbi alufan s wayen fessusen di tazwara, sey-in akkin simal yettimɣur (yettissin) nettak-as seg wayen ẓẓayen. » \n\n Arraz n Rachid Aliche n wungal yufraren deg 2018, iṣaḥ-as-d i Ḥusin Luni ɣef wungal-is « Asebbaɣ », di temsizzelt n warraz « Rachid Aliche » i tetteg Tesbeddit Tiregwa di Montreal, Canada.\n\nḤusin Luni akked tutlayt \nDi tazwara ur yelli ara yettaru s teqbaylit kan, maca yura aṭas s tutlayt n taɛrabt, ladɣa tamedyezt. Yura daɣen s tutlayt tafrensit, armi yiwet n tallit akken gar yiseggasen n 2007 d 2009, yettceggiɛ tamedyezt-is s tutlayt tafrensist ɣer tesɣunt tamesnaggurt (bimensuelle) Les Nouvelles Confidences, i d-tessufuɣ tkebbanit Le Soir d’Algérie.\n\nƔer taggara, yefren kan yiwet n tutlayt swayes i yessufeɣ idlisen-is. Tagi d taqbaylit, i ɣef i yesmeɣnis s wayen i as-yettunefken n ttawil d tezmert.\n\nTisuqilin \nAsmi yebda yessuqul-d iḍrisen neɣ tamedyezt n Baudelaire ɣer teqbaylit, yella ixeddem anect-nni i yiman-is kan, imi iḥemmel ad d-isenṭeq s teqbaylit amedyaz-a ameqqran muceɛen n tutlayt tafrensist. Taggara, mi iwala di tfaskiwin n tmedyezt tettili temsizzelt n usuqel, yeddem ula d netta kra n yiḍrisen ittekka yis-sen. Syin iga asenfar n tririt ɣer teqbaylit n tmedyazt tarumanit Maria Dima-Bendou, i wumi d isuqel, akked kra n yimdukal-is imedyazen, ammud « DRAGOSTE DE OM LIBER » (Tayri Umaziɣ), ammud i yeffɣen di tmurt n Rumaniya s tlata n tutlayin : tarumanit, tafrensist, taqbaylit. Deffir tsuqilt n udlis Le Prophète n Ǧubran Xalil Ǧubran, i d-yezziẓreg deg 2014, yerra-d daɣen ɣer tagi-nneɣ tullist n Emille Zola « La mort d’Olivier Bécaille », akken iga taseqlebt (parodie) i tullist « Ana lastu zahra » n umaru aɛerbawal azzayri Ɛezdin Ǧellawǧi ; d ayen i d-yeddan deg wammud n tullisin « Seddaw n treccact » i d-yessufeɣ Ḥusin deg 2015 ɣer teẓrigin Richa Elsam.\n\nIɣbula \n\namedyaz","num_words":1440,"character_repetition_ratio":0.048,"word_repetition_ratio":0.007,"special_characters_ratio":0.24,"stopwords_ratio":0.024,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":33609.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Mezwe%C9%A3","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Mezweɣ neɣ Imzuyeɣ (azamul-is: ) d amtiweg wis 4 deg wuggug (lbeɛdan) ɣef tfukt deg unagraw anafuk, mezweɣ iga d anarag uffiɣ n deffir n tegnit, akken i yettusesmel d amtiweg anamur yettemcabin i tegnit. Isem-is deg tutlayin tmaziɣin yekka-d seg tezweɣ acku yettbin-d d azeggaɣ deg igenni s usrag (s ssebba) n wakal-is d tegnewt-is, ma d yisem-is Alatin (Mars) d isem n yellu n umsenɣi ɣer iṛumaniyen, akken i yettwassen daɣen s yisem n umtiweg azeggaɣ deg tlemmast n imusnawen acku ini n umtiweg-a d azwawaɣ imalen ɣer tezweɣ s usrag n ugedṛur n ukṛuksid n wuzzal yellan s tuget deg tiggi-ines d tignewt-is.\n\nAkdu-ines yettawaṭ ɣer wazal n 6792 km, ayen yegdan azgen n ukdu n tegnit, akken iga d amtiweg ameẓyan wis sin deg wudus anafuk send n uziweɣ, anda tajumma-ines tla (tesɛa) azal n wezgen n tjumma n tegnit.\n\nMezweɣ itezzi ɣef tfukt deg tmezzit yaggugen (ibeɛden) fell-as s wazal n 228 km (1,5 n tikkal n westum gar n tegnit d tfukt). Amda agafan deg ugafa n tsegla iteddel azal n 40% n umtiweg, ayen i d-igellun s usemdu meqqren fell-as.\nMezweɣ ila (yesɛa) sin n wayyuren, amezwar isem-is Dimus (anamek-is d arameɣ s tutlayt Tagrikt) ma d wis sin d Fubyus (anamek-is d Tugdi), isin-nsen meẓẓiy-it ur mgadan ara deg talɣa akken izemren ad ilin d izunyuren i d-ildey am 5261 Eureka, igan d atṛuyan amazwaɣ.\n\nTaẓɣelt tajummant tafellayt deg umtiweg-a d tin yettawaṭen alamma d 27° ma d taẓɣelt taddayt -133°, ma d tignut-is d tin igebren seg usinuksid n ukaṛbun d unitrujin d wergun d yirragen n waman d kracn igazen niden. Azamul-is asnallun d ♂.\n\nUssan d tsemhuyin n useggas deg mezweɣ d wid yemrawasen i wayen yellan deg tegnit acku tallit n tuzzya d umili n tedɣert n tuzzya d tid yettemcabin s waṭas, Dɣa imusnawen ttɣilen d akken amtiweg n mezweɣ yella yeččur d aman send n 3,8 n imelyaṛen n iseggasen ayen i d-ten-iǧǧan ad brun i teẓri n tilit n tudert deg-s ɣas ma zik-nni, akken illant deg-s idurar yugaren wid yellan deg tegnit yakk d isafen yeqquren. Akken i tella deg-s teẓrumest tameqqṛant yakk deg wudus anafuk isem-is Olympus Mons yeddmen isem-a seg wedrar n ulimpus,Akken ig yella deg-s wasif n Marineris igan d yiwen seg tiɣa meqqren yakk deg wudus anafuk.\n\nAsekkud n Mezweɣ s wallen d ayen yefraren (isehlen) s waṭas, Azal-is amaskad yettawaṭ ɣer -2.94, dɣa azal amaskad n Yebter d tatrit d wayyur d tafukt ugaren agla n Mezweɣ. \n\nS unect n tezrawt n sin n imusnawen n Marikan, Mezweɣ yezmer ad yili d amtiweg ur yesmid ara (ur ikemmel ara) gemmu-ines seld mi ig slek seg waṭas n imickaṭen yakk d yesmilen d iseffuden d tfekkiwin tigennawin niden i d-illan seg wass mi i d-innulfa wudus anafuk (ayen i d-iglan s temɣer n yimtiwgen akken ma llan), Anecta yessegzaw-d temẓi n ubleɣ n mezweɣ s wassaɣ ɣer tegnit d tatrit, Dɣa sin n imusnawen-a ffɣen-d s ugemmud-a seld n tezrawt taminigt i ifuras n werjan imezzerzen deg iseffuden.\n\nIylanen n umtiwen n mezweɣ \n\nTajumma mezweɣ d tin yugaren amacemma akuẓ n tjumma n tegnit (28,4% n tjumma n Tagnit), yerna tineẓẓi n mezweɣ de tin yemgaraden ɣef tneẓẓi n tegnit, anda ableɣ-is isgensis-d azal n 15% n ubleɣ n tegnit. Ma d takura-ines tegda amraw (1\/10) neɣ 11% n tkura n tegnit, ma d taldayt tajummant n mezweɣ tegda 38% s umerwes ɣer teldayt n tegnit, adad agennaw deg tjumma n mezweɣ 0,75% n wadad agennaw deg tegnit.\n\nUdem azeggaɣ\/ačinay n tjumma n mezweɣ yegla-d yis [[uksyd n wuzzal (III) yakk d ubṛac (ṣṣdid) , ma d initen imezdiyen nniden deg tjumma-ines gan d aras, azegza d urɣan (s ugani ɣef telmas n yimɣuzen yellan.\n\nAzwu n mezweɣ yegber seg 95% n usinuksid n ukaṛbun, 3% uẓut, 1,6% argun d kra n wuksujin d waman. dɣa deg useggas n 2000 kra n imusnawen ssawṭen ɣer igemmuden i d-iqqaren s tilin n tudert deg mezweɣ deg yizri seld n tmuɣli n tgezmiwin n yiwen n useffud ufant deg Antraktika yekka-d seg mezweɣ, maca tiẓri ayi mači d tin deg wacu i d-yella usentem ummid.\n\nMezweɣ yettumeggez d amtiwen anamur, u tuget n tjumma-ines zeggaɣ-t anagar kra n icamiṭen imsullsen s usrag n wakal-is d yiẓra-ines. Ma d tineẓẓi n adad-is agennaw d tamidrust, tegber s talɣa tagejdant seg usinuksid n ukaṛbun d kra seg yirragen n waman. Anezwu n mezweɣ semmeṭ ugar n tegnit ma d aseggas degs 687 seg wussan n tegnit.\n\nTafelwit i d-immalen imgaraden n iylanen ger n mezweɣ d tegnit:\n\nTasuddest tagensawt \nYeṭra i mezweɣ ayen yetran i tegnit seg tmagarda tamtiwgant, tamagarda dagi d tamhelt i d-ittfarasen amgirred deg tneẓẓi d isegran n yal tissi n tiddiwin n umtiweg, anda ul n umtiweg yettili tneẓẓi-ines teflal ma d ayen i d-izgan dennig-s tineẓẓi-ines tettili ddaw n tneẓẓi n wul.\n\nTignut tamtiwgant \n\nMezweɣ yeẓli-as (iṛuḥ-as) wadad-is adekran send n 4 n imelyaṛen n iseggasen, ahat s usrag n imickaḍen i imeknen amtiweg-a, ihi, d ayen i yettaǧǧan aḍu anafuk yessikkic srid yakked A-ionosfir n Mezweɣ, dɣa anecta igellu-d s usedres n tneẓẓi n tegnut tamtigwant s tukksa n tissi tuffiɣt i yibelkimen. Mars Express yesnarem-d tizelɣiwin n tegnut tamtigwant tA-ionosfirant i d-ittmaren ɣer tallunt akin i mezweɣ, akken i d-tettili tezrawt-nsent sɣur n tsenqadt n MAVEN. Ass-a, addad agennan n mezweɣ yegda seg 30 paskal (0,030 k\/p) deg wedrar n Ulimpus alamma d 1,155 paskal di Hellas Planetia, ma d isig alemanas n wadad deg tiggi yegda 600 paskal (0,60 k\/p).\n\nTaneẓẓi tafellayt yakk deg mezweɣ tegda tin yellan deg teflel n 35 km di tegnit. ma d isig n wadad id ittwagemḍen iga kan 0,6% seg wadad n tegnit (101,3 k\/p).\n\nTeflel n tegnut tamtiwgant tga azal n 10,8 km, dɣa tugar agla n tegnit i yeflalen s 6 km, acku taldayt n mezweɣ ur tugar ara 38% seg tin n tegnit, ihi asemdu-ayi tettmagar-it-id tudra deg teẓɣelt d 50% n yisig yeflalen seg wazuk axeclawan i tegnut tamtiwgant n mezweɣ.\nTignut tamtiwgant n mezweɣ tegber seg wazal n 96% n usinuksid n ukaṛbun, 1,9% n waṛgun, 1,89% n nitrujin yakk d ufimiḍi meẓẓiyen n waman d wuksijin. tignut tamtiwgant n mezweɣ d tagedṛurant s waṭas, tegber seg txeclawin aqqaṛ-nsent iga 1,5 mikṛumiter, dɣa tixeclawin-a i d-ittaken ini amsekkef i tegnawt n mezweɣ mi ara ad yettwaskad seg tiggi.\nIsalan imezwura ɣef tegnawt n mezweɣ llan-d s tezrart n yinigen n Mariner 3 d Mariner 4, anda i d-yella usentem (uwekked) d akken amtiweg-a ila tignut tamtiwgant sdiden (rqiqen) yegda 0,01 seg tignut tamtiwgant n tegnit. Tignut-a sdiden tegber seg CO2 di tuget-is anda i yettaweḍ ufimiḍi-ines ɣer 95% seg yisegran-is. sin akin tella-d tesladṭ n yisegran n tegnawt sɣur n Viking 1 i wakken ad tessufeɣ tagrayt ɣef tsuddest n tegnawt akken i tella di tfelwit-a:\n\nSeg tfelwit, nettwali d akken afimiḍi n yirragen n waman deg tegnawt n mezweɣ d win idrusen s waṭas, ayen yettaǧǧan tignewt-is d taɣurart. Maca s usrag n usemmiḍ imsullsen, afimiḍi-ayi idrusen n yirragen n waman keffun-d i wakken ad t-sseṛwun.\n\nAnezwu \nGar n yimtiwgen n wudus anafuk yakk, d tisemhuyin n mezweɣ i yettemcabin s waṭas i tsemhuyin n tegnit, s usrag n wannuz yemgadan n ugellus n tuzzya n sin n imtiwegen-a. Tanzagt n tsemhuyin n mezweɣ gdant snat n tikkal n tenzagt n tsemhuyin n tegnit acku amaccaq n mezweɣ ɣer tfukt yugar amaccaq n tegnit ɣer tfukt (yiwet n tuzzya n tegnit ɣef tfukt, tettqabal-itt snat n tuzzyiwin n mezweɣ ɣef tfukt). Dɣa taẓɣelt deg mezweɣ temgarad seg izaduren anda tettili -143 C (-225 F) deg tegrest tasafaylut alamma d yiswiren anda tettawaṭ ɣer 35 C (95 F) deg unebdu asbegsan.\n\nAmgarad hrawen deg tezɣelt yettuɣal usrag-is (sebba-ines) ɣer wadad agennaw usdid ur nezmir ara ad iffren aṭas seg teẓɣelt n tfukt d waẓaẓ drusen n wakal n mezweɣ. mezweɣ yaggug (yebɛed) 1,52 n tikkal ɣef tfukt seg wala tagnit, ayen i s-d-itfarasen 43% kan n tesmekta n tafat n tfukt.\n\nAwah tmezzit yecban agla n tegnit i mezweɣ, tili tisemhuyin-is ad ilint am wagla n tegnit acku annuz-is agellusan yemmug am tmezzit n tegnit.\n\nLlan deg mezweɣ iluɣluɣen (aṭu n wakal) imeqqren yakk deg wudus anafuk, anda tettawaṭ tazzla-ines ar ugar n 160 km\/t. Zemren ad mgaraden seg iluɣluɣen deg tjumma meẓẓiyen alamma d iluɣluɣen icafcalen i zemren ad ffren amtiweg s timmad-is. iluɣluɣen-a ttmagen-d aladɣa mi ara ad yades (ad iqerreb) ɣer tfukt .\n\nTimezzit n mezweɣ d tuzzya-ines\n\nTudert deg mezweɣ\n\nAyyuren n mezweɣ\n\nAsnirem n mezweɣ\n\nTamawin timazrayin\n\nMezweɣ deg yidles\n\nTiwlafin\n\nẒeṛ daɣen\n\nImniren \n\nimtiwgen\nimtiwgen n unagraw anafuk\nImtiwgen inamuren\nTasnallunt\nudus anafuk","num_words":1806,"character_repetition_ratio":0.053,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.233,"stopwords_ratio":0.03,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":42588.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tibiwt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Isem-is s latinit: Ranunculus ficaria\nIsem-is s tefransist: Ficaire fausse renoncule\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.151,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.187,"stopwords_ratio":0.152,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6417.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tansawt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Foeniculum vulgare\nIsem-is s tefransist: Fenouil commun \nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Tamsawt, Abesas\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.138,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.202,"stopwords_ratio":0.125,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6794.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tiqqad%20n%20yes%C9%A3i","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Fumaria officinalis\nIsem-is s tefransist: Pied-de-Céline, Herbe de la veuve\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Buzruren , Ijoujar iɣes , Ijoujar n yesɣi \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":52,"character_repetition_ratio":0.119,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.217,"stopwords_ratio":0.115,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8848.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Acikaw","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Galactites tomentosus\nIsem-is s tefransist: Chardon laineux, Chardon tomenteux\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.133,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.191,"stopwords_ratio":0.175,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8352.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Harqus","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Galium perralderii\nIsem-is s tefransist: Galium\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \nHarkus \n\nImɣan","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.145,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.207,"stopwords_ratio":0.118,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7995.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Imente%E1%B8%8D","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Galium aparine\nIsem-is s tefransist: Gaillet gratteron\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.14,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.204,"stopwords_ratio":0.139,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7951.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%C6%90emmar%20u%20Sa%C9%9Bid%20Bulifa","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Si Aɛmer U Sɛid n At Belqasem U Aεmer; Ɛemmar u Saɛid Bulifa neɣ Sɛid Bulifa kan, s Tfinaɣ: ⵄⵎⴻⵔ ⵓ ⵙⴰⵄⵉⴷ ⴱⵓⵍⵉⴼⴰ, d aselmad, d amnadi aqbayli deg umezruy d tussna n tmetti, ilul deg useggas 1863 deg tmurt n Leqbayel (Ɛedni), yemmut deg Dzayer (tamanaɣt) ass n 8 yunyu 1931.\nAḥric ameqran n tmeddurt-is, yesɛedda-t deg uselmed.\n\nGar wayen yura\n\nTextes berbères en dialectes de l'Atlas marocain, Paris 1908.\nUne première année de langue kabyle (dialecte Zouaoua). A l'usage des candidats à la prime et au brevet de kabyle, Alger 1897.\nMéthode de langue kabyle (cours de deuxième année), Alger 1913.\nRecueil de poésies kabyles. Texte Zouaoua traduit, annoté et précédé d'une étude sur la femme kabyle et d'une notice sur le chant kabyle (airs de musique), Alger 1904.\nManuscrits berbères du Maroc.\nL’Inscription d'Ifigha, in « Revue archéologique juillet-décembre 1909 »\nNouveaux documents archéologiques découverts dans le Haut-Sébaou in Revue africaine n° 55, 1911.\nNouvelle mission archéologique en Kabylie in Bulletin archéologique du comité des travaux historiques et scientifiques, Paris, 1912.\nMémoire sur l’enseignement des indigènes de l’Algérie, in Bulletin de l’enseignement des indigènes, Alger, Jourdan, 1897.\nLe kanoun de la zaouia de Sidi Mansour des Ait Djennad, Mélange René Basset, Tome I, Paris, Leroux, 1923.\nLe kanoun d'Adni, texte et traduction avec une notice historique, in Recueil de Mémoires et de textes, XIVe Congrès International des Orientalistes, Alger 1905.\nLe Djurdjura à travers l'histoire depuis l'Antiquité jusqu'en 1830 : organisation et indépendance des Zouaoua (Grande Kabylie), Alger 1925.\n\nƐmer u Saɛid Bulifa\nƐmer u Saɛid Bulifa","num_words":395,"character_repetition_ratio":0.061,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.24,"stopwords_ratio":0.02,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.745,"perplexity_score":28467.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Azzu%20n%20wel%C9%A3um","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Genista tricuspidata\nIsem-is s tefransist: Genêt - Pas de nom vernaculaire spécifique\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Tazegart n weɣyul, Uzzu \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":45,"character_repetition_ratio":0.123,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.203,"stopwords_ratio":0.133,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":15178.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%E1%B9%A2ibu","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Geranium robertianum\nIsem-is s tefransist: Géranium Herbe à Robert\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.141,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.202,"stopwords_ratio":0.158,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9900.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Talma","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Geropogon hybridus\nIsem-is s tefransist: Géropogon Glaber\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.138,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.197,"stopwords_ratio":0.162,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6880.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tafrurt%20n%20yiger","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Gladiolus italicus, Gladiolus palustris\nIsem-is s tefransist: Glaïeul des moissons ou Glaïeul d'Italie, Glaïeul des marais\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":54,"character_repetition_ratio":0.121,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.194,"stopwords_ratio":0.093,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":9874.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tasel%C9%A3a","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Globularia alypum\nIsem-is s tefransist: Globulaire buissonnante \nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.133,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.195,"stopwords_ratio":0.135,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8166.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tafduxt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Gossypium herbaceum\nIsem-is s tefransist: Cotonnier (sorte de) - pas de non d'usage spécifique\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Legwar\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":49,"character_repetition_ratio":0.129,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.208,"stopwords_ratio":0.143,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":10462.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Udmi","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Udmi (isem usnan: Petrorhagia) d tawsit n yemɣan yeṭṭafaren tawacult n twinasin, yettemɣay-d deg umda agraklan.\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Petrorhagia illyrica subsp. angustifolia\nIsem-is s tefransist: Gypsophile\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":64,"character_repetition_ratio":0.108,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.197,"stopwords_ratio":0.109,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":10504.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tasulla","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Hedysarum coronarium\nIsem-is s tefransist: Sainfoin, Sulla\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.137,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.201,"stopwords_ratio":0.167,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6388.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Mager%20I%E1%B9%ADij","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Helianthus annuus\nIsem-is s tefransist: Tournesol\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":32,"character_repetition_ratio":0.144,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.205,"stopwords_ratio":0.156,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8993.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Iles%20n%20wezger","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Helminthotheca aculeata\nIsem-is s tefransist: Pas de nom vernaculaire connu\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \nIles n wezger \nImɣan","num_words":41,"character_repetition_ratio":0.126,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.199,"stopwords_ratio":0.146,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":13094.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%E1%B8%A4lafa","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Helminthotheca echioides\nIsem-is s tefransist: Picride fausse vipérine\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Timenṭeṭ\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.138,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.183,"stopwords_ratio":0.15,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":10101.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tikdert%20n%20we%C9%A3yul","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Isem-is s latinit: Taeniatherum caput-medusae\nIsem-is s tefransist: Orge chevelue\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac","num_words":30,"character_repetition_ratio":0.154,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.191,"stopwords_ratio":0.167,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":5951.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Bu%20narjuf","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Hyoscyamus albus et Hyoscyamus niger \nIsem-is s tefransist: Jusquiame blanche et Jusquiame noire\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":47,"character_repetition_ratio":0.121,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.197,"stopwords_ratio":0.128,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":17730.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tu%C9%A3mest%20n%20tem%C9%A3art","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Hyoseris radiata et Taraxacum officinale et Taraxacum erythrospermum\nIsem-is s tefransist: Hyoséride ou Chicorée rayonnante et Dent-de-Lion ou Pissenlit et Pissenlit à feuilles lisses\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":70,"character_repetition_ratio":0.107,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.178,"stopwords_ratio":0.086,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":11825.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tasnakt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Hypericum perfoliatum et Hypericum naudinianum\nIsem-is s tefransist: Millepertuis à feuilles en cœur ou Millepertuis Cilié\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":48,"character_repetition_ratio":0.117,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.181,"stopwords_ratio":0.125,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":11406.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ir%E1%B9%A3el","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Ilex aquifolium\nIsem-is s tefransist: Houx\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":32,"character_repetition_ratio":0.15,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.213,"stopwords_ratio":0.188,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8001.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Bus","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Xiphion junceum\nIsem-is s tefransist: Iris\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\n Amemmu\nImɣan","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.143,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.215,"stopwords_ratio":0.171,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7934.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Time%E1%B9%9B%E1%BA%93uga%20n%20wedrar","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Isatis djurdjurae \nIsem-is s tefransist: Pastel\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.146,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.208,"stopwords_ratio":0.152,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9247.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tamerbu%E1%B9%AD","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Juniperus oxycedrus\nIsem-is s tefransist: Genévrier cade, Cèdre piquant\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Ṭaga\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \nTaqqa\nImɣan\nTiddiwin","num_words":47,"character_repetition_ratio":0.126,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.19,"stopwords_ratio":0.128,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8673.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Taqqa%20tazegga%C9%A3t","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Juniperus phoenicea\nIsem-is s tefransist: Genévrier rouge\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Ayfeẓ\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.133,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.196,"stopwords_ratio":0.189,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9573.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tiskest","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Jurinea humilis\nIsem-is s tefransist: Serratule naine \nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.14,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.206,"stopwords_ratio":0.147,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8755.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ticebbubin%20n%20wakli","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Lamium amplexicaule\nIsem-is s tefransist: Lamier à feuilles embrassantes \nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.137,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.196,"stopwords_ratio":0.132,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7169.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/2018","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Aseggas 2018 d aseggas aḥerfi (365 n wussan). D aseggas wis 2018 deg wakud-agi-neɣ, d aseggas wis 18 deg wagim XXI (lqern 21) daɣen d aseggas wis 9 deg umrawseggas 2010 - 2019.\n\nTira n 2018 : « Sin igiman mraw ṭam »\n\nTiswasin nniḍen \nAseggas 2018 deg teswast tagrigurit (calendrier grégorien), iwulem i useggas n :\n\n 2968 deg teswast n Yimaziɣen (Aseggas amaynut n Yimaziɣen 2968, yusa-d ass n 12 yennayer 2018);\n 4715 - 4716 deg teswast n Yicinwaten (Aseggas amaynut n Yicinwaten 4716, yusa-d ass n 16 furar 2018);\n 1439 - 1440 deg teswast n Yinselmen (Aseggas amaynut n Yinselmen 1440, ad d-yas ass n 12 ctamber 2018).\n\nIneḍruyen n 2018\n\nYennayer\n\n 12 yennayer : Awanek Azzayri yerra yennayer n Yimaziɣen d tamaɣra taɣelnawt deg tmurt n Dzayer.\n 12 - 13 yennayer : Tifranin n uselway n tegduda n Čček (aḥric amenzu).\n 26 - 27 yennayer : Tifranin n uselway n tegduda n Čček (aḥric wissin).\n 27 yennayer : Ṭaliban tenɣa 100 n yemdanen deg Afɣanistan.\n 31 yennayer : Afsax n wayyur.\n\nFurar\n\nMeɣres\n\nYebrir\n\nMayyu\n\nYunyu\n 14 yunyu - 15 yulyu : Taqbuct umaḍal n Ddabex uḍar deg Rusya\n\nYulyu\n 15 yulyu : Fransa tewwi taqbuct umaḍal n Ddabex uḍar i d-yellan deg tmurt n Rusya.\n\nƔuct\n 2 ɣuct : Apple tuɣal d takebbanit tamenzut s 1000 imelyaren n dular.\n 11 ɣuct : Afsax n yiṭij, yettban-d seg tmura n ugafa n Turuft d tmura n Asya.\n\nCtamber\n\nTuber\n\nWamber\n\nDujamber","num_words":282,"character_repetition_ratio":0.084,"word_repetition_ratio":0.044,"special_characters_ratio":0.331,"stopwords_ratio":0.018,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":95493.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/2017","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Aseggas 2017 d aseggas aḥerfi (365 n wussan). D aseggas wis 2017 deg wakud-agi-neɣ, d aseggas wis 17 deg wagim XXI (lqern 21) daɣen d aseggas wis 8 deg umrawseggas 2010 - 2019.\n\nTira n 2017 : « Sin igiman mraw ṣa »\n\nTiswasin nniḍen \nAseggas 2017 deg teswast tagrigurit (calendrier grégorien), iwulem i useggas n :\n\n 2967 deg teswast n Yimaziɣen (Aseggas amaynut n Yimaziɣen 2967, yusa-d ass n 12 yennayer 2017);\n 4714 - 4715 deg teswast n Yicinwaten (Aseggas amaynut n Yicinwaten 4715, yusa-d ass n 16 furar 2017);\n 1438 - 1439 deg teswast n Yinselmen (Aseggas amaynut n Yinselmen 1439, yusa-d ass n 12 ctamber 2017).","num_words":123,"character_repetition_ratio":0.115,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.374,"stopwords_ratio":0.024,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":79434.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/2019","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Aseggas 2019 d aseggas aḥerfi (365 n wussan). D aseggas wis 2019 deg wakud-agi-neɣ, d aseggas wis 19 deg wagim XXI (lqern 21) daɣen d aseggas wis 10 (d aneggaru) deg umrawseggas 2010 - 2019.\n\nTira n 2019 : « Sin igiman mraw tẓa »\n\nTiswasin-nniḍen \nAseggas 2019 deg teswast tagrigurit (calendrier grégorien), iwulem i useggas n :\n\n 2969 deg teswast n Yimaziɣen (Aseggas amaynut n Yimaziɣen 2969, yusa-d ass n 12 yennayer 2019);\n 4716 - 4717 deg teswast n Yicinwaten (Aseggas amaynut n Yicinwaten 4717, yusa-d ass n 16 furar 2019);\n 1440 - 1441 deg teswast n Yinselmen (Aseggas amaynut n Yinselmen 1441, yusa-d ass 1 ctamber 2019).","num_words":125,"character_repetition_ratio":0.113,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.372,"stopwords_ratio":0.032,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":66938.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Mu%E1%B8%A5emmed%20u%20Ali","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Lathyrus odoratus\nIsem-is s tefransist: Pois de senteur\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.14,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.204,"stopwords_ratio":0.162,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7795.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ajilban%20n%20yetbiren","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Lathyrus latifolius\nIsem-is s tefransist: Gesse à larges feuilles\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Ajilban n tsekkurt\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":43,"character_repetition_ratio":0.129,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.195,"stopwords_ratio":0.163,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":10289.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Amezzir","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Lavandula stoechas\nIsem-is s tefransist: Lavande des Maures\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.136,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.2,"stopwords_ratio":0.175,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7772.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tamejjirt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Malva trimestris\nIsem-is s tefransist: Mauve royale\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.143,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.203,"stopwords_ratio":0.176,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7390.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Akusna","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Lilium candidum\nIsem-is s tefransist: Lis blanc\nIsmawen-is nni���en s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.146,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.208,"stopwords_ratio":0.206,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7642.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/2015","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Aseggas 2015 d aseggas aḥerfi (365 n wussan). D aseggas wis 2015 deg wakud-agi-neɣ, d aseggas wis 15 deg wagim XXI (lqern 21) daɣen d aseggas wis 5 deg umrawseggas 2010 - 2019.\n\nTira n 2015 : « Sin igiman mraw semmus »","num_words":47,"character_repetition_ratio":0.096,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.385,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":66086.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/A%E1%BA%93ru%20%28taddart%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Aẓru d yiwet n taddart seg tewsit n At Ɣebri, teṭṭafar tɣiwant n Yiɛekkuren, deg wasun n Iɛeẓẓugen, agezdu n Tizi wezzu. Tezga-d tama n unẓul-asammar n tɣiwant-a (Iɛekkuren). Tggug fell-as azal n 7 n yikilumtren. Seg umalu yettals-it-d Aḥmil, anẓul-is d Cbel. Tezga-d tilist ɣef tilist akked ugezdu n Bgayet, imi tekka-d gar-asent teẓgi n Akeffadu i yesdurin aṭas d ameɣras d igrawliwen ɣef tlelli n tmurt. Ma seg unẓul asammar d At Yeǧǧer. \n\nTaddart-a izzi-as-d umadaɣ am txatemt , d teftist gar yidurar, tla lewḍa d tẓegwa, yeget deg-s ulba (chêne zen ) d waṭas n yimɣan n iden. Teflal (Ɛlayet) ɣef yilel azal n 870 m neɣ ugar, diɣ netta yal tagrest ideflawen tessun-as tugniwin i yettaččaren tamuɣli n umdan. Yal tasemhuyt tslusuy-as initen yemgaraden ayen i as yettbeddilen udem si thuski ɣer tayeḍ. Mi ara tt-id-twaliḍ seg tiɣilt n taddart tettbin-d teddukel temmeẓd, ixxamen netḍen ad as-tiniḍ ttwaxdamen ɣef yiwen n uɣrab; iberdan almi d tineggura-aya i hrawit . Tla azal n 1200 d amezdaɣ, tuget nsen ttinigen ɣer tmurt n Fransa. Amezruy-is lqay, d aqbur akken qedmen yiẓra-s, seg tallit taqburt almi d tizi n wass-a. Ar ass-a llan kra yinestimen i d-yeqqimen seg Teɣremt n Ṛṛuman. Imazrayen Irumanen d Yifransisen yuran fell-as nnan-d tettwabna deg taggara n lqern wis sin (350 seld talalit n Ɛisa). Ixerban n tneṭlin d tmezduɣin n zik n zik llan deg-s ar ass-a: Tizi n At Mraw neɣ arraw n bu Ɛecra, imenɣen izumal yekkaten uzzal ur ddarayen, wigi issefk ad ilin d tawacult nniḍen n yimerkantiyen Iqbayliyen i yennuɣen mgal Ṛruman ɣer tama n twacult n Nubel d mmit-sen Firmus akked d tgellidt Sirya. S ddaw umkan-a kan i tella temɛemmert tamecṭuḥt niqal ad tefti, tuɣal tedrem di tallit n At Lqaḍi,yeqqim-d kan yisem-is d kra seg yiɣerban-is Lǧameɛ n Ṭaleb...Fransa diɣ aṭas i teqher s tbezrin n lbaṭel almi i tsegguǧa kra seg yimezdaɣ-is ɣer tmura niḍen deg useggas-nni n 1871. Ansi tɛedda thudd tebna,teǧǧa ixxamen n \"Ccwambeḍt\" ad ɛassen imezdaɣ ula ɣef tkessawt, akken llan diɣ seg wasmi ttwabnan deg yiseggasen-nni 1920...\n\nTaddart-a terɣa deg useggas-nni 1957 s lbumbat i d-kkaten di lka n At Ɛica \" tebbikwi\" ( village brûlé et évacué ), gguǧan diɣ imezdaɣ-is ɣer At Buɛḍa, ǧǧan-tt s tmara d wul iḥerqen d tasa yezzan irun imeṭṭawen n ẓẓɛaf d tmuḥqranit n lbaṭel afransis, akken la ttwalin seg-s tɣelli tuɣal d iɣiɣden. D ayen i d-yeslulen lɣiḍ n tarwa-s i yefkan iman nsen d asfel i ṛṛṣas akken ad tt-id-rren i tarwa nsen ad idiren deg yiḥerqan nsen di talwit am zik...Tura tebna s lebni atrar: ixxamen zewwqen,iberdan wesɛen,taddart tettimɣur kra kra tettnejbad akka akkin, isenfaren-is meṛṛa d ticemliyin s tddukli n tarwa-s i ttwaxedmen, am yaltaddart, wid yellan deg-s ttaken-d iɣallen, ma d iminigen bezzren-d tadrimt.\n\nAẓru","num_words":603,"character_repetition_ratio":0.027,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.228,"stopwords_ratio":0.04,"flagged_words_ratio":0.002,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":33090.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Anaraf","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Lonicera implexa neɣ Lonicera etrusca\nIsem-is s tefransist: Chèvrefeuille des Baléares neɣ Chèvrefeuille d'Étrurie\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Waraf, Sselṭan n lɣaba\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":60,"character_repetition_ratio":0.118,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.186,"stopwords_ratio":0.117,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":10320.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tifukatin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Linaria vulgaris\nIsem-is s tefransist: Linaire commune\nIsmawen-is nni��en s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.14,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.2,"stopwords_ratio":0.182,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7179.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/A%E1%B9%9Ba%E1%B9%ADiw%20i%20zirdi","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Lolium perenne\nIsem-is s tefransist: Ray gras\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.148,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.211,"stopwords_ratio":0.206,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8342.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Bubuc","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Lomelosia stellata \nIsem-is s tefransist: Scabieuse étoilée\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.136,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.204,"stopwords_ratio":0.167,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":11322.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Isembel","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Lonicera arborea\nIsem-is s tefransist: Chèvrefeuille arbustif\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.135,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.193,"stopwords_ratio":0.162,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6756.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Timdekrar%20n%20yilef","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Tetragonolobus biflorus\nIsem-is s tefransist: Lotier à deux fleurs\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Timdekrar n weɣyul\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":46,"character_repetition_ratio":0.129,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.19,"stopwords_ratio":0.13,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":10089.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Timdekrar","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Lotier edulis\nIsem-is s tefransist: Lotier commestible\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.14,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.2,"stopwords_ratio":0.162,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6712.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ikeffis","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Medicago sp, Trifolium sp\nIsem-is s tefransist:Luzernes, Trèfles\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: ikfis, Tikfist, Iffis\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac \n\nImɣan\nTiwsitin n yimɣan","num_words":53,"character_repetition_ratio":0.124,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.206,"stopwords_ratio":0.132,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":5646.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ibiw%20n%20wuccen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Lupinus albus\nIsem-is s tefransist: Lupin blanc\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.14,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.211,"stopwords_ratio":0.161,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8747.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ibiw%20n%20yilef","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Erophaca baetica neɣ Lupinus angustifolius\nIsem-is s tefransist: Astragale neɣ Lupin bleu\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":44,"character_repetition_ratio":0.131,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.192,"stopwords_ratio":0.091,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":12063.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tu%E1%B9%9Bi%E1%B9%AD%20u%20meksa","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Isem-is s latinit: Lycoperdon perlatum\nIsem-is s tefransist: Vesse-de-loup perlée\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.154,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.197,"stopwords_ratio":0.152,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":3213.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Triyala","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Mandragora officinarum\nIsem-is s tefransist: Mandragore officinale\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.131,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.188,"stopwords_ratio":0.158,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7739.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Mernuyet","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Marrubium vulgare\nIsem-is s tefransist: Marrube blanc\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Meriana\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.136,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.194,"stopwords_ratio":0.189,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8275.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Felgu","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Mentha pulegium\nIsem-is s tefransist: Menthe pouliot\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Feliu\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.144,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.199,"stopwords_ratio":0.139,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6808.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Timejja","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Mentha suaveolens\nIsem-is s tefransist: Menthe à feuilles rondes ou odorante\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Timersitin\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":42,"character_repetition_ratio":0.128,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.189,"stopwords_ratio":0.167,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8573.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ne%C9%9Bna%C9%9B","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Mentha spicata\nIsem-is s tefransist: Menthe verte ou menthe en épi\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.131,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.208,"stopwords_ratio":0.135,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8958.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Takerciwt%20n%20lexla","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Morchella vulgaris\nIsem-is s tefransist: Morille\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Tikerciwin\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.137,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.19,"stopwords_ratio":0.189,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6101.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/A%E1%BA%93lim%20n%20wuccen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Muscari comosum\nIsem-is s tefransist: Muscari à toupet\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.14,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.206,"stopwords_ratio":0.194,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8087.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%C4%8Cilmum","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas \n)]]\n)]]\n\nIsmawen \n\nIsem-is s latinit: Acacia horrida\nIsem-is s tefransist: Gommier du Cap\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Ttejṛa u ṛumi\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":43,"character_repetition_ratio":0.135,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.252,"stopwords_ratio":0.163,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":10046.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tixlulin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Narcissus tazetta\nIsem-is s tefransist: Narcisse à bouquet\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Taxlult n nbbi\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":46,"character_repetition_ratio":0.138,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.197,"stopwords_ratio":0.152,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8340.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Gerninuc","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Rorippa nasturtium-aquaticum\nIsem-is s tefransist: Cresson de fontaine\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.133,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.196,"stopwords_ratio":0.135,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":5652.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Mu%E1%B8%A5emmed%20Arkun","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Muḥemmed Arkun, (1 Fuṛaṛ 1928 - 14 Ctembeṛ 2010), yella d amedmay d amusnaw Aqbayli. Yettwaḥsab seg imusnawen n timezrawin tinselmin yesɛin asmili muqṛen ɣef tmernit ines deg takennawt tamadint n Tneslemt. Di kraḍ n temrawin n iseggasen n umecwaṛ, yexdem axeddim meqṛen di tatrart, tameddanit d talsawt tineslemt. Deg umecwaṛ akadimi ines, yura-d aṭas n idlisen, azal muqṛen s tefransist, d tikwal s teglizit neɣ taɛṛabt. Ibaned deg xilla n tikwal di tiliẓṛitafransist d tisɣunin, di Tiliẓṛi n Tmaziɣt, d usaru aɛeṛbawal n Al Jazeera.\n\nAmecwaṛ Akadimi \nArkoun iluled di 1928 di Taourirt Mimoun, taddart di tamurt taqbaylit. Tawacult-is llan d imjedden d igellilen. Bab-as yesɛa taḥanut di Ɛin Leṛbɛa, tahrest tanesbaɣurt n ifransisen deg ugemmuḍ n Wehṛan. Yekcem ar uɣerbaz amenzu deg taddart ines alama yebbeḍ ar tẓa n iseggasen deg addar-is. Bab-as yebɣat ad yelmed tanezzut, acku netta d ameqṛan gar atmaten-is. Yeɣṛa deg uɣiwen n tsekla di Tesdawit n Dzayer Tamaneɣt, d tesdawit n Sorbonne di Paris.\n\nTisufaɣ\n\nS teglizit \n\n Arab Thought, ed. S.Chand, New Delhi 1988.\n Rethinking Islam : Common questions, Uncommon answers, today, Westview Press, Boulder 1994.\n The concept of revelation : from the people of the book to the societies of the book, Claremont Graduate University, Claremont, California 1988.\n The Unthought in Contemporary Islamic Thought, London 2002.\n Islam: To Reform or to Subvert, Saqi Books, London, 2006.\n\nS teɛṛabt \n\n Al-Fikr al-'arabiyy, éd.'Uwaydat, Beyrouth 1979.\n Al-Islâm: Asâla wa Mumârasa, Beyrouth 1986.\n Ta'rîkhiyyat al-fikr al-'arabiyy al-islâmiyy, éd. Markaz al-inmâ' al-qawmiyy, Beyrouth 1986.\n Al-Fikr al-islâmiyy: Qirâ'a 'ilmiyya, éd. Markaz..., 1987.\n Al-islâm: al-Akhlâq wal-Siyâsa, éd. Markaz..., 1988.\n Al-Islâm: Naqd wa-jtihâd, éd. Dâr al-Sâqî, Beyrouth 1990.\n Al-'almana wa-l-dîn, Dâr al-Sâqî 1990.\n Mina-l-ijtihâd ilâ naqd al-'aql al-islâmî, Dâr al-Sâqî 1991.\n Min Faysal al-Tafriqa ilâ Fasl-al-Maqâl: Ayna huwa-l-Fikr al-islâmiyy al-mu‘âsir, Dâr al-Sâqî 1993.\n Al-Islâm, Urubbâ, wal-Gharb: Rihânât al-ma'nâ wa Irâdât al-Haymana, Dâr al-Sâqî 1995.\n Naz‘at al-Ansana fî-l-fikr al-‘arabiyy, Dâr al-Sâqî 1997.\n Qadâyâ fî Naqd al-Fikr al-dînî, Dâr al-Talî‘a, Beyrouth 1998.\n Al-Fikr al-usûlî wal-stihâlat al-Ta’sîl, Dâr al-Sâqî 1999.\n Ma‘ârik min ajli-l-ansana fî-l-siyâqât al-islâmiyya, Dâr al-sâqî, 2001.\n Min al-Tafsîr al-mawrûth ilâ tahlîl al-khitâb al-dînî, Dâr al-Talî‘a, Beyrouth 2001.\n\nS tefransist \n\n Deux Epîtres de Miskawayh, édition critique, B.E.O, Damas, 1961.\n Aspects de la pensée islamique classique, IPN, Paris 1963.\n L'humanisme arabe au 4e\/10e siècle, Vrin, Paris 1973.\n Traité d'Ethique, Trad., introd., notes du Tahdhîb al-akhlâq de Miskawayh, 1e éd.1969 (2e éd.1988).\n Essais sur la pensée islamique, 1e éd. Maisonneuve & Larose, Paris 1973 (2e éd. 1984).\n La Pensée arabe, 1e éd. P.U.F., Paris 1975 (6e éd. 2002).\n L'Islam, hier, demain, by Mohammed Arkoun & Louis Gardet, 2e éd. Buchet-Chastel, Paris 1982 (translation in Arabic, Beyrouth 1983).\n L'Islam, religion et société, éd. Cerf, Paris 1982 (translated in Italia, RAI 1980).\n Lectures du Coran, 1e éd. Paris 1982 (2e Aleef, Tunis 1991).\n Pour une critique de la Raison islamique, Paris 1984.\n L'Islam, morale et politique, UNESCO-Desclée 1986.\n Religion et laïcité: Une approche laïque de l'Islam, L'Arbrelle, Centre Thomas More, 1989.\n Ouvertures sur l'Islam, 1e éd. J. Grancher 1989.\n L'Islam, approche critique, Paris 1989.\n Ouvertures sur l'islam, Paris 1992.\n L´Islam et les musulmans dans le monde, Paris 1993.\n Penser l'islam aujourd'hui, Alger. 1993.\n L’Islam. Approche critique, Le livre du mois, Paris 2002.\n Combats pour l’Humanisme en contextes islamiques, Paris 2002.\n The Unthought in Contemporary Islamic Thought, London 2002.\n De Manhattan à Bagdad: Au-delà du Bien et du Mal, Paris 2003.\n ABC de l'islam, Paris 2007.\n La question éthique et juridique dans la pensée islamique, Paris 2010.\n La Construction humaine de l'islam, Paris 2012.\n Quand l’islam s’éveillera, Paris 2018.\n\nS thulandit \n\n Islam in Discussie, 24 vragen over de Islam, éd. Uitgeverij Contact, Amsterdam 1993.\n Islam & De Democratie; Een ontmoeting, en collaboration avec Frits Bolkestein, Uitgeverij Contact, Amsterdam 1994.\n Several articles and interviews in Dutch Journals.\n\nS Tendunizit \n\n Nalar Islami dan nalar modern: Berbagai Tantangan dan Jalan Baru, Trans. Johan H. Meuleman, INIS, Jakarta 1994.\n Berbagai Pembacaan Quran, Trans. Machasin, ed. Johan H. Meuleman, INIS, Jakarta 1997, 256 p.\n\nImnura\n\nIzdayen ibeṛṛaniyen \n\n Wael Abu-Uksa, \"Rediscovering the Mediterranean: Political Critic and Mediterraneanism in Mohammed Arkoun’s Thought\", Journal of Levantine Studies 1 (Summer 2011): 173-191\n Autobiography of Mohammad Arkoun in Ibn-rush.org \n Mohammed Arkoun, \"The Struggle for Humanism in Islamic Contexts\", Journal of Levantine Studies, 1 (Summer 2011): 155-172.\n Biography of Arkoun in Center for Islam and Science (CIS) website \n Interview with M. Arkoun on Rawafid part 1\n Interview with M. Arkoun on Rawafid part 2\n Interview with M. Arkoun on Masarat\n Mohammed Arkoun:A Modern Critic of Islamic Reason\n Obituary for Mohammed Arkoun on Qantara.de\n Mohammed Arkoun (1928-2010): Trailblazer for New Approaches to the Study of Islam\n Obituary for Mohammed Arkoun: A Pioneer of Modern Critical Islam Studies\n Samir Abuzaid, Professor Muhammad Arkoun, arabphilosophers.com\n The Construction of Belief: Reflections on the Thought of Mohammed Arkoun (2012) eds A. Filali-Ansary, A. Esmail, Aga Khan University-Institute for the Study of Muslim Civilisations \/ Saqi.\n Ursula Günther: Mohammed Arkoun: Towards a radical rethinking of Islamic thought. In: Taji-Farouki, Suha (ed.): Modern Muslim Intellectuals and the Qur’an. London 2004, p. 125-167.","num_words":1690,"character_repetition_ratio":0.056,"word_repetition_ratio":0.045,"special_characters_ratio":0.283,"stopwords_ratio":0.037,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.486,"perplexity_score":5216.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Le%E1%B8%A5baq","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Ocimum basilicum\nIsem-is s tefransist: Basilic\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.147,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.203,"stopwords_ratio":0.152,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6004.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Mekceffel","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Oenanthe virgata\nIsem-is s tefransist: Pas de nom vernaculaire\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Meqceffel ?\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.137,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.201,"stopwords_ratio":0.175,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7994.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Am%E1%BA%93iw%20Amsafag%20n%20Spaghetti","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Amẓiw Amsafag n Spaghetti (S teglizit: Flying Spaghetti Monster ''FSM'') d yellu n Tmezdayt n Umẓiw Amsafag n Spaghetti (S teglizit: Church of the Flying Spaghetti Monster), neɣ Tapastafaṛianit. Tapastafaṛianit d amussu amezday i ittsemmilen axeẓẓeṛ urid d amaglay n wajjed, d igeḍḍel aselmed n Wugniw Amegzu, neɣ tamacahut n Adem d Ḥewwa. Imaḍfaṛen ines qqaṛen fell-as belli d ajjed n tidett, am Tineslemt, Tamasiḥit, Tudayt... Di Ziland Tamaynut, imaḍfaṛen zemren ad xedmen timeɣṛiwin s wajjed-agi. Maca deg Iwunak Yedduklen, anezraf adukli yugi ad yesteɛref yess. Agraw n Uwanek n Tmura n Wadda yenna-d belli Tapastafaṛianit mačči d ajjed n tidett diɣen.\n\nBobby Henderson, d netta i d-yesnulfan umussu-agi di 2005, deg tebratt yeldin i ugezdu n uselmed n uwanek n Kansas, akken ad-seynini belli ur iqebbel ara ad selmed-n Agniw Amegzu deg iɣerbazen iyigerdan. Deg tebratt, Henderson iṭelbed akud iwselmed n tmacahut n lxelq n Wumẓiw Amsafag n Spaghetti. Imi izuzer tebratt-is deg Internet, isalli agi icaɛed gar widak ur yettamnen-ara s yijjeddan, yuɣal-d diɣen d azamul n imussa mgal aselmed n Wugniw Amegzu deg umḍal.\n\nImnura\n\nIzdayen ibeṛṛaniyen \n\n Asmel unṣib n Tmezdayt n Umẓiw Amsafag n Spaghetti\n\n Tabratt yeldin n Bobby Henderson\n Amẓiw Amsafag n Spaghetti\n Tamezdayt n Umẓiw Amsafag n Spaghetti n Rusya\n Tamezdayt n Umẓiw Amsafag n Spaghetti n Usṭralya","num_words":311,"character_repetition_ratio":0.129,"word_repetition_ratio":0.033,"special_characters_ratio":0.2,"stopwords_ratio":0.023,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.995,"perplexity_score":66589.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/A%E1%BA%93ebbuj","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Olea europaea L. subsp. europaea\nIsem-is s tefransist: Alivier sauvage\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Aḥeccad \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.133,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.21,"stopwords_ratio":0.158,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":11675.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Twizu%E1%B9%9Bast","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Ononis Natrix\nIsem-is s tefransist: Bugrane jaune\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.145,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.206,"stopwords_ratio":0.176,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7712.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Afriz","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Onopordum macracanthum\nIsem-is s tefransist: Chardon des ânes\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":39,"character_repetition_ratio":0.135,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.198,"stopwords_ratio":0.179,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6311.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Aje%C7%A7%C7%A7ig%20izizwi","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Ophrys tenthredinifera\nIsem-is s tefransist: Ophrys guêpe\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Ḥaǧ čamar\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":43,"character_repetition_ratio":0.13,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.197,"stopwords_ratio":0.14,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8546.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Slalday","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Ornithogalum narbonense\nIsem-is s tefransist: Ornithogale de narbonne\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.128,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.194,"stopwords_ratio":0.15,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9306.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ta%E1%B9%9Be%E1%B9%AD%E1%B9%ADast","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Osmunda regalis\nIsem-is s tefransist: Fougère royale\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.143,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.198,"stopwords_ratio":0.184,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6144.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Wernegger","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Osyris alba\nIsem-is s tefransist: Rouvet blanc\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.141,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.212,"stopwords_ratio":0.152,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8844.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ta%E1%B9%9Bemmant%20n%20yiddawen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Paeonia mascula var. russoi\nIsem-is s tefransist: Pivoine de Corse\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":43,"character_repetition_ratio":0.132,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.204,"stopwords_ratio":0.163,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6955.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Wa%E1%B8%A5rir","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Papaver rhoeas, Papaver dubium, Papaver hybridum\nIsem-is s tefransist: Coquelicot, Coquelicot douteux, Coquelicot hispide\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Ciḥbuṭ i uleǧǧig\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":59,"character_repetition_ratio":0.13,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.188,"stopwords_ratio":0.102,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":7929.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Latay%20n%20lexla","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Paronychia argentea\nIsem-is s tefransist: Paronyque argentée (fra), Algerian Tea \nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":43,"character_repetition_ratio":0.131,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.208,"stopwords_ratio":0.116,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9054.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Imzi","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Petroselinum crispum\nIsem-is s tefransist: Persil\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":32,"character_repetition_ratio":0.145,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.2,"stopwords_ratio":0.156,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6631.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Lluz%20n%20wemqe%E1%B9%9Bqe%E1%B9%9B","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Phagnalon saxatile\nIsem-is s tefransist: Phagnalon des rochers\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.134,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.197,"stopwords_ratio":0.162,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":7583.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Absis","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Phalaris brachystachys\nIsem-is s tefransist: Alpiste à épis\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: leḥcic n tɣiṛdmawin\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":45,"character_repetition_ratio":0.133,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.195,"stopwords_ratio":0.156,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8638.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%E1%B9%A2ibus","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Phalaris aquatica\nIsem-is s tefransist: Alpiste aquatique, Alpiste noueux\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":41,"character_repetition_ratio":0.136,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.2,"stopwords_ratio":0.146,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8108.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tamtwala","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Phillyrea latifolia, Phillyrea angustifolia\nIsem-is s tefransist: Filaire à large feuille, Filaire à feuille étroite\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Aced\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":50,"character_repetition_ratio":0.118,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.19,"stopwords_ratio":0.14,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":12880.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ti%E1%B9%A3abunin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Phlomis crinita\nIsem-is s tefransist: Sauge de Jérusalem\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.145,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.206,"stopwords_ratio":0.139,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8252.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Agaref","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Phlomis bovei\nIsem-is s tefransist: Phlomis\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.15,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.207,"stopwords_ratio":0.212,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7270.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Zini","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Phlomis herba-venti\nIsem-is s tefransist: Phlomis herbe au vent\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.139,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.209,"stopwords_ratio":0.143,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7280.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Usser","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Phoenix canariensis\nIsem-is s tefransist: Palmier nain\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.146,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.202,"stopwords_ratio":0.161,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8747.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tazdayt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Phoenix dactylifera\nIsem-is s tefransist: Palmier datier\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \nimɣan isnazduɣen\nImɣan","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.138,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.187,"stopwords_ratio":0.162,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6122.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/A%C9%A3anim","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Phragmites australis\nIsem-is s tefransist: Roseau commun\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Aḥaṛbun\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.133,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.195,"stopwords_ratio":0.189,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8944.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Annay%20n%20Israyil","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Annay n Israyil d annay amuddu n tmurt n Israyil.","num_words":11,"character_repetition_ratio":0.05,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.204,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.819,"perplexity_score":79157.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tinikt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tinikt neɣ Abṛec d yiwen n uyafu yettmilen ar yini azeggaɣ yettmaged ɣef wezzal mara ad dduklent tibelkimin n Uksijin akk d tanigt","num_words":27,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.169,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":223079.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tad%C9%A3a%C9%A3at","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tadɣaɣat (Assaɣ ussnan: Mustela) d yiwen n uɣersiw yeṭṭafaren tawacult n tedɣaɣatin deg tfesna n temsuksumin, dɣa tawsit-a dges azal n 18 n telmas.\n\nTilmas \n Tadɣaɣat n izawaɣen (Mustela eversmanii)\n Tazgaga (Mustela subpalmata)\n Tadɣaɣat tamezdit (Mustela Nivalis\n Abizun (Mustela lutreola)\n Tareddi (ustela erminea)\n Anessas neɣ Aɣerda n urtan (Mustela putorius furo)\n Tadɣaɣat n wedrar (Mustela altaica)\n Tadɣaɣat muzagur imzerreg (Mustela strigidorsa)\n Tadɣaɣat n Sibirya (Mustela sibiricasibirica)\n\niɣersiwen\nTimseksumin\nTidɣaɣatin\nTimsuṭad","num_words":118,"character_repetition_ratio":0.073,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.196,"stopwords_ratio":0.008,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.831,"perplexity_score":55612.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ame%E1%B9%9B%C9%A3ennis","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Kundmannia sicula\nIsem-is s tefransist: \nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Timeṛɣennist\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.141,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.201,"stopwords_ratio":0.162,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6678.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tagnit%20%28Amtiweg%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Akal niɣ Tagnit niɣ Acal niɣ Cal niɣ Cař (azamul-is: ) d amṯiweg wiss cṛaḋ (3) ḏeg wuggug ɣef ṯfuyṯ (iṭij) ḏeg unagraw afuyan (seld n uziweɣ d tetrit), akken i tga seg yimtiwgen inamuren meqqren yakk d amtiweg ameqqran wis 5 deg unagraw anafuk seg wekdu-ines d takura-ines d tneẓẓi-ines, akken i yettwassen umtiweg-a s Wakal yakk d Umaḍal.\n\nTagnit d tamezduɣt i waṭas n telmas n imuddiren am wemdan d iɣersiwen anda i tga d adeg amyiwen deg usedday yettwassnen s tilin n tudert deg-s, tennulfa-d send(uqbel) n 4,54 n imelyaṛen n iseggasen,Maca tudert deg tegnit tban-d deg umelyaṛ n iseggasen-a ineggura. Seg yimar-mni, tignudert tegla-d s ubeddel deg tignut tinegnit d tfadiwin deg-s, ayen yeǧǧan imuddiren yettidiren s weksijin ad nnernin w ad temmag tissi n wuẓun ixeddmen yakk d yiger adekran n tegnit i twaffra n izenzaren ibumzelgen (yeṭṭurrayen)\n\nTiskanin tisengamin n tegnit d tmezzit tasengamt timezgit deg wanda i tetezzi ɣef tfukt ǧǧant tudert ad tenfufed w ad tesmed (ad tkemmel) deg-s alammi d ass-a, Akken i ttɣilen imusnawen d akken ad ternu ad tesmed i 1,2 n imelyaṛen n iseggasen niden. Sin akin tafat n tfukt yettnernin ad tečč w ad tfakk tignudert-is acku taẓɣelt n tfukt ad tali deg yimal w ad ternu ad timɣuṛ alamma tuɣal d acafcal azeggaɣ w ad yiweṭ wekdu-ines alamma d tmezzit n tegnit\nTtidiren ugar n 7,7 n imelyaṛen n yimdanen deg tegnit\nTiɣbula n tegnit yemgaraden xeddment i wakken ad ǧǧen tilin n teɣreft meqqren n yimdanen ibeṭṭun amadal gugar-asen, imdanen-a ẓẓunin (ferqen) ɣef 200 n tmura timzirgin. Akken ig snefli wemdan aṭas n tmettiyin d tɣermawin d yedlisen yemgaraden\n\nAsileɣ n tegnit d tsuddest-is \n\nTagnit tettumeggez d amtiweg anamur, ayen yennumken d akken tga d tafekka n weẓru, mači d acafcal n ugaz meqqren am Yebter. Akken i tettumeggez daɣen d amtiweg meqqren yakk deg tegrawt n yimtiwgen inamuren yellan deg wudus anafuk ama deg tkura neɣ deg ubleɣ. S tmerniwt ɣer wannect-a yakk, Tagnit yemgarad ɣef yimtiwgen inamuren niden deg teflel n weswir n tneẓẓi yakk d teldayt deg tjumma-ines yakk d yiger adekran ussis yakk d tuzzya tarurdant. war tutut d akken tagnit tga d amtiweg amyiwen deg wanda illant tiflin titktuniyin turmidin\n\nTalɣa n tegnit \nTalɣa n tegnit d tin yudsen nezzeh ɣer telɣa takernebnayt timlebbeṭ, acku tga d tafekka timlebbeṭ deg snat n tzeglin n ugafa d unẓul yerna d amezderdam deg usebges. Azderdem-a igellu-d s tuzzya n tegnit akken i d-yettilin d asrag (ssebba) d akken akdu n tegnit deg usebges yugar akdu-ines deg tzeglin s wazal n 43 km. akken i d-ittili isig n wekdu n tfekka tamezzayt amniran s wazal n 12,742 km, ayen yegdan 40,000 km\/TT amda yiwen n umiter yella yegda 1\/10.000.000 seg umaccaq i d-izgan seg usebges alamma d tizgelt n ugafa s tukkit seg temdint n Paris.\n\nYessefk ad yettwabdar d akken asgertel adigan yemgarad ɣef talɣa ayi timezzit taneblalt, ɣas akken imgaraden-a d wid fsusen deg tɣult takemdalit, anda isig n ucali n tegnit ɣur-s amur seg 584, neɣ 0.17% n tfekka tamezzayt tamnirant, dɣa tga d afimidi yellan s ddaw n 0,22% seg ufimidi n ucali yettilin gar n tuzziwin n ubilyardu. Isigen imeqranen idiganen n ucali d wenfal deg tjumma taneẓrut n tegnit ttwagensen deg wudrar n Everest yeflalen s wazal n 8,848 m sufel n tjumma n yilel yakk deg weɣzu n Mariana yudren s wazal n 10,911 m s ddaw n tjumma n yilel. Yirna s usrag n uzderdem n tiṭṭ n tfukt deg usebges, Adrar n Chimborazo yellan di tmurt n Ecuador yettumeggez d azag yaggugen yakk ɣef wammas n tegnit.\n\nAsileɣ akruran n tegnit \nTakura n tegnit tuzen azal n 5.98 kg, amur ameqran deg-s igber wuzzal (32.1%) d weksijin (30,1%) d Silikun (15,1%) d umegnisium (13,9%) d ukebri (2,9%) d unikel (1,8%) d ukalsium (1,5%) d walimenium (1,4%). Ma d ayen i d-igran (1,2%) gan d tismektiwen drusen seg yiferdisen niden. Deg wakud anda iferdisen iẓayanen ttwaleddyen (ttwajbaden) ɣer wammas, iferdisen ifsusen ttagugen ɣef wammas.\nKra n imusnawen ttɣilen d akken uzzal iga d asger agejdan i uzadur n tegnit, anda afimidi-ines yettawaṭ ɣer 88,8% yakk d kra n tesmektiwin n unikel (5,8%) yakk d ukebri (4,5%) d ddaw n 1% n iferdisen niden.\n\nAmusnaw n tekrura Frank Wigglesworth Clark yessegza-d d akken ugar n 47% n tiferkit tinegnit tegber seg weksijin. Ma d isegra ineẓruyen s wacu i tegber tferkit yakk igan d imezdiyen s tuget ttumeggzen d uksiden, ma yella d akluṛ, d afluṛ yekk d ukebri ttumeggzen d iferdisen ixataren, Dɣa tasmekta tuɣridt deg-s deg yal azṛu tesgensis-d ddaw n 1% s waṭas. Anecta yedda deg-s uksiden igejdanen ɣef usiliku d waluminya d uksiden n wuzzal d walus d umagnisium d uputasium d suda","num_words":995,"character_repetition_ratio":0.043,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.231,"stopwords_ratio":0.024,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":55381.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tasrenka","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tasrenka (asget: Tisrenkiwin) d afecku yettwasxdmen i wsizdeg neɣ i wesray neɣ i weslaɣ\n\nInawen neɣ tilmas n tesrenkiwin \n Tasrenka n tuɣmas\n\n Tasrenka n usired \n\n Tasrenka n wesray\n\n Tasrenka n ussuneɣ","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.13,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.213,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.995,"perplexity_score":137976.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Anezwu%20az-ne%E1%BA%93raf","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Anezwu azen-neẓraf d yiwen n ulmes n inezwa yeṭṭafaren anezwu aneẓraf, Azamul-is n Köppen: BSh.\n\nAnezwu azen-neẓraf asemmaṭ\n\nAnezwu azen-neẓraf azeɣlan\n\nTilmas-is\n\nAglam \n\nAnezwu\ninezwa","num_words":42,"character_repetition_ratio":0.193,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.205,"stopwords_ratio":0.048,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":13566.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tasnim%C9%A3an","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tasnimɣant d tiɣri tusnant i tudert n yemɣan, Tasnimɣan d yiwen n uyaw n tasnudert, Imusnawen qqaren-as Tikwal tasnudert tamɣawt.\n\nDi tallit tamzikt\n\nDi tallit talemmast\n\nDi tallit tamaynut\n\nImniren \nTasensileɣt tamɣawt\nTasnimɣan","num_words":43,"character_repetition_ratio":0.095,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.179,"stopwords_ratio":0.116,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":32288.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tussniwin%20tigmawin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tusniwin tigmawin d tusniwin yeɣɣaren neɣ yeqqaren idisan tisengamatin tigamatin tiyufatin i yakk tumanin yettilin deg tegnit d tallunt","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.016,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.133,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.995,"perplexity_score":181270.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Asif","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Asif (Asget: isafen) d amsizel n waman agaman, Hraw yerna ɣezzif ttazalen dges waman id yettasen seg ugeffur d wedfel neɣ aman id yettali seg iɣbula d igelmimen, Dɣa aman n wasif tefakkan tikliwin-nsen deg ayen umi qqaren asafi send ma ad kecmen ar yilel neɣ agaraw\n\nUmuɣ n isafen \n Asif n Nnil : D asif aɣezfan yakk deg umadal\n\n Asif n Mississippi : Asif aɣezfan yakk di Tamrikt n Ugafa\n\n Asif n Amaẓun : Asif ahrawan yakk deg umadal\n\n Asif n Danub : Asif aɣezfan yakk deg umenẓawa n Turuft\n\n Asif n Dejla d Furat : Sin n isafel yellan deg Asamar alemmas (Ɛiraq, Surya d Tturk)\n\n Asif n Yangesti : Asif ɣezzifen deg Asya\n\n Asif n Sabaw : Asif deg tamurt n Iqbayliyen\n Asif Asemmam (Aɛebbas) : Asif deg Tmurt n Yiqbayliyen","num_words":156,"character_repetition_ratio":0.095,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.234,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":154079.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Bu%20yefzimen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Plagius grandis\nIsem-is s tefransist: \nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":30,"character_repetition_ratio":0.141,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.218,"stopwords_ratio":0.167,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9164.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Zuzim","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Plantago serraria\nIsem-is s tefransist: Plantin à feuilles dentées\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.136,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.2,"stopwords_ratio":0.143,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":10256.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ta%E1%BA%93ult%20umeksa","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Plantago lagopus\nIsem-is s tefransist: Plantain pied de lièvre\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Lluz umeksa \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.136,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.2,"stopwords_ratio":0.158,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":10070.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ime%E1%BA%93u%C9%A3en%20agenin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Plantago lanceolata\nIsem-is s tefransist: Plantain lancéolé, Oreilles de lièvre\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nIzdayen Iberraniyen\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":45,"character_repetition_ratio":0.128,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.194,"stopwords_ratio":0.133,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":8965.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Agusim%20im%C9%A3i","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Plantago major\nIsem-is s tefransist: Plantin majeur\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:Lemṣaṣa\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.137,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.196,"stopwords_ratio":0.189,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8346.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Zzen%E1%B9%ADar","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Polygonum aviculare\nIsem-is s tefransist: Renouée des oiseaux\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: iẓeṛman n wefrux\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":42,"character_repetition_ratio":0.139,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.194,"stopwords_ratio":0.143,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":10208.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/A%E1%B9%A3ef%E1%B9%A3af","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Populus alba\nIsem-is s tefransist: Peuplier blanc\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac \n\nImɣan","num_words":32,"character_repetition_ratio":0.142,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.213,"stopwords_ratio":0.188,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7434.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Iferr%20n%20wudi","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Primula acaulis\nIsem-is s tefransist: Primevère commune\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.139,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.203,"stopwords_ratio":0.176,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8338.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Lbe%E1%B9%9Bquq%20n%20wuccen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Prunus spinosa, Prunus insititia\nIsem-is s tefransist: Prunelier sauvage\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Lberquq n wuccen, Lberquq n taɣaṭ\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":48,"character_repetition_ratio":0.126,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.195,"stopwords_ratio":0.146,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8132.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ifelfel%20n%20ye%C9%A3%E1%BA%93er","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Bituminaria bituminosa\nIsem-is s tefransist: Astagale bitumineux, herbe au bitume\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":39,"character_repetition_ratio":0.13,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.201,"stopwords_ratio":0.154,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":10045.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ifilku","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Pteridium aquilinum\nIsem-is s tefransist: Fougére aigle\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Taferca\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.133,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.196,"stopwords_ratio":0.175,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8860.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Yasmina%20Xe%E1%B8%8Dra","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Yasmina Xeḍra d amyaru azzayri,isem-is n tlalit Muḥemmed Muleshul. Ilul ass n 10 yennayer 1955 deg Iqendasen di twilayt n Beccar, yettaru s tutlayt tafṛansist.\n\nSend ad yuɣal d amyaru, yella d aserdasi. Yekcem ar uɣerbaz aserdasi mi yesɛa 9 n yiseggasen, ikemmel leqraya-s di tkadimit taserdasit n Cercal. Yexdem 25 n iseggasen di tserdast n Lezzayer. yettixer-d deg useggas n 2000 iwakken ad inedhi di tira-s.\n\nYebɣa ad d-iger iman-is ar tefranin n tselwayt n 2014 di tumurt n Lezzayer, acu kan ur yessaweḍ ara ad d-yejmeɛ 90000 n yezmulen i d-yessuter useqqamu amendaw.\n\nAyen yura\n\nS yisem Muḥemmed Muleshul \n Amen, 1984, à compte d'auteur, Paris (nouvelles)\n Houria, 1984, ENAL, Alger (nouvelles)\n La Fille du pont, 1985, ENAL (nouvelles)\n El Kahira - cellule de la mort, 1986, ENAL (roman)\n De l'autre côté de la ville, 1988, L'Harmattan, Paris (roman)\n Le Privilège du phénix, 1989, ENAL (roman)\n\nS yisem Yasmina Xeḍra \n Le Dingue au bistouri, 1990, Laphomic, Alger et 1999, Flammarion (J'ai lu 2001), Paris \n La Foire des enfoirés, 1993, Laphomic\n Morituri, 1997, Baleine, Paris, Trophée 813 du Meilleur polar francophone ; (Folio policier 2002) ; adapté au cinéma par Okacha Touita, 2007\n L'Automne des chimères, 1998, Baleine, Prix allemand du roman noir international (Folio policier 2001)\n Double blanc, 1998, Baleine (Gallimard, Folio policier 2000)\n À quoi rêvent les loups, 1999, Julliard (Pocket 2000)\n Les Agneaux du Seigneur, 1998, Julliard (Pocket 1999), Paris\n L'Écrivain, 2001, Julliard (Pocket 2003)\n L'Imposture des mots, 2002, Julliard (Pocket 2004)\n Les Hirondelles de Kaboul, 2002, Julliard (Pocket 2004) (France Loisirs 2003) ; adapté au théâtre en France, en Turquie, au Brésil, en Équateur ; en adaptation en film d'animation par Zabou Breitman. Le roman a touché plus de en France.\n Cousine K, 2003, Julliard (Pocket 2004)\n La Part du mort, 2004, Julliard (Gallimard, Folio policier 2005)\n La Rose de Blida, 2005, éd. Après la lune, Paris. (Sedia 2007)\n L'Attentat, 2005, Julliard (Pocket 2006) (Sedia, 2006) (France Loisirs 2006) ; adapté au cinéma sous le même titre par Zied Douéri, Grand Prix du festival international du film de Marrakech 2012, prix du Public à Toronto, prix spécial du Jury à San Sébastien, sortie en salle mondiale le mai 2013 ; adapté en BD chez Glenat 2012 ; adapté au théâtre en Italie, en Algérie, en Afrique par Osmane Aledji (Benin), présenté au Rwanda, Burundi, Congo Brazzaville, dans les villes Mbuji Mayi, Kisangani, Lubumbabhi, Matadi, Bukavu en République Démocratique du Congo (deux autres adaptations au théâtre en France pour 2013). Le roman s'est vendu à plus de en France.\n Les Sirènes de Bagdad, 2006, Julliard (Sedia, Alger 2006) (Pocket 2007) (France Loisirs 2007)\n Le Quatuor algérien : Morituri, Double blanc, L'Automne des chimères, La Part du mort (en un seul volume, Gallimard, Folio policier 2008)\n Ce que le jour doit à la nuit, 2008, Julliard (Sedia, Alger, 2008) (Pocket 2009) (France Loisirs 2009) (Grand Livre du Mois, 2008) ; (Éditions de la loupe - GROS CARACTERES - 2009) ; en Audio (CD) 2008 ; adapté au cinéma par Alexandre Arcady, 2012) ; adapté à la danse, chorégraphie réalisée par la Compagnie Hervé Koubi, France (danse hip-hop, capoeira et danse contemporaine). Le roman s'est vendu à plus de exemplaires en France.\n La Longue Nuit d'un repenti, 2010, Éditions du Moteur (réédition dans Six façons de le dire, ouvrage collectif (avec Nicolas d'Estienne d'Orves, Sophie Adriansen, Mercedes Deambrosis, David Foenkinos, Christophe Ferré), 2011, Éditions du Moteur)\n L'Olympe des infortunes, 2010, Julliard (Mediaplus-Constantine 2010) (Pocket 2011) (prochaine adaptation au théâtre en Algérie et au Danemark)\n Œuvres, tome 1, 2011, Julliard\n L'Équation africaine, 2011, Julliard ; Pocket 2012 ; France Loisirs 2012\n Les Chants cannibales, 2012, Éditions Casbah-Alger\n Algérie, éditions Michel Lafon (beau-livre, en collaboration avec le photographe Reza), 2012\n Les anges meurent de nos blessures, Julliard, septembre 2013\n Qu'attendent les singes, Julliard, 4 avril 2014, Paris ; Casbah, 6 avril 2014, Alger\n La Dernière Nuit du Raïs, Julliard, 2015\n Dieu n'habite pas La Havane, Julliard, 2016\n Ce que le mirage doit à l'oasis, Yasmina Khadra et Lassaâd Metoui, Flammarion, novembre 2017\n Khalil, Éditions Casbah et Julliard, 16 août 2018\n \"Les Vertueux\", éditions Mialet-Barrault, 24 août 2022","num_words":1252,"character_repetition_ratio":0.074,"word_repetition_ratio":0.032,"special_characters_ratio":0.307,"stopwords_ratio":0.014,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.89,"perplexity_score":15506.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Agni%20n%20Tibit","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Agni n Tibit d agni if yezgan deg Asya talemmast s teflel yugaren 4000 m s wakka ad tili d agni yeflalen yakk deg tiggi n tegnit\n\nImezdaɣ \nAmir ameqran n imezdaɣ n wegni n Tibet ṭṭafaren aɣref n Tibit\n\nẒeṛ daɣen \n Idurar n Himalaya","num_words":50,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.236,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.984,"perplexity_score":235231.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tazunegzirt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tazunegzirt deg tasnamurt d akal yeddan s agensu (ar daxel) n waman dgi id s-zzin waman seg 3 n tamiwin w yenqqen ar wakal agejdan s uzrugzir\n\nTizunegzirin n Asya\n\nTizunegzirin n Tefriqt\n\nTizunegzirin n Turuft\n\nTizunegzirin n Tamrikt n Ugafa\n\nTizunegzirin n Tamrikt n Wenẓul\n\nMuqel daɣen \n\n Tegzirt","num_words":70,"character_repetition_ratio":0.193,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.207,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.985,"perplexity_score":102887.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Azrugzir","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Azarugzir deg tasnamurt d tilist gar n snat n tjummiwin n waman s uzawag yekruzen (deyyiqen) n wakal yettwazzin s waman seg snat n tamiwin. Deg waṭas n Tikwal azarugzir yetteqqen tigzirt s tjumma hrawen, meqqren n tmurt\nAnemgal n uzrugzir d taɣit, Acku azarugzir d tajumma n wakal itteqqnen gar n snat n tjummiwin n wakal, Ma d taɣit d tajumma ikruzen n waman itteqqnen gar snat n tjummiwin n waman (ilel neɣ agaraw).\n\nAmgarad ger n uzrugzir d ugrilel\n\nKra n yizrugziren \n Azrugzir n Panama \n Azrugzir n Corinth\n\nẒeṛ daɣen \nTarakalt","num_words":106,"character_repetition_ratio":0.107,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.206,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":148169.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tizermemmuyin%20timeskebrin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tizermemmuyin timeskebrin (Assaɣ ussnan: Lepidosauria) d afelafesna yeṭṭafaren astirf n temzekrin, Llant snat n tfesniwin deg tzermemmuyin timeskebrin\n Timeskebrin\n\nAsesmel \n\niɣersiwen\nTizermemmuyin\nTimraradin\nTimeskebrin\nTimestuga","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.149,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.139,"stopwords_ratio":0.025,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":50611.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tazyagurt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tazyagurt (Assaɣ ussnan: Iguanidae) d tawacult n tzermemmuyin yeṭṭafaren tafesna n timeskebrin deg wesmil n tzermemmuyin timeskebrin\n\nTasartut d usismel \n\n Tizyagurin \n Azyagur\n Tazyagurt timsennent\n\niɣersiwen\nTimraradin\nTimeskebrin\nTizyagurin\nTimestuga\nTizermemmuyin","num_words":51,"character_repetition_ratio":0.12,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.15,"stopwords_ratio":0.039,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":60412.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tazyagurt%20timsennent","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tazyagurt timsennent n usallaf (isem usnan: Ctenosaura) d tawsit n temraradin yeṭṭafaren tawacult n tezyagurt deg tfesna n tmeskebrin.\n\nTilmas n Tazyagurt timsennent\n Tazyagurt taberkant\n Tazyagurt taberkant n yedmaren\n Tazyagurt Tamiksikt\n Tazyagurt Tagwatimalt\n Tazyagurt n Sunuṛa taberkant\n Tazyagurt n San Esteban\n Tazyagurt n San Pedro nolasko\n\niɣersiwen\nTimraradin\nTimeskebrin\nTizyagurin\nTimestuga\nTizermemmuyin","num_words":91,"character_repetition_ratio":0.157,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.153,"stopwords_ratio":0.011,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.959,"perplexity_score":68332.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tizemraradin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tizemraradin (Assaɣ ussnan: Reptiliomorpha) d asmil n temraradin yeṭṭafaren afelasmil n tkuẓdarin\n\nTasartut d usismel \nTinefrawin \n Izermummuyen\nTizutar\n\niɣersiwen\nTimraradin\nTikuẓdarin","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.011,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.151,"stopwords_ratio":0.025,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.687,"perplexity_score":41617.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Timcac","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Ranunculus spicatus \nIsem-is s tefransist: Bouton d'or\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.14,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.211,"stopwords_ratio":0.139,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9152.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%E1%BA%92idelmum","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Reichardia picroides\nIsem-is s tefransist: Cousteline\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.147,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.198,"stopwords_ratio":0.147,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7580.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Algu","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Retama raetam\nIsem-is s tefransist: \nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":32,"character_repetition_ratio":0.144,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.216,"stopwords_ratio":0.188,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":5825.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Taza","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Rhus coriaria, Rhus pentaphylla\nIsem-is s tefransist: Sumac des corroyeurs, Sumac à 5 feuilles\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":47,"character_repetition_ratio":0.133,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.209,"stopwords_ratio":0.128,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9588.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Imilten","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\n\nIsem-is s latinit: Ribes uva-crispa \nIsem-is s tefransist: Groseilles à maquereau\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":42,"character_repetition_ratio":0.133,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.212,"stopwords_ratio":0.143,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":5203.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ti%C9%9Bfa%E1%B9%9Bt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Rosa canina \nIsem-is s tefransist: Eglantier\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.149,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.212,"stopwords_ratio":0.182,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8512.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Aklil","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Rosmarinus officinalis\nIsem-is s tefransist: Romarain\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.141,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.196,"stopwords_ratio":0.229,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7077.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tasuddest%20takrurant","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tasuddest takrurant neɣ tameddest takrurant d irem akruran ilan (yesɛan) inumak yemgaraden i weglam n tenga takrurant neɣ i werway\n\nTasuddest n tenga \nTasuddest takrurant i tenga tazedgant igellem-d tamassɣat iferdisen ikruraren id igellun s tenga ayyi\n\nTasuddest n urway","num_words":48,"character_repetition_ratio":0.16,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.166,"stopwords_ratio":0.021,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":134578.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Turza%20takrurant","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Turza takrurant neɣ Tuqqna takrurant deg tekrura d tumant n tuṭṭfa d tdukla n ibelkimen deg ucubar \nTuqqniwin tikruranin yakk ttuɣalent ar usedmer ar n iliktrunen yellan deg ubelkim, Dɣa iliktrunen-a d amur seg umezzay abelkam, Maca deg turza neɣ tuqqna iliktrunen gellund s umezzay acubran gar n sin n ibelkimen neɣ ugar\n\nTilmas n turziwin tikruranin","num_words":59,"character_repetition_ratio":0.105,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.174,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":156358.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tagda%20takrurant","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Yagda takrurant d agenses i Tasedmirt takrurant s tegrawt n izamulen ikruraren d teftarin tikruranin","num_words":18,"character_repetition_ratio":0.044,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.14,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.948,"perplexity_score":208425.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tasedmirt%20takrurant","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tasedmirt takrurant d tuṛza n tuqqniwin tikruranin deg usasfay akruran i wfaras n tuqqniwin timaynutin deg tengiwin id yennulfan, Ayen id igellun s welfay n tengiwin timaynutin yemgaraden seg yeglamen-is (ṣṣifat-is) ikruraren d isengamen.","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.122,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.164,"stopwords_ratio":0.053,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.996,"perplexity_score":57634.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tazrart%20takrurant","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tazrart takrurant d tagrawt n iferdisen ikruraren yettalsen iglamen-is (yettbeddilen ṣṣifat-is) gar yal tazrart d tin id yettasen seld-is (mbeɛd-is) deg uyiren imezzi\nTizrarin tikruranin ttwasnirment send n wesnirem n uyiren imezzi id yettwasnulfun i wesnay n iferdisen yal yiwen s iylan-is ikruraren\n\nTizrarin tikruranin","num_words":59,"character_repetition_ratio":0.109,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.168,"stopwords_ratio":0.085,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":35566.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Megadeth","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Megadeth d tarbaɛt tamarikanit n thrash metal seg Los Angeles, California. Dave Mustaine (Yella yettiki deg Metallica) akked David Ellefson xelqen-tt deg 1983. Tarbaɛt-a tettiki i \"Big Four\" (\"rebɛa imeqqranen\") akked tlata nniḍen: Metallica, Slayer akked Anthrax.\n\nTadiskugrafit \n Killing Is My Business... and Business Is Good! (1985)\n Peace Sells... but Who's Buying? (1986)\n So Far, So Good... So What! (1988)\n Rust in Peace (1990)\n Countdown to Extinction (1992)\n Youthanasia (1994)\n Cryptic Writings (1997)\n Risk (1999)\n The World Needs a Hero (2001)\n The System Has Failed (2004)\n United Abominations (2007)\n Endgame (2009)\n Thirteen (2011)\n Super Collider (2013)\n Dystopia (2016)\n The Sick, the Dying... and the Dead! (2022)\n\nAẓawan","num_words":179,"character_repetition_ratio":0.003,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.351,"stopwords_ratio":0.022,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.573,"perplexity_score":42289.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Slayer","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Slayer d tarbaɛt tamarikanit n thrash metal seg Huntington Park, California. Xelqen-tt Tom Araya d Kerry King d Jeff Hanneman deg useggas n 1981. Tarbaɛt-a tettiki i \"Big Four\" (\"rebɛa imeqqranen\") akked tlata nniḍen: Metallica, Megadeth akked Anthrax.\n\nTadiskugrafit \n Show No Mercy (1983)\n Hell Awaits (1985)\n Reign in Blood (1986)\n South of Heaven (1988)\n Seasons in the Abyss (1990)\n Divine Intervention (1994)\n Undisputed Attitude (1996)\n Diabolus in Musica (1998)\n God Hates Us All (2001)\n Christ Illusion (2006)\n World Painted Blood (2009)\n Repentless (2015)\n\nAẓawan","num_words":143,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.328,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.266,"perplexity_score":57351.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Venom","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Venom d tarbaɛt tagnizit n heavy metal. Tettwaxlq deg useggas n 1978 deg temdint n Newcastle upon Tyne. Aḍebsi wis sin n Venom, Black Metal, yefka-d isem-is i ṣṣenf ajdid deg heavy metal: back metal.\n\nTadiskugrafit \n Welcome to Hell (1981)\n Black Metal (1982)\n At War with Satan (1984)\n Possessed (1985)\n Calm Before the Storm (1987)\n Prime Evil (1989)\n Temples of Ice (1991)\n The Waste Lands (1992)\n Cast in Stone (1997)\n Resurrection (2000)\n Metal Black (2006)\n Hell (2008)\n Fallen Angels (2011)\n From the Very Depths (2015)\n Storm the Gates (2018)\n\nAẓawan","num_words":125,"character_repetition_ratio":0.022,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.375,"stopwords_ratio":0.032,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.622,"perplexity_score":56489.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Iron%20Maiden","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Iron Maiden d tarbaɛt tagnizit n heavy metal seg Leyton, London. Yexleq-itt Steve Harris deg useggas n 1975.\n\nTadiskugrafit \n Iron Maiden (1980)\n Killers (1981)\n The Number of the Beast (1982)\n Piece of Mind (1983)\n Powerslave (1984)\n Somewhere in Time (1986)\n Seventh Son of a Seventh Son (1988)\n No Prayer for the Dying (1990)\n Fear of the Dark (1992)\n The X Factor (1995)\n Virtual XI (1998)\n Brave New World (2000)\n Dance of Death (2003)\n A Matter of Life and Death (2006)\n The Final Frontier (2010)\n The Book of Souls (2015)\nSenjutsu (2021)\n\nAẓawan","num_words":138,"character_repetition_ratio":0.033,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.399,"stopwords_ratio":0.014,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.476,"perplexity_score":61965.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Judas%20Priest","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Judas Priest d tarbaɛt tagnizit n heavy metal. Tettwaxleq deg useggas n 1969 deg temdint n West Bromwich.\n\nTadiskugrafit \nRocka Rolla (1974)\nSad Wings of Destiny (1976)\nSin After Sin (1977)\nStained Class (1978)\nKilling Machine (1978)\nBritish Steel (1980)\nPoint of Entry (1981)\nScreaming for Vengeance (1982)\nDefenders of the Faith (1984)\nTurbo (1986)\nRam It Down (1988)\nPainkiller (1990)\nJugulator (1997)\nDemolition (2001)\nAngel of Retribution (2005)\nNostradamus (2008)\nRedeemer of Souls (2014)\nFirepower (2018)\n\nAẓawan","num_words":123,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.374,"stopwords_ratio":0.024,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.091,"perplexity_score":28316.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Death","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Death tella d tarbaɛt tamarikanit n death metal seg Orlando, Florida. Yexleq-itt Chuck Schuldiner deg useggas n 1983. Tarbaɛt-a tettwaḥsab am tarbaɛt tamezwarut n death metal.\n\nTadiskugrafit \nScream Bloody Gore (1987)\nLeprosy (1988)\nSpiritual Healing (1990)\nHuman (1991)\nIndividual Thought Patterns (1993)\nSymbolic (1995)\nThe Sound of Perseverance (1998)\n\nAẓawan","num_words":85,"character_repetition_ratio":0.051,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.287,"stopwords_ratio":0.024,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.503,"perplexity_score":28395.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Kreator","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Kreator d tarbaɛt n thrash metal seg tmurt n Lalman, tettwaxleq deg useggas n 1982. Ṣṣut-nsen yettcabi aṭas i ṣṣut n terbaɛin tilmanin nniḍen am Destruction, Sodom neɣ Tankard.\n\nTadiskugrafit \nEndless Pain (1985)\nPleasure to Kill (1986)\nTerrible Certainty (1987)\nExtreme Aggression (1989)\nComa of Souls (1990)\nRenewal (1992)\nCause for Conflict (1995)\nOutcast (1997)\nEndorama (1999)\nViolent Revolution (2001)\nEnemy of God (2005)\nHordes of Chaos (2009)\nPhantom Antichrist (2012)\nGods of Violence (2017)\nHate Über Alles (2022)\n\nAẓawan","num_words":132,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.341,"stopwords_ratio":0.008,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.503,"perplexity_score":34553.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tarubia","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Rubia peregrina \nIsem-is s tefransist: Garance sauvage, Garance voyageuse\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.137,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.201,"stopwords_ratio":0.158,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":10656.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Inijjel","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Rubus ulmifolius\nIsem-is s tefransist: Ronce commune \nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Tujjal neɣ Tizwal (issem n uɛeqqa)\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":42,"character_repetition_ratio":0.127,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.21,"stopwords_ratio":0.143,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":12526.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Asemmum","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Rumex bucephalophorus\nIsem-is s tefransist: Oseille tête de boeuf\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Tasemmumt taṛqiqant\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":46,"character_repetition_ratio":0.129,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.19,"stopwords_ratio":0.13,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7057.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tasemmumt%20n%20yezgaren","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Rumex pulcher, Rumex acetosella, Rumex tuberosus\nIsem-is s tefransist: Oseille gracieuse, Petite oseille, Oseille tubereuse\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Tasemmumt\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":56,"character_repetition_ratio":0.12,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.189,"stopwords_ratio":0.125,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":10049.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Sepultura","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Sepultura tella d tarbaɛt n heavy metal seg tmurt n brazil. Xelqen-tt watamaten Max akked Igor Cavalera deg useggas n 1984. Deg umezruy-nsen uraren aṭas leṣnaf n heavy metal: groove metal, death metal akked thrash metal, yuɣ lḥal bdan s black metal.\n\nTadiskugrafit \n Morbid Visions (1986)\n Schizophrenia (1987)\n Beneath the Remains (1989)\n Arise (1991)\n Chaos A.D. (1993)\n Roots (1996)\n Against (1998)\n Nation (2001)\n Roorback (2003)\n Dante XXI (2006)\n A-Lex (2009)\n Kairos (2011)\n The Mediator Between Head and Hands Must Be the Heart (2013)\n Machine Messiah (2017)\nQuadra (2020)\n\nAẓawan","num_words":137,"character_repetition_ratio":0.017,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.357,"stopwords_ratio":0.022,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.474,"perplexity_score":32941.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Awermi","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Ruta chalepensis, Ruta graveolens\nIsem-is s tefransist: Rue à feuilles étroites, Rue des jardins\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Fijel\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":52,"character_repetition_ratio":0.128,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.202,"stopwords_ratio":0.115,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":10217.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tara%20ur%20sebzagen%20waman","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Sanguisorba minor \nIsem-is s tefransist: Pimprenelle\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.141,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.207,"stopwords_ratio":0.167,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7732.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tasedmirt%20tagmant","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tasedmirt tagmant d tisedmirin tikruranin dgi timsedmirin-is d ifariwen-is d uddisen igmanen, takrura tagmant tagejdant tla tisedmirin tifrarin am tasedmirt n twaksa, tsedmirt n tmerniwt, tasedmirt n usemselsi akk d tasedmirt n ulsasnay, Ma deg tseddast tagmant ttwasxedment tisedmirin tigmanin d tukrisin i tsuddest n uddisen igmanen.\n\nTasedmirt tamzikt (taqdimt) deg tasedmirt tigmanin d tasedmirt n tmeṛɣiwt n imerɣi agran d tsedmirt n tissiredt (saponification) i tmugri n tserradin\n\nTilmas n tsedmirin tigmanin","num_words":91,"character_repetition_ratio":0.126,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.165,"stopwords_ratio":0.022,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.852,"perplexity_score":46004.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Time%E1%B9%9B%C9%A3iwt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Timeṛɣiwt neɣ Tiṛɣi d tasedmirt takrurant gar n snat n tnegwa ayen id igellun s wezɣal d walluy n waggu d ufeǧǧij\n\nTisedmirin n tmeṛɣiwt \nTimeṛɣiwt n tenga d tasedmirt takrurant yetrilin s tilin n Uksijin O2 Akaṛbun C d uhidṛujin H2.\n\nAmdya timeṛɣiwt tasemmadt n Umitan\n\n CH4 + 2O2 -> CO2 +2H2O\n\nTimeṛɣiwt tasemmadt\n\nD timeṛɣiwt tasemmadt dgi yettili Uksijin icaṭ i wezday d ubelkim] n ukaṛbun d uhidrujin am tmeṛɣiwt tasemmadt n Umitan\n\n CH4 + 2O2 -> CO2 +2H2O","num_words":96,"character_repetition_ratio":0.126,"word_repetition_ratio":0.069,"special_characters_ratio":0.245,"stopwords_ratio":0.01,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":103159.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Pantera","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Pantera tella d tarbaɛt tamarikanit n heavy metal seg temdint n Arlington, Texas. Deg useggas n 1981, xelqen-tt watmaten Abbott – Vinnie Paul d Dimebag Darrell – akked taɣuct tamezwarut n terbaɛt: Terry Glaze (ixelf-it Phil Anselmo deg useggas n 1986). Ḥebsen deg useggas n 2003.\n\nTadiskugrafit \n Metal Magic (1983)\n Projects in the Jungle (1984)\n I Am the Night (1985)\n Power Metal (1988)\n Cowboys from Hell (1990)\n Vulgar Display of Power (1992)\n Far Beyond Driven (1994)\n The Great Southern Trendkill (1996)\n Reinventing the Steel (2000)\n\nAẓawan","num_words":135,"character_repetition_ratio":0.041,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.319,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.939,"perplexity_score":61609.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Agaraw","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Agaraw (Asget: igarawen) d Azgen ameqran yak deg tjumma n waman id yezdin i wakal n umadal, Dɣa tajumma n waman deg tegnit d tin yessawden ar 71% (510 imelyan km³)\n\nAgaraw Amelwi\n\nAgaraw Aṭlasi\n\nAgaraw Ahendi\n\nAgaraw Arkti\n\nAgaraw aẓulan","num_words":50,"character_repetition_ratio":0.079,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.245,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.711,"perplexity_score":91424.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ilel","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ilel d yal amsegraw ameqran n waman imerɣanen yettwaqqnen s agaraw d ugelmim\n\nTudert deg yillan\n\nAmezruy n illan\n\nAmgarad gar n ilel d ugaraw\n\nUmuɣ n illan \nAgaraw Aṭlasi\n\n Ilel Aderyati\n Ilel n Ijey\n Ilel n Alboran\n Ilel n Arjentin\n Aslallu n Biskaya\n Aslallu n Butenya\n Aslallu n Kampici\n Aslallu n Fundi\n Ilel n Baltik\n Ilel Aberkan\n\n Ilil n Butnia\n Ilel n Karib\n ilel Aseltin","num_words":92,"character_repetition_ratio":0.059,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.224,"stopwords_ratio":0.011,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.825,"perplexity_score":128923.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Addad%20n%20tagga%E1%BA%93t","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Addad n taggaẓt n telmest d amatar n tezmert n kra n telmest i wegray deg tilin deg wemha d imal amiẓran s tɣuri d uzraw n uɣrud n wallal n tmerniwt d tdersi (d wenqas) n tegrawt s uzray n wakud, Dɣa Tella tama iremden deg teɣlut-a umi qqaren Tiddukla tagreɣlant i waray n tgama id yessufeɣen Umuɣ azeggaɣ n IUCN dgi yessers 3 n telmas i telmas yellan deg umihi:\n\n Talmest deg umihi afellay \n Talmest deg umihi\n Talmest deg umihi adday\n\nAddaden n taggaẓt \n\n Angar (EX) \n Tenger deg wezɣar (EW)\n Talmest deg umihi afellay (CR)\n Tilmest deg umihi (EN)\n Talmest deg umihi adday (VU) \n Talmest tudes ar umihi (NT) \n Talmest ur tettwaggez (LC) \n Talmest s isefka idrusen (DD)\n Ur yessazel (NE)","num_words":146,"character_repetition_ratio":0.141,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.244,"stopwords_ratio":0.014,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":103286.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tafekka%20tagnnawt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tafekka tagennant neɣ Iynaten igennanen d yal tafekka yellan deg tallunt tuffiɣt, tifekkiwin-a bṭan-t s talɣa tagejdant ar tfekkiwin n usud anafuk yettezzin ɣef tfukt d tfekkiwin n tallunt yaggugen yellan s azɣar n usud anafuk, Dɣa tiddukla tasnallunt tagreɣlant tegzem asmil amezwar ar 3 n telmas: imtiwgen, imtiwgen igezlanen d tifekkiwin timeẓyanin n usud anafuk ma d asmil wis sin ur ila ara (ur yesɛa ara) aglam amaddud deg teddukla tasnallunt maca tettwagzam ar itran d isegniwen d imazellawen.\n\nAmezruy\n\nAmussu n tfekkiwin\n\nUmuɣ n tfekkiwin \n\nTagrawt tanafukt\n\n Tafukt\n\n Imtiwgen\n\n Imtiwgen igezlanen\n\n izunyuren \n\n iyyuren\n\n ismilen \n\n iseffudenAmmas agratraw itran\n\n ifliwen iberkanen\n\n imazellawen\n imazellawen igriwlen\n imazellawen iglayanen\n imazellawen irefsayen\n\n isigniwen\n isigniwen imtiwganen\n isigniwen imallasen\n isigniwen izenzarayenIsignaten''':\n isignaten icubranen\n\n isignaten itrawen\n\n iguza itrawen:\n iguza imedlanen\n iguza yeldin","num_words":142,"character_repetition_ratio":0.094,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.187,"stopwords_ratio":0.007,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.943,"perplexity_score":87514.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tigigit","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Saponaria officinalis \nIsem-is s tefransist: Saponaire, Herbe à savon\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Taɣiɣact\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.134,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.197,"stopwords_ratio":0.15,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9752.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Imettezwel","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Sixalix atropurpurea subsp. maritima \nIsem-is s tefransist: Scabieuse maritime\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Tamrart\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":43,"character_repetition_ratio":0.128,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.193,"stopwords_ratio":0.163,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8701.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tafasa","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tafasa deg tsengama d tizmert n unagraw deg tulsa n waddad i tmugri n umahil ad yeddun d umussu.\n\nDɣa tafasa tezmer ad tawi aṭas n telɣiwin amdya tafasa taẓeɣlawt, tafasa takrurant, Tafasa tazarurant, Tafasa tazenzarayt, tafasa taɣisant d tfasa tamussayt, Dɣa tilmas-a n tfasa yettuzmer ad twasismilent d akken-itent d tafasa tamussayt neɣ d tafasa tudmist deg wakud dgi id tilint tidak n iden d arway neɣ gar n snat n telmas-a\n\nAsuqqul n tfasa\n\nTilmas n tfasa\n\nTafasa n usegraw\n\nAɣbalu n tfasa tagamant\n\nTilmas n iden n tfasa\n\nTiggtin n tfasa\n\nAsuqqul n tiggtin n tfasa","num_words":116,"character_repetition_ratio":0.087,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.202,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.832,"perplexity_score":64879.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tigget%20n%20wakud","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tigget n wakud akken i tettwassen deg unagraw n tiggtin agreɣlan d tasint\n\nTiggtin n wakud\n\nDeg umezruy\n\nTiggtin n wukud tusnatin \n\nTiggtin n wakud","num_words":30,"character_repetition_ratio":0.145,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.197,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.993,"perplexity_score":104765.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tafasa%20takrurant","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tafasa takrurant deg tekrura d azɣal id yettbinen seg tsedmirt takrurant akk d timeṛɣiwt dgi yeddukul ukaṛbun n wesɣaṛ akk d wesɣaṛ ayen id yesskanayen timess d wezɣal\n\nAsexdem n tfasa takrurant deg tmugri\n\nDeg tesnudert","num_words":41,"character_repetition_ratio":0.114,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.168,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":201693.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Alnitak","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Alnitak deg tesnallunt d yiwen n yetri yellan deg ubaggus n umanar tezga-d s Asamar n atmaten-is Delta d Alnilam\n\nAbaggus n umanar \nAbaggus n umanar d abaggus ilan 3 n yetran yettfeǧiǧen s waṭas zgan-d deg tezdemt n umanar","num_words":51,"character_repetition_ratio":0.117,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.203,"stopwords_ratio":0.059,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.986,"perplexity_score":93183.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Wajdim","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ismawen \nIsem-is s latinit: Scandix pecten-veneris \nIsem-is s tefransist: Peigne de venus, Aiguillette\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":39,"character_repetition_ratio":0.13,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.207,"stopwords_ratio":0.128,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8136.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tagrit","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Scorpiurus muricatus, Scorpiurus muricatus subsp. subvillosus \nIsem-is s tefransist: Chenillette sillonée, Scorpiure\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":48,"character_repetition_ratio":0.12,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.186,"stopwords_ratio":0.125,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.996,"perplexity_score":9318.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tamazi%C9%A3t%20tameslugent%20tame%E1%B9%9B%E1%B9%9Bukit","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tamaziɣt tafuṣḥit tamerrukit d tutlayt tunṣibt n tmurt n Lmerruk, tutalyt-a tebna ɣef tutlayin timaziɣin n waṭlas s lemɛiwna n wawalen seg tutlayin timaziɣin nniḍen.\n\nTiwelhiwin \n\nTutlayin timaziɣin","num_words":30,"character_repetition_ratio":0.169,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.167,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":89668.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Isenti","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\nIsem-is s latinit: Secale cereale\nIsem-is s tefransist: Seigle\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Tisentit\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.143,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.198,"stopwords_ratio":0.194,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6271.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ti%C9%A3i%C9%A3ac","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Silene vulgaris\nIsem-is s tefransist: Silène enflé\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt: \nTutlayt tasusit : Taɣiɣact\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":41,"character_repetition_ratio":0.133,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.21,"stopwords_ratio":0.146,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":11863.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ixses","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tiwlafin\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Smyrnium olusatrum\nIsem-is s tefransist: Smyrnium olusatrum\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.134,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.197,"stopwords_ratio":0.171,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9025.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tuccanin%20%28tawsit%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Solanum nigrum\nIsem-is s tefransist: Morelle noire\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Tuccanin\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.136,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.2,"stopwords_ratio":0.194,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8871.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tidusiyin%20tigennawin%20n%20Marikan","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tidusiyin tigennawin n Marikan (s Teglizit: United States Air Force), (s Tespenyulit: Fuerzas aéreas de Estados Unidos) d angaz n Tidusiyin tirmigin","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.043,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.189,"stopwords_ratio":0.056,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.843,"perplexity_score":33018.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Timdudferratin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Timdudferratin (assaɣ usnan: Euphyllophytina) d angazsartu amɣaw yeṭṭafaren imɣan igratyen\n\nAgzam\n\nẒeṛ daɣen \n\n Tasnudert\n\n Tagelda\n\n Tarselt\n\n Timesdurifsan","num_words":25,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.191,"stopwords_ratio":0.04,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.642,"perplexity_score":37094.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Abur%C9%A3es","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Aburɣes (Asget: ibureɣsen), (assaɣ usnan: Insecta) d asmil n yiɣersiwen iraɣlalen yeṭṭafaren adur n teswermin, Dɣa ibureɣsen yakk i d asesmel yellan s waṭas deg wadur n teswermin. Ɣas akken ass-a yettwassen s yisem n Ubeɛɛuc neɣ Abexxuc maca sin n wawalen-a d uzligen acku ttwakksen-d seg yirem aẓaṛan Aburɣas,\nIbureɣsen tgin-d tagrawt tuggtant deg yimuddar yakk yellan deg tegnit acku deg wesmil-a llant ugar n umelyun n telmas yettugelmen (azgen n yimuddar yellan deg tegnit) Maca azal n 30 n imelyan n twaculin zeddiɣ urad (mazal werɛad) ur ttussemlen-t, ayen id yettgin 90% n yimuddar yellan deg tegnit.\n\nAr tura ttwassemlen wazal n 5000 n telmas n temzerɣlin, d 2000 n tleɣmatin n yellu (tagmart n sidna Sliman), d 20,000 n telmas n yebẓaẓ, d 170,000 n telmas iferṭeṭṭa d ifaylellisen , d 170,000 d telmas n yizan d 82,000 n telmas n tzinfriwin, d 360,000 n telmas n izinzren d 110,000 n telmas n tzizwa d yerẓaẓen d igeṭfen akken daɣen yellan wazal n 2 ar 5 n yimelyan n telmas ur nettwassen.\n\nAmezruy n yiburɣas \niburɣas d iɣersiwen imezwura i d-ibanen yakk deg tegnit, Aya send n 435 imelyan n yiseggasen, ɣef wannect-a tella-d d iɣersiwen imenza yakk yettferfiren acku zwaren-d iptiṛusuren s wazal n 204 n yimelyan n yiseggasen.\n\nAsesmel ussnan\n\nTilmas n yiburɣas \nImusnawen n yiburɣas ufan-d d akken uṭṭun n yiburɣas deg yal Amil amkuẓ (1 Mill ⁴) yegda uṭṭun n yifganen yellan deg tegnit yakk acku llan-t imelyan n telmas akken daɣen id snirrimen seg 5 ar 7 n yigimen n telmas deg yal aseggas.\n\nAcku d akken llan-t waṭas n twaculin d telmas d tfesna yemgaraden, yettili-d uglam-nsent s waṭas n tegrawin gar-asent:\n\nIzinezren \n\nIzinezren ssiliɣen-d tagrawt meqqren yakk n ibureɣsen s wazal n 300.000 n telmas yemgaraden, akken i yezmer ad yili userwes-nsen yakk d yiɣersiwen inaɣlalen am yiselman d yigṭaṭ d tkelmanin d temraradin d temsuṭaṭ i gebren seg 43,000 n telmas kan. Iglamen yettwaskaden s tuget deg yizinezren d tayuga n yifraren n wafriwen imehzen seg tyuga tamenzut n wafriwen.\n\nSeg telmas yettwassnen yakk deg tfesna n izinezren d tamyigrant yettidiren deg yakk imenẓawen (anagar Antraktika) anda i d-tessiluɣ tagrawt taxatart n tnegmarin, Tla azal meqqren deg wučči n igulafen d iwakuzen i ṭṭurrayen imɣan, dɣa anecta d ayen yeǧǧan imekrazen ad ten-tt-senkeren\n\nIferṭeṭṭa d ifaylellisen\n\nD ayen yemrayen (iweɛṛen) ad tili tukza n imgaraden gar n ifaylellisen d yiferṭeṭṭa maca tukza n umgarad-a tezmer ad tili sɣur n tallit n urmud-nsent d kra n imaskanen-nsent anda azal ameqran n ifaylellisen ttbinen-tt-d deg yiṭ akken i lant timejjiwin n wefriw yerna ṭeffsent afriwen-nsenrt s talɣa taglawant ɣef izaguren-nsent. Ma d iferṭeṭṭa ttferfiren deg wass yerna lant timejjiwin yettfakkan s tuffet akken i ṭeffsen afriwen-nsen s talɣa taratakt ɣef yizaguren-nsen. Dɣa izagen-a n umgarad d ixataren s waṭas.\n\nIzan \n\nYezmer ad yili ufriri n tegrawt-a taxatart meqqren gar n ibureɣsen yakk, anda i tla yiwet n tyuga n wafriwen ma d tayuga tis snat yuɣal meẓẓiy i wakken ad yuɣal d allal n umejgugel yemmugen am umesraf. Dɣa tadast s telmas-is yemgaraden iga d amedya igerrzen i yigmamen n tegrawt-a, anda yettwassen s ukerrec-is itekkmen (iqerrḥen) akken i d-tesskaray urnan.\n\nIrẓaẓen, Irẓuzen, Tizizwa yakk d yigeṭfen \n\nTizizwa d tagrawt meqqren n ibureɣsen, amur ameqran deg-sent ttidirent deg tehrest anda ixeddment yakk i ubaɣur imezdi. Amedya: tahrest n tzizwa n tamment tettwasemmes ɣef tgellidt tameqrant yettilin d tagensast ɣef usersi n tmellalin, ma d tawuri n iwetmen d asebrer n tmellalin n tgellidt. Deg wakud anda ixeddment tqeddacin imahilen niden. Dɣa timettiyin n igeṭfen d yirẓaẓen d wid yettemcabin timetti n tzizwa anda ttidirent deg tegrawin i teddmen aṭas n yigmamen i ttemyallalen gugar-asen.\n\nIkurdan d tilkin \n\nIkurdan d tilkin d ijenṭaden yettidiren deg wamur uffiɣ n tfekka n umesnubget-is. Tilmas-a isnat-nsent ur lint ara afriwen. Mekknent timsuṭad (gar-asent andan) yakk d yigṭaṭ anda ittsummunt idammen i wakken ad farsent timellalin, ayen yettaǧǧa ad sneṭṭen aṭas n tlmas n waṭṭanen, dɣa tasakrart n terka yakk d terka taberkant yenfufden deg Uruppa d tmurt n Yiqbayliyen deg tallit talemmas yedda yerna yenfufed s yikurdan ittidiren deg tfekkiwin n iɣuliwen iy ṭṭef waṭṭan-a. Ma d aṭṭan n Tifus ittili-d deg tamiwin yumsen yeččuren d tilkin i d-tissawaṭen seg wemdan ɣer wemdan niden.\n\nIbẓaẓ, Ijṛaden, Iwerǧeǧǧiyen \n\nD tagrawt n warrasen d timestuga i tetten s waṭas. Anda i d-gellunt s isettwiɣen i yilan n wemdan. Anda ibẓaẓ d iburjijen d yibureɣsen ittilin deg wurtan d yilmayen ur d-gellun ara s usettwiɣ meqqren i yimdanen, maca imdanen kerhen-ten s usrag n tmeẓri-ines ilicen d imesli-ines. Ma d ajṛad de win isettwaɣayen s waṭas imendiyen d yimmaden.\n\nDɣa izeglella d yisen seg yigmamen yettwassnen yakk deg tegrawt-a, acku yettili deg yakk ideggan anda yettili wemdan, anda yettwaf ama deg yixxamen neɣ deg wanda iṭṭeggiren igudiyen.\n\nUčči \nIburɣas d imuddiren ig tetten aṭas n wučči ya d učči amɣaw neɣ aɣersaw, llan iburɣas ig tetten aksum d iɣsan d idammen d ucencaw akken daɣen illan iburɣas ig tetten asɣaṛ\n\nTudert n uburɣes\n\nAsileɣ \nAṭas n ibureɣsen ttlalen-d i wakken ad qqimen d imeẓyanen. Acku amur ameqran n ibureɣsen beddun tudert-nsen s agensu n tmellalt anda i tettili tettwaggeẓ s teclemt yeqquren. Tawtemt tessrusay aṭas n tmellalin, Amedya: tawtemt n yizi tessrusay 1000 n tmellalin deg 15 n wussan kan maca mi ara ad frurxent tmellalin-nni anagar kra n yizan Kan ara ad iqqimen d imidduren. Dɣa anecta yegguni ɣef twennaṭ anda yettidir uburɣes (ma yella wučči d yiba n tnegmarin).\n\nTamhazt \nAmur ameqran n ibureɣsen ttefrurxen-d seg tmellalin itessrusay tayemmat-nsen deg yiferran n yimɣan neɣ deg waman neɣ deg tamiwin niden. Maca llant tilmas niden i d-ittmagen deg tmellalt s agensu n tfekka n tayemmat sin akin ad ilal d amiddur. Maca, s umata-nsen ttaken-d seg waṭas n talliyin n ibeddilen mi ara ad gemmun, ma d asrag yettaǧǧan ibureɣsen ad scelmen taɣessa-nsen tuffiɣt yettuɣal ɣer tɣuri n teclemt-nsen ittikrisen ɣef uburɣes mi ara ad igmu, dɣa srid mi ara ad iffeɣ uburɣes seg tɣessa-ines ad yimɣur w ad s-temmag tɣessa d tamaynut.\n\nAzal ameqran n ibureɣsen ttekken-d seg yiwen gar n snat n telmas n temhazt, igan ya d tamhazt tummidt neɣ tamhazt tanaktamt, anda titlullɣin d yibẓaẓ d iburjijen gan d ibureɣsen i d-itekken seg tallit n temhazt tanaktamt anda amgarad gar n ibureɣsen imawaṭen d yifrax-is d win ibanen s waṭas\n\nAssaɣ n ibureɣsen d wemdan \n\nAṭas seg twaculin n ibureɣsen ttumeggzent d tijenṭadin yerna tthewwilent amdan, ibureɣsen ittumeggzen d ijenṭaden akka gan d tadasin, tilkin, izan yakk d isellufen, anda tiwaculin-a d tid yessenṭaṭen aṭas n telmas n waṭṭanen ma d iramuden yakk d yijṛaden d wid iṭṭurrayen imɣan d imendiyen. D ayen yeǧǧan aṭas n imusnawen ad mmuzzgen s tezrawt n tarrayin yemgaraden i wakken ad sneɣden deg umdan n ibureɣsen anda i ssemrasen imsenger n tillicin. Maca taggara ayi uɣalen ttganayen ugar ɣef iɣunab n usenɣed igamanen d yisnudranen.\n\nẒeṛ daɣen \n Tijedmenni\n Amenzel \n Tiṭṭa\n Akuz\niburɣas\ntasenburɣest \nIdurra n iɣersiwen","num_words":1442,"character_repetition_ratio":0.053,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.206,"stopwords_ratio":0.013,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":53603.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ileddayen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"ileddayen neɣ imetman d tanga tamazzalt yettilin deg iqemmucen n iɣersiwen, ileddayen d tanga id iteffɣen seg ifesxiyen iledduyen yettilin deg imi\n\nAsusef \nAsusef d asufeɣ n ileddayen d waman n iden yettilin deg yimi s tdusi (S lqewwa)\n\nTawuri","num_words":49,"character_repetition_ratio":0.137,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.185,"stopwords_ratio":0.02,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":135417.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Huda%20Iman%20Fer%C9%9Bun","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Huda Iman Ferɛun (s taɛrabt: هدى إيمان فرعون، s tefransist: Houda-Imane Feraoun), tlul deg wass n 16 yunyu 1979 deg Sidi Belɛebbas, d tanagmayt deg tfizikt, seg 15 mayyu 2015 tuɣal d taneɣlaft n tnazant d ttiknulujiyin n talɣut d teywalt.\nHuda Iman Ferɛun d taneɣlaft tameẓyant akk deg unabaḍ n Sellal, d tugna tameẓyant meṛṛa deg umezruy Azzayri ara yewweḍen d taneɣlaft. Tewwi-d tirmit-ines n Bac ɣef 16 n yiseggasen, ɣef 22 n yiseggasen tewwi-d agerdas deg tfizikt, ɣef 26 n yiseggasen tewwi-d agerdas n duktura, d taselmadt deg tesdawit n Tlemsan ɣef 34 n yiseggasen. Tessufeɣ-d ugar n 40 n isegdad ussnanen.\n\nTameddurt\nHuda Iman Ferɛun tlul ass n 16 yunyu 1979 deg Sidi Belɛebbas (amalu n tmurt n lezzayer), din daɣen i tegma.\nTekker-d akked 4 n wayetma-s deg uxxam i tezdaɣ talwit. Tewwi-d tirmit n Bac (deg tussniwin tiseddiyin) deg tesnawit n Si Lḥewwas deg Sidi Belɛebbas asmi i yella deg leɛmer-is 16 n yiseggasen, dɣa tkemmel leqṛaya-ines deg tesdawit n Ǧilali Lyabes deg Sidi Belɛebbas almi d asmi i d-tewwi agerdas deg tfizikt deg useggas n 1999, s yin tkemmel Majistir deg tesdawit nni kan almi d 2001, s yin akkin tkemmel daɣen duktura-ines almi i tt-tfuk deg useggas n 2005.\n\nLeqṛaya deg Fransa\nDeg 2005, tewwi-d taggazt ɣer Franche-Comté (tasdawit n ttiknulujit n Belfort-Montbéliard) deg Fransa, anda i d-tewwi duktura-ines, dɣa din aṭas n tewwura i as-d-yeldin, maca nettat textar ad d-tuɣal ɣer tmurt n Lezzayer <<Zemreɣ ad qqimeɣ deg Fransa ad idiraɣ deg talwit daɣen ad xedmaɣ aṭas n yedrimen>>, <<Iswi-inu ad refdaɣ tamurt-iw, ad kkiɣ deg usbeddi n kra yelhan deg-s>>, akka i d-tenna i uɣmis TSA.\n\nTameṭṭut taneɣlaft\nDeg 14 mayyu 2015, Huda Iman Ferɛun tuɣal d taneɣlaft n tnazant d ttiknulujiyin n talɣut d teywalt deg umkan n Zuhra Derduri. Deg 2019, ires fell-as ucetki ɣef usgufsu (corruption), isem-ines yedda-d deg ukaram (dossier) n Kuninef, ɣef wanect-a i as-d-yessawel uxxam n teɣdemt (justice).\n\nTameddurt\nTasertit","num_words":430,"character_repetition_ratio":0.079,"word_repetition_ratio":0.01,"special_characters_ratio":0.244,"stopwords_ratio":0.042,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":32240.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tiffaf","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas \n\n)]]\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Sonchus oleraceus\nIsem-is s tefransist: Laiteron maraîcher\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.132,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.225,"stopwords_ratio":0.167,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":10370.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ilni","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas \n\n)]]\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Sorghum bicolor\nIsem-is s tefransist: Sorgho blanc\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Ilni, lbecna\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan\nTumdin\nTumedt","num_words":47,"character_repetition_ratio":0.13,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.225,"stopwords_ratio":0.149,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":12003.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tinsnadamin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas \n\n)]]\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Stachys ocymastrum\nIsem-is s tefransist: Épiaire hérissée\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.133,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.226,"stopwords_ratio":0.162,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8117.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Teyfuzzel","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas \n\n)]]\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Taxus baccata\nIsem-is s tefransist: If commun\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.142,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.242,"stopwords_ratio":0.152,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9020.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tuffalt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas \n\n)]]\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Thapsia villosa, Thapsia garganica\nIsem-is s tefransist: Thapsie vélue, Thapsie du Mont Gargan\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Adaryis, Aḍbib\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":54,"character_repetition_ratio":0.12,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.223,"stopwords_ratio":0.148,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.985,"perplexity_score":10829.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tesela%E1%B8%8Dan","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Theligonum Cynocrambe\nIsem-is s tefransist: Théligone chou-de-chien \nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.141,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.201,"stopwords_ratio":0.15,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":4885.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Asfarar","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Trifolium stellatum\nIsem-is s tefransist: Tréfle étoilé\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Tanzart n wemcic\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":43,"character_repetition_ratio":0.138,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.197,"stopwords_ratio":0.163,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8866.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%E1%BA%92a%C9%9Bter","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas \n\n)]]\n)]]\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Thymus vulgaris, Thymus serpyllum\nIsem-is s tefransist: Thym commun, Serpolet\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt: azuknni\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":44,"character_repetition_ratio":0.131,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.239,"stopwords_ratio":0.136,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":9578.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tame%E1%BA%93ra","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tameẓra neɣ Arezma (Assaɣ ussnan: Origanum) d tawsit n yimɣan yeṭṭafaren tawacult n timsefranin.\n\nTilmas \n Origanum acutidens\n Origanum amanum\n Origanum calcaratum\n Origanum compactum Benth.\n Origanum dictamnus L.\n Origanum laevigatum\n Origanum leptocladum\n Origanum libanoticum\n Origanum majorana L.\n Origanum ×majoricum Cambess.\n Origanum microphyllum\n Origanum minutiflorum O.Schwarz & P.H.Davis\n Origanum onites L.\n Origanum rotundifolium Boiss.\n Origanum scabrum\n Origanum sipyleum\n Origanum syriacum L.\n Origanum vulgare\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Origanum vulgare\nIsem-is s tefransist: Origan\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Ẓaɛter n leqbayel\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":156,"character_repetition_ratio":0.152,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.189,"stopwords_ratio":0.058,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.688,"perplexity_score":18660.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Aric","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Aric neɣ Akrabuc\n\nTilmas \n\n)]]\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Acer sp\nIsem-is s tefransist: Erables\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Adargi\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":42,"character_repetition_ratio":0.141,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.237,"stopwords_ratio":0.167,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":10581.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Wa%E1%BA%93%E1%B9%9Bilal","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas \n\n)]]\n\nIsmawen \n\nIsem-is s latinit: Ammi majus\nIsem-is s tefransist: Ammi commun, Ammi élevé\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac \n\nImɣan","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.142,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.253,"stopwords_ratio":0.182,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9322.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Argan","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas \n\n)]]\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Argania spinosa\nIsem-is s tefransist: Arganier\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac \n\nImɣan","num_words":33,"character_repetition_ratio":0.139,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.24,"stopwords_ratio":0.182,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8266.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ingel","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas \n\n)]]\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Cedrus atlantica\nIsem-is s tefransist: Cèdre de l'Atlas\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.134,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.239,"stopwords_ratio":0.162,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9995.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Lesqa%20n%20tuzzalt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas \n\n)]]\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Cytinus hypocistis\nIsem-is s tefransist: Cytinet\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.14,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.232,"stopwords_ratio":0.171,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8996.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tifesnext","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas \n\n)]]\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Daucus Carota\nIsem-is s tefransist: Carotte cultivée\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.136,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.232,"stopwords_ratio":0.171,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9161.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Uffal","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Ferula communis\nIsem-is s tefransist: Férule commune\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Ajelqaḍ\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":38,"character_repetition_ratio":0.136,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.199,"stopwords_ratio":0.184,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8304.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Abbu","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas \n\n)]]\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Ferulago lutea\nIsem-is s tefransist: \nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":31,"character_repetition_ratio":0.137,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.247,"stopwords_ratio":0.161,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9537.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tifci%20wezrem","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas \n\n)]]\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Lathyrus aphaca\nIsem-is s tefransist: Pois-de-serpent\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Aḥbac n wezrem\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":43,"character_repetition_ratio":0.136,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.23,"stopwords_ratio":0.14,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":5718.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Meccad","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Trigonella gladiata\nIsem-is s tefransist: \nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":32,"character_repetition_ratio":0.138,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.213,"stopwords_ratio":0.156,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":6898.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Asif%20Asemma%E1%B8%8D","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Asif Asemmaḍ d taɣiwant deg twilayt n Tubiret, Lezzayer.\n\nAsif Asemmaḍ\nTiɣiwanin n Twilayt n Tubiret","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.198,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.18,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":70668.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Bukram","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Bukram d taɣiwant deg twilayt n Tubiret, Lazzayer\n\nTiɣiwanin n Twilayt n Tubiret","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.197,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.175,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":46149.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/A%E1%BA%93egduf","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas \n\n Taẓegduft (Urtica urens)\n)]]\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Urtica dioica, Urtica sp\nIsem-is s tefransist: Grande ortie, autres orties\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":46,"character_repetition_ratio":0.125,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.236,"stopwords_ratio":0.13,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":10495.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ta%E1%BA%93egduft","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas \n\n)]]\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Urtica urens\nIsem-is s tefransist: Ortie brûlante\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.139,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.236,"stopwords_ratio":0.171,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8832.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ulmu","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Ulmus minor\nIsem-is s tefransist: Ormeau, Orme\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Tulmutt (isem useklu)\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":43,"character_repetition_ratio":0.134,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.217,"stopwords_ratio":0.186,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8912.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tibeqbaqin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas \n\n)]]\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Umbilicus horizontalis\nIsem-is s tefransist: Nombril de venus\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.141,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.227,"stopwords_ratio":0.167,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":10658.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tabuda%20%28tasefrayt%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tabuda tezmer ad tili d:\n\nTabuda (Imɣi) d imɣi\nTabuda (Zekri), Taddart deg temdint n Zekri.\nTabuda (At Mlikec), Taddart deg temdint n At Mlikec.\nTabuda (Ilula Umalu‎), Taddart deg temdint n Ilula Umalu‎.","num_words":52,"character_repetition_ratio":0.186,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.241,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":40338.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tumert","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas \n\n)]]\n\nIsmawen \n\nIsem-is s latinit: Abies numidica\nIsem-is s tefransist: Sapin d'Algérie ou Sapin de Numidie\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Timert, Tawmert\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":48,"character_repetition_ratio":0.132,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.231,"stopwords_ratio":0.146,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":11440.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Taferfra%20nni%E1%B8%8Den","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Magydaris pastinacea \nIsem-is s tefransist: Basilsco\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Ujel\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.138,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.202,"stopwords_ratio":0.162,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":10188.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tawwurt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tawwurt neɣ Tabburt neɣ Taggurt d anekcum akk d amsufeɣ N kra n tama i wemdal n tefli deg uɣalad \nTawwurt d tzewwut d iruka yettuxedmen s n tengiwin am wesɣaṛ d yimɣuzen yemgaraden","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.012,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.189,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":267356.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Mer%E1%BA%93eg%E1%BA%93eg","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"= Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Carthamus caeruleus\nIsem-is s tefransist: Cardoncelle bleue\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Mergert\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":42,"character_repetition_ratio":0.14,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.2,"stopwords_ratio":0.167,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9566.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Adis","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Adis d agman id yezgan gar n yidmaren d wammas ɣer ifganen d temtegzitin n iden","num_words":17,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.19,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":220230.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Asluffe%E1%BA%93","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Asluffeẓ d tamhalt sgi itetten iɣersiwen imaffaẓen učči-nsen am ufunas d umaɣaṭ d yilef d ugnu\n\nIɣersiwen imaffaẓen","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.17,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.165,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":85380.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Azaf","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Azaf d azzar iy ddurayen tafekka n welɣem d kra n iɣersiwen n iden yeṭṭafaren tawacult n tleɣmatin am llama d alpaka yettilin s waṭas deg ixef d tuyat d yiri deg ileɣman ɣef tmentilt (ssebba) n weẓɣal aɣessas (qessiḥen) deg yidgan anda yettidir maca yettemɣayed ɣer umaynag (alɣem bu sin imeddisen) s waṭas deg yala tama n tfekka ɣef tmentilt n usemmiṭ anda yettidir\n\nTilmas n uzaf\n\nAfaris n uzaf","num_words":78,"character_repetition_ratio":0.072,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.197,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":183428.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/A%C9%A3lad","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Aɣlad (Asget: iɣladen) d asaka n uylan azayez deg yidgan yettwazdaɣen\n\nAmgarad gar n uɣlad d webrid \n Aɣlad yettili-d deg yidgan yettwazdaɣen deg wakud anda yettilin webrid deg yidgan yeffɣen i temdint","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.161,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.189,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":93987.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tine%E1%BA%93%E1%BA%93i","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tineẓẓ d aglam asengam i tfekkiwin id yessenfalen assaɣ n tigget n ubleɣ s tigget n tkura i kra n tenga neɣ n tfekka, Acku yal mara ad ternu tneẓẓi trennu yides tkura i tigget n ubleɣ\n\nTineẓẓi n waman\n\nTineẓẓi n uzwu\n\nTineẓẓi n kra n tnegwa d iferdisen ikruranen yemgaraden","num_words":58,"character_repetition_ratio":0.083,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.201,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":198305.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ayazi%E1%B9%AD","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ayaziṭ d awtem n tyaziṭṭ iy ɣɣaren deg tnezzayt mara ad yawṭ 5 n wayyuren deg waddar","num_words":19,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.202,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.99,"perplexity_score":224705.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Basshunter","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Basshunter, Jonas Erik Altberg (ilul ass n 22 dujamber 1984, Halmstad) d acennay n DJ.\n\nAḍebsaru \n The Bassmachine (2004)\n LOL <(^^,)> (2006)\n Now You're Gone – The Album (2008)\n Bass Generation (2009)\n Calling Time (2013)\n\nTamselyut \n basshunter.se\n\nAcennay\nSswid\nTalalit deg meɣres 1984","num_words":69,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.375,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.43,"perplexity_score":27930.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Aferfer","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Aferfer neɣ Tasmsafga d yiwen n uɣanib n umesni atrar, irem n uferfer ur yekcim ara kan deg yinig maca deg tmugriwin tigennawin daɣen \n\nAferfer deg tesnudert d aɣanib n umesni ɣer iylalen\n\nTiwelhiwin","num_words":41,"character_repetition_ratio":0.063,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.186,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":207065.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Akud","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Akud d tamhalt n tiddit n ilfayen s talɣa tamaɣlalt seg izri d uzray seg urmir ussid ar imal","num_words":20,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.196,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.983,"perplexity_score":220518.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Monte%20%C3%81guila","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Monte Águila d tamdint deg wanẓul n Cili. Monte Águila tesɛa azal n 6.090 n imezdaɣ (leḥṣab n 2002).\n\nIseddagen & Izdayen Iberraniyen \n Web Monte Águila \n Commons:Monte_Aguila\n\nTimdinin\nCili","num_words":50,"character_repetition_ratio":0.077,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.263,"stopwords_ratio":0.02,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.868,"perplexity_score":20709.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Mezdur","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Mezdur d taɣiwant deg twilayt n Tubiret, Lezzayer.\n\nMezdur\nTiɣiwanin n Twilayt n Tubiret","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.177,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.182,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":42646.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tiqebqabin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas \n\n)]]\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Cylamen africanum\nIsem-is s tefransist: Cyclamen africain\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: \nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac \n\nImɣan","num_words":34,"character_repetition_ratio":0.142,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.23,"stopwords_ratio":0.176,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7821.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Agilya","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Aquilegia vulgaris \nIsem-is s tefransist: Ancolie commune\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Aqilya, Tawnuct\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":39,"character_repetition_ratio":0.137,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.201,"stopwords_ratio":0.179,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":11175.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Amemmay","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Amemmay uṛumi (Assaɣ ussnan: Tamarix gallica) d yiwet n telmest n yimɣan yeṭṭafaren tawsit n umemmay.\n\nTilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Tamarix Gallica\nIsem-is s tefransist: Tamaris\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Aḥammam\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan\nTamemmayt\ntamemmawt\nImɣan isnajyanen","num_words":62,"character_repetition_ratio":0.103,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.191,"stopwords_ratio":0.113,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":15898.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ajilban%20n%20yezrem","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Vicia sativa, Lathyrus versus\nIsem-is s tefransist: Vesce commune, Gesse printanière\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Aḥbac\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":47,"character_repetition_ratio":0.126,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.199,"stopwords_ratio":0.149,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":8877.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Asladan","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas \n\n)]]\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Stellaria media\nIsem-is s tefransist: Morgeline\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":36,"character_repetition_ratio":0.141,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.229,"stopwords_ratio":0.194,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":7511.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Awri","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Macrochloa tenacissima\nIsem-is s tefransist: Alfa\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit:\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.145,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.2,"stopwords_ratio":0.189,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":4894.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/A%E1%BA%93berbur%20n%20wuccen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas \n\n)]]\n\nIsmawen \nIsem-is s latinit: Dioscorea communis\nIsem-is s tefransist: Tamier commun\nIsmawen-is nniḍen s teqbaylit: Ttemimun, Telmimun\nIsmawen-is nniḍen s tmaziɣt:\n\nIsseqdac\n\nTiwelhiwin \n\nImɣan","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.133,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.22,"stopwords_ratio":0.125,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":9158.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/L%E1%B8%A5akimeyya","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Lḥakimeyya d yiwwet n tɣiwant i yellan deg twilayt n Tubiret, Lezzayer.\n\nTiɣiwanin n Twilayt n Tubiret","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.151,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.186,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":94718.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Aziwe%C9%A3%20%28amtiweg%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Aziweɣ neɣ Merkur (azamul-is: ) d amtiweg meẓẓiyen deg wudus anafuk yerna d netta i yudsen (iqerben) yakk ɣer tfukt. Imaziɣen zik-nni fkan-as isem n «uziweɣ», aẓaṛ n yisem-a yekka-d seg z w ɣ yefkan assaɣ ɣer tezweɣ d weẓɣal. Ma d tutlayin n iɣerfan ur nessin ara amtiweg-a ssexdament isem Alatin yettaken assaɣ i yellu n tnezzayt ɣer iṛumanen.\n\nAqqaṛ n uziweɣ ila (isɛa) azal n 4880 km ma d takura-ines tegda 0.055 n tkura n tegnit. Yettfakka-d yiwet n tuzzya tummidt ɣef tfukt deg 87.969 n wussan. Anfal amezzay n umtiweg-a d win ilan (isɛan) atig meqqren yakk gar n yimtiwgen n udus anafuk akken ila annuz agellusan meẓẓiyen yakk gar-asen anda i d-ittfakka 3 n tuzzyiwin ɣef ugellus-is i yal snat n tuzzyiwin timezzayin. Afafuk deg tmezzit n uziweɣ deg umussu-ines azazwar d win yettbeddilen s yisig n 43 n tesdatin tiganzawin deg yal tasut. Annecta yella-d fell-as usegzi sɣuṛ n teẓri n timasseɣt tamatut n Albert Einstein deg tazwara n tsut tis 20.\n\nAziweɣ yettbin-d d aseflalay mi ara ad tiwali wemdan deg tegnit, Azal-is amaskad iga gar n -2.3 alamma d 5.7 d acu kan mači d ayen ifraren (isehlen) ad yettwaẓeray deg tehriwin yeflalen am akken i yettwaẓeray deg tehriwin n wadda d tid n tlemmast aladɣa mi ara ad yili deg tegnit n wenzeɣ Afellay s wassaɣ ɣer tfukt, Dɣa taseddaṛt n wenzeɣ-a tga 28,3° send ma ad tefrar tfukt neɣ seld n uɣelluy. Ulac win izemren ad iwali aziweɣ deg tafat n wass anagar imanayen neɣ deg talliyin n wefsax n uɣrid tfukt mi ara ad yekk zdat n tegra n wefsax-a, anelfuy-a (aneḍru agi) 13 n tikkal deg yal tasut.\nIsalan yellan ɣef uziweɣ drus-it s umata, acku imsaddasen n tegnit sbanen-d anagar imuren izin-ziren n tjumma-ines. Tanawt tamezwarut yakk yerzan ɣer uziweɣ tga d Mariner 10 i d-ifkan tigertilin i wazal n 45% seg tjumma-ines seg useggas n 1974 alamma d 1975. Ma d asikel wis sin yella-d s tanawt n MESSENGER i d-irnan azal n 30% seg tigertilin n umtiweg-a ass mi i d-ikka zdat-s deg wass n 14 yennayer 2008 \n\nTalɣa n uziweɣ d tin yettemcabin ɣer wayyur acku igber seg waṭas n tkucin timackaṭin d izaɣaren d tamiwin tileggaɣin, Aziweɣ ur ila ara (ur yesɛa ara) tignut tamtiwgant d wayyur agaman maca ila aɣyay n wuzzal s tenmegla n wayyur, ayen i d-t-ittaǧǧan ad isnulfu iger adekran igdan 1% n watig n yidef adekran n tegnit. Tineẓẓi n umtiweg-a tga d tasureft s wassaɣ ɣer ubleɣ-ines s usrag n ubleɣ n weɣyay-is meqqren, ma d taẓɣelt-is d tin yettbeddilen s tuget anda deg wass tessawaṭ ger n 90 alamma d 700 C° ma deg yiṭ ɣezzifen tezmer ad tader alamma d -150C°.\nTemẓi n uziweɣ teǧǧa-t ad yili meẓẓiy ɣef kra n wayyuren icafcalen am ganimid d titan, tasuddest-is tga 70% d imɣuzen yakk d 30% d silikat, ma d tineẓẓi-ines tga d tineẓẓi yeflalen tis snat deg wudus anafuk, tugar-itt tineẓẓi n tegnit s wazal n 5.515 g\/cm³ kan.\n\nAnnay n uziweɣ \nAzal amaskad n uziweɣ d win igan gar n -2.3 ɣer +5.7 (d aseflalay ugar n iserɣi), ma d atig afellay yakk n wazal-is amaskad yettili-d mi ara ad yili yudes ɣer tfukt. Annay n uziweɣ d acuran amacemma s usrag (s sebba) n waddas-is ɣer tfukt maca yezmer wemdan ad tiẓer deg wakuden tefrara d wednunnes, Dɣa timeẓriwt d wannay n uziweɣ d win isehlen deg wezgen anaẓul n tegnit wala deg wezgen agafan\n\nAziweɣ ɣer imezwura \n \n\nTifelwiyin n (Mul.Apin) ttumeggzent d tamawin timzikin (tiqburin) tisnallanin yakk ɣef uziweɣ. Imusnawen ttɣilen d akken tifelwiyin-a xdmen-iten-id iwasuren deg tsut tis 14 s.t, Tasuɣelt n tira tunttirt n yisem n umtiweg-a deg tfelwit tusa-d s unamek n “Amanttag”. Ifuyla ibablen i uziweɣ ttuɣalen ɣer tengimt tamezwarut st anda i sessemman nabu i d-isgensisen yellu n tesnagt d tira s unect n tumgisent-nsen. Ma yella ɣer yegriken deg tallit n Hesiodo ssnemlen-d amtiweg-a akken i sefkan isem n «Stílvon, Στίλβων» yakk d «Hermàon, Ἑρμάων) acku llan ttɣilen d akken iga d snat n tfekkiwen yettwabṭan, sin akin fkan-as isem n Apullu ass mi i d-ittbanay deg wakud n tefrar yakk d Hermes mi ara ad ibin deg wakud n wednunnes. Deg tsut tis 4 st ufan-d imesnallunen igriken d akken ismawen-a ttwanefken i yiwen n umtiweg. Sin akin, iṛumanen fkan-as isem n «Mercurius» yettmagaren yellu Hermes ɣer yigriken acku yettewlilwel s urured ugar n yal amtiweg niden. Amusnaw Ameẓeran-Aṛuman Klawdius Pṭilimus yura ɣef wezray n uziweɣ zdat n tfukt akken i d-issumer d akken azray-a ur d-ittbanay ara acku azray-a ur d-yettales ara terna aziweɣ d ameẓyan..\n\nTanaramt n uziweɣ s imsaddasen inegniyen \n\nAnnay anezwaru yakk i uziweɣ s umsaddas yella-d deg tsut tis 17 sɣuṛ n umesnallun Galileo Galilei anda i yerra tamawt ɣer wannuf amtiwgan ass mi i d-yuni tatrit maca amsaddas-is ur yelli ara d win igedṛen i wakken ad iwali annuf n uziweɣ. Ma d Pierre Gassendi ixdem-d deg useggas n 1631 yiwen n umsaddas s waci i yezmer ad yani yis azray n umtiweg zdat n tafukt. Ma deg useggas n 1639 yessaweṭ Giovanni Battista Zupi ad yani w ad isnirem d akken aziweɣ ila (yesɛa) annufen imezzayen yettemcabin agla n tettit d wayyur, dɣa tamawt-a tessentem-d tuzzya n uziweɣ ɣef tfukt.\n\nYiwen seg inelfuyen imesnallanen imidrusen iga d adrag, anda iderreg uziweɣ d tetrit yiwet n tikkelt yal kra n tsutin. Dɣa annay amyiwen i wnelfuy-a yella-d deg wass n 28 mayyu 1737 ass mi i d-tt-yuni umusnaw John Bevis deg usanay ageldan n Greenwich. Ma d adrag i d-iteddun yezmer ad yili deg wass n 3 dujamber aseggas n 2133.\n\nIffigen imallunen ɣer uziweɣ\n\nTasuddest tagensawt\n\nAnezwu deg uziweɣ\n\nTignut tamtiwgant\n\nIger adekran\n\nTimezzit d tuzzya\n\nẒeṛ daɣen\n\nImniren \nimtiwgen\nimtiwgen n unagraw anafuk\nImtiwgen inamuren\nTasnallunt\nudus anafuk","num_words":1276,"character_repetition_ratio":0.04,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.23,"stopwords_ratio":0.027,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":39586.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/A%20Vava%20Inuva","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"A Vava Inuva d album yettwasnen n useggas n 1976 n ucennay Aqbayli Yidir, deg-s tizlitt yesɛan isem aluman (même) \"A Vava Inuva\", deg-s diɣen tezlatin nniḍen am \"Azwaw\", \"Zwit Rwit\" (laṣṣel n tezlitt \"El harba wine\" n Xaled), \"Ssendu\" akk-d \"Cfiɣ\".\n\nTezlitt: \"A Vava Inuva\" \n\"A Vava Inuva\", d tezlitt n wezwel deg welbum. D tezlitt tamezwarutt n Tefriqt Ugafa ig wḍen ɣeṛ weswir agraɣlan. Yecna-tt Yidir d tcennayt Mila.\n\nTezlitt-ayi tettsuqel ɣeṛ waṭaṣ n tutlayin am teɛrabt, tespenyult, tefrensist, tagrikit d tiyaḍ. David Jisse akk-d Dominique Marge sufeɣ-n taḍrist tafransist s yissem \"Ouvre-moi vite la porte\" (Ɣiwel ldi-yi-d tawwurt). Acennay agriki Katevas ysuffeɣ taḍrist tagrikit \"An ginotane\" (s tegrikit Αν γινότανε) akk-d Efi Strati. Tabidyut deg YouTube.\n\nImeslayen n tezlitt A Vava Inuva \nTxilek ldi-yin tabburt a Vava Inuva a Vava Inuva\n\nČenčen tizebgatin-im a yelli ɣriba ah\n\nUgadeɣ lwaḥc elɣaba a Vava Inuva a Vava Inuva\n\nUgadeɣ ula d nekkini a yelli ɣriba ah\n\nAmɣar yettel deg bernus yettesgal ad yettẓiẓin\n\nMmis yettḥebbir i lqut ussan deg uqarru-s tezzin\n\n(x2)\n\nTislit deffir uzeṭṭa tessallay tijebbadin\n\nArrac zzin-d i temɣart asen tesɣar tiqdimin\n\n(x2)\n\nya lala ya lalala Arrac ezzin di temɣart\n\nya lala ya lalala asen tesɣar tiqdimin\n\nTxilek ldi-yin tabburt a Vava Inuva a Vava Inuva\n\nČenčen tizebgatin-im a yelli ɣriba ah\n\nUgadeɣ lwaḥc elɣaba a Vava Inuva a Vava Inuva\n\nUgadeɣ ula d nekkini a yelli ɣriba ah\n\nAdfel yessud tibbura, tuggi kecment yeḥlulen\n\nTajmaɛt tettsargu tafsut aggur d itran ḥejben\n\n(x2)\n\nMa d aqejmur n tassaft idegger akken idenyen\n\nMlalen d akk at waxxam i tmacahut ad slen\n\n(x2)\n\nya lala ya lalala, mlalen d akk at waxxam\n\nya lala ya lalala I tmacahut ad slen\n\nTxilek ldi-yin tabburt a Vava Inuva a Vava Inuva\n\nČenčen tizebgatin-im a yelli ɣriba ah\n\nUgadeɣ lwaḥc elɣaba a Vava Inuva a Vava Inuva\n\nUgadeɣ ula d nekkini a yelli ɣriba ah\n\nUmuɣ n tezlatin n welbum \n\n A Vava Inuva\n Isefra\n Ssendu\n Azger\n Muqleɣ\n Zwit Rwit\n Cfiɣ\n Azwaw\n Tagrawla\n Tiɣri b ugrud\n Acawi\n Ay Arrac Nneɣ\n Cteduɣi\n Izumal\n L'Mut\n W' Ibryn\n Aɣrib","num_words":480,"character_repetition_ratio":0.121,"word_repetition_ratio":0.2,"special_characters_ratio":0.232,"stopwords_ratio":0.025,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":43489.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tutlayt%20n%20Iznassen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tutlayt n Iznassen (ⵉⵣⵏⴰⵙⵙⵏ) neɣ Taznasst (ⵜⴰⵣⵏⴰⵙⵙⵜ) d yiwet ntantala yeṭṭafaren tawacult n tutlayin timaziɣin, ttmeslayen s tutlayt-a deg ugafa asamran ntgelda n umeṛṛuk aladɣa deg tuddar id yezzin i temdint n Berkan, Tantala ayyi tettusismel sɣur tuddsa n unisco d akken-t tudes s waṭas ar umihi n ungar. Acku aṭas seg warraw-is uɣalen ssexdamen taserɣint deg umeslay nsen ayalsan.\n\nIznassen \n Beni Khaled neɣ At Khaled \nOulad el Ghazi\nAhl Tizi Aghbal\nZianba\nOulad el Bali\nAhl Bouamalla\nLamqaqra\nOuchanen\nOulad el Mengar (Rhenzour)\nAhl Taghejirt\nIbanharen\nBou 'Allal\nRhamna\nOulad Ghayou\nBcharir\nAhl Tagharrabt\nNjajra\nBni Tallest\nBraqiq\nTagharabt\nBeni Drar\nAhl Tanout\nIsqaïnen\nHnadza\nBni Sbu\nSegmimmane\nGzenaya\nOuled Lahmam\nZerarga\nIazizain\nOulad Zaim\nAidane\nOulad Issa\nOulad Tahar\nOulad Hammou\nChraga\nOulad Tajer\nJefafna\nOulad Meriem\nBeni Menqouch neɣ At Menqouch\nLabsara\nOulad Bali\nOulad Boutchich\nOulad Boufarra\nOulad Issa\nOulad el Haj\nBeni Khellouf\nZerazra\nChamala\nAhl Dar el Hamra\nOulad Abdelhaq\nOulad Jaber\nOuled Moussa U Mhammed\nKawcha\nAhl Tinissen\nBezghouden\nOulad Ben Tahar\nChehalfa\nBeni Mimoun\nKerarcha\nOulad Moussa\nI'amranen\nMouzouren\n Beni 'Atiq neɣ At 'Atiq \nTghasrout\nOulad Lahbil\nTanouti\nOulad Zbayer\nGhrarfa\nTizaoua\nZarouala\nOulad 'Ali Ben Yassin\nOulad Boujida\nBeni Amer\nOulad Ben Tkhalet\nBeni Amiyer\nOulad M'amar\nOulad Moussa U Mhammed\nOulad Ben 'Azza\nOulad 'Azza\nBeni Hammad\nIhamdane\nTakarchalt\nTazaghine\nKebdana\nI'ayden\nTakarboust\nArrasma\nBeni Moussi La'tach\nOulad el Mir\nOulad 'Alla\nOulad Boushaba\nBezzaza\nBeni Moussi Rwa\nBeni Bakhti\nBeni Moussi Lawsata\nOulad 'Ali\nKaddouri\nBeni Mimoun\nOulad Boutayeb Lajwad\nOulad Abdelkrim\nOulad Bourjoine Kirat\nOulad El Mahdi\nOulad Boutchich\nBeni Bouya'la\nOulad Oliyou\nK'amcha\nJa'alate\nLabtatna\nOulad Htout\n Beni Ourimech neɣ At Ourimech \nBeni Bou 'Abdoussayed\nHararda\nOulad Rahou\nOulad El 'Attaf\nOulad Boujellab\nOulad Ben 'Amr U 'Alim\nAhl Kerdad\nOulad Boubker\nBeni 'Ali Chbab\nOulad Ya'coub\nOulad Yahia U Yousef\nOulad Mahdi\nBeni Abbou\nAhl Risslane\nOulad Yahia\nZ'ara\nOulad Boukhriss\nOulad el Hamel\nHarakati\nOulad 'Amr\nBeni Gamgam\nBou Zammour\nHiachra\nOulad Boumia\nGzeannaya\/Ikharkhachen\nAhl Tittest\nAhl Tagma\nOulad Ya'coub\nOuled Abdessadouk\nOulad Belkhir\nOuled Ben Mech'al\nBeni Nouga\nOulad Tmim\nOulad el Baroudi\nAhl Zaouiya\nOulad Midi\nOulad Ouzarrou\nOulad Mohammed\nLagrab\nBeni Mahiou\nOulad Sidi Ali U Said\nOulad Sidi Said L'ar'ar\nOulad Sidi Moussa (Maâboura)\nOulad Fassir\nOulad Âtiya\nAhl Ourine\nBni Oual\nAhl Tmim\nChraga\nOulad Khellouf\n\nIlugan d tseftit\n\nAmcabi n kra n wawalen gar n Teznasst d Teqbaylit\n\nẒeṛ daɣen \n Taqbaylit\n Tacawit\n Tarifit\n Tamaziɣt\n Taznat\n\nTutlayin timaziɣin","num_words":821,"character_repetition_ratio":0.049,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.178,"stopwords_ratio":0.03,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.429,"perplexity_score":13530.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tutlayin%20Timazi%C9%A3in%20n%20ugafa","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tutlayin Timaziɣin n ugafa d tagrawt n tutlayin timaziɣin i t-mmeslayen deg ugafa ugmid n Tmazɣa (agafa ugmid n Tefriqt ugafa) \nZik nni, Tutlayin-a llant tgin-t-d tazrart tantalayt maca anekcum n Tserɣint d unfuffed-is d userɣen n kra n imaziɣen yerẓa tazrart-a ayen yeǧǧan tutlayin-a ad mmifraqen-t\n\nTutlayin timaziɣin \n Taqbaylit \n Tutlayin tiznasiyin dɣa tutlayt-a tegzem ar waṭas n tutlayin neɣ n tentaliwin (deg teẓri n kra n imusnawen)\n Tacawit\n Tarifit\n Tumẓabt\n Taggargrent\n Tamaziɣt n Figig\n Tacenwin\n Tagurart\n Tutlayin timaziɣin n waṭlas dɣa tutlayt-a tegzem ar waṭas n tutlayin neɣ n tentaliwin (deg teẓri n kra n imusnawen)\n Tasusit\n Tamaziɣt n waṭlas alemmas\n Taznagt n Srayer\n Taɣmart\n\nTutlayin timaziɣin n ugafa","num_words":134,"character_repetition_ratio":0.104,"word_repetition_ratio":0.144,"special_characters_ratio":0.199,"stopwords_ratio":0.03,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":56648.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tutlayt%20Talmant","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Talmant (assaɣ ayman: Deutsch) d yiwet n tutlayt Taǧermant tutrimt igan d yiwen n ufurk seg twacult n tutlayin tihendurupyin, Talmant tettumeslay s talɣa tagejdant deg Uruppa talemmast anda i tga d tutlayt tamaddudt n Tegduda n Lalman tadukklant d tegduda Tutrict d umazan n Liechtenstein akken daɣen i tga d yiwet seg kuẓ (4) n tutlayin tinamurin n Teswist d yiwet daɣen seg 3 n tutlayin timaddudin n tdukt n Luxembourg yakk d yiwet seg tutlayin timaddudin n Tgelda n Biljik (Tamɣiwent yessawalen Talmant n Biljik) yakk d tutlayt tamaddudt deg tama n unẓul n Tyrol id yezgan deg ugafa n tegduda n Italy, yakk d tutlayt n tadersi Jutland n unẓul yeṭṭafaren tamurt n Danmaṛk \nTutlayin tiǧermanin n umalu n iden am Tefrikanist d Tehullandit d Tegnizt d Tefrist d Telmant taddayt d Tyidict d gid-ak yakk yettemcabin s waṭas ar Telmant akken daɣen yella kra wemcabi s tfesniwin yemgaraden yakk d Tdanict d Tnerwijt d Teswidt yeṭṭafaren afurk agafay n tutlayin tiǧermanin \nTalmant d tutlayt Taǧermant tis snat deg wemdan n imsawalen seld n Teglizt\n\nTalmant d yiwet gar tutlayin timadlanin timeqranin acku tga d tutlayt tayemmat i wugar n 100 n imelyan n yemdanen deg umadal, akken i tga d tutlayt tamezwart deg tiddukla n Turuft akken daɣen i tga d tutlayt tis snat (s tezfi yakk d Tefrensist) seld n Teglizt ayen ara ad tt-yeǧǧen d tutlayt tis snat deg tiddukla n Uruppa seld Taglizit\n\nAsegder arakal \nUruppa\n\nTalmant tettusexdem deg ansa amezwar deg Lalman anda tga d tutlayt tayemmat n 95% n imezdaɣ-is, 89% deg Tutrict, 65% di Teswist akken i tga d tutlayt n tigti deg Liechtenstein, akken daɣen i tella Telmant d tutlayt n tdersi deg kra n tamiwin d igezduyen n Ṭelyan d Danmaṛk, Akken daɣen i llant kra n timɣiwanin yettmeslayen s Telmant deg kra n imuren n tmurt n Ččik d Hungaria d Puḷunya d Rumanya yakk d kra n tmura n iden ur nli (ur nesɛi) tilisa s Lalman am Kazaxistan d Qubrus d Sirbya\n\nDeg uzaɣar n Uruppa\n\nAmzegraw ameqran yakk n imsawalen s Telmant deg uzaɣar n Uruppa d win yellan deg Iwunak Yeddukklen n Marikan d Kanada d Brazil d Tarjentint anda imelyan n Ilmanen gguǧǧen ar tmura ayyi seg 200 n iseggasen-a yezrin maca tura azgen ameqran n warraw-nsen ur ttmeslayen ara Talment\n\nImeslayen imezdayen yakk d Teglizt \nAẓaṛ n tutlayt Taglizit yettuɣal ar Telmant anda iminigen Ilmanen ddmen tutlayt-a ar Bṛitanya\n\nAsuffeɣ n Telmant ar umadal\n\nTiwelhiwin","num_words":510,"character_repetition_ratio":0.078,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.197,"stopwords_ratio":0.004,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":150060.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tutlayin%20ti%C7%A7ermanin%20tutrimin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tutlayin tiǧermanin tutrimin d afurk meqqren yakk di twacult n tutlayin tiǧermanin, dɣa Talmant d Teglizit d Tehullandit d kra n tutlayin d tantaliwin n iden am Tyidict d Telmant taddayt.\n\nAsekku n twacult\n\nAmezruy\n\nẒeṛ daɣen \n\nTutlayin tiǧermanin\nTutlayt","num_words":46,"character_repetition_ratio":0.142,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.18,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":104913.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Taydiyyin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Taydiyyin (Assaɣ ussnan: Canidae) d tawacult n iɣersiwen imseksumen irammaten dgi ttekkan iṭan d iɣas d wuccanen d iburaɣ d ikuyuten, Talmest-a teẓẓun (tefṛeq) ɣef snat n tɣerfin (TIƔAS «Canini» yakk d TIBURAƔ «Vulpini»)\n\nAsismel \nTawacult-a tettuglem-d i tikkelt tamezwarut deg useggas n 1817 sɣur umgama Alman Johann Fischer von Waldheim \n\nUmuɣ n tewsitin \nS unect (Ɛla ḥsab) n ITIS (deg wass n 10 yennayer 2014), Mammal Species of the World (alqem 3, 2005) (10 yennayer 2014) d NCBI (10 yennayer 2014):\n Atelocynus Cabrera, 1940 — Aydi ameẓyan n imeẓẓuɣen\n Canis Linnaeus, 1758 — Aɣsi, Aydi, Akuyut, Uccen, Dingu\n Cerdocyon Hamilton-Smith, 1839 — Abareɣ n wegdal, Cerdocyon avius\n Chrysocyon Hamilton-Smith, 1839 — Aɣsi bu yzilel\n Cuon Hodgson, 1838 — Dhole\n Dusicyon Hamilton-Smith, 1839 — [[Aɣsi n Malvinas\n Lycalopex Burmeister, 1854\n Lycaon Brookes, 1827 — Aguli\n Nyctereutes Temminck, 1839 — Atanuki\n\nTaseklut n tsartut\n\nIylan \nTaydiyyin d iɣersiwen imesfednen yettidiren deg twennaṭin yemgaraden, Teɣzi n telmas-is gar n 24 cm ar 80 cm\n\nẒeṛ daɣen \n Aydi\n Uccen\n Abareɣ","num_words":261,"character_repetition_ratio":0.084,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.29,"stopwords_ratio":0.042,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.991,"perplexity_score":36528.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Idurar%20n%20wa%E1%B9%ADlas","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Idurar n waṭlas (s tifinaɣ: ⵉⴷⵓⵔⴰⵔ ⵏ ⵡⴰⵟⵍⴰⵙ) d azrar n idurar yeddan s agafa utrim n umenẓaw n Tefrikt deg tmura n Tunes d Ležžayer d Umeṛṛuk s teɣzi n 2500 km (1600 Mill), isek (Taqacuct) yeflalen yakk deg tezrart-a d Tugg kal id yezgan deg unẓul utrim n Tgelda n Umeṛṛuk a waddud yessawṭen ar 4167 m, ilel agrakal d win id yettalsen idurar n Weṭlas seg ugafa d usamar, seg unẓul tettals-it-d tneẓruft tameqrant, seg umalu Agaraw anaṭlas \n\nIdurar n Weṭlas d tamurt n waṭas n telma n yimɣan d iɣersiwen yettwassnen s tdusi d tannumi mgal ugama yemrayen (qessiḥen) maca ttemcabin s waṭas i wid yettidiren deg wakal n Turuft acku anezwu deg idurar-a d win isemmṭen am Turuft, Dɣa aṭas deg telmas-a ttwaggzen-t s umihi n wengar am ubaɣus amaziɣ, izerzer amaziɣ, izem amaziɣ (iy negren deg uzɣar), akken i llant telmas iy negren s ussawen am ilew n tmazɣa d ursu n waṭlas d uɣilas amaziɣ (ɣas ma llan imusnawen id yeqqaren d akken zeddiɣ ur yengir ara)\n\nIgezzumen n idurar n waṭlas \nIdurar n waṭlas d wid yettwagezmen ar waṭas yismilen d igezzumen seg umalu ar usamar:\n Aṭlas ameqran, Aṭlas alemmas d Aṭlas ameẓyan taggayt-a tella deg tmurt n Umeṛṛuk\n Idurar n Arrif deg ugafa n Umeṛṛuk, llan imusnawen id tt-yessismilen d amur deg wezdar n idurar n waṭlas. Akken i llan wid id yeqqaren d akken mači d amur n tezrart-a \n Aṭlas aneẓraf deg tmurt n Ležžayer\n aṭlas anewrir deg ugafa n Lezzayer d ugafa n Tunes d Tmurt n Iqbayliyen \n Idurar n Awras deg ugafa agmudan n Lezzayer d tlemmast n Tunes\n\nImezdaɣ \nTuget n imezdaɣ n idurar n waṭlas d imaziɣen\n\nẒeṛ daɣen \n Azrar n idurar\n Aṭlas ameqran\n Aṭlas alemmas\n Ibaburen\n Tasili n azjer\nIdurar\nTizrarin timsedrarin\nTizrarin timsedrarin di Lezzayer\nTizrarin timsedrarin di Tuness\nTizrarin timsedrarin n Umeṛṛuk\nTizrarin timsedrarin di tmurt n Yiqbayliyen","num_words":355,"character_repetition_ratio":0.087,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.212,"stopwords_ratio":0.006,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":117154.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tibura%C9%A3","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tiburaɣ (Assaɣ ussnan: Vulpes) d yiwet n tewsit n taydiyyin yettidiren deg waṭas n yidgan deg umadal, Tawsit-a dges azal n 12 n telmas i yettwassnen yakk deg-sent d abareɣ azeggaɣ yakk d ubareɣ asafaylu. S wassaɣ ɣer iṭan d iɣas d ikayuten, tiburaɣ ttwassnen-t d akken-iten meẓẓiy-it fell-asen, azuk-nsent yettili-d gar n 5 ar 11 kg, Akken daɣen yettili yini n usallaf-nsent yemgarad ɣef yini n tfekka, Ttidiren-t gar n sin ar kuẓ n iseggasen maca llant telmas zemren-t ad ddren-t ar mṛaw (10) n iseggasen\n\nTilmas \n Arraɣ\n Aṛekka \n Aɣecter\n\nThe Arctic fox is sometimes included in this genus as Vulpes lagopus based on the definitive mammal taxonomy list, as well as genetic evidence.\n\nFoxes of this group (including the fennec and Arctic foxes) possess eyes with pupils that retract into vertical slits in bright light.\n\nThe red fox, Ruppell's fox, and Tibetan sand fox possess white-tipped tails. The Arctic fox's tail-tip is of the same color as the rest of the tail (white or blue-gray) Blanford's fox usually possesses a black-tipped tail, but a small number of specimens (2% in Israel, 24% in the United Arab Emirates) possess a light-tipped tail. The other foxes in this group (Bengal, Cape, corsac, fennec, kit, pale, and swift) all possess black-tipped or dark-tipped tails.","num_words":311,"character_repetition_ratio":0.049,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.227,"stopwords_ratio":0.019,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.866,"perplexity_score":27532.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Smyrnium","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tilmas \nGar-asen:\nSmyrnium cordifolium\n Smyrnium dodonaei Spreng.\nSmyrnium creticum\nSmyrnium olusatrum - alexanders, black-lovage, horse-parsley\nSmyrnium perfoliatum - perfoliate alexanders\n\nTiwelhiwin","num_words":45,"character_repetition_ratio":0.062,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.159,"stopwords_ratio":0.089,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.094,"perplexity_score":16491.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tutlayt%20tarusit","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tutlayt tarusit (Isemiman: русский язык, rússkij âzýk) d yiwet n tutlayt tawend-uṛpt yeṭṭafaren afurk n tutlayin tislavin n usamar di twacult n tutlayin tislavin (am twukṛaneyt|tbulgart d tbilaruseyt). Llan ugar n 280 n yimelyan n yimdanen yettmeslayen s tarusit (ama d tutlayt tayemmat neɣ d tutlayt tus snat). Tarusit d tutlayt tamaddudt n Tuddukkla n Rrus, akken i tga seg tutlayin timaddudin i tegdudiyin n Bilarusya, Kazaxistan yakk d Kirgizistan, tarusit tga daɣen d yiwet seg 5 n tutlayin timaddudin di Tuddsa n Yeɣlanen Yeddukklen.\n\nAsesmel\n\nAmezruy n tutlayt tarusit\n\nTutlayt tarusit di tsut tis 20\n\nAsedger araklan\n\nIsefka imutlayen ɣef tutlayt tarusit\n\nTintaliwin n trusit\n\nTajerrumt\n\nAnagraw n tira\n\nImniren\n\nẒeṛ daɣen \n Tutlayin tislavin\nTutlayin n Uṛuppa\nTutlayin tislavin\ntutlayin tiwenduṛupiyintutlayin n Rusya\nTutlayin n Ukṛanya\nTutlayin n Bilarusya\nTutlayin n Litwanya\nTutlayin n Estunya\nTutlayin n Latvya\nTutlayin n Kazaxistan\nTutlayin n Uzbakistan\nTutlayin n Ṭajakistan","num_words":219,"character_repetition_ratio":0.137,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.183,"stopwords_ratio":0.009,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":48416.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Taccelt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Taccelt (Assaɣ ussnan: Daboia) d yiwet n tewsit n izerman yeṭṭafaren tawacult n tzermawin.\n\nIdeggan n tudert \nLlant 5 n telmas deg tewsit-a ttidiren-t deg unẓul n Asya d Tefriqt n ugafa.\n\nUmuɣ n telmas \nS unect (ɛla ḥsab) n : \n Taccelt taneẓraft (Daboia deserti) — Anderson, 1892\n Taccelt tamaziɣt (Daboia mauritanica) — Duméril & Bibron, 1848\n Taccelt n Falesṭin (Daboia mauritanica) — Duméril & Bibron, 1848\n Taccelt tarusselt (Daboia russelii) — Shaw & Nodder, 1797\n Taccelt tasiamt (Daboia siamensis) — Smith, 1917\n\nTasartut\n\nẒeṛ daɣen \n\nTizermawin\nIzerman\niɣersiwen\nTimeskebrin\nTimseksumin","num_words":138,"character_repetition_ratio":0.09,"word_repetition_ratio":0.093,"special_characters_ratio":0.268,"stopwords_ratio":0.007,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.981,"perplexity_score":53233.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Binyamin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Binyamin mmis n Yakuf (s Tehibṛut: בנימין) d aw (mmi) wis 12 n Yakuf, imma-s isem-is Raḥil illi-s n Laban id yurwen daɣen Yusef agma amyiwen seg yimma-s, S wakka ad yili d azaya wis 12 n wat yisrayel, Anda yella Yakuf (tanekkit-is d Israyil) 12 n warraw d iwetmen d yiwet n teqcict isem-is Dina\n\nAtmaten-is \nAtmaten-is gan d arraw n Yakuf yettwasemman s At yisrayel \n Yusef yellan d agma-s seg yimma-s Raḥil illi-s n Laban igan d illi-s n wana (illi-s n xal-is) n Yakuf\n Rubin yellan d mmi-s n Yakuf ameqran yakk, d Yudas d Lawi d Cimyun d Zabulun d Isakar d yiwet n teqcict isem-is Dina: imma-t-sen d Liya illi-s n Laban i gan d uletma-s n Raḥil \n Dan d Naftali: imma-t-sen d Bilha \n Gad d Acer: imma-t-sen d Zilfa\n\nAẓekka n Binyamin\n\nẒeṛ daɣen \n\nasɣan","num_words":211,"character_repetition_ratio":0.09,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.264,"stopwords_ratio":0.095,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":21706.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Rubin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ṛubin (s Tehibṛut: ראובן) d mmi-s ameqran yakk gar n 12 n warraw n nbi Yaɛqub , yemma-s d Liya yelli-s n Laban, Anda nbi Yaɛqub ila (yesɛa) 12 n warraw d iwetmen (gar-asen nbi Yusef ) d yiwet n teqcict isem-is Dina, Dɣa 12 n warraw-a ttwasemman At israyel\n\nAtmaten-is \nAtmaten-is gan(llan) d arraw n Yaɛqub yettwasemman s At israyel \n Yusef d Binyamin: tayemmat-nsen d Raḥil yelli-s n Laban igan(illan) d yelli-s n xal-is n Yaɛqub\n Yudas d Lawi d Cimyun d Zabulun d Isakar d yiwet n teqcict isem-is Dina: tayemmat-nsen d Liya illi-s n Laban igan(illan) d yemma-s n Rubin daɣen\n Dan d Naftali: tayemmat-nsen d Bilha \n Gad d Acer: tayemmat-nsen d Zilfa\n\nAẓekka-ynes\n\nẒeṛ daɣen \n Binyamin\n\nasɣan","num_words":181,"character_repetition_ratio":0.109,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.259,"stopwords_ratio":0.077,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":18628.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Albert%20Camus","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Albert Camus,d amaru aṛumi, ilul ass n 7 unbir 1913 di tama n Ɛennaba di tmurt n Lezzayer.Yemmut deg yiwen usehwu n tkrṛṛust ass n 4 yennayer 1960 di Yonne di fṛansa.\n \nYettunefk-as warraz Nobel n tsekla deg useggas 1957\n\nAyen i yura \n\n Révolte dans les Asturies (1936), essai de création collective\n L'Envers et l'Endroit (1937), essai\n Noces (1939), recueil de quatre essais (Noces à Tipasa, Le vent à Djémila, L'été à Alger, Le désert)\n Le Mythe de Sisyphe (1942), essai sur l'absurde\n L'Étranger (1942), roman\n Lettres à un ami allemand, chroniques initialement parues dans Combat, puis à Paris, Gallimard, 1945, puis 1948 pour la préface à l'édition italienne\n La Peste (1947), roman (Prix des Critiques en 1948)\n Actuelles I, Chroniques 1944-1948 (1950)\n L'Homme révolté (1951), essai\n Actuelles II, Chroniques 1948-1953 (1953)\n L'Été (1954), recueil de huit essais écrits entre 1939 et 1953 (Le minotaure ou la halte d'Oran, Les amandiers, Prométhée aux Enfers, Petit guide pour des villes sans passé, L'exil d'Hélène, L'énigme, Retour à Tipasa, La mer au plus près)\n La Chute (1956), roman\n L'Exil et le Royaume (Gallimard, 1957), nouvelles (La Femme adultère, Le Renégat, Les Muets, L'Hôte, Jonas, La Pierre qui pousse)\n Réflexions sur la peine capitale (1957), essais en collaboration avec Arthur Koestler et Jean Bloch-Michel, Réflexions sur la guillotine de Camus\n Actuelles III, Chroniques algériennes, 1939-1958 (1958)\n\nAmezgun\n Caligula (première version en 1938), pièce en 4 actes\n Le Malentendu (1944), pièce en 3 actes\n L'État de siège (1948), spectacle en 3 parties\n Les Justes (1949), pièce en 5 actes\n\nTizwar \n Chamfort, Maximes et pensées : caractères et anecdotes, Incidences, 1944 ; réédition, Paris, Gallimard, 1982, coll. « Folio Classique » .\n André Salvet, Le Combat silencieux, Éditions Portulan, 1945\n Albert Camus, W. H. Auden, Georges Bataille, Maurice Blanchot, André Camp, Jean Camp, Jean Cassou, Robert Davée, Max-Pol Fouchet, Roger Grenier, Federico García Lorca, Ernest Hemingway, François Piétri, José Quero Morales, Albert Ollivier, L'Espagne libre, Paris, Calmann-Lévy, 1946, coll BnF 8-Z-29748\n Pierre-Eugène Clairin, Dix estampes originales, présentation de Camus sur le thème de l'art et la révolte, Paris, Rombaldi, 1946\n René Leynaud, Poésies posthumes, Paris, Gallimard, 1947\n Louis Guilloux\n La Maison du peuple, publication originale Grasset 1927, réédition Les Cahiers rouges Grasset avec préface d'Albert Camus, suivi de Compagnons 1953\n Albert Memmi, La statue de sel, Éditions Corrêa, 1953\n Jacques Méry, Laissez passer mon peuple, Paris, Le Seuil, 1947\n Jeanne Héon-Canonne\n Devant la mort, (souvenirs de résistance), \n Les hommes blessés à mort crient, Éditions Regard & Voir, Paris, 2014, lettre préface d'Albert Camus, publication posthume\n Daniel Mauroc, Contre-amour, Éditions de Minuit, 1952\n Louis Guilloux, La Maison du peuple (1927), Caliban 1948; Paris, Grasset, 1953\n Alfred Rosmer, Moscou sous Lénine - Les origines du communisme, Paris, Horay, 1953\n William Faulkner, Requiem pour une nonne, Nrf Gallimard, 1957\n Jean Grenier, Les Îles, paru en 1933, préface d'Albert Camus, réédition, Gallimard, 1959\n Oscar Wilde, La Ballade de la geôle de Reading, préface d'Albert Camus L'Artiste en prison, 1952 ; réédition Paris, Le Livre de Poche, 1973\n Herman Melville, préface d'Albert Camus, première publication dans Les Écrivains célébrés, T. III, édition par Raymond Queneau chez Mazenod, 1952\n Konrad Bieber, L'Allemagne vue par les écrivains de la résistance française, préface d'Albert Camus « Le refus de la haine », rééditée in revue Témoins, 1955\n Œuvres complètes de Roger Martin du Gard dans la bibliothèque de la Pléiade avec une préface d'Albert Camus (1955)\n René Char, Poèmes, préface d'Albert Camus à l'édition allemande, « Une poésie d'amour et de révolte »","num_words":944,"character_repetition_ratio":0.071,"word_repetition_ratio":0.002,"special_characters_ratio":0.29,"stopwords_ratio":0.011,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.949,"perplexity_score":36107.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/2020","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"2020 d aseggas i deg nella tura. Yal 28 n yiseggasen itezzi-d useggas i yecban wagi i deg nella tura, am 1992, 2020, 2048, atg. Acku ɣur-s 366 n wussan, yettas-d umenzu-is deg wass n larebɛa, 29 furar d ssebt, daɣen 31 dujember d lexmis.\n2020 d aseggas wis 2020 deg wakud-agi-neɣ, d aseggas wis 20 deg lqern 21, daɣen d aseggas amenzu deg umrawseggas 2020-2029.\nTira n 2020: <<sin n yigiman snat n tmerwin>>\n\nTiswasin-nniḍen\nAseggas 2020 deg teswast tagrigurit (calendrier grégorien), iwulem i useggas n :\n\n 2970 deg teswast n yimaziɣen (Aseggas amaynut n Yimaziɣen 2969, ad d-yas ass n 12 yennayer 2020);\n 4717 - 4718 deg teswast n yicinwaten.\n 1441 - 1442 deg teswast n yinselmen.\n\nIneḍruyen n 2020\n\nYennayer\n 12 yennayer 2020: Amenzu n yennayer deg teswast n yimaziɣen (anekcum n useggas amaynut n yimaziɣen 2970).\n\nFurar\n\nMeɣres\n\nYebrir\n\nMayyu\n\nYunyu\n\nYulyu\n\nƔuct\n\nCtamber\n\nTuber\n\nWamber\n\nDujember\n\nAseggas","num_words":177,"character_repetition_ratio":0.095,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.342,"stopwords_ratio":0.034,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":43661.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/1992","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"1992 d aseggas wis 1992 deg wakud-agi-neɣ, d aseggas wis 92 deg lqern 20, daɣen d aseggas wis kṛaḍ (3) deg umrawseggas 1990-1999.\nYal 28 n yiseggasen itezzi-d useggas i yecban wagi, am 1992, 2020, 2048, atg. Acku ɣur-s 366 n wussan, yettas-s umenzu-is deg wass n larebɛa, 29 furar d ssebt, daɣen 31 dujember d lexmis.\n\nTiswasin-nniḍen\n\nIneḍruyen n 1992","num_words":69,"character_repetition_ratio":0.052,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.369,"stopwords_ratio":0.058,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":23144.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/2048","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"2048 d aseggas wis 2048 deg wakud-agi-neɣ, d aseggas wis 48 deg lqern 21, daɣen d aseggas wis tẓa (9) deg umrawseggas 2040-2048.\nYal 28 n yiseggasen itezzi-d useggas i yecban wagi, am 1992, 2020, 2048, atg. Acku ɣur-s 366 n wussan, yettas-s umenzu-is deg wass n larebɛa, 29 furar d ssebt, daɣen 31 dujember d lexmis.\n\nTira n 2048: <<sin igiman kuẓet ṭam>>\n\nTiswasin-nniḍen\n\nIneḍruyen n 2048\n\nYennayer\n 12 yennayer: anekcum n useggas amaynut n yimaziɣen.\n\nFurar\n\nMeɣres\n\nYebrir\n\nMayyu\n\nYunyu\n\nYulyu\n\nƔuct\n\nCtamber\n\nTuber\n\nWamber\n\nDujember","num_words":108,"character_repetition_ratio":0.034,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.343,"stopwords_ratio":0.056,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":23521.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Amaklas%20ugzil","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Amaklas ugzil (Assaɣ ussnan: Cricetulus) d tawsit n imaklasen igezlanen ilan asallaf meqqee (2 ar 3 cm)\n\nUmuɣ n telmas \n Amaklas n Ladakh (Cricetulus alticola) Thomas, 1917\n Amaklas imzerreg (Cricetulus barabensis) Pallas, 1773\n Cricetulus griseus (Cricetulus griseus), yettumeggez d adu-telmest n umaklas imzerreg\n Amaklas n Tíbet (Cricetulus kamensis) Satunin, 1903\n Amaklas busallaf (Cricetulus longicaudatus) Milne-Edwards, 1867\n Amaklas iminig (Cricetulus migratorius) (Pallas, 1773)\n Amaklas n sokolov (Cricetulus sokolovi) Orlov d Malygin, 1988\n\nẒeṛ daɣen \n\ntiwsitin n temseɣẓaẓ\ntimseɣẓaẓ","num_words":122,"character_repetition_ratio":0.128,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.242,"stopwords_ratio":0.016,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.927,"perplexity_score":40392.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Asismel%20n%20Cronquist","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Anagraw n Cronquist i wsesmel n yimɣan d yiwen n unagraw n usesmel atrar i d-yennulfan i wsesmel n yimɣan yeǧǧuǧǧugen, Anagraw-a yettwafsar sɣur umusnaw n yimɣan n Marikan Arthur Cronquist s agensu n yidṛisen yidlisen-is Anagraw ummid i wsesmel n yimɣan yeǧǧuǧǧugen (1981) yakk d temhazt d usismel n yimɣan yeǧǧuǧǧugen taẓrigt tamenzut deg 1968 sin akin taẓrigt tis snat 1988).\n\nArthur Cronquist yessers imɣan yeǧǧuǧǧugen deg sin yismilen meqren igan d tasnayyawin yakk d taynayyawin, sin akin yegzem imɣan ar yidu-smilen anda llant tfesniwin.\n\nAsmil n tesnayyawin\n\nAsmil n tesnayyawin\n\nẒeṛ daɣen \nAsesmel n yimɣan","num_words":112,"character_repetition_ratio":0.142,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.202,"stopwords_ratio":0.009,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":101294.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Agraw%20amatu%20n%20ye%C9%A3lanen%20yeddukklen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Agraw amatu n yeɣlanen yeddukklen d yiwen gar 6 imeẓla igejdanen n Yeɣlanen Yeddukklen, dɣa tga d tasudut tamyiwent anda yakk iwunak igmamen gdan (msawan) deg ugenses akken iga d ameẓlu agejdan i tmugri tsartit d ugenses g Yeɣlanen Yeddukklen. Tiwuriwin-is gant d amday ɣef umarud n Yeɣlanen Yeddukklen d umager n illasen neɣ ineqqisen seg yimuren n iden n Yeɣlanen Yeddukklen d tnefkiwt n isegdal s talɣa n tneɣytust n wegraw amatu n yeɣlanen yeddukklen. Akken daɣen id tt-wesnulfan waṭas n imeẓla ifurkanen.\n\nAgraw amatu y-tt-msegraw yiwet n tikkelt yal aseggas s ddaw n tisselwit umaray-ines amatu g tdabut-is yellan di temdint n New York akken daɣan i zemrent ad ilin-t tɣimiyin timeslidin deg wakuden n iden aladɣa deg tegnatin timsarin.\n\nAyli wis 4 n arkawal n Yeɣlanen Yeddukklen yessenmalay-d (yett-beggin-d) tisgert-is d twiriwin-is d tefranin-is d tsekkerin-is. Dɣa tiɣimit tamezwarut yakk n wegraw amatu yella-d ass n 10 yennayer i wseggas n 1946 deg temdint n London s tihawt n igensasen n 51 n iwunak.\n\nAdɣar deg wegraw amatu d win yezzin ɣef tlufa yellumẓen (ihummen) iseɣlafen yeqqnen ar telwit d tɣellist.\n\nDeg iseggasen n 80, Agraw amatu yuɣal d annar i wdiwenni gar tmura n Ugafa d tid n unẓul. Amdya ɣef wanect-a d ameslay ɣef tlufa d tisra gar n tmura timugranin d tmura timesnflalin, Dɣa tilufa ayyi nnulfan-tt-d s usrag (s ssebba) n gemmu d usmeskel deg tsuddest n tegmant n Yeɣlanen Yeddukklen anda deg useggas n 1945 llan dges anagar 51 n yigmamen ma d tura llant 193 n tmura d tigmamin gar-asent sin n ikṛaden (⅔) d timura timesnflalin annect-a yeǧǧa neɣ yefka tagnit i tmura ayyi ad grent ahil n wegraw amatu (s usexdem n tegrawin timsidag am tegrawt n 77).\n\nTikkest tamazrayt\n\nAltaɣ \nLlant 193 n iwunak igan d igmamen deg wegraw amatu. S tmernit ar wanect-a, Agraw amatu yezmer ad yefk aglam n umanay i kra n tuddsa tagreɣlant neɣ i kra n tmurt Ur nelli ara d agmam.\n\nIhilen\n\nTineɣtas\n\nTifranin\n\nTiɣimiyin tusligin d timeslidin\n\nTiɣimiyin timeslidin timsarin\n\nImeẓla ifurkanen\n\nTiɣimiyin n wegraw\n\nIɣbula\n\nẒeṛ daɣen \n\nAgraw amatu n Yeɣlanen Yeddukklen\nImeẓla n Yeɣlanen Yeddukklen\nIwunak igmamen deg Yeɣlanen Yeddukklen\nTuddsiwin id yennulfan deg 1945\nTisuda n Yeɣlanen Yeddukklen","num_words":448,"character_repetition_ratio":0.105,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.211,"stopwords_ratio":0.033,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":65643.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/A%E1%B9%AD%E1%B9%ADan%20n%20Coronavirus%202019","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Aṭṭan n Coronavirus 2019 (s usegzel: covid-19), akken yettwassnen daɣen s yisem n waṭṭan amesgunef amekruz yeqqnen ar Coronavirus amsetrar 2019, iga d aṭṭan amesgunef azamman aɣeressagman ixeddem-it-id SARS-CoV-2 dɣa avirus-a d win yudsen (iqerben) s waṭas ar SARS-CoV. Yettwasnirem i tikkelt tamezwarut ass mi yenfufed Coronavirus di Wuhan deg 2019, sin akin igla-d s terwast n waṭṭan n Covid-19 deg umadal yakk. aṭṭan-a d win i d-igellun s waṭas n waṭṭanen d yisekna igan d tawla, tusut d tneggift ma d agaz amaẓwal d ufaris n inexxim d wagaz n ugerjum ur llin ara d isekna imezdiyen.. Deg wakud anda tuget n yigimen tt-ellen (seɛɛun) drus kan n isekna., Kra deg-sen ttneflin ar talɣiwin timihanin am buturin amekruz d werway agmanan usgit.. isig n tmekkast ɣer yisig n yigimen iy tt-wasennefrun d win yettusazlen s 3,4% maca yemgarad s unect n waddar (leɛmeṛ) d tilin n waṭṭanen niden.\n\nAlammi d meɣres 2020 ulac assuji neɣ tigezt mgal n waṭṭan-a ayen yellan deg ufus n imsujiyen d asefses n yisekna d tedhelt n twuriwin n tfekka. Maca kra n tmura am Iwunak Yeddukklen n Temrikt d Ccinwa urmen-t tigzin deg uraju n igemmad ara ad fken. \n\nTuddsa tamadlant n tdawsa telɣet-d s umeggez n unfufed d usefruret n SARS-CoV-2 d tiẓimdelt tamadlant ., ttwafen-d yinzan (ttbut) ɣef unfufed adigan i waṭṭan n Covid-19 deg 6 n temnaṭin yeṭṭafaren tuddsa tamadlant n tdawsa .\n\nIsekna d izmal \n\nAṭṭan-a yezmer ad yaɣ amdan war ma ad ilin isekna d izmal maca deg waṭas n waddaden n iden ttilin-tt-d tiskanin ama d tid yefsusen neɣ d timakrazin (qessiḥ-it) gar-asen tawla, idis, tusut d tadist ma d tiskanin n usgunef am unezzu d legrajem d tid ur nettili ara s tuget\n\nAddaden imekruzen (qessiḥen) n waṭṭan-a d wid izemren ad glun s tingas d feccal n wul d tgeẓẓal sin akin ar tmekkest (lmut) \n\nTallit n tezdalt d tin yettaṭṭafen gar n sin n wussan ar sin imalasen ma d isig n tallit-a 5 ar 6 wussan s unect n tuddsa tamadlant n tdawsa. Ma d akud seg teflalit n yiskanen alamma d tujjya n tignatin fsusen yettaweṭ ar sin imalasen, tignatin tukrizin d tmsuklsin (tiqessḥanin) gar 3 ar 6 n imalasen. Inzan (ttbut) imenza sskanayen-d d akken tallit n wakud gar n teflalit n iskanen d temhazt n talɣa tukrizt n waṭṭan -gar-as tadersi n Uksijin- yettaṭṭaf 7 n wussan. Ma d tallit n wakud gar teflalit n yiskanen d tmekkest (lmut) n teɣtas n waṭṭan d win yettilin gar n 2 ar 8 n imalasen.\n\nIkalaten d tmukrisin n waṭṭan \nAṭṭan-a yezmer ad yekk seg 3 n ikalaten igejdanen, Amezwar: yezmer ad yezri am waṭṭan fsusen am waṭṭanen ifellayen imezdiyen n unagraw amesgunef.\nAẓabaẓ neɣ tazemmart tis snat: d buturin neɣ tuḍna n wamur n wadda n unagraw amesgunef.\nMa d aẓabaẓ wis 3 d win yakk i d amihan s waṭas anda aṭṭan-a yettnefli s tazzla ar timsedfert tamesguneft tanamsadt.\n\nIsragen (ssebbat) \n\nAyen id yessisrigen aṭṭa-a d Coronavirus 2 n temsedfert tamesguneft tanamsadt tamekruzt (SARS-CoV-2), dɣa yella isem-is Avirus imisni 2019 (2019-nCoV)., Avirus-a yettenfufud s talɣa tagejdant gar n imdanen s uṭerrec n tmiqwa id itteffɣen seg unagraw amesgunef s tusut d unezzu .. Avirus-a yezmer ad yeqqim d amiddur i 3 n wussan sufel n wuzzan d uplastik. Ma d avirus n SARS-CoV-2 yezmer ad yeqqim idder i 3 wussan s ufel n wuzzal d uplastik yakk d 3 n tesragin (sswayeɛ) deg wezwu.. Akken id yettwaf uvirus-a deg yiẓẓan maca ar wayyur n meɣres zeddiɣ (mazal) Ur iban ara ma yettenṭaṭ s tarrayt n yimi d wadda.\n\nTurin gant d agman yettenṭerrayen yakk s waṭas acku avirus-a yettawaṭ ar ibniken s yinzim n uselket n angiotensinay 2 yettilin s tuget g uɣerɣur g turin. Dɣa avirus-a yessexdam apṛutin n yiẓid yettwasemma s Spike i wakken ad yennali (ad yeṭs) inzim w ad yekcem tabnikt tamsenubegt. , Taneẓẓi n inzim ACE2 d tin yeqqnen deg yal aẓeṭṭa yakk d tassast (ccedda) n waṭṭan deg uẓeṭṭa-nni, Kra n imusnawen mmlen-d d akken tisidert (asedres) n urmmud n yinzim yezmer ad yili d taggaẓt, . Maca tella tmuɣli n iden yeẓẓaren d akken timerniwt n yinzimen s usexdem n isafaren n Amgelnermas n ungiotensin II tezmer ad tili d tamaggaẓ (tḥerrez) maca tiẓraayyi srint ikayaden.\n\nImusnawen ttɣilen d akken avirus-a d agaman u d waṭṭan aɣersaw n usagma.\nAvirus n Covid-19 ineṭṭ-d i wemdan i tikkelt tamezwarut deg Wuhan (Tamurt n Ccinwa) deg ussan ineggura n wayyur n wamber 2019. Sin akin yuɣal d aɣbalu agejdan i yigem seg wemdan ar wemdan niden seg yennayer 2020.\n\nIgem amezwaru yella-d deg 17 wamber]] 2019.. Seg 15 meɣres yettwalɣet s tilin n 67,790 n tignatin n waṭṭan deg Hubei gar-asen 3,075 uksen (mmuten) (s isig n 4,54%)\n\nAnṭaṭ \nTarrayt n wenṭaṭ tagejdant tettili-d seg wemdan ar wemdan n iden s tikciyin timesgunefin am unezzu d tusut. Tuddsa tamadlant n tdawsa txeddem g uskazal i wakken ad tẓer ma yella wenṭaṭ araskan d wenṭaṭ s tawla kecmen deg iɣunab n wenṭaṭ igejdanen., ɣef wanect-a yessefk ad yili westum gar n yimdanen 1,5 ma drus i wakken ur yettenṭaṭ ara waṭṭan ma yenzi-d (iɛeṭs-d) kra n yiwen \n\nTimiqwa yessawaṭen Kuṛunavirus tt-ɣamayen-t ugglent (ttwaɛelqen-t) deg uzwu i kra n wakud Kan sin akin ad ɣlint f kra am tgida (ṭṭabla) neɣ kra n tɣawsa ayen yettaǧǧan avirus-nni ad yenṭeṭ ma yeṭṭsa-t (imuss-it) kra n wemdan aladɣa ma yeṭṭsa imi-ynes neɣ allen-is neɣ inzaren-is send ma yessared ifassen-is s waman d userrad\n\nTasenvirust \n \n\nSARS-CoV-2 d Kuṛunavirus yeqqnen ar timsedfert tamesguneft tukrizt tanamsadt, yettwasinef i tikkelt tamezwarut seg 3 n yimdanen yuɣ-iten waṭṭan n buturin yeqqnen s tagrawt n tegnatin n waṭṭanen imesgunfanen ukrizen deg Wuhan, dɣa d avirus-a id igellun s waṭṭan n Covid-19 .\n\nSARS-CoV-2 d win yettakken assaɣ untim i welsaru aẓaṛan n SARS-CoV anda imusnawen ttɣilen d akken-it iga d aṭṭan aɣressagma\n\nAsefruret\n\nAsigged \nAṭas n teɣtas n Covid-19 mmugren-d uguren idawsanen yakan, isig n wakud gar n teflalit n isekna d tmekkast (lmut) yettusteg s 15 n wussan, maca s timmad yettili-d gar n 6 ar 41 n wussan, Deg tezrawt i texdem tesmilt taɣelnawt n tdawsa di Ccinwa, tufa-d d akken isig n tmekkast ɣer iwetmen yella-d 2,8% ma ɣer twetmin yella-d 1,7%, imuṭan s ddaw n 50 n iseggasen yella-d 0,5% ma d imuṭan yugaren 70 n iseggasen yewweṭ yisig ar ugar n 8%. Dɣa tilin n isnufal (dduzan) isnajjyanen d twetlin timettiyin d tdamsanin i temnaṭ zemren ad awin timlilin deg uguccel n yisig n tmekkisin.\nAkayad azeṭṭaw n tilam yettwakksen seg turin n imuṭan seld n tmekkast yessken-d attwaɣ aɣarɣur yenfufden.\nImusnawen ar tua ur ẓrin ara ma yella igem yezrin yettakk-d i wmaṭun affal seg waṭṭan seld n tujjya. Dɣa tulla (seɛɛu) n waffal d ayen yellan d amddwal s ugani n tkelli tarunawt n ivirusen imisniyen (ivirusen n Kuṛuna) niden, maca kra seg wid yejjin seg Covid-19 ufan-d igemmad isnidanen ilawen sin akin seld n tujjit.. Akken i mazal ur yettwassen ara ma yella tilawt-a d tulsa (d aɛawed) n usegrew n yigem neɣ d azgel (lɣelṭa) seg usnidi.\nTadbelt n isgunfa n Hong Kong tufa-d tudra n ufimidi seg 20% ar 30% deg ukettaṛ n turin ɣer 2 neɣ 3 gar n 12 n yimdanen yejjin seg waṭṭan. Imuṭan-a yejjin d wid id yettcetkin seg wengaf (aḍiqi n nnefs) mi ara ad ilin teddun s tazzla. Ma d ikayaden n turin yemmugen ɣef 9 n imuṭan deg Asganfu n Princess Margaret sseknen-d d akken imekniten uttwaɣ deg yigmanen.\nDeg tezrawt yemmugen ɣef warrac meẓẓiyen g Ccinwa (gar n tegnatin n Covid-19 yettwasentmen deg usnidi neɣ tegnatin anda yella ccek), ufan-d d akken arrac yakk yezmer ad ten-yaɣ waṭṭan s wemgarad n waddar-nse (leɛmuṛ-nsen) d tuzzuf-nsen. Gar n warrac imuṭan yakk 4,4% n tegnatin llant war isekna d 50,9 n imuṭan mmugren-d isekna fsusen d 38,8% mmugren-d isekna yemnummsen d 5,2% deg tegnatin tinamsadin. Ma d tignatin timekruzin (qessiḥen s waṭas) llant-d s ufimidi n 0,6%. Akken id tella yiwet n tegnit n tmekkast (lmut) i weqcic deg 14 n iseggasen deg tegrawt talsant anda idtella tezrawt-a.\n\nAfimidi n tmekkast s unect n waddar d tmurt\n\nAsuṭṭen \nTuddsa tamadlant n tdawsa tdewwen d akken akud n tefsirt ar uvirus alamma banen-d iskanen d win yettilin gar n 2 ar 10 n wussan. ، neɣ seg sin n wussan ar 14 n wussan s unect n ammasen i wsenɣed d tesɣil ɣef waṭṭanen.\n\nAsennefru \nTuddsa tamadlant n tdawsa tfesr-d aṭas n ipṛutukulen i wkayar n Coronavirus amsetrar , Akayad n Tasedmirt tanmezrit n Polimiraz i wseskel amuli (rRT-PCR)\n\nZemren ad ilin ikayaden ɣef trawin n unagraw amesgunef neɣ n idammen sin akin igemmad tt-biben-d seld n kra n tesragin neɣ n wussan\n\nAsuji \nSeg 5 fuṛaṛ 2020, ur d-iban ara usuji i waṭṭan-a. Dɣa tuddsa tamadlant n tdawsa tessemter (tweṣṣa) s uttekki n imaɣzalen deg yirramen imisiyen unɣiden i wkayad n tmellit d tɣellist n ussuji i zemren ad yili\n\nAnfufed \nS unect n tsensakrart, isig n tmekkisin d waddaden n unfufed n waṭṭan-a ur yettwassnen ara, acku isig n uẓeddim d win yettbeddilen seg wakud ar wayeṭ. Acku daɣen isig n wenṭaṭ yettuzemren ad tettwissen zeddiɣ (mazal) Ur tban ara . Ɣas yella-d akk wanect-a. Maca inigen imenza yemmugen ɣef waṭṭan amesgunef amekruz yeqqnen ar Coronavirus amsetrar 2019 sseknen-d d akken isigen n tmekkest (lmut) gant gar n 2 ar 3 % . Yerna deg yennayer 2020 tuddsa tamadlant n tdawsa temmel-d d akken isig n tmekkisin yella-d s wazal n 3%\n\nTasensakrart \nAfimidi n tmekkasin (lmuta) n yimuṭan yegguni ɣef tilin n taggaẓt tadawsant d usegder n waddar (leɛmeṛ) d wuguren idawsanen imezrayen ɣer imezdaɣ, yakk d wumdan n tegnatin ur nettwasennefru ara. . Tizrawin taddadanin timenza gucclent afimidi ayyi gar n 2% ar 3%, deg yennayer 2020 tebder-d Tuddsa Tamadlant n Tdawsa d akken isig n tmekkast yewweṭ ar 3%, d 2% deg fuṛaṛ 2020 deg uɣir n Hubei.\nTaddadanin niden bedren-tt-d d akken isig n tmekkast yettwasrem (yettwabeddel) s unect n wemgarad n wakud n usentem n tujjit neɣ n tmekkast (lmut), am wuṭṭunen igan d 7% d 33% s wesnay i yimdanen deg Wuhan deg wass n 31 yennayer, yiwet n teftart n usenfar tessken-d 55 n tegnatin n tmekkast. Maca isazalen neɣ istigen izwaranen zemren ad ilin ssiɣlin deg-sen (rnan fellasen) acku ur tessekcem ara afimidi n yigimen yellan war isekna.. Tazrawt-a testeg (tessazel) isig i wfimidi n yigimen ar tmekkasin s wazal n 0,8% ar 0,9%.\n\nẒeṛ daɣen \n SARS-CoV-2\n SARS-CoV\n Tigezt mgal Covid-19\n\nImniren \nAṭṭanen iɣersagmanen\narwas n Kuṛunavirus 2019-20 \nTisekrarin n tsut tis 21\nTisekrarin tidawsanin n 2019\nTisekrarin tidawsanin n 2020\nAṭṭan imanṭaṭen\nAṭṭanen invirusen iɣersawen","num_words":2300,"character_repetition_ratio":0.052,"word_repetition_ratio":0.001,"special_characters_ratio":0.234,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":49669.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/2016","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Aseggas 2016 d aseggas aḥerfi (365 n wussan). D aseggas wis 2016 deg wakud-agi-neɣ, d aseggas wis 16 deg wagim XXI (lqern 21) daɣen d aseggas wis 7 deg umrawseggas 2010 - 2019.\n\nTira n 2016 : « Sin igiman mraw ṣa »","num_words":47,"character_repetition_ratio":0.098,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.393,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":66086.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/2014","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Aseggas 2014 d aseggas aḥerfi (365 n wussan). D aseggas wis 2014 deg wakud-agi-neɣ, d aseggas wis 15 deg wagim XXI (lqern 21) daɣen d aseggas wis 5 deg umrawseggas 2010 - 2019.\n\nTira n 2014 : « Sin igiman mraw ṣa »","num_words":47,"character_repetition_ratio":0.098,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.393,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":66086.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Arwas%20n%20wa%E1%B9%AD%E1%B9%ADan%20n%20Ku%E1%B9%9Bunavirus%202019-20","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Arwas n waṭṭan n Kuṛunavirus 2019-20 d arwas amadlan n imir-a i waṭṭan n Coronavirus 2019 (Covid-19) id ileffun s usrag (id iḍerrun s ssebba) n Coronavirus 2 n temsedfert tamesguneft tanamsadt tamekruzt (SARS-CoV-2). Yettwakez-d g tazwara deg tlemmast n wayyur n dujamber 2019 deg temdint n Wuhan di tmurt n Ccinwa anda id ttwakez tegrawt n yimdanen yuɣiten waṭṭan n buturin maca ur ẓrin ara d acu i d aɣbalu-ynes ɣas akken yeqqen ar s talɣa tagejdant ar yimdanen ixeddmen g ulzuz n Wuhan i yimeččiyen iwlalen anda ttnuzen iɣersiwen imidduren yakk d win yemmuksen (yemmuten). Sin akin kra n imusnawen n Ccinwa ssinfen (ɛezlen) Kuṛunavirus amaynu. Yerna efkan-as isem n SARS-CoV-2, maca ur d-yentem ara (ud y-ttuwekked ara) d akken-it d amsulles (qessiḥ) neɣ izmer ar ineɣ s tezmert n SARS .. Deg wass n 11 meɣres 2020 tessiseml-it tuddsa tamadlant n tdawsa d akken-it d tasakrart tamadlant. \n\nCoronavirus yezmer ad yenṭeṭ s talɣa tusridt gar n ifganen (imdanen) akken id yettbin d akken isig n wenṭaṭ yuli deg tlemmast n yennayer 2020\n\nAṭas n tmura deg Uruppa d Temrikt tagafant d Asya ssilfen-t-d ɣef tuwwṭa n waṭṭan n Coronavirus ar wakal-nsent . Tallit n tezdalt d tin yettaṭṭafen 5 n wussan neɣ ugar, akken illan inzan imenza d akken yezmer ad yili d amanṭaṭ send ma ad binen iskanen, iskanen-a gan d tawla, tusut d bungaf akken i yezmer ad yawi ar tmekkest (lmut) \n\nSeg 31 yennayer 2020 yettusentem (yettuwekked) ɣef tilin n 75,775 n tmelliyin (liḥalat) gar-asent timelliyin yellan deg yakk igrzda n Ccinwa gar n 41 n yimdanen id yuttusentem d akken ineṭṭ-iten waṭṭan, yettwakkez-d d akken sin n ikṛaden (⅔) deg-sen lan (sɛan) assaɣ ɣer ulzuz n Wuhan i yimeččiyen iwlalen. . Timekkest (lmut) tamezwarut s waṭṭan-a yella-d deg wass n 29 yennayer, dɣa seg wass-nni llant-d 9,377 n tmekkisin\n\nAnfufed amezwaru i waṭṭan-a deg uzɣar (beṛṛa) n Ccinwa yella-d g tmurt n Vietnam. Iduba n waṭas n iwunak erran-d tamawt ɣef werzaf d yinig ɣer Wuhan d Hubei akken id ssutren ɣef iminigen id yuɣalen seg Ccinwa ad ssersen iman-nsen deg usasnef i wazal n 14 ar 20 n wussan w ad ssiwlen i wemsuji i wakken ad iẓer ma it-ddem avirus\n\nImusnawen seg Ccinwa ssawṭen ad ssinfen (ad ɛezlen) w ad ukzen agzam n ADN n uvirus. Akken ifkan isalen-is i wid-ak nniden i wakken ad sniflen Tasedmirt tanmezrit n Polimiraz PCR s talɣa tafulmant i wesnirem n waṭṭan. Akken i yettuleɣ d akken aselkem n ujinum 2019-nCoV d win yellan seg 75 ar 80% am uselkem n SARS yakk d ugar n 58% d Coronavirus n isaylalen (iberdeɣyal). Maca ur iban ara ma yella avirus-a d win yettakken assaɣ ar SARS.\n\nAnfufed n waṭṭan n Covid-19 \nYettwasnirem-d waṭṭan n Covid-19 i tikkelt tamezwarut deg temdint n Wuhan id yezgan di tlemmast n Ccinwa deg wayyur n dujamber 2019. Imusnawen ttɣilen d akken aṭṭan-a yekka-d seg iɣersiwen sin akin ineṭṭ-d ar yimdanen s iɣersiwen-nni ig yuɣ waṭṭan-a deg ulzuz n tnezzut n iɣersiwen, sin akin yerna Yenfufed ar igezda n iden n Ccinwa deg wussan imezwura d ilemmasen n wayyur n yennayer s usrag n tfaskiwin n yixef useggas n Ccinwa, ma d tignatin n waṭṭan id ibanen deg beṛṛa n Ccinwa d tid id yelfan s usrag n yinig agreɣlan: Taylanda (13 yennayer)؛ Yapan (15 yennayer)؛ Kurya n unẓul (20 yennayer)؛ Taywan d Iwunak Yeddukklen (21 yennayer)؛ Hong Kong Makaw (22 yennayer)؛ Singapur (23 yennayer)؛ Fransa d Nipal Vietnam (24 yennayer)؛ Ustṛalya d Malisya (25 yennayer)؛ Kanada (26 yennayer)؛ Kambudya (27 yennayer)؛ Lalman (28 yennayer) Finlanda d Sri Lanka d Emaret Yeddukklen d Rusya d Swid (31 yennayer). akken yettwasilef ɣef tmekkest (lmut) n 5 n wid yudnen s Covid-19 deg temdint n Qom deg talemmast n Iran yerna kra n izeṭṭa n isallen n iran irmadduden nnan-d d akken timekkisin ulint ar 9, ayen yeǧǧan adabu n Yiraq ad tessers tisekrifin (ad tesseḥreṣ) ɣef yinig seg d ɣer tmurt n Iran akken id teldi immasen n usasnef deg tewwura n tlisa gar n snat n tmura s usrag n wenṭaṭ n uvirus-a ar Iyiraqiyen, akken daɣen id tessebded (tesseḥbes) tufkit n lviza .\n\nAdlif\/ Tawenɣa \n\nAmdan n yigimen Alammi d 18 meɣres 2020 S unect n isefka n tuddsa tamadlant n tdawsa\n\n<\/div>\n\nIsekna d izmal \nWid ig yuɣ waṭṭan-a yezmer Ur d-tbanayen ara fellasen yisekna seg 7 ar 14 n wussan imezwura akken i zemren ad sneflin iskanen ilektuyen am tusut, tawla, bungaf yakk d utmelli (ɛeyyu)\n\nAkken i yezmer usnefli n waṭṭan seld n imiren ad iglu s bungaf amekruz d unegges aserkan d tmekkest \n\nTallit n tezdalt (tallit gar n wenṭaṭ d tuffɣa n iskanen) d tin yettaṭṭafen gar n yiwen n wassar 14 n wussan. Maca amur ameqran deg-sent d tid yeṭṭefen 5 n wussan\n\nIsekna\nSeg 20 fuṛaṛ, iskanen n Covid-19 d wid igan ttemcabin ar yiskanen n tussit: \n Tawla: 87,9 %\n Tusut yekkawen: 67,7 %\n Atmelli (ɛeyyu): 38,1 %\n Inexxim: 33,4 %\n Tineggift: 18,6 %\n Agas amaẓwal: 14,8 %\n Azzug n ugerjum: 13,9 \n Amaẓla: 13,6 %\n Targigit: 11,4 %\n Amuktu d tiririt: 5,0 %\n Asekfel n yinzaren: 4,8 %\n Tadist: 3,7 %\n\nDɣa tawla tezmer ad tbin kra n wussan seld n tusut\n\nIsragen (ssebbat)\n\nAnṭaṭ \nTarrayt n wenṭaṭ tagejdant tettili-d seg wemdar ar wemdan n iden s tikciyin timesgunefin am unezzu d tusut. Tuddsa tamadlant n tdawsa txeddem g uskazal i wakken ad tẓer ma yella wenṭaṭ araskan d wenṭaṭ s tawla kecmen deg iɣunab n wenṭaṭ igejdanen., ɣef wanect-a yessefk ad yili westum gar n yimdanen 1,5 ma drus i wakken ur yettenṭaṭ ara waṭṭan ma yenzi-d (iɛeṭs-d) kra n yiwen \n\nTimiqwa yessawaṭen Kuṛunavirus tt-ɣamayen-t ugglent (ttwaɛelqen-t) deg uzwu i kra n wakud Kan sin akin ad ɣlint f kra am tgida (ṭṭabla) neɣ kra n tɣawsa ayen yettaǧǧan avirus-nni ad yenṭeṭ ma yeṭṭsa-t (imuss-it) kra n wemdan aladɣa ma yeṭṭsa imi-ynes neɣ allen-is neɣ inzaren-is send ma yessared ifassen-is s waman d userrad\nAkken yettwasemter (yettwanṣeḥ) s usired n ifassen seg wakud ar wayeṭ, anda yezmer ad yenṭeṭ yigim s tuṭṭsa n tummeẓt n tewwurt yummsen s uvirus ar ifassen sin akin ad yenteṭ mi ara ad yeṭs allen-is neɣ imi-s neɣ anzaren-is i wakken ad yaf uvirus abrid ar unagraw amesgunef n wemdan. Ifruriyen neɣ tifawin ɣef Covid-19 d tid ur nelli ara alammi d ass n 26 fuṛaṛ 2020 maca yettuɣil d akken yettemcabi i yivirusen n Kuṛuna n iden iy zemren ad qqimen ddren deg sufel n imɣuzen neɣ n temzukin d uplastik i wakud iy zemren ad yaweṭ ar 9 n wussan deg teẓɣelt yemnummsen, Asizdeg n tjummiwin yezmer ad yili s usexdem n tnegwa am itanul s usfaṭ-is i tenzagt (lmudda) n yiwet n tesdidt ma drus.\nLlan istigen neɣ isazlen ɣef amdan n umesserni agejdan (amdan alemmas i yezmer wemdan yudnen ad isneṭṭ i yimdanen ur nudin ara) gar 2,13 d 4,82 seg 24 yennayer 2020, akken id yettwaselɣen ɣef tezmert n uvirus deg wenṭaṭ s tezrart yessawaṭen ar 4 n medden, ayen yeǧǧan aṭṭan-a ad yemcabi ar SARS-CoV.\n\nTuddsa tamadlant n tdawsa tura-d daɣen: «Ɣas akken amezruy n SARS d Kuṛunavirus yeqqnen ar Temsedfart tamesguneft n usamer alemmas yesseken-d d akken anṭaṭ-nsen s wučč d win iy zemren ad yili, yessefk ɣef wemdan ad yessew aksum d ifarisen iɣersawen akken iwata».. \nYettuɣil s waṭas d akken avirus-a iga d aɣressagma, ɣef wanect-a ad yili ineṭṭ-d seg uɣersiw ar wemdan ɣas akken taluft-a mazal ur tettwasentmen ara. \n\nDeg wass n 18 meɣres 2020, aṭas n tmura n Uruppa am Fṛansa d Lalman d Ṭelyan d tid n iden leqment-d tiɣtasin n usegdel (amnaɛ) n imsegrawen i wakken ad ssutlen (ad ḥuṣren) anfufed n waṭṭan-a, amdya Ṭelyan ur neǧǧi ara imdanen ad ffɣen seg yixxamen-nsen deg kra n iɣiren d igezda i teṭṭef tzitmurt akken id tukez ula d asegrew deg twaculin anda tessinef (teɛzel) imɣaren acku d nutni yakk yettwaggzen s talɣa tamsullest (taqessḥant) s waṭṭan-a ma ikecmiten waṭṭan. Ma d ilemẓiyen d warrac meẓẓiyen d wid ilan (yesɛan) affal mgal-is maca zemren ad tesneṭṭen i wid-ak nniden\n\nTasenvirust \n\nCoronavirus 2 n temsedfert tamesguneft tanamsadt tamekruzt (SARS-CoV-2) d Kuṛunavirus yeqqnen ar temsedfart tamesguneft tukrizt tanamsadt Tamaynut, Ttwasinfen (ttwaɛezlen) 3 n yimdanen i tikkelt tamezwarut tuɣiten buturin yeqqnen ar tegrawt n tegnatin n waṭṭanen imesgunfanen inamsaden deg Wuhan, dɣa avirus-a iga d asrag (d ssebba) n waṭṭan n Covid-19.. SARS-CoV-2 d win yeqqnen s waṭas ar ulsaru aẓaṛan n SARS-CoV. Yettuɣil d aṭṭan aɣersaw n usagma, Tislad titerrawin (Genetic analysis) asileɣ n Kuṛunavirus i tegrawin yakk d twacult n Betacoronavirus deg tedfert B i wadu-tewsit n Kuṛunavirus yeqqnen ar timsedfert tamesguneft tukrizt tanamsadt yakk d snat n tdefrin id yekkan seg uzeɣnennay, dɣa iga d arawsan s 96% deg uswir n ujinum ummid yakk d tirawin seg Kuṛunavirus n izeɣnennayen (BatCov RaTG13), deg wayyur n fuṛaṛ 2020, kra n iminigen n Ccinwa ufan-d yiwen n umgarad deg uzeffar aminay deg ulkem n ugraw ajinum gar n ivirusen id yettwasnirmen ɣer telmest n izeɣnennayen i tetten iweṭfen d uvirus yellan ar imuṭan (imdanen), Annect-a d ayen iy zemren ad immel d akken azeɣnennay iy tetten iweṭfen i d amesnubget.\n\nAsefruret \n\nDeg wass n 31 dujamber 2019 tamurt n Ccinwa telɣet tuddsa tamadlant n tdawsa ɣef usefruret n wazzug n turin ur yettwassen ara, yettwasnirem di temdint n Wuhan igan d tamdint tameqrant tis 7 di Ccinwa s wazal n 11 n imelyan n imezdaɣ. Seg wass n 23 yennayer yettwasengel ɣef tilin n ugar n 800 n yigimen seg tegnatin n yigim s uvirus n 2019 nCoV deg weswir amadlan, gar-asen igimen deg 20 n tamiwin d kra n tmura d iɣiren,\nAmaṭun amezwar i yettwasleɣt fell-as banen-d fellas iskanen deg wass n 8 dujamber,. Sin akin iban-d d akken-it d bab n yiwet n tzaɣa (tḥanut) deg ulzuz n Wuhan South China i yiselman, ayen yeǧǧan ad medlen alzuz-nni ass n 1 yennayer. \nTettwakez-d telmest n uvirus yellan d asrag (d ssebba) g usefruret waṭṭan-a s tazzla d akken-it d Kuṛunavirus amaynu. di 10 yennayer. Seld n tukza n ulkem n ijinumen yettwafk-d yisem n 2019-nCoV igan d BetaKorunavirus, yeqqen ar uvirus n tamsedfart tamesguneft n usamer alemmas (MERS-CoV) d uvirus n tamsedfart n wazzug anamsad n turin (SARSCoV). Dɣa isig n tmekkist d uɣanib n wenṭaṭ n 2019-nCoV \nd win Ur nettwassen ara s talɣa tummidt, Maca yezmer ad yili yemgarad ɣef ivirusen n Kuṛuna n iden.\n\nMya d Wuhan i d ammas agejdan n umesni agenwan di tlemmast n Ccinwa, ttwaddmen waṭas n yisɣalen d yiskat deg uswir amadlan i wsefses n unfufed n waṭṭan deg umadal. Deg wass n 1 yennayer bdant temhalin n usekyed n teẓɣelt di Hong Kong d Makaw i yiminigen id yusan seg Wuhan. Ma deg wass n 3 yennayer, Taywan d Singapur bdant asekyed n iminigen id yuɣalen seg Wuhan. Deg Iwunak Yeddukklen n Temrikt, ammas n tesɣilt ɣef waṭṭanen (CDC) yebda yeskayad iminigen id yusan seg Wuhan ar 3 n isugan igejdanen n unekcum deg wass n 17 yennayer,, sin akin yettwarna unafag n Chicago d unafag n Atalanta, deg ass n 23 yennayer CDC n Marikan tegra-d tiɣri i wakken iɣeṛmanen-is ur teddun ara ar Wuhan ar iswiren ifellayen, dɣa timura n iden am Lhend d Sri Lanka d Binegladish ddmen-t iserrifen-a\n\nTuwwṭa n uvirus ɣer Yapan \nDeg wass n 16 yennayer, Aɣlif n tdawsa d umahil d ulameɣn Yapan yelɣet-d tuddsa tamadlant n tdawsa ɣef tilin n tegnit yettwasentmen n 2019-nCoV ar yiwen n wemdan id yuɣalen seg Wuhan. Dɣa tagnit-nni tella d tis snat n nCoV-2019 id yettwasentmen s azɣar (beṛṛa) n Ccinwa seld mi id snarmen tagnit tamezwart di Taylanda deg ass n 13 yennayer., Amaṭun-nni yella d awtem ila deg waddar (yesɛa di leɛmeṛ) gar n 30 ar 39 n iseggasen yettidir di Yapan, dɣa yerza ar Wuhan deg taggara n wayyur n dujamber deg wass n 3 yennayer 2020 tuɣit tawla ass mi yella di Wuhan d acu kan ur yeddi ara ar welzuz n Wuhan neɣ kra n welzuz nniden maca yenna-d d akken yella s unermis d yiwen n wemdan yuɣ-it buturin.\n\nDeg ass n 6 yennayer yuɣal-d si Ccinwa ar Yapan sin akin yedda ar tesdusit (taklinikt) i wakken ad yeskayed ɣef tussit maca agemmud yusa-d d ibaw. Deg ass n 10 yennayer dɣa yella-d mazal tuɣit tusut d tawla d wazzug n ugerjum yuɣal ar usgunef anda id s-ttwaxdamen-t tugniwin s uzenzar n X id yesseknen uguren ilqayanen ayen yeǧǧan ad yekcem s asgunfu (sbiṭar) deg wass-nni yakan. yeqqim s tawla alammi d ass n 14 yennayer. Anda id yelɣet umessuji id t-yessujayen tagnit-is ɣer yiwet n tuddsa n tdawsa tadigant s ddaw n unagraw n wannay. U tessegrew tilam zges tuzen-iten-t ɣer usudu aɣelnaw n waṭṭanen imanṭaṭen (NIID), dinna yemmug ukayad n tsedmirt tanmezrit n Polimiraz i wseskel amuli snat n tikkal w yettwasentem usigem-is s uvirus n 2019-nCoV RNA deg ass n 15 yennayer 2020 d acu kan yeffeɣ-d seg usganfu ar wexxam deg wass-nni.\n\nImsekniyen n yigem \nSeg wass n 2 yennayer 2020 yettwasentem yigim n 44 n imuṭan iy kecmen ar usganfu n Wuhan s uvirus n Covid-19, Amur ameqran deg-sen d irgazen (30 seg 41 neɣ 73%), gar-asen 13 (32%) lan (sɛan) aṭṭan yezgan am waṭṭan n sskur (8 '20%') ma d isig n waddar (ammas n leɛmeṛ) yella 49 iseggasen. Dɣa 27 deg-sen (66%) llan deg ulzuz n imeččiyen iwlalen gar-asen tawacult s timmad-is. iskanen yezdin ass mi id iban waṭṭan llan d tawla ɣer 40 n imuṭan, tusut ɣer 31 n imuṭan, Agaz amaẓwal d utmelli (ɛeyyu) ɣer 18 n imuṭan. Ma d iskanen irmezdiyen gan d afaris n ulɣuɣ ɣer 11 n imuṭan, amaẓla (leqriḥ n uqerru) ɣer 3 n imuṭan, tadist (aberriḍ) ar yiwen n umaṭn, ma d tineggift iban-d ar 22 n imuṭan (55%) dɣa taneggift yettbin-d seg ass amezwar n waṭṭan ar ass wis 8. Yerna imuṭan-nni yakk yeṭṭfiten buturin.\n\nAsennefru \nTuddsa tamadlant n tdawsa tefser-d aṭas n ipṛutukulen n ukayad i wvirus n SARS-CoV-2 id yessisrigen aṭṭan n Covid-19. Akayad yessemras (yessexdam) tasedmirt tanmezrit n Polimiraz i wseskel amuli (rRT-PCR). Akayad-a yezmer ad ittusemres ɣef tilam n unagraw amesgunef neɣ idammen. Igemmuden zemren ad ttwifken deg kra n tesragin (sswayeɛ) neɣ kra n wussan.\n\nAmdan yettmagar amihi n yigem s Covid-19 ma yedda neɣ yerza ar kra n tama anda tessuget tikli d yinig s teɣzi n 40 n wussan yezrin neɣ ma yella yudes (yeqreb) ar wemdan yuɣit waṭṭan-a.\n\nAnfufed\n\nInelfuyen imdafaren\n\nTaggaẓt \n\nYessutur unabad n Hung Kung seg yimdanen ad aryen (ad seḥbibren) ɣef tazdeg igarrzen n yiman-nsen, akk d waray (d useḥbiber) ɣef tazdeg n yifasen-nsen. Akken id ileɣɣet (yettḥeddir) wid ara ad yinigen beṛṛa n teɣremt ur ṭṭasen ara iɣersiwen, akk ur tetten ara ikesman n tgemrawin akk ad ǧǧen ulzuzen igriyen neɣ ulzuzen n iyuzaṭ imidduren, Akken id tessuter deg yal yiwen ikukra yeṭṭef-it uvirus-a ad yels acemmal (tasegdelt) akked ad yessiwel i umsuji.\n\nDeg Singapur, Tessutur Taɣlift n tdawsa seg yimdanen ad aryen (ad seḥbibren) ɣef yiswiren n tazdeg tadawsant, Amedya: Assired n yifasen seg wakud ɣer wayeḍ, ur ṭṭasen ara imi-nsen d yinzaren-nsen d wallen-nsen s yifasen-nsen,\nYerna yessefk ɣef yimdanen ilan afray (yesɛan aḥulfu) d akken ur garrzen ara, ad aggegen (ad baɛden) seg yigmamen n twaculin-nsen, ad lsen icemmalen w ad rzun ar wemsuji\n\nTiski n isgunfa \nDeg wass n 29 yennayer, adabu n Ccinwa yeldi asganfu i wsuji n waṭṭan n Covid-19 seld n 5 n wussan seg mi id tṛeggem (id tewɛed) d akken ad tessali (ad tebnu) asganfu yettaddamen 1000 n wusawen deg 10 n wussan,. Anda 500 n inmahalen (ixeddamen) d iwzayen kkan-d 48 n tesragin (sswayeɛ) i wsuddes (aheggi) n tmuski s imeẓla d tinfawin n trisiti d usnezwu d waman d internet. Ayen id yettaran aṭṭan n SARS 2003 ar ccfawat, anda id tessuli Pekin asganfu s tazzla-nni.\n\nIdeggan yenṭarren\n\nTurrit n tmura i yiɣeṛman-is \nS tririt i teɣṛiwin n iɣeṛmawen iwerdanen (ibeṛṛaniyen) yettilin di Wuhan wid id yettcetkin seg tegdelt d usasnef id yettusefken (yettuḥettmen) fell-asen dinna, aṭas n tmura uznen-tt timesrifgin i wakken ad errent iɣeṛman-nsent, dɣa adabu n Ccinwa ideggi (iwufeq) ɣef wanect-a, ikessar-a d umuɣ n tmura i yuznen timesrifgin i wakken ad errent iɣeṛman-nsent:\n\nTamhazt n tdefrin \n\nAlkem n Coronvirus Beta n Wuhan yesskanay-d tarwast (amcabi) yakk d Betacoronavirus yellan ɣer izuɣnennayen yettumeyyez deg ijinumen ɣef Kuṛunavirus niden am Kuṛunavirus yeqqnen ar temsedfart tamesguneft tamekruzt tanamsadt (SARS) d tamsedfart tamesguneft n usamer alemmas (MERS).. Am SARS iga d agmam deg twacult n Betacoronavirus tadfert B., 5 n ijinumen seg Kuṛunavirus amaynu ttwasinfen (ttuɛzlen) ijinumen-a gan d: BetaCoV\/Wuhan\/IVDC-HB-01\/2019, d BetaCoV\/Wuhan\/IVDC-HB-04\/2020, d BetaCoV\/Wuhan\/IVDC-HB-05\/2019, d BetaCoV\/Wuhan\/WIV04\/2019, d BetaCoV\/Wuhan\/IPBCAMS-WH-01\/2019 deg Ammas Acenway i wsenɣed d tesɣilt ɣef waṭṭanen d usganfu n Jinyintan., Alkem n uzeffar aṛibuɣsan d win ilan (yesɛan) azal n 30,000 n Nukelyutid deg teɣzu-ynes.\n\nAkayad \nDeg wass n 15 yennayer, Tuddsa tamadlant n tdawsa tefser-d apṛutukul ɣef ikayaden iseknanen i Kuṛunavirus amaynu, yettwasnefli sɣur ugraw n imsenvirusen deg usganfu n Charité (Lalman).\n\nAgzay anarum \nDeg wakud yezrin, yelɣet-d yiwen n umasay n Marikan ɣef wecraṭ anarum i wvirus. Akken id yettwabeyyen seg imasayen n tdawsa tazayezt i wseɣḍel (atḥeqqeq) seg kra n tigezt (acraṭ) tanarumt war ccek yesri (yuḥwaj) aseggas neɣ aseggas d uzgen\nDeg wass n 16 meɣres, yiwet n tewzayt isem-is Jennifer Haller tewwet-d tissegnit seg tigezt tanarumt deg wammas n tignatin n Seattle deg ugezdu n Washington.\n\nẒeṛ daɣen\n\nImniren \nTisekrarin n tsut tis 21)\nArwas n waṭṭan n Kuṛunavirus 2019-20\nArwas n Kuṛunavirus 2019-20","num_words":3850,"character_repetition_ratio":0.049,"word_repetition_ratio":0.012,"special_characters_ratio":0.237,"stopwords_ratio":0.025,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":46056.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Edward%20Jenner","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Edward Jenner d amsuji n tmurt n Legliz, ilul ass n 17 mayu 1749 yemmut ass n 26 yennayer 1823. Yella-d amezwar id isnarmen tigezt i waṭṭan n tzerzayt\n\nTazerzayt \nDeg iseggasen ineggura n tsut tis 18, Amsuji Edward Jenner iwula yerna yexdem tazrawt ɣef yiwet n teqcict isem-is Sarah Nilmes tetteẓẓeg tafunast tuɣit yakan tzerzayt yerna tettwaggeẓ mgal tazerzayt acku tella tuden s tzerzayt n tfunasin. Edward Jenner yufa-d d akken tinegwa d tirawin seg weglim n win yudnen s tzerzayt n tfunasin w ad t-yegzi i wakken ad tyaɣ waṭṭan-a d ayen ara ad s-d-yefken affal mgal n tzerzayt acku tazerzayt n tfunasin d win yettemcabin ar tzerzayt maca Kan ur telli ara d tamihant s waṭas\n\nTinfusin-is \nicraṭen yettwafken i yal agrud seg wayyuren imenza n tlallit-is ttagẓent mgal n waṭas n waṭṭanen am tbuzeggaɣt\n\nẒeṛ daɣen\n\nImniren \n\nimsujiyen\nimsujiyen ineglizen n tsut tis 18\nimsujiyen ineglizen n tsut tis 19\nimsujiyen n tigzin\nisnudranen ineglizen","num_words":191,"character_repetition_ratio":0.092,"word_repetition_ratio":0.022,"special_characters_ratio":0.21,"stopwords_ratio":0.042,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":90997.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tussit","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Azzelgi neɣ tussit neɣ inflwenza d aṭṭan amanṭaṭ igellu-d yis uvirus n tussit. Isekna n tussit zemren ad ilin fsus-it neɣ d uzmiren (ujhiden). Isekna ayyi gan d tusut, azzug n ugerjum, tazzla n yinzaren, takma tamaẓwalt, tawla, amaẓla d utmelli. Di tuget n tegnatin, isekna-ayi d wid i d-yettneflalin seld n sin n wussan seg tefsert ar uvirus d unekcum-is ɣer tfekka w ad ṭṭfen azal n 7 n wussan i wakken ad kksen, maca tusut tezmer ad teṭṭef ugar n 15 n wussan. Ɣer warrac meẓẓiyen yezmer ad yeglu ula s umuktu d yiriran maca isekna-ayi ur d-ttilin ara ɣer yimedanen imeqranen \n\nTimukrisin n tussit gant d: azzug n turin, azzug abektir n turin d unerni n wuguren idawsanen am uneggaf d yibriren n wul.\n\nIsragen (ssebbat) \nLlant 3 n telmas n ivirusen n tussit ttaɣent amdan, tilmas-a gant d: Talmest A, Talmest B, Talmest C.Ivirusen-a d wid yettenfufuden s wezwu d tusut d unezzu. aladɣa mi ara ad ilin seg yistumen gezzilen neɣ meẓẓiyen., Akken yezmer ad yenfufed s tuṭsa (anali) n tiggiwin yummsen s uvirus sin akin ad tili tuṭsa n yimi neɣ n wallen.. Amdan i tuɣ tussit yezmer ad yessigem (ad yessenṭeṭ) avirus send d seld n teflalit n Isekna fell-as., Asentem n yigem yezmer ad yili s ukayed n uvirus deg ugerjum, alɣuɣ neɣ inzaren akken illan iberdan d tirrayin tiruradin, maca imdanen imi i d-yeffeɣ ukayad-nsen d ibaw zemren ad ilin ddmen igem. Dɣa tella telmest n tsedmirt tanmezrit n Polimiraz (PCR) id yesnaramen (id ikeccfen) ɣef uzeffar aṛibuɣsan n uvirus, dɣa akayad-a igan yakk d usdid.\n\nTaggaẓt d ussuji \nAsired n yifassen yessedras (yessenqas) seg umihi n yigem acku avirus yettmettat mi ara ad yessemres (yessexdem) wemdan aserrad. timelsiwt n unaffar afetkan d ayen igerrzen daɣen., Tuddsa tamadlant n tdawsa tessmagel (tweṣṣa) s wegzay neɣ acraṭ amseggas (n yal aseggas) mgal tussit i wid yettwafesren i yimihiyen meqqren. Tigezt d tin yettilin d tamellilt mgal 3 neɣ 3 n telmas n tussit.\n\nAcraṭ\n\nTuddsa tamadlant n tdawsa d Ammasen i wsenɣed d tesɣilt ɣef waṭṭanen ssmetren (weṣṣan) s wecraṭ mgal tussit i yimdanen yettwafesren i wmihi am warrac meẓẓiyen d yimɣaṛen d yixeddaen deg tɣult n tasnujjya d wid ilan (yesɛan) aṭṭanen imezrayen am uneggaf d wuguren wul. Ma d imdanen imawaṭen izemren yettili-d ucraṭ ɣur-sen d amellil cwiyya deg usedres n yisekna yettemcabin agla n tussit, Dɣa anzaten (ttbut) ttɣananen tadersi deg yisig n tussit ɣer igerdan yugaren sin n iseggasen. Ɣer wid-ak yettnegririfen (iɛetben) seg wecraṭ itekksasen cwiya waṭṭan n wergal aberfaw maca ur yiban ara ma iy tekkes aneggaf.\n\nAmezruy n tussit \nDeg yal aseggas, tussit tettenfufud deg tamiwin n umadal yakk. Ayen id igellun s 3 ar 5 n imelyan n tegnatin tinamsadin (qessiḥen) d wazal n 200,000 ar 500,000 n tegnatin n tmekkest (lmut)., deg tamiwin tigafanin d tinaẓulin ttilin-d isefrurten deg tegrest s talɣa tagejdant ma deg yideggan isbegsanen d tamiwin id yezzin ttilin-d deg yal akud n useggas., Timekkest (lmut) tettili-d gar idrasen n ilemẓiyen ilan (yesɛan) uguren deg tdawsa-nsen d yimɣaren meqqren ., deg tsut tis 20 lfant-d (ḍrant-d) 3 n yirwasen n tussit: * Tussit Taspenyulit deg useggas n 1918 yegla-d s 50 n tmekkisin, * Tussit n Asya deg useggas n 1957 tegla-d s sin n imelyan n tmekkisin, * Tussit n Hong Kong deg useggas n 1968 tegla-d s umelyun n tmekkisin.. Tuddsa tamadlant n tdawsa telɣet-d s usefruret d unfufed n telmest tamaynut n tussit isem-is A \/ H1N1 id yeglan s Arwas n tussit A (H1N1) n 2009., Tussit tezmer ad tessemdu w ad taɣ ula deg iɣersiwen am yilfan d iyas d yigṭaṭ.\n\nIsekna d yizmal \n\nAzal n 33% n yimdanen i tuɣ tussit ur lin ara (ur sɛan aran) isekna.. Isekna n tussit zemren ad ssemtin (ad bdun) s tugnit (taswiɛt kan) seld n yiwen ar sin n wussan seld n yigem. Isekna imenza ttilin d aqiccew n weglim d ufray s usemmiṭ, maca ula d tawla tettili d timezdit deg wakud imizik n yigem s tseddart n teẓɣelt yettilin gar n 38° ar 39°C. Amur ameqran n imuṭan ttawin-d ussan n tudna-nsen deg wusu s usrag n wagazen deg yakk tamiwin n tfekkiwin-nsen aladɣa deg uzagur d iṭarren.. Isekna n tussit d wid izemren ad ilin d: \n\n Tawla d tergigit\n tusut\n asekfel n yinzaren\n iriran\n Tazzla n yinzaren\n Anezzu\n Agaz amaẓwal\n Atmelli\n Amaẓla\n Imeṭṭawen\n Tezweɣ \nAr warrac meẓẓiyen, Isekna n tussit ttilin deg unagraw amesgunef am beṛṛiṭ, Agaz n wadis (Isekna ayyi zemren ad ilin d inamsaden ɣer warrac i tuɣ tussit B.\nAserwes (ameyyez) gar n tussit d yidis d win imrayen (iweɛṛen) deg talliyin timezwura n wazzugen-a. Tussit d arway n yisekna n yidis d wazzug n turin asemmaṭ d igazen g tfekka d umaẓla d utmelli.\n\nMya isafaren inemgalen n ivirusen d imellilen deg usuji n tussit ma ttwafken-d zik, ad yili d axatar i tukza (aɛqal) n tignatin deg wakud imizik. Akken i yezmer i tegrawin n tawla d tusut d wazzug n ugerjum neɣ asekfel n yinzaren ad sselhunt seg tseddi n twessna. Snat n tezrawin sseknen-tt-d d akken s isefrurten idiganen n tussit, isig n unfufed n waṭṭan yettugar 70%.\nIkayaden inamalen zeddiɣ (mazal) lehhun, immasen n usenɣed n waṭṭanen (CDC) di Marikan tetteffer agzul amsetrer i yikayaden inamalen n isnuda s unect n CDC, ikayaden n twessna taruradt tla (tesɛa) tanefrayt 50-75% d tulmist 90-95% mi ara ad yettwaserwes s yidles anvirus..\nDeg kra n tikwal, Tussit tezmer ad teglu s waṭṭan anamsad am wazzug n turin anvirus. Akken illan isekna ibanen am wemray n usgunef.\n\nAvirus n tussit\n\nTilmas n ivirusen n tussit\n\nAvirus n tussit s unect n usesmel n ivirusen yettwameggez d avirus n ARN yettmag-d seg 5 n tewsitin n twacult n ivirusen inezɣiwen uzmiren.\n Avirus n tussit A\n Avirus n tussit B\n Avirus n tussit C\n\nIvirusen-a teqqnen kan ar ivirusen n tussit n yilfan talsant, igan d ivirusen n uzeffar aṛibuɣsan yeṭṭafaren tawacult n Maramixeros yettumeggezen d asrag (ssebba) imezdi i wazzug n unagraw amesgunef ar warrac meẓẓiyen am waṭṭan n taɣiṭṭ, akken i yezmer ad yeglu s waṭṭan yettemcabin i tussit ar imeqqranen.\n\nTettwasumer-d twacult tis 4 n ivirusen n tussit igan d (Avirus n tussit D)., Talmest-a tamaynut iga d tussit n tsita yettwasinfen (yettwaɛezlen) i tikkelt tamezwarut deg useggas n 2012\n\nAvirus n tussit A \nIgṭaṭ n waman gan d imsnugaten igamanen i tegrawt meqqren n tussit A, Tikwal ivirusen-a ttenṭaṭen i telmas n iɣersiwen n iden, sin akin yessisrig-d s unfufed d usefruret id igellun s twaɣit i yiwuzaṭ imegruden id t-yessenṭaṭen s iman-is ar wemdan i wakken ad telfu (ad teḍru) tẓidmelt n tussit gar n imdanen. Dɣa ivirusen A i yemrayen (i weɛṛen) yakk gar n 3 n ivirusen n tussit acku ttaken-d Aṭṭanen inamsaden. Yezmer ad yili beṭṭu n ivirusen n tussit A ar waɣanen d inawen yemgaraden s usizder ɣer tririt n tfekkamgalin i yivirusen-a, inawen inmegzayen i yessentamen ar wemdan gant d:\n\n Avirus n tussit A H1N1 id yeglan s terwast n tussit 1918 d terwast n tussit A (H1N1) n 2009\n Avirus n tussit A H2N2 yegla-d s tnelfuyt n Avirus n tussit A H2N2 deg useggas n 1957\n Avirus n tussit A H3N2 yegla-d s Tussit n Hong Kong deg useggas n 1968\n Avirus n tussit (H5N1) id yeglan s tussit n yigṭaṭ deg 2004\n Avirus n tussit A - H7N7 Avirus-a d aɣressagma \n Avirus n tussit A H1N2 - yettidir deg yimdanen d yilfan d yigṭaṭ\n H9N2\n Avirus n tussit A H7N2\n Avirus n tussit A H7N3\n Avirus n tussit A H10N7\n Avirus n tussit A H7N9\n\nAvirus n tussit B \n\nAvirus n tussit B yettaɣ imdanen kan (maca yezmer daɣen ad yaɣ snat n telmas n iɣersiwen: isifer d unessas), Dɣa tussit B ur telli ara s tuget am tussit A, Talmest-a n tussit yesniffil s yisig n 2 ar 3 n tikkal s ddaw n telmest A, s usrag n tdrwsi ayyi n tuggta tasemgalt tettili-d tseddart n waffal mgal n tussit B deg temẓi, ɣas akken tussit B tesdeṛmis ɣer tfesna anda ur yettili ara waffal amaɣlal mgal-is, isig-a anamum (uḍɛif) i wessnifel asemgal yakk d tegrawt n umesnubget (asekref n tuddit n telmas s usemgal) s wakka ad yettwasegger (ad yettwaḍman) ur ttilin ara irwasen n tussit B.\n\nAvirus n tussit C \nTussit C tettaɣ imdanen d yiqjan d yilfan. Aṭṭanen inamsaden gellun-d s tzitmura tidiganin. Maca talmest-a d tin ur nelli ara s tuget yakk yerna tettaɣ kan arrac meẓẓiyen s tefses.\n\nTuddit d unfufed n uvirus \nMi ara ad yenzi (yeɛḍes) neɣ yusu wemdan yudnen s tussit, ugar n wezgen n umelyun n tfekkiwin n ivirusen nettgen ar wezwu. Anṭaṭ n uvirus ɣer yimdanen irennu s waṭas deg wezgen n wass ar yiwen n was seld n yigem (akud deg acu yettili deg-s wemdan yessenṭaṭ-it i wayeṭ) ma d isig n wenṭaṭ yeflalin (ɛlayen) i wemdan niden deg taggara n wass wis sin akken i yettaṭṭaf azal n 5 wussan maca yezmer ad yeṭṭef alammi d 9 n wussan.\n\nTasensakrart\n\nIsniflen isemhayen\n\nTussit tettawaṭ ar waggi-ynes deg tegrest, llant snat n tsemhuyin n tessut yal aseggas acku tagrest tettas-d deg sin n wakuden yemgaraden gar n wezgen agafan n tegnit d wezgen anaẓul, ɣef waya tuddsa tamadlant n tdawsa tettaked isemtar (ttewṣiyat) i snat n tsuddsin yemgaraden n wecraṭ yal aseggas (yiwet deg wezgen agafan tis snat deg wezgen anaẓul).\n\namezruy n tussit\n\nTigmayin (inadiyen)\n\nẒeṛ daɣen\n\nImniren \n\nAṭṭanen\nAṭṭanen invirusen iɣersawen","num_words":1976,"character_repetition_ratio":0.07,"word_repetition_ratio":0.011,"special_characters_ratio":0.229,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":57808.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tuddsa%20n%20temsisit%20n%20ugafa%20ana%E1%B9%ADlas","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tuddsa n temsisit n ugafa anaṭlas (S Tegnizt: North Atlantic Treaty Organization, s usegzel NATO), (s Tefransist: Organisation du traité de I'Atlantique nord, s usegzel: OTNA) d tuddsa taserdast tagreɣlant i d-yennulfan deg useggas n 1949 s usizder ɣef umtawa n ugafa n unaṭlas yettuzemlen (yettustenyan) deg Washington DC deg wass n 4 yebrir 1949 \n.. NATO yessisliɣ-d anagraw amastan amazday anda ttemsisint deg-s tmura neɣ iwunak igmamen ɣef westan amilal i turrit n yal anṭag ad yekken seg kra n ugmam uffiɣ. 3 seg yigmamen n NATO (Marikan, Fṛansa, Tagelda Yeddukklen) gan d igmamen imeɣlalen deg Useqqamu n Tɣellist n Yeɣlanen Yeddukklen yerna ttfaṛasen s wezref n Veto. Dɣa timura ayyi d tid ilan (yesɛan) imrigen iɣisanen. Asutel n NATO yezga-d deg temdint n Brussel (tamenrut n Biljik). Ma d Asutel n temhalin n NATO yezga-d zdat n Mons, Biljik \n\nTamsist n NATO iga amsisi aserdas agreɣlan deg-s 30 n iwunak d Igmamen deg yakk Uruppa d Temrikt tagafant. Akken ittekkayen 21 n Iwunak niden deg wahil n timttekkit i lment n telwit yeṭṭafaren amsisi n NATO. Yakk d temttekkit n 15 n iwunak niden deg wahil n udewenni agraklan \n\nAmsisi n NATO yella u zeddiɣ (w mazal-it) ur yugar ara d akken-it d tuddsa tasertayt alammi id yekker umsenɣi n Kurya ayen yessulin amdan n yigmamen deg tuddsa. Anda imsenɣi ayyi issengugi igmamen iẓaranen n NATO u yegla-d s tmuski n tɣessa tasertayt tummidt s ddaw n temdayt (leɛnaya) n sin n imenharen n Marikan. Akala n umsenɣi asemmaṭ yewwi ar uwsizwer (amḥizwer) yakk d yeɣlanen n werkawel n Warsaw i d-yennulfan deg 1955 anect-a d ayen i d-yessekren turdiwin (ccekuk) ɣef tdusi n wassaɣen gar n tmura n Uruppa d Iwunak Yeddukklen n Temrikt ar tama n turdiwin ɣef tesfelsant n westan n NATO mgal tuṭṭfa n Tiddukla n Suvyit. Ayen i d-yeglan s usnefli n uskuker aɣisan afrensaw asiman d tuffɣa-ynes (Fṛansa) seg tɣessa taserdast n NATO deg useggas n 1966 i tenzagt n 30 iseggasen. Seld n uɣelluy n weɣṛab n Berlin di Lalman deg useggas n 1989 NATO yettekka deg wefsay n Yuguslavya akken i d-tegra inekcumen-is iserdasen deg tmurt n Busnya seg 1992 ar 1995, sin akin tettekka di teyyita n Yuguslavya deg useggas n 1999 \n\nSeg tama tasertayt. amsisi n NATO yurem (yeɛreḍ) ad yesselhu issaɣen-is d iwunak yellan d igmamen deg werkawel n Warsaw zik-nni anda aṭas deg-sen kecmen ar tuddsa ayyi gar iseggasen n 1999 d 2004. Akken i yettusemres s tuddsa (s umagrad uṭṭun 5 n umtawa n ugafa anaṭlas) yessuteren seg iwunak igmamen i wakken ad talel yal awanak agmam yeɣli-d fell-as wenṭag i tikkelt tamezwarut d temyiwent seld n tiytiwin n 11 ctember 2001, sin akin ttwafesren-tt tdusiyin di Afɣanistan s ddaw n tnehrawt n ISAF yeṭṭafaren NATO. Akken i terna teddem tagrawt n temlilin nniden seg yimir-nni am tuzna n isleɣmayen ar Yirak d tallalt deg temhalt n umennuɣ mgal iflisen \nDeg useggas n 2011, Tuddsa n NATO tqelled-d Tama n tegdelt agennaw deg tegnawin n Libya\n\nAmezruy\n\nTimhalin tisardasanin\n\nTamuski\n\nẒeṛ daɣen \n Tuddsa n Yeɣlanen Yeddukklen\n Tuddsa tamadlant n tdawsa\n\nTuddsiwin \nTimsisiyin tiserdasanin\nTuddsiwin tigreɣlanin tiserdasanin\nTuddsiwin tigreɣlanin","num_words":665,"character_repetition_ratio":0.046,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.22,"stopwords_ratio":0.021,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":84962.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Arkawal%20n%20Ye%C9%A3lanen%20Yeddukklen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Yettwazmel (yettwastenyi) Werkawal n Yeɣlanen Yeddukklen deg wass n 26 yunyu 1945 di temdint n San Francisco deg tegrayt n umedru n Yeɣlanen Yeddukklen ɣef unagraw n tsudut tagreɣlan, yuɣal d ulkim deg wass n 24 tuber 1945. anagraw agejdan n tsenbert n teɣdemt tagreɣlant d amur asemmad i werkawal-a\n\nDeg wass n 17 dujamber 1963, Agraw Amatu n Yeɣlanen Yeddukklen yegguni asegged d iɣewwaṛen yettuskecmen ɣef yimagraden 23 d 27 d 61 n werkawal i yuɣalen d ulkimen deg 31 ɣuct 1965. Akken id tegguni deg wass n 20 dujamber 1965 ɣef iɣewwaren yettuskecmen ɣef umagrad 109 yuɣalen d ulkim deg 12 yunyu 1968 \n\nAsrgged n umagrad wis 23 d win i d-iɣtsen s tmerniwt wuṭṭun n yigmamen n useqqamu n tɣellist seg mraw d yiwen (11) n yigmamen ar mraw smmus (15) n yigmamen\n\nTazwart\n\nAgbur n werkawal\n\nẒeṛ daɣen \nIrkawalen d imsisan n Yeɣlanen Yeddukklen\nAsaduf agreɣlan\nArkawal n Yeɣlanen Yeddukklen\nirkawalen isertayen\nTasertit","num_words":183,"character_repetition_ratio":0.113,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.246,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":120713.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tizmekt%20tazegzawt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tizmekt tazegzawt neɣ Taɣaɣa tazegzawt' (Assaɣ ussnan: Balaenoptera musculus) d aɣersiw amsuṭaṭ awlal meqqren s waṭas yeṭṭafar Tader-fesna n tzemkin tibalinyin,Teɣzi-ynes yessaweṭen ɣer 30 m d wazuk-is i zemren ad yugar 170 n iṭunnen yeǧǧa-t ad yili d aɣersiw meqqren yettwassnen deg wakuden yakk.\n\nTafekka n tzemket tazegzawt d taɣezfant d tusdidt tettwaklu s waṭas n yiniten ifarayen anda azagur-is d azunɣid yezzegzun ma deg yidis n wadda d adnanes.\n\nTizmekt tazegzawt tgebber seg 3 n tdefrin ma drus, Tidefrin-a gant:\n B. m. musculus: tettidir deg ugafa n ugaraw anaṭlas d ugafa n ugaraw amelwi \n B. m. intermedia: tettidir deg ugaraw anaẓul \n B. m. brevicauda: tettidir deg ugaraw ahendi d unẓul n ugaraw amelwi, yakk d B. m. indica izemren ad yili d tadfert yeṭṭafaren tadulmest-a\n\nUčči n tzemkin tizegrawin yezzi ɣef truca timeẓẓyanin kan yettusemman s tekrileyyin.\n\nAglam d tkelli \n \n\nTafekka n tezmekt tazegzawt d taɣezfant, talɣa-ynes tusdidt yerna yettbin-d yezzuɣzef s wassaɣ ɣer tfekkiwin n tzemkin niden yeččuren di tfekka. ma d talɣa n yixef-is isbeṭ, yemmug am usekkil n U. Yegber seg tefririyin tuffiɣin yezzuɣezfen seg wesmum alamma d acenfir imineg. Amur amezdat n yimi d azuran yerna yegber seg wazal n 300 n tfilin tifawin, ttcengilent-d seg uɣesmar imineg s akin ad tuɣal s wezgen n umiter (0,5 m) ɣer yimi. Dinna llan gar n 70 d 118 n yimrujen yettenfufuden deg ugerjum s umsadaɣ yakk d uzzuɣzen n tfekka-ynes, imrujen-a ttallent deg usufeɣ n waman seg yimi seld mi ara ad yečč \n\nTassacaft n uzagur n tezmekt tazegzawt d tin meẓẓiyen, anda teɣzi-ynes tga gar n 7\/8 ar 70 cm ma d addud-is gar n 20 ar 40 cm,\ntasaccaft-a tettbin-d i kra n wakud kan mi ara ad tili treddeb. Teɣzi n tsaccafin n tezmekt tazegzawt tga gar n 3 ar 4 m, ini n wadisen-is iminigen han d izunɣiden yakk d tlisa tusdidin mellulen, ma d yidisen imazdaren d imellalen, ini n yini n uqerruy d wedfar gan d izunɣiden, dɣa tisacafin-is d wamuren-is iminigen ttilin deg waṭas n tikkal d iberbacen.\nTazzla d urured n tezmekt tazegzawt tezmer ad taweṭ alamma d 50 km\/s as mara ad tili tessedmir d tzemkin niden s umdemmer meẓẓiyen. Ma f tazzla-ynes tamudemt mi ara ad tili treddeb tettawaṭ ar 20 km\/s, mi ara ad tili tettett tessedras deg tazzla-ynes alamma d 5 km\/s\n\nTazmek tazegzawt tettidir iman-is deg tuget n wakuden neɣ d yiwet n tezmekt niden, ma deg yideggan anda yettili wučči s tuget zemrent ad gint tagrawt yugaren 50 n tzemkin deg tjumma meẓẓiyen, maca tizemkin tizegrawin ur d-tgint ara tigrawin yeqqnen am tid n tzemkin tibalinyin niden\n\nAbleɣ \n\nTizmekt tazegzawt d aɣersiw ameqqran yettwassnen yakk ig ddren deg tegnit ama tura neɣ deg yal tallit yezrkn, ma d adinaẓur ameqqran yakk yettwassnen iga d Arjintinusawrus yeddren deg tallit n tudralmast. Azuk-is d win yellan yettawaṭ ɣer 90 n iṭunnen, ayen i d-immalen d akken d tizmekt tazegzawt i d-t-yugaren s waṭas. Dɣa azuk n tezmekt tazegzawt d win yemrayen i wakat s usrag n ubleɣ-is meqqren s waṭas. Akken i tga tegnit yakk d tzemkin timeqqṛanin niden i d-gemmren inegmaren, iwetmen n tezmekt tazegzawt werjin ttwaktan yakk, maca ttwagzamen ɣer igezzumen meẓẓiyen sin akin ad yifrir (ad yishil) wakat-nsen, dɣa anecta yeǧǧa isazalen n wazuk i d-ttafen d wid i d-itteffaɣen ur wwiṭen ara ɣer wazuk-is imdetti (n tidett) acku tizmekt mi ara ad tettwagzem tzelli (tesṛuḥay) aṭas seg yimazzalen-is d idammen-is \n\nTizemkin tizegzawin yettidiren deg ugaraw anaṭlas d ugaraw Amelwi ttilint meẓẓiy-it ɣef tid yettidiren deg yideggan yudsen ɣer tizgelt n unẓul, anda i d-ttujerden wazuken igan gar n 150 alamma d 170 n iṭunnen i tzemkin yessawaṭen di teɣzi ɣef 27 m, dɣa isindi aɣelnaw n temsuṭaṭ tiwlalin Amrikan yefkad asazel ɣef tzukt teɣzi-ynes 30 m s ugar n 180 n iṭunnen, ma d tazmek meqqren yakk i d-tuzen s talɣa tufrint Tella d tawtemt azuk-is yessaweṭ ɣer 177 n iṭunnen.\n\nAsesmel\n\nAgmar\n\nAddad n taggaẓt\n\nẒeṛ daɣen\n\nImniren","num_words":779,"character_repetition_ratio":0.071,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.217,"stopwords_ratio":0.031,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":57108.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Iflis","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"IFLIS (s tefransist IFLIS, s tfinaɣ ⵉⴼⵍⵉⵙ), d acennay s tutlayt n teqbaylit n taddart n TSENNANT (Tigzirt). Ilul-d ass n 8 deg waggur n furar n useggas n 1970 deg yiflisen. Isem-is aḥeqqani Kamel UXENNIC (s tefransist Kamel OUKHENNICHE, s tfinaɣ ⴽⴰⵎⴻⵍ ⵓⵅⴻⵏⵏⵉⵛ).\n\nISURIFEN-IS IMEZWURA \nD ameẓyan yebda wul-is yettmil ar ccna akked turart n snitra. S snitra-ines tamezwarut yebda yeggar iman-is s annar n tẓuri s wudem unṣib d anaẓur; anda yebda icennu deg tmeɣriwin n d-yettilin di taddart-is akked tuddar n Leqbayel sumata. Maca tazarraɛt-nni n tẓuri yeɣlin deg wul-is, tegger iẓuran, temeqqi, tegemmu, teǧǧuǧeg deg ugama n uẓawan tewwi-t ar sdat nnig wayen akken yessarem si temẓi-s asmi yebda tikli snitra deg ufus-is.1\nDeg useggas 1987, asmi yella yeqqar deg tesnawit, yesbedd-d tarbaɛt n ccna akked yimdukal-is yeqqaren yid-s, iswi-nsen d leqdic deg umussu adelsan n tiddukliwin. Leḥrara-nni d-yewwi d yimdukal-is ur teḥbis ara kan din, beggsen ruḥen ɛeddan-d di tedwilt n yicennayen uzekka deg umaṭṭaf wis sin.\n\nTALALIT N TARBAƐT TIND \nDeg useggas n 1993, tlul-d s wudem unṣib tarbaɛt i wumi fkan isem : TIND netta akked sin yimdukal-is Muḥend ḤAMI Mohand Hami d Brahim ḤAMMAM Brahim Hammam. Ssawḍen skelsen tasfift-nsen tamezwarut, azwel-ines « Siwa kemm-i-nni », d tasfift i hdan i Muḥend Uyeḥya; anda rran daɣen tajmilt i yineɣmasen akked tlawin Tizdayriyin yettwaɛelqen nnig ujajiḥ n tmes n udabu akked iḥeǧuǧa n rrebrab yesserɣayen deg ugdud. Xas akken d tarbaɛt tamaynut, ulac adellel, ur d-mmugren yiwen ad ten-yessebɣes di tallit anda rrebrab yessufeɣ-d tisuqas-is ɣef wid akk ara yilin mmgal tikta-nsen, maca tarbaɛt tbedd, tecna, tasfift-nsen tufrar-d di ssuq, tewweḍ tameẓẓuɣt n lɣaci, xas ma yella-d ustehzi si tama n uxxam n teẓrigt.\n\nAKEMMEL DI CCNA BERRA N TARBAƐT « TIND » \nDeg useggas n 1999, yunag ar tmurt n Fransa, yeǧǧa tarbaɛt-is war lebɣi-s, maca ur yeǧǧ ara ccna d snitra-s. Iɣas di leqdic waḥd-s, yebda amεebbar deg yinig d wuguren i as-yezzin, xas akken yessaweḍ yessekles aḍebsi-ines waḥd-es azwel-is « Tifirellest ». Tifirellest d azamul n yinig, yettruḥu yettuɣal gar tmura n umaḍal.\nInig yuɛar mačči dayen isahlen, iseggasen ttemseḍfaṛen alarmi d aseggas n 2009, IFLIS yessekles aḍebsi-ines wis sin, azwel-ines « Nfan warrac ». D aḍebsi n 10 tezlatin, d win d-yettmeslayen ɣef yinig, uguren n yilmeẓyen akked wuguren tettidir tmurt aladɣa tamurt n Leqbayel. Deg-s yerra tajmilt i ucennay Maεtub Lwennas.\n\nS uẓawan-ines ḥlawen yezzuzunen, s imeslayen-ines lqayen yeččuren d taqbaylit IFLIS yerna yessufeɣ-d aḍebsi-ines wis tlata deg useggas n 2015, azwel-ines « Tajmilt i Nnuṛ » deg-s 10 n tezlatin. Nnur yellan d amdakel-is, Nnuṛ yellan d aselmad d ameɣnas. D tizlit ideg-i ccnan waṭas n yicennayen, yal wa yefka-d ṣṣut-is akken ad ticbiḥ tejmilt. Yecna isefra n Muḥya, Muḥya i iḥemmel si temẓi-s, yeḍfer lǧerra n uɣanib n tmedyazt-is. Di tliwa n uɣanib-is i d-yettagem isefra i tezlatin-is i wumi yeslusuy aẓawan atrar s wayes ttmeslayen akk imẓawanen n ddunit. Muḥya yekker-d syess, icennu taqbaylit-is. Yal tizlit ad d-naf deg-s ticcert n leqdic n Muḥya, yal aḍebsi nettmagar-it-id di tezlatin-is, yeslalay-it-id am wanza d-yessawalen, di yal tizlit yettuɣal-d ṣṣut-is.\n\nIFLIS ur yeqqim ara kan din, xas uguren yezzin i yicennayen zzin-as ula i netta, uguren usiẓreg yettruẓun ifadden n yinaẓuren, yessefcalen ifadden n wid iqedcen, IFLIS, yerna yessufeɣ-d aḍebsi-ines wis rebεa, deg useggas n 2018, di tmurt n Fransa, azwel-ines : où va le monde. D aḍebṣi n 16 tezlatin yeččuren d isentalen igreɣlanen, deg-s llant tezlatin s tutlayt n tefransist anda d-yezzi i umaḍal deg wayen akk iḍerrun di ddunit ass-a akked tedyanin n rrebrab i yeḍran di tmurt n Fransa, ad naf tizlit : où va ce monde, \"tragidé, je suis kabyle, Paris. Paris, novembre 13... d waṭas n yisentalen nniḍen icudden ar tmurt n Leqbayel d teqbaylit, uguren n tmetti, tayri d twennaḍt... ad naf : dda Meẓyan, nnan-iyi, tamurt-iw, a ssimra, tirga mxalfa, tiwizi, tadukli, yemma..\n\nTizlit tragidé cnan deg-s rebεa icennayen igreɣlanen yella gar-asen : Pajaro Canzani n tmurt n Uruggway yecna s tespenyulit, Ruby Landeenn n tmurt n Kalifurya tecna s tegnizit, Sebka n tmurt n Fransa yecna s tefransist.\nAm yal tikelt, IFLIS yessikiy imẓawanen yetwasnen deg wumaḍal akken ad iseggem akken ilaq tizlatin n uḍebsi-ines; yessemlalay-d ula d icennayen d trebbuεa n tmurt Leqbayel, am wakken yuɣ tannumi; dayen ara d-naf di tezlit tadukli anda tecna terbaεt n tlawin tiliwa akked umedyaz Murad BAKIR.\n\nD aḍebsi ara d-yeffɣen daɣen di tmurt deg waggur-agi n yebrir s uzwel : \"A SIMRA\" di teẓrigin \" IRATH MUSIC. Deg-s ad ddunt kan 12 n tezlatin, gar-asent : dda Meẓyan, nnan-iyi, tamurt-iw, a ssimra, tirga mxalfa, tiwizi, tadukli.\n\nIḌEBSIYEN \n\"Siwa kemmini\" yeffeɣ-d deg useggas n 1997 \n\n\"Tifirelest\" yeffeɣ-d deg useggas n 2004 \n\n\"Nfan warrac\" yeffeɣ-d deg useggas n 2011 \n\n\"Tajmilt i Nur\" yeffeɣ-d deg useggas n 2015 \n\n\"A simra\" yeffeɣ-d deg useggas n 2018\n\nTIBIDYUTIN \n1) \"Ahruhu\" yeffeɣ-d deg useggas n 2011 \n\n2) \"UR nessussum ara\" yeffeɣ-d deg useggas n 2012 \n\n3) \"Arrac \" yeffeɣ-d deg useggas n 2013\n\n4) \"Ad yezzi wadu\" yeffeɣ-d deg useggas n 2014 \n\n5) \"Tajmilt i Nur\" yeffeɣ-d deg useggas n 2015 \n\n6) \"Ad anruh \" yeffeɣ-d deg useggas n 2016\n\nIƔBULA d WASSAƔEN NIḌEN","num_words":1176,"character_repetition_ratio":0.077,"word_repetition_ratio":0.022,"special_characters_ratio":0.241,"stopwords_ratio":0.065,"flagged_words_ratio":0.001,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":16836.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tajumma","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Anrar neɣ Tajumma d akat i kra n tama yettwasuttlen deg kra n tɣult ɣef tiggi, d talɣa ifraren deg-s n tama yettwasuttlen gar n kuẓ (4) n izelman s yiwet n teɣzi anda sin deg-sen d imsadaɣen ma d sin niden d ibeddayen yakk d umezwaru. Anecta ad yili s talɣa n umkuẓ. Seg talɣa ayi ad tili tsuddemt n yakk talɣiwin n tjummiwin niden, mi ara ad tili teɣzi n izelman-a d yiwet tigget n wakat n teɣzi, imir-nni tama yettwasuttlen gar-asent yettumeggez d yiwet n tigget n wakat n tjumma. Ihi, ma yella-d wemkuẓ teɣzi n yebdi-ines 1 m, tajumma-ines ad tegdu 1 m²\n\nAsiden n tjumma yezmer ad yili s wemdan n imkuẓen n tigget n tjumma tamurant d tummidt.\nDeg unagraw agreɣlan n tiggtin, tigget n wakat n tjumma tga d amiter amkuẓ (m²), dɣa amiter amkuẓ iga d tajkmma n yibdo teɣzi-ines 1 m. Akken illant waṭas n tiftarin yettwassnen i tjummiwin n talɣiwin ifraren am ikerdisen d iserman d twinas. S usemres n taftarin-a yezmer ad yili usiden n tjumma n yal ibdi s wegzam n yibdiyen ɣer ikerdisen neɣ ɣer twinas i tuwwit (aḥelli) n talɣiwin tuzligin yakk d tilas\n\nTigda i wsiden n tjumma \n\n Tajumma n wesrem = teɣzi × tehri \nD agejdam d akken tajumma n wesrem i d-iqqaren d akken tajumma n wesrem tegda teɣzi-ines × tehri-ines, dɣa anecta d ayen izemren a d-ittwakez war anza fell-as s turrit n tamawt mi ara ad ittwaqelled wesrem tehri-ines d tigget ma d teɣzi-ines d kra n wemdan seg tiggtin, ad yettwala d akken amdan n tiggtin timkuẓin i d-issiliɣen tajumma n wesrem tegda amdan n tiggtin tizegrarin (n teɣzi) i d-issiliɣen teɣzi n wesrem, yerna s tmerniwt n wemdan n tiggtin n teɣzi ad yettwala d akken tajumma n wesrem trennu s yiwen n watih, s wanecta ad ibin d akken tajumma n wesrem tegda teɣzi-ines × tehri-ines. \n Tajumma n ukerdis = ½ × azadur × tiddi, s tira deg tugna: anda: b d teɣzi n uzadur, ma d h d teɣzi n tiddi.\n Tajumma n tiggi n twinest anda: r d azgen n ukdu n twinest.\n Tajumma n tiggi n tuzza anda: r d azgen n ukdu n tuzza.\n Tajumma n uzunglay: Pi () × azgen n ukdu n ugellus ameqran × azgen n ukdu n ugellus ameẓyan\n Akat n tjummiwin ticuranin d tid yettwasuttlen yezmer ad yili s usemres n tussna n uneẓlay d weɣrad\n Tajumma n umkuẓ = teɣzi n yibdi L² neɣ A = L2\n\nTiggtin n wakat n tjumma\n\nTjummiwin n kra n telɣatin timenzagin\n\nẒeṛ daɣen \nTajumma","num_words":487,"character_repetition_ratio":0.087,"word_repetition_ratio":0.008,"special_characters_ratio":0.234,"stopwords_ratio":0.014,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":86512.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Asif%20n%20igenwan","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Aɣaras n walim neɣ Asif n igenwan (s Tutlayt tamaceɣt: ⵎⵂⵍⵍⴰⵡ) d amazellaw agriwel iteṭṭafar tfukt d tegnit d yimtiwgen niden n wudus anafuk. Amazellaw-a yegber seg imelyaṛen n yitran (gar n 200 ɣer 400 n imelyaṛen n yitran) akken i ttenfufuden deg-s isigniwen d icafcalen, d imeqqranen s waṭas yakk d igedṛuṛen d igazen deg yal ijifeṛ seg ijufaṛ-is. Deg wuṭan imsullsen yesrawen (iṣfan) yettbin-d wasif n igenwan (aɣaras n walim) am akken d tadla n walim hrawen seg tafat n yitran-is, akken i d-ttmagen inkaren deg tadla-nni s usrag n tilin n isigniwen n ugedṛur d igazen iteffren tafat i d-ittaken seg yitran yellan deffir-nsen. \nTalɣa n wasif n tegnawin d aglayan, Akdu-ines yettawaṭ seg 100.000 ɣer 180.000 n yifawatayen ma d tuzert-is azal n 1000 n ifawatayen s wakka ad tili d tagra tusdidt s waṭas. Tagnit tezga-d zdat n yiri n umazellaw-a anda itezzi wudus anafuk ɣef wammas n umazellaw, dɣa tafukt taggug s wazal n 27,000 n ifawatayen ɣef wammas n umazellaw.\nMa iwula kra n wemdan ɣer igenni deg yiṭ ad iẓer amur seg umazellaw n wasif n igenwan amzun d tadla n yitran, anda imezdaɣ n wezgen agafan n tiṭṭ n tfukt ẓerrent-id ama deg unebdu neɣ deg umwan neɣ deg tegrest, Ixef n aseflalay d tmeẓriwt tacraraqt yakk i umazellaw-a yettili-d deg taggara n unebdu d tazwara n umwan acku deg wakuden-a n useggas inezzeg (wasif n igenwan) seg tezdemt n tmesɣimt (Cassiopeia) alamma d sifus (Cepheus) deg ugafa seg wezgen asemran n igenni yakk seg tegrawt n yitran yettwassnen s ukerdis n uwilen, sin akin ad yerdeb seg yigli ɣer tgenzi yakk d tɣirdemt. Isigniwen n tallunt teffren gar n ukerdis n uwilen d tgenzi yiwet n tjumma talemmast hrawen seg uɣaras n walim ayen i d-ittaǧǧan ittbin-d yegzen ɣer sin n wamuren, ma deg zdat n tgenzi d tɣirdemt yettili uɣaras n walim d aseflalay s waṭas acku d tanila-nni i d-immalen ammas n umazellaw. \n\nAsif n igenwan iga d aseflalay deg kra n tamiwin ugar n tamiwin niden. Anda tama i d-izzin i waẓiẓ wa iggadan (Cygnus) yettfejjij s waṭas, maca amur yehrawen s waṭas yerna iseflellayen s waṭas yezga-d deg unẓul ɣef yimeẓli yerna yezmer wemdan ad tiẓer deg tallunt tagafant deg tmeddiyin n unebdu maca timeẓriwt tettili tefrar ugar deg tamiwin i d-izgan ɣer unẓul n usebges\n\nAnulfu n wasif n igenwan \nImesnullanen settgen (ttaken lewhi) d akken asif n igenwan yennelfa-d send n wazal n 12-14 n imelyaṛen n iseggasen, akken ittɣilen d akken amazellaw-a d win meẓẓiyen deg waddar s wassaɣ ɣer imazellawen niden yellan deg usedday, Aguccel n waddar-is yella-d s usemres n tesnemdalɣisant.\nDeg useggas n 2007 yettwasteg waddar n yiwen n yitri isem-is NGC 3199 s wazal n 13,7 n imelyaṛen n iseggasen, itri ayi izga-d deg wezɣar (beṛṛa) n umazellaw, yaggug ɣef tegnit s 13.2 n imelyaṛen n iseggasen, akken i yettumeggez d tafekka tagennawt tamzikant (taqburt) imur-nni anda i d-issers tilisa tiddayin i waddar n wasif n igenwan. yella-d uselken seg ustag-a s waktaylal n UV-Visual Echelle n umseddas ameqqran.\nAstag n waddar n yitran i d-izgan deg tagra tamazallawt tusdidt yezmer ad yili s tarrayt yettemcabin i HE 1523-0901. Igemmuden n wakaten llan deg tlisa n 8.8 ± 1.7 n imelyaṛen n iseggasen yezrin, anecta yessumur-d d akken kra n wenkar addar-is 5 n imelyaṛen n iseggasen yella dinna gar n tallit n yisni d tagra tusdidt.\n\nisegra n uɣaras n walim \n\nAɣaras n walim yettumeggez d yisen seg imazellawen igriwlen imeqqranen. Ttezzi ɣef yiman-is yiwet n tuzzya yal 250 n imelyan n iseggasen, akken i tezzin degs yitran-is s urured yemgaraden anda itran yellan deg wammas-is i tezzin s urured d tazzla wala itran illan deg ijufaṛ-is akken daɣen i yella wemgarad deg rdusi n teldayt seg wadeg ɣer wayeṭ deg umazellaw s usrag n tmerniwt n tneẓẓi n yitran deg kra n tamiwin, anda ixeddmen isemda-nni deg tguri n yiɣallen igriwlen i umazellaw. Udus anafuk yezga-d deg yiwen seg yiɣalen-nni yettusemman iɣil n umanar i d-izgan deg wazal n sin n yikṛaden (⅔) n uzen-kdu n umazellaw. Akken iy gber umazellaw n uɣaras n walim seg waṭas n yiɣallen igriwlen niden i d-issentayen seg umazellaw sin akin ad negzen ɣer uzɣar (beṛṛa). Gar n yiɣallen yella yiɣil n wemẓiw (Perseue arm) igan d iɣil amaddas fellaɣ deg tama n ijifeṛ n umazellaw, yakk d Iɣil n imeẓli (Sagittarius arm) yudsen fellaɣ seg tama n wammas n umazellaw. Aɣaras n walim yegber daɣen seg waṭas n yiɣallen niden i d-izgan deg tagra n umazellaw, dɣa ttwasemman s yirem n iɣallen acku yal yiwen deg-sen yettak taɣara s tezdemt yettfeǧǧijen s waṭas deg-s. Amedya, iɣil n wemẓiw yettak taɣara s tezdemt n wemẓiw, ma d iɣil n imeẓli yettak taɣara s tezdemt n imeẓli, akken daɣen i yella yiɣil n umanar igrbren tazdemt n umanar deg wanda yella yiwen seg yisigniwen yettwassnen yakk, isem-is asignew n umanar.\n\n'Tamuski n umazellaw tebṭa ɣef 3 n yismilen igejdanen: \n Aweggir amazallaw: tga d tuffet azun-mezzay yettak-d tafat, yettili deg wammas n umazellaw. Akaten n mraw n iseggasen-a yezrin sseknen-d d tilin n wemruj aberkan d acafcal deg wammas n umazellaw, takura-ines tla (tesɛa) azal n sin n imelyan n tkura tanafukt. Tehri-ines trennu s tmerniwt n waddar n umazellaw akken yella deg uweggir-a amsegraw meqqren s waṭas n yitran d igedṛuren inamdalen. Timeẓriwt n uweggir yuffen n umazellaw d win ifraren deg yiṭ acku tla asefliley ussis ɣas akken timeẓriwt n tfawtin-is tigensawin temray (tewɛer) s usrag tuget n igedṛuren iteffren tafat.\n Iɣallen: d ayen i d-itezzin i yiweggiren imazallawen igriwlen, gan d icafcalen, tezzin ɣef wammas n umazellaw. Am iɣil n umanar yaggugen s wazal n 26,000 n yifawatayen seg wammas n umazellaw. Imusnawen ssetgen-d d akken amdan n yitran yellan deg yiɣil-a yessawaṭ ɣer 200,000 n yitran, gar-asen [[tafukt]. Akken i d-ssetgen akdu n umazellaw s wazal n 110,000 n ifawatayen, dɣa tafukt tettili deg wuggug n 30,000 n ifawatayen ɣef wammas n umazellaw deg yiɣil n umanar. Teɣzi n yiɣil n umanar n umanar tettawaṭ ɣer 6,500 n ifawatayen ma d tuzert-is azal n 1000 n ifawatayen\n Izɣuɣ: d tamrest tamezzayt i d-izzin ɣef ugaraw n tegra tamazallawt alamma d istumen yaggugen, Akdu-ines yettawaṭ alamma d 150,000 n ifawatayen, tegber seg igazen yemgaraden d isignewen inamdalen akken i tegber seg timsegrawin titrawin yettwazuzren deg yal adeg ama s ddaw neɣ sufell n tegra. Timsegrawin-nni tezzint ɣef wammas n umazellaw s usrag n tilin wemruj aberkan deg wammas n umazellaw\n\nTalɣa tamatut \n\nTazrawt n tmuski n uɣaras n walim d tin imrayen (iweɛṛen) s usrag n igedṛuren iteffren aṭas seg tafat, s tenmgalt n uẓabaẓ n tezrawt n talɣiwin d tsengaman n imazellawen niden yaggugen fellaɣ maca nẓerr-iten-tt seg beṛṛa, Yerna anecta yullel (iɛawn) imusnawen s waṭas deg tezrawt n izenzaren i d-ikkan seg umazellaw-nneɣ deg tɣult n uzenzar aderzeggaɣ s igensaten yakk s tmuski n isanayen deg tegnit i wakken ad anin tayyugin tiṛadyawin i d-itekken deg-s. \n\nAkin-a, yettumeggez d akken amazellaw n uɣaras n walim ila (isɛa) wuẓ neɣ semmus (4 neɣ 5) n iɣallen anda i trennu deg-sen tneẓẓi n yitran d igedṛuren, maca tura neẓra yakk d akken (tla tesɛa) aweggir d abeṛan mači d amezzay.. Yerna tegber seg 100 alamma d 300 n imelyaṛen n yitran d waṭas n ugedṛuṛ anamdal i d-ikeffun i wakken ad nnulfun s yis seg 600 alamma d umelyaṛ n yitran imaynuten. Ma d tasmekta n tenga deg umazellaw-a tettwasteg s wazal n 3,6 × 1041 kg, ma d akdy n tegra-ines azal n 100.000 n ifawatayen\n\nYella umazellaw n andṛumida i meqqren s wassaɣ ɣer umazellaw n wasif n igenwan anda akdu-ines yettawaṭ ɣer 150.000 n ifawatayen. Akken ig yella deg tegrawt-nneɣ tadigant ugmam wis 3 deg temɣer igan d amazellaw n ukerdis neɣ Messier 33 s unect n tejrit n Musier. Akdu-ines ila azal n 50.000 n ifawatayen neɣ ahat tazurt n umazellaw n wasif n igenwan yugar 3 n tikkal uṭṭun i d-ittunefken sɣur umusnaw n Ustṛalya Brian Gaensler d trebbut-is (tarbaɛt-is) i d-ifesren yiwet n tegmi deg usentel-a aseggas n 2008.<ref>Markus C. Schulte von Drach, : Die Milchstraße. Dicker als gedacht. sueddeutsche.de, 22. Februar 2008 – Artikel über neueste Forschungen von Bryan Gaensler und seinem Team. <\/ref>\n\nAmbiwel n ugaz zdat n wammas n umazellaw d usegder n yitran sskanayen-d d akken ammas-nni ur yelli ara d amezzay maca iga d abeṛday, d amaɣɣad. Abeṛdi ayi alemmas iggar-d tiɣmert azal-is 45° yakk d uzerrig yessawaṭen seg tfukt ɣer wammas n umazellaw. \n\nAnnay n umsaddas amalun n Spitzer ittakten tafat deg tɣult n uzenzar aderzeggaɣ d akken teɣzi n uberdi-nni tettawaṭ alamma d 27.000 n ifawatayen\n\nS ugani ɣef tmusni-nneɣ d akken tazzla n tuzzya n tfukt tettawaṭ ɣer 276 km\/s, imalla udus anafuk ɣef yibdi alemmas n umazellaw d wuggug n tfukt ɣef wammas ittaǧǧa ad yili usnis n yisudaf n Kepler i wsiden n tesmekta n tenga deg wamur agensaw n umazellaw. dɣa takura n tenga tummidt deg umazellaw n wasif n igenwan tga gar n 1,0 - 1,9 n imelyaṛen n tkurawin tinafukin.Keine kleine Schwester mehr: Milchstraße zieht mit Andromeda gleich , ma d takura n umazellaw n andṛumida tga azal n 1.2 n imelyaṛen n tkurawin tinafukin.\n\n Izɣuɣ \n\nItezzi-d yiwen n izɣuɣ amezzay ɣef tegra n umazellaw, akdu n yizɣuɣ-a tettawaṭ ɣer 165.000 n ifawatayen, ittaṭṭaf-it yiwen n welmes n ugaz. Akken i llant deg-s (zdat n iguza itrawen) aṭas n yitran imziken (iqdimen) yerna d imazgayen, gar-asen wid yeṭṭafaren asesmel n RR-Lyrae d ugaz adersan n tneẓẓi akken illan daɣen yitran d izegzawen i d-innulfan d imaynuten, tikurawin-nsen meqqer-it yerna lan (sɛan) tafasa tussist. S tmerniwt ɣer wannecta tettwasteg tenga tamallast i d-ikeffun i wakken ad ttger azal n 1000 n imelyaṛen n tkurawin tinafukin, maca imusnawen ar tura ur ẓrin ara d acu i d tanga tamallast acku mazal ṭṭafarwn isemda-ines war ma ad afen akat-is neɣ ad ttwalin, s wakka ad yili yizɣuɣ d ilem deg ugedṛur maca igber kan seg kra n iguza itrawen n yitran imezgiyen yeṭṭafaren asesmel atraw II ilan tamaɣuzt drusen\n\n Tagra (aḍebsi) \nAmur ameqran n yitran ttumeggzen d akken-iten msegrawen (nnejmaɛen) deg tagra n umazellaw yerna asegder-is amzun d alugan. Tagra tegber s talɣa tagejdant seg yitran yeṭṭafaren asesmel 2 ilan afimidi meqqren n tmaɣuzt (imɣuzen iẓẓayen ɣef uhidṛujin d uhilium) \n\n Iɣallen igriwlen \nAmur deg Tegra ssiliɣen-t-id yiɣallen igriwlen yellan deg wudus anafuk. Tiɣalltin-a gebrent seg isigniwen meqqren d temsegrawin n uhidṛjin d tamiwin n tamiwin n H II anda i d-ttnulfun yitran d imaynuten. Ɣef wanecta illan deg yiɣallen itrawen ilulen.\nDeg waddar n yitri ad yettembiwel seg wadeg anda i d-ilul w ad ttwasedger deg tagra. Maca itran icafcalen ilan takura meqqren (ugar n tkura n tfukt seg 10 ɣer 100 n tikkal) ur sen-d-ikeffu ara wakud i wembiwel deg tagra acku ttfakkan deg wadeg anda i d-lulen. Seg yitran-nni icafcalen deg tkura llan isesmilen O d B d ucafcal azeggaɣ d yitran imergaguyen, Dɣa addar n yal yiwen deg-sen ur yugar ara 100 n iseggase, itran-a ssiliɣen-d azal n 1% seg yitran n umazellaw ma d amur ameqqran deg yitran n umazellaw n wasif n igenwan gan d itran imziken imezgiyen anda yal itri ila takura yegdan agla n tfukt neɣ s ddaw-as.\n\nDeg yunyu 2008, yiwet n tegrawt n imusnawen seg tseddawit n Wisconsin–Madison tefser-d yiwet n tegmi ɣef westag-nsen i wannayen i d-gran deg tɣult n uzenzar aderzeggaɣ s umsaddas amalun n Spitzer, tegmi ayi tesskanay-d d akken amazellaw n wasif n igenwan ila sin n yiɣallen kan. Yiwen d iɣil n imeẓli wis sin d iɣil n tseddakamt.\n\n«D acu-ten isemda isengamen i d-igellun s unulfu n yiɣallen deg umazellaw''» asteqsi ayi d taluft ur nli (ur nesɛi) tiririt ibanen, d acu kan yettwassen d akken itran d iɣallen ur bedden ara maca ttnwiwlen (ttḥerriken) deg temsegrawin i d-izzin i wammas n umazellaw. Kra n imusnawen ttarmen (tteɛṛaden) ad ssegzun anulfu n iɣallen s teẓri n tayyugin n tneẓẓi i d-igellun s tmerniwt n tneẓẓi n yitran deg yiɣallen, s wakka ad mmagen yitran d imaynuten\n\nItran n tegra\n\nTagrawt tadigant\n\nẒeṛ daɣen\n\nImmiren \n\nTasnallunt\nImazellawen\nAɣaras n walim","num_words":2542,"character_repetition_ratio":0.077,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.221,"stopwords_ratio":0.023,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":50686.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Adrar%20n%20%E1%B9%ACariq","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Adrar n Ṭariq (s Tenglizt: Gibraltar، ) d tamnaḍt n unbaḍ ayemman yeḍfren i isni (ttaj) abriṭani، tezga temnaḍt agi deg ufellay n yiffus n tegzirt n ibirya tameẓyant , d afella n temnaḍt n iẓṛan nna yellan g waman n y-ilel Agrakal. yusad isem nes seg y-ism n ageldun n teɣrmt n ṭanja Ṭariq n Ziyad . adrar n ṭariq d tamnaḍt tstaɛmer temurt n briṭanya ar aseggas 1981 asmi tekkis briṭanya tasga ad yessutr ad yqqimi g temnaḍin anbaḍ aymman , asmi yqqima seg listiɛmar nnes amezwaru. dat asnfel n anaw wenbaḍ g tamnaḍt udrar n ṭariq ،tessuter spanya ad tuɣal tamnaḍt ad ddaw ifassen nnes. \ntella ar ma tmtawa jar timura n umtawa g tullsa n tmnaḍt ɣr sblyun g yella ttanazul abriṭani ɣafs. maca briṭanya tbṛṛaḥ blli ur ayttnazl xf tmnaḍt ad , tenna belli anbaḍ aymman ur ad ykks tillit n tamnaḍt ɣer isni (ttaj) abriṭani. akd mkan tmtawa bṛiṭanya ɣaf ad ynnurzm asagen n udrar n ṭaṛiq s sdat n iɣṛṛuba n sblyun. g iseggasen tsmaynu sblyun assutr nns s tullsa n adrar n ṭaṛiq ddaw unbaḍ n sblyun ar ma tfawḍ d tanbaḍt n briṭanya ، maca imzdaɣn n tmnaḍt ugintt s udwas kkern mgal llig gan akk ibriṭaniyen s uẓur.","num_words":245,"character_repetition_ratio":0.06,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.214,"stopwords_ratio":0.016,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.969,"perplexity_score":143939.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Bri%E1%B9%ADanya%20Tameqqrant","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Briṭanya Tameqqrant (s taglizit : Great Britain neɣ Britain), d tegzirt tezgad deg Turuft Ugafa ger Ugaraw Aṭlasi. Tajumma-ynes 230 000 km².\n\nTimura n Tegzirt n Briṭanya Tameqqrant \nTegzirt n Briṭanya Tameqqrant deg-s kraḍ n tgeldiwin n Tagelda Yedduklen :\n\n Legliz\n Tamurt n Yigaliyen\n Skutlanda\n\nIsem \nZik Briṭanya Tameqqrant qqaren-as s talatint : Britannia. Akken mi ugdud-is i yunagen ɣer Turuft, Britannia tuɣal Britannia Major (Briṭanya Tameqqrant), akken ad tferzeḍ d Britannia Minor (La Bretagne n Fransa).\n\nImezdaɣ \nTegzirt n Briṭanya Tameqqrant tesɛa 66 n imelyunen imezdaɣ, deg 2019.\n\nTizmilin \n\nTasnakalt\nTigzirin","num_words":126,"character_repetition_ratio":0.166,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.227,"stopwords_ratio":0.032,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":60984.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%E1%B9%A2ale%E1%B8%A5%20Aougrout","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ṣaleḥ Aougrout, ilul di 22 meɣres 1961 di Brive-la-Gaillarde, Fransa, d asegbar azzayri, ameskar n usinaryu, amekfaḍu n tiliẓri d uṛadyu.\n\nTameddurt\n\nLaṣel d tgerda ines \nṢaleḥ Aougrout ilul di 22 meɣres 1961 di Brive-la-Gaillarde, Fransa di twacult tazzayrit si Blida.\n\nTizzelt \nTamlilt tamenzut ines tella deg usaru n Carnaval fi Dachra. yban-d daɣen deg usaru n Ḍawaher wa Sulukat. yerna deg umazrar n Ddiq f Leqlub.\n\nDeg 2004 d 2005 yurar di Nas Mlaḥ City.\n\nDeg 2006 yurar di Binatna, deg 2007 yurar deg Argent national, d asaru n tmeṭṭut ines Faṭima Belhadj,\n\nSi 2008 ar 2011, yurar tamlilt n yiwen n unehhaṛ n uṭaksi deg umazrar Djemai Family (Tawacult n Ǧemɛi) i d-yessuffeɣ Ǧaɛfer Gasem. yeqqel d itri di ssinima n Lezzayer.\nSi 2015 ar 2017, yurar tamlilt n Ɛacur 10 deg umazrar mechuṛen Aselṭan Ɛacur 10.\nDeg 2016 yurar tamlilt tagejdant di Bouzid Days.\n\nTameddurt tusligt \nYezweǧ d tsegbart, timseḍrut Faṭima Belhadj, yelli-tsen isem-is Nasiba.\n\nImahilen ines\n\nSsinima \n\n 1994 : Carnaval fi Decṛa n Muḥemmed Oukassi : Ccix Bṛahim\n 1996 : Essamidoune n Faṭima Belhadj : Gayed\n 2007 : Argent national n Faṭima Belhadj : Ḥassissen\n\nTiliẓri \n\n 2003 : Ǧa Lma : Tizlit\n 2004 : Ḍawaher Wa Sulukat\n 2004 : Ddiq f leqlub\n 2004 : Cuf Wac Ṛak Tcuf\n 2004 - 2005 : Nas Mlaḥ City : Yal aḥric s temlilt tamaynut\n 2005 : Ḥadet Wa Ḥadit : Yal aḥric s temlilt tamaynut\n 2006 : Binatna\n 2008-2011 : Ǧemɛi Family : Ǧemɛi\n 2010 : One-man-show\n 2011 : Saɛed Lgeṭṭ : Ɛumaṛ, Baba-s n Saɛed\n 2011 : Ṛaḥet Lbal Xir Mel Mal\n 2012 : Zeyyen Saɛdek 2 : Anfaras Ɛumaṛ\n 2013 : Makac Muckel\n 2014 : Faqr Mental : Yal aḥric s temlilt tamaynut\n 2015 - 2017 : Aselṭan Ɛacuṛ 10 : Aselṭan Ɛacuṛ\n 2016 : Buzid Days : Hani Bouzid\n 2019 : Ṛayes Qurṣu : Ṛayes Qurṣu","num_words":457,"character_repetition_ratio":0.071,"word_repetition_ratio":0.036,"special_characters_ratio":0.327,"stopwords_ratio":0.02,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":71470.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%C6%94essan%20Massoud","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ɣessan Mesɛud (s taɛṛabt : غسان مسعود), ilul di 20 Ctembeṛ 1958 di Dimecq, d asegbar asuri.\n\nImahilen ines \n\n 2005 : Kingdom of Heaven : Salaḥeddin\n 2006 : Tiliwin n Tsusmi\n 2007 : Pirates of the Caribbean: At World's End : Captain Ammand\n 2012 : Ɛumeṛ (amazrar) : Abu Bakṛ Aṣṣiddiq","num_words":78,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.34,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.817,"perplexity_score":79153.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tagrawt%20tadigant","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"[[Tugna:Local_Group.JPG|thumb|300px|right|Tagrawt-nneɣ tadigant, Akken i d-ittbin umazellaw n wasif n igenwan yakk d imṭafaren-is Asignew Ameqran n Magellan yakked Usignew ameẓyan n Magellan'' deg tlemmast n tugna (tehri n tugna azal n 10 n imelyan n yifawatayen\ncircle 167 27 20 Amesdis B,\ncircle 120 36 23 Amesdis A,\ncircle 318 239 20 Asif n igenwan,\ncircle 289 197 16 Amazellaw n weyrad I,\ncircle 334 201 15 Amazellaw agezlan n waydi ameqran,\nrect 303 185 318 215 Amazellaw n weyrad II,\ncircle 357 289 28 Amazellaw n Barnard,\ncircle 288 323 24 Bayetruru awezlan,\ncircle 248 391 35 Itbir n tzelɣa (amazellaw),\ncircle 363 416 20 Wolf–Lundmark–Melotte,\ncircle 363 383 17 Taɣaɣa tawezlant,\ncircle 369 346 11 IC 1613,\nrect 381 335 393 357 Imeẓli arefsay,\nrect 393 335 406 356 Aga awezlan,\ncircle 417 304 17 Messier 33,\ncircle 417 254 15 NGC 185,\nrect 432 237 447 260 NGC 147,\ncircle 461 229 17 IC 10,\npoly 440 282 455 260 511 259 493 285 Andṛumida,\npoly 450 264 434 265 431 280 442 280 Messier 110,\ncircle 295 110 20 Ayrad A,\ncircle 84 128 20 NGC 3109,\ncircle 109 149 14 Tasuffayt tawezlant,\ncircle 412 332 12 Aslem awezlan,\ncircle 460 361 21 Pegasus Dwarf,\ncircle 394 272 14 Andṛumida II,\nrect 427 279 438 294 Andṛumida III,\nrect 438 282 450 294 Andṛumida I]]Tagrawt tadigant''' d tagrawt n imazellawen yudsen ɣer umazellaw-nneɣ (Asif n igenwan). Tagrawt tadigant tegber seg wugar n 54 n imazellawen, Amur ameqqran deg-sen d imazellawen igezlanen. Ammas n tegrawt yezga-d gar n umazellaw n andṛumida yaggugen fellaɣ s wazal n 2,5 n imelyan n iseggasen inafaten.\nTagrawt tadigant teṭṭef tajumma yettawaṭen ɣer 10 n imelyan n ifawatayen deg tallunt Agmam axatar yakk deg tegrawt tadigant issiliɣ-it-id umazellaw n Wasif n igenwan anda tga d tagra akdu-ines ila azal n 150.000 n ifawatayen. D umazellaw n andṛumida yugaren amazellaw n wasif n igenwan s 50.000 n ifawatayen.\n\nTakura n tegrawt tadigant tettawaṭ ɣer wazal n (1.29 ± 0.14) n tkurawin tinafukin, dɣa tagrawt tadigant teṭṭafar tagrawt niden meqqren isem-is afelgazu n teyẓiwt\n\nInaragen n tegrawt tadigant\n\nImazellawen n tegrawt tadigant\n\nTiwlafin n imazellawen\n\nẒeṛ daɣen\n\nImniren \n\nTasnallunt \nIguza n imazellawen","num_words":490,"character_repetition_ratio":0.096,"word_repetition_ratio":0.037,"special_characters_ratio":0.358,"stopwords_ratio":0.008,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.84,"perplexity_score":38213.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Mungulya","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Mangulya d awank g umnẓaw n Asya iwtta-is g iffus d uwank n Ccinwa ar tlkkm ar 1564116 km² amnru-is ism-is Ulanbatar d uɣrf-is d a ilkkm ar uggar n 2800000.\n\nTimura n Asya","num_words":49,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.316,"stopwords_ratio":0.082,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.759,"perplexity_score":38836.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tatrit%20%28amtiweg%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tatrit (azamul-is: ) d amtiweg wis sin yudsen ɣer tfukt s waggug yegdan 108 n imelyan n ikilumitren. Timzzit-is ɣef tfukt ur telli ara d tallusant s timmad, iga d amtiweg akalan am uziweɣ d mezweɣ yerna yettemcabi i tegnit deg ubleɣ d tsuddest. Deg Tlatint yettwasemma s «Venis» i wassaɣ ɣer yellu n tiẓilt (ccebaḥa), ma d Imaziɣen ssemman-as «Tatrit» acku d netta yakk i d-ittbanayen s yettfejjij ugar n yimtiwgen d yitran niden deg yiṭ (deg wakud n tefrara d wednunnes kan), dɣa isem-a tettwanefk-as s usrag n waffaw meqqren i d-ittawi seg umuli n tsemekta meqaren seg tafat n tfukt s usrag tineẓẓi meqqren n tegnut-is.\n\nD tatrit i yudsen ɣer tafukt wala tagnit anda ig tezzi deg tmezzit-is yaggugen ɣef tfukt s wazal n 108 n imelyan n ikilumitren, deg wakud anda tagnit tettezzi deg tmezzit-is i d-izgan s azɣar (beṛṛa) n tmezzit n tetrit ɣef waggug yegdan 150 n imelyan n ikilumitren ɣef tfukt. Ɣef wannecta i yettwaskad deg tamiwin anda tettili tfukt kan, ayen i d-immalen d akken amdan deg tegnit yezmer ad iwali tatrit send n walluy n tfukt d uɣelluy-is s kra kan n termilin (n teswiɛin), mi ara ad iflali deg termilin-nni yettili d netta yakk i d tafekka taseflalayt s waṭas deg igenni. Ansa-ines ayi ila taskant i d-t-iǧǧan d yiwen seg sin n imtiwgen (yakk d uziweɣ) tettasnes fell-asen tumant n tukkit mi ara ad zrin gr n tfukt d tegnit, Tukkit n tatrit tettwaẓra deg useggas n 2012 ma d azray i d-tizwaren yella deg useggas n 2004.\n\nDeg wakal n tetrit llan idurar n yimɣuzen yeddlen s wegris n ulddun ifessin yakk yettrugun mi ara ad tali teẓɣelt. Tamuski n tjumma n tetrit tella asentel n ugezzen usnan, ugar ma ad tili d asentel n tezrawt tamaglayt alammi d taggara n tsut tis 20 ass mi issawṭen imusnawen ad ssunɣen tagertilt i tjumma-ines seld mi yuznen tanawt n Magellan i d-yefkan tiwlafin n tjumma-ines gar n useggas n 1990 d 1991.\n\nTiskanin tisengamin \nTatrit d yiwen seg 4 n yimtiwgen inamuren, ayen i d-t-iǧǧan ad yemcabi ɣer tegnit ama deg tsuddest-is taneẓṛut, takura-ines yakk d ubleɣ-is ɣef wanecta i yettwasemmay s wakniw n tegnit. Aqqaṛ n tetrit d win yellan s ddaw n waqqaṛ n tegnit s 650 km kan, Ma d takura-ines tegda 81.5% seg takura n tegnit. Maca tifadiwin deg sufell n tetrit d tid yemgaraden s waṭas ɣef tfadiwin deg tegnit s usran n tegnut tagennawt taneẓẓawt igebren s talɣa tagejdant seg uksiden ikaṛbunen. Ma d aferdis wis sin deg tsuddest n tignut-is iga d anitrujin s ufimidi n 3.5% kan.\n\nTasuddest tagensawt \nAr tura ulac isalan usriden ɣef tsuddest tagensawt neɣ ɣef tkura n tegnit war isefka isuddimen seg tsenzenzelt neɣ seg yimir n tagant. S umata, Amcabi deg ubleɣ d tneẓẓi gar n tegnit d tetrit ittqellid-d tiẓri n wemcabi deg tsuddest tagensawt (aɣyay n umtiweg, azennar inegni d teclemt am tin n tegnit\n\nTarakalt \n\nAzal n 80% n tjumma n tetrit tga d izaɣaren ineẓrumsen ileggaɣen. Isafen d yidurar d tikucin timackaṭin d wid yettilin s waṭas deg yimtiwgen inakalen am tetrit, dɣa amur ameqqran n yigmiren ijummanen n tetrit ttwasemman s yismawen n tullas ama d timazrayin neɣ d tumyiyin\n\nTignut tagennawt d unezw\n\nIger adekran d weɣyay\n\nTimezzit d tuzzya\n\nTukkit n tetrit\n\nAnay\n\nTizrawin \n\nimtiwgen\nimtiwgen n unagraw anafuk\nImtiwgen inamuren\nTasnallunt\nudus anafuk","num_words":666,"character_repetition_ratio":0.048,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.219,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":79799.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Yasmina%20%28Tana%E1%BA%93u%E1%B9%9Bt%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Yasmina isem-is aneṣli d SKAKNI Ouiza, tlul deg useggas n 1966, tlul deg Zerrouda, deg yat twacult d iwckan deg Tirmitine.\n\nTudert-is\n\nTizlatin \n\n C’Tah iy Υeblan – Danse au rythme des soucis\n Lâakal aderwic\n La colère de la vie\n Le cœur a ses raisons...\n 1989 : Lqaḍi (Le juge)\n 1990 : Semmeḥ-iyi zaden-iyi wurfan\n 1993 : Tiqbayliyin\n 1994 : Ay arraw-iw\n 1999 : Leɛqel aderwic\n 2003 : Ad ruḥeɣ\n 2007 : Hemmleɣ-k\n 2008 : Ṛwaḥ Truḥ\n 2009 : N’mara n tmara I lmut n lwennas?\n 2010 : Yemma ḥnini\n 2012 : Timerga\n 2013 : Isɣi d yisseɣ\n 2014 : Axxam Ajdid\n 2016 : Seg ass-en ar ass-a\n 2016 : Ɛli inu\n 2017 : Ijemεiten-id wul-iw\n\nAhanayen nes\n 2007 : Deg Paris.\n 2011 : Deg Tizi Ouzou\n\nIɣbula\n Interview avec le journal L'Expression.","num_words":183,"character_repetition_ratio":0.011,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.386,"stopwords_ratio":0.011,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":41575.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%C6%90abdella%E1%B9%ADif%20%C6%90a%E1%B9%ADif","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Abdellatif ATIF d anaẓuṛ Amaziɣ, seg tmnaḍt n Sus g Lmɣṛib, iga yan seg inmɣuṛn n taẓuṛi tamaziɣt g Lmɣṛib.\n\nIlul g useggwas n 1961 g Inzeggan.\n\nTiṣmɣuṛin\n\nG usggas n 2009 iwi tasmɣuṛṭ tamqqṛan n uhannay n AMREC g Warzazat seg 21\/10\/09 ar 25\/10\/09.\nG usggas n 2009 iwi tasmɣuṛṭ n Issni n’Ourgh seg 04\/05\/09 ar 10\/05\/09 g Agadir.\nG usggas n 2007 iwi tasmɣuṛṭ n Issni n'Ourgh g 05\/08\/2007 g Agadir.\nG usggas n 2006 iwi tasmɣuṛṭ n AMREC g Warzazat seg 22\/05\/06 ar 22\/05\/06.\n\nTutlayyin\nTamaziɣt\nTaɛrabt\nTafṛansist\n\nSsinima\n\n2013 \tLA-IBAWN LA-IFRAWN\n2004 \t: la P…respectueuse avec l’institut français Agadir\nAssufeɣ : MOISE TOURE.\n2004 \tles justes avec l’institut français Agadir \nAssufeɣ : MOISE TOURE.\n2002 \tƐawdat omar lkhiam\n1994 \tTaǧoḍi d tamsmunt Tifwin\n1988 \tArgane d tamsmunt Tifwin\n1987 \tAlmẓlout d tamsmunt Tifwin\n1986 \t200 mlioun d tamsmunt Tifwin\n1986 \tMalhamat alxoloud \n1986 \tTamanu listiqlal d tamsmunt Tifwin\n1985 \tAmɛagaz d tamsmunt Tifwin\n1985 \tYat ur trwas yat d tamsmunt Tifwin\n1985 \tJouṛṛa d tamsmunt Tifwin\n1984 \tBihi d lamya d tamsmunt Tifwin\n1978 \tBhal tamtil \n1978 \tXlliwna nmtlu\n\nLaflam-nes\n\n2015 \tASIGGL \nAssufeɣ: Abdelaziz OUSSAIH.\nAfares : AYOUZ VISION\n2015\tTAMMNT IRẒAGN (30 n Taqṣiṭ) \nAssufeɣ : Saïd SLIMANI.\nAfares : AGHLAL\/SNRT.\n2014\tIKKATTIN YAN UZMZ (20 n Taqṣiṭ) \nAssufɣ : Ahmed ABOU OURWA\nAfares : SNRT.\n2014\tIWIS N UDRAR \nAssufɣ : Mustapha ACHAOUR\nAfares : Cinédima et SNRT\n2014\tCAMHARUC\nAssufeɣ : Ahmed BAIDOU\nAfares : Lastrada et SNRT\n2014\tALMMUD N UWSSAR \nAssufeɣ : Mustapha ACHAOUR.\nAfares : Teleprod et SNRT.\n2013\tLALLA TAWƐALLAT TALWALIT \nAssufeɣ : Massaoud BOGARN.\nAfares : GOULD PRO.\n2013\tAMAN N MARUR \nAssufeɣ : Abdelaziz OUSSAIH.\nAfares : Ayouz Vision.\n2012\tTAWSSNA\nAssufeɣ : Abdelaziz OUSSAIH\nAfares : Ayouz Vision\n2012 LE CINEMA EST DE RETOUR \nAssufsɣ : Nourdine Kacha\nAfares :ANDALUS\/CONSUTING Production.\n2011\tAƔṚṚABU\nAssufeɣ : Ahmed Baidou.\nAfares : STORM Production.\n2011 TIGMMI MQOṚN (30 n Taqṣiṭ) #*Assufeɣ : Abdelaziz Oussaih.\nAfares : TV TAMAZIGHT.\n2010\tSitcom TIWISI \nAssufeɣ : Hakim\nAfares :TV TAMAZIGHT\/ Action TV.\n2010\tẒRAYFA \nAssufeɣ : Abdelaziz Oussaih\nAfares : Ayouz Vision\n2010 \tAYT-MATN\nAssufeɣ : Abdelaziz Oussaih.\nAfures : Ayouz Vision.\n2009 \tBRRK AYAXLU\nAssufeɣ :Abdelaziz Oussaih\nAfares :Ayouz Vision.\n2009 \tAGADIR BOMBAY\nAssufeɣ : Myriam Bakir\nAfares : BABALLEE\n2009\tTAẒIT\nAssufeɣ : Brahim Chkiri\nAfares :SNRT\/Faouzi Vision\n2009 UR-TRA AFLLA \nAssufeɣ :Abdelaziz Oussaih\nAfares :Ayouz Vision.\n2009\tḤMAD LQRṚṚAN\nAssufeɣ :Abdelaziz Oussaih\nAfares :Ayouz Vision.\n2008 \tTIRRUGZA I-TMƔAṚT \nAssufeɣ :Abdelaziz Oussaih\nAfares :Ayouz Vision.\n2008 \tTAWRIRT N LHNA \nAssufeɣ : Rachid Boulmazghi\nAfares : Imas Vision.\n2008 \tSWINGM\nAssufeɣ : Abdellah Ferkous\nAfares : nasscom\n2008 \tLƐAFIT N UMḌḌUZ \nAssufeɣ : Abdelaziz Oussaih\nAfares : Ayouz Vision.\n2008 \tTINIGIT \nAssufeɣ : Abdelaziz Oussaih\nAfares : SNRT\/Faouzi Vision.\n2007 \tAFUKKO S UḤUKKO \nAssufeɣ : Abdelaziz Oussaih\nAfares : Ayouz Vision.\n2007 \tTAMAZIRT N UFELLA \nAssufeɣ : Med Marnich\nAfares : Mzouda Vision.\n2007\tTAREQ MON FRERE\nAssufeɣ : Abdellah Elabdaoui\nAfares : Alin'production\/SNRT.\n2007\tILLIS N LWAZIR \nAssufeɣ : Abdelaziz Oussaih\nAfares : Ayouz Vision .\n2007\tTALLUḤT N LWALIDAYN #*Assufeɣ :Abdelaziz Oussaih.\nAfares :Ayouz Vision.\n2007 \tANARUZ\nAssufeɣ : Abdellah El abdaoui\nAfares : Alin’production\/SNRT.\n2006 \tLḤILT TUF LƐAR \nAssufeɣ : Abdelaziz Oussaih\nAfares : Ayouz Vision.\n2006 \tIGUDAR\nAssufeɣ : Abdellah Elyazani\nAfares : Alin’production\/SNRT.\n2006 \tḤUTI HUTA \nAssufeɣ : Nassim Abassi\nAfares : Alin’production\/SNRT.\n2006 \tARWASS ALHMM \nAssufeɣ : Abdelaziz Oussaih\nAfares : Ayouz Vision.\n2006\tUR IFFOUƔ UMYA \nAssufeɣ : Abdelaziz Oussaih\nAfares : Ayouz Vision.\n2006 \tUR IFFOUƔ UMYA \nAssufeɣ : Abdelaziz Oussaih\nAfares : Ayouz Vision.\n2006 \tUR IFFOUƔ UMYA \nAssufeɣ : Abdelaziz Oussaih\nAfares : Ayouz Vision.\n2006 \tUR IFFOUƔ UMYA \nAssufeɣ : Abdelaziz Oussaih\nAfares : Ayouz Vision.\n2006 \tUSINAƔ WAMAN \nAssufeɣ : Abdelaziz Oussaih\nAfares : Ayouz Vision\n2005 \tLKNZ UR ITKMMALN 2 \nAssufeɣ : Abdelaziz Oussaih\nAfares : Ayouz Vision.\n2005 \tSIDI MḤAMD UƐALI \nAssufeɣ : Brahim Chkiri\nAfares : Alin’production\/SNRT.\n2005 \tWACC\nAssufeɣ : Brahim Chkiri\nAfares : Ali n’production\/SNRT\n2005 \tAMUD \nAssufeɣ : Fatima Ali Boubakdi\nAfares : SNRT\/Warda Production.\n2004 \tLKNZ UR ITKMMALN 1 \nAssufeɣ : Abdelaziz Oussaih\nAfares : Ayouz Vision.\n2004 KRAYGAT YAN D LHMM- NNS\nAssufeɣ : Abdelaziz\nAfares : Ayouz Vision.\n2003 \tTUF-TANIRT \nAssufeɣ : Abdellah Dari\nAfares : SNRT\/Faouzi.\n2003 \tTAYRI ISSIWIDN \nAssufeɣ : Lahoucine Bouzgaren\nAfares : Warda Production.\n2003 \tDWIBA\nAssufeɣ : Fatima Ali Boubakdi\nAfares : 2M\/Warda Production.\n2002 \tḤAMMU UNAMIR \nAssufeɣ : Fatima Ali Boubakdi\nAfares : Warda Production.\n1999 \tRAN KULLU DDUNIT \nAssufeɣ : Fatima Ali Boubakdi\nAfares : Warda Production.\n1998 \tAJMIL LƔṚD \nAssufeɣ : Ahmed Baddouj\nAfares : Ciné Ousma\n1997\tTIYYTI N WAḌAN\nAssufeɣ : Ahmed Baddouj\nAfares : Warda Production.\n1995 \tTAGUḌI\nAssufeɣ : Ahmed Baddouj\nAfares : Warda Production\n1994\tTAẒT N WANƔA \nAssufeɣ : Ahmed Baddouj\nAfares. : Warda Production.\n1994\tTAMƔAṚT N WURƔ\nAssufeɣ: Lahoucine Bouzgaren\nAfares : Boussivision.\n\nIɣbula","num_words":1457,"character_repetition_ratio":0.198,"word_repetition_ratio":0.2,"special_characters_ratio":0.299,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.827,"perplexity_score":7279.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Father%20of%20the%20Pride","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Father of the Pride (s taglizit : Father of the Pride) sulfentid imarikanien aseggas n 2004 sɣur Jeffrey Katzenberg. Tɛadda g telenẓar i tikelt tamenzut ass n 2021.\n\nTaẓuri","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.123,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.244,"stopwords_ratio":0.025,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.913,"perplexity_score":62744.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Timser%E1%BA%93a","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Mreẓ zumba neɣ Tamserẓut (Assaɣ ussnan: Sitta) d tawsit n yigṭaṭ ičawčawen yeṭṭafaren tawacult n temeserẓatin igebren seg 28 n telmas s unect weswir agraɣlan n yigṭaṭ. Igṭaṭ-a d wid ilan (yesɛan) aqerru meqqren, aqamum d yiqejjaren ijehden d wedfar meẓẓiyen. Akken i tella tesfift tassufant d taberkan ɣef wallen n tuget n telmas n tewsit-a. Yakk d wafriw afellay ini-ines gar n uzegzaw d uzunɣid. \n\nTuget n telmas n mreẓ zumba ttidirent deg taganin n yideggan imnummsanen d yidurar deg wezgen agafan n tegnit. Maca llant snat n telmas sbanen-tt-d tannumi-nsent i tmeddurt deg yiẓra d yideggan iẓeɣlen yekkawen deg Urasya. D acu kan d ayen imrayen (iweɛṛen) ad yili usukez (aferreq) gar n telmas yemgaraden n tewsit-a, yerna tilmas-a yakk bennunt-d igedfen deg wuruzen n yisekla d ifexsiwen-is. Amur ameqran n telmas-a ttɣamayent deg yideggan i d-ufan i wakken ad idirent deg-sen ɣef teɣzi n useggas. \n\nTimserẓutin tettent igumma n yimɣan am ugusim anda i nekkunt icelman-is, akken i tettent ibureɣsen i ttafent s ddaw n tginit n isekla.\n\nAylanen n tfekka \n\nMreẓ zumba d agṭiṭ meẓẓiyen. Talɣa-ines d takerdist, tafekka-ines d tačurant, aqamum-is ɣezzif yerna d anamsad, ma d adfar-is gezzil, d yikacbaren igedren. Ini n uzagur n mreẓ zumba d azegzaw yakk d uzunɣid maca kra n telmas deg Asya lant azagur d azegzaw yakk d udemdam ma d aqamum-nsent iga d azeggaɣ d uwraɣ. Ma d amur adday iga d amellal immerwin s umakẓay neɣ am yini n ubrac yakk d učinay. Azuk n mreẓ zumba yettawaṭ ɣer 195 mm.\n\nTimserẓutin yakk d timeẓyanin. Maca mgaradent deg webluɣ s unect (ɛla ḥsab) n telmas d trakalt (ideggan n tudert). Amedya, tilmas yettidiren deg tẓegwa tizumbiyin ttmilen-tt ad ilint meẓẓiy-it, yerna amili ayi yettwaskad ula deg teɣreft anda i ttidirent kra kan n temeserẓutin deg tjumma meqqren. Amedya deg waddad d tegnit n wadu-telmest n tserẓut tazegzawt (S. europaea), s unemgal n tserẓut tacafcalt (S. magna) igan d talmest tameqrant yakk deg tewsit-a anda i tettazen gar n 36 alamma d 47 g ma d addud-is 19,5 cm.\n\nTareygama d tikeli\n\nTaɣuct \nTimserẓutin d timesɣuyyutin, Akken i ssexdament ishirriyen (aṣeffer) yemgaraden (aslewlew d usuɣu n tɣuri).\n\nTaẓuni d tmezduɣt\n\nTaẓuni \nTimserẓutin d tidak yettidiren deg umur meqqren n wezgen agafan n tegnit, deg Tamrikt n Ugafa, Agafa n Temrikt talemmast, tuget n yideggan n Uruppa, ɣef teɣzi n Asya alamma d uzlem n Wallace yakk d kra n yideggan n tmurt n Yiqbayliyen. Maca tuggta tameqrant yakk d tin yettilin deg tamiwin timsedrarin n Asya talemmast d Asya n unẓul anda i ttidirent wazal n snat tmerwin (20) n telmas. Akken i llant semmus (5) n telmas deg Uruppa, 4 deg Temrikt n ugafa, ma deg Tferka llant snat n telmas (Taserẓut tuwrasit (S. europaea hispaniensis deg yidurar n Arif, yakk d uṭeggal azegzaw deg tmurt n Yiqbayliyen), maca snat n telmas-a d timidrusin s waṭas. Yakk d yiwet n telmest deg Tamrikt n Unẓul.\nTuget n telmas gant d timarkadin ɣef teɣzi n useggas, ma d talmest tamyiwent yettinigen d Mreẓ zumba azeggaɣ yidmaren (Sitta canadensis) yettinigen deg tegrest seg Kanada ar uneẓruf.\n\nTanezduɣt\n\nTuget n telmas n tserẓut ttidirent deg tẓegwa timsedrarin timnummsanin. Maca llant snat n telmas «Taserẓut n Neumayer (S. neumayer) yakk d tserẓut weẓru (S. tephronota), msezgant i tmeddurt ɣef yiẓra deg yideggan iɣuraren n Urasya : dɣa deg tegrest ttɣamayent deg taganin d yimudaɣ ma deg tsemhuyt n usegdef bennunt igedfen-nsent deg yikedran n yiẓra neɣ deg iseffuyla\n\nTasensartut d tennagrawt\n\nAsesmel \nTamserẓut d tin yeṭṭfen adeg deg twacult n Sittidae i d-ikkan seg wawal agrik σίττη. \nTawsit-a tella zik nni deg usesmel n Carl Von Linné aseggas n 1758. ma d kra n tussniwin n usesmel, ssesmlent tawsit n mreẓ zumba d yigṭaṭ yettejgugulen ɣef yiɣraben deg twacult n Troglodytidae' deg tegrawt meqqren yakked usibbus.\nYerna d ayen imrayen (iweɛṛen) s waṭas usikez (uɛqal) n imgaraden yellan gar n telmas. acku ideggan d tudert d yini d umyaraw n telmas d win yaggugen s yigimen (d win ibeɛden s luluf) n ikilumitren gar yal talmest d tayedṭ, maca ttemcabin deg temseknit d usemyef n yideggan n tmeddurt d usčewčew. Dɣa talmest n sitta ledanti d mreẓ zumba ameẓyan llan ttussesmlen d yiwet n telmest acku ssufuɣen-d yiwet n tɣect yerna ttemcabin deg tfekka.\n\nTaserẓut deg yidles\n\nTiwlafin\n\nẒeṛ daɣen \ntiwsitin n yigṭaṭ\nIgṭaṭ\nIɣersiwen\nTimserẓutin","num_words":955,"character_repetition_ratio":0.054,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.209,"stopwords_ratio":0.016,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":41742.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tabuzegrayezt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tabuzegrayezt (Assaɣ ussnan: Motacilla) d tawsit n yijqiwen meẓẓiyen yeṭṭafaren tawacult n tbuzegrayzin. Tawacult-a tegber seg 13 n telmas yettaken assaɣ ɣer ubusbis. Dɣa tella yiwet n telmest isem-is tabuzegrayezt n teẓgi tettumeggez d tawsit yemgaraden (Dendronanthus).\n\nUmuɣ n telmas \nS unect n usesmel n uswir amsaylal agraɣlan: \n Tabuzegrayezt tawraɣt — (Motacilla flava)\n Tabuzegrayezt tawraɣt n usamar — (Motacilla tschutschensis)\n Bu tqerruyt tawraɣt — (Motacilla citreola)\n Tabuzegrayezt n Cap — (Motacilla capensis)\n Tabuzegrayezt n tsafin — (Motacilla cinerea)\n Tabuzegrayezt n Madagaskar — (Motacilla flaviventris)\n Tabuzegrayezt tamellalt — (Motacilla alba)\n Tabuzegrayezt n Tferka — (Motacilla aguimp)\n Tabuzegrayezt wedrar — (Motacilla clara)\n\nUčči\n\nTiwlafin\n\nẒeṛ daɣen \nTiwsitin n iɣersiwen\nTiwsitin n yigṭaṭ\nTibuzegrayezin\niɣersiwen\nigṭaṭ","num_words":155,"character_repetition_ratio":0.189,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.196,"stopwords_ratio":0.006,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":62952.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tibisbist","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tibisbist neɣ Abusbis (Assaɣ ussnan: Anthus) d tawsit meẓẓiyen n yijqiwen yeṭṭafaren tawacult n tbuzegrayzin. Dɣa abusbis yessiliɣ-d (yakk d tbuzegrayezt d tbisbit) tawacult n tbuzegrayzin. Adfar n telmas-is d win yemgaraden seg umnummsan ɣer uɣezfan. Tawsit-a tettidir deg tuget n yideggan n umadal, anagar tineẓrufin d taganin tinanẓarin yakk d Antraktika.\n\nAglam d tikeli \nTafekka-ines d tusdidt, d tiwriɣt. Seg yiylan n tewsit-a d akken tilmas-is gant d tiynarcalin. Bennunt isekkiyen-nsent ɣef tegnit (lqaɛa), sin akin ssrusayent alamma d 6 n tmellalin.\n\nTasensartut \nSeld n yiwet n tezrawt i d-yessers Davies d Peacock deg useggas n 2014, tella-d tukksa n snat n telmas i d-ittugelmen taggariwin-a sɣur n weswir amsaylal agraɣlan (asesmel n ulqem 4.3, 2014). Abusbis busallaf (Anthus longicaudatus) yakk d ubusbis n Kimberley (Anthus pseudosimilis) anda ttwaẓiẓirfen s umṭafar deg ubusbis n Vaal (Anthus vaalensis) yakk d ubusbis n tferka (Anthus cinnamomeus). Dɣa ittbin-d d akken tilmas-a gant d tigrawin timinigin kan n telmes i d-ittwabdaren.\n\nUmuɣ n telmas\n\nS unect n usesmel n umnir (alqem 5.2, 2015) n weswir amsaylal agraɣlan: \n\n Abusbis n Richard — (Anthus richardi)\n Abusbis n Ustṛalya — (Anthus australis)\n Abusbis asemran — (Anthus rufulus)\n Abusbis n New Zilanda — (Anthus novaeseelandiae)\n Abusbis n ineẓrufen — (Anthus campestris)\n Abusbis n isekla — (Anthus trivialis)\n Abusbis n teftisin — (Anthus petrosus)\n Abusbis busallaf — (Anthus longicaudatus)\n Abusbis n Kimberley — (Anthus pseudosimilis)\n Abusbis busallaf — (Anthus longicaudatus)\n Abusbis n tferka — (Anthus cinnamomeus)\n\nTiwlafin\n\nẒeṛ daɣen \nIɣersiwen\nIgṭaṭ\ntiwsitin n yigṭaṭ\nTiwsitin n iɣersiwen\nTibuzegrayezin","num_words":351,"character_repetition_ratio":0.097,"word_repetition_ratio":0.006,"special_characters_ratio":0.222,"stopwords_ratio":0.017,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":47330.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tamulla","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tamulla (Assaɣ ussnan: Oenanthe) d tawsit n yijqiwen meẓẓiyen yeṭṭafaren tawacult n tmeṭfizanin.\n\nTilmas n tewsit-a d tid-ak yellan yakan mmersent deg twacult n tmarguyin, Ma d tura ttusersent deg twacult n tmeṭfizanin. Tilmas-a yakk ttidirent dec Urasya d Tferka n ugafa anagar tamulla n ugafa anda llant kra n tɣerfin degs ttidirent deg usamer n Kanada yakk d Greenland\n\nTinnagrawt \nDeg usesmel n umnir n weswir amsaylal agraɣlan (alqem 2.10, 2011) yella-d usilley d turrit n kra n telmas seg tewsit-nsent tamzikt yellan d tamullit (Cercomela) ɣer tewsit n tmulla.\n\nUmuɣ n telmas\nS unect n usesmel n umnir n weswir amsaylal agraɣlan (alqem 5.2, 2015):\n\n tamulla n ugafa — (Oenanthe oenanthe)\n Tamulla muqelmun — (Oenanthe pileata))\n Tamulla tazeggaɣt yidmaren — (Oenanthe bottae)\n Tamulla n Heuglin — (Oenanthe heuglini)\n Tamulla timneggezt — (Oenanthe isabellina)\n Tamulla n igerramen — (Oenanthe monacha)\n Tamulla yislan — (Oenanthe leucopyga)\n Tamulla taberkant — (Oenanthe leucura)\n Tamulla tameskilt — (Oenanthe picata)\n Acrara — (Oenanthe moesta)\n\nUčči\n\nTiwlafin\n\nẒeṛ daɣen \n Aberɣeggal\n Imesminqeṛ\nTiwsitin n yigṭaṭ\nIgṭaṭ\nIɣersiwen\ntimṭefzanin","num_words":239,"character_repetition_ratio":0.103,"word_repetition_ratio":0.017,"special_characters_ratio":0.225,"stopwords_ratio":0.017,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":66256.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Umu%C9%A3%20n%20wayyuren%20igamanen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ayyur agaman d tafekka tamalunt itezzin ɣef umtiweg neɣ ɣef kra n tfekka meẓẓiyen ɣef umtiweg. Llan wazal n 182 n wayyuren igamanen deg wudus anafuk, gar-asen 173 n wayyuren tezzin ɣef 8 n yimtiwgen n wudus anafuk d 7 tezzin ɣef yimtiwgen iwezlanen. Akken illan imrawen n wayyuren niden tezzin ɣef tfekkiwin meẓẓiyen deg wudus anafuk. Dɣa d ayen yettwassnen d akken 4 n yimtiwgen iwezlanen ttwasesmlen sɣur n tiddukla tamallunt tagreɣlant lan ayyuren igamanen: Plutu, Haumea, Makemake yakk d Eris. Yerna seg wass n 1 yennayer 2012 yella-d usnirem n ugar n 200 n wayyuren itezzin ɣef yimtiwgen imeẓyanen.\nAhat llan wayyuren deg inagrawen n yitran niden maca mazal ur ttwannayen ara. Akken illan 19 n wayyuren deg wudus anafuk meqqer-it ɣer tfesna ara ad ten-yeǧǧen d imezziyen (d idewwṛanen) s usrag n teldayt, s wakka ad ttumeggzen d imtiwgen neɣ d imtiwgen iwezlanen awah llan deg tmezzit tusridt ɣef tfukt.\n\nAyyuren ttussesmlen deg snat n taggayin s unect (ɛla ḥsab) n tmezziyin-nsen: \n Ayyuren iluganen ilan (yesɛan) timezziyin seg utaram ɣer usamer (i tezzin deg tnila n tuzzya n yimtiwegen-is). Ayyuren-a zgan-d zdat n usebges\n Ayyuren irluganen wid n umussu amahray (i tezzin s tenmegla n tnila n tuzzya n yimtiwegen-is). Tuget deg-sen zgan-d deg tɣemrin timixfiwin s wassaɣ ɣer usebges n yimtiwgen-nsen. \n\nIsnirmen imezwura n wayyuren igamanen llan-d deg yennayer 1610 sɣur n Galileo Galilei, ihi ttwasemman s 4 n wayyuren n Galileo yeṭṭafaren Yebter. Maca ɣef teɣzi n 3 tsutin i d-yusan s akin, anagar n kra kan n wayyuren i d-ittusnirmen.\n\nAyyuren igamanen deg wudus anafuk \n\n Aziweɣ: d amtiweg meẓẓiyen yakk deg wudus anafuk, yerna d netta i yudsen yakk ɣer tfukt, maca ur ila ara (ur yesɛa ara) ayyur agaman. Ɣas akken ma tella-d turda deg 1970 s tilin n wayyur yeṭṭafaren aziweɣ, maca sin akin iban-d d akken isefka-nni ttuɣalen ɣer yiwen n ytitri.\n Tatrit: amtiweg wis sin deg wuggug ɣef tfukt. Ur ila ara ayyur agaman. Ɣas akken ma llant-d timehlin n wannay deg useggas n 1650 i yiwet n tfekka ttɣilen fell-as d akken-it d ayyur yeṭṭafaren tatrit, anda i sessemman Neith. Yettwani 30 n tikkal sɣur imesnallunen alammi d 1770, maca ass mi ur d-telli ara tmeẓrit tamaynut i wayyur-a ass mi i d-tella tukkit n tetrit deg useggas n 1761 d 1769 yella-d usfaṭ d tukksa n turda ayi.\n Tagnit: amtiweg wis 3 deg wuggug ɣef tfukt. Tettumeggez d amtiweg anamur i meqqren yakk deg wudus anafuk. Dɣa ayyur iga d ayyur agaman amyiwen n tegnit.\n\n Mezweɣ: d amtiweg wis 4 deg wuggug ɣef tfukt. Mezweɣ ɣures sin n wayyuren, Fobos d Deimos i yettuɣilen fell-asen d akken-iten llan d izunyuren ttwaldayen-d ɣer tmezzit n mezweɣ. Asnirem n wayyuren n mezweɣ yella-d deg useggas n 1877 sɣur umesnallun Asaph Hall. Dɣa timehlin n unagi (unadi) ɣef wayyuren niden d tin ur nesmures ara. Akken i yessers talast tafellayt i twinest n waqqa i kra n wayyur yeṭṭafaren mezweɣ s 90 miter.\n\n Yebter: d amtiweg wis 5 deg wuggug ɣef tfukt. Ila 67 n wayyuren tettwasentem-d tili-nsen, ihi d Yebter ilan yakk aṭas n wayyuren wid n tmezziyin irekden deg wudus anafuk. Ayyuren ifraranen gar n wayyuren n yebter d wid n Galileo i d-yesnirem Galileo Galilei deg useggas n 1610, dɣa gan d tifekkiwin timezwura i d-ittwafen tezzint ɣef tfekka nniden wala niɣ (men ɣir) tafukt neɣ tagnit. 4 n wayyuren n Galileo ttussesmlen d ayyuren iluganen nutni yakk d tegrawt n wayyuren n yebter Amalthea ameẓyan d umaggag. \n Awihad: d amtiweg wis 6 deg wuggug ɣef tfukt. Awihad ila 62 n wayyuren igamanen s tmezziyin yettusnetmen, 52 deg-sen ttwafken-asen yismawen. Amur ameqran deg-sen meẓẓiy-it yerna gebren seg yiẓra d wegris, ayen i yennumken tazmert-nsen deg usuɣel n izenzaren n tfukt.\n Uṛanus: d amtiweg wis 7 deg wudus anafuk. Ila 27 n wayyuren. Ttusemman ɣef yismawen n tugniwin seg imahilen n William Shakespeare d Alexander Pope. Dɣa William Herschel isnarem-d sin n wayyuren imenza (Titania d Oberon) deg useggas n 1787. Sin akin ttusnermen-d sin n wayyuren uzziyen (idewṛanen) (Ariel d Umbriel) deg useggas n 1851 sɣur William Lassell. Ma deg useggas n 1948 Gerrit Pieter Kuiper yufa-d ayyur n Miranda, sin akin ttwasnirmen-d wayyuren niden i d-yegran seld n useggas n 1985 ama s yinig n Voyager 2 neɣ s tallelt n imsaddasen n tegnit.\n Niptun: niptun d amtiweg wis 8 deg wuggug ɣef tfukt, ila 14 n wayyuren yettwassnen, ayyur ameqran yakk deg-sen d Triton itezzin s tenmegla n tnila n tuzzya n Niptun. Isnarem-it-id William Lassell deg wass n 10 tuber 1846. \n Plutu: plutu d amtiweg agezlan ila 5 n wayyuren, ameqran yakk deg-sen d Charon i d-ittusnirmen deg wass n 22 yunyu 1978. \n Dysnomia: d ayyur n umtiweg agezlan Eris. Isnarem-it-id Mike Brown d usanay n Keck.\n Ayyuren n Haumea: sin n wayyuren isem-it-sen Namaka d Hi'iaka.\n ayyur n Makemake: deg wass n 26 yebrir 2016, ass mi yella umsaddas n Hubble yesselkan anagraw anafuk, yuney-d ayyur meẓẓiyen d amallas itezzi ɣef umtiweg awezlan Makemake. Azamul n wayyur ayi S\/2015. Yettusemma s MK 2.\n\nAɣawas \n{| class=\"wikitable\" style=\"text-align: center;\"\n|+Aɣawas - Amdan n wayyuren igamanen deg wudus anafuk \n|-\n! width=120 | Amtiweg\n! width=70 | Aziweɣ\n! width=70 | Tatrit\n! width=70 | Tagnit\n! width=70 | Mezweɣ\n! width=70 | Yebter\n! width=70 | Awihad\n! width=70 | Uṛanus\n! width=70 | Niptun\n|-\n| Amdan n wayyuren\n| 0\n| 0\n| 1\n| 2\n| 67\n| 62\n| 27\n| 14\n|}\n\n {| class=\"wikitable\" style=\"text-align: center;\"\n|-\n! width=120 | Amtiweg agezlan\n! width=70 | Siris\n! width=70 | Plutu\n! width=70 | Haumea\n! width=70 | Makemake\n! width=70 | Eris\n|-\n| Amdan n wayyuren\n| 0\n| 5\n| 2\n| 1\n| 1\n|}\n\nTamuɣli tamatut \nAsgenses s twenɣa i tkuriwin timassaɣin i wayyuren uzziyen n wudus anafuk\n\nẒeṛ daɣen \nTasnallunt\nUdus anafuk\nUmuɣen n wayyuren\nAyyuren","num_words":1231,"character_repetition_ratio":0.096,"word_repetition_ratio":0.007,"special_characters_ratio":0.254,"stopwords_ratio":0.022,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":39062.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Q%E1%B9%A3er%20%E1%B9%A2bi%E1%B8%A5i","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Qṣer Ṣbiḥi neɣ Qṣer Ṣbaḥi d taɣiwant deg tmurt n Lezzayer, tettiki deg tdayra n Qṣer Ṣbiḥi (Tawilayt n Um Lebwaqi).\n\nTadayra n Qṣer Ṣbiḥi","num_words":37,"character_repetition_ratio":0.164,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.212,"stopwords_ratio":0.027,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":97841.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Arraz%20n%20Yi%C9%A3lanen%20Yeddukklen%20i%20yizerfan%20n%20wemdan","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Arraz n Yiɣlanen Yeddukklen i yizerfan n wemdan d arraz i d-ittusbedden deg useggas n 1966 sɣur n ugraw amatu yeṭṭafaren tuddsa n Yeɣlanen Yeddukklen resolution 2217 iswi n warraz-a d turrit n tnafut (tajmilt) i yimdanen d tsuda i d-ifkan ittekkiyen yufraren deg usnerni d taggaẓt n izerfan n wemdan ɣef wacu i d-yella useɣru deg ulɣu aseddayan i yizerfan n wemdan d irkawalen igraɣlanen niden i d-ikkan seg wallalen igraɣlanen i yizerfan n wemdan.\n\nArraz amezwaru yettunefk deg useggas n 1968, sin akin, seg yimir-nni yuɣal yettunefk yiwet n tikkelt yal 5 n iseggasen. Anda i d-yettili usfugel n usedger (afraq) n warraz deg wass n 10 dujamber igan d ass n yizerfan n wemdan, deg wass-nni yettili-d ufran n wid yuklalen arraz-a sɣur yiwet n tesmilt igebren seg iselwayen n ugraw amatu n yeɣlanen yeddukklen d useqqamu adamsan d imetti n Yiɣlanen Yeddukklen d tesmilt n yizerfan n wemdan d tesmilt n tewtilin n tmeṭṭut yakk d tesmilt tafurkant i wesnerni d taggaẓt n yizerfan n wemdan.\n\nArraz \nArraz-a d azamal immug d tafelwit tamɣuzant degs azwil n Yiɣlanen Yeddukklen yakk d usugen anaẓuran.\n\nImernayen n 1968\n\nImernayen n 1973\n\nImernayen n 1978\n\nImernayen n 1988\n\nImernayen n 1993\n\nImernayen n 1998\n\nImernayen n 2003\n\nImernayen n 2008\n\nImernayen n 2013\n\nImniren\n\nẒeṛ daɣen \nArrazen\nArrazen n telwit\nArrazen n Yiɣlanen Yeddukklen\nArrazen n yizerfan n wemdan","num_words":265,"character_repetition_ratio":0.152,"word_repetition_ratio":0.109,"special_characters_ratio":0.238,"stopwords_ratio":0.008,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":95100.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tasmilt%20n%20yizerfan%20n%20wemdan","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tasmilt n yizerfan n wemdan d tasuda yeṭṭafaren tuddsa n Yeɣlanen Yeddukklen, tegber seg 18 n imazzagen. Dɣa tennulfa-d i lmend n yiwen n waɣan n izerfan n wemdan (Arkawal agraɣlan n yizerfan iɣarimen d isertanen). Tasmilt-a tettemsegraw deg 3 n tɣimiyin yal aseggas, yal tiɣimit deg 4 n imalasen i wakken ad tili tmuɣli deg yillasen ismusanen i d-ittunefken sɣur n 172 n tmura tigmamin ɣer urkawal agraɣlan n yizerfan iɣarimen d isertanen deg wayen yezzin ɣef terwest-nsent i se, rkawal.\n\nYessefk ur d-yettili ara urway (usexleḍ) gar n tesmilt n yizerfan n wemdan yakk d useqqamu n yizerfan n wemdan n Yiɣlanen Yeddukklen neɣ d tesmilt n yizerfan n wemdan n Yiɣlanen Yeddukklen, acku aseqqamu n yizerfan n wemdan (seg yunyu 2006) d tesmilt n yizerfan n wemdan n Yiɣlanen Yeddukklen (send n uzemz-nni) gant d tuddsiwin tisertanin yeṭṭafaren Iɣlanen Yeddukklen yesnulfa-ten-tt-id ugraw amatu yerna tegber seg tmura.\n\nIgmamen\n\nImsegrawen d yirmuden\n\nImniren\n\nẒeṛ daɣen \nTasertit\nTasmilt n yizerfan n wemdan","num_words":191,"character_repetition_ratio":0.169,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.203,"stopwords_ratio":0.01,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":73758.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/At%20Yexlef","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"At Yexlef neɣ Ait Ikhlef s Tefṛansist [s Teɛṛabt (أيت يخلف)] d taddart taqbuṛt gar tudrin timenza n Lɛeṛc n At yeǧǧer, Taɣiwant n Buzgan (Tadayra n Wat Wizgan :Tawilayt n Tizi Wezzu, Lezzayer).\n\nAmezruy n At Yexlef \nAt Yexlef d taddart i d-izggan di temnaḍt n Lɛeṛc n At Yeǧǧar, teṭṭef tiɣilt nnig u aqacuc lqern di tama u Assamar n Tiɣiwant n Buzgan (Buzgan), azal n yiwen ukilumiṭer af teẓgi n Ukeffadu, tettwassen s-iɣaṛsiwen d yimɣan. Taddart n Tizuyin ar tama u Agafa, At Mizart (At Sidi Ḥend Waɛli) uk d Iḥiṭusan ar wenẓul, taɣiwant n Buzgan ar tama umalu, Imuɣlawen uk Lqelɛa ar tama ussamar.\n\nAzal n (Leḥsab n Ɣuct 2014) amur amuqṛan deg-sen ttidirren anda nniḍen (Taɣiwant n Tizi Wezzu, Lezzayer, di yal tama n tmurt n Lezzayer yuk di tmura lberṛani am Fṛansa. Sebɛa i derma i ttidirren dina : Imesɛuden (Messaoudene), Ibeyxiren (Belkhir), At Ɛli (Kashi ), At Ɛiciwt (Slimani), At Mesɛud (Messaoudi), At Mḥend (Mettouchi), yukk d At Rabaḥ (Rabia). \n\nAt Yexlef d taddart yuran isem-is deg umezruy, aṭṭas i d-tefka i tagrawla am aṭṭas n tuddrin nniḍen n tmurt n Iqbayliyen. Amur n ilmaẓyen i d-yekkran mgal amnakcam fkan iman-nsen d asfel i tagrawla n 1954-1962 am wid yizwarren ar umennuɣ si zik yakan (1871). Ssuq n Ttlata d yiwen yettilin yal dduṛt d anar n temlilit d umennuɣ i d-yebbin ilmazyen ad kecmen ar FLN. Taddart n At Yexlef txelleṣ-itt ɣlayet ami i tella ar tama n tagrawla, tajmilt i wid yemmuten ami ismawen nsen ttewjarden di yemmast n taddart. Taddart At Yexlef d tamenzut anda d yella uɣerbaz amenzu n temnaḍt n At ɣeǧǧer i d-tesbed Fṛansa, yezga-d azal n 500 lmitrat ɣef taddart assegas n 1898, aṭṭas i d-yettassan deg yakk tudrin-is d yazin.\n\nLbusṭa n Buzgan ar assa tewwi isem n taddart At Yexlef « poste d’Ait Ikhlef » deg wasmi i tt-tesbeb Fṛansa.\n\nTimetti di taddart teqqim am zman aqbuṛ tbed yef « tajmaɛt » yas akken neǧǧa aṭṭas. Trisiti tewweḍ-d assegas n 1982, aman d lgaz kecmen ar yixxaman, annar iy ḍumman ittewhega s leqdic n ilmeẓiyen.\n\nAɣerbaz amenzu aqbuṛ n At Yexlef \n\nAɣerbaz n taddart n At Yexlef ger t mezwurra deg tmurt n Lzdayyer yakk ttmurt n Iqbayliyen. S beddentt i Fransisan deg assegas n 1898, zmentt deg assegas n 1957.\n\nTaddukli Tadelssant n At Yexlef (ACA) \nTaddukli tadelssant n At Yexlef (ACA) s bddentt ilmezian n taddart deg Yebrir nu assegas 2007 akken ad zuzren idles, aḥareb mgal yer tilufa di tmetti akken ad ẓden taggmatt ger a taddart. Att-sehbibar ɣef tawenaṭṭ yakk atteẓu ayen yelhen, lemqadra di tmuɣli n yal yiwen.\n\nTadamsa di taddart \nTaddart tesɛa 3 n tḥuna, garasent yiwet teznuzu lqec (iceṭiden) :\n\nUggar, anda yella garassen « Maḥmud At Rabaḥ » id iqqeṭṭun su asadun-is aberkan, ama di tegrest ama deg anebdu ɣas yergel u abrid it karusin neɣ di lḥaṛs.\n\nTiḥuna n taddart yerned lɣaci deg ussan i muṛas anda id ttuɣalen w arraw n taddart i zedɣen anda niḍen.\n\nTamezgida (Ljameɛ) n Taddart \nTamezgida n taddart tesɛa ccan d amuqṛan imi d arraw-is itt yesbedden s idrimen n sen akk di ɣallen n sen deg assegas n 1970. Yal yiwen y efkad tayett, yal yiwen s wacu izmer, llan wid id effkan iɣalen nsen ulla deg-iḍ, ami ur sent efkara teswiɛt akken adasen deg ass. Ljameɛ sulint deg assegas n 1973, d azamul n tebɣest akk n tegmatt, Muḥend n taddart At Mizar yeqim d-issegasen d netta id cix n Ljameɛ.\n\nNotes et références\n\nWali daɣen\n\nAseɣwen n baṛa \nsite de Ait Ikhsite de Ait Ikhleflef\n\nSiteWeb AtYexl","num_words":783,"character_repetition_ratio":0.056,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.236,"stopwords_ratio":0.017,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":63999.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Guillermo%20Lasso","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Guillermo Lasso (1955 - ) ilul-d deg Guayaquil, d aselway n lekwaṭur (2021 - ).\n\nIsem-is ameqqran : Guillermo Alberto Santiago Lasso Mendoza.\n\nLasso, Guillermo","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.027,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.296,"stopwords_ratio":0.05,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.585,"perplexity_score":33477.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Miksik","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Miksik d isem n tmurt d-yezgan di Temrikt.\n\nIwunak\nAguascalientes \nBaja California \nBaja California Sur \nCampeche \nChiapas \nChihuahua \nCiudad de México \nCoahuila \nColima \nDurango \nEstado de México \nGuanajuato \nGuerrero \nHidalgo \nJalisco \nMichoacán \nMorelos \nNayarit \nNuevo León \nOaxaca \nPuebla \nQuerétaro \nQuintana Roo \nSan Luis Potosí \nSinaloa \nSonora \nTabasco\nTamaulipas \nTlaxcala \nVeracruz \nYucatán \nZacatecas","num_words":128,"character_repetition_ratio":0.06,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.204,"stopwords_ratio":0.008,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.222,"perplexity_score":22174.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/The%20Beatles","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"The Beatles d icennayen ingliziyen n rock. Zenzen ugar si 1300 imelayn n yidisken.\n\nIdisken-nsen\nPlease Please Me (1963)\nWith the Beatles (1963)\nA Hard Day's Night (1964)\nBeatles For Sale (1964)\nHelp! (1965)\nRubber Soul (1965)\nRevolver (1966)\nSgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band (1967)\nMagical Mystery Tour (1967)\nThe Beatles (1968)\nYellow Submarine (1969)\nAbbey Road (1969)\nLet it Be (1970)\n\nAẓawan","num_words":103,"character_repetition_ratio":0.041,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.384,"stopwords_ratio":0.049,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.483,"perplexity_score":21204.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Torsten%20Ha%C3%9F","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Torsten Haß (iwumi qqaren Kim Godal), ilul ass n 21 wamber 1970 di Neumünster (Lalman), d amaru almani.\n\nAyen yura\n\nUngalen\n Das Kartenhaus : ein Betrugs-Roman (2002)\n Der König des Schreckens : ein Vatikan-Krimi (2013)\n Männchensache : Rechtsfälle zur Vorbereitung im Geschlechterkampf – Roman (2009)\n Morddeich : und andere Kurzprosa (2021)\n Die Schwarze Zeit : ein Mittelalter-Roman (2006)\n Die Schwarze Zeit II : Aphrodites Puppen – Roman (2007)\n Die Schwarze Zeit III : Metathronos – Roman (2008)\n Die Schwarze Zeit IV : Agonie – Roman (2009)\n Die Schwarze Zeit V : Staub – Roman (2010)\n Die Schwarze Zeit VI : Terra re-mota – Roman (2011)\n Totenmelodie : ein Kurpfalz-Krimi (2017)\n Totenquintett : ein Kurpfalz-Krimi (2018)\n Totentraum : ein Kurpfalz-Krimi (2019)\n\nAmezgun \n En Nuit : Dramolett (2021)\n Omega oder Das Hochzeitsmahl : Drama (2020)\n Die Staatsschuld – In a State of Bonds : Drama (2003)\n\nTamedyezt\n Das Christkind taumelt betrunken im Wald, der Weihnachtsmann torkelt nicht minder : Winter- und Weihnachtsgedichte (2020)\n Es wiehert der Gaul, es graset das Pferd. Es machte auch nichts, wär’s mal umgekehrt : Liebesgedichte und andere (2020)\n\nTiwelhiwin\n\nismal d-yewwin fell-as \n KVK (Lalman, Tutrict, Taswist, WorldCat): Igmad n unadi Torsten Haß\n KVK (Lalman, Tutrict, Taswist, WorldCat): Igmad n unadi Kim Godal\nAmaru","num_words":386,"character_repetition_ratio":0.11,"word_repetition_ratio":0.042,"special_characters_ratio":0.304,"stopwords_ratio":0.028,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.29,"perplexity_score":28757.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Cchada","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"cchada di Tneslemt d achad belli (( Ulac Ayuc anagar Allah )) \"لَا إِلَٰهَ إِلَّا ٱللَّٰهُ\" u yernu Muḥemmed d imceyyeɛ n LLah \"مُحَمَّد رَسُولُ ٱللَّٰهِ\" amdan din din ad yekcem deg wajjed ineslem\n\nmaz yenna-d \"لَا إِلَٰهَ إِلَّا ٱللَّٰهُ\" و\"مُحَمَّدٌ رَسُولُ ٱللَّٰهِ\" seg wul-is .\n\nIrmawen inselmen","num_words":80,"character_repetition_ratio":0.108,"word_repetition_ratio":0.056,"special_characters_ratio":0.24,"stopwords_ratio":0.025,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":11052.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Jebril","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"nettmeslay-d dagi akken i-d nna tneslemt ma tettqellibeḍ Tamasiḥit wali Gabriyal .\n\nJibril (s Taɛrabt جبريل ) d yiwen seg 04 lmalykat iqerrben ɣer Yillu d agellid n yineǧlusen . S teqbaylit neqqar-as Jebril kra qqaren-as ǧebril . Netta d assaɣ gar Allah d yimceyyɛen-ines yettales-asen-d idlisen iqeddsen d netta id-yuwin Leqran yules-it-id i Sidna Muḥemmed ﷺ ( akken qqaren yinselmen : Ṣalla Allah Ɛlih U sellama )\n\nabdar di lḥadit \ndi Ṣaḥiḥ Limam Muslim yettbader-d deg yixfan 2, 75, 77, 83, 85, 97, 449, 502, 729, 1095, 1166, 1175, 1177, 1297,1352, 1375, 1456, 1457, 1601, 1672, 1685, 1688, 1693, 1732, 1734, 1790, 1800, 1910,2115,2196 deg wawalen n Muḥemmed ( lḥadit )\n\nIneǧlusen \nJebril\n\nMikayil\n\nImyura yettwakerrmen\n\nMunker d nakir\n\nIsrafil\n\nƐezrayan\n\nRedwan\n\nMalek","num_words":179,"character_repetition_ratio":0.003,"word_repetition_ratio":0.106,"special_characters_ratio":0.377,"stopwords_ratio":0.028,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":17194.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Yudas","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Yudas neɣ Yebdas d agellid amaziɣ yegled tagelda n Awras, d aqerru n yiserdasen yettwasnen yegled tagelda n Luras yerbeḥ amenkud abizanṭi acḥal d abrid\n\ntudert \nYudas d mmi-s n gma-s n Mifanyas d aqerru n udrum ula d netta , yenɣa-t Yudas yegra-d mmi-s n ɛemmi-s n Masunas d agellid , Yudas si zik-is d aqerru n yiserdasen nnan-d fella-s izad di tfulki yefka-as Rebbi tazmert n tzemmurt\n\nDi tazzwara n 535 yella ujiniral abizenṭi Sliman ( Solomon s umeslay-nszen ) yelha d umennuɣ d yimaziɣen n Bizasina yeffɣen i wawal-nsen , ddan d yiqerra : Kusina , Isdilasas , Midisinas d Yurfutis . Ifareṣ Yudas tagnit akken ad yennaɣ mgal yiserdasen n Sliman yuwi yid-s 30 000 n yirgazen akken ad kecmen tamnaḍt n Numidya ad awḍen armi d Tigisi ( Ɛin lburǧ tura di Lezzayer ) yuwi yid-s aṭas n yimeḥbas . \n\nDi 534-535 yerbeḥ Sliman igrawliwen n Bizasina , ihi Yudas yuɣal d netta i d iswi-nsen amezzwaru . Yefka laman i wid ur nemmut ara di tegrawla agi iɛeddan , syin yebda amennuɣ d yiserdasen n Sliman yebdan keččmen deg Lewras \n\nYuẓ-d Sliman ɣer tgelda n Lewras , yuwi-d yid-s Masunas yebɣan ad d-yerr ttaṛ i baba-s d Urtayas yebɣan ad-d yerr ttar i yiman-is imi yeɛreḍ Yudas ad-as-yekkes tagelda s lemɛawna n ugellid nniḍen qqaren-as Mastiɣas , yenna-as i Yudas ad d-yeffeɣ i umennuɣ maca tuggdi tekcem s ulawen n yiserdasen-ines rewlen ɣef way-a teḥbes tuffɣa-agi , ikemmel amennuɣ uqbel 537 imi ffɣen yiserdasen i ufus-is di tefsut n 536\n\nYuɣal Yudas ɣer tegrawla di 537 mi yeddukel d Stutzas yiwen seg yimeqqranen yeffɣen i ufus n Sliman seg yiserdasen ibizenṭiyen , yeddukel d uɛdaw-ines aqdim Urtyas igelden iderman n umalu n Luras , maca yexser Stutzas di tgaluft n Skalas Bitiris ideg ur yettekki ara Yudas . Di 539 yuɣal-d Sliman i ubrid nniḍen s uɣawas amaynut yekcem ul n Luras yuwi idrimen d taklitin n Yudas , Yudas s yiman-is yejreḥ deg uḍar yxtar ad yettwanfu ɣer Muritanya i yegled umeddakel-is aqbur Mastiɣas \n\n05 n yiseggasen ardekkal lexsara-agi tekker tegrawla n yiderman n Bizasina , iɛedda Sliman ad t-yeḥbes maca tella d tin iǧehden , xesren yiserdasen-is lexsara meqqren sdat wid n uqerru n yiderman Antalas , Sliman s yiman-is dinna i yemmut\n\nDi taggara n 545 ifareṣ daɣen Yudas tagnit akken ad yennaɣ daɣen d umenkud abizenṭi yeddukel d Antalas d ugrawliw Laɣwatan yiwen n ugrawliw aẓar-ines n Yiwendaliyen qqaren-as Guntarik , magal ujiniral amanut id-ceyyeɛ Bizenṭa \" Jan Trujlita \" . Yerra Yudas d Kusina akked Guntarik ɣer umennuɣ di Qerṭaj ma d agrawliw amaziɣ Antalas yerra ɣer Bizasina yezszi-as yettnaɣ d wid yellan deg-s . Rebḥen xas akken yemmut Guntarik d aserdas Artabanis abizenṭi seg uẓar n Arminya it-yenɣan s lexdeɛ . Cwiṭ umbeɛd uɣalen-d yibizenṭiyen ɣer temdint \n\nDeg unebdu n 546 yexser Yudas sdat Jan Trujlita ur yezmir ara ad yerwel akken yexdem yakan ilaq ad yaɣ awal i wayen i as-qqaren di 548 yessexdem Jan iserdasen-is akken ad yerbeḥ wid n Abtalas d ugrawliw amaynut Karkasan . Di taggara n tudert-is yettwaxdeɛ Yudas nɣan-t yibizenṭiyen","num_words":657,"character_repetition_ratio":0.051,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.218,"stopwords_ratio":0.047,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":78448.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Kusina","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"kusina neɣ kutsinas ( s tegrigit taqburt Κουτζίνας ) d agrawliw amaziɣ yesɛan azal d ameqqran di ṭṭradat n umenkud abizenṭi mgal yiderman imaziɣen n Bizasina d Ṭrabels deg tasut tis 6 n tlalit Yurar di sin n yidisan yexdem tagrawla ɣef ucengu abizenṭi uqbel ad yuɣal d aḥbib-nsen yella gar wid irebḥen di tnegluft n uḥriq n Latara ɣer tama n Jan trojlita yeqqim ɣer yidis n umenkud armi it-yenɣa uqerru n yiserdasen amaynut Yuwan Rugatinus deg useggas n 563\n\nTudert \nKusina d bu sin n yiẓuran baba-s d amaziɣ ma d yemma-s d tarumanit . Di 533 yerlla ɣef uqerru n yimestrančiyen d tarbaɛt n yidewwasen neɣ nnefṣ-idewwasen izedɣen di Bizasina ( Tunes n wass-a ) \n\nMi yekker ṭṭrad awindali yella ɣer tama n yibizenṭiyen id-ikecmen d imaynuten ɣer Tefriqt , deg yiseggasen 534-535 mi teɣli tgelda tawindalit aṭas n yiderman imaziɣen iwalan ibizenṭiyen d acengu ur nemxallaf ɣef wid i t-id yezwaren . Yella Kusina ɣef uqerru n yigrawliwen ɣer tama n Isdilasas , Midisinas d Yurftis . Rebḥen yimaziɣen nɣan iqerra n yiserdasen Aygan d Rufan . Ɣas akken ; xesren sdat uqerru n yiserdasen \"Sliman\" di tefsut n 535 di tnegluft n wasif n Mummas d udrar n Burǧun . Terra tmara Kusina ad yaẓ ɣer wasif n Uris di temnaḍt n Numidya yuwi laman ɣer uqerru n yiderman Yudas . Maca deg useggas n 539 yexser Yudas sdat yibizenṭiyen yeffeɣ si Awras i yuɣalen teččur d lebruj d yiserdasen ur d-yettwabder ara Kusina mi kecmen s adrar-agi cukken yimusnawen n umezruy belli yestenfeɛ seg yibizenṭiyen .\n\nUr d-iban ara armi d 544 yettwabder-d deg yiwen n usefru am uqerru n wedrum yedduklen d yibizenṭiyen d aḥbib n Sliman . \n\nDi 544 xedmen yimaziɣen tagrawla i yeḥbes Sliman di Awras di 540 s mɣawla id-wweḍ ɣer Ṭrables sɣur Antalas d Bizasina tamurt-ines tanaṣlit . Ur s-yeɛǧib ara lḥal i Kusina ihi yella mgal tegrawla-agi ɣer tama tabizenṭit .\n\nDeg useggas n 544 ; yemmut Sliman di tnegluft n Silyum ɣef ufus n Antalas . Deg 545 yuɣal Kusina d Yudas ɣer yidis n antalas zzin-as i Qerṭaj tamanaɣt n yinizenṭiyen . Yemmeslay d uqerru n yiserdasen Aryubindus msefhamen akken ad t-yexdeɛ mi ara tebdu tnegluft akken mi ara yruḥ Antalas ad yezzi i Qerṭaj ad s-yesqiṭṭeɛ Kusina , yules Aryubindus aya i Guntarik yellazn d ameddakel n Antalas ihi akken ad yesɛu akud yenna-as i Ayerduninus ad yawi mmi-s n Kusina d ameḥbus ɣur-s , uqbel ad tebdu tnegluft yexdem Guntarik tagrawla iwumi ur yezmir Aryubindus yenɣa-t Guntarik yessers aḥkim is yeɛǧben maca di taggara yenɣa-t Artabanis imiren ibeddel daɣen Kusina tanilla-s yuɣal yeddukel yid-s akken ad afen Antalas \n\nDi tegrest n 546\/547 mi d-yekcem ujiniral amaynut Jan trujlita yella Kusina ɣer yidisan-is itekka d yimennuɣen-ines iɣeḍlen Antalas . Yefka-as Trujlita agaz meqqren . Deg unebdu n 547 yella Kusina akked Trujlita di ṭṭrad-is mgal yigraxwliwen n Ṭrabels ɣef uqerru-nsen Karkasan di tnegluft n Marta xesren yibizenṭiyen lexsara meqqren . Di tegrest n useggas-agi yennuɣ d uqerru amaziɣ yeddan ula d netta d yibizenṭiyen d \"Ifisdayas\" qrib yuɣal umennuɣ-nsen d ṭṭrad yellin maca Trujlita yeḥbes ccwel yeskecem-d iman-is gar-asen yessekfa amennuɣ . \n\nDi tefsut n 548 yella daɣen Kusina di tuffɣa tamaynut n Trujlita yella ɣef uqerru n 30000 n yirgazen amur ameqqran deg-sen d imaziɣen . Yelḥeq Kusina d kra n yiqerra imaziɣen nniḍen ad ḥebsen tagrawla daxel n yiserdasen ibizenṭiyen mebla ma tuɣal-d . Tagrawla-agi tekka-d seg userɣi n lqaɛa id-yuwi Antalas di tegrawla-ines . Lemɛawna n yimaziɣen ur nḥebbes teɛmed-as i trujlita ad yenher iserdasen i yimenɣi d Karkasan akked Antalas . Yurar Kusina urar meqqren di tnegluft n yiḥerqan n Katun , yekfan s rrbeḥ meqqren imi yemmut deg-s Karkasan . Tuwi-d tigawt-a lexsara n Antalas d yakk iqerra i mazal ddren yernu ur llin ara s ddaw leɛnata n Trujlita \n\nArdekal , yeqqim Kusina s ddaw leɛnaya n umenkud ttaken-as idrimen yal mi ara yaweḍ wakud ilaqen . Uɣalen ttwalint d ameddakel n yibizenṭiyen d netta akk i ḥemmlen aṭas . Ttwalint d netta i d udem n yimaziɣen n Numidya . Ɣas akken , i tmental ur d-nban yeḥbes Yuwan Rugatinus ajiniral amaynut n Tefriqt ɣef tikci n yidrimen , yenɣa Kusina mi d-yusa ad yessuter adrim-ines d ayen yesserfan arrzaaw-is xedmen tagrawxla ffɣen i ufus n Rugatinus .\n\ntamkerḍit \n\n Yves Modéran, « Cusina », Encyclopédie berbère, no 14,‎ 1er mars 2012 (lire en ligne, consulté le 12 octobre 2018)\n Yves Modéran, Les Maures et l’Afrique romaine (IVe-VIIe siècle), Rome, Publications de l’École française de Rome, coll. « Bibliothèque des Écoles françaises d’Athènes et de Rome », 22 mai 2013, 900 p. (ISBN 978-2-7283-1003-6, DOI 10.4000\/books.efr.1395, lire en ligne)\n (en) John Bagnell Bury, History of the Later Roman Empire : From the Death of Theodosius I to the Death of Justinian, vol. 2, Mineola, Dover Publications, Inc., 1958 (1re éd. 1923) (ISBN 0-486-20399-9)\n Pierre Maraval, Justinien, Le rêve d'un empire chrétien universel, Paris, Tallandier, 2016, 427 p. (ISBN 979-10-210-1642-2)\n (en) John Robert Martindale, Arnold Hugh Martin Jones et J. Morris (éditeur), The Prosopography of the Later Roman Empire, Volume III : A.D. 527–641, Cambridge, Cambridge University Press, 1992, 1626 p. (ISBN 978-0-521-20160-5, lire en ligne)","num_words":1188,"character_repetition_ratio":0.055,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.242,"stopwords_ratio":0.025,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":52083.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Karkasan","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Karkasan d aɣella amaziɣ n Yisfuras , yiwen seg yiderman imermadiyen yeddren di Ṭrabels itekkan deg tegrawliwin timaziɣin deg ugezdu n Brituryan n Tefriqt mgal ucengu abizenṭi deg tlemmast n tasut tis seddis . iban-d deg ubrid amezzwaru deg tira n Jan trujlita ɣef nnfaq deg tegrest n 546\/547 , mi xesren yiqerra imaziɣen meqqren akka am Antalas sdat yiserdasen ibizenṭiyen di tefsut n 547 , mi yemmut Laɣwatan Yerna ( isem-is Yerna anamek-is yerna at n Laɣwatan s umeslay n wassa aqerru n udrum n wat Laɣwatan iwumi qqaren daɣen Ilewwatiyen ( Lewata ) ) yejmeɛ Karkasan iderman imaziɣen yettwabḍan yuɣal d aɣella fella-sen . Mi yeccawer amẓur n ukafan n Amun , yuɣal ɣer umennuɣ yuwi asen-d lexsara meqqren di tnegluft n Marta \n\nDi tefsut n 548 , yennuɣ netta d Antalas akked Jan trujlita d uḥbib-is Kusina . Xedmen yiserdasen imaziɣen tagrawla meqqren ɣef Trujlita qqimen deg luḍa n Mummas . Yella Karkasan yebɣa ad yennaɣ d yiserdasen n Jan din din , imi yesɛa tabɣest d tumert i s-d yekkan s rrbeḥ n yilindi-nni . Maca yeǧǧa-d adeg i Antalas , i yxedmen awellay yettḥadaren akter , ad uɣalen ɣer deffir akken ad jebden iserdasen n ucengu ɣr daxel n tmurt , dɣa ad tent-err tmara ad aẓen ɣer sdat ad beɛden ɣef wanda i llan niqal , ad ɛeddin seg tmura yerɣan ( d timura i deg ulac la lmakla la aman kullec deg-s yerɣa ) akken ad ɛeyyun ad asen-iruḥ usirem . Xedmen yigrawliwen iwellayen n Antalas . Maca mi akken ggan igiṭunen deg luḍa n yigran n Katun , di Latara . xedmen tanegluft iqeɛden ideg ad mlilen udel s udem d yiserdasen n ucengu . deg yimenɣi ardekal wagi , rebḥen yibizenṭiyen d wid yeddan yidsen seg yimaziɣen , yemmut Karkasan di tnegluft d Trujlita i t-yenɣan s ufus-is","num_words":366,"character_repetition_ratio":0.055,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.215,"stopwords_ratio":0.027,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":141963.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%E1%B9%ACehran%20Taymz","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ṭehran Taymz d aɣmis n Iran yettmeslayen s tenglizit , yeldi di 1979 send Tagrawla tineslemt deg 1979 .","num_words":21,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.272,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":233710.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Munster%20%28%20lmanga%20%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Munster ( Monster anamek-is waɣzen ) d amanga i d yekkan si tmurt n Japun, yettwaru deg useggas n 1994\n\ntamacahut \nTbeddu tmacahut di turuft di taggara n tasut tis snat n tmerwin , di Lalman n usammer armi d taggara n tasut tis snat n tmerwin mi mlalent tid n usammer d umalu . Tbeddu tmacahut s umejjay meqqren Kinzu Tinma id-yusan si Japun akken ad yexdem deg usegnaf yettwasnen di Dusldrub , yexdem amahil-ines akken ilaq maca ur yesteɛfa ara wul-is imi yeẓra belli yemmut yiwen n urgaz igellil imi ur t-isejja ara , kksen-as nnuba-s fkan-tt i yiwen d ameṛkanti. Seg wassen yegmen ad isejji imuḍan-is s win id-yusan d amezzwaru mebla ma iwala anwa i d igellil anwa i d anesbaɣur . Yiwet n tikelt wwin-d ɣer usegnaf yiwen n uqcic tewet-it terṣaṣt deg uqerru-ines iheyya-d Kinzu akken ad t-isejji maca ḥebsen-t-id yimejjayen-nniḍen nnan-as ad yerr ɣer tzeqqa nniḍen akken ad isejji win iḥekmen tamdint umi yeḥbes-as wul-is yernu wagi d anaḍ seg unemhal s timmad-is . Maca Kinzu ur tɛedda ara fella-s , yugi ikemmel asejji n uqcic-nni . Akka cwiya wwin-d ɣer usegnaf weltma-s takniwt n yilemẓi-nni teṭṭef-itt lxelɛa qrib teslib teqqar kan : \"Neɣ!\" , ǧǧan-tt di texxamt weḥd-s . Ardekal yeẓra belli win iḥekmen tamdint yesselqef rran-d a&kk yimejjayen-nni ur n-lḥiq ara ad t-sejjin llum fella-s . Ma d anemhal yerfa armi d ayen yekkes-as amkan-is i Tinma yekkes-it si tmehla n usqamu n yicellaḥen ( chirurgiens ) , yekkes-as adrim i yefka ɣef unadi-ines di tujjya teǧǧa-t ula d tnexḍabt-ines ( yelli-s n unemhal-agi ) . Tinma qrib yeslib yerra ɣer texxamt n uqcic-nni ( isem-is Yuhan ) yettru ɣer taa-s yeqqar-as ulac d acu yexdem s leɣlaḍ d tinefsitin akk yernu d azref n Yuhan yerfa akter yeqqar-as d imejjayen-agi akked unemhal i ylaqen ad yemmten , yesla-as-d Yuhan yebɣa as-yerr ttaṛ ihi yenɣa imejjayen d unemhal-nni yerwel akked weltma-s imiren Tinma yella di ttbarna yesker yettru .\n\nMi tekfa twaɣit-a rran-as-d amkan-is i Tinma imi d netta i d amejjay uḥric gar-asen icukk deg-s umaswaḍ Runj maca imi ulac ttbut ladɣa imi yella deg uxxam-is yeskeṛ imiren . Mi ɛeddan yiseggasen ufan-d yimsulta imyercalen yettwanɣan , dinna mlan-d belli uqbel ṭẓa n yiseggasen mmuten yimawlan n Yuhan it-id yuwin seg uxxam n yigujilen , ttwanɣan ḥala netta d takniwt-is i yeddren . Tadyant tettabaɛ tayeḍ armi id-yufa Tinma belli d Yuhan i yenɣan imyercalen-agi , as d-ismekti Yuhan belli d netta i yenɣan anemhal-nni . Yuɣal tinma ixeddem axeddim n umaswaḍ kter n win n umejjay , yerwl seg usegnaf imi cukken deg-s ardekal lmut n yiwen n ufellaḥ . Yettidir s trewla seg lqanun irezzu si temdint ɣer tayeḍ armi id-yufa di taggara belli Yuhan yuḍen aṭṭan di tnefsit-is di yiwet n tfekka ( tin n Yuhan ) ttidirent snat n tnefsitin tinna-ines d tnefsit nniḍen d tin n weltma-s Anna i sin yid-sen eddren tudert qessiḥen deg Čikuslubakya deg uxxam n yigujilen Kinderheim 511 imi tteɛraḍen ad d-ssuffɣen imdanen ur n-ttḥulfu ur n-ttamen s talwit ad uɣalen akk akka am Hitler . D ayen id-ixelqen Monster .\n\nIwudam\n\nIwudam igejdanen \n\n Kinzu Tinma : (天馬 賢三, Tenma Kenzō) d anelmad deg tseddawit yusa-d seg Yapan akken ad yelmed tujjya n yisaren di Lalman n umalu , tawacult-is d talemmast ula d baba-s d amejjay ,mi yfukk ulmud-ines yexdem deg usegnaf n Aysler n Dusldrub yella d amezzwaru gar yimejjayen yeɛǧeb-as i unemhal Haynman it-yerran d aselway ɣef usqamu n yimejjayen ula d yelli texḍeb yid-s . D uḥric , iban-d wannecta mi yettnadi ɣef Yuhan . D amedyaz n wawal yessen amek ara yemmeslay ɣef way-a i yelha wassaɣ-is d yimeddukal-is d yimuḍan-ines . . \n\n Yuhan liyebert (ヨハン・リーベルト, Yohan Rīberuto) : d netta i d waɣzen i ɣef-d-ttmeslay tmacahut ssawalen-as Hitler wis sin , cciṭan d yismawen nniḍen . Yerra-t-id Tinma ɣer tudert imi yettwet s terṣaṣt deg uqerru . Iwala amejjay am baba-s . Yesɛa weltma-s takniwt . Yedder d waṭas n yimekwan aṭas n waculin it-id-yessekren , gar-asen tawacult ideg itewwet yid-sen s terṣast s aqerru . Targit-is d ad yili d argaz aneggaru ara yidiren dagi . Di taggara yeɛreḍ ad-ineɣ iman-is maca isellek-it-id Tinma wwint yimsulta s asegnaf-nsen tekfa tmacahut mi nwala usu-ines d ilem ṭṭaq n texxamt-is yeldi ; akken ad nefhem belli yerwel . \n\n Nina Fortner (ニナ・フォルトナー, Nina Forutonā) \/ Anna liyebert (アンナ・リーベルト, Anna Rīberuto) : d takniwt n Yuhan . Ḥal nettat i yselken seg txeṣṣart i yuɣen imawlan-is . Di tazzwara tban-d d taqcict yummreen d twacult-is maca tfaq belli tesɛa iḥricen seg umezruy-is i tettu . Mi terwel akked gma-s , terfed-itt twacult n \"Fortner\" yettidiren di Heidelberg ur neẓri ara timmad-is Anna Liyebert . Nettat d yiwet seg tnelmadin iḥercen nezzeh deg tseddawit n Heidelberg , texdem deg umsečči turar \"Aykidu\" . Tedder s tumert armi temlal d Yuhan deg umuliɣ-is wis 20 . Mi yenɣa imawlan itt-id irefden tegmen ad tetbeɛ . Temlal d Tinma i as-d-yemmeslayen fella-s , temmekta-d belli isem-is mačči d Nina maca tugi ad t-id-ini temmekta-d belli d nettat i yuwten Yuhan s rṣas imi yenɣa imawlan-nsen akken yexdem tura , ihi ilaq ad-err ttaṛ , tbeddel tnefsit-is tuɣal tewɛeṛ . Tfaq daɣen belli baba-s yella d aserdas i udabu n tmurt n Čikuslubakya , yemmut send talalit-is .Ma d yemma-s txeddem irmad deg tsertit . teched asmurḍes n Ruhenheim . Di taggara teffeɣ-d seg tseddawit tebɣa ad tuɣal d tamzerfut . \n\n Heynrich Rungi \"Lungi\" (ハインリッヒ・ルンゲ, Hainrikku Runge) : amaswaḍ Rungi d amnadi di BKA d netta yettnadin ɣef wid yenɣan anemhal d sin n yimejjayen . Icukk di Tinma . Di tazzwara iɣil belli Yuhan d asnulfu sɣur Tinma icukk daɣen belli Tinma d amuḍin bu snat n tnefsitin seg-s id-yennulfa Yuhan ; iceɣb-it Tinma yettabaɛ-it kan akken armi yeǧǧa tawacult-is ( tameṭṭut-is d yelli-s yellan s tadist ) . Leqdic-ines yerra yiwen seg wid i ycukk ad ineɣ-iman , d ayen yerran win yellan ɣef uqerru-ines ad yestixeṛ . Ardekal urɣu n tseddawit n Myunix yumen Tinma ifaq belli yella Yuhan-agi , yemlal-d Grimmer d Tinma yeḍleb-asen-d smaḥ.Di taggara yerza akked Jan Suk d Fritz Bardemann ɣer temḍelt n Grimmer . Yuweḍ-d lexbaṛ belli yeǧǧa leqdic n yiɣil n laman yiɣal d aselmad deg uɣerbaz n yimsulta . Yuɣal wassaɣ-is yelha akken tmeṭṭut-is d yelli-s.\n\n Diter (ディーター, Dītā) : d aqcic amecṭuḥ i yḥebsen abrid n Tenma . Deg temlilit-nsen tamezzwarut , yella Diter yettidir akked Hartmann . Ifaq Tenma diɣ Hartmann yekkat Diter armi qrib yettmettat akken ad yiǧhid ad yuɣal d aserdas . Yella yebɣa ad yessufeɣ Yuhan wis sin ɣef way-a i s-yexdem tudert akka am tin yellan di Kinderheim 511 . Ihi yuwi-t yid-s akken ad as-ibeddel tamuɣli-ines ɣer tudert . Yettargu ad yeffeɣ d amyurar n ddabex n uḍar , yeḍfer Tenma deg undi-ines ɣef Yuhan akken ur d-iteffeɣ ara d aceffar . Yemlal-d Nina iɛawen-itt akken ad mmekti amezruy-is , deg tdafut tis 33 yemlal-d aqcic yebɣan ad t-yesselzen akken ad ineɣ iman maca yugi yenna-s belli yebɣa ad yelmed riktiyin timaynutin .\n\n Iba Heinemann (エヴァ・ハイネマン, Eva Haineman?) : iba Heinemann d teanexḍabt n Tenma di tazzwara d yelli-s n unemhal Heinemann . Teǧǧa Tinma mi yugi ad isejji lmir , teɛreḍ ad tuɣal ɣur-s maca yugi , d ayen i tt-yesserfan . Tezweǧ aṭas n yiberdan maca leɛmer i thenna . Tḥuss i leḥzen, dɣa teɛreḍ zzehr-is d Tenma i ubrid nniḍen , maca yugi-tt i ubrid wis sin . Tuɣal d tasekranit si reffu tger-d ɣef Tinma timenɣiwt n baba-s ; tessen yiwen qqaren-as Martin , tḥemmel-it . Petr Capek d Baby bɣan ad s-kellxen i Martin wwin-t ɣer Frankfurt , yemmut mi ɛerḍen ad tt-nɣen , tegmen ad s-d-err ttaṛ , tsejja-d tanefsit-is ɣer Dr Reichwein , tufa-d axeddim ; yekkes-as reffu si Tenma\n\nIwudam nniḍen \n\n Anemhal Udu Heinemann (ウド・ハイネマン, Udo Haineman)\n\nD anemhal n usegnaf Eisler Memorial Hospital , yeɛǧeb-as Tenma , yessexdem tiḥerci n Tinma akken ad d-yawi imuḍan yefka-as yelli-s . Mi yugi Tenma ad isejji lmir akken liǧal n Yuhan yefka adeg-ines i Dr Boyer , yekkes-as yal asirem akken ad yimɣur ccan-is , yeɛreḍ ad s-ihudd tudert-is . Ufant-id yemmut s ssem iyellan s daxel n teḥlawatt i yečča daxel n texxamt n Yuhan Libert .\n\n Uttu Hekel\n\nD amakar yemlal-it-id Tenma . Leɛmer iɛawen Tenma deg unadi-ines ɣef Yuhan . Yeɛreḍ ad isellez Tenma akken ad yettu Yuhan yernu ad d-awin annect zemren seg yidrimen . Yuɣal d aḥbib n Diter .\n\n Ruber\n\nd yiwen seg warrac n Kinderheim 511. ulac da cu yezra seg umezruy-is , yettak-as Yuhan annaḍen n tmenɣiwt netta leɛmer i d-yenni ala .\n\n Franz Bonabarta\n\nFranz d amejjay n tnefsit , d amejjay n yiderwicen , itekka deg leqdic n \"ugrud aneblal\" . Yeɛreḍ ad ineɣ Yuhan maca yenɣa-t Ruber.\n\nArazen \nWWin xilla n warazen di Yapan deg yiseggasen n 1997 d 2001 d 2007.","num_words":2097,"character_repetition_ratio":0.031,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.23,"stopwords_ratio":0.047,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":30655.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Vinland%20Saga","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Vinland Saga (ヴィンランド・サガ, Vinrando Saga) d amanga n umezru yura-t mangaka Makoto Yukimura,\n\nAgzul \nYessexleḍ umaru iwudam n umezruy d kra n yiwudam id-yesnulfa seg wallaɣ-is . Vinland Saga d tamacahut n yiwen n yilemẓi seg tmurt n Island d Turfin Tursun . Aqcic-a d mmi-s n ugrawliw , tbeddel tudert mi t-nɣan yiceffaren n uɣella uḥric Askeladd sdat wallen-is .Yeččur-it uɣuccu yettargu ad d-yerr ttaṛ ad ineɣ win i yenɣan baba-s .\n\nd beqqu-agi n tririt n n ttaṛ i t-yerran ad itekki deg nnfaq n yidenmarkiyen mgal Langliz di tazwara n tasut tis mraw d yan , ttmeslayen-d akken iwata ɣef waṭas n yisental akka am wajjed , nnfaq ... yemla-d amek ttidiren wid i iḍur nnfaq\n\nTamacahut \nDeg 06 n yiseggasen imezzwura deg yila-s yedder Turfin deg talwit d twacult-is di taddart-is i yella ɣer yilel di tmurt n Island . Ass mi d-tewweḍ teflukt n ugdud n Jomsviking ɣer taddart-is , s ddaw n tmehla n uɣella Fluki i yeẓri belli baba-s Turs Snurisun ( Thors Snorrisson ) , yella d agrawliw d wawal ttagadent akk ugdud n Jomsvikings . Aneggaru a i yugin amennuɣɣ terrat tmara ad itekki d Fluki akken ad kecmen tmurt n Lingliz , yedda yid-s umeddakel-is Lef Eriksun (Leif Erikson) . Ihi yezger ilel akken ad yekcem lingliz. Ɣas akken icukk belli d Fluki i yebɣan ad t-yexdeɛ ; deg ubrid-nsen teḥbes-iten-id teflukt n yiflisen n yiwen qqaren-as Askeladd , s tḥerci yenɣa Turs , sdat wallen n Turfin i ykecmen taflukt n baba-s s tuffra ; yeggul-as i Askeladd belli ad t-ineɣ assa neɣ azekka iger-d iman-is ɣer trebbaɛ n yigrawliwen n Askeladd . \n\nKra n yiseggasen i yɛeddan , yuɣal turfin d iniɣi ur nesɛi ul , s tasmuḍi i yneqq icengu-ines , iswi-ines amezwaru d tirrin n ttaṛ. Imi yexdem deg tneglufin , yuwi-d rrbeḥ i Askeladd , iɛemmed-as uneggaru-a ad nnaɣen , maca am yal tikelt ur yelḥiq ara ad t-ineɣ . \n\nDeg useggas n 1013 tufa-d terbaɛt n Kra n Askeladd iman-is deg wul deg yimenɣi i ubadu n lɛerc n Denmark . Kra n yimalasen send aya , tennuɣ terbaɛt ɣer tama n yiserdasen unsiben idenmarkiyen ɣer tewwura n temdint n Lundun , i yettɛassa Turkil (Thorkell) ameqqran d yirgazen-is . D iɛeggalen seg ugdud n s Jomsvikings , i yennuɣen ɣer tama n uɛdaw aneglizi , akken ad nnaɣen akked yiɛeggalen seg ugdud-nsen i ten-yugaren tazmert . Iceyyeɛ Askeladd Turfinn akken ad d-yawi aqerru n Turkil , maca ur yelḥiq ladɣa imi Turklil d bu tfekka n waɣzen . Imi yezga ixetter tineglufin-ines ikemmel ugellid Sbin amezzwaru (Sven I) abrid-is yeǧǧa-d aseqqamu-ines i mmi-s ageldun Knut , yeḍra-d wayen ilaqen ad d-yeḍru : wwin-t yiserdasen ixeddmen d Turkill .\n\nMi yesla Askeladd lexbar-agi ixemmem akken iwata yufa-d belli ad yuɣal d anesbaɣur ma yerra-d ageldun ɣer teɣremt n baba-s , ihi yebda yettnadi fella-s , s tiḥerci-ines ufant-id yiserdasen n terbaɛt-is , imiren id-yufa Askeladd argaz ilmeẓi ifeclen d imsetḥi d amagad ur nezmir i nnfaq yetteffer s deffir n uzagur n uqeddac-is Ragnar ; d ayen ibaben , ur yezmir ara ad yuɣal d agellid , akken ad yizmir i yiserdasen n Turkil i ten-yugaren deg umḍan s wacḥal ; \n\nyesɛedda-d Askeladd tarbaɛt-is seg tmurt n yigaliyen , d tamurt-is tayemmat , anda id-yufa imeddukal ur t-nesnuzuy ; syin ɛeddand seg Gainsborough i yellan ddaw n tmehla n Danmark . \n\nYella zzehr-nsen d aberkan , imi teweḍ-d tegrest zik uqbel lawan-is . Dɣa terra tmara tarbaɛt ad tezger tamurt n yiɛdawen s nnig n wul . Ḥebsen cwiya deg yiwed n taddart ideg snegren akk imezdaɣ-is , deg usnebgat-nsen yenɣa Askeladd Ragnar akken ad yettkel Knut iman-is ad terr tmara ad iḥerrek iman-is imi yezga d tuffra s deffir n uqeddac-is ; deg usenger-nni teggra-d yiwet n temsedrart d tamuddirt temla-as-d i Turkil anda yettili Askeladd d yiserdasen-is . Mi ẓran belli ad d-ileḥḥu Turkill , kemmlen yiserdasen n Askeladd seg tikli-nsen . Imiren bdan kra n yiserdasen ɛeyyun deg wayen ixxeddem uɣella-nsen , uɣalen ttwalin tiktiwin-ines ur sint ara azal . Mi ten-id-ufan yiserdasen n Turkill , senzen Askeladd xedɛent nnan-as asen-d yefk ageldun akken ad t-ǧǧen d amuddir , yeǧǧa Askeladd ageldun ɣer Turfinn d Bjurn (Björn) d afus ayeffus amekdi n Askeladd , maca din din yuɣal Turfinn ɣer wansi id-yekka ; imi mazal yebɣa ad d-yerr ttaṛ yeǧǧa ageldun akked Bjurn ad t-iḥudd seg kra n wid iten-id yettabaɛen . Mi yelḥeq Turfinn Askeladd yufa Turkill akken yessenger akk iserdasen-nni i yellan akked Askeladd syin yeddan yid-s imi ur sen-yefki ara laman : \"amek ur txeddɛen ara yernu nutni sensen win ukkud ddren acḥal \" . Mi d-yemmekta Turfinn akk ayen is-yesselmed Askeladd yejreḥ Turkill bu tfekka n yilef ljerḥ meqqren yeqqar-as d netta kan i yesɛan azref akken ad ineɣ Askellad . Dagi i yessewhem Knut akk wid yellan , imi d-yessebgen iman-is ; iwala amennuɣ n Bjurn mi akken regglen , mi yessla i wawalen n umeksa arumi Willibald i yteddun yid-s yufa-d amek ara d-yeffeɣ d agellid bu tissas , yelḥeq ad yessemlil iserdasen n Turkill d Askelad s ddaw n leɛnaya-s i sin , yerra umbeɛd Askeelad d anesɣamu-ines deg tikli-ines aken ad yaweḍ s adabu . Ad t-yekkes i baba-s agellid Sbin .\n\nDi tazzwara n useggas n 1014 , yuweḍ-d ugeldun Knut ɣer \"Gainsborough\" , yid-s sin n yimsisan imaynuten yid-s . Ifaq baba-s din din mi d-kecmen belli ibeddel-d axemmem-ines yerra-d tagelda gar wallen-is . Yebda-d wurar n testratijiyin gar ubabat d mmi-s ; yenna-as Sbin i Knut ad mlilen di Yurk i deg ara yili udraw meqqren i usfuggel n unekcum n Lengliz , adraw-agi ad ilin deg-s akk yimeqqranen idenmarkiyen . Mgal yal tirǧin , deg udraw-agi i yekfa umennuɣ gar Sbin d Knut . Yenna-d Sbin sdat akk yinebgawen belli ad yesseɣli tamurt n yigaliyen s ddaw n leɛnaqya-s akken ad yesserfu Askeladd . Mi yeɛreḍ Askeladd ad s-ibeddel rray-is yenna-as Sbin belli ad isellek tamurt-is ma yuwi as-d aqerru n Knut . Sdat n sin lextyarat-agi yegmen ad yefk-iman-is akken ur tɣelli la tmurt-is la Knut , yezla agellid sdat wallen n akk wid yellan , yerra iman-is d ameslub . Turfinn ur nelli deg udraw-nni yuweḍ-it-id lexbar mi ywala inebgawen la d-regglen syin segzan-as-d tadyant dɣa iruḥ ad t-iɛiwen maca iɛeṭṭel . Akken ad iwali Knut yefka-as tiyita n lmut i Askeladd i yemmuten gar yifassen-is , qrib yeslib Turfinn mi yufa ssebba n tudert-is , tirrin n ttaṛ n baba-s truḥ akka gar wallen-is . Yeɛreḍ ad ineɣ Knut maca ḥensent-id , imiren yerra Knut iman-is d agellid , bdan akk a tellimen fella-s imi yenɣa aceffar am Askeladd , suffɣen Turfinn si teɣremt dɣa ur d-iban seg umezruy\n\n Ixef wis sin ( ark n waklan seg 8 ar 14 ) \n\nYezzi useggas d nnefs iban-d yiwen n wakli d anglizi qqaren-as Inyar , yufa-d belli yella yiwen qqaren-as Turfinn yeɛreḍ ad ineɣ Knut maca senzent deg ugadez n waklan i yiwen n adenmarki isem-is Ketil . Deg tebḥirt n uneggaru-a i yexdem Turfinn i ybeddlen mliḥ di ssifa yexdem di tfellaḥt . deg yiḍ yettargu tirga n dir seg tudert-is taqburt ; yebɣa ad yemmet iɛeyya di tudert . Ɛawnent-id yimeddukal-is : ameddakel-is Inyar , d sidi-s Ketil d baba-s n uneggaru-a Sberker , d tdukkli d taklit qqaren Arneyis i yḥemmel Inyar , yebna-d iman-is seg yilem , yeggul ad yeḥbes ccwal d wiyaḍ maca tigawin ....\n\nIwudam \n\n Turfin (トルフィン, Torufin)\n\n D ilemzi semmḍen , d awḥid iswi-ines di tudert d tirrin n ttaṛ n baba-s , yesɛa azal n 17 n yiseggasen deg yila-s . Ɣas akken yekreh Askeladd ; itekka di terbeɛt-is akken ad yizmir ad yennaɣ yid-s argaz s argaz ad yizmir di taggara ad t-ineɣ ad tesgunfu rruḥ n baba-s di talwit .Akken ad yesɛu azref i umennuɣ-agi ilaq ad yexdem akk ayen is-d-yessutur Askeladd , ladɣa timenɣiwin iweɛren di tneglufin-nsen . Dɣa yezga yettefeɣ-d yerbeḥ s lemɛawna n tḥerci n uɛdaw-is .\n Sɣur yemma-s Hilga , turfin d mmi-s n laṣel , imi d mmi-s n mmi-s n Sigbald (Sigvald ) aɣella meqqren n ugdud n Jomsvikings , ihi Turfinn d ayaw ameẓyan n Turkill ameqqran , aɣella ukud yennuɣ sin n yiberdan .\n l possède néanmoins toute son habileté au combat. Ɣas akken ur d-yuwi ara tiɣzi d tehri n baba-s , yuwi- Turfinn tazmert d tmussni di tneglufin , d ayen i yerran Askellad ad yettkel fella-s .\n\nDi taggara , Iwala Turfinn s wallen-is lmut n Askellad maca ur yelḥiq ara ad d-yerr ttaṛ n baba-s . Qrib yedderwec si reffu d leḥzen , teɛreḍ ad ineɣ agellid Knut maca ur yezmir ara . Ɣef tigawta-a , yuɣal d akli yenza deg ugadez i yiwen n unesbaɣur adenmarki qqaren-as Ketil. Yexdem Turfinn deg wakal n taddart n taddart n urgaz-agi akked yiwen n wakli anglizi , Inyar , i yuɣalen d ameddakel-is amezzwaru n ṣṣeḥ . Yuɣal urgaz ilemẓi ur yesɛi ara assaɣ akked yimenɣi mebla rreḥma , akken yella zik-nni . Mebla tamentilt i tudert , ifaq netta d yiman-s belli yuɣal d ilem ur yelli wacemmek la deg wul-is wala deg tidmi-s, yesteqsa iman-is ma mazal-it yeckunṭeḍ di tudert ma mazal yebɣa ad yidir . Maca mi yettɛeddi wakud cwiya cwiya s lemɛawna n yimeddukal-is ,yeggra-d ɣer bennu n yiman i ubrid nniḍen yeṭṭef abrid n talwit d tigin n yimenɣi d ccwal.\n\n Askeladd (アシェラッド, Asheraddo?)\n\n D nnefṣ adinmarki , nnefṣ agali , d mmi-s n yiwet n tgeldunt tagalit i yuwi yiwen n uɣella adenmarki yid-s , Askeladd yella ɣef uqerru n terbaɛt n yigrawliwen meẓẓiyet maca teǧhed mliḥ , texdem rrbeḥ meqqren imi aɣella-ines d uḥric yessen amek ara yesselḥu nnfaq. Send mraw n yiseggasen n tigaxin tigejdanin n tmacahut-agi , yeqbel ad ineɣ Turs , lbaba-s n Turfin , akka i tebda teqsiḍt .\n Sbegnent-id d yiwen seg yigrawliwen igerrzen di tmazrart , pyezmer ad ifiq i uɛdaw mi ara d-ilḥu . D uḥdiq , ilur yettɛeṭṭil ara deg usexdem n txida akked ad ikellex iɛdawen-is isem-is n tidet d : Lucius Artorius Castus.\n\nWali \n\n Munster ( lmanga )\n Death Note","num_words":2362,"character_repetition_ratio":0.038,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.228,"stopwords_ratio":0.061,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":33962.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Julya%20Uranya","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Julya Uranya (s tegrigit : Ιουλìα Ουρανìа, talatinit : Ivlia Urania) taella d tagellidt tamaziɣ deg tasut 1rut , d tameṭṭut n Beṭlimus mmi-s n Yuba II d Kliyubatra Silini II .\n\nTudert \nUranya tuɣal d tagellidt n tgelda n Muriṭanya , s zwaǧ-is d Baṭlimus .deg wazemz ur nettwassen ara , deg useggas n 38 tesɛa-d seg-s taqcict qqaren-as Drusilla.\n\nUranya tettwassen mi d-ufan isem-is di later deg Tefza deg tmurt n Lezzayer , imi imiren d Cercal ( Lezzayer ) i yella d tamanaɣt n muriṭanya ufan-d isem-is \" Julya Budina \" \n\nTagellidt Julya Uranya \n\nIsem n budina d isem n yiwet n taklit texdem ɣer Julya .\n\nFkan-d yimazranen snat n tmucuha ɣef yiẓuran n tmeṭṭut n Baṭlimus amuriṭani . Uranya tezmer ad tili d tameɛcuqt seg tṣeddart taneggarut . Uranya d isem i ttaken i tmeṭṭut i yḥemmel ugellid seg lḥarim-ines . Ahat win i t-id yuwin yella d aɛeggal deg useqqamu n ugellid amuriṭani .\n\nTamacahut nniḍen diɣ Uranya ahat tella d tageldunt taɛrabt seg twacult n yigelliden n Ḥums . Tawacult n yigelliden n Ḥums tella d tawacult igelden ɣef tgelda yettabaɛen irumaniyen deg ugezdu arumani n Surya i yellan imiren d yiwen seg tgeldatin tigejdanin deg utaram arumani .\n\nIsem-is \nUranya d isem aqdim i yebɣan ad yemmlen « lǧennet », « igenni » neɣ « Amaḍal » d isem aqdim agrigi mazal ttsemmin-yiss ar assa . Uranya, tella , deg wajjed agrigi aqbur , d yelli-s n Zeyus seg Mnimozind yelli-s n mmi-s mmi-s n mmi-s n Uranus. Isem n Urnya aẓar-is yekkka-d si Ḥumṣ. Sin autres n yigelliden \/ d lecyux n wajjed n Ḥumṣ sɛan isem n Uranus , d isem amalay n Uranus ; llan d : Uranyus Antunyus i ygelden seg 210 armi d 235 d Lusyus Julyus Aurelyus Sulbisyus Sibirus Uranyus Antunyus i ygelden seg 235 armi d 254. Macci ḥala nettat i wumi semman akka s yisem Uranya. D tagellidt d temyercalt n ugellid Fraɛtis wis ukkuz 4 tella tettusemma Tiya Uranya (Ɛectrut).","num_words":446,"character_repetition_ratio":0.049,"word_repetition_ratio":0.014,"special_characters_ratio":0.233,"stopwords_ratio":0.043,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":76504.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ba%E1%B9%ADlimus","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Baṭlimus (talatinit : Ptolemaeus, tagrigit : Πτολεμαῖος, Tifinaɣ ⴱⴰⵟⵍⵉⵎⵓⵙ ), ilull deg useggas n 1 uq.sidna Ɛisa., yegled seg 23 armi d lmut-is deg 40 ,deg Muretanya Baṭlimus d agellid aneggaru seg ccetla tamasilit n tgeldit n inumiden seg baba-s Yuba II ma seg yemmas Kliyubatra Silini II seg ccetla n yibeṭlimiyen( igelliden n Maṣer ) .\n\nS tuffɣiwin-is d yiserdasen-is , yessebgen-d Baṭlimus tiḥḥerci-ines d takdit-is akka am ugellid-amsaɣ n Ruma . D agellid yettwasnen i yqerben mliḥ ɣer ugdud-is amaziɣ , yunag di akk umenkud arumani , akka am teskendrit d Maṣer d Ṭelyan .\n\nTudert\n\nTawacult \n\nBaṭlimus d mmi-s n Yuba II (52 uq. Ɛ.-L .–23 um. Ɛ.-L.) d Kliyubatra Silini II (taqcict tawḥidt n Kliyubatra tis ṣa d Mark Antwan ). Baṭlimus ihi d argas yezɛan aẓar d yidles amaziɣ ( seg baba-s Yuba II d baba 1 ru ) agrigi seg yemma-s daɣen di taggara , arumani ( imi mmi-s d amenkad arumani Klud , Nirun d Kaliɣyula ).\n\nBaṭlimus ilul deg Qeyṣeriya , tamanaɣt n tgelda n Muretanya ( Cercal n wass-a di Lezzayer ) deg umenkud arumani . D isem n lejdud n yemma-s Silini , i d-yekkan si ccetla tabaṭlimusit i d-rran mi t-id-sɛa nettat d Yuba . \n\nBaṭlimus d yelli-s Drusilla tamueiṭanit lemden ɣer yiselmaden irumaniyen . Deg useggas n 19 , yefka-as baba-s leqdic yettcabin iwin n ugellid . Ukkuz n yiseggasen ardekal , yemmut Yuba wis II yuɣal Baṭlimus d agellid .\n\nTagelda-s \nMi yegled ,d nnefṣ-n uglad-is d baba-s Yuba II , Baṭlimus, akka am baba-s,iban-d d imseḥbiber ɣef taẓurit, ɣef tmussni, ɣef tira n yidlisen, daɣen ɣef waddal . Deg Legrig , rran-asen tajmilt i Yuba wis sin d mmi-s Baṭlimus s yisebdaden , xedmen-as i Baṭlimus asebdad akken ad rren tajmilt i tayri-ines i tɣuri d tira n yidlisen. Ula d netta yefka isebdaden-agi d araz i Akrubulis .Imezdaɣ n Atina rran-as tajmilt i netta d twacult-is acḥal d abrid , d ayen i d-yesbegnen aqader meqqen i sen-gan .\n\nDeg 17 , xedmen yiderma,n imaziɣen n yiǧituliyen d Leɣrament tagrawla meqqren imehl-itt Takfarinas akken ad teffeɣ tgelda-nsen i ufus n Ruma . Iɛum ṭṭrad tafriqt n ugafa merra : ttekkan ula d yiserdasen imaziɣen yellan zik d aklan n Baṭlimus . Ɣas akken yexdem ɣ kra n tuffɣiwin d yiserdasen-is maca iban-d Baṭlimus ur yecliɛara neɣ ur igir ara iman-is deg tegrawla . Yessuter-d ad yiǧhid akter unembaḍ arumani ɣef tefriqt n ugafa ad as-rnun daɣen i netta di ccan akken ad t-iɛiwen . Xesren yiǧitulen d Leɣrament di taggara deg useggas n 24. Rrbeḥ-agi n Baṭlimus d yirumaniyen tettwaxelleṣ akken ilaq lḥal : sin n yid yennuɣen xeṣren εtas n yidrimen d yiserdasen . Imi d-yuwi rrbɛh-agi yefka-as usqamu arumani araz , ḥesben-t d agellid-ameddakel unṣib .\n\nYezweǧ d Julya Uranya , umi yemmal-d umezruy belli nettat d tagrigit-tasurit , d taɛeyyalt deg twacult n yighelliden n Ḥumṣ.Yesɛa-d akken deg useggas 37-39 Drusilla ḥala nettat i d-yell-is i ɣ-d-yuwi umezruy .Tezweǧ d Anṭunyus Filiks , aɛessas n unẓul n wayen i wumi neqqar tura Falesṭin ( Israyel ) , deg 52.\n\nUfan-d tira deg Muriṭanya temmal-d belli Yuba II d Batlimus xedmen taẓallit tamenkadt ( d taẓallit xeddment yirumaniyen i yimenkaden -nsen i yemmuten ) akken i tt-xeddmen yirumaniyen ɣef rruḥ n jedd-is agellid HimṣalI , agellid aqdim n Numidya, d jedd-s si baba-s i Yuba II. Akken id -mmalent tira , Yezmer ad yili Baṭlimus yexdem taẓallit n yigelliden ɣef rruḥ-is netta uqbel ad yemmet, ila d i yimawlan-is ( akken i t-id yemla wajjed aqdim n yimaziɣen ) .Ufan-d tira yiwet i netta sfilliten ad timɣur tgelda-ines ma d tayeḍ sfilliten deg-s tazmert d sseḥa i Baṭlimus.\n\nLmut \n\nDeg 40, yeɛreḍ it-id umenkad Kaliɣyula ɣer Rumamaca yusem yerfa seg-s imi d-yelsa iselsa i t-yifen , widak-a mmalen-d belli d Baṭlimus i d amenkad mačči d Kaliɣyula ,ladɣa imi unnuɣ -nni ḥala amenkad i t-yettlusun , deg urar n yiǧelladen :yettwanɣa rnan tagelda-ines kmel ɣer Ruma .Ur neẓri ara anda yettwanɣa maca imazranen n was-a qqaren-d ahat di Lugdunum,anda yella Kaliɣyula imiren .\n\nUr iban ara d acu yerran Kaliɣyula ad yexdem annecta.Nnan-d yimazranen iqdimen belli d tismin n Kaliɣyula ɣef yinesbεuren , neɣ d leḥmla meqqren i yeɛa Baṭlimus deg nerɣ berra n tgelda-ines .\n\nMi yettwanɣa Baṭlimus, yekker-d yiwen seg waklan-is i yqedcen deg tɣerma-s , qqaren-as Aydmun ,yella iḥemmel mliḥ aggelid-ines, yegmen ad d-yerr ttaṛ , yexdem tagrawla n Muriṭanya ɣef Ruma. tagrawla-a tusa-d tewɛer ɣef yirumaniyen akka am tin n yiǧitulen d leɣrament , maca teɣli di taggara , imir tuɣal Muriṭanya tettwamhel seg ucengu arumani tettwafreq ɣef sin n yigudaz taṭenǧit d Tqayṣerit .","num_words":1093,"character_repetition_ratio":0.047,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.23,"stopwords_ratio":0.055,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":31803.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Dunatus%20Ma%C9%A3nus","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Dunatus Maɣnus neɣ ( Dunatus ameqqran ) ilul deg 270 yemmut deg 355 d ameksa amasiḥi amaziɣ yeffɣen i wawal n yibabaten imasiḥiyen ikatulikiyen yesnulfa-d abrid n liman d \" tadunatit \" wid i t-iḍefren qqaren-asen Idunatiyen .\n\nTudert-is \nIlul-d Duna ameqqren deg Negrin deg Tbessa , yella d ameksa n deg timezgida n taddart-is deg Negrin armi yuɣal d ameksa ameqqran deg Tefriqt n ugafa yettwassen s umennuɣ-is mgal ucengu arumani deg tallit i deg tella tmasiḥit tettwabḍa ɣef yiman-is , tebɛent akk wid yugin ad ilin yirumaniyen akka am Firmus d Ǧildun ( yeffeɣ seg tdunatit maca yuyal-d ɣur-s ) , yemmut deg 355 . Ur neẓri ara aṭas ɣef tudert-is n temẓi-s imi ruḥen akk yidlisen d tebratin-is , yettwabder-d i ubrid amezzwaru mi d yexdem tazɣent di tmezgida , imi iɛawed abellez i kra n yimasiḥiyen yeɣlin .\n\nTagrawla tadunatit \nTban-d tegrawla tadunatit mi tuɣal tmasiḥit d ajjed unṣib deg umenkud arumani , yessnulfa-d Dunatus abrid amaynut akken ad yessiweḍ tiɣri n yimaziɣen ɣer yirumaniyen , dɣa ḍefren-t yimaziɣen wa s deffir wagi akken ad fɣen i ucengu arumani , d ayen i as-yerran d taɣenlawt imi tettḥadar imaziɣen seg ccer n yiserdasen irumaniyen d yinesbaɣuren-nsen akked yibabbaten ikatulikiyen .\n\nSyin ixdem-d Dunatus tagrawla deg tmetti-ines , yeffeɣ seg tmasiḥit takatulikit i yebɣa Tyuduz ad t-yerr bessif ɣef yigduden-i yellan s ddaw n ucengu-ines , tuffɣa-agi tewwi-d imenɣi s yidammen gar tmezgida d yiserdasen n Rum akked yidunatiyen d yigrawliwen imesdurar i ykecmen deg tdunatit akken ad d-awin azref-nsen tkemmel tegrawla-agi armi d-wwḍen yiwindaliyen ɣer Tefriqt n ugafa deg useggas n 439 n tlalit . Yemhel Dunatus ɣer tama n kra n yimeksa d lecyux n tmasiḥit tagrawla nnan-d deg-s ala ! ala i ucengu arumani , tettusemma s tegrawla n Dunatus neɣ tagrawla tadunatit.\n\nIhi Dunatus yella yessawal i ubrid amaynut yettaken azref i akk imdanen , yessawal i lemɛawna n wid yenḥafen ur yettamen s win iḥekkmen anagar Illu i ɣ-d-ixelqen , yessawel i yimaziɣen akken ad ssufɣen akk imaziɣen irumaniyen inesbaɣren sg tmura-nsen .\n\nTettwattbeɛ tdunatit deg akk igudaz d tgeldatin timaziɣin ( ula d tid yellan berra n leḥkem arumani ) ladɣa deg ugadez n Numidya d Afrika i deg sserɣayen timezgida , ixxamen , igran n yinesbayuren\n\nTettwafreq tdunatit ɣer sin n yiḥricen : aḥric yessexdamen ajjed i yiman-is , wigi d aklan imaziɣen ttakren sqiṭṭaɛen i medden akken ad awin adrim , d uḥric nniḍen i mazal yeṭṭef deg tterbya-nsen ttamnen s Yillu , melmi id-ufan arumani ad bdun asqerdec yid-s .\n\nNnulfan-d imiren kra n yiserdasen iǧehden bɣan ad skecmen akk imasiḥiyen ɣer wajjed-nsen , imaren idunatiyen llan d aklan kan , ssawalen akken ad uɣalen akk medden kif kif-iten ulac anesbaɣur d igellil , maca uɣalen d iceffaren yernu d imakaren , ffɣen ula d i Rebbi , d ayen yessisehlen i yiserdasen irumaniyen ad ten-id-afen . Ma d idunatiyen n tidet llan sɛan leɛqel , amur ameqqran deg-sen d arraw n yimaziɣen mačči d aklan , ǧehden yernu ḥercen ttraǧun melmi ara rnun aɛdaw-nsen , llan ttargun tilelli ssawalen-as s deffir n yisem n \"wajjed\"\n\nReffu-agi d acengu arumani i t-id-yuwin imi anda tella tudert ksen-tt\n\nDagi i ɣ-d-iban belli tadunatit d mm snat n yiḥricen : win n yirebraben d yimakaren d win n yideyyaniyen ileḥḥun s ttawil tessen amek ara tennaɣ d yirumaniyen , ssawalen akken ad yili unesbaɣur d gma-s n yigellil tella-d sdat n wid yukren tamurt d yimezdaɣ-is . Ibabaten Ikatuliken sxedmen ajjed ula d nutni akken ad-asen kksen i yimaziɣen iderimen , ixxamen , rraan-ten d aklan war-leqdic d war-axxam yettnadin ɣef uɣrum , d ayen id-yessurwen Tagrawla n yidewaren , i yessawlen i uḥbas n tmuḥqranit maca irumaniyen hubben akken ad sseḥbibren ɣef wayen ukren seg Tmazɣa , yella uɣesṭin d netta i d-yettmeslayen fella-sen , mgal yidunatiyen , yessarem tilelli d teɣdemt . \n\nTagrawla tadunatit tuɣal tesɛa imesli di Ruma ihi tceyyeɛ-d iserdasen yezlan yal adunati id-ufan deg ubrid-nsen ukren tamurt fkan timezgida i yibabaten ikatulikiyen\n\nTadunatit ardekal Dunatus \nYettwanfa dunatus deg 347 ɣer Turuft i deg yemmut deg 355 . Mi yemmut tella tmezgida tadunatit d tamezzwarut deg tefriqt ugafa maca yessuḍen-itt ufraq gar yirebraben d yideyaniyen , daɣen tamezgida takatulikit yettaɛraḍen ad tuɣal d tamezzwarut ad tessemlil Tafriqt n ugafa s ddaw-as .\n\nAmezruy n Lezzayer","num_words":908,"character_repetition_ratio":0.056,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.205,"stopwords_ratio":0.033,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":58523.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Dasin%20welt%20ihma","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Dasin Welt ihma ( s Tifinaɣ ⴷⴰⵙⵉⵏ ⵡⴻⵍⵜ ⵉⵀⵎⴰ) ( 1873 – 1933 t) d tageldunt tatergit , d wetma-s n umnukal Axmuk aq Ihma d nanna-s n umnukal Axmuk Bay d umnukal Musa Laxmuk d yelli-s n nanna-s n umnukal yettwasnen Musa aq amasten . Yemma-s n nna Tihet welt Hedyuwi , ulsen-d fella-s yitergiyen d yirumyen tamacahut-is .\n\nTudert \n\nDasin welt Ihma ( Dasin yelli-s n Ihma ) qqaren-as daɣen welt Aṭbel ( anamek-is yelli-s n ugedun ) qqaren-as daɣen tageldunt m yisefra tlul deg tmurt n yitergiyen deg useggas n 1873 , deg Uhaggar tella seg yiwet n twacult tesɛa ccan d ameqqren gar yimucaɣ , telmed tiyita ɣef Imzad , tessen ad texdem kra n yisefra win i as-yeslan yeqqim d ameḥbus gar wawalen-is ur yezmir ad yettu isefra-ines , ttwasnen yisefra-ines gar yimucaɣ akken ttwasnn yisefra n Si Muḥend U Mḥend deg tmurt n Leqbayel , nnan-d fella-s d tafulkayt tewwi-d zzin-is seg yemma-s Tihit welt Heyudwi . Yura-d fella-s ugerram De Fuku , yessuqel-d kra seg yisefra-s ɣer tefransist , ula d nettat tenna fella-s ass mi yemmut \" Sḥassfeɣ imi ad yeggri yiwen n urgaz yelhan am umrabeḍ ( tebɣa ad ini De fuku ) deg tmest \" imi tɣil ad yuɣal ad yekcem deg tneslemt send lmut-is . Uqbel ad tecnu ɣef imzad-ine tetteffer i 03 n wussan syin ad suffeɣ isefra-s ɣef ( tayri , tudert ...)\n\nTazɣent n zzwaǧ-ines \nXeḍben-d akk ilmeẓyen n Uhaggar win yettwasnen d Musa aq amasten ( uqbel ad yuɣal d amnukal ) , tezweǧ d yiwen n yilemẓi ur yesɛi adrim i sɛan maca yesɛa aẓar-is yelha maca mačči am winna n Musa qqaren-as Aflan aq Alemti ( kra nnan-d aq Dua ) ; rfan akk yilmeẓyen n Aheggar imi Dasin tucbiḥt textar yiwen s ddaw-atsen deg wazal d udrim , ihi nnan-d belli yal alɣem ara yeffɣen i usfuggel n tmeɣra-agi ad yemmzel , zlan alɣem n Aflan maca di taggara qeblen s zzwaǧ-agi imi ulac awal s nnig n win n Dasin uggaden ad ten-id-awi deg yisefra-s s yimzad-is , imiren qeblen akk s wayen yextar wul-is . Turew-d Dasin seg Aflan yiwen n uqcic yettwanen nezzeh gar yimuhaɣ isem-is Musa aq Aflan .\n\nTayri-s d Musa aq Amastan \nMusa yella iḥemmel dasin seg wul-is si zik , ɣas akken nettat tella ur tettḥulfu ara s tayri ɣur-s imi nettat telha-d kan d imzad-ines , arraw n yitergiyen itt-yesnen llan akk bɣan-tt ladɣa amnukal Musa aq Amastan i yellan yerɣa fella-s , maca nettat tella dayen tega leqrar-is tegmen ad taɣ Aflan , imiren Musa iruḥ ɣer nnfaq meqqar ad yemmet ad yettu tayri-ines , 8 n yiseggasen i yɛeddan mi d-yuɣal , yufa Dasin tebra , imi aflantuwi-as tmeṭṭut-nniḍen ul-is , imiren Musa yebda yettaru-as tibrati , Dasin tella tettarra-as-d d yimzad-is\n\nTibratin n Dasin d Musa \nMusa yura-d af Dasin : d imesli n tnezruft d titrit d tasedda \" nettat tella tettarra-as taqqar-as izem , agellid n tayri.........\n\nDasin d imzad-is \nMi temmut Dasin deg useggas n 1933 , tella mazal-itt tekkat Imzad ; tenna fella-s : Imzad d gma ur d-uriw yemma .","num_words":662,"character_repetition_ratio":0.045,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.244,"stopwords_ratio":0.068,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":46709.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Mu%E1%B8%A5emmed%20Waw%20Tegidda%20Kawsen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Kawsen Ag Geda (1880–1919) Yella d aheggar atergi d ugrawliw meqqren . Ilul deg 1880 ɣer tama n Tamazlaɣt deg yidurar n Ayer ( Niǧer amaynut ) , Kawsen yekka-d seg udrum n Ikazkazan amaziɣ , d adrum meẓẓiyen deg teddukli n Kel Awey , yexdem tagrawla mgal ucengu afransis i d-iskecmen iman-is deg yidurar n Ayer deg Nijer , deg 1916-17 . Ardekal ɣelluy-ines . Yerra Kawsen ɣer ugafa ; yettwaṭṭef yettwaxnaq seg yiserdasen iɣelnawen deg Murzuq , Libya .\n\nTawacult \nIlul-d deg twacult n Yikazkazen n udrum n wuru atergi deg ( Yidurar n Ayer ) n wass-agi deg ugafa n Nijer , ur neẓri ara adeg swa swa . Gma-s Muxtaṛ Kudugu yella d aɣella wis sin deg akk tudert-is , yedder kan yiwen n useggas ardekal lmut-is , yemmut deg tnegluft mgal Tubu d Fula deg tselṭanit n Damagram .\n\nTagrawla mgal Fransa \n \nYella itekka ɣer ṭariqa tasnusit taṣufit tineslemt yugin anekcum afransis , yexdem aṭas n tneglufi,n mgal acengu deg Nijer d Čad maca amur ameqqran deg-sent ur wwiḍent ara ɣer yiswi-nsent ; seg 1909 , yexser deg 1910 ihi yerra ɣer umalu n Sudan deg \"Darfur\" , syin yerra ɣer Fezzan ( deg unẓul n Libya , d agaz n tezmert n yisnusiyen ) Kawsen yemhel idermal isnusiyen war-ixxamen ( kra ur llin ara d itergiyen ) i yḍefren tasnusit .\n\nSyin , deg 1914 tessawel ṭṭriqa tesnusit ɣer Lǧihad mgal ucengu afransis . Deg 1916 , bdann yiserdasen i yemhel Kawsen amennuɣ d unekcum ɣer kra n temdinin deg yidurar n Ayer . S lemɛawna n selṭan n Agadiz , zzin-as-d i temnaḍin i kecmen yirumyen deg yidurar n Ayer deg 17 duǧember 1916 , gar-asent Ingall , Assudi d Awedras ayen i yettwasnen ass-agi s ugafa n Nijer , leḥqen ad ssufɣen acengu syinna ṭṭfen tamehla i kraḍ n wayyuren\n\nLexsara d lmut \nDeg 03 meɣres 1917 kecmen yirumyen s umḍan meqqren n yiserdasen seg unẓul seg temdint n Zinder ɣer Agadiz ; uɣalen-d yiserdasen ɣer Tibesti , kecmen yifransisen d temdinin tiɣelnawin armi yeffeɣ seg Nijer yuweḍ ɣer Fezzan . Dinna ṭṭfent kra n yiserdasen iɣelnawen n Murzuq i ykerhen tasnusit , xenqen-t armi d lmut\n\nAwal n taggara \nAss-a itergiyen iɣelnaẓriyen ttwalin Kawsen d asaḍ , isem-is yettunefk aṭas i yitergiyen . Mazal ccfawat n tegrawla , d tmenɣiwin id-yekkan ardekal-ines d timuddirin deg wallaɣen n yitergiyen , ttwalin tagrawla-agi d aḥric seg usaru meqqren n umennuɣ ilmend n tiwin n tlelli seg ucengu , kra nniḍen ttawlin asaru-agi ur yekfi ara imi mazal ibaduten iwakuden ur wwin ara tilelli deg Nijer d yinurag-is . \n\nNezmer ad nessers tagrawla n Kawsen deg umezruy aɣezzfan n umennuɣ atergi mgal ccetlat n Sungay d Lhusa deg unẓul n uneẓruf ameqqran , ahat amennuɣ yebdan seg unekcum n umenkud n Sungay ɣer Agadiz deg 1500 AT , neɣ daɣen deg tarziwin timezzwura n yitergiyen ɣer unẓul n yidurar n Ayer seg tasus tis 11 ɣer tasut tis 13 AT . Kemlen yimennuɣen seg timunent , deg tegrawliwin titergiyin deg udrar n yifuɣas deg Mali 1963-64 , tidyanin n yiseggasen n 1990 deg Mali n Nijer , d tedyanin timaynutin yebdan deg tlemmast n yiseggasen n-2000 ( wali aɣewwiɣ wis sin n yitergiyen ) .\nTilalliyin n 1880","num_words":671,"character_repetition_ratio":0.056,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.239,"stopwords_ratio":0.024,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":135650.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Gulussa","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Articles with short description\nShort description matches Wikidata\nGulussa yella d aqcic aɣerfan wis sin n ugellid Masensen . gulussa yuɣal d agellid n Numidya ɣer tama n watmaten-is deg 148 ST yeṭṭef aḥric meẓẓiyen seg tgelda yettwaferqen gar kraḍ n watmaten .\n\nTudert \nDeg 148 ST , mi yḥulfa Masensen s lmut-is , yemmeslay d Skibyu Aymilyanus amek ara ferqen tamurt .\n\nYerra-d yiwen n unsay aqbur ɣer ugdud n Libu imi yefreq anbaḍ gar kraḍ n yimdanen , yesteɛref Skibyu yis-sen , kraḍ n warrac uɣalen d igelliden : Makawsen , Gulussa d Mastenbaɛl . Tettwafreq tgelda gar kraḍ n yigeldunen . Makawsen , amenzu yeṭṭef tamehla , i netta i wumi yefka Masensen taxatemt-is s wunnuɣ n Abizar , i yellan d azamul n tezmert . Gulussa yenbeḍ iserdasen . Ma d Mastenbaɛl , i ɣefd-nnan belli yemmeslay tagrigit , yettunefka-as leqdic n teɣdemt d wassaɣen akked yiqerra n yiderman yeddan yid-sen .\n\nNnfaq d yiqertajiyen \nGulussa yesɛa tamussni meqqren ɣef nnfaq . Imi yelḥeq-d amennuɣ d yiqerṭajiyen . Di tefsut n 150 ST , yefteḥ netta d Makawsen asɣamu yettɣimi deg-s yimceyyeɛ anumidi . Maca iqerṭajiyen , yerfan seg masensen i asen-yekksen aṭas n temnaḍin , ugin ad gen adiwenni , macci kan d annecta , gan amek ara nɣen igeldunen mi d-uɣalen seg Qerṭaj . Tefka tigawt-agi n yiqerṭajiyen azref i yinumidiyen akken d nnaɣen d yiqerṭajiyen ɣef temdint n Uskurba .Yeqqim umennuɣ-a d tamentilt ɣer Rum akken ad d-sekcem iman-is ɣer tefriqt n ugafa . Itekka Gulussa d yiserdasen-is deg tnegluft n Qerṭaj (148 St )\n\nTudert n tewser \nArdekal nnfaq n 148 St ulac d acu i nesla ɣef Gulussa d Mastenbaɛl . Ur nessin melmi i mmuten neɣ akud n taggara n unbaḍ bu kraḍ n yigelliden . Nezmer ad nɣer seg tira ɣef uẓekka n Masensen belli deg 139 ST Makawsen yegled i yiman-is kan Numidya .","num_words":379,"character_repetition_ratio":0.061,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.223,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":120269.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ibn%20al-Xettab","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Samir Saleḥ Ɛebdella Al Suwaylim ( s taɛrabt سالم صالح عبد 14 , الله السويلم yebrir 1963 neɣ1969 -20 meɣres 2002 ) yettwassen aṭas s yisem n Ibn al-Xettab ( qqaren-as daɣen amir xettab , anamek-is agellid Xettab , aɣella Xettab neɣ aqerru Xettab ) , ilul-d deg tgelda tasaɛudit taɛrabt , d amǧahed i ytekkan deg ṭṭrad acicani wis sin .\n\nTmmad n tidet n Xettab ur twaleknent ara , mazal wid icukken deg-sent xas akka yemmut , mi d yemmeslay gma-s i uɣmis . Yemmut deg 20 meɣres 2002 imi ymass tabrat yesɛan ssem , i sd-rran seg leqdic n laman arusi .\n\nNnan-d fella-s belli yetbeɛ lǧihad asalafi , tamussni-agi i yesɛa aṭas deg umaḍal ineslem imi yezzi-d waṭas n tmura-nsen , ilul deg Suɛudiya , yennuɣ deg Afɣanistan , Ṭajikstan d Daɣistan di taggara deg Cican , yernu daɣen imi yemmeslay aṭas n tutlayin : taɛrabt, tarusit , tanglizit , tafarsit , tacicanit , tabectunit d tkurdit dɣa yeqreb ɣer wulawen n yimezdaɣ imi yettmeslayasen s tutlayin-nsen , d annecta i yesseḥman idammen n yimǧuhad akken ad dduklen yid-s , yella daɣen yessen asexdem n wallalen imaynuten yessexdem-iten i usellez n yimǧuhad .\n\ntudert\n\ntudert n temẓi \nIlul-d Xettab s yisem n Samir ibn Saleḥ al-Sawylim deg Ɛerɛar , Suɛudiya , itekka ɣer udrum n Suwaylim , d adrum war-axxam yellan deg umalu n ugafa n Suɛudiya tella daɣen deg unẓul n Urdun , ardekal Xettab yuɣal iteddu gar snat n tmura-agi melmi i yebɣa .\n\nseg wansi id-yekka Xettab d asasten meqqren , kra nnan-d belli aseggas n tlalit-is d 1963 deg Urdun daɣen yettusemma deg tlalit-is s yisem n Ḥabib Ɛeb-Rreḥman Ibn al-Xettab , daɣen qqaren-d belli yemma-s d tasurit taterkmanit .\n\nYettwaglem-d am unelmad iḥercen mliḥ , yuwi-d 94 seg twines deg yikayaden n tsenawit , yella yebɣa ad ikemmel ulmud-is deg tseddawiyin n yiwunak yedduklen , xas akken iḥemmel ibidyuten tinselmin , macci akka am watmaten-is ur necliɛ deg tikti tineslemt , sawalen-as Xettab ɣef yisem n lxalifa wis sin deg tneslemt Ɛumar IIbn el Xettab . Yeṭṭef aɣara mi yella yettnaɣ deg Afɣanistan , i yebdan deg 1987 , deg leɛmer n 17 n yiseggasen , mi ytekka d wafɣanen iɛraben mgal taddukli tasubyitit .\n\nAsya talemmast d lbelqan \nMi yesɛa 17 n yiseggasen deg yila-s , yeǧǧa xettab suɛudiya akken ad itekki deg yimenɣi mgal tadukli tasubyitit mi kecmen yisubyitiyen Afɣanistan . Deg wakud-agi dinna iḥuza afus-is ayeffus ruḥen-as aṭas n yiḍudan ardekal aṭerḍeq n yiwet n lbumba . Yesseḥla Xettab iman-is s yiman-is imi yerra tamment ɣef lǧerḥ-nni .\n\nXettab , yella d aɣella n terbaɛt tineslemt izegren timura , medden akk steɛrifen belli yedder seg 1989 armi d 1994 deg afɣanistan yernu yeẓra-d Usama ben Laden . Di meɣres 1994 , yuweḍ-d Xettab ɣer Afɣanistan yesselmed imenɣi i yemǧuhad deg yigiṭunen n uwanek n Xust . Yuɣal-d daɣen ɣer Afɣanistan akked terbaɛt tamezzwarut n yiserdasen icicaniyen deg mayyu 1994 . Xettab yesselmed aṭas deg Afɣanistan yesɛa aṭas n wassaɣen d laqaɛida . Aṭas n twinsat n yicicaniyen lemden deg yigiṭunen n lqaɛida amennuɣ deg Afɣanistan .\n\nNna-d yiɣbula n Arminya belli deg 1992 yella d yiwen seg waṭas n yicicaniyen id-yeggren iman-nsen i yimenɣi ɣer tama n Azebijan deg temnaḍt n Nagurnu-Karabax , ideg yeẓra Camil Basayib . Maca , tanɣelfa tazebijanit n uḥuddu tenker tallit n Xettab deg yimenɣi amezzwaru ɣef nagurnu Karabax .\n\nSeg 1993 ar 1995 , yerra Xettab ɣer Ṭajikistan akken ad yeddukel d terbaɛin tinselmit i ytekkan deg nfaq n daxel aṭajiki . Send tiǧǧin n Ṭajikistan deg 1994 , yefka-as xettab i Ɛebdelkarim Xeḍr awtul-ines , i ysemma din din Xettab .\n\nDeg temlilit , yenna-d xettab yiwet n tikelt belli itekka deg nnfaq n Lbusna . Nezmer ad naf awalen agi deg yiwet n temlilit i texdem BBC deg 2004 The Smell of Paradise , ideg ur d-yenni ara d acu yexdem deg tmurt--nni mi yella yettnaɣ yid-s .\n\nNnfaq acicani amezzwaru \nAkken id-yulles gma-s n Xettab , yesla i ubrid amezzwaru ɣef yimenɣi di Cican deg tiliẓri tafɣanit deg 1995 ; deg useggas-nni , yekcem Cican yerra iman-is d aneɣmas deg tiliẓri . Yella d netta i yxeddmen tibidyutin ɣef yigrawliwen n Cican mi xeddmen leqdic-nsen , akken ad d-yerbeḥ ulawen n wid i t-yettwalin ad as-fken idrimen neɣ ad d-asen s timmad-nsen ɣer yimenɣi deg Cican , netta s yiman-is yuɣal yettwassen mliḥ deg 1996 mi d-yessugen s yiman-is asṭerḍeq-ines n yiwet n tmacint tarusit deg Catuy . Macci aṭas seg mi d-yuweḍ yuɣ yiwet n tmeṭṭut seg ccetla n Lak n Daɣistan , d weltma-s n Nadir Xacilyeb , yiwen yessawalen ɣer unbaḍ n ccariɛa tineslemt , yernu d aɣella n tiddukla n yinselmen n Rusya , i ywala d abrid akken ad yuɣal yimenɣi ɣef timunent n Cican yettwassen deg umaḍal kamel .\n\nDeg yimenɣi acicani amezzwaru , itekka Xettab deg yimenɣi mgal yirusiyen , yexdem am wassaɣ n tifkin n yidrimen gar yinselmen n berra n Cican d wid n daxel-is . Akken ad yeggri laman deg yidrimen i asen-yettunefkan daɣen akken ad taweḍ tebrat n tegrawla , yella yeteddu akked yiwen n yimsuggen \" cameraman \" .\n\ntarbaɛt i yettenbaḍ texdem aṭas n twaɣiyin i yiserdasen irusiyen tesseṛwa-asen lemṛar deg yidurar n Cican . Tigawt-is tamenzut tella deg tuber n 1995 imi yeḥbes yiwet n terbaɛt yesɛan 47 n yiserdasen irusiyen . Xettab yettwassen aṭas yuwi*-d karuh seg Rrus imi yeɣḍel tamacint meqqren yettawin leslaḥ di yebrir 1996 deg Yarismadi ɣer tama n Catuy , i deg yenɣa 100 n yiserdasen ihudd akken snat neɣ kraḍ n tkeryas meqqren . deg temlilit nniḍen ɣer tama n Bedeno , yenɣa akter n 28 n yiserdasen irusiyen .\n\nMi yettkemmil nnfaq , yuɣal Camil Basayeb d ameddakel-is i yqerben ɣer wul-is . Yeddukel daɣen akked Zelimxan Yandarbiyeb i yefkan i Xettab sin n warazen ɛlayen meqqren deg yiserdasen n Cican , araz n nnif d waraz n ugrawliw bu tebɣest , yessuli-t ɣer wadeg n ujiniral .\n\nYenna-d uɣella acicani i yettusemman Smaɛilub amek i asen-yeqqar Xettab belli ilaq ad ṭṭfen reffu-nsen , yeqqar-asen ssurat seg udlis n tira n Leqran , imi deg taggara n nnfaq llan bɣan yicicaniyen ad wten s rṣas yal win i ysenzen tamurt .\n\nCican \nMi tyekfa ṭṭrad , Xettab , i ɣef-yettnadi linterbul i wumi d-suter Rusya anadi-agi , yuɣal d yiwen seg yigeldunen n nnfaq meqqren , yernu d aɣella n yimǧuhad iɛraben n Cican , d tarbaɛt mm leslaḥ-ines weḥd-s tesɛa igrawliwen iɛraben iterkiyen d kra n yigrawliwen seg berra n Cican id-yusan akken ad ttekin deg ṭṭrad . Yexdem azeṭṭa n yigiṭnen n uselmed i yiserdasen deg yidurar n tgduda macci kan icicanen maca ula d wid id-yekkan seg lquqaz d Asya talemmast .\n\nDeg 22 duǧember 1997 , ardekal yiwen n useggas ɣef uxdam n umsefhem n Xasab-Yurt i yekfan ṭṭrad amenzu n Cican , imǧuhad iɛraben d terbaɛt n yigrawliwen idaɣistaniyen ɣeḍlen tabrigadt tis 136 d uḥric wis 58 n yiserdasen irusiyen deg Byunaksk , Daɣistan .\n\nNnfaq di Daɣistan \nDeg 1998 , ɣer tama n Camil basayib , Xettab yesnulfa-d Muzhil ul Shura n tiddukla n yimǧuhad ( asqamu n yigrawliwen yettubarken yedduklen ), asqamu n temlilit n yimezdaɣ n Daɣistan d Ičkinya , d ugraw ineslem bu leqdic meqqren ( SPIR - tam : GNLM ) , d ukabar ineslem . Tarbaɛt n uḥraz n laman izegren timura ( IIPB - tam : RḤLZT ) ( yettwasnen daɣen s yiserdasen i yqeddcen i uḥraz n laman n yinselmen ) d terbaɛt n tlawin ineqqen iman-nsent s uṭerḍeq n lbumbat , lkatiba yeḥwaǧ awal amaziɣ Riyadus-Salixin n unadi d usexseṛ yettabaɛen imeɣnasen ( ccuhada ) icicaniyen . Di Ɣuct-Ctember 1999 , texdem terbaɛt n IPB kra n leqdic d yimenɣi yenɣan ugar n twines n yimdanen akka i yebda ṭṭrad acicani wis sin .\n\nLbumbat n 1999 di Rusya \nYenna-d yiwen n walllal n leqdic afidirali n laman n tfidralit tarusit ( FBS) i yxedmen anadi nnan-d belli Xettab d nettta i d allaɣ i yxedmen asṭerḍeq n lbumbat d yiwammen di Rusya deg ctember 1999 , deg 14 ctember 1999 , yenna-d Xettab i uɣmis n Interfaks deg Ɣuruni belli ur yesɛi ara assaɣ d usṭerḍerq-agi , yenna-d \" ur nebyi ara ada nili am widak-nni i yneqqen imezdaɣ s lbumbat d timsrafgin .\n\nƔas akken , nnan-d kra n yineɣmasen d yimusnawen n umezruy yeddren deg umalu belli lbumbat-nni llant d tikerkas , fd Rrus i tent-ixedmen s lemɛamda akken ad t-id-gren ɣef yicicaniyen ad ten-ɣeḍlen , yernu ad sɛun azref akken ad uɣalen ɣer leqdic n yiserdasen . Gar wid i yettamnen s tikti-agi amnai deg tseddawit n Hubkenz Dibid sater , d yimusnawen n umezruy : Yuri Flčenski , d Ami Nayt d Karin Dwica , d uɣella meqqren Aleksandr Litibinku i yeffɣen i leqdic uffir , yemmuten s ssem deg Lundun .\n\nƔas akken , yella unekcum arusi ɣer Daɣistan di Ɣuct 1999 d tamentilt tagejdant imi yekker nnfaq acicani wis sin .\n\nNnfaq acicani wis sin \nMi yekker nnfaq deg 2000 , yeṭṭef Xettab anbaḍ n yimǧuhad iɛraben deg Cican itekka deg umennuɣ mgal yiserdasen irusiyen deg Cican , akken yemhel leqdic n usekcem n yimennaɣen iɣriben d udrim ( daɣen akken id-qqaren irusdiyen , axemmem i uxdam n lbumbat d timenɣiwt di Rusya ). \n\nYexdem aṭas n leqdayec iǧehden deg useggas-agi , akka am tnegluft n udrar , i yenɣan ugar n 67 n yirusiyen i ylemden ulmud meqqren deg leqdic n nnfaq , daɣen tanṭagt ɣef terbaɛt n UMUN tama n Zhani-Bedenu , ideg yenɣa ugar n 3 n yiserdasen irusiyen itekkan deg leqdic n tɣelfa n daxel \n\nYedder Xettab , xas akken tḥuza-t terṣast deg uɛebbuḍ-is , d lbumba i yet)ṭerḍqen s ddaw n yiḍarren-is .\n\nLmut d tukksa \nYemmut Xettab s wuɣes di 20 meɣres 2002 , mi as-yefka yiwen n yimceyyeɛ adaɣistani i tuɣ Rusya d FSB tabrat yesɛan uɣes , yella Xettab yeqqar tibratin n yemma-s seg Suɛudiya , yufa-d usqamu n laman afidrali belli d wagi i d akud n lɛali akken ad t-nɣen , nnant-d tɛellamin belli asekcem n Brahim leɛlawi ,ɣer FSB , d tifkin-is n tebrz-agi yeččuren d uɣes , syin yefka Basayeb lamer ad nadin ɣef Ɛlawri yettwanɣa di Baku deg Azebijan , yeṭṭef ugeldun Abu Lawlid adeg n Xettab .\n\nSkadben ɣef lmut-is mi yesla umeḥbus deg usekraf n Gwantanamu belli yettwanɣa Xettab deg yiwet n Tenṭagt di Jurjya deg 28 yebrir 2002 deg tassart n Dwisi .\n\nXettaba (хаттабка ) d isem n yiwet n lbumba tacicanit yettwasnen mliḥ ass-a .","num_words":2385,"character_repetition_ratio":0.043,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.231,"stopwords_ratio":0.031,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":56833.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Reffu%20n%20ugitu%20n%20Warsu","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tagrawla ( reffu ) n Gitu Warsu d tagrawla i xedmen wudayen deg useggas n 1943 deg Gitu warsu ( lḥuma tudayt ) deg Bulunda yettwakecmen sɣur walmaniyen deg ṭṭrad amadlan wis sin akken ad ḥebsen iserdasen n Lalman seg uceyyeɛ-nsn seg ugitu ɣer temnaḍin n lmut Maydanik d Triblinka .\n\nBdan wayen id-gra seg udayen ardekal tidyanin n Grusaktyun d Warsun dg unebdu n useggas n 1942 , imi snagen azal n 250 n yigiman n udayen seg ugito ɣer Triblinka mmuten dinna , lebni n wadgen n tuffra d userwel n lesllaḥ d lbumbat yer ugotu , tennulfa-d ZOP ( tuddsa tudayt n umenɣi ) d tuddsa tayeffust n teddukli taɛeskrit tudayt ( ZZW) bdan aheyyi i yimenɣi . Yerbeḥ yiwen n uzbu meẓẓiyen deg tiwḍin ɣer yiswi-s d aheyyi n tdukkli-nniḍen di yennayer 1943 , igrawliwen ibulundiyen gelnen ad ddun d wudayen akken yebɣu yili .\n\nTebda tegrawla dg 19 yebrir mi ugin yimezdaɣ n ugitu ad fken awal i yimsulta d uɣella-nsen, i yserɣen agitu Kamem , tekfa deg 16 mayyu mi mmuten azal n 30,000 n wudayen , nnefṣ-nsen rɣan neɣ ttwaxenqen . Ma wid n lalman xesren ugar n 150 n yiserdasen , nnan-d nutni llan 110 ( 16 yemmuten -93 ttwajerhen ) \n\nTagrawla-agi d aɣewwiɣ akk i ymeqqren i xedmen udayen dg yimenɣi amaḍlan wis sin . Llan ẓran belli ad teɣli tegrawla yenu ahat ma d awḍen s iswi-nsen . Yenna Mark Edilman argaz awḥid ur tḥuzi ara ZOP , belli wwin-d tazmert ɣer yimenɣi imi d nutni i d-iheyyan adeg d wakud n tmettant-nsen .\n\nTimental n tegrawla \nDeg 1939 , bdan yimsulta n Lalman ajmaɛ n wudayen n Bulunda yuwḍen azal n 3 n yimelyan deg yitiuwen ( lḥumat n udayen ) meẓẓiyen yernu ḥerṣen deg temdinin n Bulunda meqqren , wn akk meqqren d agitu n Warsu , azal n 300,000-400,000 n yimdanen ttidiren di temnaḍt iḥersɛen di Warsu tewweḍ 3,3 km2 . Aṭas n wudayen i yemmuten dinna si laẓ neɣ seg waṭṭan mi yella unembaḍ Udilu G+lubunisk D Ludbi Hann , armi bdan asufeɣ seg ugitu ɣer temnaḍin n Lmut deg Triblinka akken ad mmten dinna .\n\nsuffɣen yiserdasen n SS aṭas n wudayen seg Warsu , deg wakyud gar 23 yuly d 21 ctember 1942 . Uqbel ad bdun leqdic srid . Yessawel-d \" umussnaw n uɛawed n usezdey\" herman Hufla i temlilt d Ǧundart Magas uday n ugitu yenna i uselway-is belli yeḥwaǧ azal n 7000 n udayen yal ass akken ad asen-ɛiwen asezdeɣ deg utaram . Yenɣa Cirnyakub iman-is mi yeẓra s yiswi-nsen n tidet imi mmuten wazal n 300000-254000 deg Triblinka ( amur ameqqran muten mi akken kan id-wḍen ) . Mi xeddmen i sin wayyuren d aɣella deg SS Ferdinand Bun Samirn Franking i yeṭṭfen tamehla , imi netta d aqerru n yimsdulta n SS deg temnaḍt n Warsu seg 1941 .\n\nYestaxer-it seg leqdic aɣella Yurgen Sturb , i yceyyeɛ hanric Himler ɣer Warsu deg 17 yebrir 1943 , imi ur yelḥiq ara Franking ad yesseḥbes reffu d umenɣi deg ugitu .\n\nMi bdan leqdic , nnejmaɛen yinemhalen n unejmuɛ n tegrawla tudayt gemnen ad aɣeen awal i SS , imi ɣilen ad ttwaceyyɛen wudayen ɣer temnaḍin n lmut macci ɣer tid n lmut . Maci di tagggara n 1942 , faqen belli ɣer lmut ara ten-zzeɣɣiren , ihi xedmen aɣewwiɣ , tebda-d tegrawla s leslaḥ tudayt tamezzwarut deg yennayer 1943 .\n\nDeg 19 yebrir 1943 , deg yimensi n lɛid uday , kecmen yinaziyen agitu , ẓran wudayen imuddiren belli d amur-nsen ihi nnuɣen armi d lmut , xedmen \"yimeddukal \" timlilit deg Birmuda deg 19-29-yebrir1943 i unadi deg ugur n udayen irewwlen . Ameslay yusa-d ɣef wid i yrewlen ɣer tmura-nsen d wid yeqqimen deg Turuft tanazit .\n\nTagrawla\n\nAɣewwiɣ n Yennayer \ndeg 18 yennayer 1943 , bdan yinaziyen asufeɣ wis sin n wudayen , id-yuwin reffu s leslaḥ amezzwaru deg Gitu . Rewlen twucal tudayin ffrent deg wadgen-nni i qqazen . Ma d wid ZZW kemmlen imenɣi rnan-d ɣur-sen wid n ZOP , imi nnuɣen, srid d yinaziyen . Xas akken ZZW d ZOP xesren aṭas n yiserdasen ( d kra n yiɣallen ) maca ulad almanen xesren kra n tɣawiwin , yeḥbes usufeɣ deg kra n wussan . Ur ssufɣen ara angfar 5000 n udayen . Macci 8000 akken llan bɣan yinaziyen .\n\nLlan twinsat n yimdanen deg Gitu ttwaheyyan i umennuɣ . Seg yimeqqranen d yimeẓyanen . I yellan sɛan kra n tmeẓyanin , zǧaǧ d liṣans , d kr an leslaḥ-nniḍen id-srewlen . Ulac yiwen seg wudayen i ywalan belli leqdic agi ad isellek tudert-nsen , walan d tanegluft ɣef nnifd lḥerma n ugdud uday d reffu ɣef tsusmi-agi n umaḍal .\n\nAheyyi \nMehlent ZZW d ZOP , ɣef ugitu . Imi xedmen aṭas n wadgen n yimenɣi snegren yal win yettwaṭfen yedduklen d yinaziyen , gar-asen iɣallen deg yimsulta n ugitu udayen , d yiɛeggalen n Zaɣif ( d udayen yeddan d Lalman ) daɣen kra n yoiqeddacen ɣer Abfir ( allal n leqdic uffir n Lalman ) d ɣistabu ( imsulta uffir n lalman ) ( akka am uɛeyyal dfeg usqamu uday Alfred nuseǧ , i yettwanɣan deg 22 furar 1943 ) tebna Zop asekraf i uḥbas d tinɣin n yal win yeddan d lalman . Yenɣa uɣella n yimsulta udayen n Gitu , Yusef Ciriski .\n\nAɣewwiɣ ameqqran \nDeg 19 yebrir 1943 , deg yimensi n lɛid uday , kecmen yimsulta d yiɣallen n Ss ɣer ugitu imi llan bɣan ad kemmlen asufeɣ di kraḍ n wussan , maca kellxen-ten yigrawliwen imi ten-wten s lbumbat n Mutlub d lbumbat n ufus seg tzeqqatin d tregwa d ṭṭwiqan . Mmuten 59 n yinaziyen , yeḥbes leqdic-nsen . serɣent lbumbat-nsen snat n tsunayin-nsen .\n\niruḥ-as i Fun samrin Franking adeg-is n yiɣallen n SS deg Warsu , imi ur yelḥiq ara ad yeḥbes aɣewwiɣ . yeqqim deg wadeg-is Yurgen Sturb , i yugin asuter n Bun Samirn Franking deg tiwin n temsrafegt d usterḍeq n lbumba yesserɣayen seg Krakuff . Yexdem tanṭagt ɣef ḍar s uheggi yifen win Franking .\n\nTugniwin","num_words":1329,"character_repetition_ratio":0.04,"word_repetition_ratio":0.003,"special_characters_ratio":0.249,"stopwords_ratio":0.015,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":72365.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Camil%20Basayib","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Camil Selmanuvič Basayib ( s trusit : Шамиль Салманович Басаев), ilul deg 14 yennayer 1965 deg Tsa-Bidinu , deg tmurt n Cican yettwanebḍen sɣur Rrus , yemmut deg 10 yulyu 2006 deg Inguci , yella d anemhal n terbaɛt yettnaɣen i tmunnent n Cican , yexdem aṭas n teṭagin tirebrabin .\n\nTudert n temẓi \nIlul-d uqcic Camil Selmanuvič Basayeb deg tmurt n Cican i temhel Rusya , mi akken ulac tagrawla deg 14 yennayer 1965 , yedder-d am yigerdan-nniḍen , s tɣelnawt tasubyitit-tarusit , yekfa-d ulmud-is deg tsenawit deg useggas n 1982 , yexdem deg yiserdasen n tiddukla tasubyitit . Mi d-yeffeɣ seg-s yefteḥ tasɣunt i deg yesnuzuy isekimen deg Musku deg useggas n 1988 , ulac d acu i t-ixuṣṣen imiren akken i yedder ula d ardekal ɣelluy d ufraq n tiddukla tasubyitit d tlalit n Rusya . Deg tallit-nni yella Buris Elčin i ynebḍen tamurt , ihi llan wid iɛerḍen ad t-as-ksen anbaḍ n tmurt . Dɣa imiren yeǧǧa Camil axeddim-is iɛedda ad iḥudd aselway n Rusya s akk tezmert-is imi yettwali iman-is d amdan arusi ilaq ad iḥudd ɣef tmurt-is s akk ayen i yezmer .\n\nAbeddel n tudert-is . \nMi akken yekfa imenɣi ɣef Rrus i yeqqimen i yumayen kan . Yegmen ad yuɣal ɣer tudert n zik-nni , maca yesla i tiɣri n yiwen n urgaz acicani qqaren-as Jawhar Dudayib , yefka timunent i tmurt n Cican akken akk xedment tagdudatin nniḍen yellan tekkant ɣer tiddukla tasubyitit , yerra Cican d tamurt s yiman-is . Maca irusiyen ugin aya ceyyɛen timacinin d tmesrefgin-nsen ɣer Cican yekker imirren Nnfaq acicani amezzwaru . Imiren iserdasen n Rusya sxedmen yiwet akken n tḥila qqaren-as ( tamurt yerɣan ) , bdan sserɣayen yal adeg ara d-kecmen .\n\nImenɣi acicani amezzwaru \nCwiṭ cwiṭ yebda Camil yettḥulfu belli Rusya ur telli ara d tamurt-is ihi yerra deg wallaɣ-is tikti n nnfaq ɣef tmunent n tmura tinselmin , yeǧǧa Musku , yerra ɣer tmurt n Ṭajikstan deg useggas n 1991 , deg-s i yessen aɣella Ibn-Xettab d yimesnaɣen iɣriben id-yusan seg Afɣanistan i yimenɣi deg Tajikstan , syin yerra ɣer Azerbijan d yimesnaɣen iɣriben agi dɣa , akken ad nnaɣen d yiserdasen n tmurt n Arminya deg Nagurnu karabax , syin deg useggas n 1993 yunag ɣer Abxazya i yesɛan amur ameqqran n yimezdaɣ-is d inselmen tella tettnaɣ ɣef snat n lǧihat tin n ugafa d Rusya , d tin n unẓul d Ǧurǧya . Deg useggas id-iteddun , deg 1994 yekker yimenɣi acicani amezzwaru , dɣa imiren i unagen ɣur-s yimsenɣiyen iɣriben i yellan niqal deg Afɣanistan , snen amek ggan yiserdasen n Rrus dɣa bdan amennuɣ deg Cican s ddaw n tmehla n Basayib . Basayib imi d aserdas arusi aqbur yexdemen deg Cican yessen anda i tilin yiserdasen irusiyen , imesnaɣen iɣriben snen amek ggan yirusiyen d wamk zemren ad ten-seɣlin dɣa imiren bdan tinṭagin-nsn id-yessufuɣen ugar n twines n wid yemmuten d wugar n, 15 n tmacinin yerɣan . Bdan tdukulen d yiserdasen n Jawhar DUdqyib yesɛqn iserdqsen unṣiben . tirbaɛ n Basayib d Ibn-xettab xeddment tinṭagin , iserdasen n Dudayib ttḥuddun ɣef Cican mi ara d-awḍen lɛesker ɣur-sen . Dɣa imiren i yeqqel Basayib d anembaḍ n trebaɛ n uzbu ineslem . Iserdasen irusiyen mi ten-wḍen yisallen sṭerḍqen axxam n basayib , dɣa temmut dinna tmeṭṭut-is d gma-s d weltma-s d 7 n warraw n weltma-s , imiren yegmen ad d-yerr ttaṛ s tirrin n umenɣi ɣer wul n Rusya .\n\nImi mmuten wazal n 100000 n yicicaniyen deg nnfaq-agi , ur yemmut ḥedd seg yirusiyen anagar iserdasen , yegmen ad yeṣṣaweḍ tiɣri ɣer wul n Rrus ( akken id-yenna netta ) , ladɣa imi Rusya ur tettak ara azal meqqren i wid i as-yemmuten seg yiserdasen-is imi tesɛa aṭas macci akka am tmura n umalu . Yuwi deg tkamyunin yettawin tagellla 35 n yimesnaɣen d waṭas n leslaḥ d rṣas , mebla ma ẓran s anda rren , yebɣa kan ad asen-d-isaweḍ taqriḥt ɣur-sen , deg ubrid-is yerna-d imesnaɣen armi wḍen 154 . Zegren tilisa wḍen ɣer temdint n Budyunubisk deg Rusya , rran ɣer usegnaf n yiserdasen n Budyunubisk ideg llan 1600 n yiserdasen gar-asen imejjayen iɛeskriyen d yiɣallen , d widak i teḥwaǧ Rusya , Dɣa deg snat n swayeɛ seg wass n 14 yunyu 1995 ḥerṣen asegnaf-nni , ceyyɛen-d yirusiyen iserdasen-nsen akken ad d-awin akk iɣallen d yimejjayen-nni maca tirbaɛ n Camil ugin-t , dɣa terra tmara Buris Elčin ad yeḥbes imenɣi deg Cican , mi yeffeɣ camil d terbaɛt-is seg usegnaf yuwi yid-s akk iserdasen yid-s ɣer cican . Yebda amsefhem d Rrus .\n\nQabel , deg 1996 , mi d-ḍra tnegluft n Bruzni , itekka Basayib d Ibn al-Xettab deg yimenɣi akked 10000 n yiserdasen id-ǧǧa Rusya deg bruzni tamanaɣt n Cican , dɣa imiren i yekkfa nnfaq acicani amenzu s tuffɣa n Rrus deg ɣuct 1996 , imioren i bdan amsefhem d rrus , tuwi-d cican timunent-is deg 1997 maca armi d 1999 mi d-yuweḍ uselway amaynut Bladimir Butin , i d-yerran iserdasen ɣer Cican imi teṭṭerḍeq lbumba gar yiserdasen irusiyen yexdmen tanṭagt deg cican ,\n\nImenɣi acicani wis sin d lmut-is \nMi yekker nnfaq acicani wis sin terɣa akk Cican s lbumbat n Rrus , aṭas i yemmuten , tuddar akk negrent , ixxamen akk rɣan , iserdasen n Rrus gemnen ad nɣen yal aɣella itekkan deg itekkan deg ṭṭrad amenzu ɣer tama tacicanit . Yemmut Jwahar Dudayib s lbumba deg 1996 , yettwanɣa Ibn al-Xettab s ssem deg 2002 , yettwaṭerdeq wadeg ideg yella uselway acicani n yimiren Salim Xan Dɣa yemmut deg 2004 , yeggra-d kan Basayib , i d-nnan fella-s yemmut seddis n yiberdan , yal abrid yettefeɣ-d yeqqar-d d tikerkas aya , armi qrib i derwecen yirusiyen , fkan araz n wazal n 10 000 000 $ ( 10 n yimelyan dullar ) i win ara t-yeṭṭfen . Ɛerḍen ad tenɣen acḥal d abrid ula d aḍar-is yegzem imiren . Deg 2006 , yiwen n urgaz i yxedɛen Camil Basayib , yefka-as-d tasunayt yeččuren d leslaḥ mi iɛedda ad t-id yeddem , teṭṭerḍeq lbumba i t-yenɣan . Ardekal lmut-is terra Rusya Ḥmed qadirub lmufti n Cican , syin mmi*-s Remḍan Qadirub d iselwayen ɣef Cican","num_words":1384,"character_repetition_ratio":0.05,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.236,"stopwords_ratio":0.033,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":54214.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Yerna","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Yerna d aɣella amaziɣ n Lewata , d amunak n yillu Gurzil , ixeddem deg uwanek n Tefriqt mi llant tegrawliwin timaziɣin di tlemmast n tasut tis vie . Yemhel ilewwaten di tnegluft n Silyum deg 544 , i deg yemmut uɣella Sliman d waṭas n yiserdasen ibiẓenṭiyen ttwaḥebsen .\n\nDeg tegrest n 546\/547 , yexdem am uɛessas aɣella n yiserdasen n Antalas , agrawliw amaziɣ-nniḍen . Sleḥqen ad sufɣen ibiẓenṭiyen .\n\nJan trujlita yelḥeq ad yaɣ Kusina d Ifisdayas . Maca Yerna yugi aya . Di tazzwara n 547 , ɣlin yiserdasen n Antalas d Yerna , ɣer tama n Sufitulla ( Sbayta n wassa deg tunes ) . aya yuwi-d : Tuṭṭfa n Antalas , d trewla n Yerna s usebdad iqeddsen n yillu-ines Gurzil ; syin yettwaṭṭef Yerna , yettwanɣa , yernu hudden asebdad n Yillu Gurzil . Karkasan yeṭṭef amḍiq-is","num_words":164,"character_repetition_ratio":0.076,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.24,"stopwords_ratio":0.018,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":158669.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Masiba%20II","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Masiba neɣ Masiba II d ageldun anumidi amaziɣ , i udgin alluy n ugellid Yugurten ɣef unbaḍ n tgelda n Numidya , di taggara yenɣa Bumlikar.\n\nIsem-is \nLlan sin n yigeldunen deg umezruy n twacult n Wat Ilas , Masiba I , mačči d ageldun-agi nneɣ d Masiaba II wagi d ageldun i ɣef id-nettmeslay . Masiba I yessen agellid Masensen di temẓi-s , Masiba II yelḥeq-d taggara ( neɣ ahat ula d tinna ur tt-yelḥiq ara ) n Masensen .\n\nTudert-is\n\nizuṛan-ines \nD mmi-s n ugeldun ( agellid ardekal ) Gulusa , Gulusa d mmi-s n Masensen , ihi wagi d ageldun mmi-s n ugellid Gulussa n Masensen n Gaya n Zilalsen . Iban belli wagi d mmi-s n temyercalt n ugellid Gulusa , imi lukan yelli d mmi-s n taklit akka am ugellid Yugurten tili ur yettnadi ara izerfan-is deg tgelda tili ad yeli akka am ugeldun Masgab .\n\nTazɣent gar Himṣal , Aderbaɛl akked Yugurten . \nMi akken yettmettat ugellid Makawsen yejmeɛ-d Yugurten , Himṣal , aderbaɛl d Masiba deg teɣremt-is , akken ad yegḥbes tazɣent gar-asen , yerra-ten akk d arraw-is , ihi Masiba yuɣal ula d netta d mmi-s n ugellid , maca ɣas akken , tkemmel tezɣent-agi . masiba yella yebɣa ad yeṭṭef aḥric seg tgelda i yiman-is , ihi yerra ɣer yidis n Himṣal d Aderbaɛl i yessawlen i ufraq n unbaḍ , maca yugurten yezga yettagi , di taggara , mmsefhamen ad kksen yal awal id-yekkan seg ugellid Makawsen deg wussan-is ineggura , gar-asen mi ten-yerra d arraw-is , ihi Massiba yuɣal d mmi-s n Gulusa kan , tettwafreq tgelda i sin n yiḥricen , aḥric i Yugurten wayeḍ i Himṣal d Aderbaɛl , ur d-yebdir ara umezruy d acu i yeṭṭef Masiba , maca iban yella yesɛa aḥric ɣer tama n Himṣal d Aderbaɛl , ur s-yeɛǧib ara umur-is i yugurten dɣa yekcem win n warraw n ɛemmi-s yekcem ula d ɣer Sirta yenɣa Aderbaɛl , yerna yenɣa Bumilkar Himṣal mi t-id yufa yeffer deg texxamt n yiwet n tqeddact , imiren yerwel Masiba yerra ɣer yirumaniyen .\n\nimenɣi deg usqamu n yirumaniyen d lmut-is \nYessaweḍ Masiba Yugurten ɣer yirumaniyen imi yexdem ayen ur ilaqen ara , maca yugurten yezga yessusum irgazen n usqamu imi nutni qebblen rrecwa am wulac , maca Masiba yegmen ad yaweḍ ɣer wayen meqqren , anda ur yettizmir ara Yugurten ad yeɣleq iqemmac n yineɣrafen , ihi iceyyeɛ-d Yugurten aqeddac-is bumilkar i as-yekksen tarwiḥt , deg wass i deg ilaq ad d-bedden sdat n usqamu n yirumaniyen ufan-d masiba yemmut , faqen d lexdaem n Bumilkar .\n\nArdekal lmut-is \nLlan yirumaniyen gemnen ad d-sbedden Bumilkar sdat-nsen deg uxxam n teɣdemt , maca uqbel ad ibedd ad bdun anadi ɣef win i t-yenɣan , yelḥeq Yugurten ad yesserwel aqeddac-is ɣer tefriqt .\n\nAnamek n yisem \nisem agi d isem amaiɣ alibi yewɛer ad naf aamek-is , aẓar n yisem MSWi yella deg waṭas n tira ahat yesɛa assaɣ d yismawen ibedddun Mass ( akka am Masensen , Mazuka , Mazisil ... ) ur neẓri ma d yiwern n unamek akked yisem \"Mazippa \" d isem n ugrawliw Mazibba ur nettwassen ara aṭas .","num_words":643,"character_repetition_ratio":0.059,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.228,"stopwords_ratio":0.044,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":82643.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Sidi%20Boushaki","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Sidi Boushaki (1394 deg Tizi n At Ɛica - 1453 deg Tizi n At Ɛica), amusnaw ineslem aqbayli n asegzi leqran, asaḍuf ineslem, tajerrumt tutlayt taɛrabt, daɣen n abrid .\n\nTamɛemart\nSidi Boushaki yevnou n ansay abrid , isem , ardeqqal n abrid .\n\nZmamat \nSidi Boushaki ameskar aṭas adlis:\n\nDdreya \nSidi Boushaki ghures khilla n dderya, imital:\n\nDderya wiyaḍ:\n (1896-1985)\n (1855-1965)\n (1982- )\n (1985- )\n (1986- )\n (1978-)\n (1869-1959)\n (1985- )\n (1935-1960)\n\nWalit daɣen \n Tineslemt\n Tasunnit\n Tutlayt taɛrabt\n Leqbayel\n Tamurt n leqbayel\n\nLeqraya\n\nTamselyut \n\n 1- Tameddurt n Sidi Boushaki (1394-1453)\n 2- Tameddurt n Sidi Boushaki\n 3- Tameddurt n Sidi Boushaki\n 4- Tameddurt n Sidi Boushaki\n 5- Tameddurt n Sidi Boushaki\n\nẒeṛ daɣen \n\nTilalliyin n 1394\nLmut n 1453\nIqbayliyen\nTameddurt\nAmaru\nImedyazen\nBoushaki","num_words":146,"character_repetition_ratio":0.159,"word_repetition_ratio":0.109,"special_characters_ratio":0.367,"stopwords_ratio":0.014,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":61721.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tadunatit","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tadunatit tella d abrid amasiḥi i d-yeffɣen seg usɣan -agi i yessebḍan timezgida n Qerṭaj ɣef sin n yiḥricen , seg tasut tis ukkuz ɣer tasut tis seddis . Walan idunatiyen belli imunak ilaq ad ilin ur sɛin ara akk deg umezruy-nsen ayen n diri , werǧin i ɣelḍen . Tebda tdunatit deg wussan n tallit n yimasiḥiyen n Tefriqt n Ugafa ( ussan-agi d Tunes , agafa n Lezzayer akked teftist n umalu n Libya ) deg wakud n utbaɛ d karuh n yimasiḥiyien n Diqlyanus . Tettusemma ɣef yisem n urgaz i tt-ixedmen : amunak amaziɣ amasiḥi Dunatus Maɣnus , aṭas i ykecmen tadunatit deg tasut tis ukkuz d tis semmus .\n\nAẓar d yimenɣi \nYella unembaḍ arumani n Tefriqt n Ugafa , d amsameḥ d waṭas n yimasiḥiyen yellan ttidiren deg tmurt imi imiren Deqlyanus yella yeṭṭafar-iten akken ad ten-ineɣ , yeɛǧeb-as lḥal mi asen fkan yimasiḥiyen tabibelt-nsen am uzamul n tuffɣa-nsen ɣef uɣiddi-nsen . Mi yekfa uḍfar-nni . Imasiḥiyen i yxedmen aya ttwaḥesben d ixeddaɛen -widak i yefkan ( leḥwal i yqeddsen ) - seg wid-iten ikerhen ( yellan amur ameqqran seg-sen d igellilen ) .\n\nWalan yidunatiyen belli timezgida ilaq ad tili d timezgida n \"yigerramen \" ( macci d tinna n \"yiceffaren \" ) , yal leqdic i yexdem yoiwen seg yixeddaɛen-aghi deg tmegida ur yettwaqbel ara . Deg 311 yuli Kaysilyan ɣef uqerru n tmezgida taqerṭajit , yettwaḥseb d axeddaɛ imi win i t-yessuli, yella ula d netta d axeddaɛ , yennuɣ mgal uɛdaw-is Majurinyus , umi ibedd-d s deffir-s Dunatus . \n\nArdekal n sin yiseggasen , ttwaḥussben yidunatiyen sɣur yikatuliken . Ḍefren-ten yirumaniyen , gemnen ad ten-nɣen imi dduklen d yifellaḥen igrawliwen , dɣa ḥesben-ten d ixeddaɛen n tmurt , maca agdud aɣelnaw yeddukel yid-sen , iɛdawen-nsen tedda tid-sen Rum d taggara n tmezgida takatulikit . Mazal idunatiyen sɛan awal meqqren s ṭul tudert n Uɣesṭin n Hibun , ur nesli ara yis-sen kan ardekal anekcum n yinselmen deg tasut tis ṣa d tis ṭam . Ugin akk yidunatiyen ad ḍefren abrid ideg llan yimunak d yigerramen i yxedɛen ajjed-nsen . Uɣalen-d yixeddɛen ɣer yimukan-nsen mi yuli Qusṭanṭin I ; idunatiyen llan ttwaqenɛen belli amunak yellan zik d axeddaɛ d awezɣi ad yettwaqbel yiwen seg lbaḍnat iqeddsen ( lbaḍnat iqeddsen, deg tmasiḥit d : abellez , asfaḍ s zzit , asečči , asteɛref , aseḥlu n yimuḍan , zzwaǧ d unekcum ɣer timunekt ) .\n\nKra deg-sen llan bɣan ad ẓren ma yella yiwen seg yixeddaɛen-agi yegmen ad yesteɛref s wayen yexdelm , ma yella yezmer ad yuɣal ɣer wadeg-is aqbur neɣ ala , timezgida tenna-d belli yezmer ad ten*-isellek usteɛref ,. Ar ass-a mazal timezgida tqas wid i as-yeffɣen s uqissi ameqqran , ilaq di tazzwara ad sutren smaḥ seg wid i ykeččmen timezgida si twwura-ines n beṛṛa , syin yettwaɛmed-asen ad qqimen ɣef tgecrar-nsen daxelm n tmezgida . Mi akken ad as-yettwaɛmed ad yeqqim ɣer tama n yimẓulla , syin ad yizmir ad yesɛu azref akken ad yeqdec s lbaḍnat i yqeddsen , ad uɣalen am akken llan zik . Ɣer yidunatiyen , tuffɣa seg usɣan amasiḥi tessufuɣ argaz i lebda seg uzref n walluy ɣef uqerru n tmezgida ( imi yeffeɣ i wajjed ur yesqenneɛ ara yis anamek-is belli yeɛmed i ukehrir ad yurar s wallaɣ-ines .)\n\nAwal aneggaru d tigin n tiffkin n lbaḍnat i yqeddsen i yixeddaɛen , agerram Uɣesṭin iwala belli maɛlicv ad uɣaen ɣer yimukan-nsen imi abrid ɣer Yillu yettili duga duga kan , ma d Idunatiyen fkan-d awal aneggaru bvelli amunak axeddaɛ d awezɣi ad yargu s tuɣaltin ɣer timunekt . Kra n temdinin llan ttidiren deg-s yidunatiyen d yikatuliken i sin .\n\nLater \nYerna umḍan n yidunatiyen s daxel n Tefriqt n Ugafa , mi akke iḍerru umennuɣ di Qerṭaj ɣef usentel n timmunekt . Yefka Qustenṭin s usirelm n uḥbas n yimenɣi , idrimen i umunak ar-adunati Kaysilyan akken ad ɛiwden i tmezgidat yettwahudden neɣ yettwasenzen deg tallit-nni i deg ṭṭafaren imasiḥiyen , iban belli Qusṭenṭin ur yeẓri ara annect yeuweḍ yimenɣi-agi , aya yesserfa idunatiyen id-yessutren i Ruma , ad teḥkem s uzref gar yimasiḥiyen akken ma llan mebla asefreq-agi , ihi xedmen-d tarbaɛt i yemhel ubabat deg useggas n 313 , ugin yidunatiyen ad aɣen awal n usqamu arumani ssawlen i usqamu aɣelnaw akken ad ḥekmen ɣef yimenɣi-agi deg Qsenṭina . Deg uuseggas n 314 , yella-d usqamu n Arles , i deg ḥekmen i yikatuliken , rfan yidunatiyen i yessutren i Qustenṭin ad yeḥkem s teɣdemt . Usan-d kra seg Rumɣer Qerṭj akken ad d-afen tifrat maca ur tečči ara, ffɣen yidunatiyen ɣer yibeerdan imi rfan , ugin ayen id-yeffɣen seg usqamu-agi i yefkan azref i umunak akatuliki . \n\nXas akken akk imasiḥiyen qeblen ayen id-yekkan sɣur umenkad maca idunatiyen kemmlen ttagin rran amenkad d akehrir . Ɛerḍen acḥal d abrid ad d-afen tifrat maca ur lḥiqen ara , ihi yessufeɣ-d umenkad Qustanṭin asaḍuf i yḥekkmen s lmut ɣef yal yiwen ara iɛerḍen ad yesseḥbes talwit n umenkud ; yeffeɣ-d s deffir-s usaḍuf nniḍen i yessawlen ɣer usenzi n yakk ayen i tesɛa tmezgida tadunatit , yugi Dunatus ad yefk lebni-ines di Qerṭaj , iceyyeɛ-d unembaḍ arumani aɣelnaw akken ad sḥebsen Dunatus d wid i t-iḍefren , ɣas akken amezruy dagi ur d-iban ara aṭas maca kra n yidunatiyen iban ttwanɣan ma d imunak ttwanfan .\n\nBerra n Qerṭaj , ulac d acu i xeddmen i tmezgidat d yimunak ; ur yelḥiq ara Qusten���in ad yessemlil timezgida d yidunatiyen , deg 324 yessuter-d i yimunak ad sbegnen taɣdemt d ssbeṛ aked yidunatiyen , deg tallit tameẓẓyant n umenkad Julyan , ukinn-d yidunatiyen farṣen tagnit xedmen tagraxla sseṛɣen timezgida tikatulikin d yigran n yinesbaɣuren irumaniyen ikatuliken . Yessufeɣ-d Baluntinyan I isaḍufen mgal yidunatiyen ardekal ɣelluy d timenɣiwt n ugrawliw adunati Firmus .\n\nTanmegla \nYexdem ugerram Uɣesṭin leqdic akken ad yesseɣli tadunatit , tuli turtuduksit deg tefriqt n Ugafa \n\nyexdem kra n tmental ɣef wacu id-yessebgen ayen yeḍfer abrid n yidammen mgal yidunatiyen deg yiwet n tebrat\n\nƔelluy \nTehbda tdunatit tɣelli mi akken yexdem Uɣesṭin leqdic-nni-ines akken yisaḍufen n umenkud , mi d-kecmen yiwindaliyen ɣer Tefriqt n Ugafa tuder tdunatin akken i as-teḍra i tkatulikit d turtuduksit imi iwindaliyen llan ṭṭafren taryusit , maca tuɣal-d ɣer tudert mi d-ikcemucengu abizenṭi deg tallit n umenkad Justinyan I , ur neẓri ara acḥali tesɛa tdunatit deg yila-s neɣ melmii teɣli , kra n yimussnawen n umezruy ttwalin belli tazɣent-aagi gar yimasiḥiyen id--yessɣawlen anekcum n yinselmen, ɣer temnaḍt imi lukan llan dduklen tili akken ma llan ad qedcen akken ad ssufɣen maca imi yal yiwen yettwali kan iman-iis ytuweḍ-d tneslemt ɣer temnaḍt .\n\nTirbaɛ i yesɛan assaɣ yid-sen \nSɛan yidunatiyen assaɣ d trebbaɛ nniḍen gar-asent:\n\nKra n trebaɛ tidunatiyin targnusiyin \n\n Irugatisiyen i yellan d tarbaɛt i yugin talwit \n Ikludyanen i yedduklen d yidunatiyen ɣef ufus n umunak adunati Briyan n Qerṭaj .\n Yella Tikunyus d bu texmam i ssufɣen yidunatiyen seg-sen imi yugi tikti n uɛawed n ubellez \n Ineḍfaren n Maksimilyan i yeffɣen seg tdunatit .\n\nTirbaɛ tidunatiyin nniḍen umi ǧǧan-d deg-s yiɣnuṣiyen later \n\n Tirbaɛ n useḍher d tirbaɛ tuimasiḥiyin tirebrabin i yettwalin timuɣrest d iswi n umdan di tudert macci akken tettwali tmezgida n Qerṭaj belli d tterbya i d ṣṣeḥ deg tudert n umdan . Kran n yidunatiyen , i yeslan s wayen akk xedmen , rran-ten d imeddukal-nsen tettwaḥuseb umbeɛd terbaɛt-agi i yellan tettamen s tayri tilellit d tukksa n urḍal d tilelli n waklan , d tigin n zwaǧ d tiseddarin n yimdanen , d umeslay deg sselɛat \n\n Timezgida n yimceyyɛen ur neẓri aṭas fella-sen maca neẓra belli wwin-d abrid-nsen seg yidunatiyen, .\n\nTirbaɛ tidunatiyin nniḍen \nDeg Mauretania d Numidya,Llant aṭas n trebaɛ yeffɣen io tkatulikit , armii idunatiyen s timmad-nsen ur lḥiqen ara ad tent-ḥesben\n\nImunak \nIdunatiyen snen kra n yimunak d wigi : \n\n Majurinus (311–313)\n Dunatus Magnus (313–355; yettwanfa deg 347)\n Barmeniyan (355–391)\n Brimiyan (391–393)\n Maximyanus (393–394)\n Brimiyan (394–. 400)\n\nLater deg wurmir \n\n Teffeɣ-d terbaɛt n lxawariǧ umi d tarbaɛt yeffɣen i ubrid n tneslemt deg temnaḍt n Tefriqt n Ugafa ideg ddren yidunatiyen zik nni","num_words":1758,"character_repetition_ratio":0.054,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.214,"stopwords_ratio":0.019,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":59370.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Aste%C9%9Breb","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Asteɛreb ( taɛrabt : تعريب ) d awal id-yemmalen later n yiɛraben ɣef yigduden ar-iɛraben , d ubeddel yellan deg tutlayin imi tineggura-agi ṭṭfent deg taɛrabt d unekcum n yidles aɛrab , rnu-as kra n tsertitin n tmura tiɛrabin ɣer yigduden ar-iɛraben-ines , akka am : Lezzayer , Maṣer , Lɛiraq , Lubnan , Libya , Lekwit, Surya , Falesṭin , Sudan , Muriṭanya , Lmerruk , tmura tiqburin i yellan s ddaw n iunbaḍ n yiɛraben zik nni .\n\nDeg umezruy , ttwajemɛend akk yidelsan n temcabigzirt taɛrabt d yidelsan nniḍen n tmura i kecmen yiɛraben , di tagggara idles agi qqaren-as idles aɛrab , mi d-teffeɣ tineslemt deg Lḥijaz , taɛrabt tuweḍ igduden nniḍen yellan berra n temcabigzirt imi iɛraben llan keččmen-tt s nnfaq neɣ s tnezzuyt neɣ s rrcil akked yigduden iɣelnawen ariɛraben , ula daxel n temcabigzit s timmad-is ttwaɛerben yigduden ariɛraben akka al yisabiyen n tmurt n Yemen , agdud aḥuṭimi deg deg ugafa n umalu n temcabigzirt daɣen kra n yigduden deg tneẓruft n Surya d temaḍt n Lmuṣel , tebda taɛrabt tettili di temnaḍin agi bdan ttefɣent-d tantalatin nniḍen . Tamurt n Yemen d tinna i d tamurt tayemmat n yiɛraben iqeḥṭanen , umi iɛraben qqaren fella-sen belli d nutni i d iɛraben inaṣliyen , xas akken ur mmeslayen ara Wat n tmurt n Yemen tutlayt taɛrabt taqburt armi d wweḍ tneslemt , mmeslayen tutlayin tiɛrabin n unẓul umi ulac win i tt-yettmeslayen tura .\n\nTaɛrabt teǧǧa-d later ameqqran deg tmura tariɛrabin umi tǧǧa-d deg-sent tineslemt later ameqqran . Tella d aɣbalu agejdan i wawalen n tutlayin nniḍen . Yuweḍ wannecta ɣer usawen deg tasut tis mraw d tis mraw d ukkuz , umi yettwaḥesben belli d akud i deg yuweḍ idles aɛrab ɣer wadeg meqqren deg akk umezruy-ines .\n\nAsewseɛ aɛrab amenzu deg utaram i yqerben. \nArdekal Skender ameqqran , teffeɣ-d tgelda tanebṭit tegled tamnaḍt i d-yellan seg ugafa n temcabigzirt taɛrabt ɣer unẓul n Surya n wass-a , imezzwura id-yusan seg temcabigzirt taɛrabt yexxdem deg-sen yidles arami aɣelnaw d yidles ahibru n tgelda n Ḥacmunayim , akked yidlsan ihillinistiyen ( ladɣa akked unekcum n yiqebṭiyen ɣer usɣan n tmasiḥit deg tasut tis kraḍ d tis ukkuz ) xedmen-d yinebṭiyen tutlayt taɛrabt id-yezzwaren tutlayt taɛrabt tamaynut , d nutni i ygan agemmay anebṭi i yellan d ajgu n ugemmay aɛab amaynut . Tekcem tutlayt tanebṭit deg tutlayrt taɛrabt imi taɛrabt tella tesɛa yiwen n later d ameqqran aṭas fella-s . \n\nXedmen yiɣessaniyen iɛraben tunnga tamenzut tarineslemt ɣer ugafa seg tmurt n Yemen , deg taggara n wakud aklasiki , llan ḍefren ajjed n yirumyen urtuduksiyen qedcen i umenkud abizenṭi . Wwḍen-d ɣer Surya tabizenṭit umi imesdaɣ-is llan aṭas deg-sen d aramiyen . Qqimen deg tazzwara deg temnaḏt n Ḥuran , syin kecmen ɣer akk temnaḍt n Ccam ( Surya , Urdun , Falesṭin , Israyel , Lubnan ) gelden i wakud meẓẓiyen timnaḍin seg Surya d utaram n Urdun mbaɛid ɣef yinebṭiyen . \n\nTella-d tgelda n Lexmid ɣef ufus n udrum n Laxum i yunagen seg Yemen , gelden-tt Wat Laxum , ḍefren ajjed n tmezgida n Utaram id-yennaulfan deg Acur , i yennemgalen d tmasiḥit taɣsasinit tagrigit turtuduksit , qedcren i umenkud aɣsasini \n\nSxedmen yibizenṭiyen d yisasaniyen iɣesasaniyen d yilaxmiyen akken ad xedmen nnfaqat s lewkal gar-asen deg temcabigzirt taɛrabt .\n\nAmezruy n usteɛreb\n\nAsteɛreb deg tallit n lxilafa tamenzut. \n\nAmedya amenzu d ugejdan ɣef usteɛreb d win id-yellan ɣef nnfaq n yimceyyeɛ Muḥemmed d wid i t-i-ḍefren akked wid n umenkud umawi artdekal . Bnan amnekud ineslem ameqqran i yessewsɛen aṭas berra n temcabigzirt taɛrabt , wwḍent tlisa-ines di taggara seg temcabigzirt tibirit deg umalu ɣer Asya talemmast deg utaram , teṭṭef azal n 11100000 Km2 (4300000 sq mi) d ayen it-yerran d yiwen seg yimenkad akk imeqqranen deg umaḍal .\n\nAnẓul n temcabigzirt n yiɛraben \nAnẓul n temcabigzirt taɛrabt d tamnaḍt tamazzrant deg temcabigzirt taɛrabt , tella deg unẓul n temnaḍt , tezga-d tura deg wayn i wumi qqaren tragduda n Yemen , tekcem daɣen deg-s Neǧran , Jazan , d Ɛasir i yellan deg suɛudiya n wass-a akked Ḍefar deg Ɛumman n wass-a \n\nIɛraben n unẓul iqburen negren imi llan yinselmen sewsaɛen timnaḍin-nsen , tutlayt--nsen tettwabeddel s tutlayt taɛ)rabt tamaynut i yettaru s ugemmay aɛrab , agemmay n taɛrabt n unẓul i llan ssexdamen i tira n tutlayt-nni tuɣal ur zmiren ara ad tt-sxedmen . mazal tutlayin n unẓul ttmeslayen-tt deg unẓul n Suɛudiya d ugafa n Yemen d Ḍufar deg Ɛumman maca uɣalent d tantalatin .\n\nXas akken yettwaḥseb Yemen d tamurt tanaṣlit n yiɛrabennmaca imezdaɣ-is ur mmesklayen ara taɛrabt send tiwwḍin n tneslemt ( mmeslayin tutlayin tiɛrabin n unẓul ) .\n\nAtaram n temcabigzirt taɛrabt \nSend tasut tis ṣa , llan yimezdaɣ n utaram n temcabigzirt taɛrabt d imasiḥiyen iɛraben , dd iɛraben izaradictiyen , udayen , d yifellaḥen yettmeslayen s taramit , kra n tantalatin yellan deg temnaḍt-agi kecment deg tutlayin takadit d taramit akked d tsiryanit . Llan wid yettidiren deg Lbaḥrin taqburt ttmeslayen taramit , d cwiya n tfarisit , ma d tasiryanit llan sexdamayen-tt i tẓallit .\n\nCcam \n\nSend ad kecmen yixlifen iraciden tamnaḍt n Ccam deg 634 , llan amur ameqqran n yimezdaɣ-ines ttmeslayen taramit , tagrigit tella d tutlayt n tmehla , yebda usteɛreb d usekcem n tneslemt ɣer Surya deg tasut tis sa \"7\" yeṭṭef wannect-a aṭas n tasutin , ur ɛriḍen ara yiɛraben inselmen imezzwura ad skecmen tutlayt-nsen neɣ ajjed--nsen deg wakud amezzwaru n unekcum-nsen . Uɣalen yinselmen iɛraben d nutni i d arisṭuqraṭiyen , kecmen-d yiderman imaynuten ɣer dinnaa , ɛemdden-asen yiɛraben ad qqimen akken ur d-yettili ara yimenɣi akked yimezdaɣ iɣelnawen . Yenna lxalifa Ɛetma i unembaḍ Muɛawiya I ad yessidir idermzan iɛraben mbaɛid ɣef yimezdaɣ iɣelnawen . Isuriyen i yumnen s yiwen n yillu uqbel tineslemt ufan iɛraben d imdanen i asend-yuwin tilelli ɣef way-a i qeblen yis-sen deg tmurt-nsen .\n\nXedmen yiɛebbasiyen deg tasut tis ṭam d tis ṭza akken ad sxelḍen igduden yid-sen , ɣef way-agi tanmehla tella s tutlayt taɛrabt , imi aṭas id-ikecmen ɣer tneslemt yerna umḍan n wid yettmeslayen taɛrabt , asteɛreb yella yettmasaw inselmen imayenten Surya deg ulmud n usɣan-nsen amaynut , ula d widak i d-yeggran d imasiḥiyen uɣalen d iɛraben , tibibelt tettwasuqqel-d ɣer taɛrabt deg tasut-agi , kra n yimussnawen n umezruy akka am Klud Kahin neɣ Birnar Hamiltun walan belli mi akken id-wwḍen yiserdasen n tuffɣa tamidagit tamezzwaryt llan akk imasiḥiyen ttwasteɛrben . Mi d-uweḍ tasut tis mraw d kraḍ llan akk yimezdaɣ n Ccam ttmeslayen taɛrabt uɣalen akk d iɛraben .\n\nWid ur nettu tutlayt taramit ferqen d sin n yiḥricen : \n\n Agraw arami n utaram i yettmeslayen taseryanit , i yettabaɛen ajjed aseryani amasiḥi urtuduksi n umalu , ṭṭfden deg timmad-nsen deg surya uqbel tineslemt , ṭṭfen deg ardekal anekcum-inzes , bedden-d mgal taɛrabt . Nnan-d kra n yimussnawen n tutlayt akka am Karl Bruklman d Franswa Linurman belli mi d-yeffeɣ ugemmay akernuci ( tira n taɛrabt s ugemmay asiryani ) yella d yiwen n uɛraḍ n yiseryaniyen akken ad mmlen timmad*-nsen tutuduksit taseryanit . Taseryanit mazal ssexdamayen-tt sdeg tmezgida taserryanit , deg useggas n 2000 , taseryanit tbeddel isem-is akken ad tuɣal macci d timezgida i yeɛnan yiwen n ugdud weḥd-s kan , mazal ar assa timezgda takatulikit tesɛa isem n seryani deg yisem-is unṣib .\n Agraw n umalu yettmeslayen taramit tamaynut , imedaɣ n Baxɛa d Meɛlula d Jubaddin . Imezdaɣ n Baxɛa d Jubaddin kecmen ɣer tneslemt , ma d wid n Meɛlula qqimen d imasiḥiyen yeṭṭafaren timezgida n yirumyen imelkiyen ikatuliken , tekkan daɣen ɣer tmezgida n yirumyen urtuduksiyen n Anṭakya akked kra n yinselmen yettmeslayen tantala taramit akka am tinna n yimasiḥiyen , ssexdamayen yimezdaɣ n tuddar-nni tutlayt taɛrabt aṭas akken ad mmeslayen d yimezdaɣ nniḍen n tmurt yernu i umeslay gar-asen ; ɣef way-a taεrabt tesɛa later d ameqqran deg tutlayt-nsen , 20 % seg wawalen n taramit d iɛraben . At Bexɛa truḥ-asen tantala-nsen , deg 1970 , wid akk yesɛan s ddaw n 40 n yiseggasen deg yila-nesn ur zmiren ara ad mmeslayen tantala akken iwata xas akken zemren ad tt-fehmen . Akka amek tella Bexɛa , yuwi-d lḥal ad tenger tantala-nsen\n\nMaṣer \nIdles agrigi yeǧǧa-d later ameqqran deg Maser segmi tella tgelda tabaṭlimit deg Taskendrit . Uqbel Skender ameqqran tella tgeld-itt tgelda taxminit . Yeqqim later n tegrigit deg Maser xas akken kecmen-tt yirumaniyen deg useggas n 30 ST , syin kecmen-tt yibizenṭiyen send inselmen deg tasut tis ṣa n tlalit . Tella d tutlayt taqebṭit yettarun s ugaemmay agrigi d tutlayt n umuir ameqqran yimezdaɣ n Maser send unekcum n yineslemen . Imi tettwateɛreb Maser tebda tettuɣal tutlayt taɛrabt d tutlayt i yeǧǧamaɛen akk imaṣriyen , xas akken : taɛrabt n Maser mazal teṭṭef deg tjerrumt n tqebṭit d kra n wawalen seg umawal aqebṭi . Ass-agi tutlayt taqebṭit tettwaxdem deg tmezgida taqebṭit i tẓallit , imunak immasiḥiyen ttmeslayen-tt akken ilaq lḥal .\n\nTafriqt ugafa d Ibirya \nImezdaɣ n Tefriqt n Ugafa d Ibirya llan snen igduden isamiyen si zik : Ifniqen d yiqerṭajiyen llan zedɣen deg tefriqt n ugafa d Ibirya i ugar n ṭam n tasutin atrmi ten-ɣeḍlen yirumaniyen d yiwindaliyen d yibizenṭiyen akked yigrawliwen imaziɣen . Mi kecmen yiɛaben ɣer tefriqt n Ugafa , dduklen yiderman imaziɣen d yiɛraben akken ad kecmen tamcabigzirt tibirit . Deg useggas n 743 , imaziɣen xedmen tagrawla ɣef yumawiyen ssufɣen-ten seg tmazɣa , ladɣa seg tmurt n lmerruk n wassa , maca qqimen deg utaram n Lezzayer , Tunes akked umalu n Libya , ardekal , usan-d yiderman iɛraben ɣer luḍa ddren deg-s imaziɣen mazal d nutni i d imezdazɣ imezzwura am deg yidurar neɣ deg uneẓruf . yeqqim daxel n Tefriqt n Ugafa d amaziɣ armi d tasut tis mraw n yan . Si tama nniḍen , tamcabigzirt tibirit teqqim tettwasteɛreb armi d tasut tis mrawd semmus .\n\nMi bnan yifaṭimiyen tamdint n Lmehdiya deg Tunes , swesɛen abrid n cciɛa , rran ɣer temnaḍin n yiziriyen imaziɣen (972-1148 ) ceyyɛen iderman n Wat Hilal akken ad rren tamnaḍt d taɛrabt , At Hilal d adrum id-wwin yifaṭiumen seg tmurt n yiɛraben ɣer tmnaḍt n tefrqt n ugafa , anekcum n Wat Hilal yesseɣli deg wazal n temnaḍt imi llan ssexṣaren akk ayen i ufan sdat-nsen \n\nImasiḥiyen iwumi qqaren imuzaraben mmeslayen tutlayt-nsen taraɛrabt deg Wandalus ɣer tama n udayen isafarasen , imaziyṭen llan ula deg wandalus n, maca ur mmeslayen ara aṭas s tutlayt-nsen , qqaren-asen ardekal Imuriyen \n\nD taɛrabt n Wandalus i llan ttmeslayen deg tallit n wandalus ineslem\n\nSisilya , Malta d Krit \nWwḍen yinselmenn ɣer tegzirin agi xedmen limarat n Sisilya , Malta d Krit ( Iqritec) , deg-s uɣalen yimezdaɣ-is d inselmen , bndan lemmden tutlayt taɛrabt d ansayen iɛraben , unagen-d ɣer-sent kra n yiɛraben d ayen i yerran timnaḍin agi sɛant aṭas n yimezdaɣ-degs , taɛrabt tekcem-d miḥ imiren deg-s , dayen id-yessurwen taɛrabu-silit d tmaltit n wassa.\n\nSudan \nUnagen-d yiderman iɛraben ɣer temnaḍt n Sudan ideg xelḍen d yimezdaɣ iɣelnawen\n\nAsteɛreb ass-a\n\nDi Lezzayer \n\nAstɛreb d asekcem n tutlayt taɣelnawt deg uselmed d useɣri d uberreḥ d yal amḍiq daxel n tmurt akken ad ttili deg wadeg n tutlkayt id-yeǧǧa ucengu azfransis . Fransa tekcem ɣer Lezzayer ur teffiɣ ara armi i ɛeddan 132 n yiseggasen , imiren Frzansa terra-tt d aḥric ur netteffeɣ seg-s , teqqim di Lezzayer akter s waṭas n wayen i tella deg Tunes d tgelda n Lmerruk , Lezzayer tella tesɛa assaɣ meqqren daɣen d Turuft imi usan-d ɣur-s yiherrasen seg yal tamurt , imi ferqen yizzayriyen d warraw n Turuft tamurt i tasut d urbaɛ n tasut , llant-d temliliyin d temyusanin gar sin n yigduden , xas akken ur llin ara kif-kif lma di tudert wala deg yidles wala ɣer udabu afransis n yimiren . Imi yella akk wannecrta amdan yezmer ad as-yini belli astɛreb ad yili yewɛer mliḥ deg Lezayer , maca asteɛreb di lezzayer yella d winna akk i d-yusan fessus deg yakk timura n Maɣrib ( Tamazɣa) , mi ɛerḍen ad bniun tamurt taɣelnawt yedduklen ardekal yimetwayen n Evian , yebda udabu n Ḥmed ben Bella astɛreb n tmurt , imi yeqqim ucengu aṭas di tmurt tafransist tella d tutlayt tagejdant deg tmehla ugar n tmura tinurag .Imi llan ttnadin ad fken yiwet n timmad yedduklen i tmurt ufan-d ajjed ineslem d tutlayt taɛrabt i yzemren ad isbedden yiwet n tmurt yedduklen akka i yura di tmedwant La langue arabe est la langue nationale et officielle de l'État ( tutlayt taɛrabt d tutlayt tunṣibt d tgejdant deg tmurt ) akked L'islam est la Din de l'État ( tineslemt d ajjed n tmurt ) d ayen i wumi d-ttɛeawaden deg tmedwanin n yiseggasen n 1969 d 1976 d 1989 d 1996 d 2018 . Yenna Ɛebd Lḥamid Mehri belli tirrin n taɛrabt d tutlayt tunṣibt yella d ayen i yebɣa ugdud azzayri , xas akken Lezzayer d tamurt ideg llan waṭas n yigduden d waṭas n tantalatin , akked waṭas n war-iɛraben : Imaziɣen , yernu tantala taɛrabt i ttmeslayen deg uzniq azzayri \" Ddarǧa\" temgarad mliḥ ɣef taɛrabt tafusḥit . Ɣas akken , asteɛreb ur yelli ara d asiwel ɣer tneslemt , llan ttwalint am ubrid i usemlel n yiwen n ugdud s tirrin n yiwet n tutlayt kan . Deg 1946 yebda usteɛreb n uselmed daxel uɣerbaz d uselmed n wajjed , tessexdem tmurt iselmaden imaṣriyen i yettekkan ɣer tegmat n yinselmen -d ideyyaniyyen ihi -b imi xuṣṣen-tt wid yettmselayen taɛrabt . Deg 1968 , deg tallit n uselway Hewwari Bumedyen , yebda usteɛreb n yimedqan n tmurt ( akka am tiɣiwanin , asunen , ixxamebn n teɣdemt atg ... ) xas akenni mazal ur sneqsen ara asexdem n tefransist , yeɛreḍ Bumedyen ad yesseḥbes asexdem n tefransist d ddarǧa akked d tmaziɣt , d ayen idf-yessenker inemgalen imaziɣen mgal-annecta , yessurew-d way-a axjiḍ gar ugdud azzayri ladɣa gar yinelmaden n taɛrabt d wid n tefransist , mazal tafransist d tinna i ttextirin wazt tedɣert di tmurt akken ad tt-lemden .\n\nUr yelḥi ara usteɛreb : mazal teṭṭef tefransist adeg-is , inemgalen imaziɣen rnan deg umḍan , d ayen id-yuwin tidyanin n Tuber 1988 . Ḥulfan yimaziɣen ladɣa Leqbayel belli tallit-nsen ur tessefraḥ ara akk imioi tamurt n Lezzayer terra tamuɣli-ines ɣer taɛrabt kan amzun tebɣa ad temḍel timmad tamaziɣt , ardekal ṭṭrad n daxel ( taɛecriwt taberjant ) yeɛreḍ udabu ad yernu deg usteɛreb maca seg 1998 ( tilisa n ustɛreb ) d asawen iselwayen terra-ten tmara ad rren tamuɣli ɣer yimaziɣen ciṭ ciṭ , armi steɛrfen yis d tutlayt taɣelnawt di 2002 , ad as-fken tiṭ akken xeddmen d taɛrabt . Xas akke imi taɛrabt d yiwet n tutlayt yedduklen tesɛa azal ɣer tmetti taberranit ugar n tmaziɣt yellan d aṭas n tantalatin yettwabḍan , mazal asteɛreb d iswi ɣer-sen , ladɣa deg leqdic aɣarim d win n tmehla .\n\nMi tekfa tuɣalin n ulmud seg tefransist ɣer taɛrabt deg 1989 , yexdem Jims Kuffman (James Coffman ) inadiyen ɣef yinelmaden iɛraben d war-iɛraben deg USTBH yexdem timliliyin d yinelmaden yufa-d ay-a : \n\nInelmaden iɛraben teddun aṭas d wid yebɣan ad tekcem tneslet di kullec ur ttakken ara laman i umalu . Ttmilin yinelmaden iɛraben ( neɣ yettwasteɛreben ) ɣer uɛwed n wayen id-ttarun yiɣmisen iɛraben ladɣa Lmunqid i yettekkan ɣer unyir ineslem n usellek FIS , tytmeslayen ɣef tira n yisem n Rebbi \"Allah\" deg yigenni lawan n tẓallit n Lɛaṣer , neɣ unekcum n tmaɣlayin n tmurt n israyel yuḍnen aṭan n AIDS , d usenger n tmasiḥit deg yiwen n leqdic adeyyani aɣelnaw , d yimelyan n yimarikaniyen i yeffɣen si tmasiḥit keččmen ɣer tneslment ... mi ten isteqsa ma llan yinelmaden ar-iɛraben ttelgaraden ɣef war-iɛraben llan ttaran-d waṭas n yimaziɣen d yiselmaden : ih ! d ayen ibanen .\n\nDi lmerruk \nMi ɛeddan 44 n yiseggasen n tallit n ucengu afransis , yebda lmerruk iqeddec i usekcem n taɛrabt ( MCA ) akken ad lal timmmad tamerrukit yedduklen , d tirnin n yimḍanen n wid yesnen ad yarun yernu ad ɣṛen , deg akk tamurt berra n tutlayt yellan deg uɣerbaz unṣib ; macci akka am Lezzayer ur ddiren ara aṭas n yiherrasen di Lmerruk imi imerrukiyen d nutni i yellan ama di taddart neɣ di temdinin timeqqranin , ɣf way-a meẓẓi later arumi ɣef tmura tinuragin .Ɣef waya yella fessus ɣef Lmerruk ad yexdem asteɛreb yernu ad t-yesselḥu ad yaweḍ yif winna d tanergt-is Lezzayer , maca macci d aya i yeḍran . Imi di tazzwara rran ɣer uselmed , imerrukiyen ferqen ɣef sin , kra ssawalen ɣer uselmed amaynut am win n umalu s snat n tutlayin , kra ssawalen ɣer uqbur n zzawiya tineslemt . Mi d-yuweḍ ukabar n timunent imal ɣer uselmed aqbur n taɛ)rabt d tneslemt . Mi d-yuweḍ ukabar yebda leqdic ɣef wannect-agi , deg useggasd-is wis sin , yella ulmud n useggas amezzwaru deg uswir amenzu s taɛrabt kan , seg useggas wis sin ad bdun ulmud s snat n tutlayin ta tekcem di tayeḍ , maca tamrin n tefransist llant d tiwezzlanin . Yusa-d usteɛreb ẓẓay ɣef yimerrukiyen , ladɣa deg 20 n yiseggasen imezzwura n timunent imi llan yimeqqranen n Lmerruk lemmden s tefransist ( ama deg Fransa s timmad-is neɣ deg yiɣerbazen imerrukiyen yemmeslayen taɛrabt ) ur ẓrin ara mza d-yawi ibaɣuren ɣef tgelda , ladɣa ɣef wassaɣen -is d tmura tiberraniyin . Ur lḥiqen ara ad steɛrben armi yeffeɣ Lmerruk kamel i ufus afransis Deg useggas , n 1960 yesɛeṭṭelLḥaj Ɛumar Lǧalil , aneɣlaf n yimiren asteɛreb imi yuɣal ɣer usemed n uqbl timunnent ; imal ɣer usemlmed afransis amaynut . Ayen id-yessbanen leqdic ɣef useɛṭel n taɛrabt d ayen yexdelm Ḥasan wis sin ,d tidet yedda d usteɛreb maca yerna deg tillin s ddaw n ufus n Fransa deg tsertit d tdamsa\n\ndi Tunes \nƔilen medden belli asteɛreb deg Tunes d netta akk ara yelḥun aṭas imi ddaw n 1٪ n yitunsiyen kan i yettmeslayen tamaziɣt , 100 ٪ ttmeslayen darǧa tatunsit . Maca , d netta akk ur nelḥi ara imi llan tteklen ɣef Turuft ,umnnen belli ma tella tmurt tuɣal am tid umalu ad tesɛu azal ama d agdud ama d tamurt . Akka am Lmerruk , yefreq rray ɣef sin , wid i yettwalin belli tutlayt taɛrabt tafuṣḥit d wajjed ineslem i d ṣṣzeḥ deg tmurt d wid i yeqqaren belli ma bɣan Tunes ad taẓ ɣer sdat ilaq ad tcabi timura n umalu , mbaɛid ɣef taktiwin tiɣelnawin tiɛrabin . Asut amenzu n wid id-yuwin agerdas-nsen s taɛrabt ur ufin ara aceddim anagar wiinna n n uselmed n taɛrabt neɣ n wajjed ineslem imi d wid i yeɣran s trefransist i yesɛan azal , seg yiseggasen n 70 armi d 1982 ɛerḍen ad steɛrben Tunes , maca seg 1982 bdan sseḥbasen-t , ssexṣarezn astɛreb ladɣa imi yuɣal uselmed s teransist , yal win yessawlen ɣer usteɛreb rran-t ɣer yislamstiyen neɣ ɣer yirebraben , tafrenkfunit tella d iswi-nsen , xasakken Fransa teffeɣ Tunes , maca qqimen yideɣɣaren teddun d tiktiwin tifransisin , taɛrabt d tutlayt tunṣinbt n tunes deg tuddsa , maca ulac anda id-yettwabder bellli ilaq ad tt-sxedmen ɣef way-a tufa tefransist adeg wassɛen deg ulmud ,maca , daɣen deg tiliẓri d uɣmis d tanmehla i yferqen ɣef sin : aḥric s tefransist wayeḍ s taɛrabt .","num_words":4026,"character_repetition_ratio":0.051,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.211,"stopwords_ratio":0.02,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":85901.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Lucas%20Jade%20Zumann","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Lucas Jade Zumann ( ilul deg 12 Dujember 2000 ) d asebgar amarikani , yurar-d Milo deg usaru n tuggdi Sinister 2 Jamie Fieldes deg usaru n 20th Century Women d Gilbert Blythe deg Anne with an E .\n\nTudert \nilul-d Zumann deg uwanek n Cikago deg yiwunak yedduklen n Temrikt , d amenzu gar ukkuz n warrac , aẓar-is d uday , yelmed deg uɣerbaz ahibru.\n\nLeqdic \nYettwassen imi d-yurar awadem n Gilbert Blythe deg Anne with an E .","num_words":115,"character_repetition_ratio":0.092,"word_repetition_ratio":0.075,"special_characters_ratio":0.252,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":104676.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Masuna","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Masuna neɣ Massunas ( 508–535) yella d amaziɣ i yeddren deg temnaḍt i yellan tura deg umalu n tmurt n Lezzayer , nnan-d fella-s belli yella d amasiḥi , yegled tagelda n yiuriyen d yirumaniyen deg tmanaɣt-is i ɣef tebna tgelda Altafa i yellan tura deg Tyaret di temnaḍt n Tlemsan di lezzayer n wassa , yuwi-d timunent n tmurt-is imi yexdem nnfaq akked yiwindaliyen . Yeddukel ugellid masuna d umenkad arumani n utaram Justinyan , yella ɣer tama-s deg yimenɣi-ines mgal yiwindaliyen deg 533 akked kra n yiderman imaziɣen nniḍen . Mi yegled akk iderman n Muretanya uɣen-as awal .\n\nTagelda \nMasuna d agellid amezzwaru n tgelda n yimuriyen d yirumaniyen , yiwet n tgelda tamaziɣt id-yusan deg wanda i tella n Muretanya taqeyṣrit zik nni , i yellan s ddaw n uḥuddu n umenkud arumani n utaram , macc akken i llant tgeldatin timaziɣin nniḍen ,tagelda n yimuriyen d yirumaniyen tezger tilisa id-yeǧǧa umenkud arumani , tekcem timura leɛmer ɛeddan fella-sent yirumaniyen , nnessen-it s yiwet n tira deg yiwet n tira deg altafa ( ass-a d Wlad Mimun deg temnaḍt n Wehran ) deg 508 AT i deg id-yenna ɣef yiman-is Rex gentium Maurorum et Romanorum \" Agellid n yigduden arumani d umuri \" . Iban belli yella yesɛa Alafa imi tella d tagelda n yigelliden id-yusan s deffir-s , daɣen llant snat n temdinin nniḍen i yellan ɣer tama n Altafa : Kastra Sifiryana d Safar , nnan-d yimusnawen n umezruy belli tella zik timezgida tameqqrant deg kastra Sifiryana ( iban belli Kastra Sifiryana tella tesɛa azal ameqqran deg tgelda agi deg tasutin tilemmasin )\n\nassaɣen d umenkud arumani n utaram \nYenna-d umusnaw n umezruy Brukubyus belli yella yiwen n ugellid amaziɣ qqaren-as Masunas , iban d netta i d Masuna , yexdemassaɣen d umenkud arumani n utaramdeg yiseggasen n 530 , yeddukel yid-sen mgal yimenɣi-ines akked yiwindaliyen deg nnfaq awindali . Masuna d yiwen seg yigelliden imaziɣen i yeddan s talwit akked Bilaryus n umenkud arumani n utaram , ssutren-asen-d , taɛeṣṣabt n uẓref ,aɛekkaz s uẓref yesɛan ciṭ n wureɣ , takebbuḍt d usebbaḍ yettwaruccen s wureɣ .\n\nMi ɣlin yiwindaliyen , yekcem-d umenkud arumani n utaram ɣer Tefriqt n Ugafa , bdan yinembaḍen ibizenṭiyen n temnaḍt ttafen tizɣenin mgal yimezdaɣ iɣelnawen d yiderman imaziɣen . Awanek n Bizasina i tent-yuɣen aṭas iimi zgan keččmen-t hudden adgen i ttilin yiqeddacen n umenkud abizenṭi , nɣan inembaḍen-is , anembaḍ Sliman yecxdem snat n tuffɣiwin mgal imezdaɣ iɣelnawen , yesseɣli tigrawliwin n yimaziɣen . Imaziɣen umi yeɣlin , rewlen ɣer temnaḍt n Numidya , anda i yella Yudas agellid n Awras .\n\nMasuna d ugellid amaziɣ n Muretanya tasṭayfit n zik nni , Urtyas nnan-as i Sliman ad yeḍfer igrawliwen ɣer temnaḍt n Numidya , yexdem annect-nni , ur yennuɣ) ara akked Yudas deg yiwet n tnegluft maca ur yefki ara laman i wid ukkud yeddukel , yebna aṭas n wagazen yettwaḥeṣṣnen ɣef akk tilisa yellan gar Bizasina d Numidya .\nIsnalayen imaziɣen","num_words":603,"character_repetition_ratio":0.075,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.208,"stopwords_ratio":0.025,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":110640.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tinariyin%20ti%C9%9Brabin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tinariyin tiɛrabin d tinariyin i teldi Fransa mi tekcem ɣer Lezzayer deg 1830 syin deg akk tamazɣa ( lmagrib ) Tlul-d deg 1840 , iswi-ines d asdukel d usemlil n timmad n yimezdaɣ iɣelnawen s ddaw n yiwet timmad \"taɛrabt\" kan .\n\nAmezruy \nCiṭ kan i ssnen yirumyen ɣef tmurt-agi i kecmen d yimezdaɣ-is . Tamussni-nsen n wajjed n yidles d tutlayt d igellil yernu nutni terra-ten tmara ad idiren yid-sen yal-as . Akk-agi id-lulent tnariyin tiɛrabin i yebɣan ad yegren assaɣ gar yimezdaɣ iɣelnawen d tmehla tarumit . \n\nDeg useggas n 1833 yeɛreḍ uɣella Juchault de Lamoricière i ubrid amenzu deg ugezdu n Lezzayer , heyyan-d amek ara ilin-t tnariyin tiɛrabin sɣur tɣelfa s yiman-is . Seg yimiren d tasawet d winna i d assaɣ gar yimezdaɣ iɣelnawen d yinemhalen iserdasen irumyen Ilaq ɣef yiweddamen deg-sent ad fken isallen ɣef rruḥ n yimezdaɣ ayen akk ilaqen ɣef tmehla n yiderman , ad tettwaxelleṣ tebzert , ad ssisehlen tifkin n yigran i yiherrasen , tallit n yimsulta d teɣdemt . \n\nTinariyin agi s akk iswiren-is ttilint s ddaw n leɛnaya n umnakel aserdasi . Deg useggas n 1870 llant 50 n tnariyin deg-sent amaray aɛrab Xuǧa d umaray arumi , aterjman , ifesyanen d umejjay , d Isbayḥiyen i yeṭṭfen akk ayen yeɛnan laman . Sɛan ixedddamen deg tnariyin-a leɛnaya n ṣṣeḥ yugaren tin i asen-yettunefkan d ayen id-yuwin kra n tuffɣiwin i ubrid , kra n yifesyanen rran iman-nsen d ibabaten imi tinariyin uɣalen-t sɛant azref ad ad gen ad smehlen takebbanit . \n\nYemɣer , yiswi-nsen , ssarmen ad izmiren ad kecmen ɣer daxel n tmetti s lemɛawna n leqdic uffir . Akken ad iǧhiden yijga n ucengu ilaq ad msawalen d ugdud aɣelnaw yernu ad isinen tiliwa iseg id-ttekka tsertit . D tamsalt n tmehla meqqren i ǧǧan yiterkiyen i yiderman . \n\nDeg tnariyin tiɛrabin , xedmen azal n 150 ɣer 200 n yisefyanen d inẓrfuyen d yijemmaɛen n tebzert . Kra ttwalin belli ttwaceyyɛen-d i nnfeɛ n tɣerma , akken ad ssufɣen imezdaɣ iɣelnawen ɣer tafat , ɣef waya aṭs yid-sen llan ttefɣen-d mgal timerniwt n umḍan n yiherrasen deg Lezzayer . \n\nAkk-ass yella yettbadda-d uɣbel n yigran d wakal . Deg useggas n 1845 , bdan ssenqasen i yigduden yettinigen yebɣan ad yaɣen akal amḍan n yigran ara sen-yettunefken . Tasertit n ujmaɛ tekkes-asen i yinselmen akk akal yelhan tefka-t i yiherrasen id-yusan seg Turuft s ddaw n leɛnaya n udabu afransis . \n\nTanmegla tuli gar inariyin tiɛrabin d yiherrasen id-yunagen seg Turuft armi d amekud wis II . Tamendawt n tagduda tis snat teqqar-d Lezzayer d aḥric ur nettwafreq ɣef Fransa , yerra Napoléon III iman-is d imceyyeɛ (nnbi ) n \" waɣlan aɛrab \" , amas-is d Dimecq , ilaq-as ad-ibedd mgal umankud aɛutmani .\n\nAnnecta yessenqes deg laman i llan ttaken-t yiherrasen i tnariyin tiɛrabin d ayen i yerran Napoléon III ad yini : \" ilaq ad nesseḥbiber ɣef yiherrasen n Turuft mačči ɣef yimezdaɣ iɣelnawen \" \n\nMi yeɣli umenkud wis sin deg nnfaq n 1870 , tekfa tsertit taɛrabt : ciṭ ciṭ bdan la ɣellqent tnariyin tiɛrabin , ta deffir tayeḍ Deg tmehla n ufraq n wakal , tuɣal-d tsertit -nni n ujmaɛ n yinselmen ɣer leqdic . Ɣas akken ɛawdent tnariyin tiɛrabin talalit deg yimenɣi ɣef timunent n Lezzayer deg 1955 maca s ddaw n yisem n Tgezmi Tanmehlant Yemmuzgen \" Section administrative spécialisée \" ( SAS ) .\n\nTamussni id-wwi Fransa seg tnariyin tiɛrabin di Lezzayer tessexdem-itt deg \" Leqdic ɣef yimezdaɣ iɣelnawen \" deg Lmerruk .","num_words":692,"character_repetition_ratio":0.077,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.226,"stopwords_ratio":0.019,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":104924.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Cirin%20Abu%20%C6%90aqla","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Cirin Abu Ɛaqla (s taɛrabt : شيرين ابو عاقلة ) isem-is Kamel d : Cirin Neṣri Anṭun Abu Ɛaqla tlul ass n 03 n yebrir 1971 di Lquds (Uṛacalim) , temmut deg wass n 11 di mayyu 2022 deg yigiṭunen n Janin id-yezgan deg wasif n umalu , d taneɣmast tafalesṭinit tamarikanit . Texdem deg ubadu n Al Jazeera i 25 n yiseggasen , seg 1997 armi d 2022. Lmut-is tekka-d mi terza akken ad d-ssugen d acu yellan deg yigiṭunen n Janin , imiren i temmut imi tḥuza-tt terṣast s aqerru . Adabu afalesṭini d Ḥamas nnan-d belli d iserdasen n Israyel i tt-yenɣan , ma d wid n Israyel rran-tt-id ɣef kra n yifalesṭiniyen , maca inadiyen n yiɣmisen n Israyel s yiman-nsen d tittekkayin i yettnaɣen ɣef yizerfan n umdan akka am Betselem beyynen-d belli tarṣast tekka-d seg tnilla n Israyel , ar tura Israyel tbeddel awalen-is ukkuz n yiberdan \n\nLmut n Cirin yewwi-d tiririyin seg umaḍal kamel , ifalesṭiniyen d yisrayiliyen beyynen-d tamuɣli-nsen , tiddukla n Turuft d uxxam amellal daɣen fkan-d rray-nsen , ssawlen i unadi n tidet ara d-yilin mebla amili deg lmut n tneɣmast-agi . Akka yernu , azekka-nni , di lǧanaza-ines , iserdasen n Israyel uten wid yeddan akken ad temḍel , d ayen id-yuwin awalen-nniḍen .\n\nTudert\n\ntimẓi d ulmud \nCirin Abu Ɛaqla tlul deg useggas n 1971 deg lquds i twacult tamasiḥit taɛrabt yesɛan iẓuran n Bitḥem , sɛan lwert ayunani-urtuduksi asuri-akatuliki . Teɣra deg uɣerbaz n Bit Ḥanina . Syin terza ɣer tmurt n Urdun i deg teɣra deg yiwet n tseddawin-ines , seg tseddawit n Yarmuk deg Urdun tewwi-d agerdas-is di tɣemsa , imiren tuɣal ɣer Falesṭin .\n\nAxeddim \nTexdem Cirin di rradyu n Monte-Carlo d Voice of Palestine . Texdem ula d ɣer UNRWA , , Amman Satellite Channel d MIFTAH . Deg 1997 texdem deg Al Jazeera deg uḥric-ines aɛrab , tezdeɣ yernu texdem deg Uṛacalim n usammer , tessugen-d imenɣi yellan gar wudayen d yiɛraben , tettwassen s usugen n Intifaḍa tis snat , tezga tessugun lǧanazat n yimeqqranen ifalesṭiniyen .\n\nLmut \n\nDeg wass n 11 di Mayyu 1971 , tenna-d tenɣelfa n tdawsa tafalesṭinit , belli Cirin temmut deg usegnaf n Ibn Sina , mi tella tessugun imenɣi yellan d yiserdasen n Israyel , i yruḥen ad ikecmen ɣer yixxamen n yifalesṭiniyen , ineggura-agi ur qbilen ara ad yeḍru way-a , aneɣmas Ɛli Ṣamudi tḥuza-t terṣast deg uɛrur maca yedder , ma d nettat , tḥuza-tt deg uqerru .\n\nAclaḥ n lǧifa \nYenna-d unemhal n tujjya di tseddawit n Najaḥ belli tarṣast i yḥuzan Cirin deg walaɣ-is tella tqreb-itt mliḥ , d awezɣi ur tt-yettwali ara usserdas n Israyel , ihi , d lekdeb acu id-qqaren yisrayiliyen . Daɣen anemhal n tujjya deg tseddawit n Nabels yenna-d belli tarṣast tḥuza-tt deg uqerru , win itt-yewten yella yebɣa annecta , mačči d tiḥuzin kan akka mebla lɛamda . Imiren kan iserdasen , d yimsulta n Israyel ẓedmen s axxam n Cirin id-yezgan deg Lquds , ssufɣen akk wid id-yusan ɣer lǧanaza ad wasin axxam n Cirin , tuwet-iten , tessufeɣ-iten .\n\nTiririyin \nAṭas n tmura id-yennan belli ḥeznen , rfan seg wayen yeḍran , ssaxlen ɣer unadi i yɛedlen , akken ad iwali acu yeḍran , aselway n Falesṭin yenna-d d awezɣi ad qedcen d yisrayiliyen neɣ ad nadin yid-sen deg wayen yeɛnan tamsalt-agiimi d nutni i tt-yenɣan . Axxam amellal daɣen yenna-d belli yerfa yernu ssawlen ɣer unadi iɛedlen , ssḥasfen imi tin yemmuten d tamarikanit , imi Cirin tesɛa taɣlent tamarikanit .\n\nLǧanaza \n \nDeg wass n 13 di mayyu 2022 , temḍel Cirin Abu Ɛaqla , wwin-d tafekka-s seg usegnaf afranis n Saint-Joseph , wid itt-yuwin xedmen timesbaniyin , ssawalen deg-s ɣer tlelli d uqader n yiẓerfan n uneɣmas , ssawal-as i Cirin tameɣrast , refden yid-sen ikenyalen ifalesṭiniyen , ddan di lǧanaza-nni inselmen d imasiḥiyen , imiren imsulta n Israyel uten wid yeddan di lǧanaza , sferqen-ten s u=sexdem n yisɣaren d lbumbat n lgaz , aṭas n tmura id-yesbeggnen reffu-nsent neɣ awham-nsent seg usexdem n tewɛer mebla tasebba , temḍel Cirin ɣer tama n yimawlan-is , xas akken yernu kecmen yimsulta ɣer tmeqbert , zzin as-d i uzekka-ines s yiqjan ibulisiyen .","num_words":882,"character_repetition_ratio":0.052,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.232,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":68838.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Boushaki%20tasengama%20tagda","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Boushaki tasengama tagda d tagda n tasengama sneflayeɣ seg Mustapha Ishak Boushaki ɣer 2006 ɣef a nget tasleṭ i asewseε n umeɣrad.\n\nẒeṛ daɣen \n Mustapha Ishak Boushaki\n Tasengama\n Tusnakt\n\nTiwelhiwin \n\nMustapha Ishak Boushaki\nTussna\nTasengama\nTusnakt\nTussniwin","num_words":61,"character_repetition_ratio":0.167,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.188,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.989,"perplexity_score":56369.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Shahnez%20Boushaki","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Shahnez Boushaki, ilul ass 22 Tuber 1985 di tamanaɣt Lezzayer, yebda yetturar di basketball uḍar asmi yella 11 iseggasen di imezzyanen n Lmuludeyya n Lezzayer (MCA), almi yewwi-d 20 iseggasen iruḥ ad iɣar di Lezzayer Groupement Sportif des Petroliers (GSP).\n\nAslaɣmay\n 2002-2010 : Lmuludeyya n Lezzayer (MCA)\n 2010-2018 : Groupement Sportif des Petroliers (GSP)\n\nTiwelhiwin \n\nShahnez Boushaki\nShahnez Boushaki\nShahnez Boushaki","num_words":97,"character_repetition_ratio":0.124,"word_repetition_ratio":0.045,"special_characters_ratio":0.259,"stopwords_ratio":0.01,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.992,"perplexity_score":81746.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Mani","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Mani ( s tfarisit ماني ) d yiwen seg yimceyyɛen id-ibane deg tmurt n gar sin n yisaffen , ilul-d deg 216 n tlalit deg temdint n Babil i yenbeḍ umenkud afarisi , d netta id-yesnulfan ajjed amanawi , i yekcemen aṭas n tmura , gar-asent tafriqt n ugafa , gar wid-itt-ikecmen agerram Uɣesṭin , wid i t-iḍefren deg tmurt n gar sin n yisaffen ttwaḥerṣen mliḥ sɣur umenkud afarisi yellan ttamnen s tmess , yettwaḥbes deg usekraf deg useggas n 276 ḥekkmen fella-s s lmut .\n\nTudert \n\nIlul deg 14 yebrrir 216 deg ugafa n Lɛiraq n wass-a i yellan imiren d aḥric seg umenkud afarisi . Ur yeddir ara Mani akked yemma-s tettwabɛed fella-s, ɣef way-a timẓi-ines tusa-d tewɛer , imi baba-s yeffeɣ i wajjed i yellan imiren deg Lɛiraq yekcem ɣer wajjed n yisabiyen neɣ ɣer yiwet n terbaɛt i yettekkan ɣer yisabiyen . Tarbaɛt-agi ttamnen belli tameṭṭut d nnǧasa d yelli-s n cciṭan ɣef way-a yusa-d Fatezk ɣer mmi-s Mani ass mi i yesɛa kan ukkuz n yiseggasen deg yila-s yessebɛed-it ɣef yemma-s ddren akkenni ɛezlen akked d terbaɛt-nni ttẓallan ttebɛaden ɣef akk ayen yettɣuṛṛun amdan ladɣa tulawin .\n\nFatek yenna-d belli yesla-as i yillu yessawel-as kraḍ n yiberdan akken ad yunag ɣer taddart i wumi qqren Misan deg lɛiraq ideg ttilin yibellazen , imiren ihi i yexdem Fatek d mmi-s abellez , kcemen ɣer wajjed n yiṣabiyen imindayen s talɣa tunṣibt , aya yeḍra-d uqbel ad tewseɛ tmasiḥit .\n\nYeqqim mani akken ɣef wajjed i ɣer t-isssekcem baba-s armi d aseggas-is wis 21 , imiren yesla s tmasiḥit d wayen akk id-qqaren ɣef umidag n Yissu ; dɣa seg yimiren yella yeqqar belli d netta i d Rruḥ lqudus nni iɣef d-ttmeslay tmasiḥit , ḥessben wat tarbaɛt-ines belli tagi d ticuffert dɣa staxṛen-t syinna .\n\nImiren ifarisiyen llan ttabaɛen ajjed azaradicti yettqeddisen timest , Mani yella yeqqar yettwali asɣanen , ihi yegmen ad yini belli d netta i d nnbi amaynut , yeqqar-d ɣef yiman-is belli ass mi yesɛa 12 n yiseggasen yeffeɣ-as-d lmelk , ur d-yuɣal ara armi d aseggas-is wis 24 akken ad-yessuffeɣ tabrat n yillu ; yernu ad yebnu timsirin n wajjed amanawi ara yilin seg Ccinwa ɣer tmurt n Sbenyul d Fṛansa , yebda niqal asiwel d usekcem ɣer ddin-is deg temnaḍt-nni i deg yedder maca , i tmental ur neẓri yunag ɣer Lhend , ideg yessawel ɣer wajjed nni ines yessekcem ɣer-s aṭas n yimdanen , dinna i yelmed timsirin tibudiyin d tzaradictiyin . \n\nDeg useggas n 240 yebda asiwel ɣer wajjed-agi-ines , yuwi abrid n unelmad tuma ɣef way-a id-iɛedda sezg Bakistan , Afɣanistan , Lhend n wass-a , mi dayen yunag ɣrer Lhend d Maṣer nnan-d belli yelḥeq ad yessekcem yiwen n unembaḍ ɣer wajjed-ines , deg useggas n 242 ibedde-d sdat n ugellid Cabur I , i as-iɛemden ad yessiwel ɣer wajjed-ines s tlelli meqqren , yuɣal seg yiqeddacen n ugellid , imiren i yebda tira n udlis-ines i yqeddsen , syin yerra ɣer ywet n tiɣilt ɣer tama n wasif n Diǧla ideg yebda lebni n tmezdayt-ines , yeqqim Mani yessawal i wajjed-ines s ṭul n 30 n yiseggasen mebla ma yeḥreṣ-it-id yiwen .\n\nAssmi yemmutt umenkad Cabr deg useggas n 272 , yebda iɣelli Mani imi sin n yimenkad i yellan s deffir-s llan d tixutam deg yifassen n yimunaken izaradictiyen , d ayen i yerran imunaken ad bdun aḥraṣ dd udfaṛ n yal win yumnen s tmanawit di taggara sullzen amenkad akken ad-as yessiwel i Mani akken ad ibedd sdat n uxxam n teɣdemt n yimunaken izaradictiyen , ihi wwin-t ɣer usekraf zzin as-d s senslat , yeqqim deg usekraf 26 n wussan la yettidir am uɣerda yal ass d tiytiwin d uḥqar inelmaden-is zgan ẓerren-t armi yeḥkem fella-s umenkad s lmut deg useggas n 276 .\n\nLmut-is \nAmenkad afarisi yeḥkem ɣef s lmut , imi di tazzwara Babil tuɣal d ammas ideg ttemlilin wasɣanen ihi ma tuɣal akken i tella zik nni d tawaɣit fella-sen , syin llan yimunaken izaradictiyen yugaden ad yewseɛ wajjed-ines , asɣan-nsen ad d-yeggri mebla imeḍfaren . Ihi , yettwaṣleb Mani , syin kksen-d tafekka-ines gezmen-as ifassen-is d yiḍarren-is sserɣen-t , maca imeḍfaren-is ummnen belli rruḥ-is tuli d asawen , ɣef way-a yuɣal wass-nni d tafaska ɣur-sen ttuẓumen 30 n wussan n wayyur n yebrir ɣef way-a .\n\nTiktiwin-is \nDeg tasut tis kraḍ yewseɛ cwiya wajjed n Mani , asɣan-ines d asexleḍ gar waṭas n wasɣanen akka am tmasiḥit d tbudit d tzaradictit : yumen Mani belli amaḍal yefreq ɣef sin win n lxir d win n ccer ( akken i umnen yizaradictioyen ) illu n lxir iga tagelda-ines deg tafat n lxir , maca imi ur s-yezmir ara i ccer yexleq-d tayemmat n tudert id-yefkan amdan aqbur , tlata n yiṛebbaten agi ( ababat - tayemmat-aqcic amectuḥ) yettemcabi-as i tmasiḥit","num_words":1045,"character_repetition_ratio":0.048,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.226,"stopwords_ratio":0.042,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":45067.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Sirta","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Sirta d tamdint tanumidit taqburt deg umezruy , i yuɣalen tura d tamdint n Qsenṭina deg Lezzayer . Seg tasut tis iii st . D tamanaɣt n yinumiden imasiliyen send ad tt-awin yimasisiliyen , ardekal ; yerra-tt-id ugellid Masensen deg useggas n 203 st , imiren yerra-tt d tamanaɣt n tgelda n inumiden . Ardekal mi d-kecmen yirumaniyen tuɣal d tamanaɣt n ugezdu n Numidya sirtensis . Deg tasut tis ive , iɛawed-azs umenkad Qunstanṭin lebni , ɣef way-a i terfed-isem-is Qunstanṭina , tuɣal d taman,aɣt n ugezdu n Numidya Qunsṭantina d amas n unembaḍ arumani .\n\nIsem \nYenna Gabriel Camps , isem-agi aẓar-is d abuniqi n xas akken mačči d nutni i yessulin tamdint . Ufan-d deg tedrimin di Sirta , ttarran-t ɣer wakud anyubuniqi n tasut tis ii st , neqqar-d \" KRTN \" ( Kirthan ) s usekkil kaf . Neɣ awal afniq (QRT ) ibeddun s usekkil qaf . lukan ad nuɣal ɣer zik , isem-agi ad yesɛu iẓuran ilibiyen \" imaziɣen \" . Kra n yimussnawen , qqaren-d belli isem-agi Sirta yettarra-d ɣer yisem amaziɣ \" tissirt \" ( mazal qqaren-t yimaziɣen ar ass-a ) , imi imiren llan ttwassnen s yidles n usexdem n yirden di temnaḍt .\n\nAmezruy \nTamnaḍt i deg d-zga Sirta yezdeɣ-itt umdan zik , imi ufan-d leḥwal iqburen ttuɣalen ɣer zzman aqdim . Abrid amenzu ideg d-ttwabder Sirta yella deg tasut tis iii uqbel talalit n Sidna Ɛisa ; nnan-d fella-s belli tella d tamanaɣt n tgelda n ugellid n yimasisiliyen Sifaks .\n\nYexṣer amennuɣ-ines deg 203 uqbel talait mgal ugellid amasili Masensen . Aneggaru-a yeddukel d yirumaniyen . S ṭul n wakud n unbaḍ-is aɣezzfan d win n warraw-is , agejdan d Makawsen ( 148 – 117) , Sirta , tettemcabi i temdinin tihillinistikiyin timeqqranin , tuli di ccan-is yernu ggan-as unnuɣen imelḥen aṭas . Tamdint llan zin-as-d leswaṛ si yal tanilla yernu seg tallit n Sifaks , tella tesɛa iɣrem ( leqṣer ) amelḥan , zedɣen-t rnan-as wid id-yusan umbeɛd-ines di thuski d ccbaḥa ma d Makawsen yerna-as lebni ymelḥen .\n\nNumidya tebda deg tiẓẓin d usenzi n yirden , d ayen i as d-yuwin idrimen imeqqranen , ɣef way-a llan zemmren ad suffɣen tadrimt mebla aḥbas s lbrunz neɣ ayen nniḍen . Di taggara n tasut tis snat uqbel talalit n sidna Ɛisa , Sirta tessaweḍ ad tili d tilellit tessuffuɣ-d tadrimt-is s yiman-is yernu tesɛa ineẓẓarfyen-is i yettɛassan taɣdemt : ttbanen-d yismawen-nsen deg tedrimt akka , BDMLQRT d HNA .\n\nNumidya tella tesɛa udem ɣef uumaḍal n yilel agrakal , d ayen id-yuwin aṭas n yiberraniyen ɣer-s rran-tt d tamdint ttididren deg-s akk yigduden seg umaḍal . Inembaḍen inumiden llan ssawalen i wakken agdud-nsen ad yelmed tutlayt taɣribt ladɣa tutlayt tabuniqit , uwḍen armi timetti n Sirta iḥuza-tt mliḥ later abuniqi . Sirta s umata yekcem-itt mliḥ uxemmem agrigi d ubuniqi .\n\nAmur ameqqran seg yimussnawen n umezzruy llan qqaren-d belli Sirta tella tezga-d deg Qsenṭina n wass-a deg tmurt n Lezzayer imi deg-s i yella akk lebni id-yemmalen belli tella d tamanaɣt ; maca kra nniḍen qqaren belli tezga-d di temdint n Lkaf n wass-agi di Tunes . War-amsefhem-agi qqaren-as ugur n Sirta .\n\nMi ɣlin yiqerṭajiyen , Sirta tuɣal seg tasut tis iio send talalit ; d tamanaɣt tasamert n tgelda tamaziɣt n yimasiliyen . Mi yemmut ugellid Gaya , yekcem-itt uɛdaw-is Sifaks s lemɛawna n yiqerṭajiyen . Yegled tagelda , ɣer tama n tmeṭṭut-is Sufines , armi d aseggas n 203 send talalit n Sidna Ɛisa , azemz i deg rnan-t yiserdasen n Sibyun n Tefriqt , yeṭṭef-it ugellid Masensen , mmi-s n ugellid Gaya i yemmuten . Aneggaru-a yerra-t d tamanaɣt-is , Sirta nebḍen-tt yigelliden inumiden id-yusan s deffir n Masensen akken ma llan d tarwa-s .\n\nSyin mi tt-kecmen yirumaniyen sexsren kra n lebni deg-s imi di nnfaq hudden xilla . Rran-tt ardekal d amas i yigezda-nsen , mi yerbeḥ Yulyus Qayṣer nnfaq-ines , tessufeɣ-d Sirta tamnaḍt inebbḍen iman-is s yiman-is isem-is Colonia Cirta Sittianorum ɣer tama n kraḍ n temdinin nniḍen Rusikada (Skikda), Chullu (Kulu) et Milève (Mila) .\n\nTamdint n Qsenṭina tebna ɣef Sirta ɣef way-agi-ni ixuṣṣ lebni anumidi neɣ abuniqi dinna mi ara t-kenniḍ ɣer lebni azzayri .\n\nImdanen aẓar-nsen seg Sirta \n\n Fruntun \n Yugerten\n Tiberius Claudius Candidus\n\nAmeslay \nYenna ugellid Masensen mi yekcem Sirta : \n\nUɣaleɣ-d ɣer Sirta-inu , u ɣef leṣwar-is ɛlayen \n\nTtɛummun deg waḍu s leɛqel wid yeddan yid-i .\n\nWali daɣen\n\ntamkerḍit \n\n M. L. Aggoun, Réfutation des thèses historicistes et affirmation des origines numides de la confédération cirtéenne [archive], Revue des sciences humaines no 30, décembre 2008, volume B, p. 57-67.\n Benseddik (Nacéra), « Lueurs cirtéennes », Zeitschrift für Papyrologie und Epigraphik, CLIII, 2005, p. 249-260.\n Benseddik (Nacéra), Cirta-Constantina et son territoire, Errance, Arles 2012.\n Berthier (André), Juillet (Jacques) et Charlier (René), « Le Bellum Jugurthinum de Salluste et le problème de Cirta », Recueil de la Société d'Archéologie de Constantine, LXVII, 1950, p. 1-104 (appendices, p. 107-137).\n Bertrandy (François), « La région de Constantine (Cirta) en Algérie (Ier s. av. J.-C. - Ier s. ap. J.-C.) », L'Information historique, LII, 1990, p. 69-73.\n Bertrandy (François), « Une dépendance de la Confédération cirtéenne, le castellum Zugal », Latomus, LI, 1992, p. 101-109.\n [Bertrandy 1994] S. Bertrandy, « » [archive], dans Gabriel Camps (dir.) (publ. par l'Union internationale des sciences pré- et protohistoriques, l'Union internationale des sciences anthropologiques et ethnologiques, le Laboratoire d'anthropologie et de préhistoire des pays de la Méditerranée occidentale, et l'Institut de recherches et d'études sur le monde arabe et musulman), , t. XIII : Chèvre – Columnatien, Aix-en-Provence, Édisud, 1994, 1 vol., 155 p. (p. 1 913-2 067) - [1], 24 cm (ISBN 2-85744-201-7, 978-2-85744-201-1 et 2-85744-696-9, OCLC 30348883, BNF 36676407, SUDOC 003229858, lire en ligne [archive]), art. C71, p. 1 964-1 977.\n Beschaouch (Azedine), « Le territoire de Sicca Veneria (El-Kef), nouvelle Cirta, en Numidie proconsulaire (Tunisie) », Comptes-rendus des séances de l'Académie des Inscriptions et Belles-Lettres, CXXV-1, 1981. p. 105-122.\n Briand-Ponsart (Claude), « Les relations de Cirta et de la Confédération cirtéenne avec le pouvoir pendant le Haut-Empire », Cahiers du Centre Gustave Glotz, XVII, 2006, p. 105-122.\n [Camps 1979] Gabriel Camps, « », Antiquités africaines, no 14 (1979\/2),‎ 1979, p. 43-53 (DOI 10.3406\/antaf.1979.1016, lire en ligne [archive] [fac-similé], consulté le 6 octobre 2017).\n Duval (Yvette), « Le gouverneur de Numidie en sa capitale : Le lieu et les acteurs du procès de l'évêque de Cirta en 320 », Antiquité tardive. Revue internationale d'histoire et d'archéologie (IVe-VIIIe s.), VI, 1998, p. 193-207.\n Gascou (Jacques), « Pagus et Castellum dans la Confédération cirtéenne », Antiquités africaines, XIX, 1983, p. 175-207.\n Gascou (Jacques), « Les Magistratures de la Confédération cirtéenne », Bulletin archéologique du Comité des travaux historiques et scientifiques, XVII, 1984, p. 323-335.\n Gascou (Jacques), « Sur le statut de quelques villes de Numidie et de Maurétanie Césarienne », Antiquités africaines, XL-XLI, 2004-2005, p. 259-267.\n Heurgon (Jacques), « Les origines campaniennes de la Confédération cirtéenne », Lybica, V, 1957, p. 7-24.\n Mommsen (Theodor), « Die Stadtverfassung Cirtas und der cirtensichen Kolonien », Hermes, I, 1866, p. 50.\n Navarro (Francisco Javier), « P. Stertinius Quartus, governatore di Numidia ? », Epigraphica, LXI, 1999, p. 67-79.\n Seghiri (Ahmed), « La mosaïque du Retour de la Chasse découverte à Constantine », Les Cahiers de Tunisie. Revue de sciences humaines, 182, 2002, p. 11-22.\n Smadja (Élisabeth), « Note sur une monnaie de Cirta », Dialogues d'histoire ancienne, V, 1979, p. 279-281.\n Paul Veyne, « Contributio : Bénévent, Capone, Cirta », Latomus, XVIII, 1959, p. 568-592.\n Inscriptions latines de l'Algérie, Tome II : Inscriptions de la confédération cirtéenne, de Cuicul et de la tribu des Suburbures, Paris, éd. Champions, 1957, II-373 p.\n Martine Dal Zotto, Jugurtha, la Numidie et Rome, éd. des Cent Chemins, Paris 2018. (ISBN 978-1985385559)\n\nIḍrisen yesɛan assaɣ \n\n lezzayer\n Imaziɣen\n Mass-nsen\n Tageldit n Inumiden","num_words":2024,"character_repetition_ratio":0.045,"word_repetition_ratio":0.008,"special_characters_ratio":0.282,"stopwords_ratio":0.028,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":19380.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Crif%20Bube%C9%A3la","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Muḥemmed Lmaǧed Ɛebdelmalek yettwasnen s yisem n Crif Bubeɣla , d agrawliw azzayri id-bedden mgal yifransisen di tazzwara n unekcum-nsen, ɣer Lezzayer , ilull deg useggas n 1820 . \n\nYettwassen s usenker-ines n tegrawla yeṭṭfen isem-is deg ɣuct 1851 , mgal ucengu afransis deg temnaḍt n udrar n Ǧerǧer ( tamurt n Leqbayel meqqren ) i yessenker mi yeddukel d Lalla Faḍma N Sumer . \n\nIkemmel tagrawlaa-agi armi yemmut deg wass n 24 duǧember 1854 , ideg yemmut deg umennuɣ deg yidurar n Lbiban deg tɣaltin yulin , deg temdint n Burǧ Buɛririǧ . \n\ndeg 5 yulyu 2020 , wwin-d ayen id-yeggran seg yiɣsan-is ɣer Lezzayer , imi wwin yirumyen iɣsan-is mi t-nɣan ɣer usalay n umdan deg Paris , ɣer tama n 24 n yigrawlien izzayriyen i wumi teḍra-asen akka am Bubeɣla , meḍlen,-t deg tmeqbert n Lɛalya deg Lezzayer tamanaɣt .\n\nTimẓi \nCrif Muḥemmed Lmǧed ben Ɛebdelmalek , i ysemma Nureddin Ɛebḍennur n Wat Wasif \" Selṭan-nneɣ \" , qqaren-as daɣen : \" Bu Ssif \" , wigi sebganayen-d azal is-yettunnefkan , iɣaraten-agi llan ɣer ttama n \" bu n tserdunt \" ( Bubeɣla ) . Bu ssidf agi yettunnefka-as imi yelmla itekka ɣer seyyafa yeddan d ugeldun Ɛebdelqader , Yunag-d seg umalu n tmurt ( si leǧwayeh n Ssɛida ) ɣer Sur Lɣezlan , imi kecmen yirumyen tamnaḍt-a i seg id-yerwel , di taggara , yextar Lqelεa n Ayt Ɛebbas akken ad yebdu dinna aheyyi i tegrawla mgal yifransisen , s lemɛawna akked yiderman iɣelnawen .\n\nTazzwara n tegrawla \nMi iheyya iman-is , yezḍem ɣef Ɛzib Crif Ben Ɛli , ccix n zawya deg Yicellaḍen yernu d lbacaɣa i yxeddmen d yirumyen , yerfa imi ulac d acu ixedmen akken ad t-ḥudden d ayen i ten-yerran ad bnun tamnaḍt n yiserdasen deg Wat Menṣur , yeṭṭef-itt ukulunil Bubriṭ , Iɛawed Bubeɣla azḍam ɣef Yicellaḍen maca abrid-agi ur yuwid- ara ɣer yiswi-ines , ɣef way-agi yuɣal ɣer Lɛerc n Wat Mlikec , i yerra d amas n yimihiyen-is . Ikemmel deg tiwḍin n yiserdasen iṛumyen armi i tent-rra tmara ad uɣalen ɣer deffir ; ɣer udrar n Ǧerǧer , imiren rnan-d yiderman-nniḍen ɣer yidis-s . \n\nDinna , i yesselḥeq Bubeɣla ad yesseɣli tarbaɛt n yiserdasen ifransisen ɣer tama n Buɣni , deg wass n 18 ɣuct 1851 . . Mi ččan tiyita qqimen yiserdasen irumyen s ddaw n lamer n ujiniral Bilisyi ddawaren ɣef yigrawliwen di temnaḍt n Leqbayel i wayyur s lekmal-is . Mi d-yuɣal ɣezr Wat Mlikec , yessewseɛ axeddim-is armi d temnaḍin n Leqbayel yettḍillin ɣef yilel . armi d 25 yennayer 1852 mi ḥwaǧen 3000 n yiserdasen akken ad ɛiwden alluy n ubrid gar Bgayet d Leqṣer , mi yečča tiyita tamaynut , yebda anadi ɣef yigrawliwen ara yilin ɣer tama-s , armi d 19 yunyu mi t-ḥuza terṣast mi yella yettnaɣ deg taddart n Tiɣilt Meḥmud ( ɣer tama n Suq Letniyen ) .\n\nAsewseɛ n tegrawla \nYurǧa armi d 1853 , mi ceyyɛen kra seg yiserdasen ifransisen i yellan di Lezzayer akken ad nnaɣen deg Lqerm ( tezga-d gar Rrus d Ukranya ) akken ad yessaki tagrawla-ines , yeɛreḍ ujiniral wulf ad yessexsi tagrawla seg temnaḍt n Yiɛeẓẓugen maca ur yelḥiq ara . D anembaḍ n temnaḍt Randdun deg taggara i yxeddmen tuffɣiwin s lemɛawna i as-d-fka Fransa deg ttnaṣfda n 1854 , iswi-inrs d asseɣli n Wat Jennad yeddan d Bubeɣla , yekcem taddart n Uɣrib , yezḍem ɣef Wat Yeḥya d Wat Ijjer , xas akenni yewser azal n 94 n yiserdasen yemmut d 539 i yjerḥen , Crif Bubeɣla yettwajerḥen yuɣal-d ɣer Wat Mlikec , ideg ikemmel asegɛed n yiserdasen-is , yelḥeq ad yeddukel d Lella Faḍma N Sumer , maca yettwanɣa deg 26 duǧember 1954 ɣef ufus n Lexḍer ben Lḥaǧ Ḥmed Lmeqqrani ( gma-s n Muḥemmed Lmeqqrani ) . Syin , Lella Faḍma terra irumyen ad sutren aḥbas n umenɣi , mi xesren di tnegluft n Teckirt 800 n yiserdasen gar-asen 56 n yiɣellaten , ur teɣli ara tegrawla armi d 1857 .\n\nTajmilt \nseg wass-nni iger-nni deg Tiɣilt Meḥmud qqaren-as Beɣla , imi ur ilaq ara ad ttun ayen akk yexdeem urgaz-agi lijal n tmurt-ines , ula di Suq Letnoyen yella wadeg isem-is Bubeɣla\n\nWali daɣen\n\nIḍrisen yessɛan assaɣ \n\n Faḍma n Sumer\n Ɛebdelqader\n At Yenni (lɛerc)","num_words":904,"character_repetition_ratio":0.048,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.242,"stopwords_ratio":0.021,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":92457.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Isawa%E1%B8%8Den%20unnigen%20di%20tmezgidiwin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Di tazwara n tasut tis 20 i d-isnulfuyen tikkelt tamezwarut isawaḍen unnigen, sakkin sersen-ten-id di tmezgidiwin deg useggasen n 1930 akken ad ssawḍen tuddan (asiwel i taẓẓalit) tikwal daɣen tagellayt n wass Lǧemɛa.\n\nS umata, isawaḍen unnigen n beṛṛa ttilin sufella ticṛafin tiɣezfanin, seqdacen yid-sent semmus iberdan deg wass i usiwel n taẓallit, tikwal si qquz n ṣṣbeḥ. Kra n tmezgidiwin sεan isawaḍen unnigen taɣuct-nsen tettaweḍ ar 5 n ikilumitren. Deg temnaḍin i sεant ugar n yiwet n tmezgida, taɣuct n yisawaḍen unnigen tseffeḍen, ladɣa deg tanzayt imi ur nesli i kra.\n\nAsveddi n usawaḍ unnig di tmezgida yeḍra-d abrid amezwaru deg 1936 di Masjid Sultan deg Singapur. Ɣas akken kra n midden i llan di tmezgida nni ikcem-asen ccekk ɣef amellil n wanagraw aẓṛuṛan amaynut, tuget seg-sen umnen belli d ayen ilezmen akken ad tesεeddi taɣuct n win ixedmen tuddna lḥess n tamdint. Usedfay n tuddna s strisiti yuɣal-d d amagnu di tmura am Tturk d Lmerruk, ma d tmura nniḍed am Timura n Wadda 7% ar 8% n tmezgidiwin qedcen s yisawaḍen unnigen akken ad ssawlen i midden ad ẓallen.\n\nAnnect n lḥess i d-yekkan seg yisawaḍen unnigen yeǧǧa-d taneɣlift n timsal tineslamin n Suεudiya ad tessufeɣ taɣtest di taggara n Mayyu 2021 qqaren deg-s belli ur yilaq ara ad iεeddi imesli n yisawaḍen unnigen n tmezgidiwin \"afkraḍ n ufellay\", akken tella d tanaṭ i isnulfan aṭas n uzernen di tgelda taneslemt.\n\nAẓayeṛ aɣadem \nLlan aṭas n unjugen mgal asiwel i taẓallit taneslemt di tmura am Lalman, Taswist, Fransa, Tagelda Yedduklen, Tutrict, d Biljik. Kra n timdinin deg Tefriqt gedlen s yiman-nsen aseqdec n tmizgidiwin s yisawaḍen unnigen akked kra n timazdayin deg uwanak n Michigan.\n\nDeg Wambeṛ n 2016, anavad n Israyel yermes asumer i agdal n useqdec n yisawaḍen unnigen sɣur tisuddiwin timasɣanin deg lawan n usgunfu.\n\nTanmegla \nTella aṭas n tanmegla mgal asveddi n yisawaḍen unnigen sufella tmezgidiwin di tmura anda llan inselmen d imidrusen maɛna daɣen di tmura s tugett taneslemt.\n\nLalman \nDeg Köln, Lalman, asumer i taṣuki n tmezgida talemmast n Köln yufa aṭas n uzɣin sɣur kra n yimezdaɣen; agdal n usnezwi n tuddna s yisawaḍen unnigen yella gar tiwtilin imezwura ilezmen ɣef imedhalen n tmezgida ad msasin fell-as akken ad awin arrag i tameṣkiwt.\n\nLhend \nDi Lhend, yemsarmuden mgal avluleɣ n wahit ssawlen i tisekreẓt ɣef useqdec n yisawaḍen unnigen sakkin sseɣreten belli asɣen ur yelli d tasureft i urkaḍ n yilugan n wahit. Deg 1999, deg uskasi ɣef agdal imsulles n yisawaḍen unnigen sufella tmezgidiwin, kra n yimalwayen yisertiyen di Lhend nnegmen midden sqedcen s yisawaḍen unnigen akken ad snuflun aqmar di tmetti, sakkin sḥercen taɣewwaɣt deg Nandurbar, di 10 n Wamber, 1999.\n\nIndunisya \nIndunisya, d tamurt akk i yesɛan aṭas d yinselmen testeεref belli leqdic assuget s yisawaḍen unnigen sɣur tmezgidiwin-is yella d aɣilif awenḍan yemmuger-d tisɣal tunṣibin. Lameεna, deg Ɣuct n 2018, fkan-as i tmeṭṭut teccetka-d ɣef lḥess n yisawaḍen unnigen n tmezgida tadigant taẓiṛt n 18 n wayyuren deg usekraf, sakkin sserɣen tirkaf 14 n yifukan yibudiyedeffir acetki-ines. Aha tessufeɣ-d taneɣlift n yisekkin imasɣanen n Indunisyaon kra n tiwelhiwin ɣef leqdic s yisawaḍen unnigen.\n\nTagelda Yedduklen \nDeg 5 n Mayyu n 2020 yefka aseqqamu n Waltham Forest di tɣiwant n London asireg i tam n tmezgidiwin akken ad senzwan tuddna deg wayyur n Ṛemdan. Deg 14 n Mayyu 2020 aseqqamu n Newham ṭṭafaṛen deg-sen, aha fkan asireg i 19 n tmezgidiwin deg yegmamen n London akken ad ad senzwan tuddna deg Ṛemdan. Aṭas n yimezdaɣ n Newham uran i lbiru n lmir Rukcana Fyaz. Deg 20 n Mayy 2020 yewweḍ-asen imezdaɣ nni tirirt sɣuṛ lmir tenna-d deg-s: \"Ssurefet-iyi ma treffum s tuddna, maεna aseqqamu ur yessumer ara ad yexdem ugar n tigawin neɣ ad myaru ɣef tamsalt-a.\"\n\nẒer daɣen \n\n Tuddna\n\nTiwelhiwin","num_words":787,"character_repetition_ratio":0.093,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.209,"stopwords_ratio":0.015,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":69777.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Glossaire%20de%20philosophie","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Asegzawal-a n tfelseft iḍum imegziyen d tinaktiwin n tfelseft s usizwer agemmayan. I tesmuli yettwassmeṣen, wali llista n imegziyen n tfelseft.\n\nA \n\n Abduction\n Amagdaz\n Tadwant\n Azulal\n Acatalepsie\n Acrasie\n Igi\n Tigawt\n Actualisation\n Affection\n Agapé\n Agent\n Agnosie\n Agnosticisme\n Tibbuhlelt\n Altruisme\n Âme\n Tadukli\n Tayri\n Anagogique\n Analogie\n Analyse\n Analytique\n Aɣyul n Buridan (paradoxe)\n Angoisse\n Anomie\n Antinomie\n Aperception\n Aporie\n Apparence\n Appétit\n A priori\n Argument\n Taẓuri\n Aséité\n Ataraxie\n Athéisme\n Abelkim\n Attention\n Attribut\n Authenticité (Jean-Paul Sartre)\n Autocontradiction\n Autonomie\n Tasiḍeft\n Wiyaḍnin\n Axiologie\n Agejdi\n\nB \n\n Aɣerrabu n Neurath\n Béatitude\n Beau\n Besoin\n Bien\n Lehna\n\nC \n\n Caractère\n Caractéristique\n Catégorie\n Catharsis\n Causalité\n Causa sui\n Courage\n Changement\n Certitude\n Chaos (mythologie), Chaos (religion), Chaos (science)\n Taɣawsa\n Taɣerma\n Classe\n Clinamen\n Cogito\n Cognition\n Cohérence\n Compossibilité\n Conatus\n Imegzi\n Tamussni\n Tafrit\n Consensus\n Assilem\n Contingence\n Tanemgalt\n Akuṣmuṣ\n Création (théologie), Créativité\n Critique\n Croyance\n Idles\n\nD \n\n Dasein\n Tanhawt\n Déduction\n Tabadut\n Déisme\n Délibération\n Démiurge\n Tugdut\n Tameskant\n Déontologie\n Aglam\n Beqqu\n Tawenza\n Devoir\n Dialectique\n Ṛebbi\n Différence\n Dilemme\n Asekkud\n Dogme\n Aqraḥ\n Ccek\n Droit\n Dualisme\n Durée\n\nE \n\n Eccéité\n Émanatisme\n Émotion\n Empirisme\n Entendement\n Épistémè\n Éros (philosophie)\n Eschatologie\n Espace\n Esprit\n Essence (philosophie)\n Awanek\n Éthique\n Être\n Tilin\n Tarmit\n\nF \n\n Faculté\n Fait\n Fatalisme\n Fatalité\n Fatum\n Fiction\n Fidéisme\n Tagara\n Finalité\n Finitude\n Foi\n Force\n Forme\n\nG \n\n Genèse\n Genre\n Goût\n Anabaḍ\n Grâce\n\nH \n\n Tannumi\n Amtawi\n Zzheṛ\n Hiérarchie\n Amezruy\n Amdan\n Homologue\n Homonymie\n Talsa\n Hylémorphisme\n Hypostase\n Hypothèse\n\nI\n\nJ \n\n Tumert\n Jugement\n Taɣdemt\n Taɣdemt tagamant\n Justice immanente\n\nK\n\nL \n\n Ameslay\n Ameslay uslig\n Tilelli\n Libre arbitre\n Tilist\n Tameẓla\n Asaḍuf\n\nM \n\n Magnanimité\n Maïeutique\n Mal\n Matérialisme\n Matière\n Lɣiḍ\n Mémétique\n Takatut\n Mensonge\n Tadfergama\n Tamkerwa\n Mode\n Tatrarit\n Moi\n Monade\n Monadologie\n Amaḍal\n Morale\n Tamettant\n Mythe\n\nN \n\n Agama\n Néant\n Nécessité\n Négativité\n Tanihilit\n Nombre\n Normal\n Norme\n Notion\n Noumène\n\nO \n\n Objectivité\n Objet\n Obligation\n Obstacle épistémologique\n Omnipotence, Paradoxe de l'omnipotence\n Omniscience\n Ontologie\n Ontique\n Tanayt\n Optimisme\n Ordre\n Organon\n Taɣbalut\n Ousiologie\n\nP \n\n Panthéisme\n Paradigme\n Paradoxe\n Passion\n Tidmi\n Perception\n Udem\n Tarat\n Philia\n Pittoresque (esthétique)\n Plaisir\n Poids\n Tasertit\n Tanezmert\n Proposition\n\nQ \n\n Takaliyawit\n\nR \n\n Sswab\n Aseṭṭal n Occam\n Taɣeẓnaẓrit\n Tiẓrilawt\n Tilawt\n Réification\n Ccfaya\n Tamasit\n\nS\n\nT \n\n Tatiknikt\n Tatiliulujit\n Akud\n Taṛebbanit\n Tiẓri\n Transcendance\n Amahil\n\nU \n\n Yiwen\n Tiget\n Ameɣrad\n Imɣradanen\n Ameɣradan\n Unfiɛ\n Amlalad\n\nV \n\n Azal\n Tidet\n Amerkid\n Yir tannumi\n Tudert\n Takriḍt\n Lebɣi\n Lebɣi amatu\n Lebɣi n tnezmart\n Ṣṣeḥ\n\nW \n\n Weltanschauung\n\nZ \n\n Taztitikt\n\nLiens externes \n\n « Lexique »","num_words":680,"character_repetition_ratio":0.015,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.233,"stopwords_ratio":0.009,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.389,"perplexity_score":39532.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/I%E1%B8%8Darren%20iberkanen","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Isem n \"yiḍarren iberkanen\" yemmal-d, iṛumyen i d-tewwi Fransa ɣer tmura n Tefriqt n ugafa si Turuft Kamel mi tent-tekcem ur ffiɣen seg-sent armi d-wwint timunnent-nsent deg meɣres 1956 seg Tunes d Lmerruk, neɣ di yulyu 1962 seg tmurt n Lezzayer, ciṭ deg-sen ugin ad fɣen maca amur ameqqran uɣalen ɣer Fransa .\n\nTimetti\n\nIrumyen n Lezzayer d uneẓruf (1830-1962)\n\nIfransisen iberraniyen d warraw n Turuft. \n\nLezzayer tella tesɛa deg wass n timunnent-is azal n umelyun n yiḍarren iberkanen i yellan ttidiren deg-s Irumyen yellan dinna imiren llan kkan-d seg waṭas n tmura seg Turuft, iban llan yifransisen gar-asen, yernu amur ameqqran seg-sen unagen-d seg temnaḍin yettḍillinɣef yilel agrakal, maca usan-d ula s yigezdan n daxel n Fransa akka am win n Alzas d win n Luran (gara-asen wid i tessufeɣ Lalman seg yixxamen-nsen imi xessren nnfaq n 1870 dɣa unagen-d ɣer Lezzayer), usan-d daɣen seg tmurt n Kursika, mačči d arraw n Fransa id-yusan ɣer Lezzayer, usan-d daɣen yisbenyuliyen, imalṭiyen yellan s ddaw n tmurt n Legliz imi tella tenbeḍ-iten imiren), arraw n Ṭṭelyan, n Swis, Lalman, d Legliz (wugi usan-d seg tegzirt n Legliz srid mačči akka am yimalṭiyen ur nelli ara d inegliziyen iḥeqqaniyen, d acengu kan i ten-yeṭṭfen kan) .\n\nYiwen seg yinembaḍen irumyen iwumi qqaren Jules Ferry yenna-d belli :\"Iherraseen id-ikecmen ur llin ara kan d ifransisen kan, maca llan gar-asen yibeṛṛaniyen, ladɣa walmaniyen, wid yesɛan tafekka i yǧehden d tezmert n lɛali, Imalṭiyen d Yimahuniyen (arraw n lmersa n Mahun deg Sbenyul ), ur nettwaḍleb ara aṭas, maca ttaɣen tanummi s lemɣawla ɣef tmurt. Ma deg talɣenin id-yeggran d anqas n lemùḥadra a yilin ma yella iban-d uxtiri n tɣara di tallit ideg neḥwaǧ amḍan\".\n\nTimetti tamezzwarut akk i ysersen iḍarren-is ɣef tmurt n Lezzayer mi teɣli kan llan d isbenyuliyen n tegzirin n lbelyar (gar-asent tella Palma). Aɛrur n terbaɛt n unadi n Fransa llzan deg temnaḍt n Mahun deg Sbenyul. Ihi d imezdaɣ n Mahun i yellan d imezzwura i yrekben tiflukin tifransiyin ɣer Lezzayer mi akken kan teɣli deg 1830. Imahuniyen-agi mi wwḍ)en kan tneṣlen deg temnaḍt n Lezzayer tamanaɣt, uɣalen kecmen amḍiq n tiẓẓin n yigumma.\n\nUnag agi d netta akk i ymeqqren deg wakud gart 1830 d 1845, tneṣlen akter s unekcum ɣer uxeddim n yiserdasen (lɛersker) d uselmed \n\nMa yella umuir ameqqran seg yiherrasenn si Fransa id-usan, iberraniyen llan sɛan amḍan d ameqqran wwḍen armi d 49 % di 1886, maca mi ssɛeddan lqanun n tifkin n tal��ent(anamek-is belli yall agrud i ylulen deg Lezzayer tafransist i sin n yimawlan ibeṛṛaniyen, ad yesɛu talɣent srid kan mebla tarelkint) yuɣal isubb umḍan-nsen s temɣawla meqqren, mi teɣli tmurt kan aṭas n yirgazen n tsertit ugin tikti-agi n uneṣṣel n yiḍarren iberkanen kra llan ttmeslayen ɣef \"umhi aberrani\" imi assaɣ gar Fransa d tmura nniḍen, n Turuft yezmer ad xesrent di yal akud imi ur rrisent ara; wagi seg yiwen wadis, serg wayeḍ assaɣen gar yirumyen d udayen ur llin ara dɣa d wid n lɛali ula d nutni tezmer ad texṣer di yal akud ayen i tt-yesɛeddan d snat n tɣawsiwin-agi :\n\n Adabu afransi, yella yugad ad fsin yifgransisen sdat n yiminigen iberraniyen, gemnen ad fken talɣen i yal aqcic imawlan-is d iberraniyen maca neztta ilul yɣef wakal azzayri (lqanun n 1886 d 1893) daɣen ad asen-fken talɣen i wudayen izzayriyen i yesteɛrfen yis-sen am yinembaḍen seg useggas n 1830, ḥesben-ten am wid i asen-d-iwin tilelli; yernu uɣalen ṭṭafaren idles n Fransa (akken id-yenna lqanun n Krimyu 1870) .\n Karuh d tuggdi seg tmetti taɣelnawt d tnaṣlit n yinselmen izzayriyen i yellan dinna .\n\nAnemgal n liḥalat agi i yɛeddan, leɛmer i yeɛreḍ udabu afransis ad yessemlil irumyen d yizzayriyen i yeṭṭafaren ajjed d yidles ineslem, iwumi qqaren \"inselmen ifransisen\", imi adabu n Fransa yella yebɣa tamurt, ssufɣen-d lqanun i asen-yekksen aṭas n uzref-nsen aḥeqqi, mačči akka am udayen; akken ad yesɛu uzzayri ineslem talɣent ilaq di tazzwara ad isemmeḥ deg wajjed-ines d ayen i ugin yizzayriyen, ula ma qeblen ad semmḥen deg wajjed d yidles-nsen ciṭ kan i wumi taqbel Fransa ad asen-tefk talɣent, d ayen id-yemmalen belli inselmen izzayriyen llan nḥafen aṭas .\n\nImasiḥiyen ibrutistantiyen n Lezzayer \nDeg useggas n 1960 llan 8000 n yimasiḥiyedn ibrutistantiyen i yettabaɛen ugar n 21 n yixfan d tmezdayin, amur ameqqran deg-sen d arraw n yiminigen id-yuisan si tmura ideg llant waṭas n tmezdayin tibrutistantiyin akka am Hullunda d Lalman (aḥric abrutistanti), llan daɣen yimitudiyen i ytebɛen tamezdayt tamitudit s unekcum mačči s uwrat imi tḥuza-ten tmezdayt-agi n Marikan deg wulawen-nsen teǧǧa-d deg-sen later.\n\nUdayen isafaradiyen \nFransa tefka talɣen i udayen n Lezzayer anda ma llan s lqanun n Krimyu, Lezzayer llan deg-s sin n yiḥricen n udayen d Tucabim (itucabiyen) i yellan seg wussan n umenkud abizenṭi d isafaradiyen: udayen id-irewllen seg Sbenyul deg taggara n tasut tis xv, wigi beddlen idles-nsen uɣalen ttmeslayen, ttlussun, ttwasemman, ttidiren akka am yirumyen di kullec, ttekkan ula deg nnfaq n 1914-1918 d win n 1939-1945 .\n\nIrumyen n Tunes (1881-1956) \n\nDeg 1ru n Furar 1956, tella Tunes tessaweḍ azal n 3 783 169 n yimezdaɣ, gar-asen 255 324 d iherrasen irumyen (180 440 si tmurt n Fransa ma d 66 910 si Ṭṭelyan). 10 ɣer 12 % seg yimezdaɣ n yifransisen i yellan di Tunes llan d ifellaḥen, ma d 80 % nni id-yeggren ṭṭfen yal ccɣel yezmer ad yettwaṭṭef : lebni, aselmed, lɛesker, asenzi, tanmehla . ...atg .\n\nIrumyen di lmerruk (1912-1956)\n\nIḍarren iberkanen d warraw-nsen assa \nQQaren-d belli iḍarren iberkanen d wid-id yusan seg-sen anamek-is win yesɛan xerṣum baba-s d aḍar aberkan neɣ jeddi-s d aḍar aberkan, yuweḍ umḍan-nsen ɣer 3,2 n yimelyan deg useggas n 2012 .\n\nAmezruy\n\nƔelluy n Lezzayer deg ufus n Fransa (1830-1845)\n\nSeg Lezzayer tafransist ɣer tegrawla n timunnent (1848-1954) \nSeg yiseggasezn n 1830, tella Fransa tḥetteb iherrasen am ugdufd n temdint ma d izzayriyen inselmen d imesdudrar yettidiren deg tuddar, ad qqimen deg Lezzayer armi d 1962, deg wakud agi amur ameqqran deg-sen ad yidir deg temdinin yettḍillin ɣef yilel agrakal ( Lezzayer tamanaɣt, Wehran, Ɛennaba, Mtiǧa..) , dɣa Wehran d Lezzayer, d irumyen i yeṭṭuqten derg-s ddren ɣer tama n yizzayriyen iɣelnawen mebla ma mxalaḍen . Adabu n Fransa yella yebɣa ad yeččar Lezzayer s yiherrasen n Turuft n ugafa ladɣa si Lalman, maca imi Lezzayer teqreb ɣer tmura n yiulel agrakal rewlen-d ɣer yimalṭiyen d yimahuniyen seg laẓ yellan ɣur-sen, tebɛen-ten-id yisbenyuliyedn d yiṭelyaniyen d yikursikiyen d wid i yxeddmen ccrab . Deg 1881, imezdaɣ irumyen, deg Lezzayer llan akka : 195 418 d arraw n Fransa (wid id-yunagen s yinna d udayen n lezzayer i yewwin talɣent), 114 320 si Sbenyul, 33 693 d iṭelyaniyen, 15 402 d imalṭiyen d 26 529 si tmura nniḍen akka am Lalman, Swis, .... Ma yella umalu d temnaḍt n Wehran tecčur d isbenyuliyen , ataram n Ɛennaba d Qsenṭina teččur d iṭelyaniyen d imalṭiyen, ma d talemmast n Lezzayer tamanaɣt tella amur ameqqran d irumyen maca llant talɣenin nniḍen .\n\nMaca wigi akk ad uɣalen akk d ifransisen kan, imi mi iteddu wakud ttezwaǧen gar-asen bdan seɛɛun-d arrac, tlul-d tsuta tamaynut d tinn n yifransisen n Lezzayer, ara yettwassnen umbeɛd s yisem n yiḍarren iberkanen. Yebda-d ysexleḍ gar-akk nagduden agi n yiherrasen n Lezzayer s tlalait n Lqanun n Krimyu deg 24 tuber 1870, i yerran udayen izzayriyen i yellan d imezdaɣ iɣelnawen imi ddren di tmurt uqbel ad tesseɣli Fransa, tefka-asen talɣent imi ddan yid-s yernu beddlen idles-nsen. Maca ayen ara ibeddlen amezruy n yiherrasen irumyen di Lezzayer d lqanun n tmurt ara d-yeffɣen deg wass n 26 yunyu 1889, i yefkan talɣent i akk iberraniyen i ylulen deg Lezzayer, d ayen id-yefkan 150,000 n yifransisen deg Lezzayer di ddaw n 30 n yiseggasen kan, amḍan n talɣenin nniḍen isubb aṭas akka am tin n Sbenyul tsubb-d seg 54 % ar 36 % gar yiseggasen n 1876 d 1901.\n\nArmi d taggara n tasut tis xix i faqen belli uɣalen yirumyen mxalaḍen akk akka, ladɣa imi amḍan n wid i ylulen deg Lezzayer yugar i ubrid amezzwaru win n id-yunagen ɣur-s. Di tallit-a ggan yimdanen agi id-yekkan si Turuft isem n \"yizzayriyen\". ARmi d tagrawla n timunnent i bdan sexdamen aṭas isem-agi n yiḍarren iberkanen, imi izzayriyen n sseḥ rran-d isem-nsen .Ma d ikulunen i yessawḍen azal n 10 % seg yiherrasen llan d ifellazḥen yenḥafen, amur ameqqran deg-sen d ccrab i d-ssufuɣen .\n\nTagrawla n Lezzayer (1954-1962)\n\nTallit n ugdud d tikti n beṭṭu n Lezzayer \nDeg 1959, yuweḍ umḍan n yiherrasen azal n 1 025 000, ayen id-yefkan 10,4 % seg yimezdaɣ yellan deg akk tamurt, nnesba-nsen tettimẓi seg 1926 ideg ssawḍen 15,2 %, yeḍra-d wannecta imi izzayriyen ineslmen yuli nezzeh umḍan-nsen. Xas akken timnaḍin akk tinesbaɣurin, d iḍarren iberkanen itent-yeččuren, di Ɛennaba,Lezzayer tamanaɣt, d WEhran. Ladɣa taneggarut-a ideg uwḍen yimezdaɣ irumyen deg-s ɣer 49,3 % seg wid akk imezdaɣ-ines deg 1959.\n\nSeg umgarad-agi deg yimḍanen id-kkant taktiwin n ufraq n Lezzayer tafransist ɣer waṭas n yiḥricen, tiktiyin-agi yedda yid-sent uneɣlaf amezzwaru n Israyel David Ben Gourion (Dawud ben Guryun), d nnayeb deg UNR (taddukli i tagduda tamaynut) Alain Peyrefitte.\n\n« Ad nejmeɛ gar Wehran d Lezzayer akk wid yesɛan aẓar afransis, d yakk inselmen i yeddan yid-neɣ yernu sarmen ad qimen yid-neɣ.\n\nDeg taggara n Lezzayer, ad nefreq akk inselmen i yebɣan ad idiren di Lezzayer yellan s ddaw n ufus n (unyir n tlelli taɣelnawt) FLN [...] \n\nNezmer ad nefreq tamdint n Lezzayer akka am Berlin d Uṛacalim (lquds) : Lqeṣba si tama, Bab Lwad si tayeḍ, aṣrid n ufraq di tlemmats. » \n\nMaca tikti agi yugi-tt Deg Gaulle.\n\nTagrawla \nDeg wass n 1ru n unbir 1954 tekker tegrawla tazzayrit mgal ucengu afra,sis, ass i ḥesben yirumyen d ass n tfaska n wass n yigerramen, imi dayen ur zmiren ara i tmuḥqranit i ddren s ddaw Fransa, ladɣa imi nuɣen ɣer tama-s deg umsenɣi amaḍlan wis sin, tqubel-ite,-id Fransa di taggara s tmenɣiyin ladɣa deg utaram n temnaḍt taqsenṭinit (Sṭif, Xerraṭa, Galma) . Di tazzwara tagrawla ur d-uwi ara aṭas ar ɣur-s, armi d tidyanijn n ugafa aqsenṭini deg 20 ɣuct 1955 i tuɣal tjbed-d aṭas n yizayriyen ɣer-s, imir i bdan yiḍarren iberkanen : irumyen neɣ udayen ttaɣen tiytiwin qessiḥen. Si daxel n Fransa, llan ttwalin annecta am tedyanin n yimenɣi n daxel, imi llan yiḥerkiyen itekkan ɣer yizzayriyen inselmen ddan d Fransa ttnaɣen d watmaten-nsen, yerna wawal-agi aṭas seg 1960 mi d-lul Tuddsa Yettwasellḥen Tuffirt (OAS).\n\n« Fehmeɣ-ken-id ! » \n\nAṭas n yiḍarren iberkanen ḥussen iman-nsen ttwaxedɛen sɣur ujiniral De Gaulles i yellan zik yettwassen s tenfaliyin is akka am « Je vous ai compris »\/ « Fehmeɣ-ken-id » id-iusedda deg uḍris-is id-yeɣra deg ufurum n Lezzayer tamanɣt deg wass n 4 di yunyu 1958, sdat yirumyen yessawalen i ɣelluy n tegrawla, ladɣa tidak n « Vive l'Algérie française ! »\/ « Ad tidir Lezzayer tafransist ! » akked « La France est ici, avec sa vocation. Elle est ici pour toujours »\/« Fransa atta dagi, s yizen-ines. Ad teqqim dagi i lebda ». I d-yeɣra deg Mestɣanem d Wehran ass n 06 di yunyu, d waṭas n tenfaliyin nniḍen iten-ixedɛen imi ɣilen belli d De Gaulles ara ten-id-isellken . Yernu yessuɣ-asen tannumi seg 1943 ass mi id-wwi Lubnan timunnent-ines belli Lezzayer d tafransist, maca seg 1958 yuɣal yessebgan-d iman-is am win yeddan d lḥeqq n ugdud azzayri ad yixtir anembaḍ-is, ad iqerrer urmir-ines, yessexdem wid akk yessawalen ɣer uɣimi n Fransa di Lezzayer azkken ad tessalin deg uneqlab n 1958, daɣen yessedem inselmen iḥerkiyen yeddan yid-s. Iḍarren iberkanen, ḥussen ttwaxeddɛen aṭas akter mi akken kksen azref n utekki deg tefranin ara yesɛeddin imetwayen n Evian i yigezdan izzayriyren n berra i wumi qqaren les DOM .\n\nGar uḥbas n yimenɣi d timunnent (Meɣres-Yulyu 1962) \nKra n yiḍarren iberkanen gemnen ad hudden ayen akk id-ǧǧan ma d akal ad t-sserɣen lma d axxam ad t-hudden ma d tasunayt ad-tt-sxesren, akken ur isɛɛu ara uzzayri ayla-nsen yernu ur yesfayday ara, maca amur ameqqran ǧǧan amur-nsen akken yella, ama d timqebrin, neɣ d ixxamen neɣ ayen nniḍen imi llan ɣilen belli zemren ad d-uɣalen ɣer tmurt n Lezzayer deg kra n yiseggasen s deffir n timunnent akken i d-asen yenna u dabu afransis umi netta s timmad-is yeǧǧa kullec i unyir n tilelli taɣelnawt FLN akken ad xedmen kullec, ikellex-asen . \n\nNnulfan-d yiserdasen s deffir yimetwayen agi akken ad ḥerzen talwit gar-asen, imǧuhad n FLn ur qbilen belli arumi i yekksen tamurt d uḥerki i tt-ixedɛen ad ɛeddin kan akka akken tella tebɣa Fransa, ɣef way*-a gemnen ad ten-sufɣen neɣ ad d-rren ttaṛ-nsen s yifassen-nsen seg win i asen-yekksen tamurt.\n\nIgiṭunen n yiminigen \nGar yulyu d Ɣuct 1962, yuɣal d ayen iɣef nuɣ tanummi ad ilin ugar n mraw n yiman n yirumyen ṭṭsen deg yigiṭunen di Lmerṣa ttraǧun taflukt ara ten-yerren ɣer tmurt iten-id yuwin ɣer Lezzayer, di Wehran yennuulfa-d ugiṭun n yiminigen isem-is \" ammas n userḥeb \" .\n\nTigin n tuffɣa \nDi kra n wayyuren, gar tefsut d ctumber n useggas n 1962, ffɣen wazal n 800000 n yifransisen, irumyen d wudayen seg tmurt n Lezzayer uɣalen ɣer Fransa, tamurt iten-id-yuwin ɣer da uqbel 100 n yisseggasen seg 1962. Faqen yiḍarren iberkanen belli Lezzayer ulac tuɣaltin ɣer-s. Aseggas uqbel , teffeɣ-d l'OAS teqqar-asrn belli d nettat i d tuddsa ara ten-iḥdden yernu ad asent-ḍmen iɣimi di tmurt maca tuɣal d tarbaεt n yirebraben texdem aṭas n twaɣiyin ama si daxel n Fransa neɣ di Lezzayer, tikwal iswi-ines yettili d irumyen ula d nutni, yernu di taggara ur sleḥqen ara ad ǧǧen ifransisen deg Lezzayer . \n\nakka ufan-d yiḍarren iberkanen iman-nsen terra-ten tmara ad ǧǧen Lezzayer, di kra n yiseggasen hubben-d yimezdaɣ irumyen d udayen ɣer Fransa akken ad idiren deg-s : Rewlen di tazzwara 150000 n yirumyen si Lezzayer ɣer Fransa, rnan ɣur-sen uqbel timunnent daɣen azal n 650000 nniḍen ɣer ugafa n yilel agrakal, umbeɛd rnan ugar n mraw n yigiman deg tɛecriwin n yiseggasen id-iteddun. Deg ctumber 1962, timdinin akka am Wehran, Ɛennaba d Sidi Belɛebbas uwḍent armi qrib ad xlunt, ineṣṣef umḍan n yimezdaɣ-is imi llan amur ameqqran deg-sen d irumyen (nebder-d yakan belli ṭṭfen timnaḍin tigrakalin tinesbaɣurin). Di kraḍ n wagguren yeḥbes uxeddim di tmehla, uselmed, imsulta, azref imi d irumyen itent-yeṭṭfen.\n\nTudert-nsen berra n Lezzayer \nAṭas n yirumyen ḥussen iman-nsen ttwaxedɛen sɣur Fransa, dɣa gemnen ur ttinigenara ɣerr tmurt iten-ixedɛen, kra deg-sen unagen ɣer Sbenyul i yeḥkem Franku imiren,tamurt iseg-d-usan waṭas n yiherrasen n Wehran, amur ameqqran seg wigi ddren di temnaḍt n Alicante, kra deg-sen ɛeǧbent-asen tmura n Temrikt akka am Kanada d Tejrentint.Ma d amur ameqqran n yiminigen : 800 000 yid-sen xtaren Fransa\n\nMa d udayen n Lezzayer amur ameqqran deg-sen xtaren Fransa (azal n 95 % deg-sen), kra kan rran ɣer Israyel tamurt i yeqqaren belli d axxam n udayen n umaḏal. 130 000 seg wudayen n Lezzayer unagen-d ɣer Fransa.\n\nIfransisen i yeqqimen di Lezzayer si 1962 \nMi d timunent qimen wazal n 200 000 n yirumyen deg Lezzayer, ugin ad tefɣen ihi ineggura-agi llan ttraǧun ad awin talɣent tazzayrit, maca yusa-d useggas n 1963 ideg Lezzayer tessuffeɣ-d Lqanun yeqqar-d belli ayen akk id-ǧǧa Fransa ad yuɣal d ayla n tmurt tazzayrit ɣef wannecta llan wid i yruḥen iṣubb-d umḍan-nsen ar 150 000 n yirumyen deg wakal azzayri, yiwen n uneɣmmas iɛawed leḥsab n yirumùyen i yellan di Lezzayer di 1979 yufa-ten-id gar 3 000 d 4 000 di Lezzayer s lekmal,yiwet n tremnadit tenna-d berlli uwḍen armi d 30 000 n yirumyen deg 199; deg yiseggasen n 90 yerna isubb-d umḍan agi imi yella rebrab, id-yerran ula d irumyen deg yiswi-ines ɣef wannecta aṭas yid-sen ugaden ɣef tudert-nsen ǧǧan tamurt n Lezzayer, deg 2008 yettuɛawed leḥsab nnan-d belli llan gar 800 d 4 500 n yifransisen di Lezzayer","num_words":3362,"character_repetition_ratio":0.059,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.236,"stopwords_ratio":0.023,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":41002.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tamhilt%20n%20Sliman","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tamhilt n Sliman (tahibrut: מבצע שלמה, Mivtsa Shlomo), i yebdan deg 24 mayyu 1991, d nettat i yɛemden unag n 14 500 n udayen n tmurt n Ityubya ɣer Israyel deg ddaw n wakud n kraḍ n tmerwin d seddis ((36)) n tamrin (swayeɛ).\n\nTimental \nDeg 1991, yenḥaf aṭas udabu n Ityubya imi iɣewwaɣenxedmen axeṣṣar deg-s. Tamurt n Israyel tella tettnadi ɣef yimezdaɣ imaynuten ɣur-s i wakken ad teččar d udayen sdat yiɛraben (i yellan d inselmen neɣ d imasiḥiyen i yettalin mliḥ deg umḍan), ihi acḥal aya segmi tella tettɛassa udayen iflacen i wakken ad ten-id jmeɛ ɣur-s, maca tamsalt n wunag seg Ityubya ɣer Israyel tella d awezɣi deg tallit n uselway n yimiren Mengistu Haile Mariam. \n\nAnḥaf-agi i ɣer yuweḍ udabu yezmer ad yessishel ɣef wudayen agi ad xedmen Lɛelya-nsen akken i tella tettheyyi Israyel seg useggas aya seg 1990.\n\nAɛeddi n Temhilt \nTeḥwaj temhilt agi aseggas n uheyyi, gar takkayin-ines timezzwura ilaq ad semlilen agdud-agi yettwaferrqen gar watas n tuddar deg tagduda beɛden akk ɣef tmanaɣt. Heyyan-d akal io yellan tama n tmahalt n Israyel bnan aɣerbaz n udayen i ymeqqren akk deg umaḍal qqaren deg-s 5000 n yinelmaden heyyan-ten ad ten-sruḥen. Liḥala n tsertit deg tmurt n Ityubya ur telli ara d tin n lɛali mazal-as ad ciṭ ad yeɣli, imiren dɣa, yebda-d umsefhem gar ugraw n Israyel d ugraw n Ityubya ɣef usufeɣ-nsen. Txelleṣ Ityubya idrimen n tuffɣa-nsen, ma d Israyel din din tessawel i tuddsawin timarikiniyin tudayin i wxakken ad ẓrent ugur. Adabu n Ityubya yerbeḥ-d leslaḥ n Israyel i wakken ad iḥudd ɣef yiman-is seg yiɣewaɣen.\n\nSi tama n yiserdaszn, d wid n Israyel i yxxedmen kullec ɣer tama n kra n yityubyen d ajiniral Amnon Shahak-Lipkin i yellan ɣef uqerru-s.Uwḍen-d ɣedr Israyel seg tmahilin i yɛeddan, d nutni i yerllan d imezzwura ara d-iṣubben deg unafag n Addis-Abeba, aneggarua teṭṭef-it Israyelk s ṭul tamhilt. Iminigen uwin-ten deg Lkiṛan ḥudden-ten yiserdasen i yettagi,nn i yimezdaɣ-nniḍen ad rewlen i udabu. Deg ddaw n 36 n tamrin gar wass n 24 d 25 mayyu 1991 xedment 35 n tmesrafgin n Lɛal neɣ n Hercules C-130 tuffɣiwin n urwaḥ d tuɣaltin wwin-t azal n 14 500 n yimdanen s umḍan meqqren aṭas 1000 i yiwet n tuffɣa. Ssawḍen amḍan iqeysen, ulac ccek deg umḍzan-agi belli iɛedda 1000 maca amḍan swaswa ideg yella umgarad : Adlis n Guinness yeqqar-d belli yella wazal n 1088 gar-asen sin n yigerrdan lulen s daxel n temsrafegt. Wiyaḍ qqaren belli lan 1 078 ɣer 1 222. Iserdasen n Israyel nnan-d d 1 078 yettaweḍ ɣer 1 222 ma neḥseb arrac imecṭaḥ.\n\nTaggara d wuguren \n\nSegmi uwḍen ɣer Israyel, ufan wudayen n Ityubya uguren deg tifin n uxeddim. Deg useggas n 2006 azal n 80% seg-sen ur sɛin ara axeddim ilhan, iṣubb-d umḍan-agi deg 2016, mi uwḍen ɣer 20% n yirgazen d 26% n tulawin, wagi imi nutni uɣen tannumi deg Ityubya d ifellaḥen yernu amur ameqqran deg-sen ur ɣrin ara (ur ssinen tira neɣ taɣuri) yernu llan wid amur ameqqran ur ttmeslayen ara tahibrut yellan d tutlayt taɣelnawt, enu ɣer-s llan yiminigen nniḍen id-yusan seg tmura-nniḍen i ten-yifen, tugett seg udayen ityubiyen ihi textirin axeddim ɣer yiserdasen zgan ttarran-ten deg tazzzwara deg yal amennuɣ ladɣa d yifalesṭiniyen.\n\nXas akken, tura tella tasut seg yisrayiliyen yityubiyen i yeɣran deg tseddawiyin n Israyel ttmeslayen tahibrut yernu ɣran akken iwata maca mazal ur sɛin ara axeddim, yernu mazal igduden nniḍen ifen-ten deg uxeddom d udrim i asen-ttaken. Ɣef way-a tella temsalt i yezgan tettɛawaéd : ma yella unḥ)af nn udayen agi yekka-d seg tmen,tal nniḍen mebla war-taɣuri (imi udayen ulma d nutni d iḥricen d yiberdan) d war-tussna akka am usɣan neɣ tiɣmi n tfekka. Ilaq ad nini belli ur msefhamen ara lecyux n tudayt ma yella udayen n Ityubya d udayen n sseḥ neɣ ala, fkan-d tiɣri tamatut deg yiseggasen n 1970, belli tekkan ɣer tudayt maca mazal ulmud.\n\nInumak","num_words":800,"character_repetition_ratio":0.041,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.23,"stopwords_ratio":0.024,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":56435.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ayman%20Al%E1%B8%8Dawahri","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ayman Muḥemmed Rabiɛ Alḍawahri (19 yunyu 1951-31 Yulyu 2022) yella d arebrab amaṣri i wumi tettwakkes talɣent umbeɛd i yxedmen am Lamir(ageldun) wis sin n Lqaɛida seg \n\n19 yunyu 2011 armi d ass n lmut-is.\n\nYeffeɣ-d Alḍawahri seg tseddawit n Teqhirt di Maṣer s ugerdas deg tujjya d tseddart ɛlayen deg uclaḥ yernu yella d acellaḥ ameqqran. Yuɣal d yiwen seg yiqerra n lǧihad ineslem amaṣri, yiwet n tuddsa deg Maṣer tessawal ɣer lǧihad d uḥkam s ccariɛa tineslemt, yuweḍ ɣer unbaḍ-ines yeqqel d Lamir-ines. Yekkcem ɣer usekraf seg 1981 ɣer 1984 imi nnan-d yefka afus deg tmenɣiwt n uselway amaṣri aqbur Anwar Sadat. Tigawin-is mghal udabu amaṣri gar-asent asṭerḍeq n temhalt tamaṣrit deg Pakistan rran-t axxam n tyeɣdemt ad yeḥkem fella-s s lmut mebla ma yeḥḍer.\n\nYella yeqreb mliḥ seg uqerru n Lqaɛida Usama ben Laden, yeṭṭef acḥal n wahilen n terbaɛt-agi-ines. Yettwaḍkleb-d Alḍawahri ɣer Yiwunak yedduklen n Temrikt d tmura yedduklen , imi yexdem ahilen irebraben mgal yiwunak yedduklen deg useggas n 1998 mgal n temhalin timarikaniyin deg Tenzanya d Kenya daɣen deg usṭerdeq n Bali deg useggas n 2002. Yesdukkel tarbaɛt n Lǧihad amaṣri d Lqaɛida deg useggas n 2001 yuɣal d nnayeb unṣib n Usama ben Laden deg 2004. Yeṭṭef adeg n Ben Laden mi akken kan i yemmut deg 2011. Deg mayyu 2011 tger-d Marikan azal n 25 n yimelyan n yiddularen iyal win ara d-yawin isallen ara ten-iɛiwnen deg tuṭṭfa-ines.\n\nDeg 31 yulyu 2022, yerttwanɣa Alḍawahri s tmesriffegt mebla wion i tt-inehren tettabaɛ iserdasen n Marikan, deg tmurt n Afɣanistan.\n\nTudert\n\nTimẓi \nIlul Ayman Ḍawahri deg wass n 10 di yunyu 1951 deg lḥuma n Lmaɛadi deg temdint n Teqhirt deg Maṣer, baba-s d amejjar Rabiɛ Cafɛi Alḍawahri d asezlmad n waṭṭanen n teglimt deg tseddawit n Lqaṣr Lɛini, adeg-agi d anejmuɛ n tzeqqatin n tujjya. Di tallit-nni yella meqqer milḥ yisem n Alḍawahri yernu yesɛa ccan deg Maṣer imi jedd-s n Ayman yella d ccix Muḥemmed Alaḥmadi Alḍawahri : ccix n Lǧameɛ n Lazher seg useggas n 1929 ɣer 1935 ɣer tama n yisemawen n baba-s d leɛmum-is i yellan seg yimejjayen yettwassnen aṭas deg Teqhirt deg tallit-nni, daɣen ulad jeddi-s si yemma-s Umayya Ɛazzam, Ɛabd el Wahhab Ɛezzam d anmahal n Maṣer deg Suɛudiya d yiwen n umedyaz d umyaru yettwassnen aṭas d yiwen seg yimeqqranen i yebnan taseddawit n Ugellid Suɛud deg Suɛudiya, ma d gma-s Ɛebd El Ṛaḥman Ɛazzam yella d aselxway amezzwaru n tdukkli taɛrabt seg wassmi i tefteḥ deg useggas n 1942 deg lqimma n Incaṣ armi d useggas n 1952, ihi tawacult-a yella yisem-is ẓẓay mliḥ ɣef way-a Ayman Alḍawahri ur yesɛi acemmek anagar tuffɣa am leɛmum-is.\n\nTaẓẓwara n wahilen-is\n\nTimesbaniyin ardekal tamenɣiwt n Sayyid Quṭub \nYebda Ayma alḍawahri ulmud-is am tezyiwin-is, armi abeddel amezzwaru deg tudert-is assmi aselway Ǧamal Ɛebdennaṣer yefka lamer iwakken ad nɣen amussnaw ameqqran Sayyid Quṭub ɣer tama n kra n yiqerra n tegmatt n yinselmen deg useggas n 1966, dɣa ffɣent-d tmesbaniyin, dɣa yella Ayman Alḍawahri gar-asen ɣas akken yella mazal ur yessaweḍ ara 15 n yiseggasen deg yila-s, dɣa yekcem ɣ)er usekraf akken iasen teḍra i waṭas n wid id-yeffɣen deg tmesbaniyin xas akken meẓẓi, maca deg kra n wayyuren, texṣer Maṣer imenɣi-ines mgal Israyel deg useggas n 1967, dɣa suffɣen-ten-id seg usekraf mi sen-rrẓen yifadden-nsen seg lexṣara-agi.\n\nTimenɣiwt n Anwar Sadat \nYekcem Alḍawahri deg useggas n 1969 ɣer tseddawit n Teqhirt iwakken ad yelmed tujjya dinna, yeɣra deg uclaḥ n wallen yeffeɣ-d s ugerdas-is deg tussna-agi deg useggas n 1974, netta deg useggas send tuffɣa-ines seg tseddawit deg talwit n Tuber 1973 tlul-d terbaɛt n Lǧihad ineslem amaṣri iban-d umbeɛd belli Ḍawahri yella yelteɣ deg-s seg wass-ines amezzwaru maca ulac win i s-ifaqen. Yerna ikemmel ulmud-ines deg tussna n ucelleḥ armi d-yuwi amajistir-ines deg useggas n 1978, aseggas aredekal unag n Sadat ɣer Israyel mi ten-id-yeẓra deg Uṛacalim yernu iwala lekniset. Kraḍ n yisefggasen umbeɛd yettwanɣa Sadat deg 06 tuber 1981, dɣa bdan yiserdasen d yimsulta tuṭṭfa d usteqsi d unadi ɣef wid i ytekkan deg tmenɣiwt n Sadat, armi d iɣallen n laman imaṣriyen ufan-d belli Ayman alḍawahri yella yefka ula d netta afus, yernu yella d yiwen seg yiqerra imeqqranen d yiheyyayen n terbaɛtr n lǧihad ineslem, dɣa uwin-t ɣer usekraf, yemmeslay-d sdat n yiɣmisen n umaḍal seg usekraf-is ɣef yimeḥbas yettwaḥeqqren s daxel n yisekrafen imaṣriyen s tutlayt tanglizit i wakken ad gzun akk d acu i yebɣa ad yini. Di taggara sbeyynen-d yinadiyen belli Ayman alḍawahri texḍa-t temsalt ur yesɛi ara afus deg tmenɣiwt n Sadat maca axxam n teɣdemt ɣas akken ur yeḥkim ara fella-s ugin ad t-id suffɣen seg usekraf imi gren-d fella-s tisɛin n leslaḥ mebla ma ɛemmden-as dɣa yeqqim kraḍ n yiseggasen nniḍen deg usekraf ideg yella yenḥaf aṭas seg tmuḥqranit d uɛeddeb i yellan deg yisekrafen imaṣriyen armi d 1985.\n\nUnag ɣer Suɛudiya d lǧihad deg Afɣanistan \nMi d-yeffeɣ seg usekraf deg useggas n 1985, yunag Ḍawahri seg Maṣer ɣer Suɛudiya iwakken ad yexdemù d amejjay deg kra n yisegnafen-is, deg tallit agi n yiseggasen n 1980 taddukli tasubyitit teẓdem ɣef Afɣanistan, dɣa iwunak yedduklen n Temrikt i yellan d iɛdawen-nsen ɛawnen yal win ara irefden leslaḥ mgal yisubyitiyen, ɣef wannecta tefka iddrimen d leslaḥ i yimǧuhad i yettnaɣen s yisem n wajjed n tneslemt, ula d idabuyen iɛraben llan ddan yid-sen, di Maṣer llan ǧǧamaɛen-d ṣadaqat i wakken ad ten-fken i yimǧuhad i yettnaɣen deg Afɣanistan, llan xeddmen-asen timliliyin d tmeɣriwin i wakken ad ten ɛiwnen ula d tuddsiwin n waffug n Suɛudiya ṣubbent-d s wazal n 70% i yal tamsrafegt ara yaffgen seg Suɛudiya ɣer Pakistan syin ɣer Afɣanistan, yernu amu ameqqran i s-way-s kkaten irusiyen yella d amarikan neɣ d Marikan i t-ixellṣen. Deg tallit-agi ihi yunag bḌawahri seg Suɛudiya ɣer Pakisrtan, syin ɣer Afɣanistan dɣa yessnullfa-d tarbeɛt i yiman-is, itekka deg waṭas n tneglufin yid-sen. Imiren i yessen Usama ben Laden mmi-s n twacult tanesbaɣurt deg Suɛudiya, imiren mazal ur d-lul ara Lqaɛida maca iɛeyyalen-is akk myussanen.\n\nLqaɛida \n\nDeg useggas n 1989 teffeɣ teddukli tasubyitit seg Afɣanistan imi xessren ṭṭrad-nsen, Marikan tessawel i yimǧuhad iberraniyen i yennuɣen dinna iwakken ad ffɣen maca nutni ugin ad uɣalen imi ɣur-sen d nutni id-iḥellan tamurt tuɣal d ayla-nsen, Marikan tuɣal-asen d taɛdawt. Ḍawahri yella seg yimezzwaura i yugin tuɣaltin ɣer tmura-nsen imi yella d aqerru wis-sin n Lqaɛida ardekal Usama Ben Laden, yernu d netta iyellan ixeddem ahilen akk ara ten-isḥerrken \n\nYebda s usterḍeq n yigadiren n Lxubaṛ ideg llan ttidiren yimarikaniyen deg Suɛudiya deg 25 yunyu 1996 ideg mmuten 19 n yimarikaniyen jerḥen 386 nniḍen, syin asterḍeq n temhalin n Marikan deg Dar essalam deg Tanzanya d Neyrubi di Kenya ɣef tikelt deg wass n 7 ɣuct 1998 ideg mmuten 224 n yimdanen d yigiman n wid i yjerḥen d uhuddu n temhalin wagi d ahil amezzwaru ara d-yilin seg usdukkel amezzwaru n snat n trebbaɛ tin n Lqaɛida d tin n Lǧihad amaṣri akken ad tuɣal d tarbaɛt n Lqaɛida n Lǧihad iwakken ad yernu ad iban wudeml n Ḍawahri akter yernu ad ttwaḥessbent snat n trebbaɛ agi d tirebbaɛ tirebrabin ardekal n wahilen n Lqaɛida mgal Marikan d Lǧihad mgal Maṣer deg yiseggasen n 90 ideg ruḥen deg-sent yigiman deg-s yettwaḥkem ɣef Ḍawahri s lmut. \n\nLqaɛida tebda tettimɣur akter deg tazzwara n 200 imi uɣalen seg tiyita n yiswiyen imeẓẓyanen ɣer yiwiyen ideg ttidiren yiserdasen, ɣef waya sterḍeqen taflukt n Kull deg 12 tuber 2000 ideg mmuten 178 n yiserdasen n lebḥer imarikaniyen d ugar n twines n wid i yjerḥen, di taggara uɣalen uwḍen armi d tiowḍin ɣer wul n Marikal d tiyiota-nsen s daxel n tmurt-nsen s usṭerḍaq n yigadiren akniwens tmesrafgin deg New York d tiwḍin n tmanaɣt Washington daɣen deg 11 ctumber 2001 ideg mmuten 2977 n yimdanen d yigiman i ijerḥen d uhuddu n yigadiren d ayenyerran Marikan ad err D+awahri d Lqaɛida d yal aserdas i yellan deg-s i wakken ad ten-t-ṭṭef neɣ ad ten-t-neɣ.\n\nArdekal lmut n Usama Ben Laden \nDeg 2 mayyu 2011, tuwet Marikan axxam ideg yella yettidir Usama Ben Laden deg Pakistan di tallit n uselway Barak Ubama, ayyur umbeɛd Yuɣal Ayman Ḍawahri d netta itt-yeṭṭfen yernu yuɣal d lamir-ines, ɣef wannecta yeqqel d netta i d amezzwaru iɣef tettnadi Marikan\n\nlmut \n\n11 n yiseggasen Marikan tettnadi ɣef Ayman Ḍawahri iwakken ad t-neɣ ur lḥiqen ara armi d-yeffeɣ uselway n Marikan s timmad-is akken ad yini belli yenɣa Ayman Ḍawahri s udṛun (timesraffegt mebla win tt-inehhren) deg ubalkun n uxxam-is deg tmanaɣt n Afɣanistan Kabul","num_words":1992,"character_repetition_ratio":0.052,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.215,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":34802.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Shingeki%20no%20Kyojin","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Shingeki no Kyojin (進撃の巨人, litt.atiṭan yettehjamen, yettwassen s ugzul n SNK), daɣen yettwassen s yisem n Attack on Titan, d lmanga n uḥric n shōnen i yettunnefkan i yilmeẓyen, yura-tt yerna yessuneɣ-itt Hajime Isayama.Teffeɣ-d deg wayyur n Ctumber 2009 tfukk deg wayyur n yebrir 2021 deg tesɣunt n Bessatsu Shōnen Magazine. Ur tesɛi ara tasuqilt ɣer tmaziɣt maca tesɛa aṭas n wid i tt-iwalan deg Tmazɣa, timura timaziɣin rsen-t gar 25 n tmura it-iwalan aṭas: Tunes d tis tẓa (9), Lmerruk d tis mraw d sin (12), Lezzayer d tis mraw d ṣa (17).\n\nTaqsiḍt teddawar ɣef uwudem n Eren Jäger deg umaḍal ideg ttidiren deg tuggdi d rrebrab s daxel n leswaṛ d leḥyuḍ ɛlayen iten yettḥuddun seg kra n lxelq annect-ilat, d Itiṭanen. Tḥekku-d amek imdanen ttnaɣen i wakken ad d-rren ayen i asen-iruḥen seg tmurt-nsen, s usebgen n yisestanen d lesrar yellan s deffir n yititanen-agi ideg ur neẓri seg wansi id-kkan neɣ melmi id-banen l’apparition des Titan, daɣen ttarran-d ɣef yisestanen yellan deg wallaɣen,-nsen ɣef tudert berra n leswar amek tegga neɣ amek i yella umezruy n yimdanen uqbel ad bnun leswar-agi.\n\nUne adaptation en série télévisée d’animation de vingt-cinq épisodes produite par Wit Studio est diffusée initialement entre avril et septembre 2013 sur la chaîne MBS au Japon. Une deuxième saison de douze épisodes est diffusée entre avril et juin 2017.Si yebrir ɣer ctumber n useggas n 2013 yesskfeḍ-d ustudyu n Wit Studio lmanga ɣer Anime yesɛan azal n snat n tmerwin d semmus (25) n tgeṭṭumin tsɛedda-t-id terga n MBS deg Jabun. Tusa-d tsemhuyt-nniḍen n mraw d snat n tgeṭṭumin si yebrir ɣer yunyu 2017. \n\nTeffeɣ-d tsemhuyt tis kraḍ n snat n tmerwin d semmus (25) n tgeṭṭumin, tefreq d sin n yixfan gar yulyu 2018 d yulyu 2019 ɛeddant-d deg terga n NHK General TV. Diɣ teffeɣ-d tsemhuyt tis ukkuzet d taneggarut, tefreq d kraḍ n yixfan, yessuffeɣ-iten-id ustudyu n MAPPA, ixef amezzwaru iɛedda-d gar duǧember 2020 d meɣres 2021 ɣef terga n NHK General TV, ma d ixef wis seg wazemz n yennayer armi d yebrir 2022 ma d ixef wis kraḍ qqaren-d belli ad d-iɛeddi deg useggas n 2023.\n\nSNK yexdem yiwen n rrbeḥ ameqqran deg ugadez deg umaḍal merra, s wayen yuwḍen ɣer wugar n 100 n melyun n yedlisen i yenzan seg-s deg duǧember 2019, d ayen yeskecmen Lmanga ɣer tid yenzan akk aṭas deg umaḍal. Tirrin-is ɣer talɣa n Anime daɣen terna-as tussna ladɣa ɣer tmura tiberraniyin. Wid yettɛassan daɣ)en ttaken-d rray-nsen ɣef ssenɛat-agi daɣen rray-nsen yella d win yelhan, ladɣa deg wayen yeɛnan tawennaḍt d tidyanin n tmacahut, ɣef way-a tuwi aṭas n warazen yesɛan isem ameqqran, rnu-as asexdem-ines deg tsertit.\n\nTafekka\n\nTamacahut \nEren Jäger, i yellan imiren d aqcic amecṭuḥ yesɛan kan 9 n yiseggasen deg yila-s, yella yettidir di lehna akked yimawlan-is d waltma-s (ttrebbin-tt kkan yimawlan n Eren imi imawlan-is n ṣṣeḥ mmuten) Mikasa deg temnaḍt n Shiganshina, tamdint i yellan deg tazzwara maḍi n ṣṣur n Maria. Maca, imdanen leɛmer iwalan aṭitan ɣer tama-nsen seg twines n yiseggasen (tasut)-ay-a, yeẓdem-d uttan n wazal n 60 n lmitrat ɣef ṣṣur n temdint ihudd-it. Ihi kcemen-d yititanen ɣer yiberdan d tzeɣwa n temdint, setten yal amdan ara d-afen deg ubrid-nsen. Eren d Mikasa llan d ccahdin ɣef lmut n yemma-s n Eren, i yemmeččen sdat n wallen-nsen. Yiwen utitan yesɛan tafekka-s teǧhed aṭas yernu tɣumm s wayen yettelcabin i uẓru neɣ i wuzzal yezḍem-d ula d netta ɣef leṣwar n Maria, akken ad yeɛmed i yititanen ad kecmen ɣer akk tamnaḍt-nni id-yezgan gar ṣṣur n Maria d Rose.Eren d Mikasa leḥqen ula-d nutni ad rewlen seg temdint uqbel ad ten-ifut lḥal ad mten ula d nutni, akked umeddakkel-nsen Armin. Baba-s n Eren, i yellan d anabu deg temdint deg wass-agi dɣa, sersen-t gar yimdanen i yruḥen ur d-uɣalen ur-ten-ufin. Deg yiḍ yurga Eren (ur iban ma d targit neɣ d tidmi neɣ d asmekti) belli yefka-as-d tasarut n texxamt s ddaw n lqaɛa i sɛan zik deg uxxam-nsen, i yesɛan akken id-qqaren isallen imeqqranen d yigejdanen ɣef yititanen zemren ad ten-iod sellken. Ardekal ass-agi arebrabi yegmen Eren ad yerr ttaṛ n yemma-s d wat ṣṣur n Maria yernu ad iḥaseb akk ititanen seg umezzwaru ɣer uneggaru-nsen s unekcum-is ɣer yiserdasen, ɣer terbaɛt n unadi.","num_words":947,"character_repetition_ratio":0.033,"word_repetition_ratio":0.002,"special_characters_ratio":0.228,"stopwords_ratio":0.035,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":28936.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Acer%20azewwa%C9%A3%20%281920%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ass n wacer azewwaɣ Bloody Sunday d ass n umennuɣ i yeḍran deg Dublin tamanaɣt n tmurt n Irlanf deg wass n 21 unbir 1920, deg umennuɣ ɣef tmaneɣt n Irland (1919-1921). Mmuten deg wass a azal n 30 n yimdanen yernu jerḥen 70 nniḍen.\n\nYebda wass s tinɣin n mraw d ukkuz (14) n yiwudam ibriṭaniyen d yimasawen-nsen, maca daɣen kra n yimdanen ur nesɛi ara assaɣ d tsertit, sɣur iserdasen n tegduda irlandiyen i yenbeḍ Michael Collins. Imsulta ibriṭaniyen rran-asen s tmenɣiwt n yimdanen yellan deg wannar ttwalin urr n ddabex uḍar aṛumi.\n\nIẓuran \nTamentilt tagejdant n wass n wacer aberkan n 1920 yella d tagrawla n tlelli tirlandit i yebdan deg wass n 1919 tekfa deg useggas n 1921 ma d agmuḍ-ines d talalit n tegduda n Irlanda.Iserdasen imaynuten n tagduda, iserdasen n IRA, suffeɣen-d tirebbaɛ ireffden leslaḥ mgal yiserdasen i yettabaɛen tagelda n Briṭanya yellan dinna deg Irelanda qqaren-as Royal Irish Constabulary, yella yiswi-nsen d asenger n wid i yreffden leslaḥ i wakken ad d-awi Irlanda timunnent-is. Adabu abriṭani si tama-ines yessuffeɣ-d tirebbaɛ-is i yreffden leslaḥ akka am Black and Tans (aɣara-nsen yerra ɣer yiselsa-nsen) akked Auxiliary Division. Deg tamert meẓẓiyen yuɣal ubrid i ṭṭfent snat n trebbaɛ-agi yemgarad d wayen i ylaqen ad t-xedmen ladɣa imi ḥawlen deg lweɛran s usizzel n yidammen (amu ameqqran n wawalen n tiyita deg-sen kkant-d sɣur ugellid George V s timmad-is) imi aṭas i llan weɛren d yimeḥbas-nsen am win yettwaṭṭfen am win i deg-cukken kan deg-sen belli tekkan ɣer trebbaɛ n IRA, maca daɣen mgal ugdud irlandi s umata. D tirebbaɛ n Auxiliary Division i yxedmen taxeṣṣart n Bloody Sunday.\n\nAss n Bloody Sunday \nAss n 21 unbir 1920, yefka unemhal n yidrimen n tagduda n Irlanda d uqerru n tegmatt n tagduda tirlandit Michael Collins, lamer n tmenɣiwt n yiɣellaten d yioqerra ibriṭaniyen amur ameqqran deg-sen d iserdasen,; gar-asen wid i wumi qqaren Tuddsa n yiceffaren n teqhirt , 18 n yiqerra deg leqdic uffir anglizi i yettwaceyyɛen ɣer Irlandai wakken ad ɣeḍlen tirebbaɛ yessawalen ɣer tmunnent n tmurt n Irlanda. Di tnezzayt zik, ttwanɣan 12 seg-sen sɣur terbaɛt i yettabaɛen Collins, kra deg-sen ttwanɣan deg yixxamen-nsen. Kraḍ nniḍen ddren s lejruḥ.\n\nS lekmal mraw d ukkuz i yettwanɣan ma d seddis nniḍen jerḥen, gar-asen llan yiqerra ibriṭaniyen i d-rran deg yiqerra-nsen, imdanen ur nesɛi ara assaɣ d tsertit (akka am tmeṭṭut n yiwen seg yiiqerra-agi, yernu tella tered agrud deg uɛebbuḍ-is) akked sin n yiserdasen yettabaɛen tarbaɛt n Auxiliary Division. Yerra Collins deg wallay-is assaɣ n tmenɣiwt n semmus n tmerwin n yioqerra neɣ wid i asen-yettawin isallen, maca kra seg wid id-rran gar wallen-nsen ur lḥiqen yiserdasen n IRA ad ten-awḍen. TImenɣiwin yemsebaɛen-agi hudden lsas n leqdic uffir abriṭani deg Irlanda, d ayen id-yuwin tuffɣa n wid yeddren seg tuddsa n yiceffaren n Teqhirt, yernu yuweḍ lxuf d tuggdi ɣer wul n tmehla tabriṭanit.\n\nDeg uzniq n Croke Parkllan ttuiraren ddabex uḍar arumi i yettwassnen aṭas deg Irlanda gar terbaɛt n Dublin d tin n Tipperary. Yoiwen seg wid yettabaɛen tarbaɛt n Auxiliary Division tabriṭanit i itekkan deg Bloody Sunday belli yella itekka deg tirrin n ttar n wid i asen-yettwanɣan.\n\nXas akken tella-d rtuggdi d lexṣas n laman deg Dublin seg assmi ḍran tmenɣiwin agi, usan-d wazal n 15 000 n yimdanen i wakken ad walin urar deg Croke Park imi ur cliɛen ara. Uqbel ad mlilent trebbaɛ, mi d-kecment kan ɣer wannar n wurar, zeḍmen-d yiserdasen n Auxiliary Division ɣer wannar bdan kkaten imdanen s rṣas. Sin n yimruraren ttwaḥuzan(amyurar Michael Hogan yemmut s lejruḥ-is). Bdan yimferrǧen rewwlen seg unnar seg rṣaṣ. S lekmal 14 n yimdanen i yemmuten, jerḥen 65 nniḍen. Wid akk meẓẓiyen gar wid yemmuten d sin sɛan deg yila-nsen 10 d 11 n yiseggasen.\n\nTadyant i xedmen widak i yettabaɛen tarbaɛt n Auxiliary Division tiusa-d tewɛer akka am umur ameqqran n tedyanin-nsen nutni akked terbaɛt n Black and Tans, iban belli ulac lǧiha tunṣibt yesteɛrfen yis-sen neɣ tenna-d d nettat i ten-id-iceyyɛen imi yeffeɣ lexbar deg akk tamdint terra tmara adabu abriṭani yesɛan ammas-is deg teɣremt n Dublin i wakken ad mmlen asḥissef-nsen ɣef wayen yeḍran maca ugin ad ṭṭfen tamasit. Nnan-d d azref-nsen deg uḥuddu ɣef yiman-nsen imi llan tteɛraḍen ad ḥebsen yiwen urlandi i itekkan ɣer trebbaɛ yessawalen ɣer tmunent n Irlanda.\n\nDi taggara n wass ttwaṭṭfen sin n yiqrerra deg IRA Dick McKee akked Peadar Clancy, i itekkan deg uxemmem n tmenɣiwt n yiqerra deg leqdic uffir, uwin-ten ɣer teɣremt n Dublin, ɛedben-ten syin « mmuten.mi ɛerḍen ad rewlen ».\n\nIgemmaḍ \nLeqdic n trebbaɛ Auxiliary division d Black and Tans tɛawen aṭas deg usellez n medden i wakken ad agin leḥkem n ugellid n Legliz.\n\nDi berra kra n yiqerra n tsertit ibriṭaniyen d ugellid s timmad-is ulac akk da cu id-sbeggnen ɣef tuggdi-nsen ardekal twaɣit i yeḍran, yuɣal yisem n Bloody SUnday d netta i d azwel n yakk iɣmidsen n tmura tiberraniyin, yesbeggen-d acḥal yella yewɛer udabu n Briṭanya di tmurt n Irlanda.\n\nMazal ar assa beddren-d tadyant-agi deg tmurt n Irlanda. Yiwen seg yiberdan n uzniq n Croke Park yettusemma ɣef yisem n Michael Hogan iu wakken ad s-rren tajmilt.","num_words":1135,"character_repetition_ratio":0.057,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.21,"stopwords_ratio":0.03,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":45776.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Acer%20azewwa%C9%A3%20%281887%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Acer azewwaɣ d isem yettunnefkan i wass ideg ferqen yimsulta susexdem n lǧehd wid id-yefɣen deg tmesbaniyin s talwit i yellan sawalent ɣer useqɛed n liḥala ideg ttidiren ad tuɣal xir n wayen ideg llan ttidiren, daɣen teffeɣ-d mgal tasertit n tmurt n Irland, deg Lundun, nnig n Trafalgar Square deg wass n wacer 13 deg unbir 1887. Tamesbanit heyyant-tt-id trebbaɛ n Social Democratic Federation d tin n Irish National League.\n\nTimental \nDeg useggas n 1985 yexṣer William Gladstone tifranin, imi yella yexdem tixeṣṣarin deg tsertit-ines deg Irmand, ihi ɣef way-a yesɛedda udabu imseḥbiber (adabu n uyeffus) kra n lqanunat n useɣti qaaren-asen Coercion Acts, akken ad rren cwiya n, uqɛad ɣer tmurt. Ihi yiwen seg yiswiyen n tmesbaniyin-agi n 13 unbir yella d asebgen belli agdud ur yeqbil ara Coercion Acts-agi, yernu ur yeqbil ara akk tasertit n uidabu irlandi i yenbeḍ Salisbury.\n\nSeg 1873 tettidir tmurt deg tezɣent n tdamsa-ines i yebdan tessuffuy-d later-is di medden, deg tgelda yedduklen merra maci kan deg Irland. War-axeddim yuwi-d laẓ, unag berra n tmurt d tuffɣa ɣer tudert di berra. Timesbaniyin n yixeddamen rennunt-d ass s deffir wayeḍ. Llant beddunt seg temnaḍt n East End armi d Trafalgar Square, d tinna i d tilisa gar-asen d West End ideg ttidiren yinesbaɣuren. Tuddsatin tinemlayin n Social Democratic Federation i yeṭṭef Henry Hyndman neɣ tin n Fabian Society, ula d wid n National Secular Society i yessawalen ɣer ubeddel n kullec seg uẓar, dduklen akk akked d tmesbaniyin-agi akken asd ṣṣiwḍen tiɣri-nsen i medden.\n\nReffu yettalin \nReffu n tmetti yella yettali as s deffir n wayeḍ deg tgelda yeduklen deg 1887 , terḥa-ten liḥala n yixeddamen akter n wannect i ten-terḥa termsalt n Irland. Si tazzwara n wayyur n yunyu 1887, yessuffeɣ-d W.T Stead deg Pall Mall Gazette, amzarar n yiḍrisen s uzwrel n « Acu ilaq ad nexdem deg Irland ? » i deg id-yefka tifkin tilerlli n leḥkem n daxel i Irland s yiman-is (ayen i wumi qqaren Home Rule).\n\nAṭas n temliliyin id-yellan ssawalent ɣer tlelli n umeslay d wacḥakm i ylaq ad salin liḥala n yixeddamen akken ad telhu deg Trafalgar Square, Adeg id-yettili umur ameqqran n tmesbaniyin yesɛan azamul ɣer ugdud imi d netta i d tilisa gar uḥriuc n utaram n Lundun Est End ideg ttidiren yixeddamen igellilen d uḥric-is n umalu ideg ttidiren yinesbaɣuren iḍrisen i yettaru W. T. Stead deg Pall Mall Gazette llan zgan deg temliliyin-agi ɣer tama n umeslay ɣef lweɛran n yimsulta, imdanen id-yennejmaɛen akk dinna di taggar ɣelqen aḥric ameqqran seg ubrid, heyyan,-d tamesbanit i wacer n yimlala id-iteddun imi acer 08 deg unbir ugin-asen yimsulta ad ffɣen deg-s\n\nAss n 13 deg unbir \nAss n wacer 13 deg unbir 1887, aṭas n yinejmuɛen n yimdanen i yerran ɣer Trafalgar Square seg waṭas n tnilatin. Deg Shaftesbury Avenue, heyyan-d yimsulta iman-nsen s wamek ara wten wid ara d-yeff)en deg tmesbaniyin. S nnig n Trafalgar Square, zzin-d yimsulta i wid id-yeffɣen deg tmesbaniyin. Asefreq iweɛren n yimdanen agi id-yuisan s talwit sɣur yimusulta tuɣal seg wass nni tettwassen s yisem n « wacer azewwaɣ ». Mmuten deg-s sin n yimdanen jerḥen semmus n tmerwin. Kecmen kraḍ n twinas s asekraf.\n\nIMsulta ur ẓrin ara belli llan sdat n tmesbanit meqqren. Ɛerḍen deg yiberdan iɛeddan ad ferqen imsebyaniyen maca ur wwiḍen ara ɣer yiswi meqqren. Yuɣal iban belli ad sxedmen lweɛran macci kan d annecten ad awḍen wid id-yeffɣen. Azal n 10 000 n yimdanen llan tteqraben-d seg yal tama ɣer Trafalgar Square. S nnig-nsen llan wudmawen yettwassnen deg tsertit ladɣa wid n uẓelmaḍ akka am Elizabeth Reynolds, John Burns, Annie Besant, Robert Bontine Cunninghame Graham, George Bernard Shaw, Eleanor Marx neɣ William Morris.\n\nUfan-d sdat-nsen 2 000 n yimsulta d 400 n yiserdasen i yettawin irgazen, tulawin, d warrac imecṭaḥ s asekraf, dinna mmuten kraḍ) yejreḥ wugar n 200 n yimdanen (aṭas deg-sen ur qbilen ara yisegnafen ad ten-dawin sdat n wallen n aklk medden iimi ugaden ad tt-waṭṭfen). Ɣas akken iserdasen d yimsulta yiuweḍ-iten lamer ur kkaten ara s rṣaṣ) ur sexdamen lesyuf neɣ iɛekkazen-nsen, ttwaṭṭfen kra n wudmawen.","num_words":961,"character_repetition_ratio":0.056,"word_repetition_ratio":0.002,"special_characters_ratio":0.212,"stopwords_ratio":0.022,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":36685.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Amezruy%20n%20udayen%20n%20Mzab","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Udayen n Mzab d timetti tameẓẓyant n udayen n Lezzayer id-ekkan seg Mzab, tamnaḍt i yɛezlen deg uneẓruf amur ameqqran n yimezdaɣ-is d inselmen ibaḍiyen. Mgaraden ɣef udayen nniḍen n Lezzayer imi nutnu ur sfaydin ara s lqanun n Krimyu 1870 i yerran akk udayen izzayriyen d ifransisen imi imren tamnaḍt n Mzab tella teḥkem-itt Fransa s yisem kan ur d-sekcem ara aṭas iman-is deg yimdanen neɣ deg wanda i zeddɣen teqqim akken armi d timunnent n Lezzayer. Akken ma llan unagen seg Lezzayer ɣer Fransa d Israyel deg yixef wis sin n tasut tis 20.\n\nD aḥric seg umezruy n udayen n Lezzayer\n\nAmezruy\n\nIẓuran \nDeg turat n yibaḍiyen qqaren-d belli tiwucal timezzwura id-yuwḍen ɣer Ɣerdaya (Taɣerdayt) seg wudayen tella tusa-d seg tegzirt n Ǧerba deg Tunes ideg llan ttidiren imiren wudayen ttama n yibaḍiyen d yiwen n urgaz yeṭṭafaren tibaḍit i ten-id iɛerḍen, sreḥben yis-sen yimezdaɣ n temdint di tasut tis 12.\n\nMa deg turat n udayen qqren-d belli uwḍen zik seg Teqhirt. Ɣas akken, cchada tamezzwarut id-yettmalen tallit n udayen deg temnaḍt-agi tettuɣal ɣer uḥric wis sin n tasut tis 17 deg tira n lecyux n tudayt deg temdint n Lezzayer tamanaɣt. Amḍan n udayen imẓabiyen yeqqar-d belli sɛan iẓuran isbenyuliyen (udayen isafardiyen) id-yuwḍen ɣer temnaḍt-agi s uɛeddi-nsen seg Lmeṛṛuk (Figig, Fas) imi aṭas n leɛwayed-nsen ttemcabint d tid n udayen imeṛṛuyiken. Kra qqaren-d belli d uday Muci Subanu n Lezaayer tamanaɣt i d jedd-nsen i asen-d-iǧǧan isem-is. Wiyaḍ ttarran-ten ɣer temnaḍt n Wad Riɣ d Tribulina deg Libya, daɣen yella urbaɛ nniḍen iten-yettaran ɣer temnaḍt n Twat wigi d timetti id-irewlen seg tlurt-nsen mi asen-teḍra twaɣit. Ineggura-agi neṭḍen ɣer yiwen seg yikufal yeqqaren belli deg turat uday kra n twaculin tumẓabiyin qqarent-as i tmeɣra tudayt n Seder (ass ara d-yezzin i Tamanṭiṭ) yiwet seg temdinin id-yezgan deg Twat yernu Tamenṭit tella meɛrufet aṭas s udayen i yellan zedɣen-tt uqbel ad tt-uihudd ugellid n Lmerruk yexdem deg-s axeṣṣar d twaɣit id-isrewlen udayen.\n\nTallit n Fransa \nTamnaḍt tekcem-itt Fransa deg useggas n 1852 maca ur bdin ara aselḥu n lqanun-nsen deg-s armi d 1884. Ɣef way-a udayen n Mẓab ur stenfaɛen ara seg Lqanun n Krimyu id-yusan uqbel n wazemz-agi lqanun agi d netta i yerran udayen n Lezzayer akk d imezdaɣ ifransisen yesɛan talɣent yeffeɣ-d deg 1870 ihi udayen agi ad ilin d udayen iwḥiden deg akk umenkud afransis ara yeṭṭfen deg ccerɛ n tudayt ideg llan uqbel unekcum n Fransa ur xeddmen ara s lqanun afransis armu d wazemz ibeɛden ara ǧǧen ccariɛa-nsen taɣelnawt, armi d timunnent n Lezzayer.\n\nDeg wass n 11 yebrir 1980, yessufeɣ-d usqamu n Lezzayer tamanaɣt Leqrar yeqqar-d belli lqanun n Krimyu n 24 tuber 1870 i yerran akk udayen n Lezzayer d ifransisen ur sfaydiyen ara seg-s udayen id-ilulen deg temnaḍt n Mẓab neɣ wid id yekkan syinna. Deg 25 furar 1891 annar n usiwel n Lezzayer tamanaɣt ɛawden walan lqanun agi rnan-as-d kan kra n teggrayin. Deg wass n 28 duǧember 1895, anembaḍ n Lezzayer, Jules Cambon yefka lamer i udayen n Mẓab ad sutren talɣent tafransist maca annar yugi ad yeqbel cci-agi.\n\nSeg 1947 d asawen, tebda Fransa tettwali ma tezmer ad asen-tefk talɣent ad uɣalen am nutni am wiyaḍ. Tamezzwarut-nsen teḍra-d deg 1953 maca yeɣli deg 1956. Udayen imẓabiyen ur sɛin ara azref n tisɛin n talɣent imi ugin ad semmḥen deg leɛwayed-nsen. Fransa lamer tettaf ad semmḥen deg lmeɛwayed-nsen ad rnun ɣer udayen nniḍen. Deg wayen yeɛnan izerfan n tmeṭṭut timetti-agi argaz yella yezmer ad yaɣ ugar n yiwet n tmetṭut daɣen yella yezmer ad s-yebru i tmetṭut-is mebla ma teẓra. Tulawin llant ur sɛint ara izerfan neɣ lwert.\n\nMi d-kker Israyel deg 1948 unagen wazal n 1 034 n udayen seg tmetti agi ɣer-s wid id yegran ad rnun ɣur-sen umbeɛd ladɣa mi d-ufan Petrole deg Ḥ)asi Mesɛud ilaq ad xlun yiwen n uḥrtic amẓabi.\n\nMi tekker tegrawla n Lezzzayer, timetti s yiman-is tessuter s yiman-is talɣent tafransist i wakken ad ffy)=en, mgal leɛwayed ideg tṭfen zik. Deg 28 yulyu 1961 yeffeɣ lqanun iten yernan ɣer udayen n Lezzayer d Lmezrruk.\n\nLlan bɣan ad ffɣen seg Lezzayer uqbel timunnent i ilaqen niqal ad tili deg 2 yulyu 1962 maca lan ugaden acu ara ten yaɣen deg ubrid aɣezzfan gar Lezzayer d Mẓab. Ihi unagen deg tmserafgin azal n 978 n ufdayen imẓabiyen i yunagen akkenni ɣer Marseilles. Uqbel ad ruḥen meḍlen kra n tira tiqdeimin tudayin gar-asen ixfan iqdimen n Turah.\n\nUnag ɣer Fransa \nUwḍen ɣer Marseille ideg tella twennaḍt yemgaraden aṭas ɣef tin iserg-d-usan, timetti tettwabḍa deg akk Fransa. Azal n 400 n udayen imẓabiyen xtaren ad rnun ɣer wid iasen yettilin deg Israyel. Wid yeddren deg Fransa yella yewɛer asen ad iudiren d tmetti taɣelnawt n dinna. Imi nutni uy)en tanumlmi d ccariɛa tudayt.","num_words":1013,"character_repetition_ratio":0.055,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.217,"stopwords_ratio":0.027,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":42797.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tawacult%20n%20Nubel","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tawacult n Nubel d tawacult i yḥekmen iderman n Kwinǧet di tallit n umbeɛd talalit deg Mureṭanya taqeyṣrit deg temnaḍt yettwsnen ass-a s tmurt n Leqbayel. Aɛeyyal agejdazn deg-s d Nubel ma d aɛeyyala aneggaru-ines d Ǧildun\n\nAgellid Nubel \nAɛeyyal amezzwaru yettwassnen deg twacult-agi d yiwen qqaren-as Nubil. Isem-agi-ines yekka-d seg waṭas n yiɣbaluyen imaziɣen d yibuniqiyen ladɣa wid yellan deg Leḥyuḍ n Qsenṭina : ma yella d abuniqi ahat yekka-d seg yisem Nabal maca yettwabeddel ɣer N(u)b(i)l. Ma yella d amaziɣ ihi yekka-d seg uẓar amaziɣ NBL i yellan s tidet deg tutlayt tamaziɣt.\n\nYenna Ammien brlli Nubel yella uẓar*-is n udrum n Yijubaliyen, adrum-agi qqaren-d belli yella yeqreb aṭas sseg Uzya (Ṣur Lɣezlan ass-a) neɣ yeckunteḍ ɣer udrar n wuzzal (adrar n Ǧerǧer).\n\nCehden-d ɣef Nubil belli yella yeǧjhed mliḥ, d netta akk i d agellid i yeǧehden gar yakk timura timuriyin. Kra qqaaren-d belli llan yirumaniyen ttnadin ad awin talwit yod-s imi d netta i yzemren ad isellez iderman ur tɣewwiɣen ara ɣef yiṛumaniyen.\n\nArraw n Nubil \nNessen Ṣa n warrac id-yesɛa Nubil \n\n Sammak : Sammak yettwabder-d s kraḍ n talɣiwin d tidak n Zammak, Sammak d Salmases. Ammien yella yebder-d snat n taluɣiwin-a mebla ma ifaq belli d yiwen , deg yiwet n tira s yisem-is yettwabder-d s yisem n Sammases n Mlaku. Sammak d isem amaziɣ yeqreb mliḥ ɣer umyag smeg idf yemmalen ibrik, ismawen imaziɣen deg tallit nni lan tmalen-d traɣara n baba-is ihi amur ameqqran n rrayat qqaren-d belli Sammak yella berrik.\n Firmus : D netta i d aqerru n tegrawlma nni ara yawḍen ɣer akk tilisa, ḥala netta gar watmaten-is ara yesɛun isem s uẓar alaṭiniibanen wiyaḍ akk ur tezmir ad t-afeḍ belli d alaṭini si tɣuri tamezzwarut .\n Ǧildun : d isem yebnan ɣef uẓar GLD id yemmalen agellid neɣ aɣella. Isem agi yezmer ad yili yemmal-d adeg-is deg twacult. Deg uɣewwiɣ yedda d yirumaniyen uqbel ad yuɣal ɣer warraw n tmurt-is.\n Masizil : Masizilm d Mazuka beddun isin s wawal amaziɣ Mas id yemmalen anbaḍ. Kezel id-yettasezn umbeɛd yezmer yusa-d seg uẓar n KZL (iseg d-ikkal Aksil d Kusayla) maca yella wugur imi deg temnaḍt nni ursɛin ara aẓar-agi maca sɛan win n GZL (syin id-yekka : Gezzula\/Igezzulen...) Mazesel yella d aqerru ɣer yitendesniyen d yimasiseniyen mgal Tyudus uqbel ad ibeddel tannilla ad yeddu d Ruma.\n Mazuka : kif kif isem agi yesɛa di tazwara-s Mas, ahat yeklka-d seg uẓar MKWSN neɣ Makawsen. Isem anaṣli s wamur ameqqran d Mazukan d irumaniyen kan i t-yerran d Mazuka akken Masensen rran-t d Masinisa, Yugurten d Yuɣurṭa, Gawden d Guda atg.... Mazukan yella itekka deg uɣawwxiɣ n gma-s serɣen akkenni tamanɣt Qeyseriya, raxlen akkkenni ɣer Yiseflanen maca nɣan-t yirumaniyen deg ubrid ceyyɛen aqerru-s ɣer tamanaɣt.\n Dyus : sin n yismawen id-iteddun (Dyus d Kirya) ur iban uẓar-nsen iban-d belli macci d imaziɣen imi ulacaẓar isen-yettemcabin maca daɣ)en ur d-iban ara akk ma d tidet d arumani d wagi i d ugur. Ma si tama n umezruy-is Dyus yedda d gma-s Fermus maca ass mi yettwanɣa ur neẓri d acu is-yeḍran.\n Sirya : Isem-agi n Sirya yettban-d macci d amaziɣ ula lukan s talɣa-agi kzn yezmer uwint-id seg Turuft ladɣa imi nutni d imasiḥiyen. Tella talɣa nniḍen d \/Kirya\/ maca yewɛer ad naf aẓar-is amaziɣ amur ameqqran qqaren-d d agrigi. Dirit lḥal imi amur ameqqran n yismawen n tulawin timaziɣin n zik ur t-nessin ara. Deg uɣewwiɣ tesellez iderman ad ddun d gma-s mgal yirumaniyen maca taggara-ines ur tt-neẓri.\n\nIban-d belli ukkuz seg yismawen n ṣa n warraw n NUbil d imaziɣen, sin deg-sen sɛan talmɣ)a n Mas id-yemmalen lǧehd, sin nniḍen ur iban d acu-t uẓar-nsen, ma d yiwen d alaṭini . Mi yekker uɣewwiɣ n FIrmus yal yixwen seg warrac yeṭṭef abrid i s-iɛeǧben\n\nAsɣann n warraw n Nubil \nYal yiwen seg warraw n Nubil yelkla yeṭṭef deg wajjed i as-yeɛǧben akkan id-mmal tfelwit-agi\n\nIsmawen n warraw n Nubil ur sɛin ara assaɣ akked usɣan la win n yimaziɣen iqdimen wala tamasiḥit wala tadunatit. Ɣas akken neẓra belli m Firmus yella d amdafeɛ ɣef wid yettamnen s tmasiḥit tadunatit akked tmaksimyanit. Gma-s Ǧildun xas akken ur neẓri s wacu yumen mi tekker tegrawla maca neẓra-t belli yella iḥemmel idunatiyen deg ussan n lerḥkem-ines. Mazesel, yella d akatuliki akken i t-id mmalent tira tiqburin. Nezmer ad naf belli tawacult akk d tamasiḥit tadunatit imi d winna i yellan yettwassen deg tallit nni.\n\nAmennuɣ ɣef tgelda gar Nubil d Sammak \nKra n yimussnawen qqaren-d belli arraw n Nubil ur llin ara ɣef yiwen n uḍar akken ma llan, annecta imi Nubil yella yesɛa aṭas n tulawin d taklitin d tmeɛcuqin. Xas akken yella d amasiḥi mlacza ur yeǧǧi ara lkɛada-agi i yef uɣen yimaziɣen tanummi.\n\nIhi ɣef wannecta arraw-is llan mgaraden deg wadgen-nsen. D annecta id-ixelqen uguren garasen. Deg twaculin timaziɣin tiqdimin anbaḍ yettruḥu seg umaqqran deg lezɛmer ɣer meẓzyan gar-zasen nettwali annecta deg lmut n ugellid Gaya mi yuli mmi-s Ulzasen ɣef ukersi n leḥkem neɣ daɣen mi d-lmut n Ulzasen yuli Kabusa, syin mi d-yusa umur n Masensen yekkes-as-tt Lakumzis d ayn i sekren amennuɣ ihi ɣef way-a kren-d sin n rrayat ɣef timmad n win yesɛajn azref deg leḥkem :\n\nWid yeddan d Fermus \nYewɛer ad nxemmem belli d Fermus i d ameqqran yernu ulac d acu yewret seg leḥkem n baba-s. Ihi teffeɣ-d tmuɣli yeqqaren belli Sammak d mmi-s n Nubil si taklit ihi d aqcic arazerfan, ihi yeqleb ɣef leḥkem s lemɛaxwna n Ruma i t-iɛiwnen i wakken ur d-ttenkaren ara yiɣewwiɣen n yiderman i yeḥkem zik baba-s imi ugin ad ten-yeḥkem mmi--s n tmeɛcuqt. hi Fermus yerra-d ayla-s s ufus-is yenɣa gma-s i yuɣalen d aqeddac ɣer Rum yerra iman-is d agellid akken id-uwi lɛada.\n\nWid yeddan d Sammak \nWigi qqaren belli Sammak yella yeqreb mliḥ dseg unembaḍ arumani ihi iqenneɛ baba-s akken ad s-d-yeǧǧ tagelda, ɣef way-a Sammak yuɣal d axeddam ɣer Ruma, akka nezmer ad nefhem lexdim n gma-s Fermus, nezmer daɣen ad negzu ayen i yerfa unembaḍ arumani i yellan ur yebɣio ara ad yexser Muretanya taqeyṣrit, d akk iderman-is.ildun d tgelda, Mazesel d unbaḍ\n\nǦildun d tgelda, Mazesel d unbaḍ \nǦildun xas akken gma-s d agrawliw maca netta ibedd-d mgal-is, yerna yessemɣer assaɣen-is d twacult tarumanit s umnaseb n yelli-s Salbina d Nebridyus i yettilin i tmenkadt tarumanit. Maca yebda yettuɣal ɣer tnilla n yimaziɣen iograxliwen ihi yexdem tagrawla meqqren ɣef Rum, gma-s Mazesl mi iḥuss i wacu d-iteddun yuwi laman di Ṭṭelyan, d netta id-isenzen gma-s i Rruman i t-yuwin s asekraf ideg yextar Ǧildun lmut, yexneq iman-is s daxel n usekraf. Mazesel s yiman-is taqsiḍt-is meqqret imi tekfa tegraxla n Firmus ukkud yedda yessuter-d smaḥ sɣur RUma nutni qeblen-t iban mliḥ belli d Ǧildun iten-yessulzen. Seg yimiren yebda ineǧǧer abrid-is deg yioserdasen n Ruma, yuɣal yif irumaniyen armi t-id xtar yiqerra n yiserdasen deg useggas n 398 akken ad ineɣ gma-s Ǧildun. Salbina yelli-s n Ǧildun d yelli-s n gma-s n Firmus teqqim kan akkenni ɣer tnilla n yirumaniyen.\n\nwali daɣen \n\n nubil\n Firmus\n Ǧildun\n Nunika\n Kirya","num_words":1596,"character_repetition_ratio":0.037,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.21,"stopwords_ratio":0.05,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":32222.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ruba%20tamunakt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ruba tamunakt (neɣ Buba) d tamunakt tamaziɣt, taɣewwart yernu tameɣrast, d weltma-s n Hunuratus, amunak n Akwa Sirinsiz, tlul deg 384 nɣan-tt yimunaken ikatuliken deg 434, tettwakerrem s tezdayt n umeɣnas ardeklal lmut-is bnan-as tamezdayt tameqqrant ideg ttẓallan ɣef rruḥ-is deg Ala Miliara (ass-a di Lbenyan, 37km ɣef Mɛesker deg ugezdu n Mɛesker di Lezzayer), tella Ruba d azamul n umennuɣ adunati mgal ucengu.\n\nLebni id-ufan yimussnawen n umezruy ssur n utaram, yella d axxam n yiserdasen meqqren aṭas di Mureṭanya, d netta akk i d ameqqran n Tefriqt s deffir n win n Lambez, ihi tamezdayt tadunatit d aɛiwed n usexdem i wayen yellan uqbel 422 d axxam n yiserdasen deg Mɛesker i ǧǧan deg tasut tis IV ccahed-is ufant-id deg texxamt n mass Ezisyas yellan s ddaw n lqaɛa, yellan d aselmad n Tizi, d ccahezd awḥid yellan ɣef yimeɣrasen idunzaten atan di Louvre di Fransa yura akka :\n\n« Mem(oria) Robb(a)e, sacr(a)e Dei (ancillae), germana(e) Honor[ati A]qu(a)e Siren(sis) ep(i)s(cop)i, c(a)ede tradi[torum] v(e)xata meruit dignitate(m) martiri(i); vixit annis L et reddidit sp(iritu)m die VIII kal(endas) Apriles, (anno) pro(vinciae) CCCXCV ».\n\nTasuqilt tilellit : \"Asmekti i Ruba, taqeddact i ywehben iman-is i Yillu, weltma-s n Hunuratus amunak n Akwa Sirinis; i yettwanɣan s teytiwin n yikatuliken, tettwakerrem s tmuɣrest, tedder 50 n yiseggasen temmut di yebrir 395 (25 meɣres 434 s wazemz n tidet).","num_words":334,"character_repetition_ratio":0.052,"word_repetition_ratio":0.018,"special_characters_ratio":0.237,"stopwords_ratio":0.042,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":16401.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ta%C9%9Bcurt","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Taɛcurt d ass wis mraw di waggur amenzu n Muḥerrem deg wazemez n yinselmen. Ɣer yinselmen isunniyen d ass ameqqran ideg d-smektayen tuffɣa n yimceyyeɛ Musa d udayen yumnen yis seg tmurt n Maṣer d uɣraq n Ferɛun aɛdaw n Rebbi deg yilel azewwaɣ i yefreq Musa s usɣar-is d ass ideg id-smektayen illu-nsen d wayen i yezmer ad yexdem. Ma ɣer yiciɛeiyen d ass n leḥzen imi d ass ideg yettwanɣa Lḥusin (mmi-s n mmi-s n yimceyyeɛ Muḥemmed) mmi-s n Ɛli d yelli-s n yimceyyeɛ Faṭima deg tnegluft n Karbala ula d ɣer isunniyen lmut n Lḥusin tettwaḥseb d lexṣara tameqqrant i usɣan-nsen ula d nutni imi ttamnen belli Lḥusin d mass n yilmeẓyen n lǧennet.\n\nƔer cciɛa ass n taɛcurt yettas-d s tmeẓriwt n yiẓekwan n yiwudam n ubrid-nsen kra ttawḍen ɣer tiyita n yiman-nsen d usizzel n yidammen -nsen imi ttwalinn imian-nsen d ixeddaɛen n Lḥusin. Ɣer yisunniyen ttuẓumen kraḍ n wussan imi d-yeǧǧa yimceyyeɛ Muḥemmed awal-is : ass send taɛcurt, d taɛcurt d wass ara d-yasen s deffir-s: Xas akken tuẓamin n taɛcurt macci d lwaǧeb, maca asɣan iḥemmel mliḥ wid i tt-ixeddmen. Kra n tmura akka am Lezzayer d Lmerrtuk taɛcurt ttqabalen-tt s usewwi n lmakla n wass-nni kan s usuter n tmellalin s wurar d tuffɣiwin ɣer lemqamat d temɛemmrin ay-a imyussanen n wajjed ugin-t imi ccerk s Rebbi. Tikwal taɛcurt tettili-d i usebgen n tsertit n tmurt akken iḍerru yal aseggas deg Iran ideg tineslemt taciɛit i d asɣan unṣib n tmurt, ɣef way-a tikwal iḍerru-d umennuɣ s ifassen deg tmura yeǧǧamaɛen snat n tmettiyin taciɛit d tsunnit akka am Lɛiraq d Pakistan\n\nIẓuran\n\nIsunniyen \ntaɛcurt d ayen id-yeǧǧa yimceyyeɛ Muḥemmed deg tazzwara n tneslemt imi deg-s i yessfuggul ass n usellek n udayen seg Ferɛun ɣef ufus n Sidna Musa, akken id yettwabder deg lḥadit : \n\n Assmi id-yusa yimceyyeɛ ɣer Lmadina yufa udayen-is ttuẓumen taɛcurt ( ass wis 10 deg muḥerrem) yesla-asen qqaren belli d ass ideg iten \n\n id-isellek Rebbi seg Ferɛun d yiserdasen-is. Seg yimiren imceyyeɛ Musa yebda yettuẓum assni akken ad yesnummer Rebbi.\"Nekk i \n\n yqerben ɣer Musa akter-nsen\" ihi seg yimiren yenna i wid it-yeṭṭafaren ad uẓumen ula d nutni ass n taɛcurt ad as-rnun ula d tatsuɛt d tin s \n\n deffir taɛcurt.\n\nTadyant-a teḍra-d gar yimceyyeɛ Muḥemmed d udayen yettuẓumen ass n Yum Kiwwur deg wass wis mraw n wayyur n Ticɣay dɣa i usmekti n Musa yuɣal yettuẓum-it ula d netta. Maca umbeɛd rsent-d layat n Remḍan tuɣal tuẓumin n Taɛcurt d ssunna kan.\n\nIciɛiyen\n\nTimenɣiwt n Lḥusin \n\nTanegluft n Karbala d yiwet seg tedyanin timeqqranin n umennuɣ mgal Yazid Iru. assmi yuɣal d agelmlid yressawel-asi unembaḍn Lmadina (Lḥusin) i wakken ad yesteɛref yis am ugellid n yinselmen maca Lḥusin yugi imi yenna-as belli annecta ur d-yusia ra akken i t-id-yuxi nnbi Muḥemmed. Dɣa imiren yeffeɣ netta, dderya-s, atmaten-is (ladɣa yessetma-s) d warraw n gma-s Ḥsen szg Madina ɣer Mekka i wakken ad yessuter tuffra deg-s.\n\nDi Mekka yesla Lḥusin belli Yazid iheyya-d ad t-ineɣ di Mekka mi ara d-iḥuǧǧ ɣef way-a ur yexdim ara lḥiǧǧ-is i wakken ur ttazallen ara yidammen deg temdint n talwit yenna iwid i t-yeṭṭafaren d ddun yid-s ɣer temdint n Kufa deg Ɛiraq ideg qqwan wid yedduklen yid-s.\n\nDeg ubrid-is ɣer dinan, yesla belli imceyyeɛ-ines yettwanɣa deg Kufa yernu ibedd-d mgal yiserdasen n Ɛubayd Allah U Ziyad. Yenna i yiserdasen n Kufa ma yella mazal bɣant ɣur-sen ladɣa imi d nutni i as d-issawlen i wakken ad yidir yid-sen imi ur sɛin ara Imam ara ten-iḥekmen,; yenna-asen ma yella ur tebɣin ara yid-sen ad yuɣal kan ɣer Mekka. Maca nutni ur t-rrin ara nnan-as kan ad yawi abrid nniḍen yessufuɣen ɣer temdint ɣef way-a yuɣal iɛedda ɣer temdint n Karbala, ideg iserdasen-is hettmen-t iwakken ad yeḥbes dinna akken ad awin aman.\n\nAnembaḍ Ɛubayd Allah yenna i Ɛumar U Saεad aqerru n yiserdasen ikufiyen ad ṭṭfen Lḥusina d t-hettmen ad yesteɛref s Yazid yernu ur t-ssawaḍen ara ɣerr waman n wasif n Furat. Azekka nni iheyya iserdasen*is i wakken ad kecmen di tnegluft.\n\nTebda tnegluft n Karbala di tnezzayt n 10 tuber 680 (10 muḥerrem 61 H) ideg yennuɣ Lḥusin d ciṭ n wid i t-id-iḍefren d yiɛeyyalen n twacult-is (72 n yirgazen rnu-as tulawin d yigerdan) ɣer tama n wasif n Furat iwumi ur lḥiqen ara ad swen seg-s ttwanɣan dinna.\n\nMi dayen yettwanɣa Lḥusin d wid i t-iḍefren seg yirgazen uwin tulawin rnan nnan-as i imam zayn lɛabidin ad yteknu. Ma d weltma-s n Lḥusin uwin-tt ɣer usekraf deg Dimacq uqbel ad-as-d serrḥen i wakken ad tuɣal ɣer Lmadina aseggas ardekkal tadyant-a.\n\nƔef way-a iciɛiyen kkaten iman-nsen tteḥzanen imi ɣur-sen xedɛen imam s yifassen-nsen ǧǧan-t i uxṣim-is mebla ma ɛiwnent.","num_words":1078,"character_repetition_ratio":0.056,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.223,"stopwords_ratio":0.043,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":32915.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Pel%C3%A9","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Edson Arantes do Nascimento qqaren-as Pelé, ilul ass n 23 tuber 1940, ɣer Tris-Kuraṣuys (s Tapuṛtugit: Três Corações, awal s wawal s taqbaylit: kraḍ\/tlata ulawen), yella d amyurar n ddabex uḍar n Brazil, ɣef iseggasen 1950 ar iseggasen 1970.\nYella yettuneḥsab imeqqṛen akk deg imyuraren d amaḍal deg yal tallit.\n\nAmktal\n\nTrebbuyaε \n\n Brazil\n Taqbuct n dunnit (3)\n Amernay : 1958, 1962 i 1970.\n Copa América (0)\n Taggara : 1959.\n\n Santos FC\n Telɣuɣa n Brazil (6)\n Alɣuɣ : 1961, 1962, 1963, 1964, 1965 i 1968.\n Copa Libertadores (2)\n Amernay : 1962 i 1963.\n Lkas n Intercontinental (2)\n Amernay : 1962 i 1963.\n\n Cosmos-New York \n Telɣuɣa n Tamrikt n Ugafa (1)\n Alɣuɣ : 1977.\n\nAmktal n yiman-is \n Amyurar n lqern wis 20 (FIFA).\n Amarir amezwaru n lkas n amadal 1970.\n\nTazmilt \n\nAddal","num_words":171,"character_repetition_ratio":0.079,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.378,"stopwords_ratio":0.012,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.995,"perplexity_score":46444.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Me%C7%A7%C7%A7ana","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Meǧǧana neɣ Tamǧǧant d taɣiwant deg tmurt n Lezzayer, tettiki deg tadayra n Meǧǧana (Tawilayt n Burǧ Buɛririǧ).\n\nAsideg (timella)\n\nMuqel Daɣen \n Tiɣiwanin n twilayt n Burǧ Buɛririǧ\n\nTazmilt \n\nLezzayer\nTimdinin\nTaɣiwant n twilayt n Burǧ Buɛririǧ\nTaɣiwant","num_words":59,"character_repetition_ratio":0.168,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.198,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.998,"perplexity_score":78526.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Xlil%20%28Bur%C7%A7%20Bu%C9%9Briri%C7%A7%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Xlil d taɣiwant n tawilayt n Burǧ Buɛririǧ.\n\nAsideg (timella)\n\nMuqel Daɣen \n\n Tiɣiwanin n twilayt n Burǧ Buɛririǧ","num_words":27,"character_repetition_ratio":0.173,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.221,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.996,"perplexity_score":55282.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/George%20Bernard%20Shaw","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ǧurǧ Bernard Cu (s taglizit : George Bernard Shaw), ilul ass n 26 yulyu 1856 deg Dublin, yemut deg 2 wamber 1950 deg Lengliz, d amaru, d i d umezgun () d irlandi.\n\nYettawi-d Arraz n Nobel di tasekla deg 1925, yettawi-d daɣen d n (ɣef asinaryu n ) deg 1938.\n\nTameddurt \nǦurǧ Bernard Cu ilul deg Dublin (tamurt n Irland) deg 26 yulyu 1856, twacult-is tamasiḥit yekka-d seg teglizt, yemma-s d tameẓẓawant, baba-s yeǧǧa d twacult, ɣef tinuba-s ().\n\nƔer 20 n yiseggasen (1876) yettruḥu ɣer London akked yemma-s, yerra lwelha-s ɣer tadamsa n tasertit (), ɣer i ɣer tɣuṛi n Karl Marks. Nnig axeddim-is n tasertit, Bernard Cu ad yuɣal d argaz n n amezgun i n aẓawan, Bernard yura daɣen aṭas n .\n\nDeg 1912, Ǧurǧ yessiẓreg ayen yettawi-d deg n deg 1938.\n\nDeg 1925, Bernard yettawi-d Arraz n Nobel di tasekla, deffir aṭas n deg-sen : (1921), Saint Joan (1923). \n\nDeg iseggasen ineggura n tudert-is, Ǧurǧ Bernard iḥemmel ad d-yelhu d tebḥirin ɣer Shaw's Corner, yemmut deg 2 wamber 1950, ɣer 94 n yiseggasen.\n\nAyen yura\n\nFilm\n\nSinarist \n\n 1917 : .\n\n1938 : Andrukles akked Izem (TV).\n\nAsegbar \n1914 : Rosy Rapture (Asegbar).\n\nTtṣawer\n\nTazmilt \n\nAmaru","num_words":271,"character_repetition_ratio":0.065,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.326,"stopwords_ratio":0.063,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":34329.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Irland%20%28Tamurt%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Irland (s tirlandit : Éire (asusru ), s taglizit : Ireland (asusru )), d awanak deg ugafa n Turuft, tezga-d deg tegzirt n Irland ger ugaraw anaṭlas deg umalu n Briṭanya Tameqqrant. Tamanaɣt-is d Dublin i d tamdint meqqren akk deg tamurt. \n\nIrland tekcem ɣer Tadukli Tuṛufit deg 1973, ed ɣer Asqamu n Turuft deg 1949.\n\nIsem \nAwal n Eire yekka-d seg awal Eiru s , d isem n tillut deg tesnmita taseltit (Celtic mythology).\n\nAmezruy \n zedɣen tegzirt n Irland seg lqern wis 4 Uqbel-Ɛisa, i xeddmen aṭas n tgeldiwin imecṭuḥen. Deg lqern wis 5, ad uɣalen imasiḥiyen s .\n\nSeg lqern wis 8 ar lqern wis 12, ed Vikings i steɛmṛen tegzirt n Irland.\n\nSeg lqern wis 12 ar lqern wis 18, igliziyen ed iskutlandiyen ḥekmen tegzirt n Irland (mseḍfaren : Henri II deg lqern wis 12, Tudors deg lqern wis 16 ed Cromwell deg lqern wis 17).\n\nIrland deg 1922 i tewwi timunent ɣef Tagelda Yedduklen, deffir 7 n tasutin n leḥkem abriṭani.\n\nTarakalt \nIrland d win i d-yeṭṭfen 85% n tajumma n tegzirt n Irland, yezga-d deg umalu n Briṭanya Tameqqrant (iferqen s Ilel n Irland), ed umalu-wenẓul n Irland n Ugafa (d tamurt i iḍefṛen Tagelda Yedduklen).\n\nIrland deg-s tiɣalltin ɛlayen, idurar ed yizaɣar ameqqran akked yigelmimen deg tlemmast n tmurt.\n\nInezwi \nIrland tesɛa unezwu agarwan; taẓɣelt talemmast n tagrest tettbeddil gar 4,4 d 7,2 °C, ed taẓɣelt talemmast n anebdu d ahat n 15 °C.\n\nTimnaḍin n Irland \nIrland tesɛa 4 n timnaḍin qqaren-as s tirlandit : cuige, anamek-is d (temnaḍt) wis xemsa, axaṭeṛ zik, tegzirt n Irland tebḍa d 5 timnaḍin. Temnaḍt n Meath (Tara) tekcem ɣar temnaḍt n Laighean.\n\nTawennaḍt\n\nImɣan \nImɣan n Irland laṣel-is s waṭas deg Briṭanya Tameqqrant, temmug s roseau, azlaf, ifilku, sphagnum ed leṣnaf nniḍen.\n\nIɣersiwen \nIɣersiwen n Irland ur txulef ara aṭas ɣer iɣersiwen n Briṭanya Tameqqrant neɣ n Fransa.\n\nGar iɣersiwen n Irland yella : Agtul n Irland (aɣersiw aɣelnaw n Irland), aberni, abareɣ azeggaɣ, aydi n waman, azeɣnennay, imziy, akʷrekʷdan, puffin yijider awraɣ, taninna ed leṣnaf n iɣersiwen nniḍen.\n\nIsafen ed yigelmimen \n\nIrland tesɛa aṭas n isafen, d wasif meqqren deg-sen qqaren-as deg taglizit : Shannon, asif-nni yesεa ahat n 360 km deg teɣzi, yettεeddin ɣef kraḍ n yigelmimen : Lough Allen, Lough Ree, ed Lough Derg. D asif n Shannon yettawi ɣer agaraw anaṭlas, sdat n tamdint n Limerick. Isafen imeqqranen nniḍenn Irland yella : Bandon, Liffey, Lee, Blackwater, Nore, Suir, Barrow, Slaney ed Boyne.\n\nIrland tesɛa daɣen aṭas n yigelmimen (ugar n yigelmimen n Legliz), irlandiyen qqaren igelmimen : loughs. Igelmimen igejdanen n Irland yella : Killarney, Corrib, Mask, Conn, ed Derg.\n\nLough Corrib d agelmim ameqqran n Irland i yesɛan tajumma ahat n 176 km². Igelmimen n Killarney d kraḍ n igelmimen sdat n tamdint n Killarney : Lower Lake, Middle Lake (qqaren-as Muckross Lake) ed Upper Lake. Lough Derg d agelmim d wis sin i meqqren akk deg Irland, yesɛan tajumma ahat n 130 km².\n\nIdles\n\nTutlayin \nIrland tesɛa snat n tutlayin tamaddudtin : tirlandit am tutlayt tamaddudt tamezwarut (seg 1922), ed taglizit am tutlayt tamaddudt nniḍen\n\nDeg 2016, tidersiwin deg Irland (ugar 600 000 n medden) iheddṛen tutlayin nniḍen (nnig n tirlandit ed taglizit) deg wexxam-nsen : tapulunit (135 895), tafrensist (54 948), talmant (28 331), taspenyult (32 405), (20 833), tarusit (21 707), talitwanit (35 362) (17 584), taɛrabt (16 072), (36 683) ed tutlayin nniḍen (212 198).\n\nIsɣanen \nDeg 2016, 78% (ugar n 3,7 n yimelyan) seg ugdud n Irland d yimasiḥiyen (takatulikt), 10% d ulac n wesɣan, ugdud nniḍen ferqent gar yimselmen, yihendusen ed isɣanen nniḍen.\n\nAnnay n Irland \nAnnay aɣelnaw n Irland, deg-s kraḍ n tiɣmiwin : , amellal ed . akken ad azamul tdukli gar yegduden n Irland.\n\nTiɣmiwin-a kifkif-iten deg lqedd. Tehri n annay i d aɣezzfan s sin imuren ɣef asawn-is (teɣzi).\n\nAmellal deg tlemmast n unnay anamek-is d asirem n talwit ara idumen gar snat-nni n tiɣmiwin ( ed )\n\n anamek-is d ugdud mmi-s ineṣliyen n Irland, anamek-is d ugdud mmi-s n umhersan abriṭani seg lqern wis 17.\n\nTadamsa, tnezzut ed isawaḍen \nIwunak Yeddukklen n Temrikt ed Tagelda Yedduklen d icriken n tnezzut igejdanen n Irland, deg-s icriken igejdanen nniḍen yella timura n Tadukli Tuṛufit (Lalman, Fransa ed Biljik), Ccinwa ed Taswist.\n\nIrland tessaǧǧaw tinaεurin d timacinin iliktrikan, tigamanin ikruranen, iselsa, tissit ed iseɣẓanen n tsenselkimt. D tettaǧǧew lpiṭrul, tigamanin n lpiṭrul, timacinin n isawaḍen.\n\nIberdan, inafagen ed isugan \nIrland tesɛa azeṭṭa n iberdan ameqqren. Inafagen igraɣlanen n Irland usan-d deg Dublin, Shannon ed Cork, daɣen yella aṭas n inafagen imenḍanen nniḍen. Tuget n tnezzut tawlalt n Irland i iɛeddan ɣer isugan igejdanen n ugemmaḍ usammar ed wenẓul n tamurt (deg Dublin, Waterford ed Cork), isugan n Limerick d Galway xedmen ugemmaḍ umalu n Irland.\n\nDeg Irland tella aṭas n tmacinin gar timdinin ed tudrin tigejdanin n tamurt, ɣer tama n tuqqna akked uzeṭṭa n tmacinin n Irland n Ugafa.\n\nTizmilin","num_words":1093,"character_repetition_ratio":0.067,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.251,"stopwords_ratio":0.023,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":43874.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Nnfaq%20n%20Urumi","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Nfaq n Urumi (s tafrensist : La révolte d’El Mokrani neɣ L’insurrection d’El Hadj Mohand Aït Mokrane, neɣ L'insurrection de la Grande Kabylie neɣ daɣen L'insurrection Kabyle de 1871), d ṭrad mgal iṛumiyen (Fransa) deg Tamurt n Leqbayel d Lezzayer, tebda deg 16 meɣres 1871, d aqerru-ines Ccix Lmuqqrani akked gma-s .\n\n (aqerru n Ṭariqa tareḥmanit n Sedduq) yekcem ɣer ṭrad ardeqqal, deg 8 yebrir 1871.\n\nUgar n 250 n tiqbilin ttekkin deg ṭrad agi, i tettwaḥseb seg taxatart akk tagrawla mgal iṛumiyen deg Lezzayer seg 1830.\n\nAḥric n tarakalt \nṬṭṛad agi, teḍra-d seg Lezzayer (tamanaɣt) armi n Tunes, i seg Ilel Agrakal armi Taneẓruft. Seg tazwara deg aṭas n temdinin n Tamurt n Leqbayel : Tizi Wezzu, Fort-National (Larebɛa Nat Yiraten), Draɛ Lmizan, Delles, Bgayet, Lburǧ n Yimnayen d Palestro (Lexḍareyya), ardeqqal deg Mettijet, Cercal, Tabatent, Tuggurt d Wergla daɣen.\n\nIneḍruyen \n\n 15 meɣres 1871 : Muḥend At-Meqqran yesskreḍ ṭrad. \n\n 16 meɣres 1871 : Isardasen n Muḥend At-Meqqran ẓedmen ɣef Burǧ Buɛririǧ, deg ayen gma-s d mmi-s n εemmi-s Ɛli-Burnnan ẓedmen ɣef Burǧ Uxriṣ deg temnaḍt n Iwanuɣen.\n 19 meɣres 1871 : d isardasen-is ẓedmen ɣef At Menṣur.\n 8 yebrir 1871 : yekcem ɣer ṭrad.\n 18 yebrir 1871 : Uẓdam n Tizi Wezzu.\n 19 yebrir 1871 : Uẓdam n Delles.\n 20 yebrir 1871 : Uẓdam n Palestro, deg ayen Muḥand Ǧɛadi yeẓdem ɣef Draɛ Lmizan.\n 2 mayyu 1871 : Muḥend At-Meqqran d isardasen-is ẓedmen ɣer Burǧ Ḥamza (Tubiret).\n 5 mayyu 1871 : Muḥend At-Meqqran yemmut deg Suflat, gma-s ikemmel ṭrad.\n 7 mayyu 1871 : Ɛziz mmi-s n yeẓdem ɣef n Ɛin Ɛebbasa.\n 29 mayyu 1871 : Ɛziz yeẓdem ɣef Ǧiǧel.\n 7 yunyu 1871 : Ɛziz yeẓdem ɣef Ǧiǧel.\n 9 yunyu 1871 : Ɛziz yeẓdem ɣef Ǧiǧel.\n 20 yunyu : Lḥusin Crif yeẓdem ɣef .\n 30 yunyu 1871 : Ɛziz mmi-s n yekna.\n 13 yulyu 1871 : yeǧǧa ṭrad.\n 21 yulyu 1871 : Lḥusin Crif yekna.\n Ɣuct 1871 : Ifukk ṭṭṛad deg temnaḍt n At Mnaṣer (Cercal).\n Ctember 1871 : Ifukk ṭṭṛad deg tiqbilin n Babuṛ.\n 8 tuber 1871 : ixesseṛ -is deg amennuɣ n ''Aẓekka n Slugi'' ɣer yiri n Timidelt n At Ḥemmad.\n 20 yennayer 1872 : yettwaṭṭef deg Taneẓruft.\n 29 yebrir 1873 : yemmut deg lḥebs n Qsenṭina.\n\nTazmilt","num_words":495,"character_repetition_ratio":0.08,"word_repetition_ratio":0.045,"special_characters_ratio":0.315,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":63501.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%E1%B9%ACariqa%20tare%E1%B8%A5manit","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ṭariqa Tareḥmanit ( s tfinaɣ ⵜⴰⵕⵃⵎⴰⵏⵉⵜ, s taɛrabt : الرحمانية ) d tariqa tineslemt taṣufit, id-yeffɣen deg useggas n 1774 sɣur Mhemmeḍ U Ɛebderreḥman (s taɛrabt: محمد بن عبد رحمان ) iwumi qqaren daɣen Bu Qebrin, di tmurt n Leqbayel teffeɣ-d seg tariqa taxalwatit. Tareḥmanit tesɛa imḍefren itt-yeṭṭafaren si tlalit-is armi d lqern wis 20, tilisa-ines ruḥent si Tunes armi d Lmerruk. Teqqim treḥmanit tcudd ɣer tmurt n Leqbayel ideg d-kker ladɣa deg nnfaq n 1871, i xedmen yiwudam imeqqranen seg-s akka am Ccix Amezyan Lḥeddad. Deg 1950 d nettat akk di ṭṭariqa tameqqrant yesɛan azal ameqqran deg lezzayer, swazal n 230 000 n yimḍeffren, macas ṭul tasut tis snat n tmerwin thudd teddukli-ines.\n\nAmezruy\n\nBab-is Ccix Mḥemmed Buqebrin (1715-1793)\n\nUlmud-is deg tmura n Umecriq d tuɣaltin ɣer Lezzayer \n\nMḥemmed U Ɛebderreḥman, ilul ndeg useggas n 1715 deg udrum n Wat Smaɛil deg tmurt n Leqbayel, yebda ulmud deg zawiya taqranit n temnnaḍt-nni-nsen ideg d-yelmed kra n tussna deg tutlayt akked usɣan, yella d anelmad aḥercan bedren-as-d kra ad yerzu ɣer Umecreq akken ad yelmed dinna, ladɣa imi imiren tamurt n Leqbayel llan ǧehden wassaɣen-is d tmura tiɛrabin d tinselmin. Yerza ɣer Umecriq iḥuǧǧ-d di Mekka (1739-1740) syinna iɛedda ɣzer Maṣer iwakken ad yelmed deg tseddawit n azhar. Yeɣra ɣer umusnaw axalwati ameqrran Mḥemmed lḥefnawi, mi d-yuweḍ wakud ad yuɣal ɣer tmurt-is iwṣṣa-t ccix-is ad yawi timsirin tixalwatiyin ɣer tmurt n Leqbayel, yuɣal ɣer tmurt iɣef iɣab kraḍ n tmerwin iseggasen yebda yettawi-d timsirin tiṣufiyin i yuɣalen jebdent-d tayri n yal amusnaw deg temdinin timeqqranin n Lezzayer, Qsenṭina d Bgayet .\n\nAbeddi mgal tareḥmanit d tmacahut n sin n yiẓekwa \n\nTimɣer n ṭariqa tareḥmanit tuwi-d abdad n kra n yimussnawen mgal-is, mi akken yerza ɣer Lezzayer tamanaɣt deg 1790 iwakken ad ikemmel leqdic-is deg usewseɛ n umdiq n txalwatit , ineggura-a ftan belli yeffeɣ i ubrid i yweqmen. Leftawi-agi uwḍen-t s ṭaqa ɣer yinembaḍen iterkiyen n temnaḍt n Lezzayer tamanaɣt, tasertit-nsen tettarra yal ṭariqa ur nelli s ddaw n leḥkem-nsen d taɛdawt. Maca tella ṭariqa tesɛa assaɣen yelhan deg tmurt n Leqbayel tilellit armi tuli ɣef uqerru-ines, amgarad-agi deg wasɣanen yerra sin n leḍruf ad heyyin iman-nsen i yal imenɣi i yzemren ad ikker deg ya akud gar tmurt n Lebayel d yinembaḍen n tmanaɣt ladɣa imi tamurt n Leqbayeltezga teddaxxal iman-is lǧiha n Mḥemmed U Ɛebderreḥman.\n\nLmut n uneggaru-agi tewwi-d asebtar amaynut deg umennuɣ n wajjed d tsertit-agi. Mi slan i lmut n Mḥemmed U Ɛebderreḥman deg 1973 di Ǧerǧer, inembaḍen iterkiyen yuweḍ iten-id lexbar belli aṭas n yimdanen i yerzan ɣer wammas n tmurt n Leqbayel iwakken ad ḥḍren i lǧanaza-s, ugaden ad yekker ad yeqqre nnfaq si temnadt ur nelli ara akken ilaq lḥal s ddaw n leḥkem-nsen. Ḍelben-d i yimḍefren n ṭariqa yettidiren di LLezzayer tmanaɣt ad d-awin tafekka-s iwakken ad temḍel deg tmanaɣt, nutni iswi-nsen ad sḥebsen zzyarat n lmumnin s ṭariqat ɣer tmurt n Leqbayel ad zzin akk ɣerr tmurea yella s ddaw n ufus aɛetmani. Ihi kra seg yimḍeffren ssaxwlen ad temḍel tfekka ɣur-sen d ayen id-isenkreen ccwal gar yimḍeffren iqbayliyen d yiberraniyen, mebla ma neẓra amek tefra taluft ufan-d tafekka n Mḥemmed tuɣal d snat yiwet temḍel deg tmanaɣt tayeḍ deg Tmurt n Leqbayel, d ayen i as-yefkan aɣara n M'ḥemmed Bu Qebrin (Mḥemmed Bu sin yiẓekwan ) dɣa ar assa Mḥemmed U Ɛebderreḥman Bu Qebrin d yowen seg yiṣellaḥen n Lezzayer tamanaɣt.\n\nṬariqa berra n tmurt n Lebayel \nn uɣella-ines ur yeḥbis ara timɣer n ṭariqa tareḥmanit i yuɣalen d Ṭariqa yesɛan amdεan ameqqran akk n yimḍeffren deg Lezzayer, s lexlaf n ṭariqat i tt-id yezwaren (taqadirit, tacadlit, taɛemmarit, taɛisawit, tatiǧanit( tareḥmlanit kan i yeslḥqen ad teṭṭef di tmurt n Leqbayel imi ṭariqat-nniḍen ur d-ufint araaṭas n yimḍeffren dinna. TTerna tessewseɛ kter deg tama tacerqit armi tuwed ɣer Tunes. Ɣer tɣerbit mi tuweḍ ɣer Lmerruk, ɣer unẓul deg uneẓruf azzayri.\n\nṬariqa tenḥef cwiya ladɣa imi tebḍa ɣef yiman-is. D amerruki Ɛisa lmeɣribi i yuɣalen deg wadeg n M'ḥemmed ardekal lmut-is, ṭariqa tareḥmanit ur tettxtiri ara aɣella-ines s lebni n yiẓuran-is neɣ n udrum-is, tella tebna ɣef zzawaya d leqdic ɣef leqran d annecta i ttirefden armi d uḥricwis sin n tasut tis snat n tmerwin.\n\nṬariqa tessen kra n tallitin degf tasut tis mraw d ṭẓa ideg teqqen ɣer wammas neɣ tettwafsi seg-s, am yal ass tekka-d y)ef uẓar aqbayli n ṭariqa. Tekker tezɣent gar 1837 d 1842 imi ugin kra n lɛulama ad yili yiwen n ccix mačči d aqbayli d aqerru fella-sen ardekal Ccix Ɛisa. Tazɣent-agi tuwi-as-d i tariqa tareḥmanit aseǧhed n tnekda-ines taqbaylit, d uxsay n later-is di tmurt n Leqbayel , ladɣa imi zawiya tayemmat i yebna Mḥemmed U Ɛebderreḥman teffeɣ s yiman-is i ṭariqa.\n\nAnekcum n fransa deg 1830 yuwi-d later d ameqqran ɣef ṭariqa imi nutni ḥebsen adabu aqdim d akk ayen yellan zik uqbel-nsern, ḥebsen axeddim s yiderman beddlken s win n yiɣaraten atraren yellan ɣer dewla, rnu-as asuneɣ n tlisa d uḥbas n lecyux i yellan ttnadin ɣef ubrid i usewseɛ n wid i ten-yeṭṭafaren di yal taddart taqbaylit. Rnu-as tasertit n ucengu afransis deg tmurt n Leqbayel s uɣlaq n leǧwameɛ d uhuddu n zawaya akked userɣi n yidlisen n Leqran d timenɣiwt n waṭas n yimussnawen d yimḍefren n ṭariqat akken ma llan ladɣa ardekal n tegrawla n ugeldun Ɛebdelqader azzayri. Ɣef way-a ssenkrent ṭariqat ladɣa tareḥmanit tigrawliwin mgal Fransa ladɣa di tmurt n Leqbayel.\n\nTagrawla n Lmeqrani \n\nMi yessenker Lḥaǧ Ɛmer nnafq mgal unekcum n Fransa ɣer tmurt n Leqbayel deg tazzwara n yiseggasen n 1830 tufa*-d tmetti taqbaylit ytekcem deg umannuɣ imi Lḥqaj Ɛmer yella d ayella ɣef ṭariqa gar yiseggasen n 1843 d 1857 ihi ṭariqa akk tekker-d mgal dɣa iqbayliyen i ycudden ɣur-s kkren akk mgal Fransa, mi kecmen yirumyen beddlen akk amek tettili tmetti, yettwanfa ccix ḥaǧ Ɛmer ɣer Tunes, tufa-d ṭariqa belli tuɣal ɣer lǧiha n Ṣedduq deg Bgayet.\n\nZawiya n Ṣedduq i yesɛan Ccix Amezyan aheddad ɣef uqerru-s d mmi-s Ɛaziz aheddad tella tbedd-d si tazzwara mgal Fransa .Ccix si tazzwara n 1860 yella d wadem ameqqrtan n usɣan id-yeǧǧan later d ameqqran deg ṭariqa yelḥeq armi yesdukkel akk iderman n tmurt taqbaylit, xas akka llant kra n zzwayit tireḥmaniyin umi lecyax-nsen llan ur ttxemmimen ara akka am Ccix aḥeddad .Ccix Ɛli Crif n zawiya n Yicellaḍen ur d ibedd ara mgal Fransa yesenker nfaq n wawal mgal zawiya n Ṣedduq, ccix Muḥend U Lḥusin d yiwen n uwadem yettwassnen aṭas s leqdic-is d yisefra-ines yella ibedd-d mgal Fransa yesteɛref s Ccix Aḥeddad mca ur yessawel ara i yimenɣi imi ur ɛdilent ara zawaya akked Fransa yesɛan yal amynut deg Leslaḥ.\n\nDeg 1870, tamurt n Leqabyel tella seg 1830 tettnaɣ mgal Fransa tufa-d iman-is tefreq gar wid yessawalen i nnfaq d wid i t-yugaden, maca ardekal n ɣelmluy n Fransa deg umennuɣ n Lalaman akked lqanun n Krimyu fkan-as i zawiya afud iw akken ad tt-fareṣ tagnit ad tesseɣḍel Fransa. Deg 1871, yekker umennuɣ n Ccix Lmeqrani, yiwen n ccix yesɛan lmater-ines d ameqqarn deg Bgayet. Ccix Amezyan yeḥḍer i leqdic-ines amenzu di meɣres, mi yellken belli zemmren i ulmennuɣ yessawel i tuffɣa ɣer nnfaq i iqeddsen deg 08 yebrir 1871. Assaɣ ameqqran gar ṭariqa tareḥmanit d ugdud yuwi-d tanekra n 150 000 n yirgazen iqbayliyen. \n\nMaca xeṣren nnfaq, uwin ccix aḥeddad ɣer usekraf imiren yella yesɛa 81 n yiseggasen deg yila-s, ma d sin n warraw-is ttwanfan ɣer Kalidunya tamaynut, seg wass nni tebda treḥmanit tettaɣ-itent, ɣelqent zawaya, uwin imqeddmen-nsen s asekraf neɣ ttwanɣan neɣ ttwanfan, ula d lxiṛ yellan gar yifassen-nsen teddem-it Fransa neɣ tefka-t i wiyaḍ, seg wass-nni tebḍa ṭariqa ɣef yiman-is leɛmer i teddukel neɣ tuɣal akken tella zik.\n\nArdekal 1871","num_words":1706,"character_repetition_ratio":0.059,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.211,"stopwords_ratio":0.032,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":42296.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/2022","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"2022 d aseggas wis 22 deg lqern wis 21, d aseggas wis 3 deg umrawseggas 2020 - 2029.\n\nAseggas agraɣlan \n n Tamzukt.\n\nTiswasin-nniḍen\nAseggas 2022 deg , iwulem i useggas n :\n 2972 deg taswast tamaziɣt.\n 1443 \/ 1444 deg taswast tineslemt.\n\nIneḍruyen n 2022\n\nYennayer\n\n 5 yennayer : (Mohamed Hilmi) yemmut.\n\n 24 yennayer : n Ṭṭelyan.\n\nFurar\n 4 furar-20 furar : Uraren ulempiyen n Tagrest deg Pekin. \n 24 furar : Rusya ẓedmen ɣef Ukranya.\n\nMeɣres\n 9 meɣres : n Kurya n Wenẓul.\n\nYebrir\n 10 yebrir : n Fransa (nnuba tamezwarut).\n 24 yebrir : n Fransa (nnuba tis snat).\n\nMayyu\n 9 mayyu : n Filippin.\n 29 mayyu : n Kulumbya (nnuba tamezwarut).\n\nYunyu\n 19 yunyu : n Kulumbya (nnuba tis snat).\n 25 yunyu-30 yunyu : deg Wehran.\n\nYulyu\n deg Tafriqt Ugafa d Turuft.\n 1 yulyu-6 yulyu : deg Wehran.\n 18 yulyu : n Lhend.\n\nƔuct\n deg Tafriqt Ugafa d Turuft.\n\nCtember\n 8 ctember : Elizabeth II tagellidt n Tagelda Yedduklen temmut.\n\nTuber\n 2 tuber : n Busnya ed Hirziguvina.\n 2 tuber : n Brazil (nnuba tamezwarut).\n 9 tuber : n Tutrict.\n 13 tuber : n Ɛiraq.\n 23 tuber : n (nnuba tamezwarut).\n 30 tuber : n Brazil (nnuba tis snat).\n\nWamber\n 13 wamber : n (nnuba tis snat).\n 20 wamber : n Ginya Tasebgast.\n 21 wamber-30 wamber : Taẓrigt wis 22 n Taqbuct n dunnit n ddabex uḍar deg Qaṭar.\n\nDujamber\n 1 dujamber-18 dujamber : Taẓrigt wis 22 n Taqbuct n dunnit n ddabex uḍar deg Qaṭar.\n\nTizmilin \n\nAseggas","num_words":294,"character_repetition_ratio":0.091,"word_repetition_ratio":0.035,"special_characters_ratio":0.352,"stopwords_ratio":0.007,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":90767.6,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tanegluft%20n%20Wat%20Yiraten","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tangeluft n Wat Yiraten neɣ tuffɣa taɛutmanit mgal Wat Yiraten, d tanegluft id-yeḍran deg useggas n 1754 gar yiderman n Wat Yiraten d yizwawen yedduklen d yiserdasen n ugezdu aɛutmani alemmas d winn n Lezzayer tamanaɣt yettabaɛen iterkiyen d wid yeddan yid-sen. Yexdem lbay n ugezdu atiṭri (alemmas) Muḥemmed U Ɛli iwumi qqaren Ddebbaḥ nnfaq ɣef Wat Yiraten imi yexṣer imenɣi-ines mgal lɛerc azwawi n Wat Betrun deg yiseggasen n 1746-7 deg uɛraḍ-is ad yessewseɛ timnaḍin n ugezdu-ines daɣen mi yeɣli di ṭṭrad n lɛerc n Wat ǧennad di Swaḥel n tmurt n Leqbayel deg 1752-3. At Yiraten i yellan s ddaw n ufus n uɣella-nsen Ṣeddiq Waɛrab, ɛawnen-ten-id leɛruc n Wat Betrun d Wat Mangellet i yrebḥen iterkiyen yakan, tanegluft tfukk s lexṣara tameqqrant ɣêr tama taṭerkit qqimen leɛruc n Leqbayel akken llan zik.\n\nTimental\n\nImenɣi gar yiterkiyen d yiqbayliyen \n\nMuḥemmed, lbay n tiṭri send ad yebdu leqdic-is aɛsekri mgal leɛruc iqbayliyen deg ttnaṣfa n tasut tis mraw d ṣa, yuɣ yelli-s n uɣella Si Ɛmer U Bextuc, yelli-s n twacult n Wat Bextuc i asen-yettilin i twacult n At Uqaḍi, iwakken ad ten-id yeḍmen ɣur-s yernu iuwakken ad qqimen Wat Yiraten d Wat Frawsen di talwit yid-sen.\n\nLbay yelḥeq ad yessewseɛ acḥal d abrid deg tmurt n Leqbayel armi yuweḍ ɣer Wat Betrun i yellan d izwawen n Ǧerǧer, maca ur sleḥqen ara ad rebḥen dagi d izwawen iten-yernan.\n\nAseggas ardekkal rrbeḥ n yizwawen magal yiterkiyen, rnan wat Yiraten ɣer Suff d yiwet n tdukkli mgal yiɛutmaniyin, nnejmaɛen deg Taddart n Tizra n Ugemmun ideg kksen lwert i tmeṭṭut i wakken kan ad ddun di nneqma i yimussnawen n usɣan ineslem yettabaɛen agezdu n Lezzayer neɣ tamnaḍt n Bgayet, leqrar-a tebɛen-t Wat Betrun d Wat Wasif d Wat Frawsen qabel-nni deg 1752-3, ma d At Bextuc ḥala abeddi mgal tterk i yellan gar yifassen-nsen.\n\nIflisen n Lebḥar d Wat Jennad xedmen tagrawla ɣer tama n Wat Frawsen, ḥebsen iserdasen n Lbay sseɣlin-t dinna suffɣen-t seg tmurt-nsen, aseggas umbeɛd mi iwala annecta yuɣal-d s umḍan meqqren n yiserdasen, At Jennad mi walan aɣa faqen belli ulac d acu ara rebbḥen seg umennuɣ dɣa ḍemnen-as i Lbay adqqimen kan mebla anekcum di ṭṭrad d nnfaq.\n\nCwiṭ kan s deffir ṭmana n Wat Jzennad belli ad qqimen berra n yimenɣi deg 1753-4, yerra-d Lbay gar wallen-is tamnaḍt n Wat Yiraten i yellan d leɛec ijemmɛen semmus n yiderman: Irǧen, At Kerma (Tizi Raced, Iɛezzuzen, Agni Uǧilban), At Usemmar, At Umalu, At Aggwaca.\n\nTidyanin\n\nTanegluft \ndeg 1753-4 yegmen Lbay Muḥemmed ad yekcem ɣer Wat Yiraten yellan di tlemmast n tmurt n Leqbayel. At Yiraten ǧehden sɛan azal n 4800 n temkeḥlin assmi d-tekcem Fransa, azal n 19,498 n yimezdaɣ deg 1862 d ayen iten-yerran d lɛerc wis sin di temɣer s deffir n lɛerc n Wat Betrun n Zwawa, inurag-nsen n Unẓul\n\nLbey yella yesɛa aṭas n yiserdasen d waṭas n leslaḥ amaynut, yefreq iserdasen-is d seddis n yiḥricen, Iɛemrawen akken ad ṭfen tiɣilt . Tayeffust akken ad teɣḍel Tizi Raced, tazelmaḍt akked ad teɣḍel Tala Ɛmara, i yettekkan i sin ɣer Wat Kerma. Kraḍ nni id-yegggran ad ṭṭfen-t tamnaḍt gar-asen, aḥric i yeṭṭef lbay s yiman-is yuli ɣer Ugin n Uǧilban, d taddart yesɛan azal ɣer Wat Umalu, adrum yellan ɣer utaram n Lɛerc. aɣella ccix Waɛrab iḥeffez iserdasen-is akked ad nnaɣen ula d nutni, inurag-nsen seg Yizwawzen n Wat Betrun d Wat Mengellet usan-d ula d nutni ad nnaɣen mgal yiserdaszen n Lbay.\n\nKraḍ n trebbaɛ uwdent ɣer Yiɣil n Yefri, ma d tin n Lbey teqqim kan deg Ugin Uǧelban, maca dinna i ḥebsen yiterkiyen deg unnerni ɣer sdat. Deg later n Wat Yiraten, teqqar belli tarbaɛt n lbay tella tesɛa seddin n watmaten seg Lezzayer tamanaɣt, semmus deg-sen ttwanɣanwis seddis yella daqerru n terbaɛt. Ma d lbey tḥuza-t terṣast deg uɛrur yemmut yis. Mi yemmut, uɣalen yiterkiyen ɣer yixxamen-nsen. Nnejmaɛen di tzemmalt n Tala Ɛetman deg tama tayeffust n usif n Sibaw, i yettabaɛen iɛemrawen n ufella yeddan d yiɛutmaniyen.\n\nIqbayliyen tebɛen isersdasen armi d Quṛṣu deg Bumerdas, sinna meḍlen lbay gan-as taqubbet, yal yiwen yennejmaɛ yekfa nnfaq s lexṣara n yiɛtmaniyen.\n\nIgemmaḍ \nArdekal tnegluft n Wat Yiraten, tkemmel tegrawla ladɣa ɣer Yiflisen Umlelli, Gectula, At Sedka, hudden lberǧ n Buɣni nɣan bab-is, rnan ugin ad xellṣ)en i yiterkiyen deg 1767 xedmen snat n tneglufin rebḥen-tent i snat.","num_words":937,"character_repetition_ratio":0.053,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.213,"stopwords_ratio":0.016,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":55484.7,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/ISBN","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"ISBN d asewzel n International Standard Book Number s taglizit, (Uṭṭun Agraɣlan n Adlis) d angal n 10 neɣ 13 izwilen ad ţwaɛeqlen adlis. ISBN-agi yeffeɣ-d seg .\n\nSeg 1970, yal adlis yesɛa wuṭṭun-is n ISBN. Deg 2007, uṭṭun n ISBN yettuɣal akked 13 izwilen deg ayen ara 10. \n\nDeg 2017, ISBN ssexdamen-t deg ugar n 160 n timura. Deg Lezzayer, tella Tangit Tazzayrit n ISBN (s Tafrensist : Agence algérienne de l'ISBN), tangit tamasayt n ISBN deg tamurt-agi, tezgad deg , deg Lezzayer (tamanaɣt).\n\nIferdisen n ISBN \n\nAngal n ISBN deg-s 5 n iferdisen-agi :\n\n Angal n GS1 (EAN) : angal n EAN neɣ IAN n zik, asefrid amezwaru n ISBN deg-s 3 n izwilen. Deg 2017, llan uṭṭun n 978 ed 979 (izmer ad d-ternuḍ izwilen nniḍen deg imal).\n Angal n wegraw (Group) : d tamurt, temnaḍt neɣ temnaḍt tasnilsant (i d-tettekka deg ISBN).\n Angal n umaẓṛag (Publisher).\n Angal n adlis (Tittle) : azwel neɣ isem n adlis.\n Azwil ad k-sεeddin (Check digit) : asefrid aneggaru n ISBN deg-s 1 uzwil.\n\nAmedya\n\nTizmilin","num_words":239,"character_repetition_ratio":0.048,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.291,"stopwords_ratio":0.092,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":36313.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tigemmi%20tama%E1%B8%8Dlant","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tigemmi tamaḍlant neɣ Adeg n tigemmi tamaḍlant (s taglizit : World Heritage), d umkan ḥerzen s Tuddsa n yeɣlalen yedduklen i usegmi, tussna d yidles (UNESCO), em « azal anmeɣrad », ddaw umtawa (lmitaq) n uḥuddu n tigemmi adelsan ed agaman n umaḍal (deg 1972).\n\nLlan kraḍ n leṣnaf n tigemmi tamaḍlant : adelsan, agaman ed sin-nni akken (adelsan ed agaman).\n\nUmuɣ n tigemmi tamaḍlant \n\nDeg 2021, llan1154 n idegen n 167 n timura (897 adelsan, 218 agaman 39 adelsan ed agaman) win ijerrden em tigemmi tamaḍlant s UNESCO. Deg 2021 daɣen, Ṭṭelyan tesɛa amḍan ameqqran n tigemmi tamaḍlant (58), t-ḍefren s Ccinwa (56), Lalman (51), Fransa (49), Spenyul (49) ed Lhend (40). \nDeg 2018,\n\nMuqel daɣen \n\n Sa n leεǧubat timaynutin n umaḍal\n\nTizmilin","num_words":147,"character_repetition_ratio":0.14,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.304,"stopwords_ratio":0.02,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.995,"perplexity_score":57110.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Madagaskar","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Madagaskar neɣ Tagduda n Madagaskar (s tamalgasit : Madagasikara neɣ Repoblikan'i Madagasikara, s tafrensist : Madagascar neɣ République de Madagascar), d awanak ed tegzirt n Tafrikt, tezga-d deg Agaraw Ahendi deg wenẓul-usamar n Tafrikt. Madagaskar d tegzirt tis uqus (rebɛa) i imeqqren deg umaḍal, tajumma-ynes 587 000 km². Tamanaɣt-ynes d Antananarivo.\n\nTizmilin","num_words":91,"character_repetition_ratio":0.079,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.211,"stopwords_ratio":0.033,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.813,"perplexity_score":27666.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Litra","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Litra neɣ Litr (s taglizit : litre neɣ liter), azamul-is (l), d tigget n ableɣ deg , yiwet litra teɛdel 0,001 m3 (mitra agasas) neɣ 1 dm3. Gar 1901 ed 1964, yiwet litra teɛdel yiwen kilugram n waman deg 4 °C.\n\nTizmilin","num_words":52,"character_repetition_ratio":0.115,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.339,"stopwords_ratio":0.038,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":58340.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Kelven","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Kelven neɣ Kelvin (s taglizit : kelvin), azamul-is (K), d tigget tidusal n taẓɣelt thermodynamik deg unagraw agraɣlan n tiynin (SI).\n\nIsem \nIsem-is yekka-d seg amesfizik abriṭani William Thomson qqaren-as Lord Kelvin.\n\nAzal \nKelven d yisili n taẓɣelt tamagdezt, ulac-is (0) yeɛdel −273,15 °C (Selsius) ed −459,67 °F (Fahrenheit).\n\n : taẓɣelt akked kelven (K)\n : taẓɣelt akked Selsius (°C)\n\n : taẓɣelt akked kelven (K)\n : taẓɣelt akked Fahrenheit (°F)\n\nTizmilin","num_words":100,"character_repetition_ratio":0.132,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.3,"stopwords_ratio":0.05,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.99,"perplexity_score":28687.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ilel%20Akaribi","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ilel Akaribi d ilel n umalu n agaraw anaṭlas, tajumma-is ahat n 2,753,000 km2. Yezga-d deg agafa n Venezuela, Kulumbya ed Panama, usamar n Kusta Rika, Nikaragwa, Honduras, Gwatimala; Belize ed Miksik, wenẓul n Tigzirin n Antilles timeqqranin ed deg amalu n Tigzirin n Antilles timecṭuḥin.\n\nIlel Akaribi akked Abagu n Miksik i mmugen d ilel n Tamrikt Talemmast.\n\nTizmilin","num_words":83,"character_repetition_ratio":0.1,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.227,"stopwords_ratio":0.024,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.899,"perplexity_score":63114.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/A%E1%B8%8Dru%20amestrisiti","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Aḍru amestrisiti (s taglizit : Electric current, s tafrensist : Courant électrique), d amussu n tirnitin timestrisitin deg yiwen amenhar.\n\nTadwast n uḍru amestrisiti \nTadwast n uḍru amestrisiti d amḍan n tazizla n tirint tamestrisitit ɣef lxiḍ amestrisiti :\n\n : tadwast n uḍru amestrisiti (s amper [A]).\n : tirint tamestrisitit (s Culum [C]).\n : akud (s tasint [s]).\n\nTizmilin","num_words":77,"character_repetition_ratio":0.181,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.248,"stopwords_ratio":0.065,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.952,"perplexity_score":76364.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Tigzirin%20n%20Faru","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Tigzirin n Faru (s tafirwanit : Føroyar (asusru ), s tadanict : Færøerne), d agraw n tigzirin (arkafal n 18 tigzirin) deg ugafa n Agaraw anaṭlas gar Island ed tigzirin n Citland (Shetland, Skutlanda). Tajumma-nsen d ahat n 1400 km2. Tigzirin-is tigejdanin qqaren-asent : Streymoy, Eysturoy, Vágar, Suduroy, Sandoy, Bordoy, ed Svínoy. Thorshavn d tamanaɣt n Faru tezga-d deg tegzirt n Streymoy.\n\nTigzirin n Faru d aḥric n Tagelda n Danmaṛk (akked Grinland ed Danmaṛk).\n\nTizmilin","num_words":124,"character_repetition_ratio":0.036,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.245,"stopwords_ratio":0.032,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.79,"perplexity_score":20486.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ibn%20Ba%E1%B9%AD%E1%B9%ADu%E1%B9%ADa","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Abu Ɛebdellah Muḥemmed ibn Ɛebdellah al-Lawati al-Ṭanji ibn Baṭṭuṭa (s taɛrabt : أبو عبد الله محمد بن عبد الله بن محمد بن ابراهيم اللواتي الطنجي), qqaren-as Ibn Baṭṭuṭa (s taɛrabt : ابن بطوطة), illul ass n 24 yebrir 1304 deg Tingi, d amessikel ineslem meqqren akk deg Tallit-Tanammast, d ameskar n yiwen seg idlisen mucaɛen akk n assikel qqaren-as s taɛrabt : تحفة النظار في غرائب الأمصار وعجائب الأسفار, deg adlis-nni Ibn Baṭṭuṭa iglem-d yisiklen-is n ahat n 120 000 km, anda yeẓra-d ɣer aṭas n timura yimselmen ed ar Ccinwa ed Sumaṭra (deg Indunisya n tura).\n\nTudert ed yisiklen \nIbn Baṭṭuṭa illul ass n 24 yebrir 1304 deg Tingi (deg uwanak n Ayt Mrin), mis n tawacult taqayemt laṣel-is d Imaziɣen n Ilwaten (s taɛrabt : Lawata, لواتة), deg-s llan aṭas n inezrafen (iqaḍiyen), mi meẓẓiyet, yeɣra taɣdemt ed tasekla deg tamdint n wanida yezdeɣ Tingi.\n\nIsiklen ɣer Tafriqt ed Usamar alemmas (1325-1332) \n\nƔer 21 n yiseggasen (deg 1325), Ibn Baṭṭuṭa yebda iskilen-is s Lḥeǧǧ ɣer Mekka, yettεeddin ɣef timura n Tafriqt Ugafa, Nnil, Dimecq ed Ḥaleb, uqbel ad yawi ubrid ɣer n Mekka, anda yewweḍ deg 1326. Ardeqqal, iteddu ɣer Tamurt n Faris (Iṛan n tura) ed Beɣdad, ed ad d-yuɣal ɣer Tazunegzirt taɛrabt (deg 1327) anda yeqqim kraḍ n iseggasen. Syin akkin, iteddu ɣer tillis n timura n yimselmen ɣef Ilel Azeggaɣ ed ugemmaḍ Usammar n Tafriqt, yewweḍ alamma tegzirt n Kilwa (deg Tanzanya n tura), iteddu daɣen ɣer Abagu Afarsi ed Tamurt n Faris (deg 1332), uqbel ad d-yuɣal tikkelt nniḍen ɣer Lḥeǧǧ deg Mekka.\n\nIsiklen ɣer timura n ugafa Lhend ed Ccinwa (1332-1346) \n\nDeffir Tazunegzirt taɛrabt, Ibn Baṭṭuṭa iteddu ɣer agafa ɣef Anaḍul (deg Tturk n tura) ed Tzunegzirt n (deg Rusya ed Ukrayin n tura), , anda yessen-is l-Xan-nsen, ed iteddu syin akkin ɣer Istambul akked yiwet seg tlawin n l-Xan. Ardeqqal, ad d-yuɣal ɣer l-Xan ed iteddu ɣer usamar ɣef Lhend, yettεeddin ɣef wasif n Volga, Afɣanistan, ed yewweḍ ɣer Delhi deg 1333, anda yeqqim ahat tẓa (tesɛa) n iseggasen ixeddem sselṭan em Qaḍi (anezraf). Deg 1342, rran d anmahal ɣer amenkad n Ccinwa, Ibn Baṭṭuṭa yeǧǧa Delhi ma d askil-is yella yeččur imihiyen; iẓdem-d fell-as iɣewwaɣen ihendusen, ixesseṛ ayla-s ed isefka n amenkad n Ccinwa. Yugad urrif n sselṭan-is, Ibn Baṭṭuṭa yextaṛ ad iṛuḥ ɣer Imeldiwen, anda yeqqim ugar n yiwen aseggas ed ixeddem em Qaḍi (anezraf), syin akkin, iɛewwel ad iteddu ɣer Ccinwa, yettεeddin ɣef Seylan (Sri Lanka n tura), Tamurt n Bangal (deg Bangladec ed agafa-usammar n Lhend n tura) ed Sumaṭra (deg Indunisya n tura), i yerza ar Pekin ed ad yuɣal ɣer Sumaṭra.\n\nTuɣalin ɣer Asamar alemmas ed Tafriqt (1349-1354) \n\nIbn Baṭṭuṭa ad d-yuɣal ɣer Asamar alemmas ɣef Lhend ed Abagu Afarsi, alamma Beɣdad ed Surya, anda iḥewweṣ ɣer aṭas n timdinin dinna, uqbel ad d-yuɣal tikkelt nniḍen ed taneggarut ɣer Lḥeǧǧ deg Mekka (deg 1349). Iteddu syin akkin ɣer Maṣer ed Tunes seg Taskendrit, yettεeddin daɣen ɣef Sardinya, Lezzayer, ed taggara yewweḍ ɣer Fas d tamanaɣt n sselṭan n imarinen, deg wamber 1394.\n\nKra n lweqt deffir tuɣalin-is (deg 1350), Ibn Baṭṭuṭa iteddu ɣer Limara n Ɣernaṭa. Deg 1352, yessikil ɣer Aneẓruf Ameqran n Tafriqt, ɣef lamer n sselṭan, yettεeddin ɣef wasif n Nnijer, Tin Buktu, Gao, Ahaggar ed Isgelmasen, ed yeqqim yiwen aseggas deg Tamnekda n Mali.\n\nLewhi n tagara n 1353, Ibn Baṭṭuṭa ad d-yuɣal ɣer Meṛṛakec, anda ixeddem em Qaḍi deg yiwet seg timdinin-s.\n\nLmut-is \nIsegziyen (ttfaṣil) n lmut n Ibn Baṭṭuṭa ur tban ara ar tura, yezmer lḥal ad yemmut deg 1368\/69 neɣ deg 1377, yettwamḍel deg temdint ideg tlul Tingi.\n\nAyen yura \n\nDeffir 1353, ed ɣef asuter n sselṭan, Ibn Baṭṭuṭa ad yezbuɣ waktayen-is n isiklen i amaru Ibn Juzayy (amaru andalusi yemmut deg 1355). adlis-agi qqaren-as s taɛrabt : Tuḥfat an-Nuḍḍār fī Ɣaraʾib al-Amṣar wa Ɛaǧaʾib al-Asfar, تحفة النظار في غرائب الأمصار وعجائب الأسفار, neɣ al-Rriḥla (Asikel), الرحلة , d warrat d axatar i yessefhem-d aṭas n tamiwin n amezruy anmetti, adelsan ed amserti n timura yimselmen, ullisen-is n issikelen ɣer Anaḍul, Tafriqt Umalu, Tafriqt Usamar, Imeldiwen ed Lhend, llin aɣbalu meqqren n amezruy n timnaḍin-nni.\n\nTijmilin \n\n Mall n Dubay (Ibn Battuta Mall, 2005).\n Amafag n Tingi (مطار طنجة ابن بطوطة الدولي).\n Uruz n wayyur (Ibn Battuta lunar crater).\n\nAss n 25 fuṛaṛ 2012, Google yemmug d tajmilt i Ibn Baṭṭuṭa i imulli-is wis 708, akked tugna n yisiklen-is.\n\nMuqqel daɣen \n\n Marko Polo\n\nTizmilin","num_words":1085,"character_repetition_ratio":0.062,"word_repetition_ratio":0.032,"special_characters_ratio":0.252,"stopwords_ratio":0.038,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":25342.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Sri%20Lanka","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Sri Lanka neɣ Tagduda Tamegdayt Tanemlayt n Sri Lanka (s tasinhalit : සිංහල, Śrī Laṃkā ed ශ්‍රී ලංකා ප්‍රජාතාන්ත්‍රික සමාජවාදී ජනරජය, Srī Lankā prajātāntrika samājavādī janarajaya), zik qqaren-as Seylan (Ceylon) alamma 1972, d awanak ed tegzirt tezga-d deg Agaraw Ahendi deg wenẓul-usamar n Lhend, tajumma-ynes 65.610 km2.\n\nTizmilin","num_words":84,"character_repetition_ratio":0.006,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.223,"stopwords_ratio":0.036,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.798,"perplexity_score":23568.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Taqbuct%20n%20dunnit%20%28ddabex%20u%E1%B8%8Dar%29","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Taqbuct n dunnit neɣ Taqbuct n dunnit n FIFA, d telɣuɣa n trebbuyaε tiɣelnawin n yirgazen n ddabex uḍar, i d-yeḍran yal uqus (rebɛa) iseggasen deg timura nniḍen, d telɣuɣa n ddabex uḍar i d taxatart akk deg umaḍal, taẓrigt-ynes tamezwarut tεedda deg Urugway deg 1930, akked 13 n trebbuyaε tiɣelnawin, seg 1998, yennerna umḍan n yimttekkiyen ɣer 32 n trebbuyaε tiɣelnawin.\n\nAmezruy \nUqbel Taqbuct n dunnit, telɣuɣa tagraɣlant n ddabex uḍar tella deg Uraren ulempiyen n unebdu. Llant daɣen teẓrigin n telɣuɣa tagraɣlant nniḍen am Arraz n Sir Thomas Lipton deg 1909 ed 1911. Deg 26 mayyu 1928, FIFA yenna-d takti n taẓrigt tamezwarut n Taqbuct n dunnit.\n\nTaẓrigt tamezwarut tεedda deg Urugway deg 1930, ed seg taẓrigt-nni, Taqbuct n dunnit i d-yeḍran yal uqus (rebɛa) iseggasen, ḥala tallit n Amsenɣi amadalan wis sin, deg taẓrigt tamezwarut, llan 13 n trebbuyaε tiɣelnawin (Fransa, Biljik, Yuguslavya, Rumanya, Miksik, Tarjentint, Cili, Brazil, Bolivia, Piru, Urugway, Iwunak Yeddukklen n Temrikt, Paragway).\n\nSeg 1930 ar 1970, qqaren-as Arraz n Jules Rimet isem n afransis anwa issumer-d takti n Taqbuct n dunnit.\n\nSeg 1958, timliliyin n Taqbuct n dunnit tetɛeddin ɣer tiliẓri, tura imelyaṛen n yimferrjen i yerran lwelha ɣer timliliyin-ynes yal taẓrigt.\n\nSeg taẓrigt n 1998, yennerna umḍan n yimttekkiyen ɣer 32 n trebbuyaε tiɣelnawin.\n\nAlɣuɣen \n\n* Deffir akud ɣezzifen. \n\n** Deffir tiyitiwin n pinalti.\n\nTizmilin \n\nAddal\nDdabex uḍar","num_words":285,"character_repetition_ratio":0.114,"word_repetition_ratio":0.022,"special_characters_ratio":0.241,"stopwords_ratio":0.011,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":49278.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/The%20Santa%20Clauses","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"The Santa Clauses (s tanglizit : The Santa Clauses) sulfentid imarikanien aseggas n 2022 sɣur Jack Burditt. Tɛadda g telenẓar i tikelt tamenzut ass n 2022.\n\nTaẓuri","num_words":39,"character_repetition_ratio":0.104,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.245,"stopwords_ratio":0.051,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.854,"perplexity_score":66928.0,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Amezruy%20n%20udayen%20n%20Lezzayer","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Amezruy n udayen n Lezzayer d amezruy n tallit ideg dren udayen deg Lezzayer, seg tasut tamezzwarut n tlalit. Deg tasut tis 15, aṭas n udayen \n\nisbenyuliyen id-irewlen seg uḥqar n yimasiḥiyen ardekal ɣelluy n Wandalus, rewlen-d ɣer Tefriqt n Ugafa s umata, gar-asent Lezzayer n wassa, imi yessufeɣ-iten-iod udabu n Sbenyul d Burtuɣal, gar yiminihgen-a llan wudmawen meqqren deg ccreɛ ayahudi akka am Isḥaq ben Cicit d Simun ben Zemaḥ Duran.\n\nTewwi-d Lezzayer timunnent-is deg 1962, yeffeɣ-d lqanun yekksen tasɣent i akk wid ur nelli d inselmen imi assmi tella Fransa widdak akk llan d iṛumyen ḥala inseklmen ur nerbiḥ si lqwanin-nni. Udayen n Lezzayer, amur ameqqran deg-sen uɣalen d imezdaɣ ifransisen am wiyaḍ seg 1870, ffɣen si tmurt ɣer tama n yiḍarren iberkanen. Amur ameqqran deg-sen rran ɣer tama n Fransa, taggrayt rran ɣer Israyel. Ciṭ nni id-yeggran amur ameqqran deg-sen zedɣen deg Lezzayer tamanaɣt, Blida, Qsenṭina d Wehran.\n\nDeg yiseggasen n 90, wid id-yeqqimen gemnen akka d rewlen si Lezzayer imi ugaden acu ara asen-yexdem rebrab i yeqwan imiren. Deg 1994, tarbaɛt n GIA tegmen ad tneɣ akk wid ur nelli ara d inselmen daxel n Lezzayer, ay-a iqenneɛ udayen ad inigen ɣer berra n tmurt. Deg useggas-nni, semmḥen udayen n Lezzayer di tecnuɣa-nsen taneggarut: Tacnuɣa n Lezzayer.\n\nAmur ameqqarn n udayen n tefriqt n Ugafa unagen ɣer Fransa akken ad idiren deg-s mbla tuɣaltin, skud n wid akk yunagen di tallit-a taneggarut seg wudayen n Fransa ɣer Istrayel d udayen yesɛan iẓuran si temnaḍt n Tefriqt n Ugafa\n\nAmezruy\n\nTallit tamenzut n udayen n Lezzayer \nYella wacu id-yettbegginen belli dren wudayen deg Lezzayer seg tallit tarumanit taneggarut (Mureṭanya Taqeyṣrit).Ufan-d cwahed deg kra n temnaḍin d annecta id-yemmalen belli llan kra n yimdanen i yḍefrren asɣan-a deg tallit n uqbel iseggasen n uqbel n tlalit. Timura ideg llan yimaziɣen sreḥben s wasɣanen imasiḥiyen d udayen uqbel ad texdem Rum. Ahuddu n ukafan wis sin n Uṛacalim sɣur Titus deg 70 ST, syin sɣur nnfaq n Kitus deg 117, iḥfez udayen akken ad rewlen ɣer tmura n Tefriqt n Ugafa d temnaḍin tigrakalin. Tamurt tarustumit i yekkren deg Lezzayer tura belli teg tmanaɣt-is Tahert ufan-d udayen deg-s ti tazzwarra n tallit-nsen, ddren am akk timettiyin tudayin deg tmura tinselmin, iseggasen umbeɛd ufan-d deg Cairo Geniza (d tira ixedmen wudayen deg tallit n tmurt tafaḍmit) ismawen n waṭas n twaculin tudayin tizzayriyin.\n\nTallit s daw n leɛnaya n yinselmen \n\nDeg tallit tis 7, nnernant temnaḍin ideg ttilin udayen deg Tefriqt n Ugafa sɣur yimingen udayen id-irewlen ɣer Tefriqt n Ugafa seg tmuḥqranit n ugellid awisquti Sisebut d wid i t-id-iḍefren. Rewln ɣer Umeɣrib, i yellan imiren mazal-it d aḥric seg umenkud abiẓenṭi. Ur msefhamen ara imusnawen ɣef yiwet n tikti kra qqaren-d belli udayen ǧǧan-d later deg yimaziɣen leḥqn ad skecmen kra seg-sen ɣer wajjed-nsen. Deg tasut-nni, kecmen yinselmen ɣer umeɣrib kamel uwḍen ula ɣer nnefṣ n temcagzirt tibirit. Udayen yuɣalen tura s ddaw n leɛnaya n yinselmen ufan-d iman-nsen sdat n yibeddilen idelsanen akked Wandalus d utaram iqerben.\n\nSyin, aṭas n udayen isafardimen terra-ten tmara ad inigen ɣer Lezzayer imi ḍefren-ten yimasiḥiyen ikatuliken n Sbenyul n Ktalunya, Balunsya d tegzirin n Baleyrik deg 1931 umbeɛd seg uqeddem n akk Sbenyul seg 1492. Rewlen ɣer tama n yinselmen imuriskiyen,uwḍen ɣerlmerṣat n Tefriqt n Ugafa xelḍen akked udayen yellan dinna si zik, deg tasut tis 16 llant wazṭas n tmettiyin tudiyin timeqqranin deg temdinin tizzayriyin akka am Wehran, Lezzayer tamanɣt d Bgayet, llan ula daxel n temdinin ur nesɛi swaḥel akka am Tlemsan d Qsenṭina kra deg-sen leḥḥun teddun armi d Mzab d Tugurt, s uɛmad n udabu ineslem.Kra n udayen n Wehran qqimen heddren akken llan xeddmen deg Wandalus ṭṭfen deg tutlayt-nsen i wumi qqaren Ladino armi id-tekcem fransa deg tasut tis 19.\n\nLiḥala n yidrimen n udayen deg tallit taɛutmanit tella tgerrez mliḥ. Deg umenɣi afransis ɣef temdint n Lezzayer yessenker-itt-id akken idf-qqaren yiruimyen (tamentilt tusridt) imi Dey Ḥusin yella yebɣa ad ixelles udabu n Fransa terṭalt id-reḍlen sɣur sin n yimtejren udayen izzayriyen. Gar tasut tis 16 d tis 17, unagen udayen inesbaɣuren seg Livorno deg Ṭṭelyan ɣer Lezzayer.Teǧhed-d tmetti tudayt imi yeqwa usenzi d tiɣin gar umenkud aɛutmani d Turuft .Umbeɛd deg tasut tis 19, unagen-d waṭas n udayen isafgdimen seg temdin n Tiṭṭawan deg Lmeṛṛuk ɣer Lezzayer, sufɣen-d timettiyin timaynutin dinna ladɣa deg Wehran.\n\nLezzayer tafransist \n\nDeg 1830, dren wazal n 16.000 ɣer 17.000 n udayen deg Lezzayer. Kra qqaren-d llan wugar n 6500 deg-sen: 2,000 di Wehran, 3,000 di Qsenṭina, 1,000 di Tlemsan. Assmi yella udabu aɛutmani yefka-asen azeref n tuddra s ddaw n leḥkem n yidimyen, tuweḍ-d kan Fransa tekkes-it. Mi llan yinselmen ttnaɣen mgal Fransa llan udayen ḍefren iserdasn n Turuft imi walan belli ɣer tama-nsen i yella rrbeḥ macci ɣer tama n yinselmen.\n\nDeg 1845, yesteɛref udabu afransis sleḥ^kem n tmettiyin, s tirrin n udayen ifransisen (wid yellan d ackinaziyen anamek-is d udayen n Turuft) d iqerra n yal tamnaḍt, maca terra-ten tmara ad qqimen d imḍeffren n Fransa ad ṭṭfen deg lqanun-is akken iwulem lḥal). Aɛassi yecban wa yessebgen-d acḥal bɣan udayen ifransisen ad awin \"taɣeṛma\" ɣer udayen izzayriyen imi ttamnen belli leɛwayed-nsen ifent tid n udzyen isafadiemen.\n\nAnnecta ibeddel assaɣen n udayen deg tmurt. Ttwaferqen sɣur axxam n uzref n yinselmen , ideg llan zikk ttwassnen am yidimmiyen, neɣ timetti tameẓẓyant i yef tesseḥbibir tmurt. Ɣef wannecta kkren-d udayen n Lezzayer mgal udayen agi n Fransa yebɣan ad idiren deg Lezzayer, tikwal tilint-d tɣewwaɣin, di krta n liḥalat nniḍen llan ttagain udayen izzayriyen ad meḍlen udayen ifransisen deg tmqebrin-nsen. Deg 1865, beddlen lqanun uɣ)alen yizzayriiyen inselmen d udayen zemren ad sutren taɣlent tafransist ma bɣan. Ciṭ kan i yxedmen annecta, imi llan cerḍen-d aḍegger d tittin n leḥwal-nsen d leɛwayed-nsen. Ɣer yizzayriyen wagi d lexdeɛ.\n\nAdabu n Fransa yefka-asen i udayen talɣent tafran,sist deg 1870 nutni yella yuweḍ umaḍan-nsen imiren azal n 33,000 s lqanun n Krimyu, ma d inselmen ttwaḥeqqren armi dayen deg tmurt-nse, imi d tidet d imezdaɣ ifransisen macal ur sɛin ara talɣent, wid itt-yebɣan ilaq ad semmḥen di kullec ad beddlen akk tudert-nsen akken ad uɣalen am yifransisen nniḍen akken is-nnan wat zik : \" d tameddurt n xneq ur neq \"\n\n. Ɣef wannecta teddun dima wudayen d yiḍarren iberkanen. Fkan-asen talɣent i udayen n Lezzayer imi nutni ttwalin-ten am imdanen iqburen bɣan ad-asen-d awin taɣeṛma.\n\nDi yiwet n tsuta kan uɣalen udayen izzayriyen ur ttmleslayen ara taɛrabt neɣ Ldino uɣalen-akk ɣer tefransist, ṭṭfen-d aṭas seg yiodles afransis. Uɣalen rnan-d ɣer yiherrasen, maca xas akken ikemmel yimenɣi gar klaqanun n yisafaradiyen udayen d win n Fransa, ugin ad beddlen kra n tɣawsiwin deg-sen akka am leɛwayed n Zwaǧ.\n\nDeg 1882, tekcem Fransa ɣer Mzab, yeḥseb udabu afransis udayen n unẓul d udayen war-taɣeṛma akka am yinselmen, ur ten-yeɛni ara Lqanun n Krimyu n 1870.Deg 1881, xedmen 30,000 n udayen imẓabiyen yellan imiren lqanun-nsen id-yetilin s ddaw n leɛnaya n uḥaxam , qqimen klan akenni ttwaḥesben am yinselmen maca tikwal irumyen ttakjen-asen kra n lemɛant akka d wakka.\n\nKaruh n udauyen yennerna deg Lezzayer s unernni n unekcum n yiherrasen ifransisen yesɛan deg wallaɣen-nsen tiktiyin n Karuh n udayen anda ma llan, aṭas n tḥunza n ufdayen rɣant, udayen nḥafen aṭas deg tallit-nni, ugar n 158 n tḥuna tudayin rɣant, sin n udayen muten sebba n wannecta.","num_words":1565,"character_repetition_ratio":0.061,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.21,"stopwords_ratio":0.026,"flagged_words_ratio":0.001,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":39584.8,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Celebrity%20Deathmatch","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Celebrity Deathmatch (s taglizit : Celebrity Deathmatch) sulfentid imarikanien aseggas n 1998 sɣur Eric Fogel. Tɛadda g telenẓar i tikelt tamenzut ass n 2007.\n\nTaẓuri","num_words":35,"character_repetition_ratio":0.14,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.229,"stopwords_ratio":0.029,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.921,"perplexity_score":62819.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Snoopy%20in%20Space","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Snoopy in Space (s taglizit : Snoopy in Space) sulfentid imarikanien aseggas n 2019 sɣur Charles. M. Schulz. Tɛadda g telenẓar i tikelt tamenzut ass n 2021.\n\nTaẓuri","num_words":40,"character_repetition_ratio":0.077,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.262,"stopwords_ratio":0.025,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.768,"perplexity_score":55371.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Lock%20n%27%20Load%20with%20R.%20Lee%20Ermey","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Lock n' Load with R. Lee Ermey (s taglizit : Lock n' Load with R. Lee Ermey) sulfentid imarikanien aseggas n 2009 sɣur R. Lee Ermey. Tɛadda g telenẓar i tikelt tamenzut ass n 2009.\n\nTaẓuri","num_words":49,"character_repetition_ratio":0.156,"word_repetition_ratio":0.1,"special_characters_ratio":0.287,"stopwords_ratio":0.061,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.525,"perplexity_score":57552.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Ismawen%20d%20yi%C9%A3araten%20n%20udayen%20n%20Tefriqt%20n%20Ugafa","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Udayen ddrern aṭas deg tefriqt ugafa ɣef way-a nettaf ǧǧan-d later deg temnaḍt-a, iɣaraten-nsen d yismawn-nsen mmalen-d tibuɣert n temnaḍt-a s tutlayin d yiɣerfan\n\nIsmawen n twacult \n\nIsmawen n twacult yecban: saɛda, Bensusan, Benicu, Slama, Benkmun, Twati mmalen asexdem aqbur n tutalyt taɛrabt d tuda-ɛrabt deg tudert n udayen n zik-nni. Nettaf daɣen Ben Amuzeɣ, Waknin, Sudri, Zenati, Gennun id-yemmalen asexdem n tutalyt n tmaziɣt deg tmettiyin-nsen. Akken nettaf daɣen tiwaculin n Kurkus, Kastru, Benisti, Balunsi, Hačwil id-yemmalen lwert id-uwin seg Sbenyul.\n\nMa d Kuhin (Cohen), Lebi (Levi), Dayan, Barux, Ben Ḥayim rran-d ɣer yiɣaraten iẓibraniyen, wigi cudden ɣer yidlisen n wudayen id-iferqen akk udayen d ixfan, dagi ismawen n twacult-a mmalen-d aṭas n tɣawsiwin mačči kan nezmer ad nẓer d anwa i d anesbaɣur n yimiren imi imiren ulmud n thibrut yella i yimeqqranen n tmetti neɣ i yinelmaden n usɣan kan, maca daɣen temmal-d tussna n tjerrumt n udayen deg umaḍal.\n\nIɣaraten ttmalen-d daɣen tamurt n yiẓuran n udayen n yimiren imi At Slama, Ḥeddad, Biǧawi d Bismut usan-d seg Tunes. At Ɛeṭṭali, Murali, Geǧǧ seg Lezzayer, At Ɣuzlan d Fitusi seg temnaḍt n utaram (Qsenṭina d wayen i as d-yezzin), ma d Ɛebbiṭul, Zubadi akked Ɛubadiya seg Lmeṛṛuk.\n\nIɣaraten mačči d nnesba kan i ttɛawanent zemmrent ad d-mlent ula d lxedma akken id yenna F. Zonabend :\n\n\" Isem n twacult-iw d Susan, qqaren-d belli Jeddi yella yettrebbi iɛidiwen imi yella wawal sus id-yemmalen aɛidiw s tserɣint\" \n\nɣef way-a nettaf kra n wudayen sɛan ismawen n yixeddamen akka am: Lḥaddad, Niddam, Assayag, Ben ɛaṭṭar, Turǧman, Zimra, Ɣnasya, atg...\n\nIhi amezruy n uɣara d amezruy n twacult i t-yesɛan s timmad-is d yiẓuran-is : Mi yekfa umenɣi amaḍlan wis sin, ɛerḍen waṭas n udayen ad nekkren laṣel-nsen s ubeddel n yismawen n twaculin-nsen. I wudayen n Tefriqt n Ugafa ilaq-asen kan ad beddlen amek yebna uɣara-nsen seg talɣa tahibrut neɣ tuda-ɛrabt ɣer talɣa tafrankfunit : \n\nAkken i xedmen uxxam n Duran (d aɣara i sɛan waṭas n yimunaken udayen) ranan-as d di taggara ffɣen-d d Durand akken ad d-banen d irumyen. At Ben Labi, Ben Ɛulyil (id-yekkan si Ɛellal umi d asemẓi n yisem aɛrab Ɛebdellah), Ben Ḥayim, Ben Ḥemmu kksen \"Ben\" id-yemmalen timmad tasimit uɣalen d ixxamen n : Labi, Ulyil, Ḥayim ( Deg usuru d : ème) akked Amu, daɣen kksen akk awalen id-yerran ɣer tserɣint amedya aɣara n Ben Seɛdun yuɣal d \"Bensat\" atg...akken ad-iban am yiɣaraten n wat Umalu.\n\nIsmawen \nMa yella uɣara yettmal-d iẓuran n twacult it-yesɛan, isem yemmal-d amek tteɛraḍen wid it-yesɛan ad t-sxedmen akken ad fsin di tmetti\n\nAsexdem n yisem d usexdem n tutalyt \nIsema akka am uɣara yemmal-d iẓuran n udayen akka am yismawen n twacult ad d-naf ismawen n : Astir, David (Dawud), Salumun (Sliman), Racil, Dibura d Mikayil (Mixayil), id-yettmalen asexdem n yismawen seg umawal ahibru aqdim; ismawen n : Mexluf, Sɛada, Ḥbiba, Mesɛuda asexdem n tudaɛrabt, ma d ismawen n Birla (Perla) , Mirsidis, Ninu, Umbertu d Gilda, mmalen-d aɛeddi d umeslay n kra n udayen taṭelyanit d tesbenyulit. Malen-d ihi beqqu n udayen ad fsin di tmetti i iǧehden imiren. \n\nArmi d tasut tis snat, badan keččmen-d sd ṭaqa yismawen n yiṛumyen ifransisen imi bɣan twaculin ad ttwafernsent, beddlen ismawen n twaculin-nsen, skecmen arrac-nsen ɣer yiɣerbazen n yirumyen. Zik udayen llan seɛun yiwen n yisem kan ad ten-yetbeɛ akk tudert-nsen, mi d-wḍen yiseggasen n 30, uqbel ṭṭrad amaḍlan uɣalen bdan ttaken i udayen sin n yismawen, yiwen deg-sen d isem afransis.\n\nDi tallit-a i bdan udayen n telnaḍt-a keččmen deg utaǧer ɣer umaḍal s umata mačči gar-asen kan, armi d wazemz-nni yella yisem awḥid i ttaken i dderya-nsen ya d udaɛrab neɣ d aɛrab.\n\nIsem udaɛrab yemmalen lxetyar i texdem twacult, ladɣa akken ur ggaren ara medden mmi-tsen s tiṭ; nettwali tasutin ideg ttɛawaden-d yernu ttuɣalen-d kra n yismawen tasuta s deffir tayeḍ akk am : Mesɛud\/Mesɛuda, Semaḥ\/Samḥa, Rena akked selṭana (ismawen n unamek n tgeldutin). Isdmawen udaɛraben llan ttunefkan aṭas i tullas mla d irgazen llan ttaken-asen ismawen ihibruten. \n\nLlan ttextirin i warrac ismawen seg udlis iqeddsen uday nettaf-d m Ibrahim, Isḥaq, Yeɛqub d Yusef. Nettfa daɣen ismawen n tlawin : Sara d Rifqa (Rebecca), ismawen n yimceyyɛen d yigelliden: Ilya (Lyas); Yahuda (Yudas): Dawed d Sliman, daɣen ismawen n tasḍin tudayin akka am Astir. Daɣen isem akk ameqqran : Musa, imi d netta i d imceyyeɛ agejdan n udayen \n\nIhi tulawin ttaken-asent aṭas ismawen n tudaɛrabt ma d irgazen d tahibrut, annecta imi tameṭṭut di tudayt ur tesɛi ara azref ad tɣer adlis iqeddsen n tudayt ur tcudd ara aṭas ɣer usɣan mačči akka am urgaz, umi ttaken isem deg wass ideg is-seḍharen dɣa imiren alaq ad yili Uqbal, d aqbal n Yillu i ɛebbden yibabaten d assaɣ iqeddsen gar ugrud d win i t-id-ixelqen, ihi ayen iqeddsen yettili-d kan s tutlayt timqeddest : tahibrut. D tahibrut daɣen id-icerḏen belli aqcic ad yeṭṭef isem d uɣara n baba-s.\n\nƔer wid yettmeslayen d tṭelyanit nettaf daɣen tuɣaltin n teqsiḍt-am tutlayt n umeslayt i teqcict, d tutlayt iqeddsen i uqcic. Isem n tutlayt n umeslay daɣen iseɛu anamek s deffir-s netaf Perla (tiwiztin), Stella (titritin) Allegria (tumert) akked Mercedes (rreḥma).\n\nIruḥ akk annecta si tazzwara n tasut tis 20, mi d-kecmen yismawen n yirulyen ɣer tmettiyin tudayin n Tefriqt n Ugafa, tiwaculin yebɣan ad uɣalin am warraw n leɛmum-nsen di Turuft akken id-qqaren fkan i warraw-nsen ismawen n yirumyen, skecmen-ten s aɣerbaz arumi imi ssarmen ad ten-iɛiwen wannecta deg tuɣaltin d urubiyen, isem d aḥric amezzwaru deg ubrid n unekcum s daxel n tmetti tafransist.\n\nUɣalen yismawen akk i ttaken udayen s ṭaqa iw arraw-nsen d ismawen n yirumyen anagar di Lmeṛṛuk ideg fkan ismawen ihibruyen i warrac d tullas tura imi ula d tullas uɣalen kecčment ɣer uɣerbaz uday akken ad issinent asɣan-nsent.\n\nIsmaw Igliziyen \n\nS umatu, ismawen iɛarben d udaɛraben uɣalen-d ɣer deffir kksen-asen wid n yirumyen adeg-sen, maca ad d-banen daɣen tura ismawen imaynuten mi yfukk yimenɣi amaḍlan wis sin d ismawen ingliziyen akka am Jimmy, Jacky, Maggy, Charly d Suzy yernu ur telli d tutlayt i ttmeslayen udayen n Tefriqt n Ugafa wala d tutalyt n tmetti ideg bɣan ad cbun. Anekcum n yismawen imarikaniyen yella imi udayen n Tefriqt n Ugafa llan bɣan ad rren tajmilt i wid iten id-isellken si Lalman yenwan ad ten-yekksen seg dunit, ladɣa imi iserdasen n Marikan ṣubben-d deg sswaḥel n tmura n Tefriqt n Ugafa deg 1942, kra seg yiserdasen imarikaniyen - s umḍan meẓẓiyen aṭas- zewǧen d tiḥdayin tudayin n dinna.\n\nXas akken d ismawen n yirumyen i yeqqimen d imezzwura seg yiseggasen n 1930, ladɣa ɣer twaculin tudayin n Lezzayer ideg ttextirin kan ismawen n yirumyen, maca mačči kan akka i ten-ttaken, ilaq ad yesɛu taqsiḍt tamazzrant.\n\nTasuqilt n yismawen \n\nAyen akk id-yezzwaren di tfrankfunit d tasuqilt n yismawen seg tudaɛrabt ɣer tefransist: uɣalen yismawen Selṭana d Irène, Isḥaq d Yeɛqub uɣalen Jacques, wid i yettusermman Mikayil uɣalen-d d Michel, Mesɛud d Mesɛuda uɣalen d Fortune \/Fortunée; tid yesɛan jeddi-tsent isem-is Yusef uɣalent d Josiane neɣ Josette, yessi-s n Hayyim id-yemmalen s thibrut \"amuddir\" uɣalen-t d Viviane, Ma d Abraham uɣalen d Albert, Ruben, akked Robert.\n\nKra daɣen leɛben syismawen-nsen i yellan d ihibruyen ǧǧan anmek maca ṭfen deg talɣ)a tafransist akken yuɣal Eimanuwil d Emmanuel, Elyahu d Elie atg... akken ad cudden ɣer Fransa yernu ad ṭṭfen deg yiẓura seg wansi id-kkan, maca iban-d dɣa i akk medden lebɣi n udayen deg unekcum n udayen deg yismawen id yusan s deffur 1945 (ferru n ṭṭraḍ amaḍlan wis 2) nettaf-d Marie-France, Françoise, ula d ismawen n yiwudam n tulawin yesɛan azal di Fransa d umezruy ula lukan llant d tigerramin timasiḥiyen xas akken d udayen nettaf sɛan Jeanne, Marie, Mireille. Nettaf-d daɣen later n Sinima d tẓuri deg yismawen-nsen, tasuta n gar sin n ṭradatnettaf ɣur-s Martine, Marilyn d Michèle.\n\nTuɣaltin ɣer thibrut \nƔer tsuta taneggarut n yilmeẓyen udayen i ylulen di tefriqt n Ugafa ur zwiǧen ara di tmura-nsen, nettaf tuɣaltin ɣer thibrut. Nettaf tuɣaltin n yismawen udayen ɣer warraw n yiminigen-agi ɣer Fransa, uɣalen-d s lǧehd yismawen n : \"Daniel (Danyal), Michaël (Mixayil), David (Dawud), Jonathan (Yunatan), Nathaniel (Natanyil), Emmanuel (Ɛimanwil), Jérémie (Irmya), Deborah (Dibura)\" Daɣen nettaf-iten tabaɣen ismawen i yellan s ṭaqa deg Israyel (Dan, Dov..) akken ad sbeggnen belli ula d nutni d aḥric di tmetti.","num_words":1940,"character_repetition_ratio":0.052,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.215,"stopwords_ratio":0.025,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":27295.4,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Aliksandr%20Ameqqran","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Aliksandr Ameqqran (s tagrigit taqburt : Ἀλέξανδρος ὁ Μέγας \/ Aléxandros ho Mégas ou Μέγας Ἀλέξανδρος \/ Mégas Aléxandros) neɣ Aliksandr wis tlata, illul ass n 22 yulyu 356 s.t.-S-Ɛ deg Pella, yemmut ass n 13 yunyu 323 s.t.-S-Ɛ deg Babel. D agelid n Tagelda n Masidunya (336-323 s.t.-S-Ɛ).\n\nTizmilin","num_words":92,"character_repetition_ratio":0.097,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.302,"stopwords_ratio":0.043,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.972,"perplexity_score":6113.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/%E1%B8%A4anniba%C9%9Bl%20Berqa","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Ḥannibaɛl (s tbunit 𐤇𐤍𐤁𐤏𐤋) yedder gar 247 armi d 183 neɣ 181 ST yellma d ajiniral aqerṭaji yennuɣen mgal tagduda tarumanit deg tallit n yimenɣi abuniqi wis II. D yiwen seg yiɣallen n yiserdasen imeqqranen yesɛan ccan d ameqqran deg umezruy, d mmi-s n twacult n At Berqa.\n\nBaba-s n Ḥannibaɛl, Hamliqar Berqa, yella d iɣil n yiserdasen deg tallit n yimenɣi abuniqi amenzu. Atmaten-is imeẓẓyanen d Azdurbaɛl akked Magun, d aḍewwal n Ḥasdurbaɛl Aḥeqqi, i yellan d aqerru ɣef yisertdasen iqerṭajiyen nniḍen. Yekker-d Ḥannibaɛl deg tallit n karuh tameqqrant deg yilel agrakal, ladɣa imi d Rum i yellan d nettat akk i ygehden dinna mi terbeḥ imenɣi-ines mgal Qerṭaj. Tirrin n ttaṛ d iswi n Ḥannibaɛl deg tudert-is, iban-d wannect-a deg tigallin i yenna i baba-s i belli ur yettili ara d ameddakel n Rum i lebda.\n\nTamedddurt di nnfaq abuniqi \n\nDeg 218 ST, Ḥannibaɛl yuwet Saguntum deg Sbenyul n wass-a, d imeddukal n Rum deg Hisbanya (tamcagzirt tibirit), yeslal-d imenɣi abuniqi wis II. Ḥannibaɛl yekcem ɣer Ṭelyan s ugzam n yidurar n Waleb (Alpes) s usexdem n yilfan n Tefriqt n Ugafa. Deg ussan-is imezzwyura deg Ṭelyan, yerbeḥ aṭas n tneglufin gar-asent tin n Tribya, tanegluft n ugelmim n Transmanya, d tnegluft n Kanay, yuwi-d i yirumaniyen lexṣara d tameqqrant. Tiḥḥerci n Ḥannibaɛl tessaweḍ-it ɣer tifin n wamnda yeǧhed d wanda yeḍɛef ama ɣef yiman-is neɣ yer yiserdasen n uɛdaw-is. Akka yesselḥeq ad yejbed aṭas seg yimedukal n Rum iqdimen yerra-ten-id ɣer tama-s. Ḥannibaɛl yeṭṭef Ṭelyan i 15 n yiseggasen. Irumaniyen i yeṭṭef Fabyus Maksimus yugi ad yennaɣ srid akked Ḥannibaɛl. Lexṣarat i yuɣ deg temcagzirt tibirit ur s-ɛmiden ara akk ad yesɛu amɛiwen ɣef way-a ur yerbiḥa ara nnfaq-is. Rran-as-d yirumaniyen tiyita, llan baɣan ad neqlen amennuɣ s axxam-is netta, ceyyɛen-d iserdasen-nsen ɣer Tefriqt n Ugafa sɣur Skibyu Afrikanus ( neɣ Cibyun n Tefriqt), terra-t tmara ad d-yuɣal ɣer Qerṭaj, yexṣer Hannibaɛl tanegluft n Zama, ifukk ṭṭraḍ s lexṣara n Qerṭaj d rrbeḥ n Rum.\n\nMi yekfa umennuɣ, yerbeḥ-d Ḥannibaɛl adeg n uxeddim deg Cufiṭ (Shophet) d axeddim di tmura yettmeslayen tutlayin tisimyin tiqdimin id-yemmalen Aneẓẓarfu, yexdemù-d taɣdemt d tsertit tamaynut iowakken ad xellṣen yal adrim i ilaq ad fken i Rum ardekal nnfaq, maca rray-is ur yufi ara imesliyen gar yinembaḍen n Rum, yextar ad yinig ɣer umenfa-ines. Imiren, yedder deg ubraḥ asluqi anda yexdem d amciwer n Anṭuxyus wis III deg umennuɣ-is mgal Rum. Anṭuxyus yexṣer imenɣi-ines deg tnegluft n Maɣnisya yettwabessef iwakken ad yeqbel ayen id-creḍ Rum. Ihi, Ḥannibaɛl yerwel ɣer tgelda n Arminya. Yeggra-d deg-s lḥal deg ubraḥ n tgerlkda n Bitinya. Senzen-t i yirumaniyen, ɣef way-a yegmen ad yemmet, yenɣa iman-is s tissit n ssem.\n\nTimẓi-ines \nḤannibaɛl d mmi-s n Hamliqar Berqa d yiwet n tmeṭṭut ur nessin ara isem-is, ilul-d deg ugafa n Tunes n wass-a, d yiwet seg waṭas n temnaḍin uɣur kecmen yikenɛaniyen deg yilel agrakal mi ffɣen si tmurt-nsen tanaṣlit Finiqya, id-yezgan tura deg swaḥel n Lubnan d Surya. Yesɛa aṭas n yessetma-s umi ur nessin ara ismawen-nsen, d sin n watmaten Magu d Azdurbaɛl. Irgazen n yessetma-s llan d Hazdurbaɛl Aḥeqqi akked ugellid anumidi Narabas, yella meẓẓi di leɛmer mi zewǧent yessetma-s, irgazen-nsent llan qerben aṭas ɣer baba-s deg umennuɣ-is di tallit n nnfaq n yiceffaren (nnfaq ideg iceffaren i tessexdam Qerṭaj deg yimenɣiwen-is, fɣen-as i ṭṭaɛa-s) daɣen deg unekcum ɣer temcagzirt tibirit (Hisbanya).\n\nMi yekfa nnfaq abuniqi amenzu, yuɣal-d Hamliqar ɣer tmurt-is i wakken ad iṣeggem idrimen n twacult-is d tmurt-is Qerṭaj, yerra-d Hamliqar allen-is ɣef temcagzirt tibiri, ikeččem-itt s leɛqel s leɛqel, imiren Qerṭaj tella tenḥaf mliḥ, ur tezmir ara ula i uceyyeɛ n teflukin ara yessiwḍen iserdasen-is ɣer swaḥel n Sbenyul n wass-a, ihi Hamliqar yuwet-itt d tilḥin akenni netta d yiserdasen-is. Yegzem-d Numidya ɣef ḍar seg utaram armi d amalu, armi yuweḍ ɣer Yisulas n Hirgliz (d isem aqbur n Udrar n Ṭareq \"Gibraltar\"), syin yegzem ddiq-nni n waman yellan gar Tefriqt d Turuft akken ad yaweḍ s anda yebɣa.\n\nBulibyus, yenna-d belli mi yeffeɣ Hamliqar, yessuter-as-d mmi-s Ḥannibaɛl ad yeddu yid-s, yeqbel Hamliqar s ccerṭ ad as d-iggal belli ur yettili ara i lebda d ameddakel n Ṛum, yella daɣen wanda id-qqaren belli asmi yesɛa 09 n yiseggasen deg yila-s yessuter-as-d i baba-s ad yessufeɣ imenɣi ɣer tmura n deffir yilel. Di teqsiṭ yettwasnen, Hamliqar yuwi mmi-s ɣer ukafan sdat n tmes iqeddsen i wakken ad iggal belli ur yettili ara akk d ameddakel n Rum. Kra n yiɣbaluyen qqren-dbelli Ḥannibaɛl yeggul-d belli mi ara yimɣur kan ad yessexdem times-agi dɣa akken ad yessenger-yis Rum, amur ameqqran n yimussnawen n umezruy qqaren-d belli tigallin-agi tella-d di temdint n Benickula (Peñíscola, qqren-as daɣen ladɣa di tmura n waɛraben Qasṭaluna) deg temnaḍt tafalunsit di Sbenyul n wass-a.\n\nHamliqar yegmen ad yesseɣḍel Hisbanya s lekmal-is akk s ddaw n leɛnaya taqerṭajit maca yemmut s uɣraq deg wasif mi yettnaɣ di yiwet n tnegluft, ardekal lmut-is, argaz n yell-is : Hazdurbaɛl Aḥeqqi d Ḥannibaɛl (bu 18 n yiseggasen imiren) ṭṭfen axeddim deg temcagzirt tibirit , Hazdurbaɛl yuwi-d abrid n useḥbiber d useǧhed n wayen yellan gar yifassen n yiqerṭajiyen i wakken ur t-xettṛen ara, yemsefham ula d Rum belli tilisa n tmurt-is ad tili seg temdint n Ebru d akessar, yernu ur sewsaɛen ara ɣer ugafa-ines ma yella ula d irumaniyen ur sewsaɛen ara ula d nutni s anẓul, yeɛreḍ Hazdurbaɛl daɣen ad yessiǧhed assaɣen-is akked yiderman iɣelnawen ibiriyen d yimaziɣen yettidiren deg swaḥel n Sbenyul d Tefriqt n Ugafa.\n\nMi yettwanɣa Hazdurbaɛl deg useggas n 221 St, yella Ḥannibaɛl d bu 26 n yiseggasen deg yila-s, yuɣal d netta i d aqezrru ɣef yiserdasen. Anelmad arumani Lifi (Levy) yemmeslay*-d ula d netta ɣef wannect-a\n\nḤannibaɛl yezweǧ daɣen d yiwet n tmeṭṭut seg Kastulu (Castulo) d tamdint di Sbenyul i yella teǧhed yernu teddukel d Qerṭaj, amedyz arumani Silyus Italikusisemma-as Imils. Silyus yeqqar-d belli Imils laṣel-is n Legrig imi isem-is yettban-d d agrigi maca Ɣilbert Carl Bikar (Gilbert-Charles Picard) yefka-d ifukal ɣef turda belli llan yiẓuran ifniqen, imi yella uẓar m-l-k (anembaḍ, neɣ agellid) ihi isem-is anaṣli d Imilik [MLK], asekkil \"S\" d tisin id-yusa deg umkan n \"K\" (md : Kirta-Sirta\/ Kirya-Sirya atg...). Kra daɣen (Gar-asen, Silyus d Abyan) qqaren-d belli turew-d agrud isem-is Hasbar neɣ Asbar maca mačči dayen ibanen ma d tidet neɣ ala.\n\nḤannibaɛl yuwet sin n yiseggasen yettke'mmil deg-sen anekcum-is ɣer Hisbanya, di tmura akk id-yezgran s ddaw n Ebru. Di tuffɣa-s tamezzwaruyt yuwet tamdint n Ulkades deg wammas-is Alithia, d ayen id-yuwin amḍiq i yibuniqen ɣer tama n wasif n Tagus (Taǧa di tmura tiɛrabin). Syin di 200 ST yuwet tamdint n Bakay (Vaccaei).\n\nḤannibaɛl di yal yiwet seg tuffɣiwin-is yella yettceyyiɛ-*d ssɛayat d warazen ɣer wamas n unbaḍ di Qerṭajn i unembaḍ-nsen Ḥennun wis II ameqqran (neɣ Hannu\/Ḥennu II).\n\nIrumaniyinen d useqqamu-nsen rran-d ɣef tuffɣiwin n Ḥannibaɛl iɛeddan tilisa-nsen, s usesten i tmurt n Qerṭaj ma yella Ḥannibaɛl yeẓdem ɣer temdint n Saguntum (umi syinna id-kkan akk warazen-nni) s lamer n yinembaḍen iqerṭajiyen s timmad-n,sen neɣ sɣur-s kan, aseqqamu aqerṭaji yerra-d s yifukal id-yemmalen belli Rum ulac d acu i as-xedmen yernbu ur ffiɣen ara i lɛahed nni i yella gar-asen, tuɣal ihi Rum textar nnfaq wala lehna lukud yiqerṭajiyen.","num_words":1679,"character_repetition_ratio":0.046,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.21,"stopwords_ratio":0.053,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":24901.9,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/2023","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"2023 d aseggas wis 23 deg lqern wis 21, d aseggas wis 4 deg umrawseggas 2020 - 2029.\n\nAseggas agraɣlan \n\n n udiwenni em ṭṭmana n talwit.\n\nTiswasin-nniḍen \nAseggas 2023 deg , iwulem i useggas n :\n\n 2973 deg taswast tamaziɣt.\n 1444 \/ 1445 deg taswast tineslemt.\n\nIneḍruyen n 2023\n\nYennayer \n\n 13-14 yennayer : n Čik (nnuba tamezwarut).\n 27-28 yennayer : n Čik (nnuba tis snat).\n\nFurar \n\n 5 furar : n Qubrus (nnuba tamezwarut).\n 6 fuṛaṛ : Zenzla deg Tturk d Surya, n yimdanen mmuten.\n 19 fuṛaṛ : n Bangladec.\n 25 fuṛaṛ : n Nijirya.\n\nMeɣres \n\n 9 meɣres : n Nipal.\n 10 meɣres : n Ccinwa.\n 19 meɣres : n Montinegro.\n\nYebrir \n\n 20 yebrir : Aksaf afukan.\n\nMayyu \n\n 14 mayyu : n Tturk.\n\n 31 mayyu : n Latvya.\n\nYunyu \n\n 24 yunyu : n Sierra Leone.\n\nYulyu \n\n 16 yunyu-16 yulyu : Taqbuct n Asya n ddabex uḍar deg Qaṭar.\n\nƔuct \n\n 1-6 ɣuct : ass agreɣlan n temẓi deg Lisbun (Portugal).\n 19-27 ɣuct : Talɣuɣa n umaḍal n Atletaẓri deg Budapest (Maǧar).\n\nCtember \n8-28 ctember : Taqbuct n dunnit n rugby deg Fransa.\n\nTuber \n\n 10 tuber : n Liberya.\n 22 tuber : n Tarjentint.\n\nWamber \n\n 9 wamber : n Madagaskar.\n\nDujamber \n\n 20 duǧember : : n Tagduda Tamegdayt n Kungu.\n\nTizmilin","num_words":259,"character_repetition_ratio":0.06,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.378,"stopwords_ratio":0.008,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":86700.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Auguste%20Mouli%C3%A9ras","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Auguste Moulieras d amaru id yuran adlis wis sin s tutlayt tamazight zdat n Adolphe Hanoteau","num_words":22,"character_repetition_ratio":0.0,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.163,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.934,"perplexity_score":133269.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Anagraw%20afuyan","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Anagraw afuyan neɣ Uḏus afuyan ḏ-yiwen unagraw amṯiwgan igebren seg ṯfuyṯ ed wayen akk yettezzin fell-as am tegnit d yimtiwgen niden, akken daɣen i yegber seg tfekkiwin tigennawin meẓẓiyen am yimtiwgen igezlanen d iseffuden d yismilen yakk d ugedṛur anamdal, akken daɣen illan imṭafaren n yimtiwgen yettusemman s wayyur, anda llan ugar n 150 n wayyuren yettwassnen deg unagraw anafuk, amur ameqran deg-sen tezzin ɣef yimtiwgen icafcalen n ugaz. Maca tafekka tameqqṛant yakk deg unagraw anafuk tga d tafukt igan d itri i d-izgan deg tlemmast n unagraw yerna i teqqen igmamen d tfekkiwin n unagraw-a s teldayt-is, anda takura-ines tewweṭ ɣer 99,9 n tkura n unagraw-a s timmad-is. Akken i tga d aɣbalu agejdan i tafat d weẓɣal ittaǧǧan tudert tezmer ad tili deg tegnit, deffir n tfukt ttasen-d 8 n yimtiwgen s umizwar (s unect n wyggug ɣef tfukt): Merkur (neɣ Aziweɣ), Tatrit, Tagnit, Mezweɣ (Imtiwgen ineẓruyen) yakk d Yebter, Awihad neɣ Asturn, Uṛanus, Niptun (yimtiwgen icafcalen n ugaz). \n\nLlant waṭas n tfekkiwin tinafukin i yezmer wemdan ad ten-tt-iẓer s wallen-is (anagar Tafukt d wayyur) am Merkur, Tatrit, Mezweɣ, Yebder yakk d uwihad akken i zemrent wallen n wemdan ad ẓṛent ula d kra n izunyuren yettfeǧǧiǧen yakk d yismilen imazrayen neɣ iseffuden anda i yezmer wemdan ad ten-iẓer mi ara ad kecmen ɣef tegnawt n tegnit w ad ṛɣen sin akin ad ssegren usuɣen. S tmerniwt ɣer wanect-a, snulfu n wemsaddas (atiliskup) d win yeǧǧan amdan yezmer ad iẓer aṭas n tfekkiwin niden ur yezmir ara ad ten-tt-iẓer s wallen.\n\nImir-a, amur ameqran n imesnallunen ttɣilen d akken udus anafuk d win i d-ilulen send n 4,6 n imelyaṛen n iseggasen seg yiwen n usigna acafcal n igazen d igedṛuren yettwassnen s usignew anafuk. S unect n teẓri ayi, Asignew-a yebda-d s uɣelluy ɣef yiman-is s usrag (ssebba) n teldayt-is anda adad-is agensuy yella ur yezmir ara ad tt-yezbu.\n\nAsnirem d tamusni n wudus anafuk \nI yigiman (luluf) n iseggasen, imdanen llan ttɣilen d akken tagnit i d-ammas n usedday yerna tbedd deg wadeg-is akken i d-temgarad ɣef tfekkiwin tinallunin niden, ɣas ma yella ufelsaf Anegrik Aristark n Samus iɣil d akken d tafukt i d ammas n usedday.\nNikola Kopernik d amezwaru yesneflin tamudemt tamusnakt ɣef tisselmest n tfukt d wudus anafuk. deffir-s deg tsut tis 17, Galileo Galilei d Isaac Newton d Johannes Kepler gan d wid i d-isneflin irmawen isengamen, ayen yeǧǧan ad ldin abrid i wakken ad tettwiddeg (ad tettwaqbel) tekti n tuzzya n tegnit ɣef tfukt, yakk d akken imtiwgen d wid i kellun s isudaf isengamen s wacu tkellu tegnit. Sin akin deg tallit-a tatrart, asnulfu n yimsaddasen d win yeldin iberdan i wesnirem n tumanin tisnakalin am yidurar d tkucin timnaggasin yakk d tumanin n tesnignewt am usigna.\n\nTamuski n wudus anafuk \nTafukt tgebber asger agejdan deg unagraw anafuk, anda i tga d itri yeṭṭafaren asesmel atraw G2, Takura-ines tessiliɣ-d 99,86 seg tkura n unagraw anafuk akken i d-tɣemmer ɣef umussu n tegrawt s usrag n teldayt-is. ma d takura n yimtiwgen igaziyen (Yebter, Awihad, Uṛanus, Niptun) ssiliɣen-d 99% n tkura i d-igran seg unagraw anafuk, dɣa Yebter d uwihad iman-nsen ssiliɣen-d 90% seg tkura n 4 n yimtiwgen igaziyen.\n\nAmur ameqqran n tfekkiwin timeqqṛanin itezzin ɣef tfukt mmersent ɣef weswir n tegnit yettwasemman Ecliptic , acku imyiwgen udsen s waṭas ɣer ukala n tfukt ma d ismilen d tfekkiwin n ubaggus n Kuiper ttilin (deg tuget n tegnatin) mmersen deg tɣemrin meqqren s waṭas ɣef ukala n tfukt. imtiwgen yakk d wamur ameqran n tfekkiwin tezzin ɣef tfukt yakk d tnila n tuzzya n tfukt ɣef yiman-is. Maca llant kra n tsurifin amedya deg wayen yezzin ɣef wesmil n Halley yakk d yimtiwgen niden (anagar tatrit d Uṛanus).\n\nAsileɣ d temhazt \nAnagraw anafuk d win i yemmugen s usrag n uɣelluy deg teldayt n usignew axeclawan acafcal send n 4,568 n imelyaṛen n iseggasen. Yerna ahat asignew-a d win izegren i waṭas n ifawatayen akken daɣen i yezmer ad yili yettekka deg tlallit n waṭas n yitran.\n\nTamnaṭ deg wanda i d-issemti usileɣ n unagraw anafuk tettwassen s usignew n tfukt azwaran, ass mi i d-trab tugeẓ ɣef wuntum amussay ayen i d-tiǧǧan ad tezzi s urured meqqren. Sin akin yemsegraw wamur ameqran n tkura deg wammas yerna tuli teẓɣelt-is (ammas-nni) anda taseddart n weẓɣal n wammas-nni tuɣal d tin yugaren taseddaṛt n weẓɣal n tseɣleyt n tagra. u yal mi ara ad yenɣes usignew, ad yernu seg tuzzya alammi i yebda yettuɣal am tagra tamtiwgant tamazzayt s ukdu n 200 tiggtin tisnallunin w ad yegri itrazwaran aẓeɣlan deg wammas. Dɣa imusnawen ttɣilen d akken tafukt deg tallit-a tella d itri T tauri. Tizrawin ɣef yitran T tauri mmalent-d d akken-iten teddun-d yakk d tagra n tnegwa n umtiweg azwaran s tkura imalen gar n 0.001 ɣer 0.1 seg tkura tanafukt, anecta yesskanay-d d akken tuget seg tkura n usignew teqqim deg yitri-nni yakan. sin akin nnulfan-d yimtiwgen seg unerni n tagra ayyi \n\nDeg 50 n imelan n iseggasen, adad d tneẓẓi n uhidṛujin deg wul n yitri amzawar yuɣal d win yugten s tfesna ara ad yeǧǧen tisedmirin n wezday aɣisan ad ssemtint. taẓɣelt d yisir n tisedmirt d wadad d tneẓẓi d wid yernan alammi iwwṭen ɣer wagaz n umnekni ahidṛustatik anda tafasa taẓeɣlawt tuɣal tessegdal tadusi n teldayt ayen yeǧǧan tafukt deg tallity ad teṭfer asesmel n welkam.\n\nTafukt yellan deg wass-a ad teqqim alamma tbda tmehhez s unect n usesmel n Hertzsprung-Russell, acku mi ara ad tfak yakk tumast-is tahedrujint tajummant ad yader usafaɣ n tfasa ayen ara ad yeglun s waqqaf n tfukt ɣef yiman-is, ayen yettaǧǧan adad d teẓɣelt ad rnun deg weɣyay-is. s usrag n wanect-a yakk, tamhalt n truɣi d tin yettruruden akken irennu wesfijjej-is s wazal n 10% deg yal 1,1 n imelyaṛen n iseggasen.\n\nSeld n wazal n 5,4 n imelyaṛen n iseggasen seg tura, Ahidṛujin yakk illan deg wul n weɣyay n tfukt ad yuɣal d ahilium s wakka ad tfak tallit n welkam agejdan mi ara ad fakkent tsedmirin n uhidṛujin. Aɣyay ad yettwaseqqef ugar i wakken ad yernu wadad d teẓɣelt sin akin ad ilint tsedmirin tiɣisanin i whilium itṛuɣen deg weɣyay deg tseddart n wezɣal yeflalen (ɛlayen) i wakken ad yiɣur usafaɣ aẓɣlaw s waṭas ɣef wanect ig yella deg tallit n welkam agejdan, Dɣa deg tallit-a, tissi tuffiɣt n tfukt d tin yettihriwen s wazal n 260 n tikkal seg ukdu-ines agejdan i wakken ad ad tuɣal tfukt d acafcal azeggaɣ s usrag n tmerniwt tameqqṛant deg tjumma n tiggi-inesmaca taẓɣelt-is d tin ara ad yadren s waṭas ɣef wanect yella deg tallit n welkam agejdan (kra n 2600° C)..Deg taggara, ahilium ad ifakk w ad yettwačč deg weɣyay ugar n uhidṛujin d tseddart anda timerɣiwt n uhilium tesgensis amur meẓẓiyen seg wakud n tmerɣiwt n uhidṛujin. yerna acku tafukt ur meqqer ara s wayen ara ad yeǧǧen ad tili timerɣiwt n iferdisen iẓayanen seg uhilium, anecta igellu-d s tdersi n tsedmirt taɣisant deg wul n tfukt d unesses n tissi tuffiɣt ɣer tallunt i wakken ad tegri tfukt d agezlan amellal s tneẓẓi yeflalen (ɛlayen), s wakka ad tili (tfukt) s wezgen n tkura-ines taẓaṛant yakk d ubleɣ yegdan ableɣ n tegnit , ma d tissiwin tunessisin ssiliɣent-d asignew amtiwgan ma d kra seg tnegwa i d-issilɣen yakan tafukt ttuɣalent d tinegwa tigratrawin.\n\nTafukt\n\nAmmas agramtiweg\n\nTifekkiwin n unagraw anafuk\n\nAnagraw anafuk agensuy\n\nAnagraw anafuk uffiɣ\n\nDeffir n Niftun\n\nTamiwin timaggagin\n\nAssedɣer amaẓallaw\n\nAnarag n wudus anafuk\n\nUdusen inafuken niden\n\nẒeṛ daɣen\n\nImniren \n\nTasnallunt\nTasnemtiwegt\nUdus anafuk","num_words":1571,"character_repetition_ratio":0.052,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.209,"stopwords_ratio":0.024,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.999,"perplexity_score":56089.5,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Birmatou","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"T\n\nCatégorie:Article utilisant une Infobox\nCatégorie:Article géolocalisé sur Terre\nCatégorie:Superficie de commune algérienne non renseignée","num_words":28,"character_repetition_ratio":0.168,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.129,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.937,"perplexity_score":29391.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Mohamed%20Seghir%20Boushaki","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Mohamed Seghir Boushaki d asertay n Lezzayer, ilul deg useggas n 1869 deg Tizi n At Ɛica deg, Yukkes (yemmut) deg useggas n 1959 deg Tizi n At Ɛica.\n\nTteswira\n\nẒeṛ daɣen \n\nIsertayen\nBoushaki, Mohamed Seghir\nBoushaki, Mohamed Seghir","num_words":49,"character_repetition_ratio":0.14,"word_repetition_ratio":0.05,"special_characters_ratio":0.247,"stopwords_ratio":0.0,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.997,"perplexity_score":64868.2,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Bouzid%20Boushaki","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Bouzid Boushaki d asertay, amennuɣ aɣelnaw d amedya n tdukliwin n Lezzayer, ilul deg useggas n 1935 deg Tizi n At Ɛica deg, Yukkes (yemmut) deg useggas n 2023 deg Tizi n At Ɛica.\n\nTteswira\n\nẒeṛ daɣen \n\nTilalliyin n 1935\nLmut n 2023\nIqbayliyen\nTameddurt\nIsertayen\nBoushaki","num_words":58,"character_repetition_ratio":0.114,"word_repetition_ratio":0.041,"special_characters_ratio":0.268,"stopwords_ratio":0.034,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":1.0,"perplexity_score":50484.3,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Abdenour%20Boushaki","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Abdenour Boushaki d aselmad n tesdawit, asertay d ameɣnas adelsan n Lezzayer, ilul deg useggas n 1972 deg Tizi n At Ɛica.\n\nTteswira\n\nẒeṛ daɣen\n\nTamselyut \n\n Babelio: 674863\n Blogger: 13100546842055658963\n Dailymotion: Abdenour Boushaki\n Facebook ID 1: AbdenourBoushaki1\n Facebook ID 2: Abdenour.Boushaki\n Familysearch: GL83-NZD\n Flickr: 199380548%40N03\n Geni: 6000000185569791173\n Google Knowledge: \/g\/11r74sgygx\n Google News: CAAqKAgKIiJDQkFTRXdvTkwyY3ZNVEZ5TnpSelozbG5lQklDWm5Jb0FBUAE\n Google Scholar: xVVqQ3MAAAAJ\n Instagram: boushaki1972\n Library Thing: abdenourboushaki\n LinkedIn: abdenour-boushaki-03057193\n OpenLibrary: OL13245249A\n Orcid: 0000-0001-7062-1206\n Pinterest: Abdenour Boushaki\n Quora: Abdenour Boushaki\n Reddit: boushaki\n Rodovid: 1508304\n Story Graph: f8c764ac-2fff-4db7-a080-ad02cb80e183\n Tiktok: @boushaki1972\n Twitter: AbdenourBousha1\n Wikitree: Boushaki-1\n Youtube: Abdenour Boushaki\n\nBoushaki\nBoushaki\nIqbayliyen\nTameddurt\nIsertayen\nBoushaki","num_words":221,"character_repetition_ratio":0.097,"word_repetition_ratio":0.0,"special_characters_ratio":0.323,"stopwords_ratio":0.05,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.257,"perplexity_score":14203.1,"cluster_detection":-1} +{"url":"https:\/\/kab.wikipedia.org\/wiki\/Djilali%20Ishak%20Boushaki","collection":"wikipedia","source":"wikipedia","original_code":"kab","text":"Djilali Ishak Boushaki d amaru aqbayli. Illul ass 13 meɣres 1957 di Tizi n At Ɛica di temnaṭ n tawilayt n Bumerdas.\n\nIdlisen \nDjilali Ishak Boushaki yura idlisen, garasen:\n Dépasser l'échec.\n Vivre son âge.\n Vivre son corps.\n Vivre au travail.\n Vivre en société.\n Quelqu'un de bien.\n Devenir citoyen.\n Maths au travail.\n\nẒeṛ daɣen\n\nTamselyut \n\n Amazon: B004N8LZUE\n Babelio: 413956\n Copainsdavant: 1797107\n FamilySearch: GGMV-WML\n Geni: 6000000199638680842\n IdRef: 235412244\n Library Thing: djilaliishakboushaki\n LinkedIn: Djil. Boushaki\n OpenLibrary: OL13246805A\n Profildinfo: 9202\n Rodovid: 1517478\n Ulule: Djilali ISHAK-BOUSHAKI\n VIAF: 155155767492927762942\n Wikitree: Ishak_Boushaki-12\n WorldCat Identities: viaf-155155767492927762942\n\nIqbayliyen\nBoushaki\nDjilali Ishak Boushaki\nDjilali Ishak Boushaki\nDjilali Ishak Boushaki\nDjilali Ishak Boushaki","num_words":188,"character_repetition_ratio":0.149,"word_repetition_ratio":0.095,"special_characters_ratio":0.329,"stopwords_ratio":0.027,"flagged_words_ratio":0.0,"lang_id_score":0.235,"perplexity_score":18071.5,"cluster_detection":-1}